KONSTNÄRLIGA OCH KREATIVA UTTRYCKSFORMER SOM ARBETSMETOD I OMSORGSARBETET

KONSTNÄRLIGA OCH KREATIVA

UTTRYCKSFORMER SOM

ARBETSMETOD I

OMSORGSARBETET

EXPRESSIVE ART AND CREATIVITY AS A

WORKING METHOD IN CARE WORK

ANNIE DABLEY

BRENDA, YU-HSIN THUNELL TSAI

Handikapp-och rehabiliteringsvetenskap 61–90 hp socialpedagog inom funktionshinderområdet 04 2021 Malmö universitet Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

KONSTNÄRLIGA OCH KREATIVA

UTTRYCKSFORMER SOM

ARBETSMETOD I

OMSORGSARBETET

EXPRESSIVE ART AND CREATIVITY AS A

WORKING METHOD IN CARE WORK

ABSTRAKT

Psykisk ohälsa är en långvarig sjukdom som inte kan botas med enbart medicin (Bundensen m.fl. 2020). Tidigare forskningar menar de att det är ett alternativ att behandlas med olika konstnärliga och kreativa aktiviteter, som till exempel kreativt skrivande, musik, livsberättelse, dans, teater eller poesi för att individen ska få tillbaka sin självkänsla (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020). Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstnärliga och kreativa metoder som finns och hur yrkesverksamheter inom psykisk ohälsa använder sig utav dessa metoder för att hjälpa personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod har använts i denna studie för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersonerna. Vi intervjuade sex personer som verksamma inom psykisk ohälsa. Dessa personer har en akademisk utbildning inom teater, uttryckande konst och pedagogik. De insamlade materialen analyserades med innehållsanalys.

Resultatet blev sex olika teman: Empowerment, gemenskap, KASAM, kompetens och metod, samverkan och känslouttryck. Samt att personalen på verksamheterna arbetar med olika konstnärliga och kreativa metoder för återhämtningsprocessen för personer som drabbats av psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa behöver gemenskapen för att utveckla KASAM. Konstnärliga och kreativa

metoder ökar individens välmående, självkänslan och självförtroende (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020)

Nyckelord: Konst, kreativ, psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. Konst, kreativ och återhämtning. Psykisk ohälsa och uttryckande konst.

ABSTRACT

Mental impairment is a long-term illness that cannot be cured with only practical medicine (Bundensen m.fl. 2020). Based on earlier research, they believe that there is an opportunity to be treated by art and creative activities, such as creative writing, music, life writing, dance, theatre, poetry and much more for the individual to find back self-esteem (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020). The aim of this study is to investigate what is an art and creative based method and how the facilities use these methods to help people with mental impairment and mental disability. A qualitative study is used to answer the main questions in our study. The data collection is based on

semi-structured interviews and the sample comes from a focus group. Most people in the focus group have an academic background within drama, expressive art or education in pedagogy. The collected materials were analyzed with content analysis.

The result of content analysis became six different themes: Empowerment, community, SOC, competence and method, collaboration and emotion work. The facilities work with different art and creative methods for the recovery approach for people with mental impairment and illness. The study suggested that people with mental illness can benefit from the community to develop SOC (Sence of Conherens). Art and creative methods can improve the

individual's well-being, self-esteem and self-confidence (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020).

Keywords: Art, creativity, mental illness and mental disability. Art, creativity and recovery approach. Mental impairment, mental illness and expressive art.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1

Problemformulering 1

Syfte och frågeställningar 2

BAKGRUND 2

Psykisk ohälsa 2

Konst och kreativitet 2

Kreativt gestaltande metoder som baseras på musik, dans och drama. 3

Andra kreativa metoder 4

TIDIGARE FORSKNING 4

Målgrupp och ålder 4

CAT och evidensbaserad konstnärliga metoder 5

Workshop och samverkan 5

Creative Writing Workshop 6

Musikworkshop 6

Food art therapy Workshop 6

Creative Workshop och konstbaserad workshop 7

Grupparbete 7 Identitet 7 Biologisk faktor 8 Sammanfattning 8 TEORI 8 Emotionsteri Hochschild 8

Känsloregler / Feeling rules 9

Emotionellt arbete / Emotion work 9

Empowerment 10 Gemenskap 10 KASAM 11 METOD 12 Urval 12 Datainsamling 12 Dataanalys 13 Etik 14 PRESENTATION AV VERKSAMHETER 14 Verksamhet 1 14

Verksamhet 2 15

Verksamhet 3 15

Verksamhet 4 16

Verksamhet 5 16

Verksamhet 6 17

RESULTAT & ANALYS 17

Sex Teman 17

TEMA 1: Självbestämmande och empowerment 18

Empowerment individnivå 18

Empowerment som verktyg 19

TEMA 2: Tillhörighet och gemenskap 20

Anledning till gemenskap 20

TEMA 3: KASAM och meningsfull sysselsättning 23

KASAM 23

TEMA 4: Kompetens och metod 25

Kompetens från olika verksamheter 25

Metod 26

TEMA 5: Samverkan 28

Samverkan med vem 28

Varför samverkan 29

Utmaningar 30

TEMA 6: Känslouttryck 31

Känslor inifrån och ut 31

Känslor utifrån och in 32

Läkandeprocessen 33

Läkandeprocessen övrig faktor 34

DISKUSSION OCH REFLEKTION 35

Metoddiskussion 36

Slutsats & Reflektion 38

VIDARE FORSKNING 39 REFERENSER 40 BILAGOR 45 BILAGA 1 45 BILAGA 2 46 BILAGA 3 47 BILAGA 4 48

1 | Sida

INLEDNING

Psykisk ohälsa är en av Sveriges vanligast förekommande sjukdomstyper och står för ungefär 40 procent av alla sjukskrivningar (Karolinska Institutet 2019;

Socialstyrelsen 2019). Psykisk ohälsa fortsätter att öka bland den svenska befolkningen, dessutom så tenderar den att vara långvarig, vilket innebär att patienter med psykisk ohälsa är i behov av vård under en längre tidsperiod (Karolinska Institutet 2019; Socialstyrelsen 2019).

Det finns olika behandlingar och stöd vid psykisk sjukdom. Exempel på detta är förebyggande åtgärder, medicinsk behandling, kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi, psykodynamisk korttidsterapi (Karolinska Institutet 2019). Samtidigt finns alternativa former av behandlingsmetoder som baseras på konst och kreativitet det vill säga kreativt gestaltande metoder. Det finns

verksamheter som arbetar utifrån ett terapeutiskt syfte, och andra som arbetar utan det terapeutiska syftet men ändå med målet att uppnå samma terapeutiska effekt (Forsell 2020). Kreativt gestaltande metoder utgår framförallt från konst, musik, dans och drama (Gerge m.fl. 2010). Men det finns även andra former. Det kan vara att laga mat tillsammans med andra med psykisk ohälsa (Kim m.fl. 2020) eller olika former av teater där personer får uttrycka känslor genom att spela någon annan än sig själv. Konstnärliga och kreativa arbetsmetoder används för att hjälpa individen att återhämta sig och hitta sig själv (Bundesen m.fl 2020; Gerge m.fl. 2010; King m.fl. 2013; Slattery m.fl. 2020).

Internationell publikation beskriver med stöd av tidigare forskningar hur den konstnärliga och kreativa arbetsmetoden kan påverka individer med psykisk ohälsa. Till exempel belyses på vilket sätt personalen arbetar med konstnärliga och kreativa metoder gentemot individer med psykisk ohälsa, samt vilka resultat det blir. För dem som har svårt att uttrycka sig genom verbal kommunikation eller samtal i en traditionell behandling behövs också en form och ett sätt att få dessa personer att berätta om sina tankar och emotioner. Konstterapi kan hjälpa patienter att forma det som de inte kunde tala ut om och hjälpa den enskilde att skapa en förståelse. Det finns studier som visar att det även går att använda inom olika åldersgrupper och att det har en effekt av minskade symtom och störningar (Uttely m.fl. 2015). Davis (2010) hänvisar till exempel till att uttryckande konst i form av musikmetod passar bra som metod när det gäller barn eller barngrupper. Inom det svenska forskningsfältet har det inte utforskats särskilt mycket kring konstnärliga och kreativa metoder, detta då det redan finns gott om

psykoterapeutiska metoder (Gerge m.fl. 2010). Vidare menar författaren att inom kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) och psykoterapi finns en del studier att redovisa.

Tidigare forskning berättar vad som förbättras för individer med psykisk ohälsa och deras välmående, till exempel kreativt skrivande, uttryck av livsberättelser, musikband eller teater. Denna studie kommer att undersöka olika verksamheters arbetssätt, vilka konstnärliga och kreativa metoder som finns och vad vi har kommit fram till gällande att arbeta med konstnärliga och kreativa metoder gentemot personer med psykisk ohälsa.

