LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
Ser. C: 1
H. GRUNDSTRÖM:
LULELAPPISCHES WÖRTERBUCH
LULELAPSK ORDBOK
PÅ GRUNDVAL AV K. B. WIKLUNDS, BJÖRN COLLINDERS OCH EGNA UPPTECKNINGARUTARBETAD AV
HARALD GRUNDSTRÖM
MIT DEUTSCHER VBERSETZUNG
F a s c. 4 mä—njärav
A.-B. LUNDEQUISTSKA BOKHANDELN, UPPSALA EINAR MUNKSGAARD, KOBENHAVN
Svenska Staten, Humanistiska fonden, Hjalmar Lundbohms minnesfond, Jokkmokks kommun, Jokkmokks allmännings-
fond samt Gällivare kommun.
LUND 1948
M.
må NG, NG8 må, må; NG1 (trycksvagt / unbetont) må, må; SG må; NJ2 må, må;
J må;
ju, väl, nog, minsann /ja, wohl, doch, frei-lich, wahrlich NG1 nå, if må tal tietön tat manåh tjatå nå, det går nu naturligtvis inte för sig; nå, if så må tal - - nå ingalunda - tänker jag / na keineswegs - denke ich h kal så må tal lå jo det är den nog minsann / ja, das ist er wohl wirklich, meiner Treu h NG if må vuoin8h man kan nog inte se; NG8 if må tas vuoin-eh tjälret han ser nog inte längre att skriva / er sieht ja (doch) nicht mehr zum Schrei-ben h J vier'hti må naturligtvis, säkert / natörlich, selbstverständ- lich, if må påtM inte kommer han väl? ih läh må (tal) tån mij laurait (dialekt.) int' är väl du nå` stark .= du är väl inte stark, 1.: du är ju inte någon hjälte / du bist wohl nicht gerade stark, nicht gerade ein ,Held.madda
NG madda, elat. sg mattan; SG mädda; NJ 2 madda, asg ~tag; J madda, gsg matta; NG renhornets starn från roten till ögontaggen / die Stange des Renntiergeweihs vom Rosenstock bis zur Augensprosseh jfr mätta; kiehta-madda handled / Handge-lenk h jfr kiehta-mätta under mätta; kistä-madda se kista.mad&
NG mådd`Co, elat. sg måttc.m; SG måddCo, elat. måttcDs; NJ2 måddio', asg måttc'ow; J måd-dc), gsg måtta); upprinnelse, rot, stam, släkt / Ursprung, Wurzel,31
Stamm, Geschlecht h NG även: familj / auch: Familie, Sippe mat mattös läh tån av vad stam (släkt) är du? J almatj-maddö människosläktet, mänskligheten / das Menschengeschlecht, die Menschheit h jfr 1 a u 'ta.
mädja
NJ2 iness. sgmälan; J känt endast / bekannt nur / iness. sg mjan, asg inämt, och ill. sg mäd'ia,k; trakt / Ge-gend tan åuhtas mäjan i denna öde trakt / in dieser öden Ge-gend I; ietjä äuhtas mådjai till en annan öde trakt / in eine an-dere öde Gegend.
mädjålahka
NG mådå/ahk, SG mächla, NJ 2 meid'iälaltka, J mitili jälahka; mild väderlek (om vintern) / milde Witterung (im Winter').~ätits
(pred., attr.) N.12 mäd',/å/is, attr.; J måå'jähs, pred., attr.; mild (om vädret på vin-tern) / mild (vom Wetter im Win-ter) h mådjälis tanke milt väder / mildes Wetter.smadjanit
NG smad'ianst, SG smad'd rånit; NJ, J smad'iamt; smail'janzt; bli grumlig (om vat-ten) / trilb werden, sich träben (von Wasser) h blandas ihop (om renhjordar) / vermengt wer-den, durcheinanderkommen (von Renntierherden)/; J2 även: skräm-mas från betesplatsen (om ren-hjord) / auch: vom Weideplatz weggescheucht werden (von einer Renntierherde) ä//åsmadjanij kuohtöm-sajås (suovväis) hjordenskrämdes bort från betesplatsen (betesgroparna).
smadp NG1 smad'jö, SG smad'-d'4 NJ, J smad5å, asg smagtf; J2 smaci5b:, gsg smal„å; grums (i vatten) / (im Wasser aufgelöster) Schlamm, Schmutzh jfr sm a j ö n. smadjit NG smadipt, SGsmad'-dtt; NJ, J smad'itt; J2 smai/52t; grumla, göra grumlig / träben, träl) machen; tul'v smadji jåkåv hög-vattnet gör. bäcken grumlig.
smadjitit SG smad'd'attlt, NJ smad'yitzt; 'röra om litet (i en vattengrop), så att vattnet blir grumligt / ein wenig umrfihren (in einem WaSserloch), so da.13 das Wasser trfibe wird.
smadjö (attr.) NG smad56)--, NJ smacrian grumlig / trät /; smadjö-tjähtft grumligt vatten / träbes 'Wasser.
smadjöt (adv.) NJ smad'iåt, smad',96)ht; i grumligt tillstånd (t.ex. vatten) / in trfibem Zustand (z.B. von Wasser).
smadjöt NG, NJ smad'icbt, NJ 3 sg impf smalcol; SG smad'd'Cot, J smad'ycbt; J2 smakiCoht, 3 sg impf smagos bli grumlig/ träl) werden.
smaggå, attr. -s NJ smågg`ä, attr. -s; J smågget; J' små jvä, attr. smdggås; som kinkar 1. kla-gar mycket (spec. om barn) / wehleidig, pimpelig, viel jam-mernd (bes. von, einem Kind),
smaggit NJ småg fil, J småg-git, J2 sma'jait; kinka, klaga (spec. om barn) / wehleidig, wei-nerlich sein, quengeln, jammern (bes. von einem Kind).
(s)mar(h)lö NG1 måhl, asg magclå; NG småflö; SG, småt/b;
NJ2 smaY/å, asg smäll; J2 asg sm4.4; 1. SG så fint slam, att det icke sjunker till bottnen / Schlamm von so feiner Art, daLS er nicht zu Bo-den sinkt NJ2, J2 slam, lerstoff, även mjölk 1. annat som kom-mer i vatten och grumlar det / Schlamm, Schlick, auch Milch od. etw. anderes, das ins Wasser kommt und es triibt h ripa-smai'lå den bruna färg som vatt-net får av gyttja / die braune Farbe, die das Wasser durch Schlamm, Mudde, bekommt jfr smadj; 2. NG1 (ej NJ2, J2) vätska, sav som sipprar fram ur kapat träd, färsk stubbe / Flfis-sigkeit, Baumsaft, der aus einem abgesägten Baum, einem frischen Baumstumpf hervorsickert.
smarta NG Ht; SG småt/zt; NJ, J, J2 smcia,Rit; grumla, göra (vat-ten) grumligt med smal'k I trä-ben, (Wasser) mit smai'le trilbe machen (auch unpers.) tul'vå smai'li jåkåit högvattnet gör bäc-karna grumliga; (även opers.); smai'lij jåkåv, kå hähkkat tul'vä påtij bäcken blev grumlig, när högvattnet plötsligt kom.
mairnA TL (NG1) må3/8mb; NJ2 ffi, J ni; världen / die Welt. smanöt NJ smaYlc'ot; J, J 2 sma'1,91c'oht; bli grumlig av slam (smai'M) (om vatten) / durch Schlamm (smai'1) träig werden (von Wasser).
maina(s) (ady.) SG metna(s); NJ 2, J malna(s); kom. sg av pron. mij, också nyttjat som adv. (in-terr.): varför, varåt / kom. sg. des pron. in if, auch als (interr.) adv. benutzt: warum, worfiber, wes-
halb mainas tån tjaimah vad skrattar du åt? maina(s) hin tji-eH röh vad gråter du för (I. över)?
marnt- SG mån, asg mäinU; NJ2, J måenå, asg måmkt; fel, vank, skavank; sjukdom (J: svå-rare och mera ovanlig sådan) / Fehler, Schaden, Gebrechen, Ge-bresten; Krankheit (J: eine schwe-rere und ungewöhnlichere).
måinaipmN attr. -tis NG m4-n4pm', SG mEinaditippmå; NJ2, J mägtåhtipmE, attr. -"tis; menlös, oskyldig / harmlos, unschuldig NG även: redbar, ärlig / auch: redlich, ehrlich SG som inte är odygdig (om barn) / nicht unge-zogen (von einem Kind).
mat'no NG mednio;NJ 2 måenit), asg mrimc'ow; J mdemD, gsg månCo; pris, beröm / Lob, Lobpreisung, Preis.
marnöt NG mAnCot; SG måg-nia t, neg. måtn6); F målanc-of, 1 sg prs målniow; NJ 2 meteniot, 1 sg prs målndm; J maYnCot, 1 sg prs målniow; berömma, lovorda; skryta / rähmen, loben; prahlen, groBtun h J mäinöi kåit teiihtåt han skröt åtminstone och sade, att han kunde träffa (med bös-san).
måinutit NG, NJ2, J mtimutit; NG berömma, lovorda / loben, preisen, rähmen NJ2, J små-skryta / ein wenig prahlen, auf-schneiden.
marsta NJ2 ma'/€stbt, 1 sg prs mdlståy; J mci‘estöt, 1 sg prs målståy, 3 sg impf miii.stv (nu-mera ovanligt ord) / (heutzutage seltenes Wort) /; J2 neg. md2,sre; smaka / kosten, von etw. essen ittjii, mån udni åbbå maitek maj-
ståh i dag har jag ingenting fått smaka (det bjöds ingenting) / heute habe ich nichts zu essen bekommen (man hat mir nichts angeboten).
