Examensarbete
Ämneslärarprogrammet 300 hp
Framställningen av kristendomen i fyra
läromedel för gymnasieskolans
religionskunskap
En kvalitativ- och kvantitativ innehållsanalys
Självständigt arbete i
religionsvetenskap 15 hp
Halmstad 2021-03-02
Högskolan i Halmstad, 2021-03-02
Akademin för lärande, humaniora och samhälle, LHS. Självständigt arbete – 15,0 hp, HT-20.
Framställningen av kristendomen i fyra läromedel för
gymnasieskolans religionskunskap
En kvalitativ- & kvantitativ innehållsanalys
Handledare: Heike Peter Examinator: Mikael Thelin
Tackord
Vi vill tacka vår handledare Heike Peter vid Högskolan i Halmstad för det kontinuerliga stödet, ifrågasättandet samt bidragandet av kloka resonemang som legat till grund för förbättring av denna studie.
Vi vill även tacka våra sambos, Adrian och Jehona, som fått utstå korrekturläsningar, sena kvällsfrågor men som också tillkommit med kloka reflektioner som bidragit till arbetets ständiga förbättring, stort tack till er!
Sammanfattning
Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt kristendomen framställs i fyra läroböcker för gymnasieskolans religionskunskap. Syftet är att undersöka på vilket sätt kristendomen framställs i läroböckerna med hjälp av tre kategorier för att kunna undersöka vilka likheter och skillnader som går att utläsas genom en kvalitativ- och kvantitativ innehållsanalys. Läroböckerna är skrivna i olika tidsramar och följer därmed olika läroplaner som det redogörs för i studien vilket även förklarar läroböckernas innehåll. Studiens resultat visar att kristendomen får mer sidutrymme i tre av fyra läroböcker vilket går att förstås med hjälp av läroplanernas uttryck ”kristendomen och de övriga världsreligionerna”. Resultatet från läromedelsanalysen visar att kristendomens inriktningar redogörs på delvis liknande sett, med litet inifrånperspektiv och mer fokus på kyrkan och dess utformande. Sekulariseringen får utrymme i alla läroböcker men dock i varierande grad, detta förklaras med hjälp av studiens sekulariseringsteori. Gudsbilden beskrivs på liknande sätt där fokus ligger i beskrivandet av Jesus liv och med fokus på treenigheten, den skillnaden som går att utläsa genom resultatet är att Gudsbilden får mer sidutrymme i de äldre läroböckerna.
Nyckelord: Läromedelsanalys, kvalitativ innehållsanalys, kvantitativ innehållsanalys,
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 3
1.1.1 Syfte... 3
1.1.2 Frågeställningar ... 3
2. Läroplansteoretisk bakgrund ... 4
2.1 Presentation av läroplanerna Lpf94 och Gy11 ... 6
3. Material ... 9
3.1 Läromedelsdefinitioner ... 9
3.2 Urval och avgränsningar ... 9
3.2.1 Presentation av läroböcker ... 10
3.2.2 Religion och sånt, religionskunskap kurs A, Liber. 2000 ... 11
3.2.3 Relief Livsvägar, religionskunskap för A-kursen, Gleerups. 2008... 11
3.2.4 Söka svar, religionskunskap 1 och 2, Liber. 2012 ... 11
3.2.5 En människa, tusen världar, religionskunskap 1, Gleerups. 2015 ... 11
4. Teori ... 12 5. Metod ... 14 5.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 14 5.2 Kvantitativ innehållsanalys ... 15 5.3 Framtagandet av kategorier ... 16 6. Tidigare forskning ... 17 7. Resultat ... 23 7.1 Kvalitativt resultat ... 23
7.1.1 Lpf94; Religion och sånt, religionskunskap kurs A, Liber, 2000 ... 23
7.1.1.1 Inriktningar ... 23
7.1.1.2 Sekularisering ... 24
7.1.1.3 Gudsbild ... 25
7.1.2 Lpf94; Relief Livsvägar, religionskunskap för A-kursen, Gleerups, 2008 ... 25
7.1.2.1 Inriktningar ... 25
