SPRÅKBARRIÄRER VID VÅRDANDE MÖTEN
- En litteraturstudie
LANGUAGE BARRIERS IN CARING MEETING
- A literature review
Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning akutsjukvård, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Avancerad nivå
Examensdatum: 2021-04-04 Kurs: Ht20
Författare: Handledare:
Agata Larsson och Sule Özkardes Jenny Stern
Klicka här för att ange text. Examinator:
SAMMANFATTNING Bakgrund
En ökad globalisering har orsakat ett mer mångkulturellt Sverige. Behovet av sjukvård har ökat mer och mer och oavsett var i världen man är född eller vilka språkkunskaper man har så har alla i Sverige lika stor rätt till sjukvård som inte kan vänta. Detta gäller svenska
medborgare men även turister, asylsökande personer samt irreguljära migranter. När patienter och vårdpersonal saknar ett gemensamt språk kan språkbarriärer uppstå och orsaka ett hinder i det vårdande mötet.
Syfte
Att beskriva vuxna patienter upplevelse av språkbarriärer vid ett vårdande möte.
Metod
En litteraturöversikt med 13 kvalitativa, en kvantitativ och en studie där mixad metod har använts. Datainsamling gjordes med hjälp av sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. En integrerad analys användes för analys av artiklarna. Resultatet sorterades sedan in i olika teman och underteman.
Resultat
Det framkom tre huvudteman, vilka var ”Behov av tolkning”, ”Språkbarriärers negativa inverkan på informationsutbyte” och ”Upplevelse av diskriminering”. De underteman som framkom var ”Svårigheter att använda professionell tolk” och ”Svårigheter att använda anhöriga som tolk” och otillräcklig information som hinder i att ta hälsobeslut.
Slutsats
Med kunskap om patienters upplevelse av språkbarriärer vid vårdande möte, kan sjukvården utvecklas och bli tryggare för patienter som inte talar det dominerande språket. Detta kan vara viktigt vid vårdande möte mellan patienter och sjuksköterskor. Således bör sjuksköterskor sträva för att övervinna språkbarriärer och därmed öka patientens delaktighet.
ABSTRACT Background
An increased in globalization has caused more multicultural Sweden. The need for healthcare increase more and more and regardless where in the world a person is born or which language skills the person has, in Sweden they have the same rights to health care that cannot wait. This applies to Swedish citizens but also for tourist, asylum seekers and irregular migrants. When patients and health care workers do not have a mutual language, the language barrier can appear and cause obstacle in caring meetings.
Aim
The aim was to describe adult patient´s experience of language barriers in a caring meeting.
Methods
A literature review of 13 quality studies, one quantitative and one studies with mixed method were performed. Data were collected with help of searching in databases PubMed and
CINAHL. An integrated analysis was used to analyze studies. The results were sorted in categories and subcategories.
Results
Three categories emerged: “Need of translation”, “Language barrier negative influence on information exchange” and “Experience of discrimination”. The following subcategories were identified: “Difficulties of using professional interpreter”, “Difficulties of using relatives as an interpreter” and “Insufficient information as an obstacle to take health decision”.
Conclusion
With knowledge of patients’ experiences of language barrier in caring meeting, health care services could be improved and safer for patients not speaking the dominant language. This could be of importance in caring meeting between patients and nurses. Thus, nurses should strive to overcome language barriers and thereby increase patient’s involvement.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 1
Globalisering ... 1
Språk och kultur som kommunikationsbarriär ... 1
Vårdande möte ... 3
Teoretisk utgångspunkt: Transcultural nursing. ... 3
Problemformulering ... 4
SYFTE ... 4
METOD ... 4
Ansats och design ... 4
Urval ... 5 Datainsamling ... 5 Kvalitetsgranskning ... 7 Dataanalys ... 7 Forskningsetiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 9 Behov av tolkning ... 9
Språkbarriärs negativa påverkan på informationsutbyte ... 11
Kulturella och språkliga hinder i kommunikation med vårdpersonalen ... 12
Upplevelse av diskriminering relaterat till språkbarriärer ... 13
DISKUSSION ... 14 Resultatdiskussion ... 14 Metoddiskussion ... 17 Slutsats ... 18 Klinisk tillämpbarhet ... 19 REFERENSER ... 20
Bilaga A- bedömningsinstrument för kvalitetsgranskning. Bilaga B- artikelmatris
1 BAKGRUND
Sidani et al., (2010) menar att allt fler människor flyttar från sina hemländer vidare till andra länder, vilket medför att antalet invånare som inte talar de dominerande språket i länderna ökar. Vidare menar Sidani et al., (2010) att invandringen för med sig nya språk och andra kulturer, vilket orsakar en tillväxt av kulturell och språklig variation i landet. Det är även fler och fler personer som behöver fly från sina hemländer relaterat till exempelvis krig. Detta ökar kraven på sjukvården som möter patienter med olika kulturella bakgrunder oavsett om det gället språk, religion eller etnicitet (Carnevale et al., 2009; United Nations Refugee Agency, 2019). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska information som överförs vara anpassad till patientens bakgrund, språkliga förmåga och erfarenheter. Det innebär bland annat att sjukvårdspersonalen som överför
informationen ska försäkra sig om att patienten har mottagit information och har förstått innehållet.
Globalisering
Begreppet globalisering beskrivs som en förändringsprocess mellan stater och
samhällen över hela världen där länderna knyts samman i olika beroendeförhållanden. Detta gäller både kultur, ekonomi och politik (Nationalencyklopedin, 2019).
Globalisering handlar inte enbart om den internationella handeln utan kan också
innefatta olika typer av migration som är orsakat av flykt relaterat till krig. Sverige är en av de nationer som har påverkats av globaliseringen gällande ekonomi, miljö och politik och har även utvecklats till ett samhälle med många olika kulturer (Eriksson &
Arwidson, 2014). Enligt Statistiska Centralbyrån (2019) är omkring 19,6 % av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Under 2019 hade invandringen vuxit till 64.000 personer och vid årsskiftet 2019/2020 var över två miljoner utlandsfödda personer.
Språk och kultur som kommunikationsbarriär
Ordet kommunikation kommer i grunden från latin och innebär att ”dela” och ”skapa” gemenskap. Kommunikation är en process där två eller fler kommunikatörer ska få möjlighet att förstå varandra (Manojlovich et al., 2015). I enlighet med Fossum (2019) bör sjuksköterskan ha kunskap kring hur kommunikationen med den enskilda patienten ska ske på ett värdefullt sätt. Enligt Savio och George (2013) skapas kultur via
kommunikation då kommunikation är ett hjälpmedel för att människor ska kunna samspela med varandra. Begreppet kultur innefattar bland annat människors språk, religion, värderingar, traditioner och det sociala (Hemberg & Villander, 2017). Kulturen styr olika faktorer som människans handlingar och beslutfattande i olika situationer (Myers & Doorenbos, 2010). Jirwe et al. (2014) menar att den kulturella mångfalden inte är ett nytt fenomen men att de i dagens samhälle har uppmärksammats mer och mer. Jirwe et al. (2014) menar vidare att det är kulturen som formar människors normer, värderingar och de sätt de lever på. Kultur skapas i interaktion med andra människor i olika sammanhang. Kultur bildar gemenskap och överförs mellan generationer och förändras över tid (Jirwe et al., 2014; Dellenborg et al., 2012)
2
Språkbarriärer
Yelland et al., (2016) menar att språk och kommunikation är en grundläggande faktor i vården för en mer patientsäker och effektiv vård. Språk som
kommunikationshjälpmedel anses vara en av de största utmaningarna i vården mellan sjuksköterskan och patienten (Carnevale et al 2009; Hemberg & Vilander, 2017). Krupic et al., (2016) menar att språkbarriärer kan orsaka frustation mellan vårdpersonal och patient då missförstånd kan leda till olika förväntningar. Ali & Watson (2018) menar att viktig information gällande patienters behandling kan gå förlorad om gemensamt språk mellan vårdgivare och patient saknas. En studie av Wilson et al., (2005) visar på att språkbarriärer kan vara ett hinder för patienternas vilja att aktivt söka information och kan ha en negativ effekt på följsamhet av behandling och uppföljning. Dalby Landmark et al., (2017) menar att personal som använder kroppsspråk eller tolkar på engelska inte är ett säkert medel för informationsöverföringen då information kan gå förlorad och medföra högre kostnader för sjukvården (Bernard et al., 2006). Språket anses vara en del av patientens identitet där man med hjälp av språk utrycker sina tankar och känslor för andra människor (Carnavale et al. 2009; Hadziabdic et al., 2009).