malt (frågeord) / (Fragewort) / se maite(s).
marM NG mit/M, SG mått; NJ2 må/ 8t, asg mätt; J mce,etö, gsg mätt; NG, SG spänne (i allm.) / Spange (i. allg.) NJ2, J spänne av renhorn med vilket man spän-ner ihop bältet (auv) I Spange aus Renntierhorn, mit der man den Gärtel (avife) zusammen-schnallt.
smarhM NG }H.; SG småzhCe; NJ FH, J Hi; vacker / schön.
maite(s) (frågeord/Fragewort/); NG med; NGs meg meltb,m4tb; J mad, matte, mattes; (interr.) va'? / was? wie? was hast du gesagt? h jfr mij 2.
målisfis NG mältscos, SG mått-sCas; NJ2 Hå; J mäktsc'os (obsolet); NG ljum (om väder; om frusen bch upptinad mat) / lau (vom Wetter; von gefrorenem und wie-der aufgetautem Essen) /; SG mäitsös tal'hia vackert, varmt väder! schönes, warmes Wetter!; J m. tal'hk kyligt väder (?) — på våren och hösten / kiihles Wetter (?) im Frähjahr und Herbst.
martu F mårtu, asg m4utuw; mjölk / Milch.
måitum NG mättum, up! -ah; NJ 2 Hi, J }H; = mai'tå.
smarva (adv.) NJ, J2 smd eva; J smaYva; 1. i smått, i detalj, i små bitar / im Kleinen, im De-tail, im einzelnen, in kleinen Stäcken sm. kårröt sy med täta
styng / mit engen Stichen nähen tjzzolah kuoMv sm. skär fisken i små bitar! 2. (som första led i sam-mansättn.) små- / (als erstes Glied in Zusammensetzungen) klein-, fein- smai'va-kåfah finmalet kaffe / feingemahlener Kaffee smai'va-såhkkårah strösocker / Streuzucker, Staubzuckerh sznai'- va-tf lä kintalin ett stearin- ljus har liten låga.
smarväi (adv.) SG smitivåg NJ, J, J2 små lev4; smått, i små bitar; tätt ihop / im kleinen, in kleine(n) Stäcke(n); eng, dicht zusammenh pår`kh muorait sm. lägg veden tätt ihop (så ryms den bättre)! sm. tjuollat hugga i små bitar / in kleine Stäcke hanen sm. vaddsd gå med små steg / mit kleinen Schritten gehen sm. tjuoit kat skida med små glid, sakta /langsam, mit kleinen Gleit-schritten (GleitstöBen) Ski laufen.
smarvät (adv.) NJ, J, J2 smaY-våt = smai'våi; sm. läh tån täv kårrum du har sytt det här med för korta styng; pår`tdi muorait sm. lägg veden tätt ihop!
smarv, attr. smarvis NG småt- (egentl. sydlapskt ord) / (eigtl. sädl. Wort) SG sm'åtems, attr.; NJ, J, J2 endast attr. smdi,evis I nur attr. sm./; 1. liten, små (ej som individuell egenskap, endast om grupp 1. parti av något) / klein, gering (nicht als individuelle Ei-genschaft, nur von einer Gruppe od. von einer Menge von etw.) 2. som gör något som blir smått 1. litet / wer etw. macht, was zu kurz, zu klein ausfällt snzai'vis kårrö en som syr smått, med täta
styng / mit kleinen, engen Stichen nähend.
smarvit NG småvit, SG småte-vit; NJ, J, J2 smaVsmåte-vit; göra smått / klein machen, zerkleinern stycka 1. hugga i småbitar, smula sönder / zerstäckeln od. in kleine Stäcke hauen, zerbröckeln sm. unnOun stycka, skära, hugga i mindre bitar! zerstäckeln, in klei-nere Stiicke (zer)schneiden, (zer)-hanen.
smäivuk, attr. -is SG smånruk, pred.; NJ småwuk, attr. -is; J småruhk, attr. -is; J2 smäiwuk, attr. NJ, J, J2 som syr (för) smått, med (för) täta styng / mit (zu) kleinen, (zu) engen Stichen nähend smäivuk lä kårutjit han syr för fint (med för små styng); smäivukis kårrö en som syr (för) små styng / eine(r), die (der) mit zu kleinen Stichen näht.
smäivukit (adv.) NJ, J små/-mc/ut; J 2 småkwukit; smått, fint (tyckes gälla endast för sömnad) / klein, fein (adv.; scheint sich nur auf Näharbeit zu beziehen)h. sm. kårru han syr (för) smått (med för täta styng).
smajäs NG smaifis; NJ ffi,J ni; =smajös 1.
mäjål se måj å s.
smapn NG, NJ smakån; SG sma0n; grumlig / trilb sinafrn lä jåhkå bäcken är grumlig; jfr smadjå.
målps NG mågs teclehla, SG intiOs tals/c; NJ2 (subst.) mågs, asg inåd'jåsaki; J inäka-tå/shkö; blitt, ljumt, milt väder (om vin-tern) / gelindes, laues, mildes Wetter (im Winter).
J Hi; (opers.) det blir blidare efter hård kyla / (unpers.) es kommt, nach starker Kälte, milderes, wär-meres Wetter.
smak& NG smalas, npl smadi-jusah; SG smagos; NJ smagm, pred., attr.; J ffi; J' smagas, asg smail5usay; 1. (adj.) grumlig / trilb smajös tjähtjå grumligt vatten / trilbes Wasser h 2. J2 (subst.) = sm a clj
mak se mak te(s).
mak (partikel) se m a hki. måhka NG mähka, med poss. suff. 2 sg (NG8) mähkat; SG mähka; NJ2, J mähka, asg m41cau; NG svåger till en man; mans kusins make, mans makas man-lige kusin; mans 1. kvinnas fas-ters I. mosfas-ters make / Schwager eines Mannes; Gatte der Base eines Mannes, Vetter der Frau eines Mannes; Gatte der Tante (väterlicherseits od. mötterlicher-seits) eines Mannes od. einer Frau h NG8 ~kat din mosters make (sagt till en flicka) / der Mann deiner Tante (Mutterschwe-ster) (zu einem Mädchen gesagt)h SG svåger till en man (nyttjas även om en man som är gift med en .kusin 1. faster 1. moster till vederbörande) / Schwager eines Mannes (wird auch von einem Mann gebraucht, der mit einer Kusine od. Vater- od. Mutter-schwester des Betreffenden ver-heiratet ist) h NJ2, J svåger till en man / Schwager eines Mannes. måhkanis måhkanus NG1 makan, SG mähkäms; NJ 2 mäh-kams m4hkanus; J mähkams; hanren (tjur I. oxe) i 6-årsåldern / männliches Renntier (Stier od.
Ochse) im Alter von 6 Jahren mähkan-sarv-es hanren (tjur) från augusti månad det 6. levnadsåret I männliches Renntier (Stier) vom August des sechsten Lebensjahres an/; makan- (mähkanus-)nul'h-pö(-sarv-es) hanren från slutet av okt. 1. början av nov. det 6. lev-nadsåret / männliches Renntier von Ende Oktober od. Anfang November des sechsten Lebens- jahres an!; makan- maka- nus-) tjår'vå-tahkla hanren från utgången av 5. levnadsåret / männliches Renntier vom Ende des 5. Lebensjahres an.
småhkas- NG1, SG smähkas-; J smähkas-;NG1 smähkas-muorra, smähkas-sahk -e. björk som man lagt med den grövre ändan på en bock och på vilken man hugger småved / Baum-, Birkenstamm, den man mit dem dickeren Ende auf einen Bock gelegt hat und wor-auf man Kleinholz hackth J hugg-kubbe/Hackklotzh jfr smahkköm-muorra under smahkköt.
måkatit NG mäkahht, SG met-kalitit; NJ 2 ffi, J 1H; bära (något stort och tungt)/ (etw. GroBes und Schweres) tragen h jfr måra tit. mahki mak (partikel) NG mahk; SG mak, mahkt; NJ2, J mak ; kantänka (ironiskt) / denke inal einer an, wohl gar, am Ende wirklich (ironisch) SG även: alltså / auch: also h NG le lä så mak skipils så är han då kan-tänka sjuk; J te mak sån lä tal skiptis han är då sjuk kantänka! småhkijtit J' smähletÅt/t; smaka (intr.), ha smak av / schmecken nach, Geschmack haben von.
smeehkka, asg smålikay; J2 smdhk-ka, asg småhkay; smak (i mat) / Geschmack (des Essens).
makkär NG makkär; NJ 2 mak-kår, pred., attr.; J makkär, pred., attr.; 1. (interr.) hurudan (be-skaffad), vad slags / (intern) wie (beschaffen), was får ein, wel-cher Art h (i sats mespl predikats-verbet i potentialis) hurudan (be-skaffad) än, vad slags ån / (in einem Satz mit dem Prädikat-verb im Potentialis) wie auch immer (beschaffen), welcher Art auch (immer) NJ2 makkär ni-milj lä tat vad är detta för slags människa? makkär litj
värn, te hähttu äntu mannat hurudant vädret än må vara i fjället, så måste man ändå gå / / wie das Wetter (welcherlei W.) im Gebirge auch sein mag, man ml& trotzdem gehen ihka mak-kär, se ihka; makkär ihlanis, se ihkönis; 2. (relat.) (sådan) som / (relat.) (so [beschaffen], solch) wie h J takkär makkär lä tuina en sådan kniv som du har / ein (solches) Messer, wie du hast. makkåratj NG " makkårak, SG makkårat'S, J makkåra§; hurudan (om någonting litet), huru litet [wie (beschaffen) (von etw. Klei-nem), wie klein NG es2 vål mak-käratj tah lä! o, vad den är li-ten! / o, wie klein ist der!
