Nyexaminerade socialarbetares relation till klienter : En kunskapsöversikt om upplevelser och erfarenheter i relation till klienter

Nyexaminerade socialarbetares relation till

klienter

En kunskapsöversikt om upplevelser och erfarenheter i relation

till klienter

Daniel Namasenda

Examensarbete i Socialt arbete Malmö Universitet

Kurs SC163B 15 Hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

Newly examined social workers’

relationship with clients

A systematic review of experiences in relationships with clients

Namasenda, D. Newly examined social workers' relationships with clients. A systematic review of experiences. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work. 2021

Building a good relationship in social work is the most central part of the work. For a new practitioner it’s clearly an important thing, but it seems harder than it looks. This study examines the experiences of newly examined social workers in relationships with clients in Sweden and internationally. The aim of this study is to find out their experiences and how they feel when they in practice try to build a relationship with a client. It’s also an interest to find out if they feel that their education has prepared them well for the challenge and also their opinion about the content of their education. Systematic review was conducted for this paper and the result clearly showed that newly examined social workers felt unprepared and insecure for the many challenges for building a relationship with a client. Their opinions about the educational content was a wish for more practical exercises and more knowledge about communication skills, because it was clearly that they were lacking practical skills. The result also showed the newly examined social workers appreciation when they actually did have practical education. The practical exercises made them feel more confident and secure. This is a global matter regarding social work that needs to be further investigated in order to increase the quality for both newly examined social workers and clients.

Keywords: New social workers, experiences of new social workers, social work education, relation with client, relationship based social work

Innehållsförteckning

2.1 Utbildning för socialarbetare i Sverige och internationellt 7 2.2 Yrkesverksam socialarbetare i Sverige och internationellt 8

3. Metod 8 3.1 Design 8 3.2 Datainsamling 9 3.3 Urval 9 3.4 Analysmetod 12 3.5 Begränsningar 13 3.6 Etik 14 4. Teori 14 4.1 KASAM 14

4.2 Relationerna mellan komponenterna 15

5. Resultat och analys 16

5.1 Utmaningar att skapa relationer till klienter 17

5.1.1 Använda relationen som ett verktyg 17

5.1.2 Engagemanget från socialarbetaren 17

5.1.3 Hinder i kommunikationen med klienter 18

5.2 Konflikt mellan ideologi och verkligheten 19

5.2.1 Balansen mellan att vara personlig och professionell 19

5.2.2 Organisationens uppbyggnad begränsar 20

5.3 Kunskapsbrist i praktiska färdigheter 21

5.4 Känslan av otillräcklighet 22

5.4.1 Kaotisk tillvaro 22

5.4.2 Brist på självförtroende 23

5.5 Praktikens betydelse för den kommande rollen som socialarbetare 24

5.5.1 Fördelar med praktik 24

5.5.2 Vikten av självkännedom 24

5.6 Teorianalys 25

5.6.1 Begriplighet 25

5.6.2 Hanterbarhet 25

5.6.3 Meningsfullhet 26

6. Diskussion 28

6.1 Metoddiskussion 28

6.2 Resultatdiskussion 29

6.2.1 Skillnad mellan Sverige och internationellt 31

6.2.2 Vad har detta för betydelse för yrket och utbildning i helhet 31

1. Inledning

I den offentliga debatten finns det en pågående diskussion som belyser avsaknad av praktiska moment inom socionomutbildningen. Socionompodden som drivs av Tina Karpin, har

intervjuat Caroline Bergh som föreläser och arbetar med nyexaminerade socionomstudenter. Bergh nämner att svårigheten för många socionomstudenter är just bredden på utbildningen, nämligen att man kan lite om mycket vilket gör att man inte är specialiserad på något, samt att utbildningen har blivit mer teoretisk. Detta är något som kan hämma självförtroende hos studenter som inte vet hur de ska bemöta och skapa en relation till klienter i svåra situationer för att de inte får den praktiska kunskapen från utbildningen. Utbildningen fokuserar på socialt arbete, men kritik från studenter har varit att utbildningen har gett mer teoretiska kunskaper än praktiska. En ovisshet har varit prövande för självförtroendet och ett

ifrågasättande av sin kompetens inför det kommande yrkeslivet är känslor och tankar som dyker upp hos flera studenter (Socionompodden, 2018).

En yrkesverksam socialarbetares roll är att kommunicera, bedöma, ge service, samarbeta och leda förändringsprocesser. Det är ett varierande yrke som även innefattar arbete med planering och administration och att skapa förutsättningar för människor (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Relationen till klienterna är den centrala delen i det dagliga arbetet för socialarbetare och det huvudsakliga redskapet som socialarbetare använder är sig själva (Sjögren, 2018). För en socialarbetare som befinner sig inom individ- och familjeinriktat socialt arbete, är uppgiften att vara en representant för en organisation. Det kan vara en organisation som är offentlig, privat eller ideell. Oavsett vilket innebär rollen som

socialarbetare att stå i direktkontakt med den hjälpbehövande personen (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Genom att få information för professionella bedömningar använder socialarbetare sig själva som arbetsredskap vilket kan liknas vid läkares användning av stetoskop och psykologers användning av teser (Sjögren, 2018). Yrkesrollen som socialarbetaren har kan innebära att leva och arbeta under stress eftersom socialarbetare vanligen befinner sig i ett sammanhang mellan klientens bästa och organisationens uppdrag (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

Det sägs finnas en klyfta mellan teori och praktik inom socialt arbete, där kunskapen från utbildning och den kunskap som krävs i yrkeslivet inte förenas. Efter utbildningen kan det leda till problem för nyexaminerade socialarbetare när det ska börja arbeta praktisk eftersom kunskapen man har med sig från sin utbildning inte efterfrågas och verkligheten man kan möta på socialtjänsten är något annat (Kullberg, 2014).

1.1 Problemformulering

Nyexaminerade socialarbetares övergång från teori och praktik har fått mer uppmärksamhet de senare åren inom internationella studier. Den stora frågan i de flesta studierna har handlat om i vilken omfattning utbildningen förbereder nya socialarbetare för utmaningar exempelvis när det gäller att skapa relationer med klienter i yrkeslivet (Tham & Lynch, 2019). Enligt Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) där socialarbetare befinner sig i en sfär mellan klientens värld och organisationens uppdrag, kan det leda till en stor ambivalens och känsla av otillräcklighet eftersom det inte alltid är tydligt var den professionella avgränsningen går i övergången från teori till praktik (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

Tham (2014) har följt nyexaminerade studenter i flera års tid och tagit del av deras upplevelser av yrkeslivet. Hennes forskning belyser övergången mellan studier och arbete samt att man skulle behöva ett mellanting mellan studier och yrkeslivet för att underlätta övergången. Tham diskuterar en motsvarighet till läkarnas AT-tjänst, där man får träna på yrket och de krav som ställs på en. Återkommande i hennes undersökning är studenter som

känner sig osäkra på hur de ska bemöta och samtala med klienter som har hamnat i en besvärlig situation. Enligt Tham skulle de praktiska inslagen behövas förstärkas ytterligare (Pavlica, 2019). Internationella socialarbetare belyser även brist av praktiska moment i utbildningen och nervositet inför yrkeslivet (Tham & Lynch, 2019). Som student på

socionomutbildning på Malmö Universitet har diskussioner förts med kurskamrater om den brist på samtalsträning och övriga praktiska inslag som har resulterat i frustration och oro att inte kunna skapa en god relation till klienter. Konsekvenserna av detta blir ovisshet och osäkerhet som skapar oro för de nya socialarbetare som ska träda in i det praktiska fältet, bidra med sina kunskaper och använda sig själva som verktyg samt anpassa sig efter organisationers ramverk.

De nödvändiga praktiska kunskaper som lyser med sin frånvaro gör det svårt att etablera sig som socialarbetare. Det är kunskap som kan förbättra kvaliteten på socialt arbete och klientrelationer (Tham & Lynch, 2014). Det är viktigt att se närmare på detta och jag ämnar mig att fördjupar mig i denna problematik med avseende på klientrelationer genom en kunskapsöversikt med syfte att förstå nyutexaminerade socialarbetares erfarenheter av mötet med praktiken avgränsat till relationer till klienter.

1.2 Syfte

Syftet är att genom en kunskapsöversikt förstå nyexaminerade socialarbetares erfarenheter och upplevelser av mötet i praktiken med avseende på klientrelationer

innan och efter avslutad utbildning.

1.3 Frågeställning

Vilka upplevelser och erfarenheter har nyexaminerade socialarbetare av mötet med praktiken vad gäller relation till klienter?

Hur uppfattar nyexaminerade socialarbetare att deras utbildning har förberett dem för den relationsbyggande aspekten i praktiken med klienter och vad har det haft för betydelse?