2 | Sida

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka konstnärliga och kreativa arbetsmetoder från olika verksamheter.

1. Vilka konstnärliga och kreativa metoder finns det?

2. Hur används konstnärliga och kreativa metoder för personer med psykisk ohälsa?

3. Vad leder resultatet till av att arbeta med konstnärliga och kreativa metoder?

BAKGRUND

Stress är den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa. Stress är också en naturlig reaktion för människor både psykiskt och biologiskt när vi möter hot, katastrofer eller yttre påfrestningar (Karolinska Institutet 2019; Åsberg m.fl. 2019). Psykisk ohälsa kan förändra individens tankar, känslor och beteende och förhindra individen att utföra sin vardag (Karolinska Institutet 2019). Icke-psykotisk psykisk ohälsa är depression, ångest och fobier (Uttley m.fl. 2015). Andra psykiska diagnoser är bipolär sjukdom, schizofreni, andra psykoser, demens, autism, ätstörningar, substansrelaterade syndrom och beroendesyndrom

(Karolinska Institutet 2019; WHO 2019). Folkhälsomyndigheten (2020) har delat upp psykisk ohälsa till psykiska besvär och psykiskt tillstånd. Med psykiskt tillstånd menar de att få en diagnos eller syndrom men även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är inkluderade här.

Biologiska reaktioner på psykisk ohälsa kan innefatta hjärtklappning, huvudvärk, trötthet, panikattacker, kraftlös och bröstsmärtor (Karolinska Institutet 2019). Andra symptom är oro, ångest, sömnsvårigheter, aptitlöshet eller nedstämdhet. Måttliga symtom kan ge med sig efter ett par månader medan allvarliga symtom kan utvecklas till psykiska diagnoser (Bremberg & Dalman 2015; Åsberg m.fl. 2019). Till exempel personer med utmattningssyndrom kan ha nedsatt kognitiv förmåga, stark trötthet, sömnsvårigheter, smärtor och värk (Åsberg m.fl. 2019). Vidare har dessa personer svårt att färdiggöra och koncentrera sig på samma sätt som innan de utvecklat psykisk ohälsa. Enligt WHO (2019) finns det olika faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa till exempel stress, genetiska faktorer, näringsbrist och sociala, kulturella, politiska och miljörelaterade faktorer.

Sammanfattningsvis finns det olika faktorer som påverkar personer med psykisk ohälsa, individen kan ha beteende-, tanke- och känsloförändringar. Detta riskerar att personer med psykisk ohälsa kan ha nedsatt arbetsförmåga och

kognitivförmåga vilket i sin tur gör att de har svårt att klara sin vardag och livssituation.

Konst och kreativitet

Det finns verksamheter som arbetar med psykisk ohälsa utan terapeutiskt syfte som använder konst och kreativa metoder. Det finns även andra verksamheter som har terapeutiskt syfte och de använder konst och kreativa metoder för personer med psykisk ohälsa. Till exempel konstterapi, musikterapi, dansterapi,

3 | Sida

dramaterapi, uttryckande konstterapi (expressive art therapy) kallar vi de kreativt gestaltande metoderna (Gerge m.fl. 2010). Alla dessa oavsett med eller utan terapeutiskt syfte har snarlika grundläggande redskap som de arbetar med till exempel konst, musik, dans och drama, dessutom finns det matterapi och Chinese Calligraphy Therapy (CCT) eller kreativ kostterapi (creative art therapy CAT) som också är ett kreativt sätt att arbeta med.

Kreativt gestaltande metoder som baseras på konst, musik, dans och drama.

Syftet med konstterapi är att använda kreativitet för att utöka individers kognitiva och sensomotoriska funktioner. Konstterapi har fokus på individens känsla och hur de uttrycker sig genom till exempel att rita, måla, skissa, arbeta med lera, skulptera eller klottra (AATA 2017; Malchiodi 2003). Känslor som saknar ord och att i stället kommunicera genom konst kan förstärka individens emotion och uttryck, konst och kreativitet blir en form av behandling (Malchiodi 2003). Det finns olika sätt att uttrycka sig via musik exempelvis att lyssna på musik, spela instrument, sjunga, skriva sångtexter med mera (AMTA 2020; AMTA 2021). Musikterapi kan återbygga, underhålla och hantera individers fysiska, emotionella, kognitiva och sociala behov, det ger också särskild hjälp för socialt beteende, inlärning och fysiska svårigheter (AMTA 2021; Forss 1999).

Musikterapi är en klinisk och evidensbaserad metod som kan öka människors motorik, verbal kommunikation eller genom att skapa sin egen musik och därmed uttrycka sina känslor (AMTA 2021).

DMT, dance/movement therapy som på svenska heter dans-och rörelseterapi eller dansterapi har ett psykoterapeutiskt syfte (Gleissner 2017; Svenska Föreningen för Dansterapi 2021). Genom DMT kan individer uttrycka sina känslor via rörelse och på detta sätt kan DMT främja individens emotionella, kognitiva, fysiska och sociala beteende på ett holistiskt sätt (Michels m.fl. 2018).

Dramaterapi har sitt tillvägagångssätt vilket är att uttrycka individens känslor via drama till exempel att genom rollspel, enaction (med hjälp av manus eller

improvisera), dockor/masker, storytelling och så vidare hjälpa människor till en meningsfull förändring (Langley 2006; NDTA 2021). Dramaterapi i sin grund baseras på psykoterapeutisk bakgrund (Institut fürTheratertherapie 2021). På detta sätt kan det ge individen ett sammanhang när de uttrycker sina känslor och lyssnar på varandra (NDTA 2021).

Uttryckande konstterapi (Expressive art therapy- EXA) innebär att använda konst, musik, kropp, rörelse, bild, skulptering, poesi, myter, sagor, drama, iscensättning, samtal med mera som har ett intermodalt tillvägagångssätt. Det går ut på att använda olika uttrycksformer i ett rehabiliteringssyfte, rådgivning eller

psykoterapeutiskt mål (Apelmo & Lundkvist 2018; Malchiodi 2014). EXA utgår från insikten att människan involveras i sin helhet – med alla sinnen, hela sitt känsloliv och sitt intellekt – i skapandeprocesser i ett sökande efter uttryck. (Apelmo & Lundkvist 2018, s 28).

4 | Sida

Andra kreativa metoder

CAT (creative art therapy) har olika kreativa metoder såsom visual art,

musikterapi, dans/rörelse, drama/teater, uttryckande/kreativa skrivande (Chiang m.fl. 2019; Malchiodi 2014). Utifrån dessa metoder fokuserar CAT också på kroppen och de mentala delarna. Genom CAT kan personer med psykisk ohälsa uppnå sina sensoriska, perceptuella och kognitiva nivåer genom att uttrycka sig via konstnärliga verktyg (Chiang m.fl. 2019).

CCT (Chinese Calligraphy therapy) är inte enbart kopplat till konst utan det innebär kultur, hälsa, beteendebehandling och rehabilitering (Chu m.fl. 2018). Verktyget till CCT är en mjuk pensel/borste för att skriva kinesiska tecken. Individer som använder mjuka penslar att skriva med behöver kontrollera både penseln och sin handkraft. Det finns studier som visar att CCT kan minska neuropsykiatriska symptom (Chu m.fl. 2018).

Matterapi innebär att en grupp av människor samlas och lagar mat tillsammans och det grundas på psykoterapi. Matterapi är mest känd i Sydkorea och utanför Sydkorea finns väldigt lite kännedom om denna terapiform (Kim m.fl. 2020). Forskningsstudien menar att om en liten grupp av människor lagar mat tillsammans och har fokus på att laga mat, äta och dela med sig i en

matlagningsprocess, gör det att gruppen lär sig samarbeta och respektera varandra. Gruppen kan utveckla självkänsla, socialt samspel och självbestämmande (Kim m.fl. 2020).

TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt har vi valt ut nio forskningsartiklar. Åtta av dem handlar om kvalitativa studier som är baserade på konst och kreativitet för personer med psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar. Det finns bara en forskningsartikel som har målgruppen med icke psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning som i stället handlar om personer som upplevt

naturkatastrofer som trauma. Samtliga forskningsartiklar som vi tar upp är peer review, det vill säga att de är granskade av någon annan forskare. Två av nio tidigare forskningar är litteraturundersökningar och resten handlar om olika workshops med olika tidsperspektiv. Nio av studierna kommer från Japan, Sydkorea, Danmark, Australien och U.S.A.

