Den modiga mannen
och hans svaga kvinna
En litteraturstudie över jämställdhetsperspektivet i läromedel i
historia för årskurs 4-6
KURS: Självständigt arbete för grundlärare 4-6, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogramet 4-6
FÖRFATTARE: Elsa Gabrielsson, Julia Samuelsson EXAMINATOR: Joakim Öberg
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare 4-6 15 hp School of Education and Communication Grundlärarprogrammet 4-6
VT21
SAMMANFATTNING
Elsa Gabrielsson, Julia Samuelsson
Den modiga mannen och hans svaga kvinna - En litteraturstudie över
jämställdhetsperspektivet i läromedel i historia
The brave man and his weak woman - A literature study of the gender perspective in
History textbooks
Antal sidor: 22
Läromedel ligger till grund för stora delar av historieundervisningen och det är därför viktigt att veta att läromedlen förhåller sig till läroplanens mål, dock finns det inga krav på att ett läromedel måste förhålla sig till läroplanen. Forskning belyser att lärare sällan granskar de läromedel som används. I läroplanen för grundskolan står det att skolan har i uppgift att förmedla och verka för jämställdhet. Genushistoria är väletablerat inom historievetenskap men samtidigt visar forskning på att historieläromedel inte är uppdaterade i förhållande till forskningen. Syftet med denna litteraturstudie är att studera hur kvinnor respektive män framställs inom historieläromedel för årskurs 4-6. Den andra frågeställningen behandlar hur historieläromedel förhåller sig till läroplanens mål om jämställdhet. Litteraturstudien har baserats på litteratur som sökts fram genom databaser och främst utgått från nationella källor och sedan har internationella källor inkluderats för att bredda resultatet. Källorna har granskats utifrån väl utvalda kriterier som svarar för om källan är relevant för arbetet. Resultatet visar att kvinnor är underrepresenterade i läromedel i historia för årskurs 4-6, samtidigt som utvecklingen av jämställdheten i läromedel går framåt. Kvinnor framställs som svaga och som en tillhörighet, samtidigt som män framställs som modiga och äventyrliga. Det finns också tydliga tendenser till att historiska kvinnors positiva egenskaper presenteras som ett arv från kvinnans far. Faktorer som påverkar att läromedel inte förhåller sig till jämställdhet sägs vara läromedelsförfattarnas rädslor till förändring av den tidigare undervisade historien eftersom det i sin tur skulle påverka förlagens ekonomi. Av dessa anledningar placeras kvinnor in i mindre stycken utanför huvudtexten. Historieläromedel kräver vidare utveckling för att bli jämställda.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställning ... 2
2.1 Syfte ... 2 2.2 Frågeställningar ... 2 3. Bakgrund ... 3 3.1 Styrdokument ... 3 3.2 Läroböcker ... 3 3.3 Jämställdhet ... 4 3.4 Genushistoria ... 5 4. Metod ... 6 4.1 Litteratursökning ... 6 4.2 Urvalstabell ... 7 4.3 Materialanalys ... 8 5. Resultat ... 10
5.1 Jämställdhetsperspektiv i läromedel för historia ... 10
5.2 Kvinnornas framställning i läromedel för historia ... 11
5.3 Männens framställning i läromedel för historia ... 13
5.4 Läromedel i förhållande till läroplanen ... 14
6. Diskussion ... 16
6.1 Metoddiskussion ... 16
6.2 Resultatdiskussion ... 16
7. Referenser ... 20
8. Bilaga ... 23
1.Inledning
Drottning Filippa var under 1400-talets början Sveriges statschef när unionskungen Erik av Pommern befann sig utanför landet, trots detta nämns inte Drottning Filippa alls i historieböckerna för grundskolan. Historiker menar att det finns ett problem i att läroboksförfattarna och förlagen är konservativa i valet av vilka händelser och personer som representeras i läromedel. Harrisson understryker att läromedelsförfattare själva har uttryckt att det tar lång tid att få in ny kunskap i läromedlen (Harrisson, 2015).
I ett debattinlägg för tidningen Skolvärlden skriver läraren Lina Lindström att den manliga historieskrivningen är normen i samhället. Hon konstaterar att lärarna i grundskolan själva är skolade i en historieundervisning med en manlig norm och att den lever vidare genom lärarnas undervisning. För att bryta denna norm menar hon att det krävs en förändring på flera nivåer (Lindström, 2016).
I samband med vår verksamhetsförlagda utbildning uppmärksammande vi ett historieläromedel som innehöll en överblick av vikingatiden endast berättad ur männens perspektiv. Kvinnornas roll representerades genom ett kortare stycke men uteslöts ur helhetsbilden av historien. Vi reflekterade också över hur läraren väljer att forma större delar av sin historieundervisning utifrån läroboken och dess innehåll.
Englund menar att läromedlens innehåll formar lärares undervisning idag och att läroboksförfattare därmed har en viktig roll i att genom läromedlen konkretisera läroplanens mål och innehåll. Det finns undersökningar som visar att lärare och läromedelsförfattare anser att läroböckerna förhåller sig till läroplanen samtidigt som Englund uppmärksammar att det finns skillnader mellan producenternas avsikter och lärarnas användning av boken (Englund, 2006, s. 9). I en studie gjord av tidningen Skolvärlden framkommer det att 8 av 10 lärare upplever att de inte har tid att granska de läromedel som används (Stridsman, 2014).
I läroplanen för grundskolan står det att skolan har i ansvar att verka för jämställdhet. Undervisningen i historia syftar vidare till att eleverna ska ges en bild över hur kvinnor och män förändrat och skapat samhället genom tiderna (Skolverket, 2019, s.205). Med stöd i kursplanen för historia bör läromedlen inom historia ge en bild av såväl män som kvinnors påverkan på historien. Det finns dock ingen garanti för att ett läromedel förhåller sig till
historia för årskurs 4-6 bör detta skildras i historieläromedel. Sett till att läromedel är en viktig del av undervisningen anser vi att är det av stor vikt att läromedlen förhåller sig till läroplanens mål. Litteraturstudien har i syfte att synliggöra jämställdhetsperspektivet i läromedel med fokus på att belysa kvinnors och mäns framställning i historieläromedel.
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Syftet med litteraturstudien är att göra en forskningsöversikt över hur kvinnor, män och jämställdhetsperspektivet skildras i läromedel i historia för årskurs 4–6. Detta för vidare att synliggöra om historieläromedel förhåller sig till läroplanens mål för jämställdhet.
2.2 Frågeställningar
• Hur framställs kvinnor respektive män i förhållande till varandra i läromedel i historia för årskurs 4–6?
• Hur förhåller sig historieläromedel till läroplanens mål för jämställdhet?
3. Bakgrund
I bakgrunden redogörs det för hur styrdokumenten synliggör jämställdhet (3.1). Vidare belyses läroböckers användning i undervisningen (3.2). Slutligen presenteras begreppet jämställdhet (3.3) samt genushistorians utveckling i samhället (3.4).