1.4 Avgränsning

Undersökningen utgår ifrån nyexaminerade socialarbetare hur de upplever relationsskapande med klienter efter avslutad utbildning inom offentlig verksamhet. Jag tittar generellt på hur nya socialarbetare skapar relationer till klienter inom organisationer samt använder termen socialarbetare för att även inkludera internationella socialarbetare, även om socionomer åsyftas i svensk kontext.

2. Bakgrund

Detta avsnitt är till för att ge kontext till studien och kommer att fokusera på utbildning och yrkesliv inom Sverige och internationellt. Avsnittet om utbildningen kommer beröra den verksamhetsförlagda utbildningen och kombination mellan teori och praktik. Yrkesdelen kommer att fokusera på hur det generellt är att arbeta som socialarbetare i respektive land. Artiklar som är valda för studien berör länder som Sverige, USA, England, Kanada Australien och Norge.

2.1 Utbildning för socialarbetare i Sverige och internationellt

I Sverige är det vanligt att en socialarbetare har en socionomutbildning. Utbildningen är ett yrkesförberedande program på 3,5 år och erbjuder studenter en bred utbildning som ger kunskap om sociala problem och utsatthet hos individer (Framtid, 2020).

Socionomprogrammet på Malmö Universitet erbjuder tre kurser som kombinerar teori och praktik. Psykologiska kunskaper i det sociala arbetets praktik erbjuder samtalsträning i samband med psykologiska aspekter. Handläggning och dokumentation i socialt arbete är den tredje delkursen där studenter får praktisk öva på handlägga ett ärende och komma fram med ett beslut inför en socialnämnd. Det professionella samtalet erbjuder studenter nya förhållningssätt på hur man startar ett samtal med en klient. Även valbara kurser innehåller praktiska övningar med teoretiska kunskaper som bas (Malmö Universitet, 2020).

Den verksamhetsförlagda utbildningen består utav tre delkurser och sträcker sig över 20 veckor på heltid. Studenten har handledning i en verksamhet som bedriver socialt arbete i 35 timmar och fem timmar ägnas åt egna studier (Malmö Universitet, 2020).

Internationellt är utbildningen mellan tre till fyra år och man läser socialt arbete på

grundnivå. Kurser som kombinerar teori och praktik är oftast tre eller fler. Exempel på kurser är Small group Theory and Practice och Generalist social work practice 1: Theory and skills från Indiana University (2021) USA. I dessa kurser förenas teori och praktik genom förståelse för hur individen påverkas av strukturer från grupper och samhällen samt genom samtal och rollspel (Indiana University Bloomington, 2021). University of Kent (2021) i England erbjuder kurser som heter communication and interpersonal skills, Social work theories, intervention and skills och readiness for direct practice. Kurserna är förberedande inför den verksamhetsförlagda utbildningen där studenterna ska öva sina praktiska färdigheter

(University of Kent, 2021).

Lakehead University (2021) i Kanada har kurser som Foundations of Social work practice, social work interviewing and communication skills 1 och Social work interviewing and communication skills 2 där studenterna bland annat får öva på sina färdigheter inom kommunikation och intervju (Lakehead University, 2021).

University of Queensland (2021) i Australien har kurser som Direct practice 1, Community Development, Working with Aboriginal and Torres Strait Islander People, Direct practice 2, Foundational social work field practice course in child, youth and family. Foundational social work field practice course in health and ageing. Kurserna lär ut olika metoder i samtal och har specifika praktiska övningar för specifika målgrupper (The University of Queensland, 2021).

Internationellt är det vanligt förekommande att man har den verksamhetsförlagda

utbildningen vid två tillfällen, i regel under de två sista terminerna. Kurserna heter vanligtvis Field placement eller Social Work Practicum.

Det finns skillnader i utbildningen mellan sverige och internationellt gällande

uppdelningen praktiska/ teoretiska moment i utbildningen. Utifrån de länder jag tittat på, innehåller utbildningarna där fler praktiska moment och mer verksamhetsförlagd

undervisning jämfört med Sverige. Trots detta önskar studenter från dessa länder ännu fler praktiska inslag, vilket även efterfrågas av svenska studenter.

Dessa fynd visar att trots att de internationella studenterna har betydligt fler praktiska inslag i utbildningen, efterfrågar de fortfarande mer, vilket tyder på att utbildningen för socialarbetare bör baseras till stor del på praktisk kunskap och övningar.

2.2 Yrkesverksam socialarbetare i Sverige och internationellt

Det finns varierande arbetsuppgifter för den som väljer att bli socionom och de flesta arbetsmomenten som ingår är utredningar hos en enskild individ eller familj. Vilket område de än befinner sig i, är samtalet grundläggande för att ha en bra klientkontakt. Exempelvis stödsamtal, teurapeutiska samtal, samarbetssamtal för att nämna några. I dessa samtal tar man reda på vilka mål klienten har, vilket lägger grunden för en bra relation. Det är viktigt att kunna ha en mjuk framtoning, ha förståelse och samtidigt kunna sätta gränser och säga nej. Detta kräver professionalitet samt god självkännedom hos socialarbetaren. (Wåglund, 1999). I Sverige är det vanligt att man som socionom arbetar som socialsekreterare på kommunen inom socialtjänst. Man kan arbeta som chef eller biståndshandläggare inom äldre- och handikappomsorg eller kurator på skola eller hälso- och sjukvården (Saco, 2020).

Internationellt kan man som socialarbetare arbeta med liknande områden, men det finns andra områden och typer som inte är vanligt i Sverige. I USA kan man arbeta som en clinical social worker eller licensed clinical social worker. De har behörighet att diagnosticera och behandla psykiatriska diagnoser samt arbeta med olika strategier med klienter för att ändra ett beteende eller hantera svåra situationer (Bureau of Labor Statistics, 2021). I England finns det

möjligheter att specialisera sig i olika målgrupper exempelvis arbeta inom adoption eller arbeta med unga förövare. Det finns även möjlighet att ifall man inte vill gå en utbildning inom socialt arbete kan man välja att arbeta inom social care, vilket innebär att man praktiskt arbeta för att ge stöd till behövande. Arbetsuppgifterna är en aning lättare än hos en “vanlig” socialarbetare (Targets Carees, 2021). I Kanada finns det också möjligheter att arbeta inom olika områden exempelvis skola eller sjukhus. Det är man del av ett team och erbjuder stöd och hjälp till sjuka människor på sjukhus och elever som behöver extra stöd i skolan. Man kan även arbeta med unga förövare genom att vara en parole officer och hjälper dem tillrätta i samhällen i samband med den villkorliga frigivningen (CASW acts, 2021). Det sociala arbetet i Australien utövas i ett stort fält av varierande områden som är offentliga och privata, exempelvis vårdcentraler, allmän och privata sjukhus, missbruksenheten med flera. Insatser som socialarbetare i Australien kan erbjuda klienter ur en primär hälsoaspekt är exempelvis rådgivning inom barn och familj eller vårdhantering (Allied Health Professionals Australia, 2021).

3. Metod

I följande avsnitt presenteras vilka metoder och datainsamling som har använts i denna undersökning. Tillvägagångssätt, urval och analysmetod beskrivs i detta avsnitt samt presentation av bearbetning av material, begränsningar och etiska reflektioner.

3.1 Design

I denna undersökning användes en systematisk litteraturstudie som metod utifrån Forsberg och Wengströms bok Att göra en systematisk litteraturstudie. Systematisk litteraturstudie är en metod som innebär att man systematiskt söker efter litteratur, väljer artiklar, kritiskt granskar dem och sedan sammanställer resultatet inom det valda ämnet eller problemområdet samt gör en analys och diskussion (Forsberg & Wengström, 2016). Utifrån rådande

omständigheter och riktlinjer att inte genomföra intervjuer som var planen från början på grund av COVID-19, ansågs systematisk litteraturstudie som en bra alternativ metod för att besvara mina frågeställningar och för att få en samlad överblick över kunskapsläget inom det valda ämnet.

Användningen av systematisk litteraturstudie har sina fördelar då det kan ge en ny syn på ett specifikt ämne eller fenomen när man utför en syntes, det vill säga en sammanställning av forskning och dess resultat. Systematisk granskning kan ge tydliga bevis för effektivitetet av interventioner i socialt arbete för beslutfattare och utövare (Shaw & Holland, 2017).