Anledningen till att vi valt ut dessa studier är att de studierna är kopplade till vårt syfte. Nio av studierna har huvudsyftet, personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning som arbetar med konstnärliga och kreativa metoder.

Målgrupp och ålder

Sex av nio studier beskriver att deltagarna är diagnostiserade med psykiska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa. Dessa diagnoser är schizofreni, bipolär sjukdom, depression, frontallobsdemens (FTLD), autism spectrum (ASD), med flera psykiska funktionsnedsättningar, post-traumatic stress (PTSD), psykos, borderline och så vidare (Bundesen m.fl. 2020; Cuomo m.fl. 2020; Kim m.fl. 2020; King m.fl. 2013; Slattery m.fl. 2020; Tanaka m.fl. 2020).

5 | Sida

Två av forskningsstudierna har barn som målgrupp varav den ena handlar om barn med autism spektrum (ASD) och den andra är om barn som har upplevt

naturkatastrofer som trauma (Davis 2010; Tanaka m.fl. 2020). Resten av studierna utgår från vuxna i åldern 18 till 83 år och i en studie är det enbart kvinnliga

deltagare (King m.fl. 2013).

CAT och evidensbaserad konstnärliga metoder

Det finns en studie som undersöker creative art therapy (CAT). En annan studie undersöker och identifierar evidensbaserade konstmetoder som medel för

återhämtning vid psykisk ohälsa (Chiang m.fl. 2019; van Lith m.fl. 2013). Chiang m.fl. (2019) hänvisar till andra författare som menar att CAT är ett brett begrepp där det ingår flera konstnärliga och kreativa metoder såsom visual art, dans och rörelse, drama/teater, uttryckande/kreativt skrivande. Det finns flera andra studier som undersöker hur det går att använda dessa metoder mot psykiska diagnoser och för återhämtningsprocesser. Totalt har de använt 86 artiklar i studien (Chiang m.fl. 2019). I en annan studie med forskningsartiklar ingår 13 kvalitativa studier, 4 kvantitativa och 6 stycken där det blandas mellan såväl kvalitativa som

kvantitativa metoder.

Resultatet visar att CAT workshops har hjälpt patienter med psykiska

funktionsnedsättningar att utforska vem de är genom att kommunicera med deras kamrater och terapeuter via skrivprocesser (Chiang m.fl. 2019). Genom CAT har många patienter lärt sig konstnärlig teknik och fått bättre självförtroende,

copingstrategi, bättre humör, kognitiva och sociala förmågor. Vidare tar

författarna upp olika faktorer hur CAT påverkar individer, exempelvis body and mind och återhämtning (Chiang m.fl. 2019). Resultatet av dessa faktorer är vilka effekter och kopplingar som finns mellan hjärnan och kroppen såsom sensoriska och kognitiva funktioner. Med återhämtning menas att det är ett holistiskt synsätt med en terapeutisk påverkan och det utgår från individen och omgivningen (Chiang m.fl. 2019). Dessa faktorer hänger ihop och ger bättre och mer positiva resultat efter ett antal behandlingar (Chiang m.fl. 2019). De andra

undersökningarna som handlar om kvalitativa, kvantitativa och blandade metoder, presenterar teoretiska perspektiv såsom narrativ och grounded theory.

Tillvägagångssättet för studierna är etnografiskt och fenomenologiskt (van Lith m.fl. 2013). Artister som håller i konstbaserade aktiviteter ger mer förtroende och ökar viljan att delta i aktiviteterna. Det är viktigt att dokumentera deltagarnas förändringar eftersom konstbaserade aktiviteter är en pågående process i resultat av kvalitativa forskningar (van Lith m.fl. 2013). Vidare har studien hittat vilka områden konstbaserade aktiviteter kan påverka en återhämtningsprocess. Det som kommer fram är kliniska, psykologiska, sociala och professionella aspekter (van Lith m.fl. 2013).

Workshop och samverkan

Alla workshops har samverkan med andra aktörer såsom rehabiliteringscentrum, daglig verksamhet, sjukhus, skolan och så vidare. Workshops leds av artister, författare och professionella inom psykisk ohälsa. Här tar vi upp vilka workshops som finns och vilka kompetenser de har. Studierna berättar att det inte går att dra en större eller generell slutsats på grund av att det finns för liten mängd av workshops.

6 | Sida

Creative Writing Workshop

Creative writing (kreativa skrivande) innebär att använda olika skrivtekniker för att uttrycka eller kommunicera personliga känslor som kan ge stöd för

återhämtningsprocesser (Bundesen m.fl. 2020; King m.fl. 2013). Det finns en dansk studie och workshop som handlar om kreativt skrivande. Där samarbetar sex välkända danska skönlitteraturförfattare, tre psykiatriker, en filosof och två brukare från psykiatrin, en dansk konststiftelse, psykiatrisjukhuset i Köpenhamn samt danska riksförbundet för psykisk hälsa (Bundesen m.fl. 2020). En annan studie om kreativt skrivande är från Australien och leds av en professionell författare som även har erfarenhet inom livsberättelse och skrivterapi, denna studie samarbetar med ett rehabiliteringsprogram (King m.fl. 2013).

Båda dessa workshops fokuserar på skrivande och erbjuder kurser om skrivteknik såsom meningsbygge, språk och allt annat som ger kvalitet till skrivandeprocessen (Bundesen m.fl. 2020; King m.fl. 2013). Även om verkstäderna1 har anordnats i olika länder har deltagarna i dessa gett en snarlik feedback om hur de öppnat sig och delat med sig om sina livsresor med psykisk ohälsa. De har fått förbättrad skrivteknik och språk på olika sätt, fått djupare förståelse för sig själv och fått en uppfattning om den egna psykiska hälsan med mera. De flesta har en positiv uppfattning av workshops och ingen har gett negativa kommentarer (Bundesen m.fl. 2020; King m.fl. 2013).

Musikworkshop

Musikverkstaden är lite annorlunda än resten av forskningsartiklarna på grund av att verkstadens målgrupp är barn och några föräldrar som har upplevt

naturkatastrofer, det vill säga tornados i sydöstra U.S.A. Musikverkstaden handlar om barn mellan årskurs 3 och 5 och består av totalt tre klasser, det är 20 barn per klass (Davis 2010). Personen som höll i musikverkstaden är själv forskare som forskar inom klinisk psykiatri. Forskaren använder expressive art av musik metoden och erbjuder flera olika instrument för målgruppen som de kan utforska och spela på. Sedan gör de musik tillsammans utifrån sina känslor och negativa bilder från tornadon (Davis 2010). Syftet med verkstaden är att hjälpa barn att återvända till skolan och kunna hantera sina negativa känslor av tornadon på ett positivt sätt (Davis 2010).

Food art therapy Workshop

Food art therapy workshop är en form av matterapi som baseras på psykoterapi och det är mest känt och utvecklat i Sydkorea. Dessa workshops är utformade av forskare, rehabiliteringscentrum och litteraturundersökning om food art therapy (Kim m.fl. 2020). Huvudsyftet är att deltagarna lagar mat tillsammans.

Verkstaden har ett speciellt schema och instruktioner som deltagarna ska följa. Första mötet handlar om att alla presenterar sig för varandra och sen gör de en äggmacka. Deltagarna ska samarbeta med varandra när de gör äggmackan och de ska använda mackan för att uttrycka sina känslor (Kim m.fl. 2020). Deltagarna ska presentera och förklara för gruppen hur de gör äggmackan och varför de lägger ägget som de gör. Sedan avslutas det med en måltid och därefter städar de undan efter sig. Resultatet är att deltagarnas sociala förmåga ökar på ett positivt sätt (Kim m.fl. 2020).

1 _{Workshop är ett engelskt ord och i vissa meningar översätter vi till ordet verkstad på svenska}

för att undvika att använda ord som workshopen, workshoperna.

7 | Sida

Creative Workshop och konstbaserad workshop

Resten av de kvalitativa studierna handlar om kreativ workshop och

konstbaserade workshops. Kreativ workshops syftar på att deltagarna uttrycker sina känslor via visual art, musik, dans och kreativt skrivande (Slattery m.fl. 2020). I två av forskningsstudierna handlar det om konstbaserade workshops och den ena har som syfte att använda papper, tejp, lera, lim, pennor, textil och andra liknande material för att skapa film via digitala verktyg såsom iPad (Tanaka m.fl. 2020). Den andra studien beskriver att materialet som de har använt är papper och lera för att göra masker (Cuomo m.fl. 2020). Kreativ workshops leds av artister och peer mentorer. Peer mentor är personer som själv har erfarenhet av eller har levt med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning (Slattery m.fl. 2020). De som höll i den konstbaserade verkstaden var specialpedagoger, visual artists, studenter från konstutbildningen på en akademisk nivå, certifierade terapeutiska rekreationsspecialister, socionomer, sjuksköterskor, undersköterskor och en praktikant inom terapeutisk utbildning inom både skola och daglig verksamhet (Cuomo m.fl. 2020; Tanaka m.fl. 2020). Intressanta faktorer som upptäckts vid kreativ workshops är att några deltagare från kreativ workshops vill fortsätta efter verkstaden och gå på andra konstbaserade kurser (Slattery m.fl. 2020). Därför hjälper workshop deltagarna att hitta sina konstnärliga talanger och styrkor

(Cuomo m.fl. 2020; Tanaka m.fl.2020) Verkstäderna redovisar också att många av deltagarna minskar sin oro och ångest.