Verbal och icke verbal kommunikation
I enlighet med Fossum (2019) är kommunikation inte enbart baserat på språket. Det finns både verbal och icke verbal kommunikation. Den icke verbala kommunikationen handlar om kroppsspråk, handlingar och mimik. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är nödvändigt för att man tillsammans ska kunna identifiera patientens behov av omvårdnad (Carnevale et al. 2009; Siouta et al., 2016). Kommunikation anses vara den största utmaningen i ett mångkulturellt vårdande möte för sjuksköterskan och målet med kommunikationsprocessen är att skapa en gemensam uppfattning om patientens tillstånd. (Ting-Toomey, 2010).
Kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom akutsjukvård (2017) menar att specialistsjuksköterskan ska anpassa kommunikationen utifrån patientens behov. Marshall et al., (2012) beskriver vikten av kommunikation för en ökad känsla av delaktighet ur ett patientperspektiv.
Tolk som kommunikationshjälpmedel inom vården
I ett möte med patienter som inte behärskar det lokala språket behöver
kommunikationen emellanåt ske med hjälp av andra vägar, som till exempel via professionella tolkar, vilket är det vanligaste hjälpmedlet där gemensamt språk saknas (McCarthy et al., 2013). Det är inte alltid möjligt att boka en tolk då de oftast finns tillgängliga en begränsad tid på dygnet (Ali & Watson, 2018). När möjligheten för tolk inte finns kan kommunikationen behöva ske via andra kanaler. Användning av
anhöriga, vänner eller barn var det mest vanligt förekommande för att komma över språkbarriären. Vårdpersonalen väljer att använda sig av anhöriga eller vänner då de anses vara en enkel lösning för att övervinna språkbarriären. (Jaeger et al., 2019; McCarthy et al., 2013; Jirwe et al., 2009; Kale & Syed, 2010). Däremot kan viss information gå förlorad när man använder anhörig som tolk då den anhöriga som tolkar kan undanhålla information från patienten. Orsaken till det kan vara att den anhöriga
3
undviker att tolka viss information i tron om att patienten inte ska uppleva rädsla och oro (Jirwe et al., 2010; Kale & Syed, 2010). Tolkning på annat språk innebär inte enbart att översätta ord och meningar rakt av utan innebär att ett visst budskap ska nå fram till mottagaren McCarthy et al., 2013).
Vårdande möte
Ett vårdande möte sker mellan vårdare och patient och är grunden till en hållbar vårdrelation. Faktorer som kan påverka det vårdande mötet är patientens kulturella bakgrund, sociala status, ålder och kön (Viruell-Fuentes et al., 2012; Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdrelation kan kallas vårdande när det stödjer patientens
hälsoprocesser och kan vara utformat på flera olika sätt. En vårdrelation med vårdande potential kan vara kortvarig och innebära några minuters samtal mellan patienten på till exempel en akutvårdsmottagning. Den kan också vara lång och sträcka sig över flera år. Exempel på längre vårdrelationer kan vara inom psykiatrin, sjukgymnastik och inom mödravården. Oavsett hur omfattande relationen är eller var man befinner sig, handlar den om att forma ett vårdande möte med patienten (Dahlberg & Segesten, 2010). Trots att professionell vårdande relation har patienten i fokus och det är vårdgivaren som har ansvar kan den inte vara en enkelriktad rörelse, utan både patient och
vårdgivare behöver vara aktiva i ett vårdande möte. Det vårdande mötet påverkar båda parterna och bör ske ömsesidigt (Dahlberg & Segesten, 2010; Holopainen et al., 2017). Båda parter bidrar till mötets kvalitet genom sitt aktiva deltagande. Patientens svar på vårdarens initiativ till vårdande mötet kan vara avgörande för utformning av mötet. I det vårdande mötet bör patienten uppmuntras till att verbalisera sina önskemål och behov (Dahlberg & Segesten, 2010).
Teoretisk utgångspunkt: Transcultural nursing.
Florence Nightingale ansåg redan vid 1800-talet att patientens kulturella bakgrund hade relevans inom omvårdnad. Det dröjde dock till mitten av 1900-talet innan
sjuksköterskan Madeleine Leininger ägnade mer uppmärksamhet åt området och skapade omvårdnadsteorin ”Transcultural nursing” (Jirwe et al., 2014). Transcultural nursing” kommer att tillämpas som teoretisk utgångspunkt i arbetet för att diskutera resultatet som kommer fram i studien. Teorin utvecklades till en följd av ett mer
globaliserat samhälle där man insåg att vårdpersonalen mer och mer kom i kontakt med patienter från andra kulturer än sin egen (Leininger & McFarland, 2002). Enligt teorin behöver patientens kultur vara i fokus för att kunna främja patientens hälsa. Teorin menar att det krävs kulturrelaterad omsorg för att främja patientens hälsa i bästa mån (Leininger & McFarland, 2002).
Teorin grundar sig i en holistisk människosyn där fokus ligger på att stödja patienter i ett kulturellt sammanhang. Patienternas kultur anses i enlighet med Leininger & McFarland (2002) vara en mänsklig rättighet. Enligt Jirwe et al (2014) är det
människans kultur som formar ens identitet, värderingar, normer och sättet man lever på. Leininger (2002) menar i sin teori att transkulturell omvårdnad kommer bli mer och mer aktuellt inom sjukvården världen över då allt fler länder kommer omfattas av olika kulturer. Transkulturell omvårdnad är en interaktion mellan kultur och omvårdnad och är ett redskap som är behövligt i sjuksköterskans möte med patienter (Sinkfield-Morey,
4
2018). Soluppgångsmodellen är en modell som används inom vården och bygger på Leiningers omvårdnadsteori. I denna modell lyfter Leininger fram vikten av kunskap kring likheter och skillnader i olika kulturer samt olika kulturella faktorer som sjuksköterskan bör ta hänsyn till som påverkar patientens omvårdnadsupplevelse. De faktorer som Leininger belyser i soluppgångsmodellen är; filosofiska/religiösa, ekonomiska, politiska och kulturella värderingar. Genom att ta hänsyn till de nämnda faktorerna skapas det möjlighet för sjuksköterskan att ha en holistisk människosyn (Leininger, 2001). Teorin kan därför med fördel av sjuksköterskan användas för att kunna förstå patienternas världsuppfattningar gällande sociala faktorer, traditioner, kultur och religion (Leininger, 1991).
Problemformulering
När patienter som inte behärskar de lokala språket söker sjukvård kan de ha svårt att framföra sina besvär då språket inte räcker till. Sverige är ett mångkulturellt samhälle där det inte är ovanligt att patienter kan ha svårigheter med att kommunicera på det svenska språket. Som specialistsjuksköterska möter man patienter som inte behärskar de svenska språket i vårdande möten. Det kan leda till att kommunikationen blir bristfällig mellan sjuksköterska och patient. Detta kan resultera i missförstånd med risk för
felbehandling, underbehandling, diskriminering och ohälsa.
Författarnas förkunskap inom problemområdet innebär att författarna är medvetna om att det kan vara påfrestande för patienter som saknar kunskap inom det lokala språket att inte kunna kommunicera med vårdpersonalen när de upplever ohälsa. Därför vill
författarna fördjupa sig inom området utifrån ett patientperspektiv för att kunna förstå hur patienterna som saknar kunskap inom det lokala språket upplever språkbarriär vid ett vårdande möte.
SYFTE
Syftet med denna studie var att beskriva vuxna patienter upplevelse av språkbarriärer vid ett vårdande möte.
METOD
Ansats och design
Författarna till studien har valt att genomföra en allmän litteraturstudie. Den har valts att redovisas systematisk för att kunna besvara syftet och innebär ett brett sökande av artiklar där man genomför en analys och sammanställer sitt resultat för att få fram mer kunskap kring området som valts att undersökas (Friberg, 2017; Polit och Beck, 2017). Enligt Kristensson (2017) och Friberg (2017) kräver en litteraturöversikt bearbetning av en stor mängd data som behöver samlas in för att få en förståelse av kunskapsläget inom valt område. Kristensson (2017) beskriver att en litteraturstudie är att föredra om man som författare vill sammanställa andra forskningsresultat för att kunna besvara en specifik frågeställning och för att kunna förstå eller lösa ett specifikt problem. En annan fördel med en litteraturstudie kan vara om man vill fördjupa sig
5
inom ett visst forskningsområde, vilket var intressant ur författarnas perspektiv och därav valet av att göra en allmän litteraturstudie.