Den metod som kan ge mig ny syn på hur nya socialarbetare upplever och vilka erfarenheter de har med relationsskapande med klienter på redan befintlig litteratur och

sammanställningen av artiklarna kan exempelvis som Shaw och Holland (2017) identifiera luckor i kunskap. En systematisk litteraturstudie anser jag är relevant för att ta få en förståelse för nyexaminerade socialarbetares upplevelser och erfarenheter av mötet i praktiken med avseende på klientrelationer, för att få en insyn och uppfattning om hur blivande

socialarbetare upplever att utbildningen förbereder dem för arbetslivet.

3.2 Datainsamling

Databaserna som användes vid sökningar av artiklar var Sociological Abstract, PsychInfo och Swepub. Databaserna som valdes innehåller artiklar som är relevanta för studiens syfte och har en omfattande översikt av socialt arbete. Sociological Abstract innehar information om tidskriftsartiklar om sociologi och närliggande ämnen. PsychInfo innehar stor mängd artiklar om psykologi och närliggande ämnen. Databasen har ett djup och bredd som även tar upp ämnen såsom socialt arbete. Swepub har vetenskapliga artiklar som kommer från svenska lärosäten (Malmö universitet, 2020)

3.3 Urval

Baserat på mitt syfte och frågeställningar, var mitt fokus nyexaminerade socialarbetare och relationen till klienter när jag sökte mina artiklar. Eftersom jag tittar generellt på nya socialarbetare internationellt var jag också intresserad av artiklar publicerade från olika länder och under de senaste tio åren. I databaserna Sociological Abstract och PsychInfo har jag använt söksträngen new social workers OR social work students OR social workers graduation OR experiences of new social workers AND relation with client OR relationship based social work OR client relationship. I databasen Swepub har jag använt samma sökord som fritext men kompletterad med “social work student” eller “student”.

I Sociological Abstract och PsychInfo gjordes ännu en manuell sökning där sökordet var “prepare social work students with clients”.

Första avgränsningarna gjordes i databaserna Sociological Abstract och PsychInfo för att minska antal träffar. Jag tryckte på peer-reviewed och ställde in datumen för publiceringen mellan 1/1-2010 till 31/12- 2020. I kolumnen till vänster finns ett avsnitt “Subjects”, där finns olika ämnesområde som man kan inkludera och exkludera för att precisera artiklarna. I

Sociological Abstract inkluderades ämnensområden; social work education, social workers, qualitative research, graduate students och client relations.

I PsychInfo inkluderades ämnesområden; social work education, social workers, client attitudes, students, professional patient relation, therapeutic processes, qualitative research, clients, interpersonell relations, client satisfaction, evidence based practice, client

characteristics. I Swepub skrev jag mina sökord som fritext men kompletterad med “social work student” eller “student”. Tryckte i peer-reviewed. (Antal träffar för varje sökord i Swepub visas i schemat.)

En artikel hittade jag inte i fulltext på PsychInfo, utan fick googla och laddade ner den från hemsidan Researchgate.net.

Inklusions- och exklusionskriterier är en förutsättning för att utföra en systematisk

översikten (Forsberg & Wengström, 2016). Inklusionskriterier var att artiklarna skulle gälla studenter som ska bli socialarbetare och/eller klientrelationer. Helst kombinationen nya socialarbetare och klientrelationer. Artiklarna skulle även vara publicerade som vetenskapliga tidskrifter som var peer-reviewed, skrivna på engelska och ha en ansats som främst är

kvalitativ för att närma mig upplevelser och erfarenheter som de nya socialarbetarna har med avseende på relationskapande med klienter.

Ahrne och Svensson (2015) nämner att om man som forskare använder kvalitativa metoder kommer man nära sitt objekt och får stor kännedom om sin forskning samt att forskaren i större utsträckning måste utveckla egna verktyg till analysen (Ahrne & Svensson, 2015). Artiklarna ska även vara tillgänglig som fulltext i databaserna.

Exklusionskriterier, ifall artiklarna innehöll “Therapist” som ämne och enbart har en kvantitativ ansats. “Therapist” exkluderas eftersom det är nya socialarbetare som jag är intresserad av och enbart kvantitativ ansats blev också exkluderade eftersom jag är

intresserad av hur upplevelser och erfarenheter känns. Begränsningen med kvantitativ ansats ligger i att det är svårt att beskriva social interaktion med data som är kvantitativ. Hur

konflikter uppstår, hur makt utövas eller hur upplevelser samt erfarenheter känns är lättare att tolka och förstå med kvalitativ data (Ahrne & Svensson 2015).

Urvalsprocessen innehöll tre steg. Första urvalprocessen var att utesluta artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna efter att ha läst abstract i databaserna. De som uppfyllde kriterierna i databaserna blev utvalda och gick vidare till nästa process. Andra processen var att läsa abstract igen och de artiklarna som var närmast mitt syfte och frågeställningar gick vidare till nästa process. Tredje processen var att läsa artiklarna i fulltext och de som

uppfyllde inklusionskriterierna och var närmast mitt syfte och frågeställningar inkluderades i min studie. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar till kunskapsöversikten.

Nedan visas sökprocessen och flödesschemat som stegvis beskriver sökstrategi i beslutsprocessen i tabell och figur.

Tabell 1. En redovisning av sökningstrategi och antal träffar i 3 olika databaser

Databas Sökord Antal träffar Urval efter titel och

abstract Sociologial Abstract

(11/12 -20) New social workersOR Social worker students OR Social worker education OR Social worker graduation OR Experiences of new social worker AND Relation with client OR Relationship based social work OR Professional relation with client OR Client

Relationship

316 28

Sociological

Abstract (17/12-20)

Prepare social work students with clients

PsychInfo (12/12

-20) New social workersOR Social worker students OR Social worker education OR Social worker graduation OR Experiences of new social worker AND Relation with client OR Relationship based social work OR Professional relation with client OR Client

Relationship

1260 18

PsychInfo (15/12 -20)

Prepare social work students with clients

37 1

Swepub (12/12-20) New social workers 122 1

Swepub (12/12-20) Social work student 2833 2 Swepub (12/12-20) Social work

education 5619 0

Swepub (12/12-20) Social work graduation

4 0

Swepub (12/12-20) Experiences of new social workers

65 0

Swepub (12/12-20) Relationship based social work

562 1

Swepub (12/12-20) Client relationship

social work student 25 0

Swepub (12/12-20) Relation with client social work

31 0

Figur 1. Flödesschema som redovisar urvalsprocessen och hur många artiklar som har valts i

varje steg.

3.4 Analysmetod

Analysmetoden som används till det insamlande materialet har baserats på Maguire och Delahunts (2017) beskrivning av tematisk analys. Den här metoden identifierar, analyserar och presenterar olika mönster och teman i sin data som är viktiga eller intressanta. Dessa teman används för att få en ny syn på eller säga något nytt om ett problem eller fenomen, vilket gör metoden flexibel och relativt lätt att utföra (Maguire & Delahunt, 2017). Analysfrågor till materialet är frågeställningarna i studien. Materialet har kategoriserats utifrån den frågeställning som bäst besvaras av vardera artikel.

Kodningsprocessen gjordes i två omgångar där texter och meningar som var viktiga och representativa i datan placerades i ett dokument som var relevant till frågeställningarna. En öppen kodning användes (Maguire & Delahunt, 2017), vilket innebär att koderna utvecklades

och modifierades under kodningsprocessen. Koder arbetades fram och skrevs ner på post-it lappar för att sedan bli tematiserade. Koderna jämfördes sedan med varandra och preliminära teman identifierades. Exempel på preliminära teman som kom fram: utmaningar att skapa relationer, hinder i kommunikation, konflikt med ideologi, organisationens uppbyggnad, kunskapsbrist och brist på självförtroende.

Fördelen med att tematisera materialet är att det blir lättöverskådligt och strukturerat samt att det blir lättare att gå vidare till nästa fas som var att granska de preliminära temana. Några koder och teman var överlappande vilket medförde att de placerades inom samma huvudtema och blev underteman. Datan lästes igenom igen och jag insåg att jag kunde skapa fler

huvudteman och underteman. Ett undertema (kommunikation mellan professioner) togs bort eftersom dem inte var relevant för att besvara frågeställningarna. Slutligen blev

huvudtemana: utmaningar att skapa relationer, konflikt med ideologi, kunskapsbrist i praktiska färdigheter, känsla av otillräcklighet och praktikens betydelse för den kommande rollen som socialarbetare. Underteman kopplade till huvudteman blev: använda relationen som verktyg, engagemanget från socialarbetaren, hinder i kommunikationen, balansen mellan att vara personlig och professionell, organisationens uppbyggnad begränsar, kaotisk tillvaro, brist på självförtroende, fördelar med praktik och vikten av självkännedom.