Grupparbete

Group work (grupparbete) betonar vikten av det sociala umgänget och dess betydelse för både individ och grupp i en återhämtningsprocess. Individerna bygger relationer med varandra i en verkstad och de får lära sig att lita på varandra, bygga relationer med varandra samt berätta om sina livshistorier med psykisk ohälsa inför gruppen. Deltagarna får dela med sig av sina känslor och tankar och varje deltagare lär sig att hantera känslouttryck genom grupparbete (Bundesen m.fl. 2020; Davis 2010; Kim m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020). Det är en grupp människor som går igenom liknande livssituationer med psykisk

ohälsa/funktionsnedsättning och som delar en gemenskap där alla har samma intresse. Slattery m.fl. (2020) menar att trygghet och tillhörighet blir en del av känslan i gruppen där de ger stöd till varandra och känner sig värdefulla samt att ingen kritiserar någon för vad de säger. Grupptillhörigheten ger en terapeutisk effekt både patienter emellan och gentemot terapeuterna (Bundesen m.fl. 2020).

Identitet

Utifrån ett konstprogram som har ett terapeutiskt syfte på en daglig verksamhet menar Cuomo m.fl. (2020) att programmet lär deltagarna olika konstnärliga tekniker och det ökar deltagarnas motorik. Det ökar även deras förmåga till beslutsfattning och deras självkänsla. Det finns många andra forskningsartiklar som också visar att arbete med konstskapande aktiviteter kan utöka den egna identiteten, rollen, kommunikationen samt individens kapacitet (van Lith 2013). Flera andra studier om kreativa metoder visar också att de ökar patienters kreativitet, känslouttryck, självförtroende, självkänsla, kognitiva och sociala förmågor (Chiang m.fl. 2019).

8 | Sida

Biologisk faktor

Det finns en brist mellan kroppen och hjärnan hos personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Detta kan ibland repareras med kreativa metoder som t ex CAT (Chiang m.fl. 2019). Anledningen är att kreativa metoder aktiverar

somatosensoriska reaktioner på olika system såsom de sensoriska, effektiva, kognitiva som också påverkar andra delar i hjärnan. Uttryckande konst får igång känslor effektivt med perceptuell respons (Chiang m.fl. 2019). Oxytocin (OT) är en neuropeptid som produceras av hypotalamusneuronerna i hjärnan. I djurstudier handlar det om att OT systemet relateras till socialt erkännande, social bindning, ångest och stresshantering. OT är också inblandat i människors känslor och sociala beteende (Tanaka m.fl. 2020). Barn med ASD som deltar i en konstnärlig aktivitet har större mängder av oxytocin och enligt studien kan oxytocin ha en terapeutisk inverkan för individer som har svårigheter med socialt umgänge (Tanaka m.fl. 2020).

Sammanfattning

Likheten mellan de nio forskningsstudierna är att konsten och kreativiteten har en roll i återhämtningsprocessen för personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. Resultatet från studierna är att genom konstnärliga och kreativa metoder får målgruppen hjälp med att hitta sin identitet, självförtroende, självkänsla samt de får det lättare med beslutsfattning och att uttrycka sina känslor. Detta gäller oavsett vilken ålder målgruppen har. Studierna visar att det inte enbart sker en psykisk förändring utan även en biologisk. Konst och kreativa aktiviteter är en positiv faktor för återhämtningsprocessen.

TEORI

Vi har valt ut fyra teorier och begrepp som blir de perspektiv utifrån vilka vi kan betrakta vårt empiriska material, Hochschilds emotionsteori, empowerment, gemenskap och KASAM. Det vi upptäcker från empiriska materialet och flera verksamheter talar om samma sak: hur personerna som deltar hanterar sina känslor, vilka friheter dem som deltar i verksamheterna har och vad det är som skapar ett sammanhang. Det vi kopplar till emotionsteori är hur

intervjupersonerna berättar om känslohantering. Att personer som kommer till verksamheterna själv bestämmer vad de vill arbeta med kopplar vi till

empowerment. Gemenskap tas, av flera intervjupersoner, upp som något som skapas utifrån deltagarnas intresse och när alla arbetar mot samma mål eller intresse. Den sista teorin är KASAM och kopplas till att deltagarna börjar förstå och bearbeta deras inre känslor gällande sin livssituation.

Hochschilds emotionsteori

Hochschild är en amerikansk sociolog som gör studier om människors identitet och känslor i relationen till arbetsliv, familj och marknad. I hennes teori finns känsloregler/feeling rules och emotionellt arbete/emotion work som

grundläggande begrepp (Bergman Blix 2013). Hochschild (2012) inleder med att emotion som organismic model är en naturlig respons från kroppen och det är en

9 | Sida

biologisk reaktion som kommer från våra instinkter. I interaktionsmodellen menar Hochschild att det finns sociala faktorer som påverkar emotioner och känslor i likhet med hur vi uttrycker våra känslor och upplevelser. Vidare säger Hochschild också att emotion inte enbart är en biologisk reaktion som har fokus på

kroppsuttryck utan det krävs en förståelse av individens upplevelser och hur den påverkar de sociala faktorerna (Bergman Blix 2013).

Känsloregler / Feeling rules

Känsloregler är en guide för hur vi försöker få rätt känsla i olika situationer (Bergman Blix 2013; Hochschild 2012). I olika grupper i sociala sammanhang kan människor i grupperna identifiera känsloregler för hur de ska bete sig i en speciell grupp (Hochschild 2012). Till exempel på ett bröllop som är en glad tillställning förväntas det att alla visar glädje. Detta är känsloregler som talar om för oss i vilken situation vi ska ha en viss känsla (Bergman Blix 2013). Å andra sidan kan det också innebära en förväntning från omgivningen hur vi ska uttrycka våra känslor och hur vi ska bete oss (Hochschild 2012). Känsloregler finns också inom olika kulturer och det innebär att inom en viss kultur finns känsloregler som talar om hur vi ska bete oss i olika sammanhang, vad vi ska göra och när vi ska göra det (Bergman Blix 2013). Hochschild (2012) säger även att känsloregler kan förändras och känsloregler har ett inflytande på våra vardagsliv och vardagliga interaktioner samt hur vi försöker uppnå dessa regler (Bergman Blix 2013). Emotionellt arbete / Emotion work

Emotionellt arbete skiljer sig åt i det privata och yrkeslivet vilket innebär att när vi hanterar våra känslor i privatlivet får det ett bruksvärde/emotion work.

Bytesvärde/emotional labor syftar till hur vår känsla blir ett verktyg i vårt arbetsliv (Bergman Blix 2013). Vidare menar författaren att bytesvärdet i emotionellt arbete är att individen visar upp känslor eller uttryck som är rätt och som andra förväntar sig. Vad gäller bytesvärde inom emotionellt arbete definierar Hochschild (2012) att det finns physical labor och emotional labor. Physical labor handlar framför allt om fysiskt arbete såsom lagerpersonal som använder sin kropp för att flytta varor samtidigt som de måste planera vart varorna ska placeras utan att visa sitt ansiktsuttryck. Emotional labor syftar till känslor och ett klassiskt exempel är flygvärdinnor, de rullar vagnen på flygplanet och måste hela tiden ha ett leende på läpparna mot passagerarna (Hochschild 2012). Det finns tre kriterier inom emotionellt arbete i bytesvärde såsom i ett yrke som har ansikte mot ansikte eller röst mot röst i mötet med varandra. Personen skapar en förväntning, känsla för att visa upp ett känslotillstånd mot kunder och det sista kriteriet är att

arbetsgivaren vill ha kontroll över den anställdes emotionella aktiviteter (Bergman Blix 2013; Johansson & Lalander 2018). Ett exempel som Hochschild pratar om är att en flygvärdinna måste vara i ett känslotillstånd som passagerarna förväntar sig att hon skall vara i. Det spelar ingen roll hur flygvärdinnan känner inom sig för hon måste visa upp en viss emotion som passagerarna förväntar sig att se och gömma sina äkta känslor (Bergman Blix 2013; Johansson & Lalander 2018). Surface acting(ytagerande) beskriver ansikts- eller kroppsuttryck som inte visar en äkta del av individens uttalande eller upplevelse. Hochschild (2012) tar upp ett exempel att skådespelare inte själv har upplevt den scen de spelar upp men det känns som det skådespelaren gör är på riktigt vilket betyder att skådespelaren gör en surface acting. Deep acting (djupagerande) innebär att känslouttrycket kommer från en känsloupplevelse det vill säga att individen som uttrycker

10 | Sida

denna känsla måste ha haft upplevelsen på riktigt för att kunna uttrycka sig (Bergman Blix 2013; Hochschild 2012). Surface acting syftar till att vi bearbetar våra känslor utifrån och in och deep acting relaterar till att vi bearbetar våra känslor inifrån och ut (Bergman Blix 2013).

