Att vårda personer med substansmissbruk - sjuksköterskors perspektiv

Att vårda personer med

substansmissbruk –

sjuksköterskors perspektiv

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Amanda Berglund & Linda Norman HANDLEDARE: Margereth Björklund

JÖNKÖPING 2020 juni

Sammanfattning

Bakgrund:Substansmissbruk är ett växande folkhälsoproblem vilket leder till att sjuksköterskor möter personer med missbruksproblematik i större utsträckning än tidigare. Denna grupp vårdsökande löper ökad risk att utsättas för stigmatisering till följd av bristande kunskap om substansmissbruk och beroende.Detta kan medföra negativa konsekvenser gällande personcentrerad vård vilket kan innebära sämre vårdkvalitet för personer med substansmissbruk.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med substansmissbruk.

Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats.

Sammanställning av elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sedan analyserats utifrån fem steg.

Resultat: Resultatet visar att flertalet faktorer påverkar vården av personer med substansmissbruk. Två kategorier framträdde under

analysen. Kategorin Kunskapsluckor redovisas med tre underkategorier (Specifik

kunskap, Tillitsfull vård samt Professionellt ansvar). Den andra kategorin; Etiska utmaningar redovisas i två underkategorier (Jämlik vård trots rädsla samt

Frustration och otillräcklighet).

Slutsats: Det finns okunskap hos sjuksköterskor gällande vårdsökande personer med substansmissbruk. Kunskapsbristen kan leda till fördomar och osäkerhet hos sjuksköterskor vilket kan göra det utmanande att vårda personcentrerat.

Konsekvensen ka bli försämrad vård för denna grupp vårdsökande. Ökad kunskap samt större erfarenhet är nödvändig för att förbättra vårdkvaliteten för personer med substansmissbruk.

Nyckelord: Alkoholmissbruk, beroende, drogmissbruk, kvalitativ, personcentrerad vård.

Summary

Caring for people with substance abuse - Nurses’ perspective

Background: Substance abuse is a growing public health problem. This group of care seekers is at increased risk of stigma settings because of general ignorance regarding substance abuse and addiction. This may lead to negative consequences when it comes to offering person-centered care to this group of people.

Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people with substance abuse. Method: A literature review with qualitative design and an inductive approach. A compilation of eleven scientific articles which has been quality checked and then analyzed from five steps.

Findings: There are several elements affecting the medical care for persons with substance abuse. Two categories emerged through the analysis. The first category:

Lack of knowledge is described in three subcategories (Specific knowledge, Reliant care and Professional responsibility). The other category: Ethical challenges is

described in two subcategories (Equal care despite of fear and Frustrationand inadequacy).

Conclusion: There is a general ignorance amongst nurses’ regarding the care for people with substance abuse. The lack of knowledge might stimulate

preconceptions and insecurity among nurses. Increased knowledge and greater experience are needed to improve person-centered care for this group of care seekers.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund... 1

Etik och betydelsen av vårdmötet ... 5

Personcentrerad vård ... 5

Syfte... 6

Metod ... 6

Design ... 6

Urval och datainsamling ... 6

Dataanalys ... 7 Etiska överväganden ... 7

Resultat ... 9

Jämlik vård trots egen rädsla ... 11

Frustration och otillräcklighet ... 11

Diskussion ... 12

Slutsatser ... 16

Förslag på vidare forskning ... 17

Referenser ... 18

Bilagor... 32

Bilaga 1 Sökmatris ... Bilaga 2 Artikelmatris för resultatartiklar ... Bilaga 3 Kvalitetsgranskning ...

1

Inledning

Sjuksköterskor möter allt oftare personer med missbruksproblematik i vården då denna grupp växer i samhället (World Health Organization, 2014).

Missbruksrelaterade hälsoproblem gör att denna grupp av personer är sårbara och har behov av regelbunden kontakt med sjukvården (Van Boekel et al., 2013).

Personer med missbruksproblematik löper ökad risk för psykisk ohälsa (Choi et al., 2015). Även om sjuksköterskor i allt större utsträckning vårdar personer med

substansmissbruk är kompetensen kring alkohol och droger bristfällig (Ford, 2011). Kunskap finns som tyder på att många personer med substansmissbruk undviker att ta kontakt med vården på grund av att de känner sig dåligt bemötta (Dion, 2019). Personerna med substansmissbruk upplevde att vårdpersonalen var negativt inställda. De vårdsökande upplevde därav försämrad kommunikation med vårdpersonalen (Van Boekel et al., 2013). Många sjuksköterskor har negativa erfarenheter av att vårda personer med substansmissbruk och det finns risk att tidigare erfarenheter låter påverka bemötandet av den vårdsökande (Mäkelä et al., 2019). Undersökning visade att personer med missbruk oroar sig för att få stämpel som “missbrukare” eller “beroende” och därigenom känna att de är mindre värda än andra vårdsökande. Rädsla finns hos personer med substansmissbruk att de ska uppfattas slösa med sjuksköterskornas tid samt att detta skulle försämra vården de får. Konsekvensen blir att denna grupp av vårdsökande kan uppleva svårighet att slappna av och våga lita på att bli bemött med respekt och omsorg av

sjuksköterskorna (Pauly et al., 2015).

Genom att få inblick i sjuksköterskors upplevelser av att vårda dessa personer ges möjlighet till förståelse av bakomliggande orsaker till eventuell problematik i bemötandet. Detta är viktigt då alla personer enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har rätt till gott bemötande och trygg och säker vård samtidigt som all vårdpersonal har rätt att känna sig trygga och bekväma i mötet med vårdsökande (SFS 1977:1160).

Bakgrund

Valt begrepp i litteraturöversikten är substansmissbruk. Definitionen av begreppet är “sjukdomstillstånd som beror på drogmissbruk, biverkningar av läkemedel,

exponering av toxiner och alkoholmissbruk” (Karolinska Institutet, 2016). I översikten nämns två relaterade begrepp, missbruk samt beroende.

Enligt sjukdomsklassifikationenInternational StatisticalClassification of Diseases and Related Health Problems(ICD:10) behöver minst tre av följande kriterier uppfyllas under tolv månader för att klassas som beroende: Att personen

utvecklat tolerans för substansen vilket innebär att det krävs påtagligt ökad mängd för att uppnå önskad effekt. Att det förekommer typiska abstinenssymtom vid utebliven användning av ämnet eller fortgående bruk för att förhindra sådana. Att personen fortsätter konsumera substansen trots vetskap om relaterade hälsorisker. Att personen upplever förlust av kontroll, ämnet används i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs. Betydande del av personens liv går åt till att skaffa, konsumera eller återhämta sig från användandet av substansen. Att viktiga sociala aktiviteter försummas samt att personen har önskan om att minska intaget eller misslyckade försök till att göra detta (Praktisk Medicin, 2020).

2

Enligt diagnosinstrumentet Diagnostic Manual of Mental Disorders IV (DSM-IV) krävs att minst en av fyra följande kriterier är uppfyllda under tolv månader för att klassa tillståndet som missbruk: att personen på grund av upprepat substansbruk misslyckas med sina skyldigheter i skola, hem eller arbete. Upprepat bruk i samband med situationer som är kombinerade med risker såsom exempelvis bilkörning. Att det har förekommit upprepade kontakter med rättsväsendet på grund av missbruket samt att personen har fortsatt bruk trots återkommande problem (Praktisk Medicin, 2020).

Alkoholmissbruk

År 2016 fanns det uppskattningsvis 283 miljoner människor i världen med alkoholmissbruk varav drygt 66 miljoner i Europa. Cirka tre miljoner

världsmedborgare avled samma år på grund av alkoholrelaterade orsaker (WHO, 2018). Alkoholmissbruk är betydande orsak till ohälsa i Sverige och varje år vårdas omkring 30 000 personer på grund av alkoholrelaterade orsaker. Nästan 2000 personer i Sverige avlider till följd av direkt alkoholrelaterad diagnos (CAN, 2019). Mellan år 2000 och år 2018 var den totala minskningen av antal dödsfall minimal. Antalet går upp och ner från år till år. Enligt WHO:s internationella projekt

”Global Burden of Disease” identifieras alkohol som en av de största bidragande riskfaktorerna till Sveriges sjukdomsbörda (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Det vanligaste sättet att berusa sig på i Sverige är att använda alkohol. Undersökning från 2013 visade att 6 % av svenskarna hade sådana alkoholvanor att det kunde räknas som missbruk eller beroende, detta motsvarar drygt en halv miljon individer. Svenskarnas alkoholkonsumtion minskar dock vilket trendat under hela 2000-talet (CAN, 2019).