7.1.2.2 Sekularisering ... 26
7.1.2.3 Gudsbild ... 27
7.1.3 Gy11; Söka svar, religionskunskap kurs 1 och 2, Liber, 2012 ... 28
7.1.3.1 Inriktningar ... 28
7.1.3.2 Sekularisering ... 29
7.1.3.3 Gudsbild ... 29
7.1.4 Gy11; En människa, tusen världar, Gleerups, 2015 ... 30
7.1.4.1.Inriktningar ... 30
7.1.4.2 Sekularisering ... 31
7.1.4.3 Gudsbild ... 32
7.2 Kvantitativt resultat ... 34
8. Resultatanalys ... 36
8.1 Studiens kvalitativa analys ... 36
8.1.2 Sekularisering ... 37
8.1.3 Gudsbild ... 39
8.2 Studiens kvantitativa analys ... 40
9. Slutdiskussion ... 41
9.1 Förslag på vidare forskning ... 44
1
1. Inledning
Historiskt har läroböcker granskats av staten fram till år 1991. Därefter upphör granskningen och ansvaret läggs därmed på varje enskild lärare att välja ut läromedel, vilket även ställer krav på att läraren kan analysera läromedel för att komma fram till vad som kan vara användbart i riktlinje med skolans läroplaner. Läroböcker har en viktig funktion för både elever och lärare. För elever kan läroboken vara det sättet de tar till sig informationen om ett skolämne, medan för lärare kan läroboken användas som ett redskap för undervisningen samt för att verkställa styrdokumenten.1 Att genomföra en läromedelsanalys framgår då som nödvändig och högst relevant.
Denna studie tar utgångspunkt i problematiken som man kan ställas inför som snart yrkesverksamma lärare. Området som behandlas är inom ämnesdidaktiken där läraren ska välja läromedel som ska stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Utmaningen blir således att välja läromedel för att undervisningen ska spegla styrdokumenten och detta blev allt tydligare under de verksamhetsförlagda utbildningsperioderna då vi ställdes inför dessa utmaningar. Som nybliven lärare finns det ett stort antal läroböcker men en tidsbrist kring analyserandet av innehållet. För att då göra ett adekvat ämnesdidaktiskt urval leder det till att man som nybliven lärare kan vara beroende av läromedel.
Inom studier av läromedelsanalyser redogör Skolverkets rapport i enlighet med skolans
värdegrund vikten av att analysera läroböckernas innehåll genom följande citat: ”Det är av vikt
att man inom skolan för en diskussion om innehållet i de läroböcker som används och reflekterar över hur dessa stödjer skolans uppdrag. Läroböckernas behandling av ämnena och kunskapsområdena får inte strida mot skrivningar i läroplanerna och relevanta kursplaner.”2En
gemensamhet mellan läroplanerna Lpf94 och Gy11, framgår i syftesdelen i religionskunskapskurserna. I Lpf94 betonas kristendomens roll i kontrast till övriga världsreligioner, ”Undervisningen skall fördjupa elevernas kunskaper om kristendomen och övriga religioner och livsåskådningar.”3 I Gy11 betonas ”Kunskaper om samt förståelse för
1 Ammert, Niklas, ”Inledning”, i Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, red. Ammert, Niklas, 1. uppl.
(Lund: Studentlitteratur, 2011), s. 17.
2 Skolverket, I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och
sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker (Stockholm: Skolverket, 2006), s. 6.
3 Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala
2
kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället.”4 Med bakgrund i ovanstående citat är det relevant att undersöka hur kristendomen framställs i läroböckerna och hur mycket plats kristendomen får i kontrast till övriga världsreligioner då kristendomens roll får en betydande roll i styrdokumenten.