Empowerment

Schroeter (2006) inleder med att empowerment är en resa som utvecklar vår karaktär, kompetens och synergi och samtidigt är det en kapacitet att vi kan ta beslut och ansvar för våra egna liv liksom i det professionella. Empowerment kan syfta till många andra ord såsom styrka, makt, kraft, förmåga, autonomi,

självkänsla och frihet det beror på i vilket sammanhang som empowerment används (Askheim & Starrin 2007; Berglund m.fl. 2011; Tengland 2004). Syftet med empowerment från början var att kämpa för och hjälpa svaga och missgynnande individer och grupper som var utsatta i en maktlös position

(Askheim 2007; Tengland 2004). Det finns Horisontell empowerment som syftar till kollektiv mobilisering. Det finns också vertikal empowerment som handlar om att öka individens och gruppens maktposition uppåt för att få makt över sig själv i stället för att någon är överordnad i relationen (Askheim 2007). Till exempel för att kunna göra ändringar av individens livsvillkor måste varje individ själv delta i målformulering och vara med i hela processen för att uppnå målet enligt Tengland (2004). Professionella måste lämna över sin makt och individen kan börja ta ansvar och makt över saker som rör individens egen livskvalitet. Vidare kan det utöka individens autonomi, självkänsla, självförtroende samt skapa frihet

(Berglund m.fl. 2011; Tengland 2004). Professionella behöver lyssna på individen och ha en empatisk attityd och samtidigt lita på individens möjlighet att själv lösa sitt problem. Professionella erbjuder stöd och hjälp till individer för att de ska ta ansvar, identifiera sina behov, ta beslut och göra handlingar. Detta är en process för att individen ska få självbestämmande och empowerment i sitt liv och professionella måste lämna utrymme till att skapa förändringar (Berglund m.fl. 2011; Tengland 2007). Den Professionella blir mer som en samarbetspartner än en expertis i detta sammanhang. Denne skaffar sig kunskap om individer genom deras kultur, världsbild och problem i livet för att kunna erbjuda lämpliga resurser. Det blir en kraft för individens livsförändring att vara delaktig i en empowerment process (Berglund m.fl. 2011; Zimmerman 2000).

Gemenskap

Kreativa metoder kan vara ett sätt att göra så att människor känner gemenskap med varandra. En gemenskap handlar om en grupp individer som arbetar

tillsammans för att förbättra sin egen och gruppens situation (Eriksson m.fl. 2013; Cederlund & Berglund 2018). Målet med gemenskap är att mobilisera

medlemmarna och ge dem möjligheter att bli aktiva medborgare genom att arbeta tillsammans för gruppens utveckling. Gemenskaper kan relateras till community of interest, vilket definieras som intressegemenskap på svenska.

Intressegemenskap handlar om en viss grupp som delar gemensamma intressen och målbild (JSTOR 2021). Det handlar om att producera ett arbete tillsammans med andra och känna sig delaktig i en grupp. Detta ökar ens självförtroende och självkänsla. Individen känner sig viktig och inom arbetsgemenskapen kan det växa gemensamma berättelser och erfarenheter som enbart delas enbart inom gruppen (Cederlund & Berglund 2018). Internationell klassifikation av

11 | Sida

funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) kan användas för att begripa konsekvenser av individens hälsa och hur det sociala livet kan påverka individens hälsa. ICF menar att individens delaktighet i dagliga aktiviteter är en mycket viktig komponent för dennes välmående (Socialstyrelsen 2016). Genom att delta i en gemenskap har människor möjligheter att lära sig, få erfarenheter samt

utveckla färdigheter, bygga upp sin självkänsla och sin identitet. Gemenskap bidrar till att individen förbättrar sitt beteende och genom tiden hitta struktur i sin vardag (Hansson 2014).

Klassiska exemplen på gemenskaper är bland annat den Brasilianske pedagogen Paulo Freire. Paulo Freire fann en koppling till kollektiv mobilisering där han alfabetiserade fattiga människor för att lära sig att läsa (Askheim 2007). Freires alfabetiserings frigörelse gav de fattiga lantarbetare ett medvetande och bekämpa socialt förtryck för att öka kontroll över deras livsvillkor. En annan klassiker som utvecklade gemenskap är socialpedagogen Paul Natorp. Natorp var en av

pedagogerna som startade ämnet socialpedagogik. Natorps mål var att ge människan ett fritt intensivt och solidariskt liv (Eriksson & Markström 2000). Natorp menar att gemenskaper befria individen (Eriksson & Markström 2000; Egidius 2009). Genom att tillhöra en gemenskap blir individen medveten och kritisk i sitt reflekterande, Freire menar också att dialog med andra frigör och befria individen (Egidius 2009; Eriksson & Markström 2000).

KASAM

Kasam eller känslan av sammanhang är basen till hälsans ursprung, den salutogena teorin. Grundfundamentet i den salutogena teorin utgår från hur människan arbetar för att bevara och förbättra sin hälsa. Antonovsky (1991) menar att det som avgör hur individer bearbetar påfrestningar är hur stark KASAM individerna har. KASAM definieras av tre centrala beståndsdelar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa beståndsdelar tillsammans gör individen motståndskraftig mot stress. Hanterbarhet kan handla om när individen upplever stress eller går igenom någon av alla de svåra situationer som livet kan erbjuda. Det är då viktigt att individen upplever att det står resurser till ens tillfogande. Individen blir starkare av att klara av och hantera livets

motgångar. Det viktigaste i livet är att alltid ordna tillvaron när detta händer och inte sörja för evigt (Antonovsky 1991; ISM 2017). Begriplighet betyder att människan mår bättre av att ha en strukturerad vardag med fasta rutiner i sitt liv. Vid spontana eller överraskande händelser ska individen kunna hantera det. Individer med stark känsla av begriplighet förväntar sig att de stimuli som

individen kommer att möta i livet är förutsägbara (Antonovsky 1991; ISM 2017). Meningsfullhet handlar om att befinna sig i en grupp som känns uppenbar för individen. Samhörighet och kamratskap är grundläggande för känslan av meningsfullhet. Att vistas i ett sammanhang där individen trivs ger positiva upplevelser. Individen behöver motivation och belöning i det arbetet som läggs ner (Antonovsky 1991; ISM 2017).

Sammanfattningsvis, emotionsteori talar om vad som är känsloregler och vad emotionellt arbete innebär. Känsloregler innebär att vi lär oss i vilka situationer vi bör ha en viss känsla eller ett visst uttryck. Emotionellt arbete handlar om hur vi hanterar våra känslor i privatlivet och inom yrkeslivet. Empowerment kan ha olika definitioner i olika sammanhang och i detta fall har vi valt att använda

12 | Sida

empowerment på individnivå som syftar till att individen har makt att ta ansvar och kontroll över sitt eget liv. Empowerment ur professionellas perspektiv är att de behöver lyssna på individen och lämna över makt för att kunna erbjuda stöd och hjälp. Gemenskap handlar om att det är positivt för individen att vara delaktig i en gemenskap. KASAM syftar till de tre grund begreppen hanterbarhet,

begriplighet och meningsfullhet. Det betyder att individen har möjlighet att hantera stress och ha struktur i livet som i sin tur ger en känsla av välbefinnande.

METOD

Den kvalitativa metoden fokuserar på människors beteende, upplevelser, attityder och interaktioner (Bryman 2018; Pathak m.fl. 2013). I denna studie använder vi en kvalitativ metod för att undersöka vilka konstnärliga eller kreativa metoder professionella använder sig av gentemot personer med psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar.