Hög konsumtion av alkohol och hälsoproblem har tydligt samband. Bland annat ökar risken för magsår, pankreatit samt olika former av cancersjukdomar. Det finns risk för minskad fertilitet hos både män och kvinnor samt ökad risk för psykisk

ohälsa (Van Amsterdam & Van den Brink, 2013). Alkohol försämrar förmågan att tänka förnuftigt samt att tolka situationer vilket många gånger leder till överdrivna eller misstolkade reaktioner hos påverkade personer (Ferns, 2007).

Drogmissbruk

Enligt den årliga beräkningen från FN:s kontor mot narkotika och brottslighet (UNODC, United Nations Office on Drugs and Crime) levde drygt 35 miljoner människor i världen med problematiskt bruk eller missbruk av narkotika år 2017 (Folkhälsomyndigheten, 2019). Cannabis är den vanligaste drogen både globalt och i Europa. Missbruk av kokain samt illegal användning av opioida läkemedel ökar dock, framförallt i Europa. Även icketraditionella droger ökar på marknaden såsom

nya psykoaktiva substanser, till exempel fentanylanaloger.

I Sverige hänvisas det till olika typer av källor för att få uppfattning om utvecklingen av droganvändningen under 2000-talet då det inte finns några tydliga mått på missbruksproblematiken gällande narkotika. Dessa källor visar ökning av problematisk narkotikaanvändning framförallt under de senaste fem åren då

nivåerna varit historiskt höga. Dock bör denna typ av statistik tolkas med försiktighet då den kan påverkas av fler faktorer än narkotikabrukets utbredning

3

Sambandet mellan substansmissbruk och hälsoproblem är tydligt. Dessa kan vara kroniska såsom beroende och olika infektionssjukdomar, även akuta där överdoser är mest representerade. Att injicera droger ökar risken för sjuklighet och

dödlighet (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, 2019). Cirka 1000 personer avlider årligen i Sverige på grund av narkotika (CAN, 2019). Både den fysiska och psykiska hälsan försämras, det sociala livet påverkas samt svårigheter med att sköta arbete eller studier förekommer (Ahmed et al., 2019). Psykoaktiva substanser, framförallt fentanylanaloger är särskilt riskfulla att missbruka. Mycket små mängder kan orsaka livshotande förgiftningar då dessa substanser ofta är mycket starka (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, 2019). Bruk av narkotika har många gånger kopplingar till underliggande psykiska sjukdomar vilket är viktigt att tänka på i vården av personer med substansmissbruk (Stewart et al., 2015). Det framkommer att det finns brister i sjuksköterskors kunskap kring drogmissbruk. Detta tros kunna leda till

försämrad relation mellan sjuksköterskor och vårdsökande. Sjuksköterskor är de som har mest kontakt med vårdsökande personer när de uppsöker sjukhus, därav krävs goda kunskaper samt hög klinisk kompetens (Chu & Galang, 2013).

Substansmissbrukets effekter

Varje dag söker personer vård på grund av substansmissbruk, ofta

akutvård. Sjuksköterskor tillhör den kategori sjukvårdspersonal som ofta tar

emot personer med substansmissbruk på sjukhus. Sjuksköterskor upplever att många av dessa personer är “drog-sökande” och uppsöker vård för att få tag i

droger (Russel et al., 2017). Bruk av alkohol och narkotika ger ökad risk för icke-smittsamma sjukdomar, till exempel leversjukdomar, cancersjukdomar samt förändringar i blodtryck. Missbruk av alkohol leder till ökad risk för smittsamma sjukdomar såsom luftvägsinfektioner. Missbruket skapar även sociala problem för dessa personer, dess anhöriga och för samhället i stort. Ekonomiska problem, utanförskap hos anhöriga samt att utsätta sig själv och andra för fara genom våld eller rattfylleri är några effekter som substansmissbruket kan leda till

(Folkhälsomyndigheten, 2020).

Det sker förändringar i fysiologin där alkoholens biokemiska egenskaper motverkar hjärnans hämmande funktioner av stimulering. Detta gör att känslor av till exempel stress och frustration upplevs starkare än i nyktert tillstånd. Förmågan att tolka röst- och ansiktsuttryck samt empatiförmågan kan försämras. Observationer har visat att berusade personer känner mindre oro för konsekvenser samt blir mer utåtagerande i stressande situationer vilket kan öka risken för aggressivitet (Andreasson et al., 2017). Drogpåverkan har liknande effekter på hjärnans fysiologi och ger därmed liknande påverkan i beteendet (Atkinson et al., 2009).

Behandling

Behandling av alkoholmissbruk sker oftast med hjälp av läkemedel mot abstinensbesvären som uppstår efter långvarigt bruk. Socialstyrelsens

rekommendationer är att denna typ av behandling bör göras med försiktighet under kortare tidsperiod då risk finns för utveckling av beroende av dessa läkemedel.

4

Vad gäller behandling av drogmissbruk skiljer det beroende på vad för preparat som missbrukats. Generellt för alla typer är att det finns behandling mot abstinens i tidigt skede med efterföljande behandling i form av KBT. Sett utifrån sjuksköterskans huvudområde omvårdnad handlar det om att stödja och uppmuntra personer med substansmissbruk till att förändra de ohälsosamma levnadsvanorna. Det handlar även om förebygga, upptäcka samt behandla eventuella infektionssjukdomar (Socialstyrelsen, 2019).

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskors kompetens kring alkohol och droger är låg. Orsak till det kan vara att det erbjuds för lite kunskap om

ämnet under sjuksköterskeutbildningen. Detta skapar hinder i vården av personer med substansmissbruk. Dåliga förberedelser och resurser, som brist på tid samt okunnig och oerfaren personal inom området, skapar kliniska

utmaningar samt risker i omvårdnadsarbetet. Då sjuksköterskors roll är

vital angående preventivt hälsoarbete kan denna okunskap få negativa konsekvenser gällande hälsoutfallet för dessa personer. Sjuksköterskor beskrivs i sin yrkesroll som sårbara i mötet med denna grupp vårdsökande, den låga kunskapsnivån gör det svårt att stödja personer med substansmissbruk (Ford, 2011). Det åligger många gånger sjuksköterskor att initiera samtal om missbruk och beroende

med vårdsökande där problematiskt bruk av alkohol misstänks förekomma. Kunskap finns om att det kan uppkomma svårigheter med detta då sjuksköterskor själva anser sig ha låga kunskaper om denna livsstilssjukdom, dålig support från högre ledning samt inga konkreta strategier att arbeta efter inom området. Det framkommer att det finns många barriärer att komma över innan sjuksköterskor kan känna sig trygga i att prata med vårdsökande kring alkoholvanor (Hellum et al., 2016).

Studie som genomfördes år 2013 i Storbritannien visade att attityden hos

vårdpersonal angående att uppmärksamma och diskutera riskbruk samt missbruk av bland annat alkohol och andra substanser hos personer som vårdas undersöktes. Resultatet visade att majoriteten av de tillfrågade sjuksköterskorna upplever att de inte har kunskap att bemöta och hantera substansmissbruk på bra sätt. Ändå uppger drygt 67 % av de tillfrågade sjuksköterskorna att de diskuterar riskbruk och missbruk av alkohol samt andra substanser med vårdsökande personer varje dag eller flera gånger i veckan (Raistrick et al., 2014). I tidigare forskning framkommer flertalet hinder med att vårda personer med substansmissbruk (Gilchrist et al.,

2011). Sjuksköterskors attityd till dessa personer påverkar den utövade vården på flera sätt. Negativ attityd bidrar till att personer får vänta längre på vård, bemötandet är sämre än mot andra vårdsökande samt den utförda vårdens kvalitet är lägre. Denna negativa attityd får konsekvenser. Konflikter uppstår, personer med

substansmissbruk känner sig inte rätt bemötta och återfall sker. Det finns forskning som tyder på att personer avslutar sin behandling eller inte låter sig behandlas alls på grund av vårdpersonalens negativa attityder mot dem (Gilchrist et al., 2011). Det finns fyra grundläggande ansvarsområden isjuksköterskans profession vilka är; att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom samt lindra lidande.