makkårik NJ2 makkårik; (med neg.) inget slags, icke något slags / (mit neg.) keinerlei, (von) kei-ner Art ij makkärik lähkäi ma-näh det går icke på något sätt.
makkir NG', SG, NJ2, J mak- makkår.
mahkköl SG mahkk6A; NJ 2
J Hl; stammande / stotternd, stam-melnd.
smahkköt NGI småhkkiot, 3 sg impf smähkc'oli SG smithkk&t, 2 sg imp. smiihk64 NJ småhkkåt, 1 sg prs småhkcbw; J smålikltåt; J2 smdlikkioht, 1 sg prs smghkebw; hugga ris, småved / Reisig, KIein holz hacken h NJ smahkköm-muorra = små,hkas-smahkköm-muorra.
mahkku NG14 mahku; NJ 2 mahkku, npl mahku (sing. använ- des ej / sg ungebräuchlich /); J2 mahleku, npl mahku; litet av varje, ett och annat / allerlei, verschiedenes, dieses und jenes NG14 käffah ja mahku både kaffe och annat, kaffe och litet av varje för övrigt / Kaffee und allerlei auBerdem noch h J2 ir`ta mahkku, ir`ta mahku vad som helst / alles mögliche, irgend- etw. beliebiges may -emus tårrti-äikån kau'nui kår'n, slihturah ja mahku förra krigstiden fanns det korn, kreatur och ett och annat därtill.
mahkkulit NG, N.12, J mahk-kuld; NG stamma, sluddra (om barn som inte kan tala rent ännu) / stottern, undeutlich sprechen, nuscheln (von einem Kind, das die Laute noch nicht richtig aus-sprechen kann) NJ2, J stamma / stottern h J mahkkula hållat stamma / stottern.
smahkkut NG, SG, NJ små hk-kut; J, J2 sma'hkhk-kut; smaka (trans., på något) / etw. kosten, von etw. schmecken, essen.
mähkö NG1 mtaleco; NJ 2 J Hl; smak / Geschinack h jfr smahkka.
meeksbmus; något som skall be-talas; krav / etw., was bezahlt werden soll; Forderung.
maksa NG1 neg. måywså; NG2 måkxsU, neg. maywså; SG må,kksa, 1 sg prs måu(w)såu; F måksåt, 3 sg impf måmwsti; NJ2 ma‘kM, 1 sg prs ma‘ywsky; J mdesät, 1 sg prs ma' ywsity; 1. betala, sätta, gälda; kosta / bezahlen, er-setzen, entrichten; kosten/; J mait maksä vad kostar det? 2. löna sig, löna mödan att, vara mödan värd / sich lohnen, verlohnen, der Milhe wert sein NG1 if mauhsä väivä är icke mödan värt; J if mauhs2h hållat det lönar sig icke, är icke värt att omtala / das lohnt sich nicht zu berichten, es ist nicht der Mfihe wert, davon zu reden, ist nicht der Rede wert (i stab-sagor:) if mauhs-eh det lönar sig icke, hjälper inte (är omöjligt) / (in den Stalomärchen:) es lohnt sich nicht, niitzt nichts (ist un-möglich).
maksö NG måldscD, asg Inkywsc'o; SG makksCo, gsg måu(w)sCo; F måk-sia (melksco), asg mamwsiow; NJ 2 mdkcsc-o, gsg mciuwsco; J mciesC), gsg ma'ywsia; betalning / Bezah-lung h pris (på vara) / Preis (ei-ner Ware) h NJ 2 makkir maksö 1 vad kostar det? / wieviel kostet es? maksö-dlmål arbetskarl / Taglöhner, Lohnarbeiter.
masulvis NJ2 ffi; J mäksulvzs, gsg -å; något som skall betalas / etw., was bezahlt werden soll krav (maksåmus) I Forderung /; se även måuhsulvis.
makta NG mäkta, iness. sg mäuhtan; SG mäkta; NJ 2 målcxta, iness. sg mäuhtan, el. sg mäyhtas;
J Hi; makt, kraft; förmögenhet / Macht, Kraft; Vermögen h NG tanne 1 stuor makta han har för-mögenhet, god råd / er hat Ver mögen, verffigt fiber reichliche Mittel h mäuhtan mannat gå raskt, med god fart / schnell, in fiottem Tempo gehen nåv rna- näi znecuhtan, at ij sihtam tav jåksat for så fort, att man inte kunde hinna upp den (om ren-hjord); NJ2 parckai ilä mäuhtas arbetade mycket hårt / arbeitete sehr energisch, sehr angestrength tjuoikai mäuhtas skidade med fart, med kraft; jfr måk tå.
makte(s) NG makte(s), NG8 maktas; NJ 2 makte (-a), maktes, mak; J makxta (-e), makxtes, mak; (interr. adv.) huru; nyttjas även som inledande frågepartikel: nå - -? (översättes vanligen icke) / wie; wird auch als eine einlei-tende Fragepartikel (in Satzfra-gen) gebraucht: nun, na - -? (wird meistens nicht fibersetzt, kennzeichnet nur den Satz als Frage) /; J makte(s) tån viesöh huru mår du? / wie geht's dir?!; mak tån vieosöh, id.; mak(te) puorakit manäi nå, gick det bra? / na, ging's gut? h NG8 maktas Täunå ålö kesij fingo Teunaborna in mycket renar vid rarkningen? NJ2 makte 1 miesså-jahk nå, är det bra kalvår? (bra med kalvar); J mak mies-eh sjaddih nå, blir det några kalvar, 1.: växa kal varna?
maktökis SG maktCokts, pred..; NJ2 HI, J HI; kraftig (om .mat) / kräftig (von Essen).
måhkuk NG HI; SG npl mält-kuka; NJ 2 ~kuk, npl -ah; J npl
mähkukah; jämngod, jämnstark / gleich gut, ebenso gut, gleich stark, ebenso stark h NJ2 akta måhkukah (plur.) jämnstarka, jämngoda / gleich gute, gleich starke (Personen od. Dinge).
småhkutit NJ, J småhkuttt; J2 smähkuht; smaka, känna efter upprepade gånger, huru något smakar / wiederholt schmecken, prfifend nachkosten, wie etw. schmeckt.
mäkutj NG ffi; SG mtikutg; NJ2, J mäkta, gsg mäkuaa; fas-ters 1. mosfas-ters man / der Mann der Tante (väterlicher- od. mtit-terlicherseits).
mahkutjis NG mahkuals; NJ2
HI, J Hi; (trycksvag partikel; van-ligen med försmädlig klang): kan-tänka = mak / (schwachbetonte Partikel; meistens mit spöttischem Ton): denke mal einer an! nein, so was! am Ende pr! =mak. målår NG mälår; SG mälår, npl målåra; NJ 2 HI, J ffi; målare / Maler, Anstreicher h jfr må lår. målästallat NG, NJ2, J mälå-stallat; koka (trans.) undan för undan 1. bit för bit (t.ex. av en renkropp) / allmählich od. Stäck för Stäck kochen (z.B. die Stiicke eines geschlachteten Renntiers)h koka litet i sänder / jedesmal ein wenig kochen (trans.)/; frekv. av målöstit. mähk• NG mähle NJ 2 H, J ffi; (s)mai'(h)lö (i bet. 2). mäles NG mäls, npl mållåsah, ess. mälöstn; SG mäls, gsg låsa; NJ 2 mäls; J m4/ås, gsg mål-läsa; måltid; kok- / Mahlzeit; Koch- h J måläs-kuksö kokslev / Kochlöffel mäls-piebmö kokt
mat / gekochtes Essen /; NG 1 må-lös-pilta = kiepnas(-staggö); NG' mälös-spielas id.; J må-lös-pier'kö kokt kött; »kokkött» (= kött som skall kokas) / ge-kochtes Fleisch; »Kochfleisch»
Fleisch, das gekocht werden soll) h NG, NJ2, J målös-muddö tid att äta 1. laga mat / Zeit zum Essen od. zum Kochen målös-nårr så mycket som behövs för ett kok 1. räcker till en måltid / die Menge, die zu einem ein-maligen Kochen od. för eine Mahlzeit reicht h J mäls-påddå, asg m.-påttåv tiden medan man lagar måltiden /die Zeit, in der man das Essen bereitet, Kochenszeit mäls-ryi'hta kokgryta /Kochtopf, Kochkessel mäls-tuoddä något som drygar ut måltiden / etw., was das Essen »verlängert», aus-giebiger macht NG1 mäls-vago (NJ 2 även: m.-vahkk8) ställning, som en suoor, som man hänger grytan på / (NJ2 auch: m.-vahk-kö) ein dem suoo-r ähnliches Ge-stell, an dem man (beim Kochen im Freien) den Kochkessel auf-hängt h NJ2: = kiepnas; NGe" målös-vär'tö = mit- 1 s -n ärr ..
mälkstit NG8, NG" InEtlbstit, NG' 3 sg prs mäls; F, SG, NJ2 märåstzt; J målöstzt; koka, laga mat / Essen kochen, zubereiten NG8 även: koka = byka (tvätt-kläder) / auch: beuchen,
(Wäsche) in Lauge einweichen und abkochen NG" målöstit juomöitj tillaga juopmö I juopmö zubereiten.