Urval

De intervjuade personerna är professionella och arbetar med konstnärliga och kreativa metoder. Vi sökte dessa verksamheter via Google utan att begränsa oss var de befann sig i landet. Eftersom intervjuerna skedde på distans har vi större chans att hitta olika typer av verksamheter. Vi skickade informationsbrev (se bilaga 1) till flera olika verksamheter som arbetar med konstnärliga och kreativa metoder. Det blev ett målstyrt urval vilket inneburit att vi valt ut intervjupersoner som har förståelse, är relevanta och kan besvara frågorna (Bryman 2018).

Vi har även gjort ett urval från eget nätverk, vi försökte med tips från Malmö funktionsstödsförvaltningen och verksamheter som tyvärr tackade nej men rekommenderade oss vidare till andra verksamheter. Detta kallar vi ett snöbollsurval och det innebär att intervjupersonerna föreslog att vi kunde gå vidare med andra relevanta verksamheter som har erfarenheter och kompetens för vår undersökning (Bryman 2018).

Totalt fick vi sex intervjupersoner som bor i olika städer runtom i Sverige. Tre av dem berättade att de har en akademisk utbildning inom teater, konst, uttryckande konstterapi (expressive art) och pedagogik. En av dem är doktorand/forskare och har kompetenser både inom pedagogik och expressive art (EXA).

Intervjupersonerna finns inom kommunal verksamhet, föreningar, organisationer och privata företag.

Datainsamling

Datainsamlingen är hämtad från empiriskt material. På grund av pandemin har vi inte haft några fysiska träffar, alla som tackade ja till intervjun fick en länk via mail och det program som vi använde oss av var Zoom och Microsoft teams. Tiden för intervjuerna var mellan 30 minuter och en timme. Intervjupersonerna befann sig i sina respektive verksamheter eller hem och vi var i våra egna hem. Semistrukturerade intervjuer har använts som innebär att intervjufrågorna var formulerade som ett frågeschema däremot kunde ordningsföljden på frågorna variera lite (se bilaga 4). En del uppföljningsfrågor som var relevanta för

13 | Sida

datainsamlingen uppkom (Bryman 2018). Intervjupersonerna fick frågeschema innan intervjuerna ägde rum för att kunna förbereda sig. Vi delade upp

intervjuerna så att en av oss intervjuade medan den andre gjorde anteckningar. När vi var färdiga med frågorna kom den som antecknat in och ställde andra relevanta frågor som uppstått under intervjun. Vi spelade in samtalen via Zoom och som transkriberingen använde vi Google transkribering app och redigerade. Artiklarna som använts i avsnittet tidigare forskning är peer review.

Databassökningar har gjorts genom Libsearch, PubMed, Pro-Quest och Google scholar samt referenser från andra vetenskapliga texter. Sökorden som vi använt är mental illness and art therapy, creative therapy and mental illness, art and oxytocin and mental, oxytocin and mental, creative method and mental illness, art and rehabilitation, art worker and mental illness, professional and art and mental, care worker and art and mental, psychiatric disorders and creative method.

Dataanalys

Innehållsanalysen är fokuserad på objektivitet och systematik.

Den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar på tolkning av texter och används framför allt inom vårdvetenskap, humanvetenskap och beteendevetenskap (Bryman 2018, s 219). Det finns två aspekter inom innehållsanalysen, den ena är manifest innehåll/mening vilket innebär vad innehållet verkligen handlar om och är textnära. Den andra är latent innehåll/mening och syftar till textens budskap och en tolkningsnivå där vi gör vår egen tolkning av vad innehållet innebär under ytan (Bryman 2018; Graneheim & Lundman 2012). Graneheim och Lundman (2012) menar att det finns några begrepp inom innehållsanalys och dessa är domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori, tolkning och tema.

I vår analys strävade vi efter att använda innehållsanalys och vi skrev rubriker såsom en meningsbärande enhet, kondenserad meningsenhet, kod, kategori och tema på ett visuellt sätt (se tabell 1). Meningsbärande enhet är en del av texten, det vill säga att vi har tagit en mening som vi tycker är viktig från transkriberingen och placerat den under den meningsbärande enheten. Kondenserad meningsenhet innebär att göra meningarna kortare och lätthanterad medan innehållet fortfarande är textnära och ingenting försvinner (Graneheim & Lundman 2012). Kodning handlar om att den kondenserade meningsenheten fortfarande har kvar sin betydelse men vi har reflekterat över den på nya sätt. Vad det gäller kategorisering har vi relaterar till koderna som har likhet med varandra och vårt tema har varit att sortera in de i kategorier som påminner om varandra (Graneheim & Lundman 2012). Kodning, kategorisering och tematisering blir våra tolkningar som i sin tur kopplas till latent innehåll. Latenta meningar betyder att det är våra egna tolkningar och uppfattningar utifrån materialen och analysen.

Meningsbärande enheter kommer vi använda som citat och vi formulerar från talspråk till ett skriftligt, mer formellt språk utan att förlora

huvudpoänger från våra intervjupersoner.

14 | Sida

Tabell 1: Analysmodell

Etik

Bryman (2018) och Forsman (1997) beskriver fyra viktiga huvudkrav som måste göras innan intervjun. Informationskravet handlar om att forskarna ska i första hand informera respondenterna om det aktuella syftet med forskningsstudien (Bryman 2018; Forsman 1997). Vi har informerat våra intervjupersoner först genom att skicka informationsbrev till dem (se bilaga 1) och sedan skickade vi samtyckesbrev (se bilaga 2). De flesta av intervjupersonerna har en chefsposition och för de som är anställda skickade vi tillståndsblankett (se bilaga 3) till deras verksamhetschef. På grund av Covid 19, har de flesta intervjupersonerna inte haft möjlighet att skriva ut samtycketsblanketter och skicka tillbaka till oss utan vi fick in svar på andra sätt. Två av de som hade möjlighet att skriva ut samtyckes- och tillståndsblanketten från verksamhetschefer skickade dessa digitalt till oss. En av intervjupersonerna svarade via mail och gav oss sitt samtycke. Resten av dem gav ett muntligt samtycke. Innan vi påbörjade intervjun frågade vi våra

intervjupersoner om de hade läst alla blanketter som vi hade skickat, sen påminder vi dem om att de hade rätt att avsluta intervjun när de ville och att de inte skulle känna sig påtvingade att fullfölja (Bryman 2018; Forsman 1997).

Konfidentialitetskravet innebär att all information från intervjupersonerna enbart ska behållas av personen som genomför den undersökande studien (Bryman 2018; Forsman 1997). I denna undersökning har alla inspelningar och blanketter samt transkriberingar sparats i våra personliga datorer med personlig kod. Vi har även sparat i skolans hemkatalog med egen dator:id och USB nyckel. Nyttjandekravet handlar om att all insamlad data om intervjupersonerna ska endas användas för den aktuella forskningen (Bryman 2018; Forsman 1997). I denna studie har vi enbart använt empiriskt material till vår uppgift.

PRESENTATION AV VERKSAMHETER

Vårt empiriska material är från sex olika verksamheter som använder konstnärliga och kreativa metoder och gentemot en målgrupp med psykisk ohälsa.

Informationen om verksamheterna kommer från våra intervjupersoner som arbetar på verksamheterna. Därefter kommer vi att visa våra analyser av intervjuerna med hjälp av excerpt-commentary units modellen.

Verksamhet 1

Denna verksamhet har en målgrupp med vuxna personer som har allvarlig psykisk ohälsa och är ekonomiskt utsatta. Drama/teater är ett kreativt sätt att arbeta

tillsammans med verksamhetens deltagare. Det finns inga förkunskapskrav för deltagarna och de behöver inte ha spelat teater innan. Verksamhetens mål är att

Mål med och av målgruppen för ett

15 | Sida

skapa ett sammanhang och en gemenskap för deltagarna eftersom många av dem lever isolerade utan något socialt umgänge. Ett annat mål är att skapa en plattform som tar upp frågan om psykisk ohälsa/funktionsnedsättning för att ge en förståelse om psykisk ohälsa/funktionsnedsättning i samhället.

Personalen i verksamheten har en akademisk utbildning och kompetens inom pedagogik samt drama/teater/dans och vidare samarbetar de med andra verksamheter som har kunskap inom psykisk ohälsa så att de kompletterar

varandra. Alla har sin specialitet och det finns en bra kvalitet för att utföra arbetet tillsammans.

Verksamheten erbjuder deltagarna utbildningar som de delar upp i olika faser. Fasett är en så kallad utbildningsfas och handlar om att personalen har en genomgång vad teater kan innebära. Dem har danspass, körsång, teater och så vidare som deltagarna kan prova på. Meningen i denna fas är att få ihop grupper som kan fungera tillsammans. Därefter kommer produktionsfasen som leds av en skrivpedagog där deltagarna skriver om sina upplevelser och erfarenheter om psykisk ohälsa. Samtidigt körs dans, teater och de andra träningarna parallellt. Vidare samlar de in olika texter från deltagare och skapar en föreställning och den sista fasen är att visa upp föreställningen framför publik. Det är viktigt att se deltagarnas kapacitet och det ger ofta mycket positiva resultat.

