Feministisk litteraturforskning

NUMMER 1 1994

Omvärderingar!

Perspek tiv by ten!

Positionsförändringar!

Mångfald och bredd; igår, idag och imorgon!

Detta är kännetecknen och nyckelorden i

årets första nummer:

eningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. För insända ej beställda manuskript ansvaras ej.

Ansvarig utgivare: Sylvia Benckert. Redaktörer: Gerd Lindgren och Carin Mann-berg-Zackari.

Ämnesredaktör för detta nummer: Annelie Bränström.

Redaktionskommitté: Eva Aniansson, Sylvia Benckert, Annelie Bränström, Marianne Ekström, Lena Eskilsson, Eva Magnus-son, Anna Sjödahl och Else-Marie Sta-berg.

son, Johanna Esseveld, Anita Göransson, Birgitta Holm, Ulla Tebelius och Gert-rud Aström.

Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer med fyra nummer om året. Prenumerera genom att sätta in 200 kr på pg 88 41 78-5. Stödprenumerationer a 250 kr eller mer är mycket välkomna.

Förteckning över tidigare utkomna tema-nummer och samtliga artiklar kan be-ställas från redaktionen.

Adress: Kvinnovetenskaplig tidskrift Kungsgatan 95

903 31 Umeå

Fax 090-13 04 01.

Redaktörerna träffas säkrast måndagar, tisdagar och torsdagar mellan kl 9 och 16. Grafisk form: Leif Thollander.

Vinjetter: Maria Persson. Tryckt på miljövänligt papper hos Centraltryckeriet, Umeå. ISSN 0348-8365.

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet och Utbildningsdepartementet.

Nr 1 1994 Årg. 15

F r å n r e d a k t i o n e n 1 TORIL MOI A t t e r ö v r a B o u r d i e u 3 DONALD BROADY E n l i g t k o n s t e n s a l l a r e g l e r 2 7 EVA LILJA S k a l d i n n a n p å f ä l t e t 4 0 ANNA NORDENSTAM H i l m a B o r e l i n s - f ö r s t p å f ä l t e t 4 9 KRISTINJÄRVSTAD K r i s t e v a s t e o r i e r i e n å t e r v ä n d s g r ä n d 5 6 LISE BUSK-JENSEN M o d e r s k a p , f r i h e t o c h b e g ä r i r o m a n t i k e n s k v i n n l i g a b i l d n i n g s r o m a n 6 5 ANNELIE BRÄNSTRÖM D e t o s k r i v n a f y r t i o t a l e t 8 2 F r å n k v i n n o l i t t e r a t u r f o r s k n i n g till f e m i n i s t i s k l i t t e r a t u r f o r s k n i n g 9 4 M e d v e r k a n d e 5 5 F ö r m o d e r 1 0 3 R e c e n s i o n e r 1 0 6 V a d h ä n d e r 1 0 8

Birger Vikström, Stig Sjödin, Jan Gehlin, Walter Dickson, Matts Rying, Erik Norlander, Otto Karl-Oskarsson och Rut Hillarp på en bild i Svenska Dagbladet 21 mars 1949.

Från redaktionen

D e n e n d a k v i n n a n i m ä n g d e n av m ä n , d e n e n s a m m a poetissan b l a n d d e Stora P o e t e r n a , u n d a n t a g e t f r å n r e g e l n , k a t t e n b l a n d h e r m e -l i n e r n a . J a , så t e d d e sig -l ä n g e d e n typiska bi-l- bil-d e n av k v i n n a n i l i t t e r a t u r h i s t o r i e n . På b i l bil-d e n h ä r o v a n , f r å n B o n n i e r s litterära s a l o n g 1949, r e p r e s e n t e r a s d e n e n s a m m a k v i n n a n av Rut Hillarp - p o e t , f r i l a n s f i l m a r e , l ä r a r e o c h femi-nistisk p i o n j ä r . Då d r a b b a d e s h o n av tillmå-len s o m " i n t e l l i g e n s p i n u p p a " o c h fick f i n n a sig i att bli r e c e n s e r a d f ö r sina b a r a axlar o c h frisyrer istället f ö r d e n poesi h o n f r a m f ö r d e . N u , 1994, fyller Rut H i l l a r p 80 år o c h kan u p p l e v a h u r h e n n e s verk succesivt o m v ä r d e -rats o c h av s e n t i d a feministiska f o r s k a r e inte-g r e r a s i d e n litteraturhistoria s o m h o n tidiinte-ga- tidiga-re uteslutits f r å n . D e n e n s a m m a k v i n n a n h a r fått nytt sällskap. O m v ä r d e r i n g a r , p e r s p e k t i v b y t e n , positions-f ö r s k j u t n i n g a r är ett g e n o m g å e n d e t e m a positions-f ö r d e t t a n u m m e r av KvT, s o m vi helt o c h hållet ä g n a r åt feministisk litteraturforskning. E f t e r s o m d e t är precis tio år s e d a n KvT:s första stora n u m m e r o m kvinnolitteraturforskning k o m ut, så h a r d e t fallit sig n a t u r l i g t att f ö r a n k r a per-spektivet vid u t s i k t s p u n k t e r b å d e av igår, idag o c h i m o r g o n .

N ä r vi tittade i b a c k s p e g e l n så f a n n vi att m å n g a av d e d i s k u s s i o n e r s o m f ö r d e s dä fort-f a r a n d e är i h ö g s t a g r a d i n t r e s s a n t a o c h gilti-ga. Då, 1984, precis s o m n u , 1994, är nyckel-o r d e n f ö r d e t ständigt e x p a n d e r a n d e feminis-tiska f o r s k n i n g s f ä l t e t m å n g f a l d o c h b r e d d . M e n ser vi oss o m k r i n g i n u e t o c h d ä r e f t e r s ö k e r blicka f r a m å t i t i d e n , p å a n d r a sidan sekelskiftet, så blir f ö r ä n d r i n g a r n a , positions-f ö r s k j u t n i n g a r n a också synliga. En s å d a n po-s i t i o n po-s f ö r po-s k j u t n i n g k a n o m e d e l b a r t avläpo-sapo-s i d e t f a k t u m att d e t 1994 k ä n n s n a t u r l i g a r e att g e m å n g f a l d e n i n o m d e n n a del av

litteratur-2

v e t e n s k a p e n s a m l i n g s r u b r i k e n "feminish K l i t t e r a t u r f o r s k n i n g " istället f ö r "kvinnolitter. t u r f o r s k n i n g " . M e n f r a m f ö r a l l t h a r vi eftersträvat att lå' d e n n a u p p m ä r k s a m h e t p å f ö r ä n d r i n g a r o c i a n n a l k a n d e s t r ö m k a s t n i n g a r avspeglas i vårt urval av artiklar. M å n g f a l d e n s o m karaktäris. -rar f o r s k n i n g s f ä l t e t svär förvisso m o t alla för-sök till g e n e r a l i s e r i n g a r av t r e n d e r o c h teori-e r p å u t g å n g rteori-espteori-ektivteori-e i n g å n g , m teori-e n vi h a r ä n d å f ö r s ö k t finna e n m e d e l v ä g m e l l a n ytter-l i g h e t e r n a . En g o d g u i d n i n g h a r vi h a f t av d e t a g a r n a i KvT:s enkät o m feministisk litterat u r f o r s k n i n g . Vi lälitterat litteratre f r å g o r o m f o r s k n i n g -e n s d å t i d , n u t i d o c h f r a m t i d gå r u n t b l a n d -e t . tiotal svenska l i t t e r a t u r f o r s k a r e . G e n s v a r e t var g l ä d j a n d e stort, f r å g o r n a spirituellt o c h ambi-tiöst besvarade. S a m m a n s t ä l l n i n g e n av sva-r e n , s o m vi p u b l i c e sva-r a sva-r häsva-r, g e sva-r e n u n i k möjlighet f ö r alla läsare att själva avlyssna m å n g -s t ä m m i g h e t e n o c h överblicka m å n g f a l d e n av teoretiska infallsvinklar.

Ett nytt n a m n s o m n ä m n s av f l e r a av e n k ä -t e n s d e l -t a g a r e är d e n f r a n s k e kul-tursociolo- kultursociolo-g e n Pierre Bourdieu. Toril Moi, Eva Lilja, Anna

Nordenstam o c h Donald Broady g r a n s k a r ,

till-ä m p a r o c h k o m m e n t e r a r B o u r d i e u s t a n k a r o c h b e g r e p p i varsin artikel. Vi ställer oss m e d d e n n a b r e d a i n t r o d u k t i o n av B o u r d i e u på d e t l i t t e r a t u r v e t e n s k a p l i g a "fältet" f r å g a n o m f r a n s k k u l t u r s o c i o l o g i k o m m e r att bli f ö r 90-talets feministiska l i t t e r a t u r f o r s k n i n g vad

Julia Kristevas psykolingvistik var f ö r 80-talets?

Julia Kristeva i n t r o d u c e r a d e s f ö r KvT:s läse-krets i e n stor intervju i 1984 års litteratur-n u m m e r o c h h a r alltsedalitteratur-n dess k o m m i t att inta en h u v u d r o l l s o m i n s p i r a t ö r f ö r e n h e l g e n e r a t i o n feministiska litteraturvetare. I e n d e b a t t a r t i k e l i d e t t a n u m m e r h ä v d a r Kristin

Järvstad d e n inte helt o k o n t r o v e r s i e l l a u p p

-f a t t n i n g e n att Kristevas t e o r i e r riskerar att l e d a k v i n n o l i t t e r a t u r f o r s k n i n g e n in i en åter-v ä n d s g r ä n d .

Vi ser d e t också s o m betydelsefullt att två av d e t t a n u m m e r s artiklar b e h a n d l a r kvinnli-ga p o e t e r - det gäller f ö r u t o m Eva Liljas B o u r d i e u - i n s p i r e r a d e analys av fyrtiotalslyri-k e r n Elsa Graves f ö r f a t t a r s fyrtiotalslyri-k a p även Annelie

Bränströms artikel o m just d e kvinnliga

fyrtio-talslyrikerna i l i t t e r a t u r h i s t o r i e n d ä r d e n

inledningsvis o m n ä m n d a Rut H i l l a r p ä g n a s särskilt intresse. P o e s i f o r s k n i n g e n h a r hittills varit ett sorgligt eftersatt o m r å d e f ö r d e n feministiska l i t t e r a t u r f o r s k n i n g e n . M e d dessa artiklar v o r e vi g l a d a o m vi k u n d e f ö r u t s p å ett t r e n d b r o t t .