mälktit NG må/åhtat; NJ2 J ffi; måla / malen, anstreichen jfr målit.
mal'fa-kielak NG malafEt-kåe-lahk; NJ2, J malafä-kåelak; NG, J som inte kan tala rent, som sluddrar / unfähig, die Laute rich-tig auszusprechen, undeutlich sprechend, nuschelnd NJ2 som har hes röst / eine heisere Stim-me besitzend h jfr (s)m a ta s.
marp NG 11-1; SG må/V, ap! mälyit; NJ2 Hi; J mcajä, asg mål5by.-mål',94; en rund, knapp-liknande silverprydnad i silver-kragen / eine runde, knopfähn-liche Silberverzierung am Silber-kragen.
markanit NJ2, J ma/akanat; bli nedtrampad och avbetad (om be-tesland) / zertreten und abgegrast Werden (von_ einem Weideland). mark NJ2, J mal8kö, gsgmatla; tillstånd att vara nedtrampad och avbetad (om betesmark) / das Ab-geweidetsein, Zustand des Nie-dergetreten- und Abgegrastseins (von einem Weidegrund) mal'-ken (1. malckn) lä tåt värr-e detta fjäll är avbetat; mal'kee lä tanne här är det avbetat; malia-åtnam mark som är avbetad / abgewei- detes Land. •
markit NJ2, J manat, 3 pi prs matekiph; trampa ned och beta av betesmark (om renar) / Wei-deland zertreten und abgrasen, abäsen (von Renntieren) h ha hjorden på en betesmark så att denna blir nedtrampad och av-betad (om renägare) / die Herde auf einem Weideland haben, so dal dieses zertreten und abgegrast wird (von einem Renntierbesit- zer) juo I kåit lat sii ita tav mal t kim den byn har ju redan betat av den marken.
smälla SG smälla; NJ, J, J2 smglla, asg smEday;lesvär, krån-gel (t.ex. om bilen far i diket
te lä ihkve smälla tav pajås ådtjöt — så är det ett evigt krån-gel att få upp den) / Milhe, MUS-geschick, Schererei (z.B. wenn das Auto in den Graben fährt te lä - - — dann ist es eine vermaledeite Geschichte, ein ver-flixtes Schlamassel, es wieder herauszukriegen) åtna sm. lä miiän årrum vi ha haft mycket besvär; SG larm, gräl / Lärm, Geschrei, Gezänk.
smällat NG, SG, J smällat; NJ, J2 smällat, 1 sg prs ~laxt; NG stoja, slåss (t.ex. om hundar) / Lärm machen, sich raufen, sich beil3en (z.B. von Hunden) h NJ, J, J2 bråka, larma, fäkta, stå i, ihärdigt hålla på med något / lärmen, herumfuchteln, herum-machen, sich placken, sich mit etw. abplagen, nicht locker las-sen, beharrlich mit etw. sich ab-geben 1; J mån ,läv taina tjår-råkijn hähttum smällat jag har måst hålla på och »bängla» med den här renskocken (alldeles för-skräckligt); J2 maj/es rissijn läh smållamin vad fäktar (bråkar, bänglar) du med riset för?
mälM NG' mäll, npl mti//0; NG mälli; SG mä/U; NJ2 ffi, J Hi; sort, slag, utseende / Sorte, Art, Gattung, Aussehen satn&mälM, se under satn -6
mälM NG mit//å (nyttjas föga) / (wenig gebräuchlich) NG1 mä/U, gsg mäl; SG mtiW; NJ2 mti/U, asg mäl; J mänå, gsg ml; blod (djur-) / Blut (Tier-blut) h J mällån lä är blodig;
SG, J mållö-juptsa blodvälling / dicke Blutsuppe NG1
kahkkö blodkaka (maträtt)/ Blut-kuchen (Gericht)h J mållö-kaggå kagge med blod / FälSchen zum Aufbewahren von (Renntier-) Blut mälte-laska träflaska att ha blod i/ Holzflasche, in der man Blut aufbewahrt mållö-panna-kahkkö blodpannkaka / Blutpfannkuchen målle--piehkkö bit av torkat blod / Stäck von getrocknetem Blut NG1, NJ2, J. mä/M-tjcli'vö renmage, i vilken man förvarar blod / Renntierma-gen, in dem man Blut aufbe-wahrt.
målli se under ~Hö 1. mallit NJ2, J må/ht; bloda ned, smeta ned med blod (rnällå) I blutig machen, mit (Tier-)Blut (mällä) besudeln, beschmieren. marma NG må/ama, gsg mål-ma; NG8 må/'ma, SG medemål-ma; NJ2 må/"ma, asg mälmay; J rna' lama, asg mälmay; malm / Erz NG8 även: koppar, brons/ auch: Kup-fer, Bronze h J marma-kier'kö bergart som innehåller malm / Gestein, das Erz ffihrt, erzhalti-ges Gestein.
marmär NG må/amär, SG mål& mär, NJ 2 målamår`; J Hi; förten-nare / Verzinner, Arbeiter, der etw. verzinnt h jfr ma httär. malne NG1 må/mj., NG8 iness. sg mäl~; NJ2 ffi, J 1-11; ---mail'm; tå mähnön i denna värld / in dieser Welt. marmit NG, SG, NJ2 må/6mi; J Hi; förtenna / verzinnen = mahttit.
(s)marta (pred., attr.) J smarta, pred., attr.; = smal`tas; par'nä
lzj sm. hånat pojken kunde inte tala rent; smarta par'nE pojke som inte kan tala rent, utan sluddrar 1. läspar / Junge, der die Laute nicht richtig aussprechen kann, sondern undeutlich spricht, nuschelt, od. lispelt, mit der Zunge anstöBt h jfr smalta- un-der smal`tas.
(s)maltä, attr. -s SG malltä; NJ 2 smaZtä, attr. -s; J smartä; J2 smaltä, attr. smaltits; som inte kan tala- rent och tydligt, som sluddrar 1. läspar / einer richti-gen und deutlichen Aussprache unfähig, undeutlich sprechend, nuschelnd od. lispelnd.
~kas NG -märtas, SG mår- tas; NJ 2 111, J Hi; (adj.) illamående! unwohl (seiend), sich nicht wohl befindend, unpäl3lich jfr maltös.
(s)martas NG, SG manas, marta-; NJ 2, J smartas, smalta-; som inte kan tala rent I. tydligt, som sluddrar / unfähig zu rich-tiger od. deutlicher Aussprache, undeutlich sprechend (s)malta-kielak (NJ, J2 även: smartas-kielak) id.; jfr mal'fa-kielak.
(s)martastallat SG martastal-lat; NJ, J2 smartastallat; NJ smal`tastit; J2 göra sig till, låt-sas läspa 1. tala otydligt / so tun, als oh man mit der Zunge an-stieBe und nicht richtig sprechen könnte.
smartastit NJ, J smartastzt; NJ icke kunna uttala orden rätt / die Worte nicht richtig aus-sprechen können h J läspa / li-speln, mit der Zunge anstoBen.
smaltat NJ smahat, J2 smaltat; =smal`tastit.
(s)martatit SG martatit; NJ 2 ill; J smarta/ltd; tala otydligt, sluddrigt; läspa / undeutlich, nu-schelnd sprechen; lispeln.
maltet NG neg. må/W; NJ2 ma`20; neg. ma‘l`tö; J neg. mål`tö; (huvudsakligen i nek. satser) ge sig till tåls, ha ro till att - -, ge sig tid till att - - / (meist in ne-gierten Sätzen) sick gedulden, sich die Zeit lassen, zu - -, die Zeit, die Ruhe haben, zu - - if martöh å rröt har inte ro att stanna och vara här (jfr mäss-jat, vieltö- t).
smaltit NJ, J smaNt; J smaitit; =smartastit, smaltat.
martös SG märtios; NJ2 Hl; J
mårtcos; = måna s; iM-mairtös (adj.) illamående / sich unwohl fählend, von ebelkeit befallen, unpäBlich.
man (adv.) NG mit NGcs' ma; NJ 2, J man; 1. huru; så (som gradsadv.; även i utrop) / wie; so (als Ausdruck des Grades; auch im Ausruf)/; J man stuorak huru stor? / wie gro13? h NG, NJ2 vuoi-vuoi ma (man) pastöl oj, oj så vass! / oh, oh, so scharf11; 2. (framför adj. och adv.) så, nå-gorlunda, (dial.) når; med neg.': inte så, ingalunda, (dial.) int` når / (vor adj. und adv.) so, ziem-lich, einigermafien, halbwegs; mit neg.: nicht so (sehr), nicht gera-de, keineswegs, durchaus nichth NG ledjih-kus tå tjatnam rna kitta hade du bundit den någorlunda fast, hade du bundit fast den ordentligt? J älläh miesön man Stuorra pieljöh inte har kalven når stora öron, kalven har inte några (ingalunda några) stora
öron; älläh man ållö kiessö-åru-takä det finns inte så många sommarvisten.
månäituvvat NG mänältuwwat; NJ2, J mänältuwwat; NG få barn / .ein Kind bekommen NJ2-, J bli med barn / schwanger wer-den, in andere Umstände kom-men.
månåk J m4nähk; som har barn 1. ungar / Kinder od. Junge habend m. näi'htsö flicka som har barn / Mädchen, das ein Kind hat h m. pier'na björn som har ungar / Bärin, die Junge hat.
månas (pred., attr.) NG månas, npl månnasah; SG månas; NJ 2 månas, npl månnasah; J månas, npl mijnnasah, pred., attr.; barns-lig; halvväxt (mellan 15 och 20 år); som är mera barn än full-växt/ kindlich; halbwiichsig (zwi-schen 15 und 20 Jahren); mehr Kind als erwachsen (seiend) J mänas almatj barnslig person (fastän gammal) / kindliche, kin-dische Person (obwohl alt)!; mån-nasah ja kuinah halvväxta barn och kvinnor / halberwachsene Kinder und Frauen h jfr m ån-nålatj.