Urval
I enlighet med Polit och Beck (2017) bör inklutions och exklutionskriterier vara tydligt beskrivna för att kunna revidera och upprepa en studie.
Inklutionskriterier
De granskade artiklarna skulle enbart innehålla patientperspektiv, vara peer reviewd och vara skrivna på engelska. De skulle endast inkludera patienter över 18 år. Artiklarna skulle vara max tio år gamla och finnas tillgängliga i fulltext. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar eftersöktes då båda ansatserna kunde vara relevanta för syftet (Forsberg och Wengström, 2016). I enlighet med Polit och Beck (2017) kan valet av både kvantitativa och kvalitativa artiklar vara till fördel för att lyfta fram det valda syftet ur flera olika perspektiv. Detta ansågs också vara relevant ur författarnas perspektiv
Exklutionskriterier
Artiklar som inte innehöll någon form av etiskt resonemang valdes bort för att säkerställa att ingen deltagare farit illa i de inkluderade artiklarna.
Datainsamling
Kristensson (2017) menar att en del som är avgörande för en litteraturstudiens kvalité är datainsamlingsmetoden. Kristensson (2017) menar vidare att en strukturerad sökning i akademiska databaser är avgörande för att kunna identifiera relevant vetenskapliga data. Akademiska databaser är ett krav då de innehåller informationskällor som är
kvalitetsgranskade och är till hjälp när man ska genomföra en litteraturstudie (Friberg, 2017; Kristensson, 2017).
De två databaserna som valts att användas för att kunna genomföra litteraturstudien är CINAHL (Cumulative Index of Nursing and Allied Health) och PubMed (Public Medline). Enligt Forsberg och Wengström (2016) är CINAHL en databas som inriktar sig mer kring omvårdnad till skillnad från PubMed som innehåller tidskrifter och artiklar kring framförallt medicin och odontologi (Forsberg & Wengström, 2016; Polit & Beck, 2017).
De två databaserna använder sig av olika indexord. PubMed använder sig av MeSH-termer och CINAHL använder sig av Major Topics (Forsberg & Wengström, 2016). För att kombinera sökord i sökningarna användes de boolenska sökoperatorerna ”OR” ”AND” och ”NOT”. Dessa sökoperatörer hjälper till att inkludera sökord som man vill att artiklarna ska innehålla samtidigt som man utesluter sökord som man inte vill ska framgå i artikeln, se tabell 1 (Forsberg & Wengström, 2016 & Kristensson, 2017).
6
Studiens syfte var att beskriva vuxna patientens upplevelse av språkbarriärer vid ett vårdande möte. Vilket gjorde att sökord som ”Language barriers”, Communication” och ”Patient perspective” användes. Detta ansågs vara en för bred sökning då det resulterade i totalt 1490 artiklar. En avgränsning gjordes med hjälp av att söka med enbart MeSH termer i artiklarna vilket gjorde att det blev en mer hanterbar sökning där man kunde börja granska relevanta artiklar. Sökord som ”migrants”, ”transients” och ”barriers” användes också i senare sökningar för att få fram relevanta artiklar.
Tabell 1. Databassökning
Sökord datum databas Antal
träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Valda artiklar Language barriers [Mesh terms] AND communication [mesh term] AND Emergency [mesh term] AND patient perspective [Title/abstract] 6/12-2020 Pubmed 0 0 0 0 Language barriers [Mesh terms] AND communication [mesh term] AND patient perspective [Title/abstract] 7/12-2020 PubMed 6 6 3 2 Language barriers [Title/abstract] AND migrant [Title/abstract] AND Health Care [Title/abstract] 11/12-2020 PubMed 36 36 3 1 Communication Barriers [Mesh Terms] AND Language [Mesh Terms]) AND Transients and Migrants [Mesh Major Topic] 8/12-2020 PubMed 41 41 12 6
7 Communication barriers [TX ALL TEXT] AND Transients [TX ALL] AND Migrants [TX ALL TEXT] 8/12-2020 CINAHL 20 20 3 1 patient perspective [TX ALL TEXT] AND Language MH] 9/12-2020 CINAHL 58 40 4 1 Migrants [TI TITLE] OR migrants [TI TITLE] AND TI barriers 9/12-2020 CINAHL 46 35 3 3 Language barriers [TI TITLE] AND Health care [TI TITLE]
9/12-2020
CINAHL 20 20 4 1
Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning ligger till grund för att bedöma de inkluderade artiklarnas trovärdighet och validitet (Friberg, 2017; Kristensson, 2017). Kvalitetsgranskning i denna litteraturöversikt gjordes med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall framtagen av Berg et al., (1999) samt Willman et al., (2016), se bilaga A.
Författarna valde att använda denna mall då mallen har tydliga instruktioner på vilka kriterier som bör finnas med för att kunna kvalitetsbedöma de olika artiklarna. Granskning av artikelns kvalité innebär flera steg för den som granskar. I första steget läser den som utför studien den vetenskapliga artikelns sammanfattning för att kunna bedöma om den är relevant eller inte. I steg två läses hela artikeln för att göra en ny bedömning. När dessa två stegs har utförts kvalitetsbedöms artikeln utifrån vald mall. Artiklarna kan bedömas ha låg, medel och hög kvalité (Kristensson, 2017). Författarna granskade alla artiklar var för sig och senare jämförde resultatet med varandra utifrån den valda granskningsmallen, se bilaga A. Författarna valde att granska alla artiklar två gånger per artikel för att säkerställa att man fått fram rätt kvalité på alla artiklar.
Författarna valde att enbart inkludera artiklar med hög och medelhög kvalité i litteraturstudien vilket innebär att samtliga artiklar innehöll någon form av etiskt resonemang.
Dataanalys
En integrerad analys tillämpades i litteraturstudien. Denna analysmetod är mest lämplig när både kvantitativa och kvalitativa artiklar ska granskas och analyseras (Kristensson,
8
2017). Syftet med analysen var att identifiera olika teman som framträder för att kunna presentera likheter och skillnader mellan analyserad vetenskap (Polit och Beck, 2017). Den första delen i analysen innebär att man som författare läser igenom alla artiklar som ska presenteras i resultatet. I det andra steget identifieras olika kategorier som en
sammanfattning av resultatet. I det tredje steget sammanfattas de olika kategorierna för att sedan kunna framställa underrubriker (Kristensson, 2017). Författarna har under studiens gång följt alla steg som presenterats ovan utifrån Kristensson (2017). Författarna har under steg ett läst alla artiklarna var för sig för att bilda sig en
uppfattning av artiklarnas innehåll samt deras resultat. Författarna valde att läsa varje artikel ett flera gånger för att försäkra sig om att inte gå miste om viktig information. Som steg nummer två identifierade författarna på varsitt håll olika teman utifrån de olika artiklarnas resultat. Författarna använde sig av olika färgmarkeringar för att kunna särskilja resultatet från varandra. I ett senare skede gick författarna tillsammans igenom de olika kategorierna som framkommit under analysens gång. Därefter jämförde
författarna resultatet med varandra. Författarna diskuterade resultatet ett flertal gånger under studiens gång i syfte av att båda författarna skulle vara överens om det framtagna resultatet. I det sista steget sammanfattade författarna tillsammans de olika kategorierna. När författarna fått fram de olika kategorierna identifierade de även underkategorier till huvudkategorierna.
Forskningsetiska överväganden
Helsingforsdeklarationen har utvecklats för att skydda forskningspersoner vid medicinsk forskning (World Medical Association, 2018). Helsingforsdeklarationen innebär att forskning måste följa de etiska principerna som är: Autonomiprincipen, Principen om rättvisa och Icke-skada och göra-gott principen. Detta innebär att all forskning där människor deltar måste godkännas av en etisk kommitté. Personer som överväger att delta måste få adekvat information om studien och därefter ge informerat samtycke samt och få tydlig information om att deltagandet är frivilligt och att man som deltagare när som helst har rätt att dra sig ur studien.