Lise Busk Jensens artikel tar u p p g e n r e p e r

-spektivet f r å n 70-talets politiskt f ö r a n k r a d e k v i n n o l i t t e r a t u r h i s t o r i a o c h f ö r s ö k e r vidare-utveckla i d é e r n a m e n n u g e n o m f ö r a n k r i n g i clet litterära m a t e r i a l e t . H e n n e s g e n r e m o d e l l o m d e n kvinnliga b i l d n i n g s r o m a n e n lyfter f r a m tre v a r i a n t e r s o m t i l l s a m m a n s gestaltar m e d e l k l a s s k v i n n a n s liv o c h i d e n t i t e t u n d e r r o m a n t i k e n . H a r k v i n n o l i t t e r a t u r e n sin e g e n b i l d n i n g s r o m a n o c h sina e g n a g e n r e r ?

Naturligtvis skulle inte ett feministiskt litte-r a t u litte-r f o litte-r s k n i n g s n u m m e litte-r av ålitte-r 1994 valitte-ra full-ständigt u t a n att v e d e r b ö r l i g u p p m ä r k s a m h e t ä g n a d e s åt d e t stora p i o n j ä r p r o j e k t e t Nordisk kvinnolitteraturhistoria. U n d e r 1993 sjösattes lyckligen p r o j e k t e t f ö r o f f e n t l i g h e t e n g e n o m p u b l i c e r i n g e n av d e två första k r i t i k e r r o s a d e v o l y m e r n a . Att d e t t a a r b e t e i n n e b u r i t lika d e l a r t r a n s p i r a t i o n o c h i n s p i r a t i o n f ö r d e m å n g a involverade s k r i b e n t e r n a , b e r ä t t a r e n av d e d a n s k a m e d a r b e t a r n a Anne Birgitte Richard i k r ö n i k a n . " Å r h u n d r a d e t s litteratur-historia" är r u b r i k e n p å h e n n e s p e r s o n l i g a a r b e t s r a p p o r t , s o m avslutar n u m r e t tillsam-m a n s tillsam-m e d ett p a r r e c e n s i o n e r o c h ett lika p e r s o n l i g t o c h läsvärt p o r t r ä t t av Mathilda

Mailing, skrivet av Birgitta Ney s o m nyligen

TORIL MOI

Att erövra Bourdieu

Kön som social konstruktion kan bestämmas i sina specifika

konsekvenser med hjälp av Pierre Bourdieus kultursociologiska teorier.

Hans synsätt ger nya insikter om relationerna mellan Hélene Cixous och de

feministiska och intellektuella fälten i Frankrike samt mellan Cixous' uppsats

"The Laugh of the Medusa " och Simone de Beauvoirs Det andra Könet.

Feministisk teori är kritisk teori: feministisk kritik m å s t e d ä r f ö r vara politisk. N ä r jag g ö r d e t t a p å s t å e n d e , u t g å r j a g f r å n d e t marxistis-ka b e g r e p p e t "kritik", koncist s a m m a n f a t t a t av Kate Soper s o m en teoretisk ö v n i n g vilken " g e n o m att f ö r k l a r a vad d e t är i v e r k l i g h e t e n s värld s o m o r s a k a r d e kognitiva b r i s t e r n a i d e n teori s o m a n g r i p s , kräver ä n d r i n g a r i själva v e r k l i g h e t e n " . 1 d e t t a a v s e e n d e , skriver S o p e r , ä r d e n feministiska kritiken ett e k o av d e n kritiska teori s o m utvecklats av Frankf u r t s k o l a n o c h dess p o ä n g t e r a n d e av n ö d v ä n d i g h e t e n att "visa d e t r ä t t m ä t i g a i d e t k o n k r e -ta frigörelsearbetet".1 D e t t a är helt klart e n

a m b i t i ö s m å l s ä t t n i n g s o m skulle kräva att jag visade h u r P i e r r e B o u r d i e u s sociala teori står i f ö r h å l l a n d e till d e n specifika f r a n s k a sam-hällsmiljö d ä r d e n u p p k o m . En s å d a n analys skulle f o r d r a o m f a t t a n d e e m p i r i s k f o r s k n i n g . Det ä r d o c k i n t e möjligt i n o m r a m e n f ö r d e n n a artikel. Jag h a r d ä r f ö r r u b r i c e r a t m i n text "Att e r ö v r a B o u r d i e u " . M e d uttrycket "erövra" m e n a r jag e n kritisk v ä r d e r i n g av en given t e o r i b i l d n i n g m e d sikte p å att överta o c h a n v ä n d a d e n f ö r feministiska ä n d a m å l .2

Att "erövra" b ö r teoretiskt vara n å g o t m e r a m o d e s t ä n fullskalig kritik, o c h h a r e n rela-tivt v ä l d e f l n i e r a d kritisk avsikt. V a r k e n "eröv-ring" eller "kritik" vilar p å i d é n o m e n objek-tiv p o s i t i o n f r å n vilken m a n k a n skärskåda d e n i f r å g a v a r a n d e t e o r i b i l d n i n g e n . I m o t s a t s till u p p l y s n i n g s t i d e n s k r i t i k b e g r e p p , är del k r i t i k b e g r e p p s o m h ä r a n v ä n d s i m m a n e n t o c h dialektiskt. Mitt förslag att a n v ä n d a "er-övra" o c h "kritik" s o m viktiga feministiska v e r k s a m h e t e r syftar till att b e k ä m p a

föreställ-n i föreställ-n g e föreställ-n att f e m i föreställ-n i s t e r är d ö m d a att bli o f f e r

f ö r vad s o m i b l a n d kallas " m a n l i g " teori. O m jag a n v ä n d e r t e r m e r s o m "patriarkalisk" o c h "feministisk" s n a r a r e än " m a n l i g " o c h "kvinn-lig", är d e t j u s t d ä r f ö r att jag t r o r att vi som f e m i n i s t e r k ä m p a r f ö r att omskapa d e kultu-rella t r a d i t i o n e r s o m g j o r t oss till d e motstri-diga p r o d u k t e r vi är.

Varför just Bourdieu ?

S e d a n 1960-talet h a r d e n f r a n s k e s o c i o l o g e n P i e r r e B o u r d i e u p u b l i c e r a t m e r ä n t j u g u a r b e t e n i n o m o m r å d e n a a n t r o p o l o g i , kultur-sociologi, s p r å k o c h l i t t e r a t u r . ' M e n i d e n e n g e l s k s p r å k i g a v ä r l d e n h a r h a n i n t e f ö r r ä n g a n s k a nyligen blivit k ä n d u t a n f ö r clen social-vetenskapliga f o r s k a r v ä r l d e n . En av orsaker-n a till d e t t a t ä m l i g e orsaker-n s e orsaker-n k o m orsaker-n a tvärveteorsaker-n- tvärveten-skapliga intresse h o s o m v ä r l d e n ä r säkerligen d e t f a k t u m att h a n s b e s t ä m d a sociologiska o c h historiska u p p f a t t n i n g , s o m a n k n y t e r mycket m e r till klassisk f r a n s k sociologi, s t r u k t u r a l i s m , ja till o c h m e d m a r x i s m än till a n d r a s e n a r e intellektuella s t r ö m n i n g a r , i n t e fick mycket gensvar på d e n teoretiska a r e n a där, å t m i n s t o n e vad gäller h u m a n i o r a , posts t r u k t u r a l i posts m e n o c h p o posts t m o d e r n i posts m e n d o m i -n e r a d e .4 I d a g finns d o c k ett f ö r n y a t intresse

f ö r d e sociala o c h historiska f a k t o r e r s o m b e s t ä m m e r d e n k u l t u r e l l a p r o d u k t i o n e n . B o u r d i e u h a r alltid a r b e t a t m y c k e t m e d litte-rära, språkliga o c h estetiska f r å g o r , vilket g ö r h a n s verk särskilt l o c k a n d e f ö r litteraturkriti-ker.5

D e n e n g e l s k a k u l t u r s o c i o l o g e n J a n e t Wolff h a r i e n aktuell u p p s a t s p l ä d e r a t f ö r e n m e r sociologisk syn p å feministisk kritik: "Det är

4

b a r a m e d e n systematisk analys av s a m h ä l l e t s k ö n s d e l n i n g , k n l t u r p r o d u k t i o n e n s sociala b i n d n i n g a r o c h r e l a t i o n e n m e l l a n text, k ö n o c h social struktur", skriver h o n "som d e n feministiska l i t t e r a t u r k r i t i k e n k a n bli värdig sin u p p g i f t " .6 J a g är e n s e m e d Wolff o m att

d e t skulle vara positivt f ö r feministisk kritik o m m a n k u n d e utveckla e n m e r sofistikerad förståelse av d e sociala a s p e k t e r n a på kultur-p r o d u k t i o n . ' B o u r d i e u s k u l t u r s o c i o l o g i är, skulle j a g vilja påstå, f r u k t b a r f ö r f e m i n i s t e r just d ä r f ö r att d e n m ö j l i g g ö r s y n n e r l i g e n k o n k r e t a o c h specifika analyser av d e sociala f a k t o r e r s o m b e s t ä m m e r d e n språkliga a k t e n ,

1'énonciation. D e t t a b e t y d e r inte att dessa

fak-t o r e r ä r d e e n d a vi b e h ö v e r fak-ta fasfak-ta på, i n fak-t e h e l l e r att feministiska kritiker k a n n e g l i g e r a

1'énoncé, eller p å s t å e n d e t i sig.8 Även h ä r

i n s t ä m m e r jag m e d J a n e t Wolff s o m m e n a r att feministisk kritik missar sitt politiska o c h litterära m å l o m d e n inte s t u d e r a r l i t t e r a t u r b å d e p å textnivå o c h p å i n s t i t u t i o n e r n a s o c h d e sociala p r o c e s s e r n a s nivå. J a g b o r d e kan-ske tillägga att likaväl s o m d e t är a b s u r t att f ö r s ö k a r e d u c e r a enoncé till énonciation (till e x e m p e l g e n o m att h ä v d a att varje y t t r a n d e till f u l l o k a n f ö r k l a r a s g e n o m d e n t a l a n d e s s k "position s o m talare"), lika a b s u r t är d e t att b e h a n d l a t e x t e r s o m o m d e i n t e vore kom-plexa p r o d u k t e r av e n historiskt o c h socialt i n p l a c e r a d språklig akt, e n énonciation.