Efter kodningen har huvudteman och underteman skapats och kommer att presenteras i mitt resultat och analys. I denna studie är resultat och analys i separata avsnitt, där analysen är rubricerad som “teorianalys” och innefattar en kombination av resultat och teori för att utgöra en förståelse över nyutexaminerade socialarbetares upplevelser och erfarenheter ute på fältet. Vidare diskussion kring mina resultat och analyser presenteras i diskussionsavsnittet.

3.5 Begränsningar

Svårigheter med artiklarna var att jag inte hittade mycket om nyexaminerade socialarbetare och deras upplevelser och erfarenheter med klienter avseende den relationsskapande aspekten. Det handlade antingen om nyexaminerade socialarbetare med fokus generellt på utbildning och yrket eller generellt om socialarbetare och deras relation till klienter. Jag hittade även artiklar som beskriver studenternas reflektioner om fältutbildning.

Detta behöver nödvändigtvis inte vara en begränsning eftersom om upplevelser och erfarenheter hos “gamla” socialarbetare som upplever svårigheter i den relationsskapande aspekten med klienter på grund av strukturen inom organisationen, är det stor sannolikhet att nya socialarbetare upplever det också. Dessutom är de ännu mer utsatta för att de är nya i sin yrkesroll och har färre verktyg än dem som är mer erfarna. De “generella” aspekterna i artiklarna berör mitt ämne som undersöks i denna studie och därför anser jag att de ändå är relevanta i min undersökning.

Fyra artiklar beskriver studenternas reflektioner och funderingar om praktiska övningar och den verksamhetsförlagda utbildningen. Jag valde att använda dessa artiklar för att jag anser att den typen av reflektioner och funderingar hänger kvar hos nya socialarbetare och den artikeln som belyser nya socialarbetares reflektioner ute på fältet betonar vikten av att praktiska övningar är ett måste för att vara förberedd på yrkeslivet. Det går att kombinera och får ut ett tillförlitligt svar från materialet utifrån en av mina frågeställningar eftersom de berör hur utbildningen har förberett/förbereder dem med praktiska färdigheter.

I resultatavsnittet nämner jag även “studenter” även om undersökningen gäller

nyutexaminerade socialarbetare. Precis som beskrivningen ovan är det för att jag har valt fyra artiklar som belyser studenternas reflektioner om tiden ute på fältet som jag använder för att besvara och diskuterar mina frågeställningar.

3.6 Etik

Det kan krävas etiska överväganden trots att denna undersökning inte innehåller några intervjuer som erhåller egen data. Kvalitet på en studie är något som har en koppling till etik. Uppläggning av studien och presentationen av resultat och analys är därför viktigt för att uppnå en god kvalitet för helhetsbedömning sam forskningsetik (Vetenskapsrådet, 2017). Exempelvis har studier enbart valts ut som är peer-reviewed. Detta för att det ges en större trygghet att det insamlande materialet har genomförts på ett etiskt godtagbart sätt.

Objektivitet och neutralitet är något som eftersträvas i denna studie, dock kan det finnas en risk för förförståelse över upplevelser och erfarenheter av nya socialarbetare inom socialt arbete. Egna värderingar är inte fokus, då studien syfte handlar om att få en insyn och förståelse om hur nyexaminerade socialarbetares relationsskapande till klienter ser ut. Fokus har även lagts på att uppnå en god transparens i min undersökning.

4. Teori

Jag kommer att använda Antonovskys teori KASAM. Genom att i min analys knyta an till denna teori, får datan mer tyngd rent vetenskapligt och kan lättare användas av andra forskare/ studenter som referens och ett sätt att problematisera mina resultat. Jag har valt att använda Aaron Antonovskys KASAM då den är välbeprövad och matchar framförallt kvalitativa metoder. Teorin ger en djupare förståelse över hur upplevelser och erfarenheter påverka nyexaminerade socialarbetare och beskriver välbefinnandet i denna kontext.

Omständigheter som påverka klientrelationer, ger teorin en bild på hur det sociala arbetet ser ut och dess komponenter förklarar processen hos nyexaminerade socialarbetare.

4.1 KASAM

Aaron Antonovsky (1923-1994) var internationellt erkänd och en högt respekterad inom sitt område medicinsk sociologi. Han var professor i medicinsk sociologi och prefekt vid

institutionen för hälsosociologi vid Hälsovetenskapliga fakulteten, Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel (Antonovsky. 2005). Hans arbete inom medicinsk sociologi fick en ny inriktning år 1970. Antonovsky studerade hälsotillstånd hos israeliska kvinnor i olika etniska grupper som anpassat sig till klimakteriet. En del av kvinnorna som studerades hade varit i koncentrationsläger. Trots att de har befunnit sig i koncentrationsläger hade en del av dem en allmän god hälsa. Denna upptäckt fick honom att utveckla den salutogenetiska modellen. Antonovsky utvecklade begreppet känslan av sammanhang (KASAM) för att skapa förståelse för GMR (motståndsresurser) som bidrog till att göra de stressorer som vi ständigt utsätts för begripliga för människan (Antonovsky, 2005).

Begreppet KASAM är i grunden ett kognitivt begrepp och är uppdelat i tre komponenter. Människor som hanterar svåra trauman hade enligt hans identifiering hög KASAM, vilket också leder till höga värden på de tre komponenterna. Det var en stark kontrast till de som hade svag KASAM enligt deras bedömning (Antonovsky, 2005).

Känsla av sammanhang är ett tillstånd som kan vara både beroende av socialarbetarens självbild och handlingsutrymme på det mer strukturella planet. Därför är teorin användbar på olika nivåer; mikro, meso och makro. Att koppla KASAM och dess variabler till mitt

material, gör analysen mer konkret, tydlig och vetenskapligt grundad.

Den första komponenten, begriplighet syftar på i vilken utsträckning man upplever världen; både inre och yttre stimuli som man exponeras för är förnuftsmässigt begripligt, sammanhängande strukturerad, tydlig och förutsägbar. Olika händelser som kommer att

inträffa i framtiden, vare sig det är överraskningar eller inte, kan förväntas vara begripliga. Sorgliga händelser som misslyckande eller döden kan förekomma, men en människa som har hög känsla av begriplighet kan göra dessa händelser begripliga (Antonovsky, 2005).

Den andra komponenten, hanterbarhet innefattar de resurser som står till ens förfogande, med hjälp av vilka man kan möta krav och händelser från omgivningen. Resurser som står till ens förfogande kan syftas på det som är under ens egen kontroll eller kontrolleras av andra behöriga - kan vara en partner, vänner, kollegor, Gud, partiledare, läkare - som man upplever att man kan lita på och som kan vara till stor hjälp. En hög känsla av hanterbarhet minskar risken för att känna sig som ett offer för sina omständigheter eller att ha en uppfattning om att livet behandlar en orättvist. Olyckliga omständigheter sker ofta i livet, men när det väl händer kan man hantera dem, bearbeta dem och inte sörja för alltid (Antonovsky, 2005).

Den tredje komponenten, meningsfullhet betraktas som motivationskomponenten. De som bedömdes ha en stark KASAM pratade mycket om det som var viktigt i deras liv, områden som hade betydelse för dem och som uttrycktes känslomässigt, inte enbart kognitivt. Dessa områden aktiverade känslor och var värda känslomässig investering och engagemang. Den anses vara den viktigaste komponenten eftersom den är kopplad till känslor och motivation som styr den psykiska välbefinnandet. I många fall är det meningsfullhet som bestämmer riktning för KASAM i helhet (Antonovsky, 2005). Komponenterna i KASAM är tre områden där varje beståndsdel är viktig för helheten för att kunna hantera motgångar i livet. Beroende på mängden i varje komponenten, avgör utgången för ens KASAM.

4.2 Relationerna mellan komponenterna

Begreppet KASAM betraktas som en helhet, men varje komponent är intressant och utgör en relation sinsemellan som påverka en människas KASAM i livssituationer. Nedan följer en tabell som redovisar åtta möjliga typer som visa olika grader av värden på varje komponent som ger en prediktion på hur ens KASAM kommer att bli (Antonovsky, 2005).

Tabell 2. Redovisning av olika kombinationer med de tre komponenterna.