3.1 Styrdokument
Läroplanen tillsammans med kursplanerna har i syfte att säkerställa en likvärdig undervisning för samtliga elever. Kursplanerna beskriver skolans kunskapsuppdrag uppdelat under tre rubriker, syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Skolans grundläggande värden innefattar att skolan ska verka för individens frihet och människors lika värde. Vidare ska skolan förmedla jämställdhet mellan kvinnor och män (Skolverket, 2019, s. 5). I skolans uppdrag står det att skolan ska arbeta för jämställdhet, vilket innebär att skolan ska visa på lika rättigheter och skyldigheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket, 2019, s. 7).
Enligt kursplanen i historia för årskurs 4–6 ska eleverna ges ”möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer” (Skolverket, 2019, s. 205). Historieundervisningen i skolan ska även ge eleverna förståelse för uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och hur det påverkar människors förutsättningar. Undervisningen i ämnet historia syftar till att inkludera hur arkeologiska fynd och historiska källor kan berätta för skillnader och likheter mellan levnadsvillkoren för män, kvinnor och barn (Skolverket, 2019, s. 205-208).
3.2 Läroböcker
Läroböcker används som en pedagogisk resurs för undervisning. Det är pedagogiska texter och bilder som är tänkta att användas i undervisning för elevers lärande. Innehållet i läroböcker bör förhålla sig till styrdokumenten, där utbildningens innehåll bestäms utefter syftet och målen, för att skolor ska vilja använda dem. Då styrdokumenten är öppna för tolkning kan läroböcker därmed skrivas utefter författarens egna intressen (Wikman, 2004, s. 17) Det är i läroböcker som elever oftast ges ämneskunskaper som förväntas vara tillräckliga för att genomföra sina studier. Elever blir påverkade av de värderingar och attityder de stöter på i läroböckerna, då texterna ses som faktabaserade (Olsson, 2014, s. 3-4).
Englund menar att lärare regelbundet använder sig av läroböcker i undervisningen och det är endast ett fåtal lärare som aldrig använder dem. Variationen över hur elever jobbar med hjälp
fortfarande från läroboken som elever tar fram den fakta de behöver för att göra uppgifter. Vid tillfällen där elever inte använder sig av läroböcker under lektionen är planeringen från läraren oftast grundad i en eller flera läroböcker. Lärare utgår från böckerna för att planera vilket stoff som ska presenteras under lektionen (Englund, 2006, s. 6-7).
Även i andra europeiska länder är läroboken fortsatt det viktigaste hjälpmedlet för historieundervisningen. Läroböcker i historia har en viktig roll i att integrera elever med historia, samhället och med dem själva som individ. Elever bekantar sig genom böckerna med de normer och utmaningar som funnits och finns (Gautschi & Bunnenberg, 2021).
3.3 Jämställdhet
Jämställdhet syftar till att män och kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Makt, arbete och utbildning är några av de faktorer som ska vara likställda för båda könen för att samhället ska kunna klassas som jämställt (Statistiska centralbyrån, 2020, s. 2-3).
Hedlin menar att det svåra med jämställdhet är att vi i samhället har normer och underbyggda förväntningar på könen vilket gör det svårt att behandla alla lika eftersom de olika villkoren för männen och kvinnorna måste has i åtanke. En av normerna inom litteraturen är att män beskrivs som titeln på deras yrkesroll medan när kvinnorna beskrivs läggs ordet kvinnlig till framför yrkesrollens titel. Hon understryker att eftersom mannen är normen är deras position så självklar att den inte behöver förklaras (Hedlin, 2010, s. 9-10).
Yvonne Hirdman har bedrivit forskning kring hur samhället skapar osynliga regler och normer som beskriver manligt och kvinnligt, vilket enligt henne kan ses som ett genuskontrakt. Mannen har historiskt ansetts vara en fri individ i samhället. Genuskontraktet har inneburit både friheter och begränsningar för både män och kvinnor, dock har kontraktet sett olika ut för männen och kvinnorna. Kvinnan har varit begränsad till genuskontraktet på så sätt att hon betraktats som en barnaföderska bunden av normer i samhället. Hirdman uttrycker det själv som att “mannen har varit kvinnans förkroppsligande fängelse men/och oftast enda frihetsmöjlighet” (Hirdman, 1988, s. 55). Mannen ses enligt genuskontraktet som kvinnans frihet men han begränsas av att han ska vara den dominerande. Normerna är en osynlig struktur i samhället som ärvs genom generationer vilket försvårar samhällets kamp för jämställdheten (Hirdman, 1988, s. 55).
3.4 Genushistoria
Kvinnohistoria var ett forskningsområde som blev aktuellt under 1960-talet och senare har forskningen utvecklats till genushistoria. Forskningen innebar till en början att det togs fram en stor mängd fakta om kvinnors liv och erfarenheter. Det innebar också att flera områden inom historia undersöktes och forskarna ökade kvinnors representation i historieforskningen. Problematiken blev att forskarna inte tog hänsyn till den tidigare synen på historien utan endast ökade kvinnorepresentationerna utan att se till hur männens perspektiv påverkades. Historien blev två separata perspektiv för män och kvinnor istället för att deras perspektiv samverkade till en gemensam historia. Senare har genushistoria blivit ett mer etablerat begrepp för forskning där könsrepresentation i historien berörs (Manns, 2016, s. 77-78). Genushistoria är ett utvecklat forskningsområde i den allmänna historien men processen för att integrera kvinnors liv och erfarenhet i skolans läromedel för historia följer inte utvecklingen (Ulvros, 2018, s. 197).
4. Metod
Under rubriken metod beskrivs genomförandet av litteraturstudiens litteratursökning genom att de söktermer och databaser som använts presenteras (4.1). Urvalet av forskningslitteraturen redovisas i en tabell (4.2). Slutligen behandlas den valda litteraturen i en materialanalys (4.3). 4.1 Litteratursökning
De databaser som använts vid genomförandet av litteraturstudien är SwePub, Education Resource Information Center (ERIC), Skolverket samt KVINNSAM. SwePub är en databas som publicerar svenska lärosätens och myndigheters artiklar och avhandlingar. Databasen ERIC ger tillgång till utbildningslitteratur och forskning i form av tidskriftsartiklar, rapporter, styrdokument och avhandlingar. Skolverkets databas innefattar forskningsartiklar och rapporter som gjorts på uppdrag av Skolverket. KVINNSAM är en del av databasen Libris, som inriktar sig på genusvetenskapliga referenser i såväl svenska som utländska publikationer. I litteratursökningen användes de svenska sökorden historia, läromedel, kvinnor, jämställdhet,
genus och de engelska sökorden history, education, textbook, women, equity, gender, equality,
för att finna relevanta källor. Till en början användes främst ord som historia och läromedel samt history och textbook.
Genom användning av trunkeringar på dessa ord utvecklades sökningarna till längre söktermer. Trunkeringarna användes för att inkludera synonymer och längre termer i sökningarna, till exempel gjordes sökningar som histori* AND läromedel*. Vidare gjordes sökningar på engelska så som history* AND textbook*. Sedan gjordes begräsningar genom tillägg av orden
jämställdhet och kvinnor. I sökningarna på engelska gjordes begräsningar genom ord som gender, equity, equality och women. Genom nyckelord på andra rapporter och arbeten hittades
ordet genus och gender som prövades på nya sökningar.