Mitt intresse f ö r B o u r d i e u b e t y d e r i n t e att j a g t r o r att h a n s teori o m d e n sociala

kon-s t r u k t i o n e n av b e g r e p p kon-s k a t e g o r i e r , inklukon-sive b e g r e p p e t "kvinna", p å n å g o t sätt g ö r all a n n a n t e o r i b i l d n i n g överflödig. D e t är abso-lut inte f r å g a 0111 att byta ut F r e u d m o t B o u r d i e u , till e x e m p e l . I n t e h e l l e r h a r vi r å d att f ö r s u m m a t e x t t e o r i e r till f ö r m å n f ö r soci-ologi o c h psyksoci-ologi, eller att r e d u c e r a d e n f r a n s k e s o c i o l o g e n s a r b e t e till ett e n k e l t verk-tyg f ö r litteraturkritiker. B o u r d i e u h a r nämli-g e n också avsevärd teoretisk relevans f ö r f e m i n i s m e n . 1 d e n n a artikel h o p p a s j a g k u n n a visa att ett synsätt g r u n d a t p å B o u r d i e u s t e o r i e r g ö r d e t m ö j l i g t f ö r oss att f ö r n y a b e g r e p p e t k ö n s o m social k a t e g o r i p å ett sätt s o m u r h o l k a r d e n t r a d i t i o n e l l a u p p -d e l n i n g e n i essentialister o c h icke-essentialis-ter. B o u r d i e u s generella t e o r i e r o m r e p r o d u k -t i o n e n av kul-turell o c h social m a k -t ä r i n -t e i o c h f ö r sig radikalt nya o c h originella. M å n g a av h a n s m e s t o m h u l d a d e t e m a n h a r också b e h a n d l a t s av a n d r a . Det finns d e s o m tycker att h a n s a l l m ä n n a teori o m m a k t är m i n d r e n y s k a p a n d e ä n d e t e o r i e r s o m f r a m f ö r t s av t ä n k a r e s o m M a r x o c h Foucault; h a n s beskrivning av h u r individuella s u b j e k t i n t e r n a -liserar o c h i d e n t i f i e r a r sig m e d d o m i n e r a n d e sociala i n s t i t u t i o n e r eller s t r u k t u r e r k a n verka s o m ett e k o av G r a m s c i s teori o m hege-m o n i ; o c h h a n s teori o hege-m social hege-m a k t o c h dess ideologiska v e r k n i n g a r k a n f ö r e f a l l a t a m a r e ä n F r a n k f u r t s k o l a n s .9 M e n f ö r m i g

ligger B o u r d i e u s originalitet i h a n s utveck-ling av vad m a n skulle k u n n a kalla e n

mikro-teori f ö r social makt.111 D ä r G r a m s c i g e r oss e n

a l l m ä n teori f ö r h u r h e g e m o n i n tvingas p å oss, visar B o u r d i e u e x a k t hur m a n k a n analysera t ex l ä r a r e n s k o m m e n t a r e r till s t u d e n -tens u p p s a t s e r , e x a m i n a t i o n s b e s t ä m m e l s e r n a o c h s t u d e n t e r n a s val av olika ä m n e n , f ö r att s p å r a d e n specifika o c h k o n k r e t a u p p b y g g n a d e n o c h g e n o m f ö r a n d e t av e n h ä r s k a r i d e o l o -gi. M å n g a f e m i n i s t e r m e n a r att k ö n ä r e n social k o n s t r u k t i o n . Det är inte svårt att g ö r a ett s å d a n t s v e p a n d e p å s t å e n d e . P r o b l e m e t är att b e s t ä m m a vilka specifika k o n s e k v e n s e r ett s å d a n t p å s t å e n d e k a n ha.

Det är h ä r j a g finner B o u r d i e u s sociologis-ka t e o r i e r särskilt a n v ä n d b a r a . För e n femi-nist är e n a n n a n stor f ö r d e l m e d B o u r d i e u s m i k r o t e o r e t i s k a infallsvinkel att d e n tillåter oss att införliva d e mest j o r d n ä r a d e t a l j e r i vardagslivet i våra analyser, eller m e d a n d r a o r d : B o u r d i e u g ö r sociologisk teori av bok-stavligen allt.

E f t e r s o m B o u r d i e u vägrar att a c c e p t e r a s k i l l n a d e n m e l l a n " h ö g t " o c h "lågt", "betydel-sefullt" o c h "betydelselöst", analyserar h a n olika sätt att t u g g a m a t e n , olika sätt att klä sig, olika s m a k n ä r d e t gäller m u s i k f r å n för-kärlek f ö r c o w b o y b a l l a d e r till a v n j u t a n d e av t o n s ä t t a r e n J o h n Cage, h e m i n r e d n i n g , vilka v ä n n e r m a n h a r o c h vilka filmer m a n ser, o c h h u r e n s t u d e n t k ä n n e r sig n ä r h o n talar m e d sin p r o f e s s o r . På sätt o c h vis ä r d ä r f ö r e n del av m i t t intresse f ö r B o u r d i e u g r u n d a t på m i n övertygelse att mycket av vad

patriar-katets f ö r e t r ä d a r e b r u k a r a v f ä r d a s o m trivialt

struntprat, o c h s o m k v i n n o r s s t r u n t p r a t till

r å g a p å allt, i själva verket är socialt betydelse-fullt. M e n d e t är e n sak att påstå d e t t a , e n helt a n n a n att l e d a i bevis att d e t är sant. E f t e r att h a läst B o u r d i e u k ä n n e r jag m i g säker på att d e t är möjligt att b i n d a s a m m a n d e b a n a l a d e t a l j e r n a i vardagslivet till e n m e r a g e n e r e l l social analys av m a k t e n . D e t t a b o r d e i sig självt g ö r a B o u r d i e u s synsätt tillta-l a n d e f ö r f e m i n i s t e r s o m vitillta-ltillta-l g ö r a e n sociatillta-l analys som bryter u p p eller ö v e r v i n n e r d e n t r a d i t i o n e l l a u p p d e l n i n g e n i i n d i v i d / s a m h ä l -le el-ler p r i v a t / o f f e n t l i g . Å t e r i g e n m å s t e jag k a n s k e b e t o n a att B o u r d i e u inte är d e n e n d e t ä n k a r e s o m h a r visat intresse f ö r vardagsli-vets teori. M e n j a g vill påstå att jag i n t e kän-n e r till kän-n å g o kän-n a kän-n kän-n a kän-n t e o r i b i l d kän-n i kän-n g s o m tillå-ter m i g att på ett mycket k o m p l e x t m e n sam-tidigt k o n r e t o c h specifikt sätt b i n d a s a m m a n t e x m i n f a s c i n a t i o n f ö r S i m o n e d e Beauvoir, m i n v a n a att äta fisk n ä r jag går p å restau-r a n g o c h m i n specifika position i n o m ett givet socialt fält.

D o c k är d e t ett f a k t u m att B o u r d i e u ä n d a till helt nyligen i n t e h a r h a f t så mycket att säga o m k v i n n o r n a . " Det b e t y d e r att b e g r e p -pet k ö n är otillräckligt teoretiskt utforskat i h a n s t a n k e v ä r l d . E n f e m i n i s t s o m b ö r j a r intressera sig f ö r B o u r d i e u k a n inte u n d v i k a att f r å g a sig o m h a n s viktigaste b e g r e p p k a n tillämpas på k ö n u t a n vidare, eller o m d e m å s t e o m p r ö v a s o c h o m s t r u k t u r e r a s f ö r att bli a n v ä n d b a r a för h e n n e s ä n d a m å l . H o n måste också ställa f r å g a n o m B o u r d i e u s teori-er kan h a n t e r a social f ö r ä n d r i n g , h a n s o m envist p e k a r på h u r d e s o m a g e r a r p å d e n sociala a r e n a n i n t e r n a l i s e r a r d o m i n e r a n d e sociala v ä r d e n . M e n a r B o u r d i e u att sociala m a k t s t r u k t u r e r alltid tar h e m spelet? Att amor

fati - älska ditt ö d e - är ett p a s s a n d e m o t t o

f ö r varje socialt b e s t ä m d h a n d l i n g ? E f t e r s o m dessa f r å g o r är a v g ö r a n d e f ö r f e m i n i s t e r såväl s o m f ö r socialister, k o m m e r d e att b e h a n d l a s n e d a n .

Fält, habitus, legitimitet

och symboliskt våld

fag m å s t e n u p r e s e n t e r a n å g r a av B o u r d i e u s n y c k e l b e g r e p p . Två av h a n s m e s t f u n d a m e n

tala t e r m e r , fält (champ) o c h liabitus, är ö m s e -sidigt b e r o e n d e av v a r a n d r a . Ett fält k a n defi-nieras s o m ett system av k o n k u r r e r a n d e so-ciala r e l a t i o n e r s o m f u n g e r a r i e n l i g h e t m e d sin e g e n specifika logik o c h sina e g n a regler. "Ett fält", skriver B o u r d i e u , "är ett socialt r u m d ä r ett spel p å g å r (espace de jeu), ett fält av objektiva r e l a t i o n e r m e l l a n individer eller i n s t i t u t i o n e r s o m k o n k u r r e r a r 0111 s a m m a b e l ö n i n g " . 12 I p r i n c i p är ett fält helt e n k e l t

vilket socialt system s o m helst s o m k a n visas f u n g e r a enligt d e n n a logik.