Typ Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Prediktion

1 Hög Hög Hög Stabil 2 Låg Hög Hög Ovanlig 3 Hög Låg Hög Press uppåt 4 Låg Låg Hög Press uppåt 5 Hög Hög Låg Press nedåt 6 Hög Låg Låg Press nedåt 7 Låg Hög Låg Ovanlig 8 Låg Låg Låg Stabil

De som inte skapar något problem, enligt Antonovsky är de två typerna (1 och 8) som har högt och lågt på alla tre komponenter. Två typer som ser antingen en hög eller låg grad av värden och deras mönster kan förväntas vara stabilt och det blir relativt lätt att förutsäga hur en människas välbefinnande kommer att bli. De övriga kombinationerna är mer intressanta

eftersom där kan KASAM ändras uppåt eller nedåt. Två typer enligt Antonovsky (2 och 7) ser man nästan aldrig för de som har kombinationen låg begriplighet och hög hanterbarhet. För Antonovsky är det självklart att hög hanterbarhet är starkt beroende av hög begriplighet. Det är svårt att hantera en situation, om man inte har en förståelse över situationen och vilka krav som ställs. En värld som upplevs kaotiskt och oberäknelig leder troligtvis till att en människa tappar hoppet om att klara av sin tillvaro. Men en hög känsla av begriplighet ger nödvändigtvis inte förutsättningarna för att klarar sig bra. Detta är något som leder oss till typ 3 och 6 som har en instabilitet. Ett starkt tryck mot en förändringsprocess kan ske om man har kombinationerna hög begriplighet och låg hanterbarhet. Riktningen som rörelsen kommer att få bestäms av den tredje komponenten meningsfullhet. Om det finns stort engagemang och tro på att man förstår problemet så finns det stark motivation att leta efter resurser och man ger inte upp förrän man har hittat dem. Om motivationen är utesluten slutar man att reagera på påverkande faktor och världen blir obegriplig. Brist på motivation gör att man inte letar efter resurser (Antonovsky, 2005).

Beteckningar för typ 3 och 6:

Hög B + Låg H + Hög M ----> Hög B + Hög H + Hög M Hög B + Låg H + Låg M ---> Låg B + Låg H + Låg M

Graden av meningsfullhet är en central del som visas i båda varianterna av prediktionerna. Därför anses meningsfullhet av många som den viktigaste komponenten.

Tabellen och beteckningar antyder att alla komponenterna i KASAM är nödvändiga och mer eller mindre centrala för framgångsrik problemhantering (Antonovsky, 2005).

Relationerna mellan komponenterna och hur högt eller låg grad man har i varje

komponent avgör riktningen av KASAM, vilket påverkar hur man hanterar stress, motgångar och att finna meningsfulla saker i livet. Denna teori är relevant och kan ge en större förståelse för nya socialarbetares upplevelser och erfarenheter samt deras relation till klienter.

Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt kombinationen mellan dessa, kommer att kopplas till de upplevelser och erfarenheter om klientrelationer som kommer fram i min resultat-och analysdel. KASAM kommer att användas som en referens där varje komponent kommer att matchats ihop med det kodade materialet. De vanligaste kombinationerna jämförs därefter med Antonovskys tabell och en/ flera av dessa prediktioner kommer att väljas ut som ett sätt att sammanfatta resultatet.

5. Resultat och analys

Nedan kommer resultat och analys av denna studie presenteras kring det insamlade materialet. Detta avsnitt börjar med resultat som presenteras genom fem huvudteman och kommer bland annat beröra ämnet utmaningar att skapa relationer till klienter med tillhörande underteman som består av; användning av relationen som verktyg, engagemang från

socialarbetare och hinder i kommunikation. Därefter kommer konflikt mellan ideologi och verkligheten där balansen mellan att vara personlig och professionell och organisationens uppbyggnad som begränsar. I detta avsnitt kommer även kunskapsbrist i praktiska

färdigheter, känslan av otillräcklighet och praktikens betydelse för den kommande rollen som socialarbetare att presenteras och belysas av relevanta underteman. Detta följs sedan upp av en teorianalys av resultatet.

5.1 Utmaningar att skapa relationer till klienter

Utifrån artiklarna som jag har läst i denna studie framkom det att socialarbetare upplever olika sorters utmaningar när det kommer till att skapa relationer med klienter. Detta berör även nyexaminerade socialarbetare som kommer in i yrket. Det framkom tydligt att en lyckad relation och engagemang till klienter är nyckeln för välmående och förändring, men den försvåras pga kommunikationsfärdigheter och kulturella faktorer. Olika värderingar, koder och begränsningar kan skapa hinder i det egna handlingsutrymmet i relation till klienter i socialt arbete.

5.1.1 Använda relationen som ett verktyg

Som jag beskrev i början, är relationen den mest centrala delen i det sociala arbetet för en socialarbetare och det viktigaste verktyget i klientarbete. Framförallt är det socialarbetaren själv som är sitt eget verktyg, vilket innebär utmaningar i yrkesrollen (Sjögren, 2018).

Enligt socialarbetarna i artiklarna, har det framkommit att många klienter har berättat för dem att de inte har några meningsfulla relationer i sina liv. Socialarbetaren blir för klienten en viktig och konstant person som är närvarande genom hela interventionen och inte bara när klienten berättar sin historia (Rollins, 2020). Det har även framkommit att relationer till klienter är ett av de viktigaste aspekterna inom socialt arbete. Relationsbyggandet mellan socialarbetaren och klienten kan vara en av de starkaste och mest konstanta de har i sina liv. Just relationsbyggande har setts som ett sätt att uppmuntra klienten att lita på andra samt att det är en emotionellt krävande och utvecklande process som erbjuder potential för personlig utveckling, läkning och en ökad förmåga att integrera med andra människor (Rollins, 2020). Forskning på relationer inom barn- och ungdomsenheten har visat att de relationer som varit mest lyckade är dem som har karaktäriseras som “vänskapliga”. Detta tillvägagångssätt att bemöta klienter på kännetecknas som ett jämlikt synsätt, där grunden är gemensam

medmänsklighet och ömsesidighet (Reimer, 2014).

Socialarbetarna i studierna förklarar situationer där klienten känner att de kan lita på socialarbetaren, vilket leder till att klienten blir mer öppen för att ha en positiv relation och upplevelse (Rollins, 2020). Socialarbetarnas upplevelser i Reimers (2014) studie, är att de verkligen bryr sig om och är tillgängliga för klienterna på samma sätt som vänner är. Socialarbetare i Reimers (2014) studie beskriver att många av de klienter de möter inte har vänner de kan vara trygga med i sina liv och då blir socialarbetaren en slags ställföreträdare som kan bidra med stöttning och vägledning.

Medan tilliten växer och relationen blir alltmer säker och även användbar, redogör socialarbetare i Rollins (2020) studie för att upplevelsen i sig kan ge fördelar som kan nå längre än själva interventionen samt hjälpa till att öka återhämtningen av trauma, hämma negativa tankar och i slutändan personlig tillväxt (Rollins, 2020). Utmaningen av att använda sig själv i arbetet med klienten är svårt, men nödvändig eftersom klienter behöver ett

medmänskligt men samtidigt professionell bemötande.

5.1.2 Engagemanget från socialarbetaren

Ett annat gemensamt tema i artiklarna var att det finns ett antagande bland socialarbetare att de har ett ansvar att “bära relationen med klienten”. Som en del av interventionen är det en vanligt förekommande strategi att hålla klienten informerad och uppdaterad kring planerade och oplanerade förändringar när de inträffar för att upprätthålla relationen. Denna typ av tillsyn och lyhördhet betraktas som en viktig del av arbetet då den hjälper till att skapa en “vi-känsla”. Det är även viktigt att arbeta på ett sätt som försäkrar att klienten är engagerad i relationen och har motivation att utvecklas (Rollins, 2020).

Att behålla klientens engagemang i relationen är en av de mest utmanande delarna av arbetet och ibland kan det kännas som ett övermäktigt projekt som aldrig tar slut. Det kan vara svårt i perioder att verkligen gå in i ett fall, eftersom det kan vara väldigt tröttsamt att ständigt gå igenom samma ämnen eller frågor vid varje möte. Trots att socialarbetaren kan använda sig av en kollega, är det lätt att konversationerna går runt. Det kan hända att klienten bestrider vad som har sagts eller inte sagts på föregående möte. Det leder till att fokuset ligger på föregående möte och arbetet kan då inte kan fortgå. I sådana fall kan det vara bra att möta klienten med en kollega för att få ett annat perspektiv, vilket har hjälpt för att föra interaktionen framåt. Klienten kan också ta med någon vilket också har hjälpt. Enligt

socialarbetare är denna typ av erfarenheter inte ovanliga och att lösa konflikter och sprickor i relationer är en del av arbetet (Rollins, 2020).