Verksamhet 2

Denna organisation finns till för att hjälpa individer med psykisk ohälsa som behöver någon att prata med. Medlemmarna försöker också stödja varandra med att hantera administrativa dokument från olika myndigheter. För att vara medlem krävs det att personen är psykisk sjuk och får lönebidrag från arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Organisationen har startat ett band som spelar musik tillsammans. Det finns olika projekt i verksamheten, exempelvis teaterprojekt, som samarbetar med olika myndigheter och kommuner i Sverige. Målet med projektet var att ge en strukturerad vardag för dessa individer. De skulle lära sig att respektera sina arbetstider som var från måndag till fredag. De hade krav på sig att de skulle prestera och samtidigt tillhöra en social gemenskap vilket de kanske inte hade haft på flera år. Projektet varade i fyra månader, efter dessa fyra

månaderna fick alla medlemmar som deltagit ett diplom som bevisade att de hade deltagit i en utbildning med gemenskap och strukturerad vardag och med plikt att göra sina arbetsuppgifter.

Verksamhet 3

Det är en kommunal verksamhet som har en målgrupp med individer som är mellan 18 och 67 år och har psykisk ohälsa. De arbetar med olika typer av hantverk i olika verkstäder. När nya deltagare kommer får de pröva på olika verkstäder under en viss period för att därefter kunna välja vad de vill arbeta vidare med. Det finns en introduktionstid för deltagarna att lära sig efter att de har valt vilken verkstad de vill arbeta i. Det finns också en plan för att lära upp

deltagarna. I varje verkstad finns det handledare som har kompetens och är

utbildad inom det de sysslar med. Tanken i början med verksamheten var att bryta isolering och låta personer med psykisk ohälsa komma ut i verksamheten, men nu har det förändrats genom att många som kommer dit vill göra ett arbete, det vill säga arbeta med praktiska saker.

16 | Sida

Verksamheten blir en samlingsplats och en gemenskap för deltagarna eftersom många av dem har liknande livssituationer med psykisk ohälsa och därmed förstår de varandra. En viktig poäng är att deltagarna känner att de har ett riktigt arbete och gör ett jobb för att sälja produkter som kunder köper. Det ger en meningsfull känsla för deltagarna att de faktiskt gör ett arbete och inte bara skapar olika saker som sen slängs.

Verksamhet 4

Verksamhet 4 använder uttryckande konstnärliga metoder och driver olika projekt, som exempelvis i samarbeten med Svenska kyrkan. Under projekttiden med Svenska kyrkan tog verksamheten emot utåtagerande ensamkommande ungdomar varav vissa hade kontakt med psykiatrin för att få hjälp med att få en bättre utveckling i att hitta sin plats i samhället.

I uttryckande konst användes bilder, skulptering, musik, dans och rörelse. Ungdomarna fick måla en bild som skulle förmedla deras egna livshistorier. De använde sig också av flera övningar. Det fanns fyra olika rum som skulle

förberedas varje dag innan de började arbeta. Dessa rum kallades för, den fysiska, den sociala, den teoretiska och det formella rummet. Varje rum var viktiga och hade sin betydelse. Det formella rummet gällde den formella informationen, till exempel samarbete med barnets familj och skola. Det handlade om hur de skulle informera föräldrarna om olika möten samt hur länge mötena skulle vara. I det fysiska rummet gällde det hur de skulle möblera rummet, vilka färger som passade ihop, samt hur de skulle placera stolarna. Det var viktigt att använda riktiga instrument. Det sociala rummet handlade om hur de skulle bemöta ungdomarna och var de skulle hänga av sina ytterkläder. Det teoretiska rummet hängde till stor del ihop med det sociala rummet men fokuserade mycket mer på empati. Det handlade om att se själva människan och inte bara se den sjuka sidan.

Verksamhet 5

Uttryckande konst är en metod som verksamheten använder. Målgruppen är individer med psykisk ohälsa som vill testa en annorlunda metod jämfört med den typ av terapi/behandlingsmetod som erbjuds inom vården. Verksamhetens

personal har kompetens inom samtalsterapi, uttryckande konstterapi med grundläggande kompetens i psykoterapi steg 1. Verksamheten samarbetar med andra aktörer såsom Svenska kyrkan och andra projektet.

När en klient kommer till verksamheten för samtal, så kan konstnärliga verktyg och arbetssätt användas som komplement till samtalet på olika sätt. Klienten ska kunna slappna av och kunna få fram sina känslor eller få struktur på sina känslor och tankar, för att kunna undersöka och få fram något som klienten tidigare inte sett eller förstått. Till exempel om klienten målar en bild kan terapeuten be klienten att beskriva bilden. Terapeuten hjälper klienten att utforska sin bild med nyfikna, intuitiva frågor. Det blir en process genom att följa klientens berättelse som terapeuten inte känner till men som terapeuten lyssnar på, följer och utforskar och tillsammans hittar de en ny väg.

Verksamheten erbjuder möjligheter för personer med psykisk ohälsa samtal kombinerat med konstnärliga metoder på ett enkelt sätt utan krav. Terapeuten

17 | Sida

utforskar tillsammans med klienten det de behöver arbeta med och utifrån klienternas önskemål hur de vill arbeta med konstnärliga metoder.

Verksamhet 6

Denna verksamhet bygger på frivillighet och riktar sig till individer med psykisk ohälsa och individer som mår psykisk dåligt, det krävs ingen diagnos på papper för att komma dit. Verksamheten erbjuder olika arbetsuppgifter från olika enheter. Medlemmarna själva får bestämma hur och när de vill arbeta, utifrån deras eget intresse. Verksamhetens mål är att bryta isoleringen samt att skapa gemenskap genom att arbeta tillsammans.

Verksamheten har olika arbetsenheter inom olika områden. Verksamhetens

arbetar för att få individer med psykisk ohälsa att träna upp sina färdigheter i olika kompetenser för att sen gå vidare och få stöd i arbetslivet eller till studier. De samarbetar med arbetsförmedlingen och utgår från ett system för att skicka ut individer i arbetslivet. När medlemmarna kommer till verksamheten blir de erbjudna en arbetsplan. Arbetsplanen är individuell och utgår från vad individen behöver. Personalen på verksamheten rekommenderar att medlemmarna knyter sig till en enhet för att skapa gemenskap till en mindre grupp. Verksamheten jobbar med olika kulturella riktningar och utgår från den allmänna modellen som kallas arbetsorienteringsdagen.

RESULTAT & ANALYS

Excerpt-commentary units är en modell där analysen baseras på empiriska kommentarer. Det betyder att vi introducerar vilket material vi kommer att använda och vidare hämtar vi citat från våra intervjupersoner om vad de har berättat för oss och till sist utvecklar vi våra analyser utifrån citaten (Rennstam & Wästerfors 2015).

Sex Teman

Självbestämmande och empowerment är ett begrepp som har olika förklaringar beroende på sammanhanget. I detta fall har vi identifierat personer med psykisk ohälsa som har rätt och kontroll över sitt liv och alternativ att välja sitt deltagande och arbetssätt. Det ökar deras förmåga att ta beslut och ansvar för sitt eget liv (Schroeter 2006). Tema tillhörighet och gemenskap är begrepp som baseras på likhet mellan verksamheterna, att många deltagare och medlemmar lever isolerade men de träffar andra människor för att bryta isoleringen. Verksamheterna

upprepade flera gånger att det har en stor betydelse för deras deltagare och medlemmarna får göra ett arbete på riktigt. Detta kan relateras här till KASAM och meningsfull sysselsättning då personer med psykisk ohälsa får en meningsfull sysselsättning som kan öka självskattad hälsa, välbefinnande, livskvalitet,

tillfredsställelse samt egenmakt (Hultqvist 2017). I tidigare forskningar redogör vi att en del konstnärliga och kreativa workshops arbetar med professionella inom psykisk ohälsa och en person som har kunskap inom konst eller kreativitet. Verkstäderna fungerar bättre om det finns personer som har kunskaper inom den konstnärliga och kreativa metoden (King m.fl. 2013). Det stämmer in med flera verksamheter från empiriska material därför har vi tema kompetens, metod och

18 | Sida

samverkan. Några verksamheter har den likheten att deras deltagare använder konst och kreativitet för att uttrycka sina känslor och att det är okej att vara ledsna, glada eller arga på verksamheterna. Därifrån har vi valt att titta på känslouttryck som tema. Namnet som kommer upp i analysen är fiktivt namn eftersom det inte ska syfta till någon specifik person. Totalt huvudtema blir: 1) Självbestämmande och empowerment, 2) tillhörighet och gemenskap, 3) KASAM och meningsfull sysselsättning, 4) kompetens och utbildning, 5) samverkan, 6) känslouttryck. Underteman är 1) Empowerment på individnivå och empowerment som verktyg, 2) anledning till gemenskap, 3) KASAM, 4) kompetens från olika verksamheter och metod, 5) samverkan med vem och varför; samverkan och dess utmaningar, 6) känslor inifrån och ut, känslor utifrån och in, läkandeprocessen och läkandeprocessens övriga faktorer.