M e n o m fältet är e n k o n k u r r e n s s t r u k t u r , eller k a n s k e s n a r a r e e n a r e n a eller ett slag-fält, vad är då b e l ö n i n g e n s o m står p å spel? I stort sett k a n varje a g e n t p å fältet a n t a s vara u t e e f t e r största möjliga m a k t o c h i n f l y t a n d e i n o m fältet. Målet är att härska över fältet, att bli d e n instans s o m h a r m a k t e n över

legitimi-tet f r a m f ö r a n d r a d e l t a g a r e i spelet, s o m kan

d e l a ut eller ta tillbaka m a k t e n . B o u r d i e u d e f i n i e r a r legitimitet på f ö l j a n d e sätt: "En institution, h a n d l i n g eller v e d e r t a g e n praxis s o m är f ö r h ä r s k a n d e , m e n inte ö p p e t e r k ä n d s o m s å d a n (méconnu comme tel), dvs s o m tyst a c c e p t e r a s , är legitim."1 3 En dylik h ä r s k a r p o

-sition u p p n å r m a n g e n o m att skaffa sig så mycket s o m möjligt av d e t speciella symbolis-ka symbolis-kapital s o m är g å n g b a r t p å fältet ifråga. I sin b a n b r y t a n d e artikel f r å n 1966, " C h a m p intellectuel et p r o j e t c r é a t e u r " , g ö r B o u r d i e u en s l å e n d e analys av d e t i n b ö r d e s f ö r h å l l a n -d e t m e l l a n f ö r f a t t a r e n s p r o j e k t o c h -d e t intel-lektuella fältets s t r u k t u r . Det intelintel-lektuella fältet, säger h a n , är t ä m l i g e n självständigt i f ö r h å l l a n d e till h e l a d e t sociala fältet, o c h g e r u p p h o v till sin e g e n typ av legitimitet. D e t t a b e t y d e r i n t e att d e t sociala fältet i n t e existe-r a existe-r i n o m d e t intellektuella fältet, u t a n snaexiste-ra- snara-re att d e t existerar e n d a s t s o m e n snara-repsnara-resenta-

representa-tion av sig självt, f ö r övrigt e n r e p r e s e n t a t i o n

s o m inte h a r k o m m i t u t i f r å n , u t a n skapats i n i f r å n själva d e t intellektuella fältet.

Det intellektuella fältet o c h utbildningsfäl-tet h a r liksom alla fält sina e g n a specifika m e k a n i s m e r f ö r urval o c h invigning. Intel-lektuell legitimitet är ett symbolvärde s o m p r o d u c e r a s av fältet självt o c h k a n d e f i n i e r a s s o m d e t s o m erkänns - eller, m e d B o u r d i e u s t e r m , konsekreras - av fältet vid e n given

tid-6

p u n k t . För att u p p n å legitimitet h a r a g e n t e r -na på iältet tillgång till m å n g a o c h olika stra-tegier. M e n dessa strategier u p p f a t t a s sällan eller aldrig s o m s å d a n a av a g e n t e r n a själva. Istället g e n e r e r a r varje fält sin e g e n specifika

habitus, vilket B o u r d i e u d e f i n i e r a r s o m "eti

system av d i s p o s i t i o n e r s o m är a n p a s s a d e till spelet (på f ä l t e t ) " . " " O m ett fält skall k u n n a f u n g e r a " , skriver h a n , "måste det f i n n a s belö-n i belö-n g a r , o c h m ä belö-n belö-n i s k o r s o m vill spela spelet, o c h s o m är u t r u s t a d e m e d d e n h a b i t u s s o m g ö r d e t m ö j l i g t f ö r d e m att k ä n n a till o c h k ä n n a igen spelets i n n e b o e n d e regler, d e b e l ö n i n g a r m a n k a n k ä m p a o m osv".1'1

Habi-tus k a n således ses s o m ett system av

disposit i o n e r , dvs dispositanke, udispositdispositrycks o c h b e disposit e e n d e v a -n o r , s o m m a -n förvärvar g e -n o m praktisk erfa-r e n h e t av fältet. På e n nivå k a n h a b i t u s b e t e c k n a s s o m känsla f ö r vad m a n g ö r i prak-tiken (le sens pratique). 1 vissa a v s e e n d e n kan h a b i t u s j ä m f ö r a s m e d vad p e d a g o g e r n a kal-lar " d e n d o l d a l ä r o p l a n e n " : d e n o r m e r o c h v ä r d e r i n g a r s o m i n p r ä g l a s g e n o m själva

for-m e r n a f ö r s a for-m s p e l e t i k l a s s r u for-m for-m e t , s n a r a r e ä n g e n o m explicita p e d a g o g i s k a system. F ö r B o u r d i e u är h a b i t u s e m e l l e r t i d ett aktivt pro-duktivt system av i c k e - f o r m u l e r a d e dispositio-n e r o c h idispositio-nte ett lager av passiv k u dispositio-n s k a p .

På s a m m a sätt s o m d e t i n t e r n a l i s e r a d e sys-t e m e sys-t av oskrivna lagar b e s sys-t ä m m e r ssys-trasys-tegier o c h h a n d l i n g s s ä t t , k o m m e r ett fälts h a b i t u s att förbli o a r t i k u l e r a t . I d e n m å n ett fält i n t e k a n f u n g e r a u t a n sin specifika habitus, m å s t e fältet s t r u k t u r e r a s g e n o m e n serie outtalade o c h oskrivna r e g l e r f ö r vad s o m legitimt k a n sägas - eller u p p f a t t a s - i n o m fältet. I d e t t a a v s e e n d e , skriver B o u r d i e u , f u n g e r a r h e l a fäl-tet s o m e n sorts c e n s u r . " ' I n o m fälfäl-tet är varje diskurs o m s k r i v a n d e i d e n m e n i n g e n att d e n m å s t e ta h ä n s y n till d e k o r r e k t a formerna, b e s t ä m d a av fältet, o m d e n inte ska riskera att förkastas s o m s t r u n t p r a t (på d e t intellek-tuella Iältet t e n d e r a r f ö r k a s t a d e d i s k u r s e r att b e t e c k n a s s o m " k o r k a d e " eller "naiva").

M e n o m fältet s o m h e l h e t f u n g e r a r som e n typ av c e n s u r , k o m m e r varje diskurs i n o m fäl-tet att p å e n g å n g bli e n u p p m a n i n g till o c h e n e f f e k t av symboliskt våld. Detta sker d ä r f ö r att ett fält ä r e n särskild d i s t r i b u t i o n s f o r m f ö r e n specifik typ av kapital. R ä t t e n att tala,

legi-t i m i legi-t e legi-t e n , f i n n s h o s d e a g e n legi-t e r s o m e r k ä n n s av fältet s o m m ä k t i g a ä g a r e av kapital. Så-d a n a i n Så-d i v i Så-d e r blir t a l e s m ä n f ö r fältets Så-doxa ( d e t s o m är o d i s k u t a b e l t ) o c h k ä m p a r f ö r att avvisa d e m s o m a s p i r e r a r på d e r a s p o s i t i o n s o m heterodoxa, a r g a u t m a n a r e s o m inte h a r samlat tillräckligt kapital, i n d i v i d e r s o m m a n inte kan anförtro r ä t t e n att tala. D e m ä k t i g a ä g a r n a till d e t symboliska k a p i t a l e t k o m m e r att utöva d e n symboliska m a k t e n , o c h därige-n o m d e t symboliska våldet. M e därige-n förutsatt att alla a g e n t e r p å fältet i viss u t s t r ä c k n i n g h a r s a m m a habitus, är d e resursstarka a g e n t e r n a s rätt till m a k t implicit e r k ä n d av alla, o c h i n t e m i n s t av d e m s o m h o p p a s att e n d a g k u n n a störta d e m f r å n t r o n e n . Att olika g r u p p e r p å (slag)fältet k ä m p a r till d e t bittra slutet o m politik, estetik eller teori b e t y d e r i n t e att d e inte till viss g r a d h a r s a m m a h a b i t u s : just g e n o m att b l a n d a sig i s t r i d e n visar d e o r d -löst o c h ljud-löst sitt e r k ä n n a n d e av spelets regler. D e t t a b e t y d e r inte, såvitt jag k a n se, att d e alla k o m m e r att spela spelet på samma

sätt. D e olika p o s i t i o n e r n a h o s d e olika

spe-l a r n a p å fäspe-ltet k o m m e r att kräva ospe-lika strate-gier. I d e n u t s t r ä c k n i n g s o m olika s p e l a r e h a r olika social b a k g r u n d ( d e k o m m e r k a n s k e f r å n olika d e l a r av v ä r l d e n , h a r olika social klass, k ö n , ras osv), k a n d e i n t e h a identisk habitus.

Det s o m gäller o m legitimitet, gäller också o m "distinktion" (distinktion ä r j u e g e n t l i g e n i n g e n t i n g a n n a t ä n l e g i t i m e r a d s m a k ) . H e l a p o ä n g e n m e d d e n p r o c e s s s o m p å b j u d e r legitimitet ä r j u att u p p n å e n p u n k t d ä r kate-g o r i e r n a m a k t o c h d i s t i n k t i o n blir ett. Lekate-gi- Legi-timitet (eller d i s t i n k t i o n ) kan b a r a u p p n å s n ä r d e t inte l ä n g r e är m ö j l i g t att avgöra o m d o m i n a n s h a r u p p n å t t s s o m ett resultat av d i s t i n k t i o n eller o m i själva v e r k e t d e n d o m i -n e r a -n d e a g e -n t e -n v e r k a r besitta d i s t i -n k t i o -n

därför att h a n ( m e r a sällan h o n ) ä r d o m i

-nant.1 7

I Le Sens pratique d e f i n i e r a r B o u r d i e u

sym-boliskt våld s o m " m j u k t " våld, eller som "cen-s u r e r a t våld i f ö r "cen-s k ö n a n d e om"cen-skrivning", vil-ket b e t y d e r att d e t inte är e r k ä n t , m e n samti-digt är g o d k ä n t .1 8 Man h a r tillgång till

symbo-liskt våld n ä r ö p p e t eller direkt våld (som t e x e k o n o m i s k t våld) är omöjligt. Det är

vik-tigt att inse att symboliskt våld ä r legitimt o c h d ä r f ö r faktiskt inte e r k ä n n s s o m våld. O m e n ö p p e n ideologisk eller m a t e r i e l l k a m p ut-vecklas m e l l a n g r u p p e r eller klasser, såsom till e x e m p e l klasskonflikter eller feministisk k a m p , k a n symboliskt våld bli avslöjat o c h e r k ä n n a s f ö r vad d e t är. 1 s a m m a ö g o n b l i c k s o m d e t e r k ä n n s , k a n d e t e m e l l e r t i d i n t e l ä n g r e f u n g e r a s o m symboliskt våld.1 9