Vänskapsliknande egenskaper utvecklas ofta av genuina och empatiska socialarbetare som verkligen är intresserad av vad klienten har att säga och ger stöd kring behoven som denne behöver. Några av socialarbetarna beskriver hur man bara ”sitter och pratar” eller “ vi tog två koppar te och pratade lite”. Socialarbetare som pratade om faktorer som var

vänskapsliknande gällande relationen beskrev en informalitet och omsorg som innebar en stödjande roll. Informaliteten användes för att skapa en atmosfär där klienten kunde slappna av och ett större fokus lades på deras behov snarare än på socialarbetaren (Reimer, 2014). Att “fastna” i relationer med klienter är ibland något som förekommer och är ganska vanligt inom arbetet som socialarbetare. Reflektioner kring att fastna ger information som är

användbar för att förstå hur man ska föra arbetet framåt. Strategier som används för att återupprätta och stärka engagemanget hos en klient inkluderar regelbundna besök hos klienten, att vara flexibel och arbeta lösningsfokuserat med klienter (Rollins, 2020). Att behålla engagemanget och “bära relationen” kan kännas tröttsamt i arbetet. När instabilitet förekommer i förändringsarbetet, är det till stor del upp till socialarbetaren att anpassa sina strategier efter klientens personlighet och behov.

5.1.3 Hinder i kommunikationen med klienter

Språksvårigheter och kulturella skillnader är ofta bekymmersamma faktorer i arbetet med klienten eftersom språk och olika sätt att tolka saker på kan leda till att viktig information går förlorad. Om det finns klienter som inte är västerlänningar, kommunicerar man i vissa fall på olika sätt och konflikter samt frustration kan lätt uppstå. I Khoo, Nygren & Gümüscü (2018) berättar socialarbetare om hur komplexa situationer kan uppkomma. Ofta uppstår dessa ur en en konflikt mellan socialarbetare och familjer på grund av att de har olika synsätt,

tillvägagångssätt och lösningar, vilket skapar oenigheter (Khoo, Nygren & Gümüscü, 2018). Det som påpekades av socialarbetare som en av de största utmaningarna i socialt arbete inom kommunikation var bristen på ett gemensamt språk med icke-västerländska

minoritetsgrupper. Det kan lätt uppstår missförstånd och frustration när en individ från en minoritetsgrupp inte förstår språket som socialarbetaren talar. Bristen på ett gemensamt språk är något som socialarbetaren anser vara en av de största utmaningarna i deras arbete med immigranter (Bö, 2015). Språksvårigheter medför att det blir nödvändigt att använda tolk för att föra samtal med etniska minoritetsklienter. Många socialarbetare är inte vana vid att tala med klienter indirekt via en tolk. När socialarbetare använt tolk kunde det finnas tvivel om huruvida minoritetsklienten hade förstått vad som hade diskuterats och beslutats om under ett möte. Det ifrågasattes ofta om de professionella termerna de använde kunde förstås ordentligt av tolkarna. Begrepp och uttryck som används i socialt arbete kan vara terminologi som inte är kända för varken klienten eller tolken. Termer som liknar de professionella uttrycken som används i socialt arbete kanske inte finns på det språk som talas av klienter från övriga delar av världen. Under sådana situationer kände socialarbetare att de förlorade kontrollen över

mötet och konversationen samt var helt beroende av tolkarna, som kanske missförstod vad socialarbetaren sa och tolkade innebörden av de begrepp som används felaktigt (Bö, 2015).

En annan stor utmaning som kan orsaka kommunikationsproblem inom mångkulturellt socialt arbete är olika kulturella beteendekoder och att socialarbetare och klient har olika referensramar. När socialarbetaren och klienten inte känner till varandras kulturella koder kan det vara svårt att skapa en bra relation. Det brukar vara orsaken till konflikt. Missförstånd och missuppfattningar uppstår lätt i sådana situationer. Olika kulturella skillnader som

socialarbetare pekade på gör deras arbete till minoritetsklienter utmanande (Bö, 2015). Socialarbetare beskriver svårigheter kring att relatera till och ta itu med behov som uppstår inom familjer som har en sammansättningar av medlemmar eller beteenden som inte passar in i normativa idéer (Khoo Et al. 2018). Klienter som inte uttrycker sina känslomässiga reaktioner på frågorna som diskuterades hade socialarbetare svårare att relatera till. De gjorde att socialarbetare inte alltid visste hur de skulle tolka beteenden hos klienterna. Från

minoritetsklienters perspektiv kan socialarbetarens förväntningar på att klienter ska uttrycka sina känslor öppet upplevas som kulturell kränkning. Kulturella skillnader kan påverka förmågan hos omsorgsgivare att etablera en dialog med sina klienter.

Det är Kulturella skillnader som orsakar kommunikationsproblem och språkhinder (Bö, 2015). När språk och kultur inte är gemensamt mellan socialarbetare och klient skapas hinder i kommunikationen. Det är en utmaning som är komplex eftersom det finns många faktorer att ta hänsyn till som exempelvis klientens kulturella koder och integritet. Socialarbetaren måste vara medveten om och respektera dessa för att underlätta kommunikation och relationsbyggande.

5.2 Konflikt mellan ideologi och verkligheten

Ur materialet som jag granskade framkom en konflikt och en motsättning mellan vad man vill göra och det man faktiskt gör. Om erfarna socialarbetare upplever denna känsla är det högst troligt att nyexaminerade socialarbetare också upplever denna konflikt. Den förväntade rollen av yrket matchar inte upp med organisationens förväntningar. Det har visat sig vara oerhört svårt att balansera mellan att vara personlig och professionell eftersom det upplevs att organisationens uppbyggnad kan begränsa det etiska utövande som förväntas av socialarbetaren.

5.2.1 Balansen mellan att vara personlig och professionell

Det finns en konflikt mellan vad man vill göra och vad man faktiskt gör som socialarbetare. Många socialarbetare har en vilja att bygga autentiska relationer med klienter och visa att de bryr sig på riktigt. Dock ser verkligheten annorlunda ut eftersom lagar, normer och

uppbyggnad skapar en mer rigid arbetsmiljö där det personliga inte får så stor plats.

Theriault, Low & Luke (2014) nämner att inom socialt arbete i möte med klienter, finns det ett svårt dilemma för socialarbetaren att välja mellan den förväntade rollen som lydig gräsrotsbyråkrat eller välja handlingar som böjer reglerna men har mer koppling till professionens värderingar.

Forskning om det känslomässiga arbetet inom professionen har visat att socialarbetare som arbetar i organisatoriska miljöer som begränsar yrkesmässig kontroll som diskretion och personlig förhållningssätt till klienter till förmån av en professionell roll som är distanserade, kan leda till stress och utbrändhet. Det finns en risk att förlora sin identitet inom

professionen. Socialarbetare beskriver att det ofta varit framgångsrikt att arbeta utifrån ett vänskapligt förhållningssätt men att detta arbetssätt bryter mot professionella normer och

riktlinjer. Därför drabbas socialarbetare ofta av skuldkänslor, ångest och rädsla när de försöker implementera en mer vänskaplig bemötandet.

Känslor som stress kan även förekomma hos socialarbetare när de blir för personliga och medvetna om mycket intima och ofta besvärliga problem genom den nära relationen (Reimer, 2014). Socialarbetare har uttryckt oro över att strikt följa professionella normer, eftersom det finns en risk att upplevas som en distanserad “expert” utan känslor. De vill inte förlora sin identitet och medmänsklighet. En socialarbetares mål är att försöka ha en nära känslomässig kontakt samtidigt som de begränsas av normer för professionellt relationsskapande. De vill helst se klient som en människa först och klient sen. Det finns en önskan att vilja bemöta klienter med mindre professionell formalitet och de använder gärna vänskapliga faktorer för att bygga professionella relationer som är autentiska (Reimer, 2014).

Detta är en stor utmaning för socialarbetaren, både personligt och professionellt. De är medvetna om maktpositionen de har inför exempelvis beslutsfattandet om en familj och hänvisning till beslut från domstol. Det är ett massivt beslut och man har en tro på att en familj kan gå framåt men det kan ibland upplevas som om det finns en vägg som utgör ett hinder (Rollins, 2020). Förmodligen är den största professionella utmaningen relaterad till föreställningar om djup tillgivenhet och omtanke till en klient när socialarbetare har en vilja att hjälpa lite extra än vad de normalt skulle göra på grund av den starka anknytningen. Detta kan dock potentiellt strida mot professionella yrkesnormer. Detta involverar även

socialarbetare som tenderar att hantera frågor som ligger utanför ärendet eller organisationens resurser. Detta var märkbart för oerfarna socialarbetare (Reimer, 2014).

För nyexaminerade socialarbetare är balansen mellan att vara personlig och professionell ett dilemma när man träder in i yrkeslivet. Förväntningar man själv har inför yrket och klientrelationer matchar inte organisationens riktlinjer. Det leder till förvirring och frustration eftersom arbetsplatsen begränsar utrymmet, vilket leder till en konflikt mellan ideologi och verkligheten hos nyexaminerade socialarbetare.