När sjuksköterskor bedriver vård ska det stå för jämlikhet och social rättvisa vad gäller fördelning av resurser samt bemötande. Sjuksköterskor gör detta med uppvisande av respekt och lyhördhet gentemot varje person (Svensk

5

vikten av att ge vård av god kvalitet oberoende identitet på den vårdsökande. Patientlagen (SFS 2014: 821) finns för att stödja vårdsökandes möjlighet till delaktighet i den egna vården. Sjuksköterskor har skyldighet att se till att detta efterföljs. För att främja säkerheten i vården anmäls alla vårdskador och

riskförhållanden av vårdpersonalen (SFS 2010: 659). Etik och betydelsen av vårdmötet

Etisk dimension finns alltid i sjuksköterskans profession. Behov av vård är universellt och bygger bland annat på respekt för mänskliga rättigheter samt rätten till liv och värdighet. Som vägledning för sjuksköterskor i etiska situationer finns International Council of Nurses (ICN) etiska kod. Den ger världens sjuksköterskor det

gemensamma förhållningssättet, styrker yrkesidentiteten samt ger dem

ansvarsdefinition. Enligt ICN:s etiska kod ska sjuksköterskor bland annat ge vård med respekt och hänsyn för människors värderingar och vanor samt bemöta vårdsökande med medkänsla och lyhördhet (ICN, 2012).

Kunskap finns om att vårdsökande personer under alkoholpåverkan kan bete sig på oacceptabelt sätt som kan skapa irritation samt frustration hos sjuksköterskor. Det kan uppstå etiska dilemman då vårdpersonal trots den vårdsökandes dåliga beteende är skyldig att ge lika god vård som till alla andra (Mäkelä et al., 2019). Bemötandet som personer får inom vården har viktig betydelse för läkningsprocessen. Detta fenomen intresserar forskare. Forskningsfältet kallas psykoneuroimmunologi och handlar om hur hjärnans psykologiska funktioner påverkar immunförsvaret. Detta innebär att psykosocialt stöd såsom ord och bemötande påverkar biokemiska processer som kan påverka läkning och lindring. Här har det inledande mötet med vården stor betydelse då det kan vara rent avgörande i den vårdsökande personens tillfrisknande (Pollo et al., 2011).

Personcentrerad vård

Både internationellt och nationellt växer begreppet personcentrerad vård fram (Hörnsten & Udo, 2018). Begreppet innebär etiskt förhållningssätt där vårdsökande personer inte främst betraktas utifrån ohälsa eller funktionshinder. Fokus läggs istället på personens resurser vilket ger bättre vårdkvalitet för den vårdsökande (Jakobsson et al., 2019). Det finns tre nyckelbegrepp som definierar förhållningssättet; partnerskap, vilket är den mest centrala delen i personcentrerad vård. Det behöver finnas ömsesidig respekt och tillit till varandras kunskap; den vårdsökandes kunskap om hur det är att leva med besvären eller sjukdomen samt den professionellas kunskap om lämplig vård och behandling. Det andra nyckelbegreppet är patientberättelse; där den vårdsökande personens berättelse om sitt tillstånd i kombination med gemensam planering samt upprättande av gemensam hälsoplan är förutsättning för personcentrerad vård. Dokumentation ses som den tredje

komponenten och ska innehålla den vårdsökandes berättelse samt den planerade hälsoplanen som ständigt ska ses över och uppdateras. Den ska finnas tillgänglig för den vårdsökande personen samt följa denne genom vårdkedjan (GPCC; Centrum för personcentrerad vård, 2017).

För att personer med substansmissbruk ska uppsöka och kvarstanna i vård och behandling är tillgången till respektfull, kompetent och empatisk vård betydelsefull. Gott bemötande samt upplevelse av delaktighet leder i regel till framgångsrik vård och behandling (Socialstyrelsen, 2019)

6

Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med substansmissbruk.

Metod

En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats valdes som metod. Denna design utgår från systematiskt val av texter och artiklar med forskning inom det specifika ämnesområdet (Willman et al., 2019). En litteraturöversikt innebär kartläggning av kunskapsläget inom aktuellt område. Det utvalda materialet analyserades och sammanfattades sedan och därmed synliggjordes det eventuella behovet av ytterligare forskning (Segesten, 2017). Den kvalitativa designen valdes utifrån litteraturöversiktens mål om att få inblick i hur det kan vara som

sjuksköterska att vårda den beskrivna gruppen av vårdsökande. Den kvalitativa metoden belyser undersökningspersonernas subjektiva upplevelser, erfarenheter och uppfattningar (Willman et al., 2019).

Urval och datainsamling

De elva vetenskapliga artiklarna som redovisas i sökmatrisen (Bilaga 1) är

framtagna ur databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO. Databasen CINAHL innehåller information inom omvårdnadsvetenskap (Östlundh,2017).

Medline är den främsta bibliografiska databasen. Där finns tidskriftsartiklar vars innehåll främst kopplas till biomedicin och hälsovetenskap. Medline är den primära komponenten i PubMed, del av flera databaser (National Library of Medicine, 2019). Databasen PsycINFO fokuserar på forskning och litteratur inom

beteendevetenskap och samhällskunskap (American Psychological Association, 2020). Sökorden som använts har valts utifrån litteraturöversiktens syfte. För ändamålet valdes boolesk sökteknik där ordet “AND” användes mellan sökorden för specificering av sökandet. På så vis styrdes databasen till att koppla ihop två

söktermer vilket gav resultat som handlade om båda termerna (Östlundh, 2017). Avgränsningsfunktioner som användes för att begränsa sökningarnas bredd var: peer-reviewed, vetenskapliga artiklar på engelska samt publicerade mellan år 2010 och år 2020. Inklusionskriterier var: sjuksköterskor och kvalitativ metod.

Exklusionskriterier var: barn (0–17 år) samt annan yrkeskategori än sjuksköterska.

Utifrån syftet, det vill säga att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med substansmissbruk, har följande ämnesord valts ut och används vid sökning i CINAHL: general nurse or nurses, substance

abuse/use, alcohol or drug abuse, nurse experience/perception/attitude/views/ feelings, patients in hospital, attitudes towards samt qualitative. Vid sökningarna

i PsycINFO, valdes följande ämnesord: patients with substance abuse, patients drug

use, nurse experience, attitude towards, nurses management och qualitative. Vid

sökningar i MEDLINE användes följande ämnesord: nurses, inpatient nurses,

experiences/perspectives, patients drug use, substance use disorder, opioid use disorder samt qualitative.

7

Valda artiklar som användes presenteras i (Bilaga 2), under följande: författare, år,

land, titel, syfte, metod, deltagare, resultat samt kvalitetsgranskningspoäng.

Artikelmatrisen ger tydlig och enkel överblick av artiklarna för att förenkla fortsatt användning av dem i arbetet. De artiklar som valdes ut granskades med hjälp av kvalitetsprotokoll (Bilaga 3). Artiklarna godkändes om de uppfyllde minst tio av tolv möjliga poäng. I första delen av granskningsprotokollet var det fyra kriterier som alla måste uppfyllas för att ta artikeln vidare till del två. I del två krävdes att sex av åtta kvalitetsfrågor uppfylldes för godkännande att användas i dataanalysen. Dataanalys

Efter att utvalda studier kvalitetsgranskats och godkänts analyserades de efter Fribergs femstegsanalys (2017). I första steget lästes materialets helhet igenom upprepade gånger med fokus på studiernas resultat. Detta för att skapa tydlighet kring vad artiklarna handlar om. I det andra steget togs nyckelfynd ut ur de olika studiernas resultat genom att det som framträdde tydligast identifierades.

Sedan följde sammanställning av resultaten i steg tre. Detta gjordes för att få översikt av det som skulle analyseras. I steg fyra jämfördes de olika resultaten med varandra och här identifierades likheter och skillnader. Likheter fördes samman i olika

kategorier och underkategorier. När dessa steg var genomförda och analysen var klar formulerades beskrivningen utifrån de nya kategorierna i det femte och sista steget. Gemensam text utifrån de analyserade studierna skrevs sedan ihop som

resultat (Friberg, 2017). Etiska överväganden

Samtliga artiklar i artikelmatrisen är etiskt granskade. Kontinuerligt under arbetets gång har etiska överväganden gjorts för att säkerställa att resultatet är konsekvent och tillförlitligt. Inga egna tycken eller känslor har lagts till arbetet för att ge trovärdig bild av artiklar och referenser. Skriven text har inte plagierats in i arbetet samt att referenser finns till alla utlåtanden så att läsaren enkelt kan finna primärkällan. Fakta från olika källor har bearbetats och skrivits om till ny helhet (Henricson, 2017).