Utöver Skolverkets rapport där det har förts en diskussion av vikten att läroböckernas innehåll ska analyseras för att innehållet ska stödja skolans uppdrag är det Pennlert &Lindström som redogör att man genom innehållsanalyser studerar hur läroboksförfattare tolkar den skrivna läroplanen och hur denna transformeras till konkreta läroböcker och undervisningsinnehåll.5 Mer ämnesspecifikt med fokus på religion finns det forskning i mindre utsträckning. En forskare som har tagit plats inom religionsforskningen är främst Kjell Härenstam som återfinns i studiens tidigare forskning. Med det sagt finns det en kunskapslucka och behov av studier av denna karaktär om religion kopplat till läroböcker och dess innehåll. Av den anledning har studien sitt fokus i en läromedelsanalys på kristendomens framställning. Det är här som denna studie ska bidra till att undersöka hur kristendomen framställs i valda läroböcker genom att påvisa likheter och skillnader och finna möjliga förklaringar till dessa.
4 Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen, s. 137.
5Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke, Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik, uppl. 7 (Umeå:
3
1.1 Syfte och frågeställningar
1.1.1 SyfteSyftet är att undersöka hur kristendomen framställs i fyra läromedel för gymnasieskolan genom följande kategorier; inriktningar, sekularisering och gudsbild. Detta för att belysa hur innehållet av kristendom framställs, hur det förändrats mellan läroböcker som inriktar sig mot olika läroplaner samt undersöka möjliga förklaringar till likheterna och skillnaderna. För att studiens syfte ska besvaras antas Thurfjells sekulariseringsteori samt läroplansteori som förklaringsmodeller som ämnar att förklara varför och på vilket innehållet i skilda läromedel har förändrats.
Utöver framställningen av kristendomens likheter och skillnader mellan läroböckerna och över tid, är fokus på att undersöka vilket utrymme läroböckerna ger till kristendomens förfogande i relation till övriga världsreligioner.
1.1.2 Frågeställningar
- Hur framställs kristendomen i fyra läroböcker utifrån kategorierna: inriktningar,
sekularisering och gudsbilden samt vilket utrymme får kristendomen i kontrast till
övriga världsreligioner?
- Vilka likheter och skillnader kan man urskilja över tid och mellan läroböckernas innehåll och hur förklaras dessa?
4
2. Läroplansteoretisk bakgrund
I avsnittet nedan beskrivs religionskunskapsämnets historia. Detta innehåll kontextualiseras genom läroplansteori och dess arenor.
År 1951 antogs religionsfriheten i Sverige som lag, “Envar äger rätt att fritt utöva sin religion”.6 Den utvecklingen kom att ses som en milstolpe för den religiösa utvecklingen – kyrka och stat skulle nu vara åtskilda. Religionsundervisningen hade däremot behållit sin konfessionella inriktning, det rådde inga tvivel om att målen med undervisning var att fostra barnen i kristendom. Det är först år 1962 som en större förändring inträffade, det är då som en ny skolreform införskaffades. Kristendomsundervisningen, som den kom att kallas efter skolreformen, skulle vara objektiv och inte konfessionell.7
Sven Hartman, professor emeritus vid Stockholms universitet, benämner att man under de 50 första åren under 1900-talet hade som mål att den religiösa och kulturella traditionen var den som skulle karaktärisera skolan. Nästa förändring kom i samtakt med läroplanen år 1970, vilket innebar att det tidigare benämnda kristendomsundervisning, nu kom att kallas religionskunskap och benämns så än idag. Efter de förändringar från år 1970 som förklarats tidigare, betonades nu istället den enskildes personliga utveckling bland elever och som nu var målet att sträva efter.8 Hartman menar på att möjligheterna för skolan, att återgå till den form av konfessionalitet med dagens sekulära och mångkulturella samhälle ur en kontext från år 2000 och framåt, är i princip en omöjlighet. Det är därför kyrkans uppgift att undervisa i kristendom, inte skolans.9 Läroplansteori undersöker styrdokumentens förändringar över tid. Läroplaner är kontextbundna, vilket innebär att de styrs av samhällets ekonomiska, kulturella och politiska behov. Med hjälp av läroplansteorin kan man undersöka hur skolans styrdokument styrs av den
6 Religionsfrihetslag (SFS 1951:680),
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/religionsfrihetslag-1951680_sfs-1951-680 (hämtad 2020-12-11).