5.2.2 Organisationens uppbyggnad begränsar

Organisationer som bedriver socialt arbete har oftast policys och riktlinjer på hur

socialarbetare ska bemöta klienter samt påverka det relationsskapande arbetet. På en del av dessa arbetsplatser råder en ojämn maktfördelning, strikta tjänster och brist på ekonomiska resurser. Khoo, Nygren & Gümüscü (2018) belyser att det är viktigt att poängtera att de komplexa fallen som har att göra med relationsskapande inom socialt arbete involverar en ojämn maktfördelning mellan människor och system. En hjälpande relation är grundläggande i alla förändringsprocesser, men relationsskapande i socialt arbete påverkas av den

organisatoriska kontexten.

Socialarbetare beskriver organisatoriska svårigheter som försvårar deras arbete med klienter. Socialarbetarna uttryckte känslor av förvirring och att de kämpade med att tillgodose behoven hos vissa typer av klienter där det fanns fler behov av stöd och hjälp, men att det har varit svårt att tillgodose deras behov eftersom resurserna inte finns (Khoo Et al. 2018). Begränsat möjlighet för direktkontakt med klienter är en av aspekterna som socialarbetarna ansåg var problematiska. I en av studierna ansåg socialarbetarna att deras insatser och

arbetssätt samt handlingsutrymme motsvarade “en strikt meny med tjänster” (Theriault, Low & Luke, 2014).

För klienter som är icke-västerländska och som behöver tolk är det återigen ekonomiska begränsningar som försvårar möjligheten att hitta tolkar på många språk samt att de ska vara tillgängliga när det behövs. Bortsett från den allmänna bristen på tolkar är det ofta svårt att anställa de bäst kvalificerade tolkarna. Socialarbetare förklarade att de auktoriserade tolkarna

var dyrare att anställa och att det är svårt att finansiera de som är bäst kvalificerade eftersom det finns ekonomiska begränsningar i en begränsad kommunal budget (Bö, 2015).

En del socialarbetare känner att de ständigt måste förhandla med ett system som hindrar dem från att erbjuda seniorer de tjänster de behöver, vilket kräver att de använder strategier, som de uttrycker för att "komma runt systemet" (Theriault, Low & Luke, 2014).

Socialarbetare beskriver även hur en känslomässig anknytning, empati och tillgivenhet till en klient och dennes omständigheter kan resultera i att ha liknande känslor som klienten. Detta inkluderar att känna sig exalterad över förändringar, överväldigad av problemens komplexitet, frustrerad över begränsad tillgång till resurser, känslor av orättvisor och djup oro över att klienten inte skulle få något stöd (Reimer, 2014).

Det finns saker som socialarbetare ser men som de upplever att de inte kan ta itu med. Socialarbetare gör mycket för att komma runt systemet för klienterna bästa. Man kan vara medveten om att en kollega exempelvis har skjutsat en klient eller gett handledning och som inte omfattas av organisationens riktlinjer (Theriault, Low & Luke, 2014). Professionens värderingar hamnar i konflikt med organisationens regleringar där socialarbetare inte kan utföra det sociala arbete de vill. Nyexaminerade socialarbetare som kommer färska från utbildning har enligt Reimer (2014) en tendens att hantera ärenden och frågor som ligger utanför organisationens omfattning och resurser.

5.3 Kunskapsbrist i praktiska färdigheter

Nyexaminerade socialarbetare upplever att det finns svårigheter att bygga relationer till klienter på grund av kunskapsbrist i form av samtalsträning och att praktiska övningar i utbildningen är viktiga för det relationsbyggande aspekten i mötet med klienten.

Enligt Tham och Lynch (2019) är den gemensamma uppfattningen bland nyexaminerade socialarbetare som började arbeta inom socialtjänsten att de kände sig oförberedda för arbetet. Istället för att beskriva kunskaper som är viktiga och användbara i arbetet tenderar svaren att innefatta beskrivningar av kunskaper och färdigheter som de saknar i arbetet. De praktiska färdigheterna om hur man hanterar svåra samtal med klienter eller besvärliga situationer när en klient är arg eller upprörd är en bristvara. Känslan av misslyckande uppstår när man inte kan samtala med en klient om svåra saker, men känner till lagar och riktlinjer som man behöver förhålla sig till. Studenter beskriver att det är svårt att hoppa direkt in i ett ärende och att det hade underlättat ifall de fått mer information om vad som förväntas i det praktiska arbetet (Tham & Lynch, 2019).

En typ av klienter som socialarbetare ansåg sig vara oföreberedda på att arbeta med var klienter som har flytt sina hemländer och som upplevt krig och sorg. Många har förlorat eller upplevt separation med släktingar under en dramatisk och svår flykt från ursprungslandet. En del klienter hade även upplevt lidande i fängelse eller bevittnat våldsamma dödsfall hos familj och vänner. Även unga asylsökande hade också bevittnat våldsamma attacker. Både barn och vuxna präglas allvarligt av sådana traumatiska upplevelser vilket medför att de lider av posttraumatisk stress. Socialarbetare kände sig hjälplösa när de stötte på denna typ av problem. De kände behov av mer information om posttraumatisk stress och önskade mer kunskap om hur man bemöter traumatiserade individer (Bö, 2015).

De nyexaminerade socialarbetare som arbetade med vuxna som har en psykisk sjukdom och funktionsnedsättning beskriver att de inte har fått mycket kunskap om psykiska

sjukdomar och funktionshinder i utbildningen. Själva arbetet har man fått lära sig på

arbetsplatsen. På samma sätt nämner de nya socialarbetarna att de har haft några få kurser om ämnen som missbruk och en av kurserna var dessutom valfri. Enligt socialarbetarna har detta inte varit tillräckligt (Tham & Lynch, 2019).

Studenterna uttryckte en önskan om att ha fler kurser i utbildningen som är relaterade till praktiskt socialt arbete och som utvecklar praktiska färdigheter. Kurser som studenterna minns som mest användbara, är ofta kopplade till praktiskt socialt arbete exempelvis bedömnings- och utredningsmetoder, utbildning i att engagera och integrera klienter med psykisk ohälsa, barn och ungdomar och öva sina färdigheter inom områden som missbruk av olika substanser. Viktiga förebilder i utbildningen har varit i möte och i övningar med erfarna socialarbetare (Tham & Lynch, 2014). Enligt Gates och Brown (2017) har det även

framkommit att studenter inom socialt arbete uppfattade en simulering som skulle förbereda studenterna från sjuksköterskeprogrammet och socialt arbete att vårda och ta hand om klienter med akut alkoholstopp, betydligt mer utmanande än sjuksköterskestudenterna. En anledning till detta beror på att studenterna inom socialt arbete inte utsätts för simulering före denna interprofessionella simuleringsövning på samma sätt som sjuksköterskestudenter. De hade deltagit i fyra andra simuleringar och fått den erfarenheten innan den gemensamma interprofessionella simuleringsövningen gjordes tillsammans med studenterna inom socialt arbete. Sjuksköterskestudenterna klarade simuleringen betydligt bättre (Gates & Brown, 2017). Utan praktiska övningar under utbildning blir det svårt att bygga relationer klienter. När nyexaminerade socialarbetare kommer ut i arbetslivet är kunskapsbristen i praktiska färdigheter påtagligt vilket hämmande för självförtroendet.

5.4 Känslan av otillräcklighet

Ur materialet framkom det att nya socialarbetare upplever en kaotisk introduktion till arbetet vilket ökar känslan av att vara oförberedd i yrket och en osäkerhet ifall man har valt rätt yrke. Att inte kunna bemöta klienter påverkar självförtroendet och kan bidra med ångest. Detta avsnitt tar upp en kaotisk tillvaro som leder till brist på självförtroende.

5.4.1 Kaotisk tillvaro

Den kaotiska tillvaron beskrevs som en känsla och upplevelse av att kastas in i arbetet utan någon introduktion och en förväntning av att klara sig på egen hand. Tham och Lynch (2014) nämner att många deltagare i deras studie förväntade sig stöd och vägledning från erfarna socialarbetare på arbetsplatsen. Men verkligheten inom socialt arbete är ofta något helt annat. Studenter uttryckte en osäkerhet inför den kommande yrkesrollen, att de inte skulle klara arbetet utan någon vidareutbildning eller utbildning på arbetsplatsen. Någon uttryckte att studenter inom socialt arbete som tar examen inte är förberedda att arbeta i alla situationer på fältet (Tham & Lynch, 2014).