För-kapitalistiska s a m h ä l l e n kan, e n l i g t Bour-d i e u s r e s o n e m a n g , i Bour-d e n m å n Bour-d e f ö r n e k a r b e t y d e l s e n av e k o n o m i s k a s t r u k t u r e r istället a n v ä n d a sig av symboliskt våld. I senkapitalis-tiska s a m h ä l l e n å a n d r a sidan g å r d e t symbo-liska våldet m e s t f ö r ö d a n d e f r a m i n o m konsten o c h k u l t u r e n , s o m u p p f a t t a s s o m f r e d a -d e tillflyktsorter f ö r o b e r o e n -d e v ä r -d e r i n g a r i e n vulgär o c h fientlig o m v ä r l d b e h ä r s k a d av e k o n o m i s k p r o d u k t i o n . " "

Utbildning och

maktreproduktion

För B o u r d i e u ä r u t b i l d n i n g s s y s t e m e t e n av h u v u d a g e n t e r n a f ö r d e t symboliska våldet i m o d e r n a d e m o k r a t i e r . " ' Det är också e n cen-tral f a k t o r i b i l d a n d e t av varje individs

habi-tus. I La Noblesse d'état s t u d e r a r h a n p å vilket

sätt d e n p å t v i n g a d e sociala m a k t e n i utbild-ningssystemet ä r k o p p l a d till r e p r o d u k t i o n av makt i a n d r a sociala sfärer.2 2

Utbildningssys t e m e t Utbildningssys f u n k t i o n , m e n a r B o u r d i e u , ä r f r a m -förallt att p r o d u c e r a d e t n ö d v ä n d i g a sociala f ö r t r o e n d e t f ö r det legitima h o s r å d a n d e d o m i n e r a n d e m a k t s t r u k t u r e r , eller m e d a n d r a o r d : att f ö r m å oss att tro att d e s o m b e s t ä m m e r över oss g ö r d e t d ä r f ö r att d e h a r d e rätta k v a l i f i k a t i o n e r n a o c h d e n rätta k o m -p e t e n s e n s n a r a r e ä n att d e k o m m e r f r å n - privilegierade f a m i l j e r o c h h a r d e rätta f ö r b i n -d e l s e r n a . Det e f t e r t r a k t a -d e -d i p l o m e t eller e x a m e n s b e v i s e t blir ett t e c k e n f ö r social magi, s i n n e b i l d e n f ö r ett f ö r v a n d l i n g s n u m -m e r s o -m i g r u n d e n f ö r ä n d r a r d e n utvalda elitens i n n e r s t a väsen."' Att påstå att n å g o t är e n e f f e k t av social m a g i är naturligtvis inte, d e t vill B o u r d i e u b e t o n a , d e t s a m m a s o m att säga att d e t är e n illusion eller i n t e existerar:

M a n m å s t e vara ädel f ö r att k u n n a u p p t r ä -d a ä-delt; m e n m a n ä r i n t e l ä n g r e ä-del o m

m a n inte u p p t r ä d e r ädelt. M e d a n d r a o r d , social magi h a r mycket påtagliga e f f e k t e r . Att h ä n f ö r a n å g o n till e n g r u p p m e d h ö g r e r a n g (adel i motsats till vanligt folk, m ä n i m o t s a t s till k v i n n o r , b i l d a d e m ä n n i s k o r i m o t s a t s till o b i l d a d e osv) sätter i g å n g e n objektiv förv a n d l i n g som b e s t ä m m e r e n i n l ä r n i n g s p r o -cess, vilken i sin t u r u n d e r l ä t t a r e n verklig f ö r v a n d l i n g s o m f ö r d e n n a m ä n n i s k a n ä r m a -re d e n d e f i n i t i o n s o m u r s p r u n g l i g e n g j o r d e s .

Att f r a m s t å e n d e p r o d u k t e r av u t b i l d n i n g s -systemet är f r a m s t å e n d e s o m ett resultat av s a m h ä l l e t s tro på att d e ä r f r a m s t å e n d e b e h ö -ver i n t e b e t y d a att d e i n t e -verkligen h a r e n objektiv k o m p e t e n s (t ex k u n s k a p e r i grekis-ka, f ö r m å g a att k u n n a lösa svåra e k v a t i o n e r , eller vad som helst). M e n e n s å d a n k o m p e -tens h a r d o c k mycket litet att g ö r a m e d d e u p p g i f t e r s o m d e f ö r v ä n t a s klara av s o m t e x v e r k s t ä l l a n d e d i r e k t ö r e r i stora f ö r e t a g eller l e d a m ö t e r m e d m a k t i politiska s a m m a n h a n g . Att u t b i l d n i n g s s y s t e m e t faktiskt p r o d u -c e r a r viss k o m p e t e n s u t a n att f ö r d e n skull u p p h ö r a att utöva social m a g i är ett f e n o m e n s o m B o u r d i e u kallar " k o m p e t e n s e n s d u b b e l -m e n i n g " . D e n n a d u b b e l -m e n i n g ä r således j u s t d e t s o m g ö r d e t m ö j l i g t f ö r u t b i l d n i n g s

-systemet att ge ett så effektivt o c h övertygande b i d r a g till l e g i t i m e r i n g e n o c h n a t u r a l i s e r i n g -e n av m a k t .

R e p r o d u k t i o n av m a k t ä r e m e l l e r t i d inte b a r a e n e f f e k t av u t b i l d n i n g . T v ä r t o m tycks B o u r d i e u k u n n a visa att fastän u t b i l d n i n g s -systemet spelar e n o u m b ä r l i g roll s o m e n av d e betydelsefullaste a g e n t e r n a f ö r legitimt symboliskt våld, vet ä n d å d e sociala a g e n t e r s o m h a r stor politisk o c h e k o n o m i s k m a k t h u r d e skall passera u t b i l d n i n g s h i n d r e t o m d e måste. De s o m k o m m e r f r å n u n d e r p r i v i l e -g i e r a d e s o c i a l -g r u p p e r b e h ö v e r allt det utbild-ningskapital d e kan u p p b r i n g a f ö r att k u n n a a v a n c e r a i s a m h ä l l e t , m e n d e s o m tillhör m e r privilegierade klasser k a n k o m m a lika l å n g t eller l ä n g r e m e d m i n d r e u t b i l d n i n g s k a p i t a l helt e n k e l t d ä r f ö r att d e h a r tillgång till stora m ä n g d e r av a n n a t kapital.

B o u r d i e u visar ö v e r t y g a n d e h u r utbild-ningssystemet g y n n a r m e d e l k l a s s e n även i d e m e s t r e n o d l a t skolmässiga aktiviteter.

Konse-k v e n s e r n a är ö d e s d i g r a : elever s o m h a r bris-ter i sitt k u l t u r e l l a kapital (t ex d e s o m kom-m e r f r å n e n k e l social b a k g r u n d ) t e n d e r a r att klara sig s ä m r e r e d a n tidigt i s k o l g å n g e n . Enligt B o u r d i e u f i n n s d e t e n nästan p e r f e k t ö v e r e n s s t ä m m e l s e m e l l a n d e n individuella elevens socialklass o c h l ä r a r e n s b e d ö m n i n g av elevens intellektuella f ö r u t s ä t t n i n g a r . O m dessa elever b e t r a k t a s s o m svaga elever,

kom-mer de att bli svaga, likaväl som de som

b e t r a k t a s s o m f r a m s t å e n d e blir f r a m s t å e n d e . N ä r d e t gäller att m ä t a social f r a m g å n g s e n a r e i livet d e m o n s t r e r a r B o u r d i e u på ett kusligt sätt h u r e n viss brist p å u t b i l d n i n g s k a -pital k a n k o m p e n s e r a s m e d i n n e h a v av a n d r a typer av kapital. P e n g a r o c h politisk m a k t (dvs e k o n o m i s k t o c h politiskt kapital i B o u r d i e u s t e r m e r ) är u p p e n b a r l i g e n viktigt h ä r . M e n i La Noblesse d'état lägger h a n också stor vikt vid ett nytt b e g r e p p , n ä m l i g e n socialt

kapital. Socialt kapital d e f i n i e r a s s o m

"relationeli makt", dvs d e t a n t a l kulturella, e k o n o -miska eller politiskt a n v ä n d b a r a r e l a t i o n e r s o m en given p e r s o n liar förvärvat. I Frank-rike f ö r e f a l l e r d e t s o m o m d e "stora" famil-j e r n a i övre m e d e l k l a s s e n u n d e r h å l l e r eller r e p r o d u c e r a r sin sociala position m e d stöd av o m f a t t a n d e nätverk av släktingar s o m h a r stora m ä n g d e r kapital i olika fält. En släkt k a n b l a n d sina m e d l e m m a r h a f r a m s t å e n d e läkare, m ä k t i g a b a n k m ä n , inflytelserika poli-tiker o c h k a n s k e n å g o n b e r ö m d k o n s t n ä r , f ö r f a t t a r e eller p r o f e s s o r . På d e t t a sätt k a n släkten sägas h a stora symboliska investering-ar säkert u t p l a c e r a d e över h e l a d e t sociala fältet. D e t t a var också fallet m e d d e stora a d e l s f a m i l j e r n a u n d e r d e n g a m l a g o d a t i d e n , o c h B o u r d i e u k o m m e n t e r a r t o r r t att d e t t a är o r s a k e n till att även e n r e v o l u t i o n h a r liten e f f e k t p å s å d a n a släktnätverks tillgångar. Man k a n visa att p e r s o n e r m e d d e t t a slags b a k g r u n d regelmässigt u p p n å r h ö g r e maktställningar i r e l a t i o n till sitt u t b i l d n i n g s k a p i -tal ä n d e s o m k o m m e r f r å n m i n d r e g y n n a d e socialgrupper. Eller m e d a n d r a o r d : e n stjärn-elev vid e n elitskola s o m Ecole P o l y t e c h n i q u e som d e s s u t o m ä r s o n till e n f r a m s t å e n d e poli-tiker h a r m y c k e t s t ö r r e c h a n s att bli c h e f f ö r e n inflytelserik b a n k ä n e n lika d u k t i g stu-d e n t vistu-d s a m m a skola vars f a r r å k a r vara e n