Det gjordes begränsningar i sökningarna efter “Academic Journals” på ERIC för att få ett mindre urval av artiklar och rapporter att gå igenom samt för att säkerställa att sökresultaten var vetenskapliga. För att få fram sökträffar som var tidsenliga har vi satt en tidsbegränsning som innefattar de två senaste decennierna. Detta för att säkerhetsställa att forskningen är aktuell. Vidare har vi gjort kedjesökningar utifrån referenslistor i arbeten och artiklar vi läst där vi hittat relevanta källor till exempel Caroline Graeskes tidskriftsartikel ”Värdefull eller värdelös? – Om värdegrund och genus i läromedel i svenska”.
4.2 Urvalstabell
Namn Titel Publikationstyp Årtal Land
Göran Widding & Britt-Marie Berge
I enlighet med skolans värdegrund? - Kön
Rapport 2006 Sverige
Sonja Schoeman
The representation of women in a sample of post-1994 South African school History textbooks
Tidskriftsartikel 2009 Sydafrika
Ann-Sofie Ohlander
Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia
Rapport 2010 Sverige
Caroline Graeske
Värdefull eller värdelös? - Om värdegrund och genus i
läromedel i svenska
Tidskriftsartikel 2010 Sverige
Ingmarie Danielsson Malmros
Det var en gång ett land... Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar Avhandling 2012 Sverige Sandra J. Schmidt Am I a woman? The normalisation of woman in US History Tidskriftsartikel 2012 USA Jörgen Gustafsson Historielärobokens föreställningar - Påbjuden identifikation och genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000 Doktorsavhandling 2017 Sverige Izabela Skórzyńska, Edyta Głowacka – Sobiech & Iwona Chmura – Rutkowska
The critical orientation in research on historical school narrative and its relation with the history of women
Stewart Waters & Autumn Magliocca
Times Up World History: Broadening the World History Narrative Tidskriftsartikel 2018 USA Hans Albin Larsson Kvinnor i historieundervisningen – en självklarhet i behov av bättre villkor Bokkapitel 2019 Sverige Robert Sandberg Kvinnor i historieläroböcker - en historia i behov av nyansering
Bokkapitel 2019 Sverige Li Lucy, Dorottya Demszky, Patricia Bromley & Dan Jurafsky
Content Analysis of Textbooks via Natural Language
Processing: Findings on Gender, Race, and Ethnicity in Texas U.S. History Textbooks
Tidskriftsartikel 2020 USA
4.3 Materialanalys
Materialet har inkluderats utefter vissa förbestämda kriterier. Ett kriterium var att materialet skulle beröra rätt historiska händelser och epoker utifrån kursplanen i historia för årskurs 4-6. Detta eftersom de flesta av källorna behandlar flera stadier, från lågstadiet till gymnasiet, eller så berörs inget specifikt stadie i källan utan större historiska händelser från olika tidsepoker lyfts fram. Vi har därför läst igenom innehållsförteckningen och sammanfattningen för att se om källorna är relevanta. I arbetet har det inkluderats källor som behandlar olika stadier eftersom det finns fåtal källor som berör enbart mellanstadiet. Ett annat kriterium för inkludering var att källorna ska lyfta framställningen av män och kvinnor och typiska beskrivningar av könen i texterna. Ytterligare ett kriterium för inkludering har varit källor som behandlar framställning av jämställdhet i läromedel. Detta för att kunna få svar på våra frågeställningar. Det material som inkluderats är doktorsavhandlingar, tidskriftsartiklar och antologier. Baserat på vår språkkompetens har endast källor på svenska och engelska inkluderats för att översättningen och förståelsen av materialet ska bli korrekt.
Detta innebär att olika forskares arbeten hamnar på olika arenor även om de behandlar samma ämne (Nilholm, 2017, s. 42). Forskningen som har använts i arbetet har till en början främst hämtats från en nationell arena eftersom det är där relevant forskning publicerats.
Betydelsen av tidigare forskning är att se till antalet gånger andra forskare har refererat till arbetet. Ett arbete har större tyngd inom forskningsområdet baserat på antalet gånger som forskarens arbete benämns i andras arbeten (Nilholm, 2017, s. 44). Ann-Sofie Ohlander är en forskare som ofta benämns i andra arbeten kopplade till genushistoria och historieläromedel. Hon genomförde en läromedelsgranskning som publicerades år 2010 som har påträffats flertalet gånger vid kedjesökningar och egna sökningar och som sedan inkluderats i litteraturstudien.
5. Resultat
I resultatdelen redogörs det för jämställdhetsperspektivet i läromedel för historia (5.1). Vidare behandlas kvinnors (5.2) och mäns (5.3) framställning i historieläromedel. Slutligen presenteras forskning om hur läromedel förhåller sig till läroplanen för grundskolan med fokus på jämställdhet (5.4).
5.1 Jämställdhetsperspektiv i läromedel för historia
Historiskt sett har män haft en större roll i historien och läroböckerna har haft ett perspektiv som främst utgår från mannen. En studie gjord i USA av Waters och Magliocca belyser att även om mannens perspektiv är mest dokumenterat så ger det en orealistisk bild av att kvinnor inte funnits i historien, vilket bidrar till att historien blir onyanserad. Waters och Magliocca menar att ett mål för en mer jämställd lärobok är att inkludera fler kvinnliga perspektiv på historien men inte genom att exkludera det manliga perspektivet ur läromedlet. Genom detta uppfylls en bredare verklighetsspegling samt en bättre bild av att både kvinnor och män har varit med och skapat historien (Waters & Magliocca, 2018, s. 193-194).
Lucy et al. har gjort en jämförande analys över hur män och kvinnor framställs i historieläromedel i Texas. Kvinnor kopplas till familjeorienterande ord som mamma och fru. Samtidigt som männen kopplas ihop med ord som främst förknippas med vad de uppnått karriärmässigt i livet, till exempel soldat, strid, människa, person och arbetstitlar. Baserat på analysen understryker Lucy et al. att fokusområden i läromedlen är främst politisk historia och social historia bortses. Vidare belyses det att fokus främst ligger på vita män i de granskade läromedlen (Lucy et al, 2020, s. 13-14).
Svensk forskning visar att kvinnorna höll samhällena levande under krigen när männen var ute och stred. Kvinnornas insats gjorde att männen hade ett samhälle att komma hem till. Forskning om vad kvinnorna gjorde för samhället har därmed funnits att tillgå men läroböckerna har riktat fokus på striden under krigen. Detta gör att kapitel som behandlar krig följer det manliga perspektivet och förbiser det kvinnliga perspektivet på historien (Ohlander, 2010, s. 57). Larsson belyser att könsperspektiven på historiska händelser bestäms utefter vilka aspekter som undersökts och hur skildringen av händelsen gjorts. Med det menar han att vid till exempel krig belyses aspekter som själva slaget men det finns under denna tid också kvinnor som håller samhället i styr. Kvinnorna försvinner dock ur historien om krig på grund av det perspektiv som valts för att belysa de historiska händelserna (Larsson, 2019, s. 265).