En av de grundläggande principerna, enligt Helsingforsdeklarationen, är att

välmående och hälsa för den vårdsökande alltid går före samhällets och vetenskapens intresse. Helsingforsdeklarationen är riktlinje inom forskningsetik som riktar sig främst till läkare och övriga professioner som är engagerade i medicinsk forskning kring människor. Forskare uppmuntras följa de principerna, som handlar om att stärka rättigheterna hos de som deltar i studier samt övervägande av risker och fördelar (World Medical Association, 2018). Enligt Statens offentliga utredningar (SOU 1999:120) är göra gott principen del av de fyra etiska grundläggande principer som finns inom hälso- och sjukvården. Denna princip står för att all vårdpersonal ska försöka hjälpa den vårdsökande genom att tillgodose personens behov, vilket

inkluderar både medicinska och medmänskliga behov. Detta innebär för

sjuksköterskor att försöka förebygga eller bota eventuell sjukdom samt att alltid se till den vårdsökandes bästa både sett utifrån hälsa och välbefinnande.

8

Begreppet förförståelse beskriver den relativistiska medvetenheten om människans möjlighet att fånga och presentera sanningar. Det syftar till att beskriva tidigare kunskap innan påbörjat arbete. Det innefattar inlärd kunskap under utbildning men även utomakademiska värderingar och erfarenheter (Priebe & Landström, 2017). Viss förförståelse inom området fanns genom tidigare arbete på behandlingshem där personer med substansmissbruk vistades. Dock inte i rollen som sjuksköterska utan som behandlingspedagog. Teoretisk kunskap inom området kommer från

kursmoment under sjuksköterskeutbildningen, vilket innefattande teoretisk grund av begreppet “substansmissbruk”. Viss förförståelse finns för hur alkoholmissbruk ser ut i vardagen vilket kan ge uppfattning av den problematik som kan uppkomma i vården mellan personer med missbruk och vårdpersonal.

9

Resultat

Efter analys av de elva utvalda artiklarna framkom det att sjuksköterskor främst upplever brist på kunskap om substansmissbruk och dess konsekvenser samt ställs inför etiska utmaningar i vårdandet av denna grupp vårdsökande. Detta redovisas i två kategorier med tre respektive två underkategorier, se Figur 1.

Figur 1. Översikt på kategorier och underkategorier.

Kunskapsluckor

Det förekommer allmän kunskapsbrist gällande substansmissbruk hos

sjuksköterskor. I underkategorierna beskrivs okunskap angående behandling av personer med beroendesjukdomar samt abstinens. Där presenteras också

sjuksköterskors osäkerhet i hur uppkomna svårigheter i vårdandet bäst hanteras. Vidare beskrivs sjuksköterskors vilja att ge god vård enligt det professionella ansvaret. Kunskapsluckor Etiska utmaningar Specifik kunkap Tillitsfull vård Professionellt ansvar Jämlik vård trots egen rädsla Frustration och otillräcklighet

10

Specifik kunskap

Det framkommer tydlig brist på kunskap samt osäkerhet gällande bemötande och behandling av personer med substansmissbruk bland sjuksköterskor.

Okunskapen kan ge sjuksköterskor ovilja att vårda samt att initiera diskussion kring missbruk med denna grupp av vårdsökande (Hakala et al., 2020; Monks et al., 2013). Kunskapsbristen kring vad beroende innebär, hur abstinensbesvär yttrar sig samt hur det behandlas gör att sjuksköterskor upplever att det inte finns kompetens att ge rätt stöd och information till denna grupp av personer (Hanpatchaiyakul et al., 2016; Horner et al., 2019; Lovi & Barr., 2009; Monks et al., 2013; Morgan, 2014; Neville & Roan, 2014). Det saknas också kunskap kring hur olika läkemedel interagerar med droger (Horner et al., 2019). Denna okunskap förekommer även bland läkare och är bidragande faktor till osäkerhet hos sjuksköterskor (Lundahl et al., 2014). I flera studier efterfrågas utbildning kring substansmissbruk,

gemensamma riktlinjer samt utökat samarbete med andra professioner. Sådant samarbete skulle ge ökad möjlighet att tillgodose de komplexa fysiska samt psykiska behov som förekommer hos personer med substansmissbruk (Hakala et al., 2020; Hanpatchaiyakul et al., 2016; Lundahl et al., 2014; Morley et al.,2015; Neville & Roan, 2014).

Tillitsfull vård

Okunskap kan leda till brist på empati och sjuksköterskor uttrycker känslor av ilska mot denna grupp av vårdsökande (Hakala et al., 2020; Neville & Roan, 2014). Det upplevs frustrerande att lägga tid på personer som själv orsakat sina problem och inte uppfattas som sjuk på riktigt samt tar vårdplatser från andra som upplevs behöva dem mer (Hakala et al., 2020; Lovi & Barr., 2009; Neville & Roan, 2014). Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med substansmissbruk visar att det krävs kreativitet samt förmåga att anpassa vården (Bové et al., 2019). Att skapa förtroende kan vara utmanande för sjuksköterskor då denna grupp av personer ofta lever komplicerade liv samt har dåliga erfarenheter från tidigare vårdsammanhang (Morgan, 2014).

Det är av betydelse att ha insikt om att vårdrelationen med den här gruppen av personer är skör (Bové et al., 2019; Horner et al., 2019). Sjuksköterskor behöver vara medvetna om tonläget samt kroppsspråket som används i mötet med dessa personer så de inte upplever att de skuldbeläggs (Hakala et al., 2020; Lundahl et al., 2014). Att vara tålmodig, ha öppet sinne samt vara lugn är viktiga egenskaper i vårdandet av personer med substansmissbruk (Bové et al., 2019; Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin., 2016; Lundahl et al., 2014). För att sjuksköterskor ska lyckas med uppgiften att motivera den vårdsökande till minskat missbruk behöver personen bemötas med respekt. Förutsättning för att våga prata om missbruk i icke dömande atmosfär (Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin., 2016). Att uppmuntra samt visa tro på personens förmåga att tillfriskna från missbruket är av stor betydelse (Hakala et al., 2020; Johansson & Wiklund-Gustin., 2016; Lundahl et al., 2014).

Professionellt ansvar

Trots att utmaningar samt obehag förknippas med att vårda personer med

substansmissbruk finns det utifrån det professionella ansvaret viljan att erbjuda god vård (Lundahl et al., 2014; Morgan, 2014; Morley et al., 2015; Neville & Roan,

11

att följa organisatoriska krav samt vårdrutiner kontra personligt ansvar att anpassa vården efter den vårdsökande personen (Bové et al., 2019; Morley et al., 2015). Sjuksköterskor beskriver att de påminner sig själva om att missbruk är sjukdom, inget aktivt val (Horner et al., 2019). Det finns intention att se människan bakom den tuffa attityden (Hakala et al., 2020; Monks et al., 2013). Viljan att se lidandet

innanför den otrevliga fasaden samt att lidandet består av personens upplevda

skamkänslor, dåliga självförtroende och oförmåga att gränssätta sig själv (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). Trots tidsbrist och upplevelse av stress försöker

sjuksköterskor ge extra tid samt uppmärksamhet som personer med

substansmissbruk har behov av (Bové et al., 2019; Morley et al.,2015). Detta

ger sjuksköterskor större möjlighet att förstå personen bakom substansmissbruket (Bové et al., 2019; Lundahl et al., 2014).

Etiska utmaningar

Att vårda personer med substansmissbruk kan upplevas etiskt svårt. I kommande två underkategorier beskrivs sjuksköterskors upplevelser samt blandade känslor i vården av denna grupp av personer.