Även enligt Sveriges etikprövningslag (SFS 2003:460) ska all forskning där känsliga personuppgifter inhämtas måste genomgå någon form av etisk prövning för att skydda deltagarnas integritet och självbestämmande (Kjellström, 2017). Kristensson (2017) menar att vid medicinsk forskning är officiellt etisk tillstånd ett krav för att kunna genomföra en studie. Etikprövningslagens syfte är att skydda varje person som deltar i en forskningsprocess (SFS 2003:460).
Forsberg och Wengström (2016) menar att etiska överväganden bör göras med hänsyn till den urvalsmetod som använts i studien. Kristensson (2017) belyser även vikten av forskningsetiska överväganden vid genomförandet av en litteraturstudie. Där man som författare ska kunna ta ställning till om studierna som granskas är etiska försvarbara eller inte och utifrån denna synpunkt kunna exkludera artiklar som inte uppfyller dessa krav. Då minderåriga personer saknar laglig rätt till att samtycka i deltagandet av studier har författarna valt att exkludera denna grupp i sökandet av sina artiklar. Författarna har även valt att exkludera artiklar som saknar någon form av etiskt resonemang med hänsyn till etiska aspekter och lagar som presenterats ovan.
9 RESULTAT
Resultatet presenteras i fyra huvudteman där det första huvudteman är Behov av tolkning med tillhörande underteman Svårigheter att använda professionell tolk och Svårigheter att använda anhöriga som tolk. Det andra huvudtemat är Språkbarriärs negativa påverkan på informationsutbyte med undertemat Otillräckligt information som hinder i att ta hälsobeslut och den tredje är Kulturella och språkliga hinder i
kommunikation med vårdpersonalen. Det sista huvudtemat är Upplevelse av diskriminering relaterat till språkbarriärer. Se tabellen nedan för överblick.
Tema Undertema
Behov av tolkning Svårigheter att använda professionell tolk Svårigheter att använda anhöriga som tolk Språkbarriärs negativa påverkan
på informationsutbyte
Otillräcklig information som hinder att ta hälsobeslut
Kulturella och språkliga hinder i kommunikation med
vårdpersonalen
Upplevelse av diskriminering relaterat till språkbarriärer
Behov av tolkning
I alla 15 vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet har det framkommit att patienter som upplevde språkförbistringar rapporterade att de inte kände sig förstådda i det vårdande mötet. (Abdelrahim et al., 2017; Brooks et al., 2016; Crowther & Lau, 2019; Czapka et al., 2019; Harrison et al., 2019; Hunter-Adams & Rother, 2017; Hyatt et al., 2016; Lin et al., 2015; Lin et al., 2016; Maneze et al., 2016; Ochieng, 2012; Schmidt, et al., 2018; Shaw et al., 2015; Sturman et al., 2017; Suurmond, et al., 2011). Patienterna rapporterade behovet av tolkning i olika grad. Patienter som behärskade engelska som andraspråk oavsett vad vårdpersonalen har som modersmål upplevde mindre behov av tolkning än de som inte hade kunskap i engelska som andraspråk (Hyatt et al., 2016; Maneze et al., 2016, Abdelrahim et al., 2017). I situationer där personalen saknade färdigheter i engelska som andraspråk upplevdes detta av patienter bidra till språkbarriärer (Abdelrahim et al., 2017). Ett antal patienter rapporterade att de inte upplevde språket som ett hinder i kommunikationen med vårdpersonalen trots att de inte kunde tala det lokala språket. Däremot rapporterade flera patienter att de bevittnade att andra patienter med språkförbristningar hade svårigheter att kommunicera
(Abdelrahim et al., 2017).
Patienter som inte talade det lokala språket upplevde det vårdande mötet som
ångestladdat (Schmidt et al., 2018). De rapporterade att de inte kände sig förstådda och upplevde att de blev feltolkade under det vårdande mötet. I en studie utförd av Czapka et al., (2018) framkom det att patienter som behärskade det lokala språket på en vardaglig nivå upplevde problem med att övertyga vårdpersonalen om behovet av
10
professionell tolk inför vårdande mötet. De upplevde situationen som mycket negativt. Patienten behövde låtsas att hen inte förstod vad vårdpersonalen sa för att övertyga dem om att det fanns ett tolkningsbehov. Patienterna upplevde att personalen nekade tillgång till tolk och överflyttade ansvaret till patienten. I en studie av Suurmond et al., (2011) framkom det att patienter som upplevde språkförbistringar själva var ansvariga för tolkning av konsultation och var inte medvetna om att ansvaret låg hos sjukvården.
Svårigheter att använda professionell tolk
Patienterna rapporterade att de föredrog en professionell tolk inför det vårdande mötet (Suurmond et al., 2011; Schmidt et al., 2018). Många rapporterade dock tekniska
svårigheter i samband med det vårdande mötet där en professionell tolk deltog. Ett annat problemen kunde vara att personalen hade glömt att boka en tolk inför det vårdande mötet (Czapka et al., 2018). I Harrisons et al. (2019) studie har det framkommit att den bokade tolken inte hade anslutit till det bokade mötet. Detta resulterade i att
vårdpersonalen var tvungna att boka om det vårdande mötet till ett senare tillfälle. I samma studie rapporterade en annan patient att den professionella tolken hade ett ansträngt schema och inte kunde närvara under hela processen och detta resulterade i att patienten inte förstod innehållet av mötet.
Sturman et al., (2017) lyfter i sin studie att patienterna rapporterade att det krävdes mer tid till ett vårdande möte där en tolk medverkade. Patienterna rapporterade att de föredrog ett fysiskt möte med tolken framför telefontolk, för att undvika tekniska problem. Patienterna rapporterade att telefontolk upplevdes mer utmanande då tolken kunde vara distraherad av andra uppgifter samtidigt.
Trotts stort behov av tolkning rapporterade patienterna att det hade svårt att använda tolk då tolken störde tankeprocessen. Patienterna rapporterade motvillighet att ställa frågor (Maneze et al., 2016; Shaw et al., 2015). Tolken upplevdes som en inkräktare i det vårdande mötet (Schmidt et al., 2018). I en studie av Lin et al. (2016) upplevde patienter att deras privata sfär begränsades vid det vårdande mötet med professionell tolk. Patienterna var dessutom oroliga över tolkningens kvalité. Patienterna rapporterade att dålig kvalité av tolkningen kunde påverka kvalitén av vårdprocessen. Patienterna upplevde tolken som ett hinder då tolken inte kunde förmedla exakt vad patienten utryckte. (Harrison et al., 2019).
Svårigheter att använda anhöriga som tolk
Patienterna upplevde att det var svårt att förklara sina symtom eller behov relaterat till språkförbristningar och valde i vissa fall att ta med en anhörig som kunde tolka vid mötet. (Shaw et al., 2015; Brooks et al. 2016; Ochieng, 2012; Hunter-Adams & Rother, 2017; Crowther & Lau, 2019). I en studie gjort av Maneze et al. (2016) framkom det att det framför allt var äldre patienter som upplevde ett behov av att ta med anhöriga som tolk inför det vårdande mötet. Trots att anhöriga behärskade det lokala språket i en större utsträckning än patienten, hade de problem med att översätta medicinska termer eller tolka komplicerade medicinska situationer på ett korrekt sätt. Deras egna känslor kunde också vara inblandade och därmed skapa ett hinder i tolkningsprocessen (Shaw et al., 2015; Schmidt et al., 2018).
11
Patienterna rapporterade ibland att de föredrog familjemedlemmar som tolk som kunde sammanfatta informationen men samtidigt var de oroliga över sekretess under intima undersökningar (Brooks et al., 2016). Enligt Suurmond et al. (2011) behöll patienterna en del av informationen för sig själva när anhöriga tolkade. Patienterna upplevde också att de förlorade förtroende och rätten till intimitet när anhöriga var närvarande som tolk under det vårdande mötet (Lin et al.,2016).
Språkbarriärs negativa påverkan på informationsutbyte
Patienter med språkförbristningar upplevde att de inte förstod sjukvårdsystemet helt, orsak till undersökningar eller behandlingsmöjligheter (Hyatt et al., 2016; Ochieng, 2012; Linet al., 2015; Abdelrahim et al., 2017). Patienterna kunde inte uttrycka sina hälsoproblem (Czapka et al. 2018). Enligt Suurmond et al. (2011) upplevde patienterna känslan av att de inte fick fullt adekvat information om sitt hälsotillstånd. De upplevde att sjukvårdpersonalen inte Uppmärksammade information som patienten utlämnade eller att vårdpersonalen inte förstod informationen. Patienterna rapporterade att de inte blev tagna på allvar då de upplevde att personalen inte hade läst deras journaler inför det vårdande mötet. Enligt patienterna ledde detta till negativa upplevelser. På grund av otillräckligt adekvat informationsutbyte upplevde patienterna att de inte hade tillit till sjukvården. Oförmåga att effektivt kommunicera med sjukvårdspersonalen angående patientens hälsotillstånd skapade stor oro hos många patienter och gjorde att de upplevde känslan av osäkerhet under deras behandling på sjukhuset (Harrison et al.,2019).