I ett läromedel för grundskolan som granskats av Ohlander (2010, s. 51) finns det 150 namngivna män respektive sex kvinnor. Hon uppmärksammar att det finns specialstycken i läroböckerna, om kvinnor, som placerats in för att visa hur kvinnor också är en del av historien. I dessa stycken framkommer det att kvinnorna, likt männen, arbetade med jordbruk, hantverk och har besuttit maktpositioner. I läroböckernas huvudtext nämns dock inte kvinnorna i de kapitel som handlar om dessa områden, här skrivs texten på ett sådant sätt att det är självklart att det är mannen texten handlar om (Ohlander, 2010, s. 28). Detta är ett problem som även Widding och Berge (2006, s. 31) har uppmärksammat. De anser att flickor därmed får svårt att identifiera sig med ämnesinnehållet i läromedlen.
5.2 Kvinnornas framställning i läromedel för historia
Widding och Berge redogör för att majoriteten av läromedel i historia karaktäriseras av ett osynliggörande av kvinnor i sammanhang där kvinnorna varit en del av historiens utveckling. Vidare menar de att kvinnor utvecklat en egen del av historien i relation till den del av historien männen skapat (Widding & Berge, 2006, s. 29). Gustafsson har studerat historieläromedels förändring över tid. Det har alltid funnits ett fåtal kvinnliga aktörer som varit framstående genom samtliga läromedel för grundskolan. Över tid har den plats de fått och framställningen av kvinnorna förändrats beroende av den samtid som läromedlet skrivits i. Under 1900-talets början förändras beskrivningen av Heliga Birgitta och hennes person lyftes fram tillsammans med hennes handlingar. I slutet på 1900-talet är hennes position stark i historieläromedel. Drottning Kristina representeras på olika sätt under den undersökta perioden. Läromedel från slutet av 1990-talet uppmärksammar främst Drottning Kristinas personliga drag och inte hennes maktposition och handlingar, vilket har skiftats under åren. Gustafsson sammanfattar det som att dessa kvinnor har en tydlig roll och plats i historieläromedel, men framställningen av dem varierar (Gustafsson, 2017, s. 112-113).
I läromedel presenteras Drottning Kristina som en ovanlig kvinna. Hon är ovanlig på sådant sätt att hon inte var lik den kvinnliga normen då hon ansågs var lik sin far i sin begåvning (Danielsson Malmros, 2012, s. 239). Gustafsson menar vidare att Drottning Kristina framställs som en kvinna som besitter kunskap och som en lärd individ med en förmåga att kunna lära in och ta till sig ny kunskap. Han belyser också att ordet begåvning är ett ord som används för att beskriva Kristina. Begåvningen ses som en genetisk egenskap som gått i arv från hennes far Gustav II Adolf. Gustafson uppmärksammar att när det talas om positiva egenskaper hos kvinnorna ses det som ett arv från fadern medan de negativa egenskaperna kopplas till modern.
det finns två tydliga beskrivningar av Drottning Kristina som uppmärksammas. Den tidigare nämnda begåvade, modiga Kristina samt den okvinnliga Kristina. Den senare nämnda beskrivningen påtalar att Kristina var okvinnlig både i sina egenskaper och i hennes utseende (Gustafsson, 2017, s. 126-132).
Graeske menar att kvinnan är förknippad med två stereotyper inom litteraturhistorien. En stereotyp är den sjuka kvinnan som förknippas med egenskaper som svaghet. Hon belyser också att kvinnan nämns som en individ som är i kris och är beroende av en mans sällskap för att nå ett välbehag i både privat- och arbetslivet (Graeske, 2010, s. 125). I läromedel framställs kvinnor också som svaga i den bemärkelsen att det ansågs som en befrielse för kvinnor när vattenkvarnen uppfanns eftersom det var en tung uppgift för kvinnan att mala mjöl utan redskap (Ohlander, 2010, s. 37). Vidare talas det också om att den tidiga träplogen var en för tung arbetsuppgift för kvinnan och att hennes sysslor blev istället att ta hand om barnen och hushållet (Ohlander, 2010, s. 57). Den andra stereotypa kvinnan förknippas med egenskaper som rebelliska och samhällskritiska samt medvetenhet. Dock menar Graeske (2010, s. 125) att denna stereotyp av kvinna sällan återfinns i historieböcker.
En viktig egenskap som ofta uppmärksammas i historieläromedel om Heliga Birgitta är hennes trofasthet. Hon är trofast både sin far, sin man och Gud. I historieböcker från 1900-talets mitt beskrivs Heliga Birgitta som en modig kvinna som vågade motsätta sig männen. Gustafsson påtalar att dessa beskrivningar av kvinnor i historieläromedel förmedlar en bild av att det är bra att drömma så länge man inte motsätter sig makten, det vill säga männen (Gustafsson, 2017, s. 129-131).
Ohlander redogör för hur kvinnor framställs som en tillhörighet till mannen i historieläromedel. Kvinnan beskrivs i historieläromedel som bondens, hantverkarens eller arbetarens hustru. Kvinnorna benämns även i andra sammanhang som en tillhörighet till mannen (Ohlander, 2010, s. 68). Munkar och nunnor nämns i texterna som ett samhörande par, samtidigt som huvudtexten endast behandlar fakta om munkens liv och nunnans perspektiv på historien försvinner helt. Under högmedeltiden hade klostren höga tillströmningar av nunnor likväl som munkar och Heliga Birgitta var en framstående person under denna tid i historien. Trots detta nämns Heliga Birgitta endast i en kommentar till huvudtexten i ett av de läromedlen som Ohlander granskade (Ohlander, 2010, s. 35).
titulerats som drottningar, statschefer eller prinssessor (Skórzyńska, Głowacka–Sobiech & Rutkowska, 2017, s. 143). Schmidt har granskat hur kvinnan beskrivs utifrån South Carolina:s kursplan. Kvinnor framställs som moderliga och det benämns att kvinnans plats är i hemmet med rollen som mamma och fru. De kvinnor som arbetar har jobb som lärare eller sjuksköterska och det beskrivs som att kvinnan även utanför hemmet är kvar i sin traditionella roll som moderlig i arbetet (Schmidt, 2012, s. 716).
5.3 Männens framställning i läromedel för historia
I läromedel används titlar som identifierar människor och medborgare som män, baserat på de pronomen och namn som används (Ohlander, 2010, s. 39). Vidare påtalar även Widding och Berge (2006, s. 29) att de könsneutrala begreppen i de läromedel de granskat också har en manlig betydelse kopplat till textens sammanhang. Ord som bönder och köpmän placeras i sammanhang som krig, erövring och sjöfarter, sammanhang som historiskt sett förknippats med män.
Ohlander lyfter fram hur kultur och kunskap spreds av kyrkan. I texter är det dock bara munkarna som benämns vara de som spred kunskap om bland annat jordbruksteknik och sjukvård (Ohlander, 2010, s. 35). Detta kan kopplas ihop med det som Gustafsson påtalar att begåvning och intellekt ofta var något som ärvdes från fadern eller att männen utbildar varandra och kvinnorna (Gustafsson, 2017, s. 126).
Begrepp som används för att beskriva män i sammanhang kopplat till litteraturhistoria är geni, debattör och rebell. Dessa titlar förknippas starkt med egenskaperna mod, styrka och intellekt vilket därmed ses som manliga attribut enligt Graeske (2010, s. 124). Widding och Berge menar också att det finns en tendens i historieläromedel att koppla överdrivet våld till män (Widding & Berge, 2006, s. 29). Graeske resonerar i likhet med Widding och Berge om att den manliga stereotypen kan ses som en upprorsmakare. Mannen tenderar att framställas som en äventyrare vilket också är förknippat med mod och styrka (Graeske, 2010, s. 125).