Jämlik vård trots egen rädsla

Återkommande beskrivs sjuksköterskors negativa erfarenheter från att vårda

personer med substansmissbruk. Känslor av obehag samt det ständiga behovet av att vara på sin vakt framkommer (Neville & Roan, 2014). Påverkade personer upplevs ha oberäkneligt humör. Beteendet kan ändras plötsligt och den vårdsökande personen kan bli hotfull samt aggressiv (Lundahl et al., 2014; Monks et al., 2013; Neville & Roan, 2014). Svårigheter beskrivs att i förväg göra bedömningen om personen potentiellt kan bli aggressiv beskrivs (Horner et al., 2019; Lundahl et al., 2014; Neville & Roan, 2014).

Det framstår som svårt att garantera den vårdsökandes egen samt andra inneliggande personers säkerhet när personer med substansmissbruk vårdas. I analysen

framkommer det också att kvinnliga sjuksköterskor oroar sig för sin egen säkerhet (Neville & Roan, 2014). Negativa erfarenheter bidrar till att sjuksköterskor förväntar sig dåligt beteende från den aktuella gruppen av personer (Hakala et al., 2020; Monks et al., 2013).

Vårdsökande med substansmissbruk uppfattas som krävande och manipulativa (Bové et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin., 2016; Morgan, 2014; Morley et al.,2015; Neville & Roan, 2014). I flera studier framkommer uppgifter om vårdsökande

personers försök att vända sjuksköterskor emot varandra. Detta görs i syfte att gynna dem själva genom att hävda att de givits löften av olika karaktär av andra

sjuksköterskor på avdelningen (Horner et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin., 2016; Monks et al., 2013; Neville & Roan, 2014). Detta leder till att det uppfattas som svårt att lita på den aktuella gruppen av personer (Horner et al., 2019; Monks et al., 2013; Neville & Roan, 2014).

Frustration och otillräcklighet

Bristen på kunskap om substansmissbruk ger upphov till fördomar hos

sjuksköterskor (Horner et al., 2019; Lovi & Barr., 2009; Monks et al., 2013; Neville & Roan, 2014). Föreställningen är att personer söker vård för att få tillgång till receptbelagda läkemedel. Detta kan leda till att vårdsökandes smärta samt behov

12

av smärtstillande förbises (Morgan, 2014). Om sjuksköterskor erbjuder andra typer av smärtstillande behandling som inte accepteras ökar misstanken om personens avsikt att få tillgång till droger (Horner et al., 2019; Lovi & Barr., 2009; Morgan, 2014; Morley et al., 2015; Neville & Roan, 2014).

Att personer med substansmissbruk inte vill samt kan bli fria från sitt missbruk är också fördomar som förekommer (Hakala et al., 2020). Denna fördom föder frågan om varför personer inte skäms över situationen samt hur det kan finnas vilja att dricka sig redlös och bli börda för andra (Hakala et al., 2020).

Sjuksköterskor beskriver erfarenheter av att vårda personer med substansmissbruk som frustrerande samt utmattande (Hanpatchaiyakul et al., 2016; Horner et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Lovi & Barr., 2009; Monks et al., 2013). Känslor av frustration uppstår i samband med att tidigare vårdsökande personer återkommer efter återfall i missbruk (Bové et al., 2019; Hakala et al., 2020; Horner et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Neville & Roan, 2014). I flertalet studier framkommer sjuksköterskors känslor av otillräcklighet över att inte kunna erbjuda tillräcklig hjälp samt ångest för den substansmissbrukande personens situation (Hakala et al., 2020; Lundahl et al., 2014; Monks et al., 2013). Dessa känslor kvarstår efter att den vårdsökande skrivits ut från sjukhuset.

Återkommande uttrycker sjuksköterskor oro för vart personen ska ta vägen samt känslan av att lämna den vårdsökande ”åt sitt öde” vid utskrivning (Bové et al., 2019; Horner et al., 2019; Lundahl et al., 2014). Glädje och stolthet upplevs när

sjuksköterskor lyckats initiera positiv förändring i den vårdsökandes liv (Hakala et al., 2020).

Sjuksköterskor vittnar om osäkerhet att ge höga doser smärtstillande som förskrivits. Det förekommer oro för hur den vårdsökandes missbruk kan påverkas samt hur stor mängd läkemedel personen tål (Horner et al., 2019; Lundahl et al., 2014; Morgan, 2014; Morley et al.,2015; Neville & Roan, 2014). Känslor av frustration samt

uppgivenhet beskrivs i situationer där sjuksköterskor upplever att läkare inte tror på vårdsökande personers smärta och därmed inte förskriver tillräckligt starka

läkemedel eller tillräckligt höga doser (Horner et al., 2019; Morgan, 2014). Det förekommer att vårdsökande upplever stark smärta på grund av otillräcklig dos samtidigt som läkaren är svår att nå. Flertalet sjuksköterskor uttrycker önskan att ha möjlighet att själv justera läkemedelsdoser (Morgan, 2014; Morley et al.,2015). Sjuksköterskor beskriver att det krävs medvetenhet om sina känslor samt reaktioner för att inte visa dem för den vårdsökande (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). Det upplevs lättare att vara professionell för de som arbetat och samlat yrkeserfarenhet (Morgan, 2014).

Diskussion

En litteraturöversikt med induktiv design och kvalitativ metod gjordes. Induktiv design infann sig genom att ha studerat och observerat det valda området noga, vilket är första delen i den vetenskapliga kunskapsprocessen, för att sedan på korrekt sätt beskriva och förklara syftet och problemet i arbetet. Därefter kunde slutsatser presenteras. Det gick inte att vara helt förutsättningslös då viss kunskap behövs av studieobjektet innan syftet skapas. Därav är vald teori till arbetet primär, i detta arbete var det personcentrerad vård. Något annat som även bör tas i beaktning är den

13

förförståelse som fanns innan påbörjat arbete, detta finns beskrivet under etiska överväganden i metoddelen och är inget som medvetet har låtits påverka arbetets uppbyggnad eller resultat (Priebe & Landström, 2017). För att förhindra sådan påverkan fördes ständig diskussion mellan författarna under arbetets gång. Artikelsökningarna påbörjades i databasen CINAHL. Den sökningen gav bra antal träffar där samtliga titlar lästes igenom, sedan lästes vissa abstrakt och till sist

kvalitetsgranskades de artiklar som ansågs passa syftet. Ytterligare två sökningar som gav artiklar till resultatet gjordes i CINAHL. Då ändrades några sökord för att få andra träffar än de som kom på tidigare sökning. Ändringarna av sökord gjorde att vissa träffar upprepades från tidigare sökning då de sökorden passade in även där men det tillkom många nya artiklar som fortfarande var relevanta utifrån studiens syfte. En artikel återkom i två av de tre sökningarna i CINAHL och en annan artikel återkom i tre av tre sökningar i samma databas. Flera olika kombinationer av sökord gjordes för att ge ökad träffyta men med bibehållen relevans mot syftet, vilket ökar specificiteten på arbetet (Rosén, 2017). I sökningar som gjordes tidigt i arbetet användes färre antal sökord vilket resulterade i för stort antal träffar. Därför användes fortsättningsvis många sökord samtidigt i sökningarna för att begränsa antalet träffar. Vidare gjordes sökningar med samma sökord i databaserna MEDLINE och psycINFO som tidigare använts i sökningarna i CINAHL. För att nå fler nya träffar lades ytterligare sökord till. I databasen MEDLINE upprepades två träffar som framkommit i den ena sökningen i CINAHL. Att utföra sökningar efter artiklar i olika databaser ökar pålitligheten i arbetet då det ger större chans att hitta relevanta

artiklar. Det visar även på att kritiskt granskande gjorts (Henricson, 2017). Att artiklarna var peer-reviewed stärker arbetet då det står för att de är vetenskapliga (Östlundh, 2017). Utefter inklusionskriterierna och exklusionskriterierna kunde vissa artiklar i sökningarna räknas bort direkt vilket gjorde det enklare att finna relevanta artiklar. Artiklar från hela världen inkluderades, vilket kan ses både som styrka och svaghet. Styrka då det visar likande upplevelser bland sjuksköterskor världen över. Dock kan det bidra till försvagning av litteraturöversiktens resultat då

överförbarheten kan diskuteras eftersom sjukvårdssystem och sjuksköterskeutbildningar kan skilja sig åt mellan olika länder. Samtliga valda artiklar till resultatet granskades med samma

kvalitetsgranskningsprotokoll men av olika författare. För att öka trovärdigheten i rättvis och likvärdig granskning fördes diskussion kring vad som behövdes tänka på under granskningen så att den blev densamma oavsett vem som utförde den.