vanlig e n k e l a r b e t a r e , l ä r a r e eller i n g e n j ö r . O c h o m s o n e n eller d o t t e r n till d e n framstå-e n d framstå-e b a n k d i r framstå-e k t ö r framstå-e n av n å g o n a n l framstå-e d n i n g inte k o m m e r in p å elitskolan ifråga, f i n n s del a n d r a , m i n d r e p r e s t i g e b e t o n a d e m e n "fina" skolor, s o m t ex d e nya privata skolor som k o n c e n t r e r a r sig på f ö r e t a g s e k o n o m i o c h l e d a r s k a p s u t b i l d n i n g , o c h s o m väger u p p sin brist p å intellektuell prestige g e n o m att h a en m a r k n a d s m e d v e t e n o c h " m o d e r n " p r ä g e l . För d e privilegierades a v k o m m a g e r s å d a n a " m i n d r e " skolor (i m o t s a t s till d e "stora", intellektuellt m y c k e t p r e s t i g e b e t o n a d e statli-ga s k o l o r n a s o m Ecole N o r m a l e , Ecole P o l y t e c h n i q u e etc) e n u t b i l d n i n g s s t a t u s s o m trots allt g ö r d e t möjligt f ö r e l e v e r n a att tävla 0111 e n viss e k o n o m i s k eller politisk maktställ-ning. M e n f ö r p o j k a r n a o c h f l i c k o r n a f r å n d e m i n d r e g y n n a d e sociala klasserna g e r s å d a n a skolor i n t e mycket f ö r f r a m t i d e n . H ä r f u n g e -r a -r å t e -r i g e n d e n sociala logiken: o m kapital är vad s o m krävs f ö r att p r o d u c e r a m e r kapi-tal, d å k o m m e r en a g e n t s o m inte h a r så mycket socialt kapital vid s t a r t e n inte att få så stor nytta av e n u t b i l d n i n g m e d relativt låg prestige ("låg-kapital"-utbildning).

U t b i l d n i n g s s y s t e m e t e s ideologiska roll är d ä r f ö r att f å d e t att verka s o m o m l e d a n d e b e f a t t n i n g a r s o m g e r m a k t f ö r d e l a s m e d avsee n d avsee p å m avsee r i t avsee r . Att d avsee t i varjavsee u t b i l d n i n g s i n -stitution f i n n s ett litet fåtal av vad B o u r d i e u b r u k a r kalla " m i r a k u l ö s a u n d a n t a g " (des

mira-culés — p e r s o n e r m e d u n d e r p r i v i l e g i e r a d

soci-al b a k g r u n d s o m h a f t m y c k e t stor f r a m g å n g i sin u t b i l d n i n g ) är precis d e t s o m får oss att t r o alt systemet faktiskt är j ä m l i k t o c h merito-kratiskt.2' För B o u r d i e u är s å l u n d a d e n vitt

s p r i d d a d e m o k r a t i s k a t r o n p å att u t b i l d n i n g är i n t r ä d e s b i l j e t t e n till f r i h e t o c h f r a m g å n g i n g e n t i n g a n n a t än e n myt: m y t e n o m d e n f r i g ö r a n d e skolan ä r ett nytt " o p i u m f ö r fol-ket".

Doxa, ortodoxi

heterodoxi och förändring

Smak eller omdöme är d e t symboliska våldets

grova artilleri. I Distinction p e k a r B o u r d i e u p å " t e r r o r n i d e k a t e g o r i s k a d o m s s l u t s o m i sma-k e n s n a m n d ö m e r m ä n o c h sma-k v i n n o r till att

"Män beskyddar dig inte längre" har den amerikanska konstnären Jenny Holzer skrivit på skylten till en nedlagd biograf på 42:a gatan i New York. Hennes budskap får en alldeles särskild dimension i de nedgångna potrkvarteren med peep-shows och porrvideo-butiker.

10

bli f ö r l ö j l i g a d e , n e d v ä r d e r a d e , u t s k ä m d a , tys-t a d e , f ö r atys-ttys-t d e i d o m a r n a s ö g o n intys-te uppfyller k r a v e n på h u r m a n skall vara o c h u p p t r ä -da". 26

Det symboliska våldet blir en terror genom vilken den dominerande gruppen försöker påtvinga dem sin egen livsstil, så som den så tjusigt framställs i eleganta och glänsande periodiska tidskrifter: "Conforama är möbelkonstens Guy Lnx", skriver Le Nouvel Observateur, som dock aldrig skulle säga att Nouvel Obs är kulturens Club Mediterra-née.J' Terror gömmer sig i alla sådana yttranden,

hastiga blixtar av egoistisk klarsyn, utlösta av klass-hat eller förakt.28

Dessa k o m m e n t a r e r k a n inte h a gjorts av e n p e r s o n s o m t r o r p å d e t o u n d v i k l i g a i ett sta-tus q u o : Distinction ä r i själva verket ett kritiskt a r b e t e , ett teoretiskt i n g r i p a n d e s o m förutsät-ter att själva d e t f ö r h å l l a n d e t att m a n visar u p p g r u n d v a l a r n a f ö r d e n b o r g e r l i g a esteti-k e n esteti-k o m m e r att b i d r a till dess f ö r v a n d l i n g . " ' För att ta r e d a p å h u r B o u r d i e u a r g u m e n t e -rar i d e n n a sak m å s t e m a n gå till ett tidigare a r b e t e , Outline of a Theory of Practice. F ö r B o u r d i e u " t e n d e r a r varje e t a b l e r a d o r d n i n g att f r a m s t ä l l a sin e g e n godtyckligt u p p k o m n a praxis s o m n å g o t av n a t u r e n givet". '" I ett mycket traditionellt, relativt stabilt o c h odif-f e r e n t i e r a t s a m h ä l l e är d e n n a p r o c e s s så f r a m g å n g s r i k att " n a t u r o c h s a m h ä l l e förefal-ler självklara".11 D e n n a självklarhet är d e t

s o m B o u r d i e u kallar doxa. Doxa skall skiljas f r å n ortodoxi (strävan att försvara doxa) i d e n m å n dessa två p o s i t i o n e r m e r eller m i n d r e u t t a l a t ser m ö j l i g h e t e n till e n a n n o r l u n d a o r d n i n g . För att försvara d e t "naturliga" m å s t e m a n ju först e r k ä n n a att det inte läng-re ä r självklart.

I ett "doxiskt" s a m h ä l l e ses d e n "etablera-d e kosmiska o c h politiska o r "etablera-d n i n g e n inte s o m a r b i t r ä r i d e n m e n i n g e n att d e l är e n möjlig o r d n i n g b l a n d a n d r a möjliga, u t a n s o m o d i s k u t a b e l t självklar o c h n a t u r e n l i g , v a r f ö r d e n följaktligen inte ifrågasätts."5 2

Eller m e d a n d r a o r d , d e t t a är ett s a m h ä l l e d ä r var o c h e n h a r e n p e r f e k t känsla för var

gränserna går:'''' I e n s å d a n t s a m h ä l l e finns d e t

i n g e n o p i n i o n i d e n liberala betydelsen av d e t t a o r d , eller s o m B o u r d i e u säger: "det

s o m är livsviktigt behöver inte diskuteras eftersom

det tillkommer utan diskussion: t r a d i t i o n e n är

tyst, i n t e m i n s t 0111 sig själv s o m t r a d i t i o n . " " I ett s å d a n t s a m h ä l l e finns följaktligen inget u t r y m m e f ö r f ö r ä n d r i n g eller f ö r v a n d l i n g . E f t e r s o m s a m h ä l l e t ä r helt doxiskt, r e g e r a r d e n sociala m a k t e n u t a n o p p o s i t i o n : d e t t a ål-en värld d ä r i n t e e n s själva f r å g a n 0111 legiti-mitet u p p k o m m e r . V a d krävs d å f ö r att kritik - o c h d ä r m e d f ö r ä n d r i n g - skall k u n n a v i n n a i n t r ä d e i d e t sociala r u m m e t ? På d e n n a p u n k t är Bour-d i e u m ä r k b a r t marxistiskt i n f l u e r a Bour-d : villkoret f ö r möjlig kritisk diskurs s o m skulle "ta u p p d e t o d i s k u t e r a d e till diskussion", skriver h a n , är en "objektiv kris s o m g e n o m att bryta u p p d e n d i r e k t a tillpassningen m e l l a n d e subjek-tiva o c h d e objeksubjek-tiva s t r u k t u r e r n a , också bry-ter n e d s j ä l v k l a r h e t e n " D e n kritik s o m avser att vara m e s t radikal stöter alltid p å d e g r ä n s e r s o m b e s t ä m s av d e objektiva villkor e n " , f o villkor t s ä t t e villkor h a n : "E11 kvillkoris ä villkor ett n ö d v ä n -digt villkor f ö r att d o x a skall ifrågasättas, m e n d e n är inte i o c h f ö r sig ett tillräckligt villkor f ö r att f r a m b r i n g a e n kritisk d i s k u r s " .3 6

En kris är s å l u n d a n ö d v ä n d i g f ö r att kritik skall utvecklas, o c h kris är alltid e n f r å g a 0111

praxis. K l a s s k a m p e n är d e t u p p e n b a r a e x e m

-plet p å e n s å d a n kris, m e n d e t är i n t e d e t e n d a : a n d r a sociala g r u p p e r , s o m t e x kvin-n o r o c h etkvin-niska m i o kvin-n o r i t e t e r , eller g a m l a o c h u n g a , k a n också b i l d a g r u p p e r eller so-ciala a g e n t e r o c h u t m a n a specifika makt-s t r u k t u r e r . Skälet till att e n krimakt-s i o c h f ö r makt-sig i n t e är tillräcklig f ö r att f r a m k a l l a e n kritisk d i s k u r s ä r u p p e n b a r t : e n d a s t d e d o m i n e r a d e klasserna eller g r u p p e r n a h a r ett objektivt intresse av att " t r ä n g a tillbaka g r ä n s e r n a f ö r d o x a o c h visa u p p d e t godtyckliga i d e t s o m tas f ö r givet". " D e d o m i n e r a n d e klasserna å a n d r a sidan k o m m e r att ila till sina positio-n e r s o m o r t o d o x a försvarare av d o x a s o k r ä n k b a r h e t . Att e n kritisk diskurs u p p s t å r blir e n del av s a m m a sociala spel s o m på e n g å n g g ö r d e n möjlig o c h b e g r ä n s a r d e n .

