Från redaktionen

Ana Mendieta, Anima - Silueta verk i Mexico, 1973-77 (från utställningen "Ana Mendieta" på Uppsala konstmuseum, 1996).

Från redaktionen

Att flytta på en tidningsredaktion är inte gjort i en h a n d v ä n d n i n g . När Uppsalaredaktionen n u äntligen ser sitt första egna n u m m e r gå i tryck så är det resultatet av ett förberedelsear-bete som startade för över ett år sedan. Den 5 februari i år kom sedan flyttlasset från U m e å och vi k u n d e ta våra tillfälliga lokaler i det sk Skandalhuset i besittning. Så kallas nämligen universitetsförvaltningens hus här i Uppsala -skandalen har att göra m e d att huset i all för-m ä t e n h e t byggdes så högt att det skyför-mför-mer självaste universitetshuset! Just n u står vi i be-g r e p p att flytta ibe-gen och d e n n a rotlöshet, att inte veta n ä r eller vart vi måste flytta har varit besvärlig. I dessa Internet-tider väntar vi ex-empelvis på att få länka u p p oss för att k u n n a kasta oss u t i o b e h i n d r a d k o m m u n i k a t i o n m e d omvärlden. Men dessa prövningar till

trots så lovar vi att fortsätta b r i n n a för vår upp-gift och ser f r a m e m o t goda och produktiva år. Vi kan, till att börja med, utlova en varm fe-ministisk höst tillsammans m e d KVT. Den nya redaktionen vill också tacka Umeå-redaktio-nen som gav oss tillfälle att j o b b a m e d layout och bilder till 1 / 9 6 - ett lärlingsuppdrag som var värdefullt för oss.

Vägen från marginalen till c e n t r u m känns ibland stenigare än vi från början k u n n a t ana. Marginalitet, utanförskap, periferi och av-stånd är f o r t f a r a n d e b e g r e p p som används för att beskriva kvinnors position på arbetsmark-n a d e arbetsmark-n och i samhällslivet. I det första Uppsala-baserade n u m r e t , I marginalen, h a r ambitio-n e ambitio-n varit att låta kviambitio-nambitio-noforskare i ambitio-n o m Uppsa-la Universitet k o m m a till tals och presentera a n t i n g e n sin forskningsmiljö, ett aktuellt forskningsprojekt eller ett avhandlingsarbete.

Kulturgeografen G u n n e l Forsberg, som 1

2

diskuterar heterosexuella rumsliga kontrakt u r ett könsperpektiv, påpekar att relationerna mellan k ö n e n inte är universella. De är inte ens nationella. De formas i det vardagliga mö-tet mellan kvinnor och m ä n på olika platser. Att vara i c e n t r u m är att ta r u m m e t i

besitt-ning, att utgöra n o r m e n och att ha makt. På vems bekostnad har vi roligt? Skämtar pojkar och flickor på samma sätt? I nordister-n a Cecilia Almlövs och Maria Ohlssonordister-ns artikel kan d u också läsa om h u r m ä n och kvinnor skämtar. De utgår från att kön har betydelse för vårt språkbruk och hävdar att det d ä r f ö r är viktigt att se på vilken repertoar som är till-gänglig för kvinnor respektive m ä n .

Marta R o n n e , som är d o k t o r a n d i Littera-turvetenskap, berättar o m författaren Greta Beckius som vid förra sekelskiftet skrev en fri-språkig r o m a n o m en upsaliensisk studentska som söker sin sexualitet. Marta R o n n e m e n a r att Beckius text skiljer sig från samtidens a n d r a kvinnliga författares universitetsskild-ringar, eftersom Beckius r o m a n ventilerar kontroversiella temata som sexualitet och kär-lek, utan att vara ett debattinlägg i k a m p e n för kvinnors lika mänskliga rättigheter.

Sophia Marongiu, som skriver sin avhand-ling i psykologi, fortsätter diskussionen från f ö r e g å e n d e n u m m e r om kvinnor och chef-skap, utifrån g r u n d a n t a g a n d e t att det är vik-tigt att kvinnor får m e r reell makt.

Annika Åkerblom och Inger Humlesjö har, tillsammans m e d några a n d r a kvinnoforskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet, skrivit en artikel i vilken d e kartlagt kvinnliga forskares villkor på sin relativt färska institution.

Den nya redaktionskommittén består av nio kvinnoforskare från Uppsala: Cecilia Alm-löv som är nordist; Margaretha Fahlgren, lit-teraturvetare; Kerstin Shands, forskare inom amerikansk litteratur; Denise Malmberg, et-nolog, Anna-Karin Malmberg, filosof; Ulrika Nilsson, idé- och lärdomshistoriker; G u n Hei-mer, medicinare, Hedvig Ekerwald som är so-ciolog samt juristen Görel Granström. Det första året ingick också ekonomhistorikern Inger Jonsson i kommittén, m e n h o n har n u slutat eftersom h o n fått arbete på a n n a t håll.

Redaktörer är litteraturvetaren och

skri-b e n t e n Ulrika J o h n s e n , som också arskri-betar på C e n t r u m för kvinnoforskning m e d forskarin-f o r m a t i o n samt Gabriella Ahmansson, som är litteraturforskare m e d ett förflutet som skri-b e n t och föredragshållare inom ä m n e t makt och kön.

Kvinnoforskningen lever och blomstrar för-visso i marginalen - ett utanförskap som kan vara både av o n d o och av godo. Och det är just här, i marginalen, som många pionjärinsatser gjorts. H ä r i Uppsala fanns till exempel 1978-81 Kvinnolitteraturprojektet m e d professor Karin Westman Berg som projektledare och Gabriella Ahmansson som assistent. Projektet, som var en logiskt fortsättning på det kvinno-l i t t e r a t u r s e m i n a r i u m som Karin Westman Berg länge drivit i Kursverksamhetens regi, bestod av en handfull litteraturforskare och d o k t o r a n d e r m e d egna forskningsområden och huserade i en mycket liten tvåa på Kyrko-gårdsgatan eftersom det inte fanns plats på Litteraturvetenskapliga institutionen. I projek-tets handskrivna kortregister fanns i stort sett alla kvinnolitteraturforskare och kvinnofors-kare i N o r d e n . Karin Westman Berg var till-sammans med Birgitta H o l m den stora inspi-ratören och igångsättaren och ett naturligt fo-kus för kvinnoforskningen i Sverige, något som tydligt kan spåras i diverse publikationen från 80-talets början. Tidning för Litteraturve-tenskaps n u m m e r 1 / 8 0 hette t ex "Feministis-ka betraktelser." K v i n n o l i t t e r a t u r p r o j e k t e t startade också i all anspråkslöshet en skriftse-rie, Kvinnolitteraturforskning I-IV, vars första n u m m e r "Teorier och begynnelser" u t k o m

1979. Redaktör var Gabriella Ahmansson. När så KVT startades 1980 av en g r u p p kvinnofors-kare i L u n d var temat för det första n u m r e t "Kvinnoforskning". H ä r medverkade Karin Westman Berg, Harriet Holter, G u n n a r Qvist tillsammans m e d a n d r a kända kvinnoforskare. Numrets första illustration var d e n tidnings-bild från Karolinska sjukhuset som visar graf-fittin "Gråt inte, forska," en devis som Karin Westman Berg året innan använt som titel på den samlingsvolym m e d aktuell kvinnoforsk-ning som gavs ut på Prisma. Vi k ä n n e r verkli-gen att vi arbetar i en levande tradition och gläder oss åt att kvinnoforskningen på nytt har fått ett eget litet r u m i Uppsala!