-manåtahka J -manähtahk; sammansättningen: påhttsu-ma-nätak-tieväh kullar där renar bruka vistas och beta I. över vilka de bruka färdas fram / in der Zusammensetzung: p.-m.-1. Hfigel, auf denen die Renntiere sich häufig aufhalten und wei-den od. fiber die sie gewöhnlich ziehen.
manåtallat J manåhtallat (pass. av mannat); gås, tillryggaläggas / gegangen werden, zurfickgelegt
werdenh vier'hti tat kuhka mdhk-m. man måste gå den här långa omvägen.
manåtallat -tahttet NG ma-nåhtallat; NJ 2 ni, se manåtaht- tät; driva (t.ex. renar) / treiben (z.B. Renntiere) h kontin. av manätit 2.
manåtahtret NJ 2 manåhtahttöt =manåtallat 2.
mänåtipm-e, attr. -tis NG attr. månahtts; NJ 2 månähtkpmö, attr. -htzs; J månähtli)m, attr. -htts; barnlös / kinderlos.
manätis- NG" manahtls; m.-härrä den herrn som var här en gång som hastigast / der Herr, der einmal auf einen kurzen Sprung hier war.
manätit NG, NJ2, J manätit; göra en tur, fara någonstans ett slag 1. som hastigast / irgendwo- hin einen kurzen Abstecher rna-chen, rasch gerade einmal wohin fahren h göra ett besök, hälsa på ett slag 1. som hastigast / rasch einen Besuch machen, auf einen Sprung od. ganz flächtig hej jdm vorsprechen.
manätit NJ2, J manähttt; gå med, följa med / mitgehen, mit- folgen älöv m. gå med, följa med, vakta renhjorden / mit der Renntierherde gehen, sie beglei-ten, bewachen, hiiten.
månätuvvat NJ2, J månåhtuw-wat; bli utan barn, bli barnlös / kinderlos werden, die Kinder verlieren.
månaatj se månnlatj. månelihåh NG måndzIdth, SG månathå; NJ 2 ffi, J ffi, J Hi; NG de avlidnas andar /die Geister der Verstorbenen SG gengångare,
dödingar (jämikutj) I Wiedergän-ger, Gespenster, Totengeister (jä-mikutp I; jfr månnlatj.
ma~ (adv.) SG, NJ 2, J ma-nån; vartill? / wozu? woffir? mann täv atnä vad har man detta till? (jfr mans, man-n e [s], m i j).
mans (adv.) SG, NJ2, J ma-näs; vartill? / -svinn? woffir? I; mans tät kal'Idi vad skall det här vara till? (se mannes, ma-n6n, mij).
manjåtjah manjitjah (plur.) NG mariåaah; NJ 2, J ma9ial'iah; sonhustrur, svärdöttrar inbördes / Gattinnen der Söhne, Schwie-gertöchter in ihrem gegenseitigen Verhältnis zueinander h svärmo-der 1. svärfasvärmo-der och sonhustru inbördes / Schwiegermutter od. Schwiegervater und Schwieger-tochter in ihrem gegenseitigen Verhältnis zueinander.
manjitjah (plur.) se under manjåtjah.
månnå NG1 månnå, NG4 gsg mänic, NG1,5 gsg månå; SG månnå; F männä, npl månå månå; NJ 2, J månnå, gsg månå; barn (SG, NJ2 även: björnens ungar)/ Kind (SG, NJ2 auch: die Jungen des Bären) h J sjaddat mänäin bli med barn/schwanger werden, mit einem Kind gehen NJ Mima-~nä, se under järn a s; J par.'im•-männei gossebarn / Kind månn-lichen Geschlechts, Knäblein nåihtsutj-männä flickebarn /Kind weiblichen Geschlechts, Mäd-chen h NG mänäi kuou'lui lä är med barn, gravid; SG ~nä-pälös från barndomen / von Kind-heit an h J männä-ai'la barn-
doinstid / Kinderzeit, Kindheit I; männä-hier'k klövjehärk som bär barn / Renntierochse, der bel der Saumfahrt ein Kind zu tra-gen hat h NG8 månnå-kierik (ej NJ 2 , J) ogift kvinna som har fått 1. haft barn / unverheiratete Frau, die ein Kind bekommen od. ge-habt hat; J månnå-kui'na kvinna som har småbarn (att sköta) / Frau, die kleine Kinder (zu war-ten) hat h månnå-kåhk kåta där man har barn / Zeit, Haushalt, in dem man Kinder hat!; månnå-nakulatj som har barn! wer Kin-der hat h månnå-piebm barna-föderska / Gebärerin, Wöchnerin månnå-siehla halvvuxen (hälv-ten barn) / halbwächsig, halb er-wachsen (halb Kind) h NG8, J månnå-säyka barnsäng / Wochen-bett, Kindbett NG8, NJ2 månn& ulmutj (J m.-almatj)NG8 = mån-nå-kierik, NJ 2 , J kvinna som har småbarn / Frau, die kleine Kin-der hat.
mänmIlatj NG ~nåla, SG miinniftlat,§;NJ 2,J männäld; barns-lig (även i klandrande betydelse) / kindlich; auch: kindisch h NG söm har dåligt lokalsinne, »icke riktigt känner landet» / wer einen schlechten Ortssinn hat, »das Land nicht ordentlich kennt» h J månnålatj miella barnsligt sinne / kindliches Gemfit.
mannam se under mannat. mannat NG3 ptc prt act. man-nam, NG8 3 sg impf manål; SG mannat; F mannat, 2 sg imp. mcenå; NJ2, J mannat, 1- sg prs manky; 1. gå, dra sin väg, fara, resa / gehen, seines Weges gehen, seine Strafie ziehen, (dahin)zie-
hen, reisen NJ2 manåv mdn; na, te manåh jag går; ja, gå du! mannå kålnös går sin väg, drar sina färde; manåh räftn gå i frid! NG mannam-mdhkkö ärende som kräver resa / Geschäft, das eine Reise nötig macht h J mannam-måhkån under resan / während der Reise 1; 2. gå efter något, gå för att hämta något / um, nach etw. gehen, etw. herbeiholen NJ2 tjähtjäi mannat gå efter vat-ten / um Wasser gehen, Wasser holen (gehen)/; 3. gå (om tid; om maskineri) / gehen (von der Zeit [vergehen]; von einer Maschi- nerie) NJ 2 mannå tiden går (jfr kålnåt, kållåt); klåhk-ka mannå klocklåhk-kan (uret) går; ittjij manåtjit dttjälz fick den inte att gå (motorn); 4. göra en tur 1. ett besök någonstans, gå in, vara in / eine Reise, Fahrt ir-gendwohin machen, einen Besuch irgendwo machen, bei jdm ein-kehren, vorsprechen h J läh-kus tån Vuonan mannam har du varit i Norge? NJ 2 manniv fan tålAn jag var in i den gården; manniv ähkö lunne jag var in till, avlade besök hos farmor; NG säme-man-nam-häi'ma gård som lappar bruka besöka / Hof, in dem die Lappen gewöhnlich einkehren 5. (opers.) gå (bra 1. illa); gå (i en mängd olika slags uttryck) / (unpers.) es geht (gut od. schlecht); es geht (in einer Menge verschie-dener Ausdriicke)h puorakil man-nå det går bra; kdkte håna manman-nå hur går det med dig? mannå kiehttjit jahkäi går på sitt sjunde år osv. / (er) geht ins siebente Jahr h mannam-käi'nä (J) res-
väg, färdeväg / Reiseweg, Wan-der-, Fahrtweg h J mannam-lau'hka resväska / Koffer, Reise-tasche NJ3 sisä-mannam ingå-ende (subst.), ingång / das. Her-eingehen, Eintreten, Eingang årkus-mannam utgång, utgående /Ausgang, das Hinausgehen, Hin-austreten Härrå var:julis tu dr-kusrnannamav ja tu sisämanna, mav tälätjis ja ihlaven
Herren bevare din utgång och din ingång ifrån nu till evig tid. maniok NG" mannå; NJ2, J mannå, gsg mann; 1. resande, vandrare! Reisender, Wandererh NG13, NJ2 vuouhtjös mannå rask fotvandrare / rustiger Wanderer 2. (i sammansättn.) som vandrar, färdas / (in Zusammensetzungen) Wander-, Zug- wandernd) mannä-kuolM fisk som färdas för-bi/ Fisch, der (in einem Schwarm) vorbeizieht mannä-tau'ta farsot / (durchs Land ziehende) Seuche, Epidemie I; mietts8-mannå, se rniehtts -6
Männaatj mruidatj NG månad, npl metnelanah; även: mäfidag (snarast geminatx med bägge kompon. helt korta)/ (bei-nahe Geminaten mit zwei ganz kurzen Komponenten) h NG1 månnelanah , mäfiganah, nsg -lag; NJ2 Hi, J HI; de avlidnas andar / die Geister der Verstorbenen jfr månelihäh.
manne(s) (adv.) NG1 mannås; SG, NJ manne(s); J manna(s), man-ne(s); varför, av vad orsak, i vad avsikt / warum, weshalb, wes-wegen, aus welchem Grunde, in welcher Absicht h NG mannes tah if, NJ 2 m. tat ij varför inte
det?; J manne(s) tat if tdhkkih varför duger inte det?; manne(s) tån läh tänne varför är du här? (jfr manän, mans, mij).