Granskningsprotokollets maximala poäng var tolv varav minst tio skulle vara uppfyllda för att kunna användas vidare till analysen. Elva artiklar valdes ut till resultatet där tio av dem uppfyllde samtliga tolv poäng och en artikel elva poäng. Anledningen till poängavdraget var att metoden som användes i artikeln var

beskriven men inte namngiven. Detta avdrag var inget som ansågs påverka studiens innehåll eller trovärdighet. Samtliga artiklar var kvalitativa studier med lite olika ansatser: intervjuer (3), fokusgrupper (1), innehållsanalys (2), Husserl (2), grundad teori (2) samt en som ovan nämnts inte namngavs.

Valda studier var gjorda i olika länder världen över: USA (3), Storbritannien (2), Danmark (1), Finland (1), Thailand (1), Australien (1) och Sverige (2).Granskning av artiklar inför skapande av resultatet i arbetet gjordes av endast ena författaren för att sedan finslipas av båda. Sedan skapades koder, rubriker och underrubriker.

14

gånger av båda författare, liksom resterande del av arbetet, för att få fint bearbetad text.

En av artiklarna som analyserades till resultatet, Monks et al. (2012), utgick från både sjuksköterskors och vårdsökande personer med substansmissbruks perspektiv av vårdande. Det redovisas tydligt i studien vilka upplevelser samt erfarenheter som är sjuksköterskors respektive vårdsökandes. I annan studie som användes i analysen till resultatet, Hanpatchaiyakul et al. (2016) ingick fler professioner än sjuksköterskor i undersökningen. De olika professionernas svar särskiljs tydligt i resultatdelen. Vi har i denna litteraturöversikt enbart utgått från sjuksköterskors perspektiv.

Handledaren granskade litteraturöversikten under arbetets gång och gav feedback. Vid fem tillfällen träffades handledningsgruppen. Gruppen bestod av åtta studenter och handledare, tre examensarbeten skrevs inom gruppen. Vid

handledningstillfällena granskades de olika delarna i litteraturöversikten kritiskt av en grupp samt av handledaren. Tips mottogs och ändringar gjordes. Det kan

diskuteras om resultatet blivit annorlunda om litteraturöversikten enbart innefattat studier av sjuksköterskor inom psykiatri-, missbruks- eller beroendevård. Det är möjligt att upplevelserna skildrats annorlunda då dessa sjuksköterskor har större erfarenhet av att vårda den aktuella gruppen av personer. Annat resultat hade eventuellt framkommit om litteraturöversikten enbart gjorts på studier av sjuksköterskor som haft lång erfarenhet i yrket istället för oavsett antal år som yrkesverksamma.

Resultatdiskussion

Denna litteraturöversikt syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge personcentrerad vård till personer med substansmissbruk inom samtliga typer av avdelningar på olika sjukvårdsinrättningar. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever okunskap, osäkerhet samt obehag i vården av personer med

substansmissbruk. Den aktuella gruppen av personer uppfattas som generellt

svårvårdade. Annan upplevelse är att verksamheternas resurser inte räcker till för att kunna erbjuda dessa personer positiv vårdupplevelse. Vårdandet av personer med substansmissbruk upplevs därför som svårt och utmanande. Till denna

resultatdiskussion valdes två huvudfynd ut; Okunskap samt Ge jämlik vård.

Okunskap

Ett huvudfynd i resultatet var okunskap. Sjuksköterskor upplever att den underliggande kunskapsbristen gällande substansmissbruk utgör hinder i vårdrelationen. Vården av personer med substansmissbruk försvåras genom att sjuksköterskor agerar återhållsamt på grund av osäkerhet och okunskap.

Återhållsamheten komplicerar byggandet av partnerskap mellan sjuksköterskor och vårdsökande som är nödvändig för att vårda personcentrerat.

Resultatet stämmer överens med tidigare forskning som beskrivs i bakgrunden. I studien som presenteras i bakgrunden vittnar sjuksköterskor om svårigheter att stödja vårdsökande med substansmissbruk till följd av den egna bristen på

kunskap (Ford, 2011). Bland annat så upplever sjuksköterskor att de inte har kunskap att vårda personer med substansmissbruk, hantera abstinensbesvär samt saknar utbildning i hur beroende fungerar. Okunskapen genererar känslor av osäkerhet i vården av den här gruppen av personer. Detta bekräftas i studie där sjuksköterskor

15

vittnar om att de känner osäkerhet när det kommer till att hantera vårdsökande med substansmissbruk. Detta är relaterat till att de inte är förberedda samt inte har utbildning inom området. De beskriver känslan av ensamhet då de på egen hand är ansvariga för vården av dessa personer utan stöd från medarbetare eller chefer (Ortega & Ventura, 2013).

Osäkerheten gör att flertalet sjuksköterskor känner ovilja att vårda personer med substansmissbruk samt att diskutera missbruksproblematik. Oviljan att vårda och diskutera försvårar lyssnandet på den vårdsökandes egen berättelse som utgör viktig del av personcentrerad vård (Hörnsten & Udo, 2018). Denna skepsis beskrivs även i studie där sjuksköterskor uttrycker att de känner brist på självsäkerhet gällande att diskutera alkoholvanor med vårdsökande. Osäkerheten relateras till bristen på kunskap om konsekvenser av hög alkoholkonsumtion, vilka riktlinjer som finns gällande personer med skadliga alkoholvanor samt vilka behandlingsalternativ som kan erbjudas (Hellum et al., 2016).

Efterfrågan av utbildning kring missbruksproblematik, gemensamma riktlinjer samt större samarbete med interprofessionella team tydliggörs i resultatet. Med ökad kunskap i ämnet skulle sjuksköterskor känna större säkerhet i vårdandet av den här gruppen vårdsökande och därmed skulle möjligheten att ge personcentrerad vård öka. De skulle lättare kunna hantera det som i dagsläget upplevs som problematiskt samt att det skulle stärka relationen mellan sjuksköterskor och vårdsökande.

Resonemanget styrks i studie där sjuksköterskor efter utbildningsintervention ansåg sig ha ökad kunskap samt förståelse för personer med substansmissbruk (Russel et al., 2017). Liknande erfarenheter beskrivs i annan studie där sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplever att de har bättre kunskap och förståelse för hur de ska hantera personer med substansmissbruk (Howard & Holshaw, 2010). Okunskap leder till svårigheter att vårda personcentrerat (Hörnsten & Udo, 2018). Missbruket försvårar kommunikationen och byggandet av partnerskap som är en av

grundstenarna i personcentrerad vård. Så länge sjuksköterskor upplever brist på kunskap att vårda den här gruppen av vårdsökande kommer personcentrerad vård fortsätta att vara utmanande (Hörnsten & Udo, 2018).

ICN:s etiska kod vars syfte är att vägleda sjuksköterskor i etiskt handlande framhåller det individuella ansvaret att lära och inhämta kunskap där behov finns (Svensk

Sjuksköterskeförening, 2014). Detta gör att det egentligen inte går att ursäkta kunskapsbristerna då det åligger sjuksköterskor själv att förkovra sig. Däremot ansvarar vården som organisation för att säkerställa god, jämlik och säker vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 2017:30). Organisationen har även skyldighet att hantera resursbristen så att det finns förutsättningar att ge god vård trots

komplexiteten och vårdsökandes irrationella beteende.

Ge jämlik vård

Det kan vara utmanande att ge personcentrerad vård till personer med

substansmissbruk då detta förhållningssätt bygger på ömsesidig respekt och tillit (Hörnsten & Udo, 2018). Denna grupp vårdsökande upplevs ha oberäkneligt humör med plötsliga och kraftiga svängningar. Den vårdsökande personens sinnesstämning kan på kort tid ändras från lugn och sansad till aggressiv och hotfull. Resultat från tidigare forskning som presenteras i bakgrunden beskriver att berusade personer har tendens att bli utåtagerande i påfrestande situationer (Andreasson et al., 2017).

16

Likaså beskrivs i bakgrunden forskning som visar att påverkan av droger kan ge liknande beteendeförändring och därmed öka risken för aggressivt

beteende (Atkinson et al., 2009). Dessa studiers resultat stämmer väl överens med resultatet i denna litteraturöversikt.