7 Richardson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu, 8. rev. uppl. (Lund: Studentlitteratur,
2010), s. 115–120.
8 Hartman, Sven, ”Hur religionsämnet formades” i Livstolkning och värdegrund, red. Almén, Edgar, Furenhed, Ragnar,
Hartman, Sven, & Skogar, Björn (Linköping: Skapande Vetande, 2000), s. 237.
5
samtida kontexten. Indikationer på detta kan vara samhällsklimatet, som även det bidrar till att undervisningen får effekter av den rådande läroplanen.10
Vad som räknas som kunskap, ur en läroplansteoretisk utgångspunkt, är ingenting som kan tas för givet. Det är något som ständigt är föränderligt, inte minst genom nationella politiska beslut gällande undervisningens innehåll. Detta är också en av anledningarna till att man inom den läroplansteoretiska forskningen ägnat betydande uppmärksamhet åt den nationella politiken och dess produkter, det vill säga, texter som är en produkt av politiska beslut och därmed är styrande för skolans praktik.11
Läroplansteori är en forskningsinriktning där intresset ligger i att undersöka frågor som berör vilket undervisningsinnehåll som väljs ut och organiseras, samt vilka som ligger bakom valen.12 Forskningsfältet om läroplansteorier delas in i tre arenor, formulerings- och transformerings
och realiseringsarenan. Inom denna studie berörs inte den tredje arenan.
Inom första arenan, som kallas för formuleringsarenan, är man intresserad av att undersöka vilka politiska samt pedagogiska diskussioner som ligger till grund för införandet av en läroplan samt vilken människo-, kunskaps- och samhällsbild som kan utläsas i en läroplan. 13 Andra arenan benämns som transformeringsarenan, där intresset ligger i att undersöka hur läroboksförfattare tolkar den skrivna läroplanen samt hur de transformerar den tolkning till en lärobok som kan användas för undervisning och lärande. Inom transformeringsarenan redogörs för att det är någon som tolkar läro- och kursplanerna, vilket bidrar till att innehållet i de olika läroböckerna kan variera.14 Vår studie berör formulerings och transformeringsarenan. De olika arenorna ska tillämpas som teoretiska perspektiv på varför och på vilka premisser som ett innehåll valts ut.
10 Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel, ”Introduktion – vad räknas som kunskap?” i Vad räknas som
kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, red. Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel, 1. uppl. (Stockholm: Liber, 2012), s. 13–15.
11 Skott, Pia, ”Läroplan i rörelse – i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik” i Vad
räknas som kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, red. Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel, 1. uppl. (Stockholm: Liber, 2012), s. 289.
12 Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke 2019, s. 19–21. 13 Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke 2019, s. 20. 14 Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke 2019, s. 20–21.
6
2.1 Presentation av läroplanerna Lpf94 och Gy11
Nedan presenteras ämnets karaktär, syfte och mål för respektive religionskurser i tabellformat för tydliggörandets skull.
Tabell 1.
Lpf94 Gy11
Ämnets karaktär
”Att arbeta med frågor om livets mening och att bilda sig en egen uppfattning är led i människans strävan att utveckla en egen identitet. Detta kräver dels kunskaper om innehåll och funktion i olika religioner och livsåskådningar, dels kunskaper om hur den egna inställningen till religion och livsåskådning byggs upp. Därför har studierna i religionskunskap både en innehållslig och en existentiell sida, som inte får skiljas från varandra. Människan behöver mönster med vars hjälp hon kan tolka tillvaron och finna mening och innehåll i den. Sådana mönster och tolkningar kommer till uttryck i religioner och livsåskådningar av olika slag som tar ställning till frågor om gudstro, verklighetsuppfattning och människosyn. […] Eleverna skall fördjupa sina kunskaper om kristen tro och kristna värderingar för att förstå kristendomens betydelse för kultur, etik och samhällsutveckling i Sverige förr och nu. Mötet mellan olika religioner och livsåskådningar är också en viktig dimension i undervisningen i religionskunskap. Genom detta möte erhåller eleverna kunskaper som möjliggör fördjupad analys av olika religioners och livsåskådningars trosinnehåll, värderingar och uttrycksformer utifrån ett innehållsligt och ett existentiellt perspektiv.”15
Ämnets karaktär
”Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskaplig. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet.”16