mannjäsasss se under m a n n-,Osisss.
mannp NG mariåå, npl malQh, med poss. suff. 2 sg malviät; MG" maååå; SG ma, gsg malt; F ma/pW, npl ma', apl NJ 2 marni, asg ma44; J maltriö, asg mahi4c,; -NG, SG, NJ2, J son-hustru; svägerska till kvinna / Schwiegertochter; Schwägerin ej-ner Frau h MG" även: kvinnas kusins hustru; brorsons I. syster-sons hustru / auch: die Gattin des Vetters einer Frau; Gattin des Neffen.
mannjflin se m a n lo' i n. mannYsassN se under man n-j"-äsisss.
mannpsisss SG Trudzigsissås, gsg maåååsissä; NJ2 mariri&assU, asg -sassätt; J makkäsassås och manhiösasss, gsg -sassä; blivan-de mannjä I zukiinftige mannjä (Schwiegertochter, Schwägerin). manno NG mannCo, iness. sg mancon; SG iness. sg manCon; NJ2, J manncD, gsg manC); gång, resa, färd / Gang, Wanderung, Reise, Fahrt NG' vårälta mannö värl-dens gång / der Gang der Welt h J manö nanne på resa, på färd / auf der Reise, auf der Fahrt NG, SG duhta manön i ett sträck, utan att stanna / ohne Unterbre-chung, ohne Halt zu machen 7; jfr ai'takin, aktat-ra.0s.
miinnö NG1, SG männ6.); NJ2 månnC.), asg mändyw; J männ6), gsg mänCo; 1. måne / Mond 7; J alm6 Månn() måne (till skillnad från
»månad») / Mond (zum Unter-schiede von Bed. 2, »Monat») /; NG1 juo lä männö riekätam,NJ 2, J juo lä Mällää vuohtjäm det är ny-(tändning)/es ist Neumondh NJ2, J männö kuojijt månen går upp; männö kuröt, se kurötit; männö kuosmä, kuosnä 1. mayus man nä månen avtager/ der Mond nimmt ab!; männö 1 liekkain, se liegga; männö 1 pielijn det är halvmåne / »der Mond ist halb», d.h. es ist erstes od. letztes Viertel piellö-männö piellö-männö-piellö halvmåne / »Halbmoud», d.h. erstes od. letz-tes Viertel männö-tjal i må mån-skäran / Mondsichel NG1, NJ2, J män(n)ö-kaska månskifte/ Mond- wechsel män(n)ö-kask-tal'hkö dåligt väder vid månskifte / schlechtes Wetter bei Mondwech-sel I; männö-tjuou'ka månljus, månsken / Mondlicht, Mond-schein nåhkkö männö sista sta-diet i nedan / letztes Stadium des abnehmenden Mondes (im letz-ten Viertel) tievva männö full-måne (= liegga) I Vollmond (= liegga) I; åtå männö nymåne / Neumond I; männö-pårrålipmö månförmörkelse / Mondesfinster- nis männö pårråluvvå, se pår- råluvvat; 2. månad! Monat /; J männö-sväinas, -teunår dräng, tjänare anställd för en månad / Knecht, Dienstbote, Gehilfe, der för einen Monat angestellt ist]; männö-teu'nei tjänst som räcker en månad / Monatsdienst (Dienst för einen Monat) å1å-jak(8)-~nä, se d. o.; kuov(v)a-mänö, se d. o.; (sDnjuktja-männo, se d. o.; vuoratjis-männö, se d. a.; mår`mös-männö, se m å em ös;
piehtsö-männö, se d. o.; sjnjiltja-Mäll12(5, se d. o.; pår`kö-männö, se d. o.; rakiit-männö, se ra kö.t; kårkö-männö, se d. o.; pastills-männö, se d. o.; jau'la-männö (se j å u 'lå) jämte januar-m., fe-bruar-m. etc.; mieska-männö, se mieska 2.
männötahka NG* mannutahk, SG männiota, NJ 2 männcotahka; J mr:tnntatak, männeotakka, gsg -takä; måndag / Montag.
nignnötihp NG, NG1 månnb-ttitpä, iness. sg -hpän; SG männfh-tthp-å; NJ 2 männiotthp; J2 mån-niatthpå, asg -tipäo; månsken / Mondschein.
mannulahka NG mannulahka, iness. sg -lakän; NJ2, J mannu-lahka, gsg -lakEt; resa (subst.) / Reise h NG sjaltai mannulakän iestik det blev hinder på resan; J sar'nö-mannulahka predikoresa / »Predigtreise» NJ3 vai mij lu-luime puorakit ållitit mannula-käme att vi må väl fullborda vårt lopp (levnadslopp; relig.) / auf dalS wir unseren Lauf (Le-benslauf; relig.) mit Freuden vollenden mögen.
manös NG maneDs; SG manfts, gsg mannusa; NJ2, J manCo' s, gsg mannusa; vandring, resa / Wan-derung, Reise h NG manös lä tåhku ämnar fara dit; J if tät åni manös mö vai'pata inte tröt-tar denna korta vandring ut mig.
matjäs (adv.) NG, SG mans; NJ 2 mayEts (hellre,/ besser / manus); J mans; 1. bakåt, till sist i ra-den, bakefter (rörelse till), till-baka (fig.) 1 nach hinten, röck-wärts, hintenan, ans Ende der Reihe, hintenhin (von einer Be-
wegung nach hinten), zurilck (bild!.) h NG kåldjasta mayås, lä-ku tjuovvömin ma On titta bak-åt och se efter, om han följer medl piedjä mayås »%grar i vänd-ningen» (tar tillbaka en utfäs-telse) / (er) »stellt zuriick», tritt von etw. zuriick, versagt im ent-scheidenden Augenblick (nimmt ein Versprechen hinterher zu-röck) h J mayås piedjat efter-sätta, tillbakaefter-sätta, försumma / hintansetzen, ver(ab)säumen, zu-räcksetzen, -stellen, hinausschie-ben h NJ2 ilå läh m. piedjam too paYköv du har eftersatt det här arbetet (låtit det vara för länge, så att det blivit väl sent); 2. ut-över (om tid), till sent, för länge / iiber - - hinaus (von der Zeit), bis spät, zu lange h J magis tån kiitöh du är borta över tiden, för länge / du bleibst fiber die Zeit hinaus od. zu lange fort!; mayås vipåima vi dröjde för länge; rna-nås åtåt sova för länge, till fram på dagen / zu lange, bis spät in den Tag hinein schlafen h se maijus.
magåtallat NG, N.12, J mayå-tullat; frekv. av ni atit; m. tåkav gång på gång komma för sent till tåget / immer wieder zu spät zum Zuge kommen.
maga (postp.) NG, NJ2, J rna- l; efter (i tiden) / nach (in Be-zug auf die Zeit) h må mayd påhtå kommer efter mig.
maudt (adv., postp.) NG
ma-ort,
SG malt; NJ 2, J maygt; 1. (adv.) efter, bakefter, bakom (om rörelse som där försiggår); bakpå, på den bakre sidan 1. kanten / hinten(nach), hinterher,hintendrein (von einer dort ver-laufenden Bewegung); hinten-(auf), auf (an) der hinteren Seite od. auf (an) dem hinteren Rand/; mayört i örmärke betecknar den bakre (övre) kanten av örat/beim Ohrenzeichen bezeichnet maydt den hinteren (oberen) Rand des Ohres h NG, J maydt påhtå kom-mer bakefter / kommt hinterher, hintennach njåhkat m. smyga (sig fram) bakom någon / (sich) hinter jdm (heran)schleichen J may0<t-tjuovvuje efterföljande / nachfolgend, folgend h 2. (postp.) efter, bakefter / nach, hinter (mit dat.; von einer hinter etw. verlau-fenden Bewegung)h må mayet påhtä kommer bakefter mig.
magdtis- se maijöltus. maijöltus- NG1, SG mayatus; NJ mayårtis; J maltis-,
tus; (som första led i samman-sättningar:) bak-, efter-, bakre / (als erstes Glied in Zusammen-setzungen:) Hinter-, Nach-, hin-tere h J mayörtis-killös, se kål-lös; NJ2 mayärtis-puolvah efter-kommande släkten / nachkom-mende Geschlechter, Nachfah-ren h J mayårtis-ruou'IMiedja märke i bakre kanten av renens öra / Zeichen im hinteren Rand des Renntierohres.
maljömus (super!., adj.) NG, SG, NJ2, J mayömiis; 1. bakerst, sist (i rad 1. i tid) / der hinterste, letzte (in einer Reihe od. in der Zeitfolge) may -emus kierås sista släden (i rajden) / der letzte Schlit-ten (in der Raide, dem SchlitSchlit-ten- Schlitten-zug) ma0mus peiVe den yt-tersta dagen / der Jiingste Tag h ma0mus pålå sista gången (tids-
angivelse) / das letzte Mal, zum, beim letzten Mal (Zeitangabe) 2. (ill. sg., adv.) ma0mussai till bakerst, till sist (i rad 1. tid) / am weitesten nach hinten, (bis) zuletzt (in einer Reihe od. in der Zeit)/; J åsai tav kierräsav m. la-gade så att den släden korn sist i rajden h 3. (elat. sg.) mayömusås(t); mayömusäst tack för senast! / »Danke för das letzte Mal!» (da wir uns trafen = BegröBung eines Gastgebers durch den Gast bei der ersten Begegnung nach dem Zusammensein).