Det framkommer i resultatet att den potentiella oförutsägbarheten skapar otrygghet för sjuksköterskor samt känslan av att behöva vara på sin vakt. I jämförande studie vittnar sjuksköterskor om äventyrad säkerhet i vården av personer med

substansmissbruk. De får arbeta för att skydda den vårdsökande men också andra personer i närheten när aggressiva och hotfulla situationer uppstår. Även oro för sjuksköterskors egen säkerhet beskrivs (Cleary et al., 2017). Ytterligare studie styrker sjuksköterskors behov av extra vaksamhet då vårdsökande med substansmissbruk har hög sannolikhet att vara våldsamma mot sjukvårdspersonal. Känslan av otrygghet skapar tveksamhet inför att närma sig den vårdsökande samt påverkar synen av dessa personer negativt (Ford, 2011). Förutsättningarna för personcentrerad vård är att skapa tillitsfull relation till den vårdsökande försvårar dessa faktorer möjligheterna till detta (Hörnsten & Udo, 2018).

Att hantera aggression och oacceptabelt beteende identifieras som hinder i vården av den här gruppen av personer (Cleary et al., 2017). Det finns intention att utifrån sjuksköterskors professionella ansvar erbjuda jämlik vård även om det förknippas med obehag och utmaningar att vårda denna grupp av personer. Detta styrks i studie där sjuksköterskor beskriver att även personer med substansberoende är värda vård av hög kvalitet (Natan et al., 2009). Resultatet visar att sjuksköterskor försöker se den sanna personen bakom missbrukets tuffa attityd. Detta beskrivs också i studie där sjuksköterskor uttrycker att de känner empati för denna grupp av vårdsökande och försöker förstå hur det är att leva i dessa personers verklighet (Ortega & Ventura, 2013). Annan studie uttrycker vissa sjuksköterskor medvetenhet om att människor med substansmissbruk inte själva valt att hamna i missbruk utan det beror på den sociala situation de befinner sig i samt andra livsomständigheter (Pauly et al., 2015). Detta stämmer väl överens med resultatet där sjuksköterskor beskriver att de

påminner sig själva om att missbruk klassas som sjukdom och är inget aktivt val. Det blir tydligt i resultatet att sjuksköterskors upplevda otrygghet och oförståelse

försvårar vårdandet av personer med substansmissbruk. Detta ökar risken för negativ vårdupplevelse för de vårdsökande vilket för sjuksköterskor kan innebära

misslyckande i ansvaret att ge god personcentrerad vård (Hörnsten & Udo, 2018).

Slutsatser

Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vård till personer med substansmissbruk. Översikten har bidragit till att ge inblick i de svårigheter som sjuksköterskor kan uppleva i vårdandet av personer med

substansmissbruk. Det framkommer tydligt att det finns utbredd okunskap bland sjuksköterskor gällande substansmissbruk. Behovet av utbildning om

substansmissbruk behöver tas på allvar eftersom missbruk är växande problem i samhället. Utbildning i ämnet bör ges på djupare nivå än idag i sjuksköterskors grundutbildning. Likaså bör det finnas större möjligheter för sjuksköterskor att på arbetsplatser få ökan kunskap och förståelse. Detta kan fås genom exempelvis föreläsningar från människor med egen erfarenhet av missbruksproblematik. Även via casemetodik kan sjuksköterskor få värdefull kunskap genom övning i att hantera

17

situationer som kan uppstå i vårdandet av personer med substansmissbruk. Det kan också vara värdefullt att ge reflektionstillfällen inom personalgruppen gällande missbruk, fördomar och stigmatisering. Genom diskussion synliggörs problematiken för den enskilda sjuksköterskan likväl som för arbetslaget som helhet. Utbyte av viktiga erfarenheter kan leda till att större öppenhet och förståelse för denna grupp av vårdsökande utvecklas.

Resultatet visar att sjuksköterskor har viljan att i enlighet med sitt professionella ansvar ge personer med substansmissbruk god vård likvärdig för andra

vårdsökande. Detta trots okunskap, osäkerhet samt fördomar. Dock är vårdande av denna grupp vårdsökande svårt. Vården präglas av

kommunikationssvårigheter, oberäknelighet samt ömsesidig misstro. Den potentiella risken att vårdsökande ka bli aggressiva eller hotfulla gör att sjuksköterskor är

återhållsamma i mötet med dessa personer och därmed påverkas möjligheten att ge personcentrerad vård negativt.

Kliniska implikationer

I denna litteraturöversikt presenteras sjuksköterskors upplevelser kring vårdande av personer med substansmissbruk. Det ges inblick i de känslor, värderingar och den okunskap sjuksköterskor upplever i vårdandet av den aktuella gruppen. Denna litteraturöversikt fungerar som informationskälla för sjuksköterskor som tenderar att möta vårdtagare med substansmissbruk i sitt arbete. Genom att ta del av

andra sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser ges ökat medvetande om de svårigheter som kan uppstå i vårdandet av dessa personer. Förhoppningsvis blir följden av denna litteraturöversikt ökad förståelse för vikten av kunskap och reflektion och leder till åtgärder för ökad utbildning om substansmissbruk för sjuksköterskor. Detta skulle leda till fler positiva upplevelser gällande vård av denna grupp vårdsökande. I förlängningen kan det eventuellt bidra till att fler personer med substansmissbruk uppsöker vård när de är i behov av detta tack vare fler positivt upplevda vårdmöten.

Förslag på vidare forskning

Då det största fyndet i studien var den stora okunskap som finns hos sjuksköterskor gällande substansmissbruk skulle fortsatt forskning kunna ske kring hur

missbruk definieras som sjukdom, hur sjukdomen yttrar sig och ter sig på människan. Det finns behov av forskning om hur beroendeproblematik och abstinens fungerar samt hur vård bör ges till personer med substansmissbruk. Fortsatt forskning kring hur det kan skapas förutsättningar för sjuksköterskor att vårda personer med substansmissbruk ur etiskt och personcentrerat

förhållningssätt är behövligt. Enligt resultatet ter sig okunskapen bland

sjuksköterskor gällande substansmissbruk stor. Fortsatt forskning kring ämnet kan med fördel göras kvantitativt för att få vidare uppfattning om hur utbredd

okunskapen är bland sjuksköterskor. Resultatet skulle kunna ge svr på om kunskapsbristen hos sjuksköterskor upplevs lika på olika platser i Sverige. Detta skulle exempelvis kunna utföras i form av kvantitativa enkätundersökningar med fasta svarsalternativ. Det skulle också vara av intresse och vikt att följa upp med likande undersökningar efter några år för att se om okunskapen kvarstår.

18

Referenser

Ahmed, R., Armah, N., Ahmed, T., & LaBore, K. (2019). Pattern of use, age of initiation, effects, and correlates of illicit drug use in Canada: A secondary analysis of CADUMS. International Public Health Journal, 11(2), 39.

American Psychological Association. (2020). PsycInfo: A world-class resource for

abstracts and citations of behavioral and social science research. https://www.apa.org/pubs/databases/psycinfo/

Andreasson, S., Chikritzhs, T., Dangart, F., Holder, H., Naimi, T., Stockwell, T. (2017). Alkohol och våld: alkoholen och samhället 2017/2018.

https://www.sls.se/globalassets/sls/sls/remissvar/iogt-3300---rapport_final.pdf Atkinson, A., Anderson, Z., Hughes, K., A Bellis, M., Sumnall, H., Syed, Q. (2009).

Interpersonal violence and illicit drugs. Centre for Public Health Liverpool

John Moores University.

https://www.who.int/violenceprevention/interpersonal_violence_and_illicit_drug_ use.pdf

Bové, H. M., Lisby, M., & Norlyk, A. (2019). Do the carers care? A phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders. Nursing Inquiry,

27(1), 1–9. https://doi.org/10.1111/nin.12322

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. (2019). Drogutvecklingen i

Sverige 2019 – med fokus på narkotika.

https://www.can.se/contentassets/c619eb88458e4be18463070f782989d4/drogutve cklingen-i-sverige-2019.pdf

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. (2019). Fakta om alkohol. https://www.can.se/Fakta/alkohol/

Choi, N. G., DiNitto, D. M., & Marti, C. N. (2015). Alcohol and other substance use, mental health treatment use, and perceived unmet treatment need: Comparison between baby-boomers and older adults. The American Journal on Addictions, 24(4), 299– 307. https://doi.org/10.1111/ajad.12225

Chu, C. & Galang, A. (2013). Hospital nurses´ attitudes towards patients with a history of illicit drug use. The Canadian Nurse, 109(6), 29–33.