I en studie av Lin et al. (2016) rapporterade patienterna oro över att viktig information gick förlorad under tolkningsprocessen. Enligt Abdelrahim et al. (2017) var patienterna oroliga över informationsöverföringens kvalité, då språkbarriärerna hindrade relevant och tillräcklig utbyte av information. Enligt patienterna var det meningslöst med ett vårdande möte där det framkom att det fanns språkbarriärer (Abdelrahim et al.,2017). Patienter med lägre utbildningsgrad och låg social status som inte hade engelska som modersmål och som talade sämre engelska som andraspråk förväntade sig att de inte skulle bli förstådda vid ett vårdande möte. Det resulterade i att de behöll en del information om sitt hälsotillstånd för sig själva (Maneze et al., 2016). I samma studie framkom det att patienterna upplevde att vårdpersonalen utgick från att patienten hade kunskap i engelska som andraspråk och pratade oavbrutet till dem. Patienter som var oroliga över att deras bristande språkkunskaper skulle bli avslöjade och valde att inte avbryta samtalet och förblev tysta och låtsades förstå vårdpersonalen. Detta kunde orsaka att viktig hälsoinformation gick förlorad. Liknande resultat presenteras i studie av Crowther och Lau (2019) där patienter i liknande situationer inte kände sig
komfortabla och blev generade. Patienterna nickade hellre med huvudet under samtalet för att bekräfta att de förstod trots att de inte gjorde det och denna situation blev mer påtaglig ju mer akut en situation var. Patienterna blev stressade under samtalet och glömde bort ord och fick då ännu svårare att utrycka sig.
En patient upplevde känslan av att vårdpersonalen pratade ”förbi patienten” under det vårdande mötet (Ochieng, 2012). När patienten meddelade att hen inte förstod
12
innehållet började vårdpersonalen att prata långsammare, detta utgjorde dock ingen skillnad i patientens förståelse av språket.
Otillräcklig information som hinder att ta hälsobeslut
Flera patienter i de vetenskapliga artiklarna som inkluderades i resultatet rapporterade att språkbarriär var ett hinder när man skulle ta avgörande beslut angående hälsa eller behandlingsmöjligheter (Shaw et al, 2015; Hyatt et al., 2016; Harrison et al., 2019; Abdelrahim et al., 2017; Ochieng, 2012; Hunter-Adams & Rother, 2017, Lin et al., 2015). Patienterna hade svårt att ta beslut angående till exempel operation då de inte förstod vad läkaren hade sagt under konsultationen (Abdelrahim et al., 2017). De upplevde frustration på grund av de inte förstod detaljerna i sin diagnos och vilken sjukdom de led av. De uppfattade varken namnet på sjukdomen eller innebörden av den. Patienterna upplevde att de inte kände sig trygga och upplevde även känslan av oro då de inte kunde förklara sig och inte blev förstådda. Detta kunde även bidra till
feldiagnostisering (Harrison et al., 2019).
I en studie av Shaw et al. (2015) rapporterade majoritet av patienterna ett passivt
engagemang i beslutfattande diskussion relaterat till språkförbristning. De uppfattade att vårdpersonal inte sökte deras åsikt. Kunskap i engelska som andraspråk var en
bidragande faktor för åtkomst till information och vidare i deltagande i beslutfattande process.
Patienterna i studien av Hunter-Adams och Rother (2017) upplevde negativ erfarenhet av sjukvården då de inte kunde medge något informerat samtycke till behandling relaterat till språkförbistring. De var oroliga relaterat till avsaknad av det lokala språket och förstod inte den behandling de blev erbjudna under det vårdande mötet. De var tvungna att tacka ja muntligt eller skriftligt till en behandling, utan att veta vad detta ingrepp innebar. Detta resulterade i att kvinnorna gav samtycke till en oönskad sterilisering, utan att veta vad de har tackat ja till.
Kulturella och språkliga hinder i kommunikation med vårdpersonalen
Kulturellt ursprung i kombination med språkbarriärer var en bidragande orsak till att patienterna upplevde kommunikationssvårigheter med vårdpersonalen. Patienter som inte förstod innehållet i det vårdande mötet ställde inga frågor till läkaren då de kände sig begränsade av kulturella normer (Maneze et al., 2016). Äldre patienter som upplevde språkförbistring kände sig obekväma att prata med vårdpersonalen från en annan kulturell bakgrund. De var oroliga över att de inte kunde kommunicera på engelska som andraspråk och kände sig generade och var oroliga att bli uppfattade som ”dumma”.
Enligt Suurmond et al. (2011) upplevde patienter som drabbades av postoperativ komplikation att deras tillstånd initialt inte blev tagna på allvar då det hade svårt att framföra sina synpunkter efter operationen relaterat till språkförbistringar.
Enligt Shaw et al., (2015) har kultur tillsammans med språk inflytande på patientens beslut angående behandling. Patienterna upplevde att vårdpersonalens syn på den
13
traditionella behandlingsmetoder som en del av den standardiserade vården gjorde det svårt för läkarna och patienter att förstå varandra och komma överens om
behandlingsmöjligheter där det fanns språkbarriärer. Patienter kände sig stressade under diskussion angående behandling för att behandlingar som blev erbjudna.
Patienterna i Sturman et al., (2017) studie betonade att professionell tolk hade en värdefull roll i att förklara vikten av relevanta kulturella skillnader för vårdpersonalen och hur patienter upplevde sina symtom och sjukdom och deras förväntningar om en effektiv behandling.
Upplevelse av diskriminering relaterat till språkbarriärer
Diskriminering relaterat till språkförbristning framkommer i flera av studierna.
Patienterna upplevde känslan av att de fick sämre vård i jämförelse med andra patienter som hade kunskap i det lokala språket (Abdelrahim et al., 2017; Czapka et al, 2016; Hunter-Adams & Rother, 2017; Hyat et al., 2016; Lin et al., 2015; Mazene et al. 2016; Schmidt et al, 2018; Suumond et al., 2011). Flera patienter upplevde att de blev
diskriminerade av personalen som hade hand om dem relaterat till brister i det gemensamma språket (Hunter-Adams & Rother, 2017; Hyat et al., 2016; Lin et al., 2016; Shaw et al, 2016). Patienterna upplevde även diskriminering i form av att personalen pratade över huvudet på dem på ett annat språk som patienten inte begrep (Hunter-Adams & Rother, 2017).
Patienter upplevde även att vårdpersonalen inte lyssnade på vad patienterna hade att säga och i stället bedömde patientens språkkunskaper (Maneze et al., 2016). När patienterna försökte kommunicera på engelska som andraspråk, kände de att deras brytning kunde vara en bidragande faktor till varför de inte blev förstådda. Detta fördjupade känsla av diskriminering och upplevdes som förolämpande.
I resultatet av Suurmond studie kände patienter att de var exkluderade från den optimala vården för att vårdpersonal var fördomsfull eller diskriminerande relaterat till
patienternas språkförbistringar (Suurmond et al., 2011). De rapporterade att de inte kände sig tagna på allvar. De rapporterade att i jämförelse med andra patienter som talade det lokala språket var de tvungna att vänta längre på sin behandling. En patient i samma studie uttryckte upplevelsen av att diskriminering berodde på svårigheter i kommunikation mellan patient och vårdpersonal.
Schmidt et al. (2018) beskriver att patienter sällan upplevde diskriminering i relation med vårdpersonal men istället kände sig diskriminerade vid inskrivningsenhet när de anlände till det vårdande mötet. Behovet av att behöva visa all dokumentation, för exempel försäkringsbevis och samtidigt ha kommunikationssvårigheter relaterat till språkförbristning kändes nedvärderande. Patienter upplevde att väntetider samt oartig bemötande av vårdpersonalen hade samband med patienters språkkunskaper.