ma~us (superi., adv.) J ma-Onus; sist, till sist / zuletzt, das letzte Mal, letzthin in. kal'köi ultiv vuollat sist skall man göra rännan i skidan; kå tån In. man-nih !änne då du sist var här.
marOn (postp., prep., adv.) NG, SG, NJ2, J mayön; 1. (postp., prep.) med, tillsammans med; omedelbart bakom, efter / mit, zu-sammen mit; unmittelbar hinter (mit dat.), nach!; även: ute för att få tåg på något/auch: hinter einer Sache her (um sie zu erwischen)/; J mri m. tat påhtä han kommer med (tillsammans med) mig; NG' juodelöt kuoM m. ströva omkring för att fiska / hinter den Fischen hersein, herjagen = umherstrei-fen, um zu fischen h J även: näst efter (vid jämförelse) / auch: tå-mittelbar nach, gleich nach (im Vergleich) in. stal`pä påklä fler' va näst efter vargen (i styrka och snabbhet m.m.) kommer jär-ven / gleich nach dem Wolf kommt (an Stärke und Schnel-ligkeit) der Vielfraf3 h 2. (adv.) med; efter, bakom / mit; hinten- 32
(drein) lä-ku påna m. är hun-den med? NG tahka mayön ome-delbart bakom / unmittelbar da-hinter, hinterher.
map (komp.) NG, SG, mayöp; bakre, (den) senare, andre (av två), följande, nästa / (der) hintere, (der) spätere, (der) andere, zweite (von zweien), der folgende, nächste map pei'vå dagen efter, följande dag / der Tag danach, der folgende Tag!; tuot map ålmäi faut& den där andre mannen (av två) sade:
marffipuh (plur.) J mayöptch; efterbörden (hos människan; vuo-sah hos djur) / Nachgeburt (beim Menschen; vuosah hej Tieren) jfr manp. -
marOput (komp. adv.) NG mayöpuht; F, NJ2, J mayöput; se-nare, vid en senare tidpunkt! spä-ter, zu einem späteren Zeitpunkth inayöput tal' väi senare mot vin-tern / mehr gegen den Winter hin.
marigit NG', SG, NJ, J mayötit; komma för sent till (med ack.) / zu etw. zu spät kommen, etw. versäumen (mit acc.) h dra sig efter (om ur) / nachgehen, zu spät gehen (von einer Uhr) NG hålikat kahpöra tållij,juo mayötih kasta mössan i ' elden, du kom för sent! (säges till en gäst som kommer just när man slutat äta) / wirf die Mötze ins Feuer, du hist zu spät gekommen! (sagt man zu einem Gast, ' der gerade dann kommt, wenn man mit dem Essen fertig ist)!; J mån matat äiköv tal ållu jag kommer då all-deles för sent; mån mayötiv tåkav jag kom för sent till tåget.:
vann; NJ 2, J mayt'J, gsg mayytha; kön på en framdragande ren-hjord L -flock / das (breite hin-tere) Ende einer dahinziehenden Renntierherde od. eines Rudels NG1 mayij-lai'hU,NJ mayij-kiih-kak ren som håller sig i sista eftersladden vid flyttning / Renn-tier, das sich bei der Wanderung ganz im hinteren Ende der Renn-tierherde hält.
maka NG måNta; SG måbka, pred., attr.; NJ2 Hi; J måbka, attr.; många / viele i; NG kustujin mayka kåt, se kuostut; J mayka pålä många gånger / viele Male, vielmals.
maijki (adv.) NG, NG1 måOet, SG metykt; NJ 2 Hi; J mablet(h); många gånger / vielmals.
mainäi (post., prep., adv.) NG mayyål, SG mayyjrt, N.12 mayy4, J mayy4; (postp., prep., adv.) (hän) bakefter, efter (någon för att komma i sällskap med denne) / hinter (jdm selbst in Bewegung Befindlichen) her (um ihn einzu-holen), (hinter) jdm nach (-fah-ren od. dgl.) h NG vuothim tu m. jag ger mig i väg efter dig (för att få sällskap med dig); NG, J patkästij kierckev mu m. kastade en sten efter mig / (er) warf einen Stein (hinter) mir nach!; J may- yäi påtij han kom (bak)efter oss; mayyåi vuol'kä ger sig i väg för att komma i sällskap med någon; J mayyåi påtij kom efter. mauälakköi NG mayyälakå, NG1 mayyakthkdn, SG mayyälak-kik; NJ 2 , J mayytilakkck; efter varandra / nacheinander, hinter-einan der.
maurtnit SG mayytimt; NJ 2,
J mayyänit (hellre: mayyunit); bli sen 1. senare, komma på en senare tidpunkt / zu einem spä-ten (späteren) Zeitpunkt (fertig) werden, eintreffen, zu einem spä-teren Zeitpunkt kommen /; vänta till längre fram / bis später war-ten!; jfr mawjunit.
~IM SG, NJ2, J mayyå; 1. sen, försenad / spät, verspätet i; NJ2, J mayy8 ai'kä sen, försenad tidpunkt (van!. i fråga om års-tid, t.ex. vår) / später, verspäteter Zeitpunkt (gewöhnlich in bezug auf eine Jahreszeit, z.B. den Frilhling) m. jähpä• sen årstid / späte Jahreszeit i; jfr j ållp ö; m. kilå sen vår / später Frilhling m. kiess2 sen sommar / später Sommer i; juo 1 tat åbbå m. pei'vä det är redan ganska sent på da-gen; kitt mayo iehk2tij ända till sena kvällen / bis zum späten Abend /; mayyä tjaktjai till sena hösten (till sent på hösten) / bis zum späten Herbst (bis spät in den Herbst hinein) h 2. i sam-mansättn.: bakre, bak-; senare (delen; om tidsrymd), sen-/in Zu-sammensetzungen: hintere, Hin-ter-, Räck-; späterer (Abschnitt; von einem Zeitraum), spät-, Spät-h mayy -ä-kiehtjä bakre ändan / das hintere Ende h m.-kietjän kuova-månö i senare delen av februari / in der zweiten Hälfte Februari; mayyä-kiehtj vatnasa vatnasa m.-k. bakre ändan av båten / das hintere, achtere Ende des Bootes, Hinterschiff i; J fan kirjä mayyä-kietjän i bakre delen av den bo-ken / im letzten Teil dieses Bu-ches NG1, J mayyä-tjavärk rygg-raden fr.o.m. svanskotorna till
nedersta revbenet / das Rfickgrat, die Wirbelsäule von den Schwanz-wirbeln bis zur untersten Rippe NG1, NJ2, J mayye-tjåivek sen-dräktig, som kalvar sent / spät kalbendh NG, NJ 2 mayye-vuog 'ta -vuoö'ta) bukhålan (på djur) / Bauchhöhle (bei Tieren)h komp. map, superi. mayemus, iness. may -e'n, ill. mayyäi etc. se särsk. artiklar.
malime(a) (postp., prep., adv.) NG, NG8 mayybl; NG1 mal; SG, NJ2, J mayyd(a); 1. (postp., prep.) efter, senare än / nach, später als h J sån påtij mal(a) må han kom efter mig (senare än jag) / (er) kam nach mir (spä-ter als ich) h NG' mann' el te lä tå påhtätn har kommit senare än du; J påta mayyel ihttätja kom i övermorgon! / komm fibermor-gen h 2. (adv.) efteråt, sedan, senare / nachher, hinterher, spä-ter h NG1 även: baktill / mich: hinten NG8 taste mayyel, (SG, NJ2, J) taste mayyel(a) här- (hä-dan-)efter; därefter / von nun an, von jetzt ab, fortan; dann, dar-auf h NG tanne mayyel senare, någon tid efteråt / später, einige Zeit danach, darauf.
matwa(a) kå (konj.) SG man-na ko; NJ 2, J mayyd(a) ko; se-dan, efter att / nachdem, als.
matneattja (adv., postp., prep.) NG mayydana; NJ 2, J mayyå-lat'aa; 1. (postp., prep.) litet efter, litet senare än / etw. nach, ein wenig später als /: 2. (adv.) litet efteråt, litet senare / etw. nachher, ein wenig später.
mawfflattjan J mffldat'aan; litet efter (i rummet) / ein wenig
weiter hinten, hinterdrein; etw. hinter.
maimaij (postp., prep., adv.) NG mayydt; NJ 2, J raffla ); 1. (postp., prep.); (till) efter, till över (temporalt) / bis nach, bis fiber (temporal) h J pätseh tån må m. stanna du efter mig (även lokalt); NG, J vuor`läh-kus m. kaska-påive (-peive) väntar du till över mid-dagen? / wartest du bis nach dem Mittagessen? bis fiber das M.?/; 2. (adv.) efter, till efteråt, till senare (temporalt) / bis nach-her, bis späterhin, bis (auf) spä-ter (temporal) /; J sån pätsij m. han stannade till efteråt, till se-nare; 3. (adv.) efter; längre bakåt, akterut/nach (in Verbalkompos.); weiter nach hinten od. achteraush NG mayydij lat pätsij han bleV efter / er blieb nach, zurfick h J Mällä åilfe vuolest mayydij pieja-tallih kiehta-rapsah från barnets huvud (i vaggan) och nedåt efter armarna lägges renkalvhår; NG val mayyeli sjaddå så att den kom-mer längre akterut (i båten) / da-mit er weiter nach hinten, wei-ter achwei-teraus (im Boot) kommt NJ 2 piejah tav hierckev m. sätt den här härken i bakändan (på rajden)!