Cleary, M., Jackson, D., Woods, C., Kornhaber, R., Sayers, J. & Usher, K. (2017).

Experiences of health professionals caring for people presenting to the emergency department after taking crystal methamphetamine (“ICE”). Issues in Mental Health

Nursing, 38(1), 33–41. https://doi.org/10.1080/01612840.2016.1251516.

Dion, K. (2019). Perceptions of persons who inject drugs about nursing care they have received. Journal of Addictions Nursing, 30(2), 101–107.

19

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. (2019). Europeisk

narkotikarapport: trender och utveckling.

http://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/11364/20191724_TDAT19 001SVN_PDF.pdf

Ferns, T. (2007). Characteristics of people who assault nurses in clinical practice. Nursing

Standard, 21(50). https://doi.org/10.7748/ns.21.50.35.s49

Folkhälsomyndigheten. (2019). Narkotikasituationen i

världen.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol- narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/narkotika-och-halsofarliga-varor/internationellt/narkotikasituationen-i-varlden/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Riskkonsumtion av alkohol.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/levnadsvanor/alkohol-riskkonsumtion/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Alkoholens skadeverkningar.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/alkohol/skadeverkningar/

Ford, R. (2011). Interpersonal challenges as a constraint on care:

The experience of nurses’ care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse, 37(2), 241–252. https://doi.org/10.5172/conu.2011.37.2.241

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (s. 134–137). Studentlitteratur AB.

Gilchrist, G., Moskalewicz, J., Slezakova, S., Okruhlica, L., Torrens, M., Vajd, R., & Baldacchino, A. (2011). Staff regard towards working with substance users: a European multi‐centre study. Addiction, 106(6), 1114–1125.

https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2011.03407.x.

GPCC, Centrum för personcentrerad vård. (2017). Personcentrerad vård. https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard

Hakala, T., Kylmä, J., Mäkelä, K. L., Noppari, E., & Koivunen, M. (2020). Caring for alcohol‐ intoxicated patients in an emergency department from the nurses’ point of view– focus on attitudes and skills. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 34(1). https://doi.org/10.1111/scs.12825

Hanpatchaiyakul, K., Eriksson, H., Kijsomporn, J., & Östlund, G. (2016). Healthcare providers’ experiences of working with alcohol addiction treatment in

Thailand. Contemporary Nurse, 52(1), 59–73. https://doi.org/10.1080/10376178.2016.1183461

Hellum, R., Bjerregaard, L., & Nielsen, A. S. (2016). Factors influencing whether nurses talk to somatic patients about their alcohol consumption. Nordic Studies on Alcohol and

20

Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Studentlitteratur AB.

Horner, G., Daddona, J., Burke, D. J., Cullinane, J., Skeer, M., & Wurcel, A. G. (2019). “You’re kind of at war with yourself as a nurse”: Perspectives of inpatient nurses on treating people who present with a comorbid opioid use disorder. PloS One, 14(10). https://doi.org/10.1371%2Fjournal.pone.0224335

Howard, V., & Holshaw, J. (2010). Inpatient staff perceptions in providing care to individuals with co-occurring mental health problems and illicit substance use. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 17(10), 862–

872. https://doi.org/10.1111/j.1365- 2850.2010.01620.x. Hörnsten, Å., & Udo, C. (2018). Personcentrerad vård.

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/ International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for

nurses. https://www.icn.ch/sites/default/files/inlinefiles/2012_ICN_Codeofethicsfo

rnurses_%20eng.pdf

Jakobsson, S., Eliasson, B., Andersson, E., Johannsson, G., Ringström, G., Simrén, M., & Jakobsson Ung, E. (2019). Person‐centred inpatient care – A quasi‐

experimental study in an internal medicine context. Journal of Advanced Nursing,

75(8), 1678-1689. https://doi.org/10.1111/jan.13953

Johansson, L., & Wiklund‐Gustin, L. (2016). The multifaceted vigilance–nurses’ experiences of caring encounters with patients suffering from substance use

disorder. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 303–311. https://doi.org/10.1111/scs.12244

Karolinska Institutets Universitetsbiblioteket.

(2016). Svensk MeSH. https://mesh.kib.ki.se/term/D019966/substance-related-disorders

Lovi, R., & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study. Contemporary

Nurse, 33(2), 166–178. https://doi.org/10.5172/conu.2009.33.2.166

Lundahl, M. K., Olovsson, K. J., Rönngren, Y., & Norbergh, K. G. (2014). Nurse's perspectives on care provided for patients with gamma‐hydroxybutyric acid and gamma‐butyrolactone abuse. Journal of Clinical Nursing, 23(17–18), 2589–2598. https://doi.org/10.1111/jocn.12475

Monks, R., Topping, A., & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory

study. Journal of Advanced Nursing, 69(4), 935–946. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x

21

Morgan, B. D. (2014). Nursing attitudes toward patients with substance use disorders in pain. Pain Management Nursing, 15(1), 165–175.

https://doi.org/10.1016/j.pmn.2012.08.004

Morley, G., Briggs, E., & Chumbley, G. (2015). Nurses' experiences of patients with substance-use disorder in pain: a phenomenological study. Pain Management

Nursing, 16(5), 701–711. https://doi.org/10.1016/j.pmn.2015.03.005

Mäkelä, K-M., Kylmä, J., Hakala, T., Löyttyniemi, E., Puolakka, K., & Koivunen, M. (2019). Nursing staff’s self-assessed skills concerning the care of acutely ill alcohol-intoxicated patients in emergency departments. Nordic Journal of Nursing

Research, 40(1), 25-32. https://doi.org/10.1177/2057158519864856

Natan, M.B, Beyil, V., & Neta, O. (2009). Nurses perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: testing the theory of reasoned

action. International Journal of Nursing Practice, 15(6), 566-573. https://doi.org/10.1111/j.1440- 172X.2009.01799.x.

National Library of Medicine. (2019). MEDLINE®: Description of the Database. https://www.nlm.nih.gov/bsd/medline.html

Neville, K., & Roan, N. (2014). Challenges in nursing practice: Nurses’ perceptions in caring for hospitalized medical-surgical patients with substance abuse/dependence. JONA:

The Journal of Nursing Administration, 44(6), 339–346.

https://doi.org/10.1097/NNA.0000000000000079

Ortega, L. B., & Ventura, C. A. (2013). I am alone: the experience of nurses delivering care to alcohol and drug users. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 47(6), 1379– 1386. https://doi.org/10.1590/S0080-623420130000600019.

Pauly, B., McCall, J., Browne, A., Parker, J., & Mollison, A. (2015). Toward cultural safety. Advances in Nursing Science, 38(2), 121-135.

https://doi.org/10.1097/ANS.0000000000000070

Pollo, A., Carlino, E., & Benedetti, F. (2011). Placebo mechanisms across different conditions: from the clinical setting to physical performance. Philosophical

Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences, 366(1572), 1790-1798.

https://doi.org/10.1098/rstb.2010.0381 Praktisk Medicin. (2020). Missbruk/Beroende.

https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/missbrukberoende/

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 25–41).

Studentlitteratur AB.

Raistrick, D., Tober, G., & Unsworth, S. (2014). Attitudes of health care professionals in a general hospital to patients with substance misuse disorders. Journal of Substance

22

Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 375–389).

Studentlitteratur AB.

Russell, R., Ojeda, M. M., & Ames, B. (2017). Increasing RN perceived competency with substance use disorder patients. The Journal of Continuing Education in

Nursing, 48(4), 175–183. https://doi.org/10.3928/00220124-20170321-08

Segesten, K., (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (s.105–108). Studentlitteratur AB.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/ SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen.

https://www.riskdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 SFS 2014:821. Patientlag.

https://www.riskdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Socialstyrelse. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/missbruk-och-beroende/

SOU 1999:120. Överväganden och förslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/sou-1999-120-d2_GNB3120d2 Stewart, D., Warren, J., Odubanwo, A., & Bowers, L. (2015). Nursing interventions for

substance use during psychiatric hospital admissions: Clinical context and predictors. International Journal of Mental Health Nursing, 24(6), 527–537. https://doi.org/10.1111/inm.12152

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-