14 DISKUSSION
Resultatdiskussion
Syftet av vår litteraturöversikt var att beskriva vuxna patienters upplevelse av
språkbarriär vid ett vårdande möte. Artiklarna som inkluderades in i resultatet kommer från olika delar av världen och återspeglar hur patienten som upplever språkförbistring upplever ett vårdande möte. Trots att patienten som upplevde språkförbistring vårdades på olika vårdnivåer och deras behov av sjukvården varierade, rapporterade de liknande upplevelsen. Detta tyder på att oavsett var det vårdande mötet utspelade sig eller från vilken del av världen patienten ursprungligen kom ifrån var patientens språkliga behov i kommunikation med sjukvårdspersonalen liknande. Med detta anser författarna att det är viktigt för vårdpersonalen i Sverige att känna till dessa upplevelser, för att på bästa möjliga sätt bemöta dessa patienters behov under ett vårdande möte. Resultatet visade att patientens språkförmåga försämrades desto mer akut en situation var. Därför anser författarna att det är viktigt att personalen inom akutsjukvården ökar sin medvetenhet kring hur patientgruppen upplever det vårdande möte.
Huvudfynden i studien var att många patienter som upplevde språkförbistring inte kände sig förstådda under det vårdande mötet. Patienterna hade problem med att uttrycka sina tankar och behov samt att förstå information som vårdpersonalen hade angivit. Att inte känna sig förstådd upplevdes som en ångestladdad situation och bidrog till att patienterna kände sig utsatta och hamnade i en sårbar situation.
Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård (2017) är
akutsjuksköterskans roll att identifiera patienter som är utsatta eller sårbara och minska deras utsatthet och sårbarhet. Utan rätt kunskaper gällande hur patienterna upplever språkbarriärer vid ett vårdande möte kan sjuksköterskan inte minska patientens utsatthet eller sårbarhet. Detsamma gäller huvudfynden angående språkbarriärers negativa
påverkan på informationsutbytet där otillräcklig information som patienterna fick ansågs vara ett hinder vid beslutfattande. Vidare menar kompetensbeskrivningen (2017) att sjuksköterskans roll är att skapa förutsättningar för patientens delaktighet och
partnerskap i vårdprocesser om aktuella beslut. Sjuksköterskans bristande kunskap om hur patienter som upplevde språkförbistringar upplever angiven information kan leda till att sjuksköterskan omedvetet utesluter patienten från att aktivt delta i vårdprocessen. Detta kan leda till att patienten får mindre möjlighet till att förstå och påverka beslut angående sin egen hälsa och behandling (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). När kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är bristande kan detta leda till att målet med det vårdande mötet går förlorat. Enligt Andersson (2019) ska ett vårdande möte vara baserat på tre mål, vilka är: att bilda en relation till patienten, att utforska problemet tillsammans med patienten och att informera patienten om bedömningsresultat och komma överens om eventuell vidare behandling. Enligt Abdelrahim et al. (2017) är språkbarriären ett hinder för relevant och tillräcklig utbyte av information. En patient i Abdelrahims et al. studie sammanfattade detta bra och
15
uttryckte sig i form av att ett vårdande möte där språkbarriärer föreligger upplevs meningslös.
Resultatet visade att patienter som upplevde språkförbistring hade svårigheter att
kommunicera med vårdpersonalen oavsett på vilken vårdnivå deras behov förelåg. Dock syns det tydligt att ju mer akut en situation var desto mer påfrestande var det för
patienten. Detta berodde på att patientens språkförmåga försämrades när patient var utsatt för smärta eller stress.
Inom hälso-och sjukvården möter sjukvårdspersonalen olika patienter med varierande förutsättningar för att kunna kommunicera (Fossum, 2019). Utifrån författarnas egna erfarenheter och observationer finns det anledning att tro att sjuksköterskor och sjukvårdspersonalen i övrigt, inte är medvetna om hur patienter som upplever språkförbistring upplever det vårdande mötet. Detta överensstämmer med delar av resultatet i vår litteraturöversikt.
Enligt aktuell forskning är upplevelser och erfarenheter av patienter som upplever språkbarriär inte väldokumenterat (Yeheskel & Rawal, 2019). Detta beror sannolikt på att patienter som upplever språkförbistring oftast inte är inkluderade i klinisk forskning eller mätningar av vårdkvalité. Att veta hur olika grupper av patienter upplever
sjukvården, även de marginaliserade, är ett viktigt område inom begreppet vårdkvalité och kan bidra till personalens ökade förståelse av patienters upplevelser.
Resultatet visade att sociala och ekonomisk status hade samband med patientens
förmåga att kommunicera i ett annat språk, som inte var patientens modersmål. I resultat av studien handlade det om engelska som andraspråk och inte engelska som modersmål. Resultatet visar att patienter som upplevde språkförbistringar och hade lägre
utbildningsgrad och låg ekonomisk status talade sämre eller ingen engelska som andra språk. Dessa patienter hade därmed större problem att kommunicera med
vårdpersonalen, oavsett i vilken del av världen studien var genomförd. I resultatet framkom det dock inte om det var fler män eller kvinnor som hade
kommunikationssvårigheter under det vårdande mötet relaterat till språkförbistring. Därför anser författarna att det är svårt att diskutera resultatet ur jämställdhetsperspektiv utifrån kön. Författarna kunde däremot relatera till sina egna erfarenheter där de
påträffar ungefär lika många män som kvinnor med bristande kunskaper i det lokala språket som är i behov av tolk.
I resultatet av vår litteraturöversikt har det framkommit att patienter hade behov av tolk i olika grad. Patienter som inte talade det lokala språket över huvud taget eller inte kunde stödja sig med hjälp av det engelska språket som andraspråk hade ett större behov av tolk än de som hade kunskaper inom det engelska språket som andraspråk.
För att säkra en bra kommunikation mellan vårdpersonalen och patienter som upplevde språkförbistringar behövde kvalificerad tolk anlitas. Tillgång till en kvalificerad tolk innebär att patienten både kan förstå vårdpersonal och uttrycka sina känslor och tankar samt utrycka sig verbalt (Entrena, 2013). Tolkens roll är att utjämna språkbarriären mellan patient och vårdpersonal och möjliggöra kommunikation utan att påverka budskapet med egna åsikter och värderingar. Att inte engagera en kvalificerad tolk kan minska vårdpersonalens möjlighet till tillfredställande kommunikation med patienten och innebära otrygghet för patienten.
16
Trotts att andelen av patienterna som har svårigheter i att kommunicera på det lokala språket är stor saknar de flesta vårdenheterna tydliga rutiner på hur kommunikation mellan vårdpersonal och patient, där språkförbristningar förekommer bör genomföras. Enligt författarna saknas det även verktyg för att mäta i vilken utsträckning patienten som upplever språkförbistring förstår angiven information. Vårdpersonalen är inte medvetna om hur pass viktigt det är för patienterna att det beställs en professionell tolk. Dessutom är det tidskrävande att anlita en tolkat i en redan överbelastad lista av vad dagens sjuksköterskor måste göra under ett arbetspass. Möten där tolk deltar är längre och kräver mer energi och engagemang från vårdpersonalens sida. Dessutom fördröjer det omvårdnadsprocess. Telefontolk är teoretisk lättare och snabbare att använda men i praktiken fungerar det inte relaterat till tekniska problem med utrustning, brist på lämpligt och lugn plats för att föra telefonsamtalet och en enorm tidspress. Dessa faktorer kan bidra till att vårdpersonal väljer att inte använda tjänsten. Som lösning till detta problem väljer vårdpersonalen oftast att använda sig av anhöriga som tolk för att överföra information till patienten samt för att samla in information om patienten. Denna lösning är implementerad i dagens omvårdnad och är relativt lättillgängligt. Resultatet i studien visar dock att detta inte är något som patienterna alltid föredrar. Vårdpersonalen bör vara medveten om vilka risker som finns när anhöriga används som tolk. I enlighet med Hanssen (2007) är information som blir översatt av professionell tolk oftast mer direkt. Hanssen påstår att familjetolkar kan undanhålla information från patienten i hopp om att detta kan skydda patienten. I enlighet med Bäärnhielm (2013) kan kulturellt ursprung i kombination med språkbarriär vara en bidragande faktor till att patienter upplever kommunikationssvårigheter med vårdpersonalen.