Enligt B o u r d i e u f r a m t v i n g a r kriser också att e r f a r e n h e t e n o m d e f i n i e r a s , vilket g e r u p p h o v till nya f o r m e r av språk. N ä r d e n van-liga o r d n i n g e n ifrågasätts av e n u p p r o r i s k g r u p p , kan hittills o u t t a l a d e eller privata

e r f a r e n h e t e r plötsligt f i n n a ö p p n a uttryck, m e d d r a m a t i s k a k o n s e k v e n s e r :

"Privata" erfarenheter genomgår ingenting min-dre än en statusjorändring när det visar sig att de placerats i den offentliga objektiviteten i en redan befintlig diskurs, det objektiva tecknet på rätten att verbalt uttryckas, också offentligt: "Ord kan slå hårt", säger Sartre, "när de sätter namn på sådant som dittills existerat utan namn." Eftersom varje språk som har förmågan att kräva och få upp-märksamhet är ett "auktoriserat språk", som också är kopplat till talarnas auktoritet, är dess benäm-ningar inte bara språkliga utan även auktoriserade och legitima. Detta gäller inte bara om etablisse-mangets språk utan även om de upproriska dis-kurser som hämtar sin legitimitet och sin auktori-tet från samma grupper som de har makt över, och som de bokstavligen skapar genom att ge dem ett ut i ryck: de hämtar sin makt från sin förmåga att objektifiera dittills outsagda erfarenheter, att göra dem allmänt kända - ett steg på vägen till att göra dem officiella och legitima - och, när tillfäl-let kommer, att manifestera och förstärka konkor-dansen.™

D e n n a f r a m s t ä l l n i n g av h u r tidigare n e d -tryckt e r f a r e n h e t legitimiseras o c h konstituteras s o m e r f a r e n h e t g e n o m själva d e n h a n d -ling s o m i n n e b ä r att d e n f å r ett o f f e n t l i g t uttryck, slår m i g s o m e n särskilt a n v ä n d b a r t e o r e t i s e r i n g av feministisk m e t o d m e d dess b e t o n a n d e av att m a n m å s t e skapa ett s p r å k f ö r att uttrycka k v i n n o r s e r f a r e n h e t . M e d d e n n a teori, blir s t u d i e t av feministisk dis-kurs e n f r å g a o m att p l a c e r a d e n i r e l a t i o n till s t r u k t u r e r n a i d e t fält d ä r d e n u p p s t å r . E n verkligt kritisk (dvs anti-doxisk) f r a m s t ä l l n i n g av f e m i n i s m e n b o r d e d ä också b e t ä n k a d e sociala villkoren f ö r en feministisk diskurs. Eller m e d a n d r a o r d : f e m i n i s m s o m kritik m å s t e också vara e n kritik av f e m i n i s m .

På d e t t a sätt finner d e n tilltänkta kritikern av d o x a att h o n är t v u n g e n att också reflekte-ra över d e villkor s o m gjort h e n n e till talare. S o m intellektuell blir h e n n e s ställning sär-skilt o k l a r e f t e r s o m h e n n e s sociala eller poli-tiska kritik inte k a n u n d g å att vara intrasslad i d e m e k a n i s m e r o c h strategier - d e n h a b i t u s - s o m gäller p å d e t i n t e l l e k t u e l l a fält d ä r h o n b e f i n n e r sig. B o u r d i e u s e g e n roll s o m e n intellektuell s o m b ö r j a r beskriva o c h utveckla

d e oskrivna r e g l e r n a i d e t intellektuella spe-let ä r naturligtvis inget u n d a n t a g . V a t j e för-sök att g ö r a e n specifik analys o f f e n t l i g - att o b j e k t i f i e r a d e n , som B o u r d i e u säger - m å s t e i n k l u d e r a talaren.3 9

M e n e n s å d a n " o b j e k t i f i e r i n g " av e n s e g e n ställning k a n a l d r i g bli fullständig. O m d e t intellektuella fältet självt u t g ö r "platsen f ö r o b j e k t i f i k a t i o n e n , d e n o s e d d a s t å n d p u n k t e n , d e n b l i n d a f l ä c k e n h o s alla t e o r i e r " f ö l j e r därav, tillägger B o u r d i e u , att "vetenskapligt a r b e t e m e d ett s å d a n t o b j e k t inte k a n skiljas f r å n d e t a r b e t a n d e subjektet".4 0 På d e t t a sätt

f i n n e r k u l t u r s o c i o l o g e n att h o n h a r h a m n a t i ett läge s o m liknar psykoanalytikerns, d e t vill säga i n t e så att h o n h a r lyckats b e f r i a sig f r å n sitt u n d e r m e d v e t n a eller f r ä n sina b l i n d a fläckar, u t a n s n a r a r e p å d e t sättet att h o n k a n f ö r v ä n t a s k ä n n a igen o c h h a n t e r a d e t u n d e r -m e d v e t n a s strategier n ä r d e d y k e r u p p . "So-ciologi ligger sällan så n ä r a social psykoana-lys s o m n ä r d e n b e h a n d l a r ett s å d a n t ä m n e s o m smak".4 1 O c h f ö r B o u r d i e u såväl s o m f ö r

F r e u d går v ä g e n till f ö r ä n d r i n g g e n o m verba-lisering o c h analys av d e o u t t a l a d e o c h tillba-k a t r ä n g d a r e g l e r s o m styr vårt b e t e e n d e . M e n m a n b ö r k o m m a ihåg, att e n sådan diskurs i sig själv är e n p r o d u k t av d e n kris d e n försö-k e r lösa. F ö r ä n d r i n g är således i n t e o m ö j l i g i Bour-d i e u s f r a m s t ä l l n i n g av t i n g e n s o r Bour-d n i n g : sym-boliskt våld är inte d e n e n d a f o r m e n av våld i s a m h ä l l e t . 1 d e n u t s t r ä c k n i n g s o m symboliskt våld är d j u p t doxiskt, k a n d e t u t m a n a s p å precis s a m m a g r u n d e r o c h på s a m m a sätt s o m d o x a . M e n social f ö r ä n d r i n g g å r tillbaka på praxis, p å d e objektiva villkoren f ö r var-dagslivet. I d e t t a s a m m a n h a n g är d e intellek-tuellas r e v o l u t i o n ä r a roll m e d n ö d v ä n d i g h e t g a n s k a b e g r ä n s a d . I d e n m å n intellektuella kan b i d r a g a till f ö r ä n d r i n g g e n o m att p r o d u -c e r a e n diskurs, k a n d e e n d a s t g ö r a d e t t a n ä r d e n sociala s t r u k t u r d ä r d e b e f i n n e r sig är i konflikt, ö p p e t eller f ö r d o l t . Själva d e t f ö r h å l -l a n d e t att en kritisk diskurs p r o d u c e r a s hjä-l- hjälp e r e m e l l e r t i d till att legitimera d e n e r f a r e n -h e t s o m d i r e k t eller i n d i r e k t -h a r b i d r a g i t till att p r o d u c e r a kritiken ö v e r h u v u d t a g e t .4" På

d e t t a sätt, s o m jag f ö r s t å r saken, f ö r b l i r kritis-ka d i s k u r s e r inte b a r a h ä r l e d d a eller

margi-Jen ny Holzers 42nd Street Art Project: "Mord har sin sexuella sida". (Foto: ClemensPoellinger.)

nella i r e l a t i o n till d e m a t e r i e l l a o c h praktis-ka f ö r h å l l a n d e n s o m spraktis-kapat d e m , u t a n d e k o m m e r i sig själva att skapa m a t e r i e l l a o c h praktiska e f f e k t e r . D ä r f ö r k a n s å d a n a diskur-ser, i n o m sina b e g r ä n s n i n g a r , å s t a d k o m m a o m d a n i n g i p r a k t i k e n .

Kön som social konstruktion

V a d k a n d å B o u r d i e u s k u l t u r s o c i o l o g i b i d r a m e d n ä r d e t gäller feministisk analys av socia-la m a k t s t r u k t u r e r ? G a n s k a nyligen h a r B o u r d i e u , f ö r att visa att h a n s synsätt k a n utvidgas till att o m f a t t a a n d r a o m r å d e n än social klass, b ö r j a t o r i e n t e r a sig m o t f r å g a n o m d e n sociala k o n s t r u k t i o n e n av k ö n . I p r i n c i p b o r d e e n s å d a n k u r s ä n d r i n g inte för-v å n a oss. S o m R o g e r s B r u b a k e r h a r för-visat, är B o u r d i e u s k l a s s b e g r e p p tillräckligt vagt f ö r att k u n n a tillämpas p å vilken social g r u p p s o m helst, vars m e d l e m m a r d e l a r vissa m a t e -riella o c h sociala villkor o c h d ä r f ö r också utvecklar e n g e m e n s a m habitus. I e n o p u b l i c e r a d u p p s a t s f r å n 1989 m e d titeln "La C o n -s t r u c t i o n -sociale d u -sexe" u t g å r B o u r d i e u f r å n a n t a g a n d e t att m ä n o c h k v i n n o r d e facto u t g ö r två s å d a n a sociala g r u p p e r , o c h g å r s e d a n vidare m e d analysen av d e sociala r e l a t i o n e r n a m e l l a n m ä n o c h k v i n n o r m e d exakt s a m m a t e r m i n o l o g i s o m f ö r a n d r a relat i o n e r m e l l a n e n d o m i n e r a n d e o c h e n d o m i -n e r a d klass. D e -n -n a a-nalys utvidgas o c h

utvecklas i "La D o m i n a t i o n m a s c u l i n e " , p u b -licerad i s e p t e m b e r 1990.4 5 S a m m a år ä g n a d e

B o u r d i e u s tidskrift Actes de la recherche en

scien-ces sociales två t e m a n u m m e r åt f r å g o r r ö r a n d e

könsskillnader.4 4 F r å g o r r ö r a n d e

patriarka-lisk makt o c h d e n sociala k o n s t r u k t i o n e n av k ö n f å r d ä r f ö r b e t r a k t a s s o m c e n t r a l a i Bour-d i e u s sociologi.