Sandberg belyser att genusfördelningen i läromedel påverkas av hur det sett ut i samhället historiskt sett. Politiskt ledarskap, internationell handel, upptäcktsresande och uppfinnare är exempel på områden som historiskt sett dominerats av män. Han menar att detta påverkar undervisningen i historia till att bli mer mansdominerad eftersom lärare väljer att förhålla sig till den historia som speglas i läromedel (Sandberg, 2019, s. 254).
Enligt Lucy et al. har de amerikanska historieläromedel som granskats olika ämnen som kopplas till mannen. Ett ämne är krig och att männen var ute och stred och vad som hände när de kom hem. Andra områden som överrepresenteras av män, som Sandberg tidigare belyst, är politik, upptäcktsresor samt uppfinningar. Familjen är ett ämne som domineras av kvinnan samtidigt som hushållsekonomin hamnar på mannen i läromedlen. Det skrivs om hur hushållet finansieras genom att mannen är den som arbetar (Lucy et al, 2020, s. 20-22).
5.4 Läromedel i förhållande till läroplanen
Larsson påtalar att jämställdhetsperspektivet i ämnet historia kommer från syftestextens innehåll. Samtidigt som det blir problematiskt då det centrala innehållet i kursplanen lyfter historiska epoker som historiskt sett varit mansdominerande. Kvinnans roll under dessa historiska epoker har blivit mer osynlig samtidigt som kvinnan varit en del av historien. Larsson påtalar att ämnet historia i större grad kan belysa den gemensamma historien för män och kvinnor under dessa epoker (Larsson, 2019, s. 263-265).
År 1994 förändrade Sydafrika sin kursplan i historia för att uppnå en mer jämställd presentation av historien. Målet var att utveckla historiska händelser där kvinnor har spelat en stor roll för att ge en mer rättvis bild av historien. Det lades stor vikt i att endast ändra de händelser där kvinnor haft en tydlig roll men som tidigare inte speglats. Därmed skulle kvinnorna inte placeras in i sammanhang, som de inte haft en betydande roll i, endast för att öka deras representation i läromedlen. Schoeman påtalar att arbetet med genushistoria kopplat till läroplanen är ett arbete som går långsamt och trots att tydliga mål finns så har ingen märkbar förändring skett (Schoeman, 2009, s. 541-542).
Danielsson Malmros har studerat läromedel i historia från olika decennier och kommit fram till att det skett förändringar. Hon anser att processen för ett jämställt läromedel tar tid men att det sker en förändring långsamt (Danielsson Malmros, 2012, s. 250). Hon påtalar dock att det är av stor vikt även för flickors narrativa identiteter att få läsa om kungar och manliga hjältar (Danielsson Malmros, 2012, s. 238). För läromedelsproducenter är det riskfyllt och dyrt att omarbeta stora delar av tidigare utgåvor av läromedel. Förlagen satsar då hellre på nyutgivning av tidigare utgåvor som varit framgångsrika på marknaden. I de nya utgåvorna är ändringarna minimala eftersom förlagen inte vill ta en för stor risk på grund av det ekonomiska perspektivet (Gustafsson, 2017, s. 42).
aspekten av att könsperspektivet oftare utesluts ur sammanfattningar och instuderingsfrågor, vilket tenderar till att ge eleverna en bild av att det är mindre viktigt för dem att förstå och lära sig (Widding & Berge, 2006, s. 29).
Schmidt belyser att kvinnor ges en roll inom historia till att de traditionellt sett alltid har titulerats som mammor och fruar. Kursplanen i South Carolina lyfter fram kvinnor som har brutit sig loss från den traditionella rollen. Det påpekas att dessa händelser dock inte är normen för kvinnan. Händelserna ses som undantag i läromedlen. Kursplanen nämner enstaka händelser som går utanför samhällets normer och det understryks då att detta inte är normen. Efter att händelserna nämnts i kursplanen så påpekar de att det naturliga är att kvinnan är i hemmet och att mannen står för ekonomin (Schmidt, 2012, s. 714-715).
Gustafsson lyfter fram att förändringar i läromedel kan beskrivas tack vare den tidsandan som läromedlet skrivs i. Förändringar i läromedlen beror enligt honom på vilken samtid boken är skriven i och inte på författaren själv. Vidare menar han också på att de läromedel som han studerat, både original och nyutgåvor, förtydligar bilden av att det är samtiden som påverkat förändringarna i boken (Gustafsson, 2017, s. 137-138).
I likhet med Gustafssons resonemang har Danielsson Malmros en uppfattning av att kvinnors representation har ökat succesivt i läromedel. Hon anser att det har utvecklats till att finnas en större medvetenhet om begreppet jämställdhet och hur det ser ut i historiska samband (2012, s. 251). Kvinnors ställning i läromedel har utvecklats och nyanserats över de senaste decennierna. Kvinnans framställning har utvecklats till att bli mer personlig (Gustafsson, 2017, s. 139). Polska läromedelsgranskare påtalar att läromedelsproduktionen bör utvecklas genom att historikerna ska ges förståelse för läroplanen och skolans innehåll. Detta för att kunna förändra läromedlen till att bli mer sammanfogade med den aktuella forskningen (Skórzyńska, Głowacka-Sobiech & Rutkowska, 2017, s. 139).
6. Diskussion
I diskussionsdelen diskuteras metodvalet och resultatet analyseras. I metoddiskussionen granskas informationssökningen samt materialanalysen på ett kritiskt sätt (6.1). I resultatdiskussion diskuteras resultatet i förhållande till studiens frågeställningar och syfte (6.2). Avslutningsvis i resultatdiskussionen presenteras förslag på vidare forskning inom området.
6.1 Metoddiskussion
Informationssökningen var till en början problematisk eftersom det var svårt att hitta källor som behandlade samtliga aspekter av syftet. Många av källorna var riktade till högre årskurser än önskat. Sökningarna breddades därför med källor som riktar sig till olika stadier men som behandlar berörda tidsepoker kopplat till kursplanen i historia för årskurs 4–6. En felkälla som upptäcktes var rapporter som behandlade framställningen av könen och jämställdheten i historien, men då källorna inte berörde specifikt läromedel stämde de inte överens med syfte och frågeställningar i studien och exkluderades.
Internationella källor inkluderades i studien för att bredda resultatet. Det internationella materialet behandlar inte den svenska kursplanen i historia men innehållet i källorna överensstämde med syfte och frågeställningar och inkluderades därmed i studien. Resultatet i de internationella källorna stämde också överens med de nationella källorna vilket kan ses som en styrka. Med utgångspunkt i de internationella källornas nyckelord utvecklades de svenska söktermerna. Flertalet källor noterades vara skrivna under 1900-talet och ansågs därmed inaktuella, detta resulterade i att årtalen för kommande sökningar begränsades.
Egna erfarenheter av kvinnoframställningen i läromedel har gett en bild av hur forskningen kunde komma att se ut dock har den inte påverkat val av inkluderade källor. Genom arbetets gång har den egna uppfattningen över hur kvinnor och män framställs i läromedel förändrats. En svaghet i arbetet är att flertalet källor behandlar hur kvinnor framställs samtidigt som fåtal lyfter framställningen av män. Samtidigt är detta en styrka i arbetet eftersom det ges en bred bild av kvinnoframställningen.