För att sjuksköterskor ska kunna förstå och undvika de risker som kan uppstå när familjemedlemmar tolkar, måste de inkludera och förstå patientens kulturella
sammanhang. Enligt Fang et al. (2015) är den kulturella medvetenheten hos personalen inte tillräckligt för att säkerställa bra kommunikation med dessa patienter under ett vårdande möte. Att inte inkludera patientens kulturella bakgrund kan leda till missförstånd, eller i extrema situationer även till en feldiagnostik och felaktig behandling.
För att undvika upplevelsen av diskriminering hos patienter bör sjuksköterskan öka sin kunskap om hur patienter kan uppleva ett vårdande möte där de förekommer
språkbarriärer. Resultatet i litteraturöversikten kan skapa en tankeställare.
Sjuksköterskor kan omedvetet, genom sitt undvikande beteende bidra till att dessa patienter upplever diskriminering. Travelbee (1971) påstår att en felaktig
kommunikation kan förstärka känslan av ensamhet och isolering hos patienten. Sjuksköterskan kan på flera olika sätt undvika att patienter upplever känslan av
diskriminerade trots språkförbristning. Enligt Travelbee (1971) bör sjuksköterskan vara medveten om patientens kroppsspråk och genom att använda icke verbal
kommunikation kan sjuksköterskan försöka förstå patienten och bespara lidande och negativ erfarenhet av sjukvården ur ett patientperspektiv.
Madeleine Leiningers teori ”Transcultural Nursing” syftar till att man som vårdpersonal ska ta hänsyn till patienternas kulturella bakgrund i möte med patienten. Detta för att kunna erbjuda vård med hög kvalité och god vård och omvårdnad. I resultatet kan vi se att negativa upplevelser är vanligt förekommande bland patienterna där språkbarriärer framkommer. Och de rapporterade negativa upplevelserna ur patienternas perspektiv går
17
emot Madeleine Leiningers omvårdnadsteori ”Transcultural nursing” där man bör se patienten ur ett helhetsperpektiv tillsammans med dennes kultur.
Slutligen visar resultatet på att patienterna framför allt hade negativa upplevelser
gällande språkbarriärer vid vårdande möten. I enlighet med Madeleine Leininger (1991) bör hennes teori ”Transcultural nursing” tillämpas för att kunna förstå patienternas världsuppfattning gällande deras sociala faktorer, traditioner, kultur och religion. Teorin kan därför med fördel användas i möte med patienter där språkbarriärer framkommer vid ett vårdande möte och ytterst relevant att ta del av.
Metoddiskussion
Målet med studien var att analysera befintlig forskning för att få en djupare förståelse kring området som valts att studeras och metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt (Friberg, 2017; Forsberg & Wengström, 2016; Kristensson, 2017). Polit och Beck (2017) menar att kvalitativ forskning kan tillämpas med fördel för att förstå helheten av människors upplevelse i ett sammanhang. Tretton av 15 artiklar i vår studie var med kvalitativ ansats och författarna ser det som en styrka i arbetet.
En kvalitetsgranskning gjordes av alla artiklarna som inkluderades i studien. Detta anses vara nödvändig för att stärka studiens validitet (Forsberg & Wengström, 2016). En mall för granskning av artiklarna användes för att artiklarna skulle granskas så enhetligt som möjligt vilket ökar studiens reliabilitet. Författarna granskade artiklarna på var sitt håll och diskuterade därefter artiklarna tillsammans för att nå fram till gemensamt resultat. Att vara två bedömare stärker både reliabiliteten och validiteten. Utifrån vald
kvalitetsgranskningsmall var de inkluderade artiklar i studien av medelhög och hög kvalite, vilket också anses ha ökat studiens reliabilitet.
De två databaserna som användes i processen var PubMed och CINAHL. Dessa två databaser innehåller vetenskap kring omvårdnad och medicin och ansågs vara relevanta för studiens syfte (Friberg, 2017; Forsberg & Wengström, 2016; Kristensson, 2017). Databaserna som användes i arbetet presenterades av Sophiahemmets högskola och dess relevans framkommer även i kurslitteraturen (Friberg, 2017; Forsberg & Wengström, 2016; Kristensson, 2017). En svaghet i arbetet kan vara att författarna var begränsade till att enbart söka artiklar i två databaser.
En grundlig beskrivning av metoden anses ha ökat studiens reliabilitet.
Författarna valde under arbetsprocessen att läsa alla artiklarna var för sig och ett flertal gånger för att sedan komma fram till en gemensam bedömning av artiklarnas kvalité. Denna process utfördes för att minska risken för feltolkning av resultatet i artiklarna och ses som en styrka i arbetet. Författarna har även under analysprocessen försökt att inte blanda in sin egen förförståelse kring ämnet och detta anses ha stärkt arbetets kvalitet samt trovärdighet.
En sökning med sökordet emergency gjordes i PubMed i kombination med sökorden language barriers, communication och patient perspective för att söka efter artiklar som var relaterade till akutsjukvård men sökningen gav noll träffar. Detta gjorde att
18
barriers, communication, patient perspective, health care, migrants, trancients, communication barriers, language, barriers i olika kombinationer.
Författarna fick totalt fram 227 artiklar där 196 abstracts lästes och totalt 15 artiklar inkluderades. Författarna valde att inte begränsa sökningen till vuxna patienter för att inte gå miste om artiklar som kan vara relevanta. Detta anses vara en styrka i arbetet då det skapat möjlighet att granska fler artiklar.
Författarna har under studiens gång valt att exkludera artiklar som saknat etiskt resonemang utifrån etiska aspekter och ser det som en styrka i arbetet. I enlighet med Polit och Beck (2017) har minderåriga, alltså personer under 18 år inte möjlighet till lagligt samtycke vid deltagandet av en studie. Författarna har därför också valt att inte inkludera studier där deltagarna är under 18 år ur etiska aspekter och ser även det som en styrka i arbetet.
Forsberg och Wengström (2016) belyser värdet i att begränsa sina sökningar i årtal för att få fram ny aktuell forskningen kring ämnet då äldre forskning inte alltid är aktuellt kring det undersökta området. Författarna valde att begränsa sina sökningar till max 10 år och ser även det som en styrka i arbetets gång då aktuell forskning har kunnat redovisas i resultatet.
Författarna hade svårigheter att hitta artiklar som var baserade kring området
akutsjukvård vilket gjorde att författarna fick använda sig av artiklar som riktade sig kring vårdande möten. Detta ses som en svaghet i arbetet då författarna studerar specialistsjuksköterska med inriktning mot akutsjukvård. Däremot har författarna diskuterat att ämnet är ytterst relevant för omvårdnad och resultatet kan tillämpas även inom akutsjukvården då man möter patienter som saknar kunskap i det lokala språket även inom akutsjukvården. Tänkbara orsaker till att det kan saknas studier gällande språkbarriärer inom akutsjukvården kan vara att det inte är lika självklart att övervinna språkbarriärer vid en akut situation. Och därmed blir det svårare att genomföra studier i den situationen.
I resultatet rapporterar patienterna negativa upplevelser av de vårdande möten där språkbarriärer finns. Det kan visa på att det krävs engagemang från sjuksköterskans perspektiv. Det krävs att man som sjuksköterska bekantar sig de instrument som finns tillgängliga för att övervinna språkbarriärer. Resultatet anses därför vara generaliserbart inom all hälso-sjukvård där man är i möte med patienten.
Det visar sig vara brist i forskning kring ämnet i Sverige. Inga relevanta artiklar inom området kunde hittas som var utförda i Sverige. Författarna tycker att det borde studeras mer kring ämnet då det är ett högaktuellt ämne och man inom akutsjukvården dagligen möter patienter som saknar kunskap inom det lokala språket.
Slutsats
I arbetet uppmärksammas de utmanande egenskaperna vid vårdande möten där det framkommer språkbarriärer. I resultatet framkommer det negativa upplevelser i form av diskriminering. Det framkommer även att patienterna undviker att söka vård relaterat till deras negativa upplevelser från det vårdande mötet där patienterna har haft svårigheter till att göra sig förstådda. Dessa känslor medförde även oro över behandlingar. Studiens
19
resultat påvisar att Madeleine Leiningers Omvårdnadsteori är ytterst relevant och
aktuellt vid ett vårdande möte där språkbarriärer förekommer. Genom att använda sig av Leiningers teori och ha patientens kultur i fokus så skapar man förutsättningar för att främja patientens hälsa. Mer forskning kring språkbarriärer ur patientperspektiv kan öka vårdpersonalens förståelse och deras bemötande av dessa patienter. Detta är ett
högaktuellt ämne och fler studier bör göras runt om i världen men också i Sverige då det saknas evidens i vårat eget land kring ämnet.