TEMA 1: Självbestämmande och empowerment

Empowerment individnivå

Flera verksamheter har berättat att det är frivilligt för personer med psykisk ohälsa att komma dit eller anmäla sig till dem. Deltagarna, medlemmarna eller klienterna kan sluta när de vill och det finns inga tvång utan allt bygger på frivillighet. Några verksamheter har ingen uppföljningsplan för deltagarna som slutar frivilligt. De menar att personerna som meddelar att de vill sluta har insikt och är medvetna om sina beslut. Verksamheterna bestämmer inte över deltagarna. Deltagarna

bestämmer själva även när de ska komma och hur länge de vill stanna.

”Det är ju så att många av dem är arbetslösa eller har sjukersättning och då är de nöjda med det här. Därför är det också så att de är här på sina egna villkor. Hur ofta de vill och hur länge de vill.”

Intervjupersonen tar upp att deras deltagare med psykisk ohälsa behöver arbeta i lugn och ro, inte styras av en deadline utan att deltagarna väljer själv hur de ska lägga upp sitt arbete. Det är självbestämmande på en individnivå.

”Verksamheten bygger på frivillighet, vi riktar oss till människor med psykisk ohälsa vilket är ett jättebrett spektrum, allt från att man är utbränd, deprimerad eller annan psykisk ohälsa. Vi jobbar jättemycket med studenter här.”

Citatet visar en huvudpoäng att hela verksamhet bygger på frivillighet och verksamheten har ganska bred definition som innefattar allt från olika typer av psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning.

Deltagarna i verksamheterna klarar inte av stress på grund av sin psykiska ohälsa därför är det viktigt att verksamheterna lämnar lite utrymme för deltagarna att ha kontroll över sina liv. I en empowerment process innebär det att individen lär sig att ta ansvar och beslut, hantera sina resurser och lära sig att samarbeta med andra enligt Zimmerman (2000). Empowerment syftar till att individen har förmåga att kontrollera sitt eget liv och göra förändringar. Men empowerment kan också kopplas till individens mentala kunskaper och självkänsla, självförtroende och autonomi, detta brukar kallas psykologiska empowerment (Tengland 2007). Psykologiska empowerment definierar Zimmerman (2000) enligt följande

19 | Sida

psychological empowerment (PE) includes beliefs about one’s competence, efforts to exert control, and an understanding of the socio-political environment

(Zimmerman 2000, s 46). Det är en individnivå och kan också betyda vertikal empowerment. Vertikal empowerment är att förstärka individens maktposition och individen kan uppnå den makt som är överordnade (Askheim 2007). Förutom empowerment för deltagarna att bestämma sitt deltagande i verksamheterna kan de också välja vilket arbetssätt eller vilka kreativa metoder de ska arbeta med. De kan t ex välja och göra ett konstverk och följden blir att individens kapacitet och självständighet ökar (van Lith m.fl. 2013).

”Man får pröva på att sjunga, spela teater eller dansa tillsammans så det är extremt utmanande för den enskilda individen.”

Intervjupersonens verksamhet har en stöttande roll till deltagarna genom att erbjuda olika aktiviteter vilket i sin tur ger ett självbestämmande ansvar.

”Det är alltså en till två månader som du behöver vara i en verkstad sen kan du välja något annat, tittar man på hur länge de har varit här, är det varierande.”

I detta citat visas också att deltagarna själva väljer vad de vill arbeta med även om det tar två månader innan de kan välja.

Empowerment som verktyg

Verksamheterna erbjuder olika kreativa metoder för deltagarna och de har samtidigt en frihet att bestämma själv på en vertikal nivå. Till exempel vissa verksamheter har danspass, körsång eller teater som deltagarna kan välja mellan. Andra verksamheter har olika verkstäder såsom kök, snickeri, textil med mera. Alla kan prova på och känna vad de vill utan att verksamheterna styr över dem. Schroeter (2006) pratar om etisk praxis där professionella ger stöd till individer till att ta ansvar för sin tro och sina handlingar. Alla verksamheter ger stöd och hjälp till sina deltagare, medlemmar och klienter på deras egna villkor.

”Jag kan inte göra någonting åt dig men jag finns här som stöd för dig, med mina resurser mina kunskaper kan vi göra det tillsammans, jag finns med dig.”

Detta citat syftar till att verksamheten stöttar deltagarna utan att styra över eller bestämma över dem, även då det ibland känns som att det skulle behövas men de får välja själv.

”Oftast så är de i en rehabiliteringsfas och då är det svårt att få ihop en social kontroll, man kan välja själv var man vill vara.”

Flera verksamheter har tagit upp att de låter sina deltagare veta att de finns där för dem som citatet visar. De motiverar deltagaren, medlemmen eller klienten att använda verksamhetens resurser. Verksamheterna har skapat en miljö för att stötta deltagarna och låta dem ta egna initiativ på olika plan. Det är viktigt för

verksamheterna att lyssna, visa empati och låta individen vara delaktig i en dialog för att utöka individens autonomi, självkänsla, självförtroende och frihet

(Berglund m.fl. 2011; Tengland 2004). Empowerment inom omvårdnad handlar

20 | Sida

om att hjälpa personer med funktionsnedsättningar eller andra skador att återställa sin förmåga och minska deras lidande (Tengland 2004). De professionella utgår från deltagarnas behov och ger det stöd och den hjälp som behövs. Professionella kan bli som en samarbetspartner och rådgivare för deltagarna, medlemmarna och klienterna. Verksamheterna erbjuder sina resurser och blir också som en resurs för deltagare (Zimmerman 2000).

Sammanfattningsvis, verksamheterna ger deltagarna frihet att välja sitt deltagande och vilket tillvägagångssätt de vill arbeta med. Samtidigt erbjuder de sina resurser till deltagarna och det är upp till dem att ta emot resurserna. De har makt över sitt liv men verksamheterna kan motivera personerna att vara deltagande utan att styra eller ha makt över dem, detta är självbestämmande och empowerment.

TEMA 2: Tillhörighet och gemenskap

Anledning till gemenskap

Flera intervjupersoner påpekar att de flesta av deras deltagare under en lång tidsperiod har levt isolerade eller varit vårdade under längre perioder inom psykiatrin. De flesta som kommer till verksamheterna och stannar länge är individer som har svårighet med sitt sociala liv. Dessa individer har levt isolerat en större del av sitt liv, vilket gör att flera har slutat tro på människor. Genom att ta sig till verksamheterna och arbeta med andra försöker de ändra sitt beteende. Gemenskapen blir den viktigaste komponenten för deltagarna. Att träffas i små grupper och umgås och dela idéer med andra blir mycket viktigt för individerna.

”människor som är verkligen levande lik alltså, de hade tappat allt tron på mänskligheten…. du har lite krav på dig att du ska göra det och detta tills imorgon och samtidigt så får du en social gemenskap som du kanske inte haft på flera år.”

Citatet ovan visar att lång tid av isolering gör att individerna förlorat sin vana av socialt samspel. Genom att delta i projektet kan de bygga upp sin socialitet, skaffa sig dagliga rutiner och vänner för livet. Det blir som en rutin för deltagarna att komma till verksamheten och delta i aktiviteter tillsammans med dem andra (Slattery m.fl. 2020).

”Ja, det de förväntar sig att få från oss är oftast alltså att bryta isolering, det är så de började. För de som kommer idag ser det lite annorlunda ut. Och många gånger så vill de göra något praktiskt alltså jobbar med händerna. De träffar andra människor som har samma situation som en själv.”

Citatet berättar att en verksamhet startade för personer med psykisk ohälsa för att bryta isolering och kunna återhämta sig och hämta kraft.

”Hela grunden är att bryta isolering, skapa gemenskap genom att arbeta tillsammans och därigenom mår bättre.”

Deltagarna har efter sina tidigare livserfarenheter försökt att ta sig genom

isolering och ensamhet på olika sätt. Deltagarna vill göra och producera något, ett riktigt arbete som kan synas. Ett arbete som gör de stolta och får dem att må