Ett tema som dök upp bland studenterna var känslan av att man förväntades klara sig på egen hand. De nyutexaminerade socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten och som inte hade stor kännedom om arbetet eller arbetsplatsen, har beskrivit sin första gång med

uttrycken “Jag kastades bara in” och “det var kaotiskt”. En nyexaminerad socialarbetare har beskrivit sin första dag med 80 ärenden på sitt bord, ensam i ett rum och hon fick veta att ansvaret låg hos henne. På grund av en omstrukturering av organisationen var de flesta i gruppen nya socialarbetare och handledarna hade inte tid att genomföra en introduktion av arbetet. Några nyutbildade hade även upplevt hot och våld från klienter. Även

nyutexaminerade socialarbetare som arbetar utanför socialtjänsten har beskrivit en kaotiskt början på sina arbetsplatser som saknar introduktion (Tham & Lynch, 2019).

Det fanns starka uttryck av besvikelse och frustration bland de nya socialarbetare i studien av Tham och Lynch (2019). En av de nya socialarbetare som arbetar inom socialtjänsten med direktiv att återinföra klienter till arbetsmarknaden upplevde de första månaderna att hon kände att hon valt fel karriär. Möjligheten att göra ett bra arbete var begränsad vilket hon

uttryckte som en besvikelse. Hon hade fört en diskussion med en kollega och kommit fram till arbetet de faktiskt utförde på arbetsplatsen inte var socialt arbete. Att inte kunna hjälpa klienterna på det sätt man vill och att administrativa uppgifter fick större plats i arbetet var en besvikelse. Hon kunde också uppleva att klienterna förtrycktes av systemet. De nya

socialarbetare uttryckte en motsättning mellan de faktiska värderingarna inom socialt arbete och den byråkratiska strukturen i organisationen på sina arbetsplatser. Det har visat sig i praktiken inom socialtjänsten att nya socialarbetares ideal inte matchar verkligheten på socialtjänsten (Tham & Lynch, 2019). Detta, i kombination med att det finns oförenliga krav i arbetet, tidspress som är oacceptabel och begränsande roller, stärker känslan av en kaotisk tillvaro för de nya socialarbetare, vilket självklart påverkar deras förmåga att kunna hjälpa sina klienter (Tham & Lynch, 2019).

5.4.2 Brist på självförtroende

Känslan av att vara oförberedd har hämmat självförtroendet och ökat osäkerheten. Att inte veta hur man ska tolka riktlinjer har gjort att studenter önskat mer kontakt med fältet och erfarna socialarbetare. I simuleringen som Gates och Brown (2017) utförde, fick

socialarbetare agera i situationen akut alkoholstopp. Majoriteten av deltagarna kunde inte hantera situationen och drabbades därför av ångest. Studenterna glömde hur man tog fram mediciner, glömde att kontrollera namnband och kommunicerade inte med klienten och anhöriga eftersom de var oroliga. Studenterna i socialt arbete hade haft färre praktiska övningar med klienter än sjuksköterskestudenterna vilket ökade deras ångest och påverkade deras uppfattning av svårighetsgraden i övningen (Gates & Brown, 2017).

Det uttrycktes tydligt av studenterna i Tham och Lynch (2014) studie att fler övningar ute på fältet var önskvärt. Den önskan uttrycktes upprepade gånger i samband med andra

reflektioner som studenterna hade. När studenterna reflekterade över sin egen kompetens, hade många dåligt självförtroende eftersom de inte hade tillräcklig kontakt med fältet. Några studenter kommenterade att de behövde mer kunskap om hur de förväntas agera ute i

verkligheten och vad socialarbetare faktiskt gör. Man har kunskaper om hur man skriver en rapport men ingen kunskap om hur man bemöter en klient. När det kom till att kommentera den övergripande pedagogiska erfarenheten önskade man även där mer kontakt med fältet och erfarna socialarbetare. Att praktisera ute på fältet har haft en stor betydelse (Tham & Lynch, 2014).

En del av berättelserna är relaterade till upplevelser av problematiska möten eller situationer som har inträffats på grund av studenternas egna brister och där de inte ägnat tillräckligt fokus på klientens behov. Ett exempel var en student som fokuserade mer på sitt agerande och sina anteckningar istället för klienten. Det fick mer uppmärksamhet eftersom studenten satte mycket press på sig själv för att bli en bra professionell socialarbetare (Rhen & Kalman, 2018). Ett annat exempel som har beskrivits i flera berättelser var att

socialarbetarna kände osäkerhet och var överväldigade av ansvar då de inte kände att de fick tillräckligt med vägledning kring hur de skulle tolka riktlinjer och att friheten blev en

stressande aspekt (Rhen & Kalman, 2018). Känslan av att vara oförberedd som hämmar självförtroende stärks även av att inte kunna veta hur man bemöter en klient och upplevelsen av problematiska möten där socialarbetaren brister i fokus på klienter samt osäkerhet på hur man tolkar riktlinjer. Pressen att vara en bra professionell socialarbetare är överväldigande. Ångest som Gates och Brown (2017) nämner är vanligt förekommande och är absolut hämmande för självförtroendet.

5.5 Praktikens betydelse för den kommande rollen som

socialarbetare

Ur materialet har det framkommit att praktiska övningar har haft stor betydelser för

nyexaminerade socialarbetare. Praktiken medför ökad förståelse för yrket, bättre bemötande till klienter och självkännedom genom reflektioner. Kritiska reflektioner av ens egna

prestationer i praktiken är en stor och viktig del inom socialt arbete. Avsnittet presenterar fördelar med praktik och vikten av självkännedom.

5.5.1 Fördelar med praktik

Praktiska övningar i utbildningen har stora fördelar och medför en känsla av förberedelse och personlig utveckling. Milne och Adams (2015) beskriver upplevelserna från studenter i sin studie om att de var överens om att det fanns goda möjligheter för utveckling i praktiken i vårdhemmen och att handledning hjälpte dem att identifiera möjligheter och skapa koppling mellan teori och praktik (Milne & Adams, 2015). Studenter som hade arbetat med

myndighetsutövning i offentlig verksamhet på sin praktik nämnde även övningar som hade utförts under tidigare terminer av sin utbildning, där lärare hade gett ut fall som de arbetat med vilket ökat deras kompetens. Några studenter valde också att framhäva sin egen

personliga utveckling under sin praktik. De beskrev sig själva som nervösa och hämmande i början och att de strikt följde regler och riktlinjer i mötet med klienten. Men med tidens gång blev de mer självsäkra i sin yrkesroll. Praktiken beskrevs av en student som att kärnan och målet med praktiken var att få stöd av erfarna socialarbetare och få möjlighet att bli beredd på att ta ansvar som professionell socialarbetare (Rhen & Kalman, 2018).Vad gäller att följa lagstiftning, berättade studenter att när de mötte ledsna eller upprörda klienter och kunde agera och hantera det med stöd av lagen, blev de emotionella aspekterna av mötet inte lika problematiska. Det har visat sig att studenter som har haft praktik där de skulle agera med hänvisning till lagstiftning kände sig förstärkta i sina yrkesroller. I ett sånt sammanhang har lagstiftning varit till stor nytta i deras möten med klienter och hjälpt dem att sätta gränser och ange mål i ärendet (Rhen & Kalman, 2018). Vad gäller att följa lagstiftning, berättade

studenter att när de mötte ledsna eller upprörda klienter och kunde agera och hantera det med stöd av lagen, blev det emotionella aspekterna av mötet inte lika problematiska.

5.5.2 Vikten av självkännedom

Självkännedom genom reflektion har varit utvecklande för studenter i sina kommande roller som socialarbetare. Den har gett en möjlighet att reflektera över sin position i förhållande till andra och hur den har påverkat relationen till klienter. I Milne och Adams (2015) studie har studenterna reflekterat över vikten av att utveckla viktiga relationer till klienter, anhöriga till klienter och personal som en av de viktigaste sätten att komma in i yrkesrollen. Studenters förmåga att utveckla viktiga relationer med klienter och personal var avgörande för att underlätta sin egen självkännedom och kännedom om andra.

Det som är till stor hjälp för studenter enligt Rhen och Kalman (2018) är att ge möjligheter till studenten att reflektera, formulera och kritiskt diskutera sin tolkning av den lagstiftning som gäller och väga in klientens situation samt andra möjliga insatser. Förmågan att kunna formulera, resonera och debattera sina beslut är en viktig hörnsten av myndighetsutövandet i offentlig verksamhet. I praktiken är det viktigt att arbetsledare därför ger studenterna bra möjligheter och utmanar studenterna att formulera sina ståndpunkter i förhållande till de enskilda fallen samt att de får reflektera över hur deras handlingar relaterar till etiska tumregler. Studenterna riskerar att nå enkla snarare än försvarbara beslut, ifall studenterna lämnas utan kritisk vägledning för debatt med arbetsledare. Tyngden av att främja