Klinisk tillämpbarhet
Specialistsjuksköterskeyrket innebär möten med patienter från andra kulturer som talar andra språk än det lokala språket. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom akutsjukvård (2017) anses behovet av omvårdnad vara universellt.
Patienter som upplever språkförbistring kan ha svårigheter att kommunicera med vårdpersonalen under det vårdande mötet oavsett vilken vårdnivå patienten är i behov av. Dock ökar svårighetsgraden vid en akut situation utifrån resultatet som framkommit i studien. Därför anser författarna att det är nödvändigt att öka vårdpersonalens
medvetenhet kring de språkbarriärer som kan uppstå vid ett vårdande möte för att ge patienterna möjlighet till delaktighet och beslutfattande.
20 REFERENSER
*Abdelrahim, H., Elnashar, M., Khidir, A., Killawi, A., Hammoud, M., Al-Khal, A. L. & Fetters, M. D. (2017). Patient perspectives on language discordance during healthcare visits: Findings from the extremely high-density multicultural state of Qatar. Journal of health communication, 22(4), 355-363. doi: 10.1080/10810730.2017.1296507
Ali, P. A. & Watson, R. (2018). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses´perspectives. Journal of Clinical Nursing, 27(⅚), 1152-1160. doi: 10.1111/jocn.14204
Berg, A., Dencker, K. &, Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling av personer med depressionssjukdomar (Evidensbaserad omvårdnad, 1999:3). Stockholm: SBU, SFF
Bernard, A., Whitaker, M., Ray, M., Rockich, A., Barton-Baxter, M., Barnes, S.L., … Kearney, P. (2006). Impact of language barrier on acute care medical professionals is dependent upon role. Journal of Professional Nursing, 22(6), 355- 358. doi:
10.1016/j.profnurs.2006.09.001
*Brooks, K., Stifani, B., Ramirez Batlle, H., Aguilera Nunez, M., Erlich, M. & Diaz, J. (2016). Patient perspectives on the need for and barriers to professional medical
interpretation. Rhode Island Medical Journal, 99(1), 30-3.
Carnevale A. F., Vissandjee, B., Nyland, A., & Vinet-Bonin, A. (2009). Ethical Considerations in Cross-Linguistic Nursing. Nursing Ethics, 16(6), 813-826. doi: 10.1177/0969733009343622
*Crowther, S. & Lau, A. (2019). Migrant Polish women overcoming communication challenges in Scottish maternity services: A qualitative descriptive study. Midwifery, 72 (30), 30-38. doi: 10.1016/j.midw.2019.02.004
*Czapka, E. A. & Sagbakken, M. (2016). "Where to find those doctors?" A qualitative study on barriers and facilitators in access to and utilization of health care services by Polish migrant in Norway. BMC health services research, 16(460). doi:
10.1186/s12913-016-1715-9
Dalby Landmark, A.M., Svennevig, J., Gerwing, J., & Gulbrandsen, P. (2017). Patient involvement and language barriers: Problems of agreement or understanding. Patient Education and Counseling, 100(2017), 1092–1102. doi: 10.1016/j.pec.2016.12.006 Dellenborg, L., Scott, C. & Jakobsson, E. (2012). Transcultural encounters in a medical ward in Sweden: experience of health care practitioners. Journal of Transcultural Nursing, 23(4), 342-50. doi: 10.1177/1043659612451258
Eriksson, A. & Arwidson, C. (2014). Hälso-och sjukvård till papperslösa och andra utsatta grupper i Sverige. I A. Ehrenbg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (ss. 498- 509). Lund: Studentlitteratur.
Etikprövningslag (2003:460). Sveriges riksdag. Socialdepartementet. Hämtad 7 december, 2020, från: Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser
21
människor Svensk författningssamling 2003:2003:460 t.o.m. SFS 2019:1144 - Riksdagen
Fang, M. L., Sixsmith, J., Lawthom, R., Mountain, I. & Shahrin, A. (2015).
Experiencing ‘pathologized presence and normalized absence’; understanding health related experiences and access to health care among Iraqi and Somali asylum seekers, refugees and persons without legal status. BMC Public Health, 15, 1-12. doi:
10.1186/s12889-015-2279-z
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Fossum, B. (2019). Kommunikation och bemötande. I S-O Andersson, K. Bergqvist, S. Bäärnhielm, B. Enqvist & J. Fors (Red). Kommunikation: samtal och bemötande i vården (3. uppl., ss.27-43). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete (3. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Hadziabdic, E. & Hjelm, K. (2013). Working with interpreters: practical advice for use of an interpreter in healthcare. International Journal of Evidence-Based Healthcare, 11(1), 69-76. doi: 10.1111/1744-1609.12005
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3 uppl). Lund: Studentlitteratur.
*Harrison, R., Walton, M., Chitkara, U., Manisa, E., Chauhan, A., Latanik, M. & Leone, D. (2019). Beyond translation: Engaging with culturally and linguistically diverse consumers. Health expectations, 2020(23), 159-168. doi: 10.1111/hex.12984 Hemberg, J. A. V. & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 822-829. doi: 10.1111/scs.12403
Holopainen, G., Nyström, L., & Kasén, A. (2017). The caring encounter in nursing. Nursing ethics, 26(1), 7-16. doi: 10.1177/0969733016687161
*Hunter-Adams, J. & Rother, H-A. (2017). A qualitative study of language barriers between South African health care providers and cross-border migrants. BMC Health service research, 17(97). doi: 10.1186/s12913-017-2042-5
*Hyatt, A., Lipson-Smith, R., Schofield, P., Gough, K., Sze, M., Aldridge, L. & Butow, P. (2016). Communication challenges experienced by migrants witch cancer: A
comparison of migrant and English-speaking Australian-born cancer patients. Health Expectations, 2017 (20), 886-895. doi: 10.111/hex.12529
Jaeger, F., Pellaud, N., Laville., B. & Klauser, P. (2019). The migration-related
language barrier and professional interpreter use in primary health care in Switzerland. BMC health service research, 19(1), 429. doi: 10.1186/s12913-019-4164-4
22
Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2009). Student nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Science, 24, 436–444. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
Jirwe, M., Momeni, P. & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (ss. 341–357). Lund: Studentlitteratur.
Kale, E. & Syed, H. R. (2010). Language barriers and the use of interpreters in the public health services. A questionnaire-based survey. Patient Education and Counseling, 81(2), 187-191. doi: 10.1016/j.pec.2010.05.002
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:4. uppl., ss.57-77). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2017). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Falun: ScandBook.
Krupic, F., Sadic, S., & Fatahi N. (2016). Contact with health-care service expectation and reality of situation experienced by immigrants seeking Swedish health-care. Mater Sociomed, 28(2), 141-145. doi:10.5455/msm.2016.28.141-145
Leininger, M. (1991). Culture care diversity and universality: A theory of nursing. (1 uppl.). New York: National League for Nursing Press.
Leininger, M. (2002). Culture Care Theory: A Major Contribution to Advance Transcultural Nursing Knowledge and Practices. Journal of Transcultural Nursing, 13(3), 189-192
Leininger, M., & McFarland, M. (2002). Transcultural Nursing: concepts, theories, research & practice (3. uppl.). New York: McGraw-Hill Companies.
*Lin, L., Brown, K. B., Hall, B. J., Yu, F., Yang, J., Wang & Wong, F. Y. (2016). Overcoming barriers to healthcare access: a qualitative study among African migrants in Guangzhou, China. Glob Public health, 11(9), 1135-1147. doi:
10.1080/17441692.2015.1076019
*Lin, L., Brown, K. B., Yu, F., Yang, J., Wang, J., Schrock, J. M., .... Wong, F. Y. (2015). Health care experiences and perceived barriers to health care access: a
qualitative study among African migrants in Guangzhou, Guangdong province, China. Journal of immigrant and minority health, 2015(17), 1509-1517. doi: 10.10007/s10903-014-0114-8
*Maneze, D., Everett, B., Kirby, S., DiGiacomo, M., Davidsson, P. M. & Salamonson, Y. (2016). "I have only little English": Language anxiety of Filipino migrants with chronic disease. Ethnicity & Health, 21(6), 596-608. doi