6.2 Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat uppmärksammar hur kvinnor och män framställs i läromedel för historia. Resultatet indikerar att historieläromedel inte framhäver en jämställd bild av historien
Av resultatet framkommer det att kvinnors representation har ökat under de senaste decennierna. Det kan förklaras genom den mer jämställda samtid vi lever i idag. Forskning belyser dock att arbetet med att inkludera kvinnor skett på fel sätt. Många läromedel har inkluderat mindre enskilda stycken om kvinnor för att öka jämställdheten i läromedlet. Problematiken kring detta blir att även om kvinnorepresentationen ökar så sammanfogas inte kvinnornas historia med männens historia. Detta skapar en bild av att kvinnor och män inte integrerat genom historien. Resultatet visar att representationen av kvinnor och män i läromedel har påverkats av samtiden och normerna som läromedlet är skriven i. Ett jämställt läromedel kräver vidare att kvinnor och män representeras i en gemensam historia.
Genushistoria är ett väletablerat forskningsområde idag men förändringen av jämställdhet i läromedel sker inte i samma takt som genusforskningen. Litteraturstudiens resultat visar att forskning om genushistoria sker internationellt och att processen med att öka jämställdheten i läromedel går långsamt även i andra länder. Detta kan delvis förklaras med det omfattande arbetet som skulle krävas för att nyproducera läromedlen. Förklaringen till att kvinnor placeras in i mindre stycken grundar sig delvis i ekonomiska förutsättningar hos förlagen. Det är mer lönsamt för ett förlag att producera nyutgåvor än att satsa på en nyproduktion av ett läromedel. Det kan vidare förklara varför läromedel inte är i fas med forskningen om genushistoria. Det finns en självklarhet i att män genom tiderna haft en större påverkan på historien. Kopplat till kursplanens centrala innehåll så ska dessa män också presenteras. Resultatet visar att problemet är att det finns kvinnor som förbises som har haft en lika stor påverkan på historien. Det är viktigt att män och kvinnor inkluderas på samma sätt som män och kvinnor skapat historien, tillsammans. Viktiga historiska personer ska inkluderas utefter det avtryck de gjort på historien. Forskningen är tydlig med att kvinnorna inte ska inkluderas på bekostnad av de män som omskrivs utan ska läggas till för att bredda perspektivet på historien. Läromedel som bortser från kvinnor i tidsepokerna ger bilden av att det inte funnits kvinnor, samtidigt som det finns forskning om vad kvinnorna har gjort under epokerna också.
En problematisk del i att utveckla läromedel för historia är de fokusområden som ska inkluderas i undervisningen i förhållande till kursplanen. Vid historiska händelser som krig ligger fokus i böckerna på att förklara hur det såg ut i slagfältet. Under krigen sker det samtidigt stora förändringar hos kvinnorna i samhället som inte belyses eftersom det inte är där det historiska slaget sker. Det ger en bild av att männen efter kriget får åka hem och bygga upp allt
av kvinnor innebär inte en exkludering av män. “Männens krig” ska likt tidigare fortsättas att inkluderas.
Resultatet visar att det förekommer könsstereotyper i läromedlen. Kvinnor presenteras med begrepp som kan förknippas med negativa egenskaper samtidigt som män presenteras med egenskaper som anses mer positiva. Detta kan förmedla en bild till eleverna över hur en man och kvinna bör vara i samhället. Männen kan påverkas av att de behöver vara starka, modiga och äventyrliga och kvinnor kan känna sig pressade till att inte uttrycka sig som starka utan att de behöver visa sig svaga och försiktiga. Egenskaper bör inte förknippas med en könsstereotyp varken i läromedel eller undervisningen.
Drottning Kristina presenteras i flertal läromedel som en ovanlig kvinna eftersom hennes egenskaper liknar de stereotypiskt manliga egenskaperna. Det manliga perspektivet kommer därmed in i historien som egentligen handlar om en kvinna. Det är dock viktigt att läromedel belyser hur kvinnors ställning i samhället har förändrats genom historien. Sett till kursplanen i historia ska undervisningen visa hur kvinnor och män historiskt sett påverkats av levnadsvillkoren i samhället. Undervisningen i historia har vidare en viktig roll i att spegla hur kvinnors roll i samhället har utvecklats genom historien.
Av resultatet framkommer det att kvinnor framställs som en tillhörighet till mannen. Vidare kan det kopplas till Hirdmans teori om genuskontrakt (Hirdman, 1988, s.55). Då mannen skulle vara den dominanta och kvinnan bara sågs som en mor blev arbetstitlar vinklade till att vara manliga. Bonde, hantverkare och andra arbetstitlar kopplades till mannen vilket har gjort att bilden av kvinnan som hemmafru levde kvar även om hon arbetade. Den genushistorieforskning som gjorts i samhället bör kopplas samman i läromedel för att stärka kvinnans roll till att vara mer än en tillhörighet.
I yrkesrollen som lärare finns det ett ansvar i att granska de läromedel som används. Lärare jobbar i kontakt med läroplanen och dess mål och har ett ansvar i att granska de läromedel som används i verksamheten. Resultatet belyser att läromedel idag är bristfälliga när det kommer till jämställdhet samtidigt som lärare har ett ansvar i att skapa en jämställd undervisning. Läromedlet är ett hjälpmedel i undervisningen och som nämnts i bakgrunden använder sig lärare av läroboken för att ta ut stoff och planera. Det är därför problematiskt när läromedel påvisar stora brister i jämställdhet och därför inte förhåller sig till läroplanen.
Baserat på resultatet uppmärksammar vi att det saknas tydliga riktlinjer kring vems ansvar det är att läromedlen förhåller sig till läroplanen. Lärare köper in och använder de läromedel vars innehåll är bekant för dem. Staten och läromedelsförfattare har idag inget ansvar över att läromedel förhåller sig till läroplanen. Lärarnas brist på tid bidrar också till att läromedel som används inte granskas. Internationellt sett ser vi att det finns liknande brister även i andra länder. Wickström har uppmärksammat samma problematik. Han menar att staten bör bli ansvarig för läromedelsproduktionen för att läromedelsförlagens handlingsutrymme ska minska. Om staten tar över finansieringen ökar utrymmet för läromedelsförfattarna att utveckla sina läromedel eftersom produktionen nödvändigtvis inte behöver vara vinstdrivande (Wickström, 2015). I augusti 2020 överlämnades ett förslag från jämlikhetskommissionen till regeringen gällande hur jämställdheten och integrationen i samhället långsiktigt ska öka. I deras förslag gällande läromedel föreslås det att den centrala läromedelsgranskningen som funnits tidigare bör återinföras. Det utreds om det bör lagfästas för att tillgången till läromedel för eleverna ska vara av god kvalité (SOU 2020:46, 17.3.3). Detta förslag är idag fortfarande under utredning.