För B o u r d i e u är u p p d e l n i n g e n av m ä n n i s

-kosläktet i två fundamentala kategorier en

a l l t i g e n o m godtycklig kulturell k o n s t r u k t i o n . För h o n o m är sexism - liksom rasism - e n essentialism: "Sexismen vill lägga historiskt u p p k o m n a sociala skillnader till d e n biologis-ka n a t u r e n o c h få d e t t a att verbiologis-ka s o m d e n g r u n d e s s e n s f r å n vilken varje h a n d l i n g i livet o b e v e k l i g e n m å s t e härledas".4 5 En sådan

essentialism är ett politiskt s k a m g r e p p , f ö r att d e n å b e r o p a s f ö r att förutsäga o c h där-m e d styra b e t e e n d e t h o s var o c h e n s o där-m till-h ö r e n given social g r u p p . I d e t t a a v s e e n d e a n s l u t e r sig B o u r d i e u s analys följaktligen till m å n g a socialisters eller materialistiska femi-nisters b i d r a g u n d e r d e senaste d e c e n n i e r n a .

Att hänvisa till att biologiska s k i l l n a d e r ä r " g r u n d e n " eller " o r s a k e n " till ett socialt för-hållningssätt är s y n n e r l i g e n suspekt enligt B o u r d i e u . Att tro att s k biologiska "fakta" s o m avser t ex r e p r o d u k t i o n e n ä r orsaken till a r b e t s d e l n i n g m e d a v s e e n d e p å k ö n , s o m g e r "viktiga" a r b e t s u p p g i f t e r till m ä n n e n o c h "enkla" eller "simpla" till k v i n n o r n a , är verkli-g e n att vara fast i ett fallocentriskt t ä n k a n d e . R e p r o d u k t i o n e n s biologi styr inte vårt sociala liv, skriver B o u r d i e u , m e n d e i d é e r vi h a r o m d e t t a är effekten av d e n a l l t i g e n o m godtyckliga sociala k o n s t r u k t i o n e n av k ö n s s k i l l n a d e r n a , s o m d ä r i g e n o m skall l e g i t i m e r a s o c h förkla-ras.4 6

Å b e r o p a n d e t av biologiska fakta g ö r att d e n sociala k o n s t r u k t i o n e n av s k i l l n a d e r n a m e l l a n k ö n e n f ö r e f a l l e r m o t i v e r a d eller "naturlig", m e n dess e g e n t l i g a f u n k t i o n är att d ö l j a d e verkliga o c h socialt f r a m b r i n g a d e m a k t r e l a t i o n e r n a m e l l a n k ö n e n , att p r e s e n -t e r a d e n sociala k ö n s u p p d e l n i n g e n s o m

dox-isk, dvs s o m n å g o t s o m i n t e kan ifrågasättas.

För B o u r d i e u ä r således sexuell u n d e r o r d -n i -n g f r a m f ö r a l l t e -n effekt av symboliskt våld. Det g ö r att d e t r a d i t i o n e l l a r e l a t i o n e r n a

mel-lan k ö n e n f o r m a s av e n h a b i t u s s o m legitime-r a legitime-r m ä n n e n s m a k t även f ö legitime-r k v i n n o legitime-r n a .4 7 1

d e n m å n symboliskt våld f u n g e r a r , p r o d u c e -r a -r d e t k v i n n o -r s o m d e l a -r s a m m a h a b i t u s s o m f ö r t r y c k e r d e m . I ett fullständigt doxiskt s a m h ä l l e k o m m e r k v i n n o r som sociala agen-ter att frivilligt välja d e t sociala ö d e s o m d e i alla fall i n t e k a n k o m m a u n d a n : amor fati, eller "självuppfyllande p r o f e t i a " ä r t e r m e r s o m B o u r d i e u a n v ä n d e r f ö r att beskriva såda-na k v i n n o r s situation.

För att s k a p a en k ö n s h a b i t u s krävs en i detalj g e n o m f ö r d social u p p f o s t r i n g s - o c h u t b i l d n i n g s p r o c e s s . F ö r B o u r d i e u är d e t e n viktig aspekt p å d e n n a p r o c e s s att d e sociala m a k t r e l a t i o n e r n a ristas in i själva k r o p p e n : vår h a b i t u s u p p k o m m e r o c h uttrycks på s a m m a g å n g g e n o m våra rörelser, gester, ansiktsuttryck, sätt att vara, sätt att gå, o c h sätt att se på v ä r l d e n . D e n socialt s k a p a d e k r o p p e n m å s t e således också bli e n politisk k r o p p , eller r ä t t a r e sagt f ö r k r o p p s l i g a d poli-tik. På d e t t a sätt blir även g r u n d l ä g g a n d e h a n d l i n g a r s o m att lära b a r n att gå, klä p å sig o c h äta a l l t i g e n o m politiska, d ä r f ö r att bar-n e bar-n påtvibar-ngas e bar-n o u t t a l a d u p p f a t t bar-n i bar-n g o m vad s o m ä r d e t legitima sättet att h a n t e r a sin

k r o p p f ö r sig själva o c h a n d r a . K r o p p e n -o c h dess u t r u s t n i n g s -o m t ex kläder, gester, m a k e - u p osv - blir e n s t ä n d i g p å m i n n e l s e

(un pensebité) o m d e sociala m a k t r e l a t i o n e r

-n a m e d a v s e e -n d e p å k ö -n . Av B o u r d i e u s u p p f a t t n i n g o m d e sociala e f f e k t e r n a av u p p d e l n i n g e n e f t e r k ö n följer att d e n d o m i n e r a n d e g r u p p e n — i d e t t a fall m ä n n e n - i n t e k a n u n d a n d r a sig d e t ansvar s o m d o m i n a n s e n lägger på d e m . B o u r d i e u p e k a r p å e n e p i s o d i Virginia W o o l f s Till fyren d ä r f r u Ramsay r å k a r få h ö r a sin m a k e läsa u p p h j ä l t e d i k t e n "Lätta b r i g a d e n s anfall" f ö r sig själv, o c h h o n ö m k a r h o n o m f ö r h a n s b a r n s l i g a sysslande m e d intellektuell prestige o c h h a n s m a s k u l i n a v a n f ö r e s t ä l l n i n g a r o m vad s t o r h e t är. B o u r d i e u m e n a r att

arbets-m a r k n a d e n s u p p d e l n i n g arbets-m e d a v s e e n d e p å k ö n tilldelar m ä n n e n d e m e s t p r e s t i g e l a d d a -d e o c h -d ä r f ö r allvarligaste u p p g i f t e r n a . D e t t a är ju sant, m e n d e t är k n a p p a s t nytt f ö r e n f e m i n i s t . B o u r d i e u s e g e n f o r m u l e r i n g ä r d o c k s l å e n d e : m ä n n e n , säger h a n ,

socialise-ras till att la allvarliga lekar allvarligt,48 Enligt

B o u r d i e u h a r d e t t a en r a d otrevliga bieffek-ter för m ä n n e n själva, e f f e k t e r s o m skulle k u n n a beskrivas s o m ett noblesse-oblige-syn-d r o m .

B a r a e n u t o m s t å e n d e , eller k a n s k e n å g o n som inte h a r legitimitet i d e n d o m i n e r a n d e g r u p p e n , k a n f ö r v ä n t a s g e n o m s k å d a det s o m B o u r d i e u kallar d e n " m a s k u l i n a i l l u s i o n e n " -illusionen av att vara viktig o c h b e t y d a n d e . M e n d e t t a är i n t e e n nödvändig e f f e k t av u t a n f ö r s t å e n d e t - t v ä r t o m , b a r a n å g r a få ut-valda s o m p å n å g o t sätt h a r e n o b e r o e n d e ställning k a n lyckas se d e t h e l a m e d s a m m a u t s ö k t a i r o n i som Virginia Woolf. K v i n n o r s o m skrattar åt m a n l i g viktighet på universi-t e universi-t s s e m i n a r i e r k a n få u p p l e v a auniversi-tuniversi-t d e inuniversi-te ses s o m k l a r t ä n k t a kritiker av m a n l i g f å f ä n g a u t a n s o m flamsiga flickor s o m är u r s t å n d till verkligt allvarlig t a n k e v e r k s a m h e t . O c h att säga att e n u p p f a t t n i n g r å d e r ä r att säga att d e n kan bli ett socialt f a k t u m m e d reella e f f e k t e r f ö r dessa a g e n t e r s f r a m t i d a karriär. U n d e r vissa o m s t ä n d i g h e t e r k a n d ä r f ö r kvin-n o s k r a t t vara ett u t m ä r k t i kvin-n s t r u m e kvin-n t f ö r kri-tik, m e n i a n d r a läll k a n det m o t v e r k a sitt syfte.

E x e m p l e t Virginia W o o l f tycks visa att kri-tik o c h f ö r ä n d r i n g kan i n t r ä f f a även i n o m t ä m l i g e n t r a d i t i o n e l l a sociala k ö n s s t r u k t u r e r . M e n vad krävs d å f ö r att f ö r ä n d r a d o m i n a n s i k ö n e n s r e l a t i o n e r , att bryta n e r "la d o m i n a n

-Jenny Holzers 42nd Street Art Project: "En man kan inte veta hur det är att vara mor". (Foto: Cle-mens Poellinger.)