matjuNin^, mannjtlin (postp., prep., adv.) NG mayyälin, mag-12n; SG, NJ2, J mayydin;1. (postp., prep.) efter, senare än (temporalt); efter, längre tillbaka än (lokalt) / nach, später als (temporal); hinter (mit dat.), weiter zurfick als (lo-kal)/; J sån påtij kuokta minuvhta må m. han kom två minuter efter mig; oansett mu m. gå efter, bak-om mig (längre tillbaka än jag)
/ geh hinter mir (weiter hinten als ich) h 2. (adv.) bakom, på en plats längre bakom / hinten, auf einem Platz weiter hinten. magg-en (adv.) NG12 mayyön; NJ 2 ill; J mayyön; efteråt / nach-her, später.
magma (adv.) NG, SG, F, NJ2, J mayyöt; sent / spät h J te lä in. kådjöt då är det (för) sent att rädda (renarna); ilå in. (allt)för sent / (all)zu spät.
maugunit magunit NG yumt, SG mayumt; NJ 2, J may-yund; bli sen 1. senare, komma att bli utförd 1. inträffa på en senare tidpunkt; komma att göra något på en senare tidpunkt, bli försenad / spät od. später ein-treffen, geschehen, (im Lauf der Dinge, von ungefähr) zu einem späteren Zeitpunkt ausgefährt werden od. eintreffen; (durch Zu-fall) etw. zu einem späteren Zeit-punkt ausfähren, sich verspäten, Verspätung haben h NJ2 vänta till en senare tidpunkt; bli långt framskriden (om tid) / bis zu ei-nem späteren Zeitpunkt warten; sehr spät werden, weit vorge-räckt sein (von der Zeit)!; J även: bli efter / auch: zuriick-, nach-bleiben h NG kå mayyuna (NJ 2 mayyun) ai'ke när det lider mot hösten / wenn es gegen, auf den Herbst zu geht.
maggutallat NG, NJ 2 mayyu-tallat; J ii; fördröja / verzögern, verspäten, hinausziehen NG m. ietjas fördröja, försinka sig / sich verzögern, sich verspäten h jfr magutallat.
magös NG' manas; NJ2 HI; eftersladden, kön på en hjord,
fågelflock, rad människor i rö-relse / das letzte Ende, die räck-wärtige Spitze einer in Bewegung begriffenen Herde, eines Vogelzu-ges, einer dahinziehenden Reihe Menschen h jfr mag ij.
magunit se maggunit. magus (adv.) NG, NG1, SG, NJ2, J manus; magås; kåh- tjastit m.= k. mayås; mayus pied-jat = mayås p.; manus åtöt = ma-yås å. etc.
magutallat SG, NJ2, J mayu-tallat; uppehålla, hindra / auf-halten, hindern h J manåh tån ja mayutaläh ålöv gå du och hindra hjorden (så att den inte springer bort); jfr maggutallat.
magutjassai (adv.) se mag u-tj issai.
magutjissai (adv.) mcgueIsszA, SG mayuthsscu, NJ2 mayualssal; J mayuaassal mayuatssal; till sist, till slut,. äntligen / zuletzt,
endlich.
mft-pe-så-sfi (interjekt.) NG1 mä•pe-si-sww (obsolet), NJ2 mäpå-sö-siiw, J mäpå-sö-si; (utrop av gäcksam förundran, då något häpnadsväckande berättas om en frånvarande, ungefär:) ja den (Janne)! etc. / (Ausruf, der eine verulkende Verwunderung zum Ausdruck bringt, wenn von ei-nem Abwesenden etw. Erstaun-liches erzählt wird, ungefähr:) ja der (verriickte Kerl)! etc./; NJ2 ja, kan du tänka dig!; /ja, denke dir nur mal! sieh mal einer an! ja, was glaubst du wohlh J ja kå lik fat kui'na inähtij am n må-nåv kier'hkat att den kvinna ändå kunde föda ett barn till! svar: ja inäpe-så-sål
maräs-tievvä NG1 marås-at'vvå; NJ 2 Hi, J Hi; lakim-m.-t. lång-sträckt, låg ås i fjället med klen-vuxen björkvegetation, omgiven av kal terräng / langgestreckter, niedriger Bergräcken im Hoch-gebirge mit knappeliger Birken-vegetation, umgeben von kahlem Gelände.
smarätallat NG smarähtallat; NJ HI; J smarähtallat; jämt och ständigt smaatit I immer wieder smaatit.
måratit NG märahtzt, SG mä-rahtzt; NJ 2, J mämä-rahtzt; bära (nå-got tungt) / (etw. Schweres) tra-gen h NG låssis nålätja märatij kom knogande med en tung börda (t.ex. om barn); J tån märatah låssis nåMv du kommer bärande (stor och bred) din tunga börda / du kommst (gra und breit) angeschleppt mit deiner schwe-ren Last!; jfr märrat.
smarait smårtlit NG sma-råhtzt; NJ, J smarhtit smösma-råhtzt; J' smarötzt smorait; plötsligt vakna (ur sömnen) / plötzlich (aus dem Schlaf) erwachen, auf-wachen.
maiR NG1 mår8 P, metr8vå, npl mår`fil, mår`våh, apl ~71,24 märc-rt't; NG märs fö; NG13 asg måQ'fi; SG mårefö, asg mitrfra, apl märfit; F mårefi, asg mar'fbu,t, apl
mtirc-fi't; NJ 2 måreP, asg mår74; J mdr8 f, gsg marcf, apl märWt; korv (blod-) / Wurst (Blut-) NG13 takt-d-km marVe (om slakt-ren:) har den så pass mycket fett att det räcker att göra korv av? NG kåsså-mar'p blodkorv som göres på våren till sommarmat / Blutwurst, die im Friihjahr als
Sommerproviant gemacht wird h NG, NJ2, J mar'p-Iihtt2 korv-tarm, korvskinn / Darm zum Wurstmachen,Wursthaut,Wurst-hälleh J mar'rn-tahkla en som gör korv /einer, der Wurst macht, Wurst(1)er sjuo/k-mar'fe, se suo1H-mar'f under suolH sjuoll.
marlöt NGL" mårefcot, 1 sg prs ntår`fcpm, NG 1 pl. impf mår`
f6ffina; SG mår8 f6it; NJ 2 znårdfiot, 1 sg prs niår`fcbw; J Hi; göra blodkorv / Blutwurst machen.
marP-pervt" J mår9-1Å1,8vå; Marie bebådelsedag (25 mars), här vanligen kallad åtå Mar'ft-pei'v nya M. b. d. / Mariä Ver-kfindigung (25. März), hier ge-wöhnlich åtå M.-p. der neue Marientag, die neue Mariä-Ver-kiindigung genannt h jfr Nei'ta Mariia puotköstim-pei'vig.
mar"»-vahkkö NG1 mårj&vahk-hi; SG, NJ2, J mar80-vah1c1c6); första veckan i september (när renkorna börja fälla hornhuden) — namnet efter Marie födelse-dag, »morsmässan», den 8 sep-tember / »Marienwoche», die erste Woche im September (wenn die Renntierkilhe anfangen, den Bast des Geweihs zu fegen) — be-nannt nach dem »Mutterfest» = Mariä Geburt (8. September).
mar3i (adv.) NJ2 mårsji, J mdrejz; = m a r 'j u.
maiju (adv.) NG måraph, SG måreju; NJ2 H; J ma' reju; kanske / vielleicht h NG in. lulum ådtjum kanske jag skulle ha fått -
marlika NJ 2 marahka; J mon-ka, gsg marcka; sai'ht&m. stav av trä med spjut i ena ändan (att
döda rovdjur med) / Stab aus Holz mit einer Speerspitze an dem einen Ende (zum Täten von Raubwild).
maihkan
NG mårPhIcanah (npl.); SG mår6hkan, ill. sg mår6h-kant; NJ 2 ffi; J FH; marknad / Markt h se även marcnitn.marlikanahttR
NG mårahka-nahttåt; NJ 2 HI, J HI; vara (länge) på marknadsresa / (lange) auf der Jahrmarktsreise sein jfr marc nEtnahttt.märla
SG märkit; NJ, J mår`kit; så kallas veckan omkring Margareta (efter kaska-kiesm i juli) / so wird die Woche um Margareta (nach kaska-kiess im Juli) genannt.maikus-idja
J mar7cus-2d5a; markusnatten (natten mellan 24 och 25 april) / die Markusnacht (die Nacht zwischen dem 24. und 25. April) h jus marckus-ijå kal'-m, te kal'må kitåv tjatå om det fryser på markusnatten, så fryser det våren igenom.maikus-vahkkö
NJ, NJ2, marc-kus-vahklain mark usveckan / die Markuswoche h se s uv- i dj a.marlän
NJ 2 mdr`nän; J mår-nån, gsg -a; marknad (med kyrk-helg; även utan sådan) / Jahr-markt (in Verbindung mit einem als besonderes Kirchenfest be-gangenen Sonntag; aber auch ohne einen solchen)h J mässä-marcnän marknad i samband med kyrkhelg / Jahrmarkt im Verein mit einem kirchlichen Fest, einem »Kirchensonntag» npl mar`nä-nah längre marknad /mehrtägiger Markth mar'nän-ai'k -e marknads-tid / Marktzeit I; znar`nän-ai'lEkmarknadssöndag/ Marktsonntag mar`nän-niest8 marknadskost / Proviant för die Marktzeith marc- nän-sadjö marknadsplats / Markt- platz mar`nän-vuorkös mark- nadsresa / Marktreise, Fahrt zum Jahrmarkt /; jfr m ar'h ka n.