Med avseende till litteraturstudiens resultat skulle det vara intressant att vidare studera hur män och kvinnor framställs i historieläromedel för årskurs 4–6. Det skulle vara intressant att göra en läromedelsgranskning som både granskar kvinnor och mäns framställning för att vidare kunna göra en jämförande analys kopplat till jämställdhet. För att kunna diskutera jämställdheten i ett läromedel krävs det att både kvinnors och mäns framställning kopplas in i analysen. Vidare skulle det också vara intressant att studera vart bristerna för läromedelsproduktionen finns. Vem har största ansvar i dagens samhälle för att säkerställa att läromedel förhåller sig till läroplanens mål för jämställdhet?
7. Referenser
Danielsson Malmros, I. (2012). Det var en gång ett land-: berättelser om svenskhet i
historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. Agerings bokförlag.
Englund, B. (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? en översikt över nyare forskning:
underlagsrapport till Läromedelsprojektet. Skolverket.
Gautschi, P., & Bunnenberg, C. (2021). School History Textbooks in the 21st Century. Public
History Weekly. 9 (2021) 2. dx.doi.org/10.1515/phw-2021-17618
Gustafsson, J. (2017). Historielärobokens föreställningar: påbjuden identifikation och
genreförändring i den obligatoriska skolan 1870–2000. [Doktorsavhandling, Uppsala
universitet]. DiVA.
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1089468/FULLTEXT01.pdf
Graeske, C. (2010). Värdefull eller värdelösa? – Om värdegrund och genus i läromedel i
svenska. Tidskrift för litteraturvetenskap, 40(3–4), s. 119–132.
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tfl/article/view/510/484
Harrisson, D. (2015). Ett historiskt misstag. Magasinet Neo, 2. Hämtad från
http://magasinetneo.se/artiklar/ett-historiskt-misstag/ 2021-03-10.
Hedlin, Maria. (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Uppdaterad och omarb. Version. Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Hirdman, Yvonne. 1988. Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, (3), s. 49–63.
https://ojs.ub.gu.se/index.php/tgv/article/view/1490/1303
Larsson, H.-A. (2019). Kvinnor i historieundervisningen - en självklarhet i behov av bättre villkor. I H.-A. Larsson (Red.), Kvinnans plats i historien. (s. 260–289). Dialogos. Lindström, L. (2016, 22 november). D(r)amatiskt med fler kvinnor i läroböckerna?
Skolvärlden. Hämtad från https://skolvarlden.se/bloggar/lina-lindstrom/dramatiskt-med-fler-kvinnor-i-larobockerna 21-03-08.
Lucy, L., Demszky, D., Bromley, P., & Jurafsky, D. (2020). Content Analysis of Textbooks via Natural Language Processing: Findings on Gender, Race, and Ethnicity in Texas U.S. History Textbooks. American Educational Research Association Open, 6(3), s. 1–
Manns, U. (2016). Historia och historieskrivning. I K.-G. Karlsson (Red.), En introduktion till
genusvetenskapliga begrepp. s. 77–81. Nationella sekretariatet för genusforskning.
Nilholm, C. (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur. Ohlander, A.-S. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning
på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Fritze.
https://data.riksdagen.se/fil/4C948234-679F-4BD8-B5B3-BEE38DE9711A
Olsson, A. (2014). Läroboken i historieundervisningen: en fallstudie med fokus på elever,
lärare och läroboksförfattare [Doktorsavhandling, Umeå universitet].
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:718123/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR1QIz0STNPZbw
gl2buJsuC091kuHlaLHh7giXROdM6gI774QLtb1PHEbr4
Sandberg, R. (2019). Kvinnor i historieläroböcker - en historia i behov av nyansering. I H.-A. Larsson (Red.), Kvinnans plats i historien. (s. 247–259). Dialogos.
Schmidt, J. S. (2012). Am I a woman? The normalisation of woman in US History. Gender
and Education, 24(7), s. 707–724. https://doi.org/10.1080/09540253.2012.674491 Schoeman, S. (2009). The representation of women in a sample of post-1994 South African
school History textbooks. South African Journal of Education. 29, s. 541–556.
https://files-eric-ed-gov.proxy.library.ju.se/fulltext/EJ1147109.pdf
Skolverket (2011, rev 2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,
2011. Skolverket.
Skórzyńska, I., Głowacka – Sobiech, E., & Chmura – Rutkowska, I. (2017). The critical orientation in research on historical school narrative and its relation with the history of women. Journal for Critical Education Policy Studies, 15(1): s. 136–154.
http://www.jceps.com/wp-content/uploads/2017/03/15-1-7.pdf
SOU 2020:46. En gemensam angelägenhet.
https://www.regeringen.se/4a23f1/contentassets/a60a4b64403e466fb7af8ab30a2399e
2/sou-2020_46_vol-2_webb.pdf?fbclid=IwAR3OuxoD9bj3OY5zz3NmsLnpJTqlPnkVLVcv46QNFUI_Zk
Statistiska centralbyrån. (2020). På tal om kvinnor och män 2020. SCB.
https://www.scb.se/contentassets/98bad96ec1bd44aea171b2fb4f7b3f64/le0201_2019b 20_br_x10br2001.pdf
Stridsman, S. (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. Skolvärlden. Hämtad från https://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel 21-03-08.
Ulvros, E. H. (2018). Från kvinno- till genushistoria: Om ett länge undanskymt perspektiv i historieundervisningen. I K.-G. Carlsson (Red.), Att undervisa i historia på
universitetet: Idéer, problem, utmaningar. s. 193–216. Studentlitteratur AB.
Wickström, J. (2015). Om staten, forskningsanknytningen och versioner av det förflutna i svenska läroböcker. Clarté. Hämtad från
https://clarte.se/bloggen/9023-om-staten-forskningsanknytningen-och-versioner-av-det-forflutna-i-svenska-larobocker
2021-03-15.
Widding, G., & Berge, B.-M. (2006). Resultat av forskarnas läroboksgranskning – Kön. I Skolverket (Red.), I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av
läroböcker. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/ pdf1659.pdf
Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande
potential [Doktorsavhandling]. Åbo akademi.
Waters, S., & Magliocca, A. (2018). Times Up World History: Broadening the World History
Narrative. The Social Studies, 109(4), s. 192–201.
8. Bilaga
8.1 Översikt över analyserad litteratur
Författare Titel Tidskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land Resultat Författare
Göran Widding & Britt-Marie Berge
Titel
“I enlighet med skolans värdegrun d? - Kön
Publikation
Skolverket
Årtal 2006
Syftet med studien är att granska hur l äroböcker framställer etnisk tillhörigh et, religion, funktionhinder, kön och s exuell läggning.
Design Urval
Datainsamling
Läromedelsgranskning av läromedel för historia, reli gion, samhällskunskap, naturkunskap och biologi rik tade mot högstadiet och gymnasiet, sammanlagt har 24 läromedel granskats. Inom ämnet historia har 6 lä romedel granskats.
Land Sverige
Majoriteten av läromedlen innehåller ett osynl iggörande av kvinnor.
Läromedlen innehåller könsneutrala benämni ngar som kan kopplas samman till män beroe nde av det sammanhang de placerats i.
Författare Sonja Schoeman Titel
The representation of women in a sample of post- 1994 South Africa n school History textbooks Publikation
South African Journal of Educatio n
Årtal 2009
Studiens syfte är att se hur historieböc kerna utvecklat sin syn på jämställdhe t efter landets jämställdhetsinitiativ 19 94 som förändrat Sydafrikas kursplan.
Design Urval
Datainsamling
Läromedelsgranskning av tre historieläroböcker som valts ut baserat på svar från lärare om vilka böcker d e använde i undervisningen
Land Sydafrika
Läromedel har utvecklats till att bli mer jämst ällda efter jämställdhetsinitiativet men samtidi gt behandlar övervägande del av läromedel m ännens perspektiv på historien.
Författare
Ann-Sofie Ohlander Studien syftar till att granska historieläromedels framställning av kvinnor, Design Urval
Visar på hur kvinnor och män framställts i lär omedel för historia.
Kvinnor, män och jämställdhet i lä romedel i historia Publikation Skolverket Årtal 2010
Läromedelsgranskning på fyra historieläroböcker oc h en lärarhandledning. Två böcker från gymnasieskol an och två från grundskolan.
Land Sverige
Visar också på en tydlig fördelning av antal m än och kvinnor i läromedel.
Likartade mönster av att det manliga perspekt ivet är överrepresenterat.
Författare Caroline Graeske Titel
Värdefull eller värdelös - Om värd egrund och genus i läromedel i sve nska
Publikation
Tidskrift för litteraturvetenskap
Årtal 2010
Syftet med studien är att analysera nå gra utvalda svenskläromedels syn på demokrati, normer och jämställdhet.
Design Urval
Datainsamling
Läromedelsgranskning
av tre läromedel inom svenska som riktar sig till gym nasieskolan.
Land Sverige
Det manliga perspektivet är det dominerande och manliga och kvinnliga perspektiv värdera s olika.
Stereotyper av maskulint och feminint kan oft a uppfattas sexistiska.
Författare
Ingmarie Danielsson Malmros Titel
Det var en gång ett land... - Berätt elser om svenskhet i historielärobö cker och elevers föreställningsvärl dar
Publikation
Lunds Universitet
Årtal 2012
Studiens syftar till att se hur elevers i dentitetsskapande förhåller sig till hist orieskrivningen.
Design Urval
Datainsamling
Läromedelsgranskning
av 52 läromedel utgivna mellan 1931–
2009. I granskningen av jämställdhet har tre läromed el valt ut för granskning.
Land Sverige
En utveckling har skett av kvinnoperspektive n i historieläromedel på senare tid.
Författare
Sandra J.Schmidt Titel
Am I a women? - The normalisati on of women in USA History Publikation
Gender and Education Årtal
Syftet med studien är att granska kurs planen i historia i South Carolina. De n granskas i förhållande till hur kvinnor framställs i historien och hur normaliserad den versionen blivit i samhället.
Design Urval
Datainsamling
Analys av South Carolinas kursplan i historia med fokus på jämställdhet.
Land USA
South Carolinas kursplan har utvecklat sin framställning och syn på kvinnor.
Det uppmärksammas dock fortfarande brister främst genom att kvinnan fortfarande kopplas till familjerelaterade ord.
Författare Jörgen Gustafsson Titel
Historielärobokens föreställningar - Påbjuden identifikation och genr eförändring i den obligatoriska sko lan 1870–2000
Publikation
Uppsala Universitet
Årtal 2017
Studiens syfte är granska historieläro medels förändring och utveckling und er perioden 1870–2000.
Design Urval
Datainsamling
Läromedelsgranskning av historieläromedel som pro ducerats mellan åren 1870–
2000, baserat på hur frekvent använda läromedlen va rit i skolan.
Land Sverige
Utvecklingen av kvinnors representation i lär omedel har utvecklats till att personifiera kvin norna djupare.
Kvinnors delaktighet i berättelserna ökar.
Författare
Izabela Skórzyńska, Edyta Głowac ka – Sobiech & Iwona Chmura-Rutkowska
Titel
The critical orientation in research on historical school narrative and its relation with the history of wo men
Publikation
Journal for Critical Education Poli cy Studies
Årtal 2017
Syftet med studien är att studera hur h istorieläromedel används i undervisni ngen samt hur genus problematiseras i läromedlen.
Design Urval
Datainsamling
Läromedelsgranskning av28 historieläromedel riktad e till den polska motsvarigheten av grundskolan.
Land Polen
Osynliggörandet av kvinnor i läromedel refle kterar samhällets spegling av historien. Kvinnoperspektivet placeras in i efterhand i lä romedel istället för att fogas samman med red an befintlig historia.
Kvinnoperspektiven ökar men blir istället ett s idospår till huvudhistoria.
Författare
Stewart Waters & Autumn Maglio cca
Titel
Times Up World History: Broaden ing the World History Narritive Publikation
The social studies Årtal
2018
Studien grundar sig i
Me-too rörelsen och Tennesee world histo ry standads och syftar till att bredda världshistorieperspektivet och inklude ra kvinnor. Design Urval Datainsamling Granskning av historieskrivningar Land USA
Historien i läromedel har ett övervägande per spektiv av på män och historien genom dem. Mansperspektivet på historien i läromedel har varit etablerat länge och därmed är det svår at t förändra perspetivet.
Författare
Hans Albin Larsson
Syftet med studien är att diskutera för utsättningar för en balanserad och me
Design Urval
Kvinnoperspektivet är en självklarhet i undervisningen men det är idag svårt att
Kvinnor i historieundervisningen- En självklarhet i behov av bättre vi lkor
Publikation
Kvinnans plats i historien
Årtal 2019
ningsfull historieundervisning som in
kluderar kvinnoperspektivet. Baserat på egna erfarenheter analyseras en meningsfull historieundervisning.
Land Sverige
verkställa på grund av lärarens roll i undervisningen.
Bättre förutsättningar måste skapas för läraren för att kvinnoperspektivet ska kunna öka i
undervisningen. Tillexempel ökad
undervisningstid. Författare
Robert Sandberg Titel
Kvinnor i historieläroböcker - En historia i behov av nyansering Publikation
Kvinnans plats i historien
Årtal 2019
Studiens syfte är att redogöra för läro medelsproduktionens villkor och vem s ansvar det är att granska dem.
Design Urval
Datainsamling
Analys över läromedelsproduktionens system i Sverige.
Land Sverige
Läromedelsförfattarna och förlagen saknar ansvar för läromedlen. Ansvaret ligger hos lärare och skola.
Ökad kunskap om läromedelsgranskning krävs på lärarprogrammen på högskolorna för att öka förståelse hos blivande lärare samt vidare utbildning av nuvarande lärare.
Författare
Li Lucy, Dorottya Demszky, Patri cia Bromly & Dan Jurafzky Titel
Content Analysis of Textbooks via Natural Language Processing: Fi ndings on Gender, Race, and Ethn icity in Texas U.S. History Textbo oks
Publikation AERA Open Årtal 2020
Syftet med studien är att granska hur mycket utrymme olika grupper av mä nniskor får i historieläromedel.
Design Urval
Datainsamling
Läromedelsanalys av 15 Historieläromedel som anvä nds inom undervisningen i Texas.
Land USA
Kvinnor och män framställs på olika inom lär omedel för historia.
Kvinnor framställs med familjerelaterade ord, samtidigt som män förknippas med ord som krig och människa.
Historien i läromedel utgår från den politiska historien.