15 Skolverket, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94, s.42.
7
Ämnets syfte
”Syftet med undervisningen i religionskunskap är att eleverna skall möta religioner och livsåskådningar utifrån olika infallsvinklar. Eleverna skall få vidga och fördjupa sin erfarenhets- och begreppsvärld och stimuleras att reflektera över religiösa, etiska och moraliska frågor och över vad det innebär att ta ansvar som medmänniska och samhällsmedlem. Undervisningen skall fördjupa elevernas kunskaper om kristendomen och övriga religioner och livsåskådningar. Genom möten med människor från olika traditioner, kulturer och religiösa seder skall eleverna fördjupa sin inlevelse i, förståelse och respekt för andra människor. På så sätt främjas tolerans. Eleverna får härigenom en beredskap för att motverka att människor utsätts för förtryck för sin religions eller livsåskådnings skull. Undervisningen i religionskunskap skall bidra till att eleverna mer och mer upptäcker det meningsfulla och intressanta i att studera religion, livsåskådning och etik. Eleverna skall öppet få diskutera tros- och livsåskådningsfrågor och stimuleras till egna reflektioner och ställningstaganden i livsåskådningsfrågor.”17
Ämnets syfte
”Ämnets syfte i religionskunskap 1 syftar till att undervisningen ska bidra till elevernas fördjupade kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar. Det redogörs för att kunskaper samt förståelse för kristendomen och kristendomens traditioner har en särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska präglas av öppenhet och bidra till en förståelse av människors olikheter för att kunna leva i ett samhälle präglat av mångfald. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att kunna analysera samt värdera hur religion kan förhållas till faktorer som etnicitet, kön, sexualitet samt socioekonomiska förutsättningar."18
Ämnets mål
”kunna redovisa insikter i kristendomens och andra världsreligioners och livsåskådningars huvudtankar, värderingar, traditioner, uttrycksformer och urkunder,
kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla,
kunna reflektera över och argumentera kring existentiella frågor inom tro, etik och
Ämnets mål
”Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
17 Skolverket, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94, s. 41–43.
8
livsåskådning och med respekt för andra människors uppfattning kunna motivera en egen ståndpunkt,
kunna arbeta allt mer medvetet med sina egna livs- och moralfrågor och ta ansvar för att utforma en personlig hållning i dessa frågor samt förstå konsekvenserna av denna för andra människor, samhälls- och yrkesliv.”19
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.”20
19 Skolverket, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94, s. 42.
9
3. Material
Under detta kapitel presenteras först studiens definition sedan vilka urval samt avgränsningar som gjort. Följaktligen presenteras läroböckerna ur kronologisk ordning i tabellform och därefter återfinns beskrivningar om böckernas inledning och intentioner.
3.1 Läromedelsdefinitioner
I en rapport framtagen av Skolverket, som tar utgångspunkt i 1980 års läroplan, finner man en definition om läromedel. Här beskrivs läromedel som sådant både lärare och elever använder för att eleverna ska nå uppsatta mål.21
Tidigare reglerade staten läromedelsval och läromedelsanvändning, ofta på detaljnivå, genom att ange ramar och fördela ekonomiska resurser. Kursplanerna innehöll, i motsats till i dagsläget, mer detaljerade föreskrifter om undervisningens innehåll och genomförande. I anvisningar och kommentarer till kursplanerna för olika ämnen gavs exempel på lämpliga läromedel. Med dagens styrsystem betonas lärares professionella ansvar och frihet att själv välja metoder för att nå uppsatta mål. De mål som de nationella kursplanerna anger är onekligen samma för samma kurs, oavsett var i landet den bedrivs, men hur målen nås och vilka läromedel som används kan se olika ut.22
Begreppet läromedel har flertal olika definitioner. En utav dessa är definitionen från Skolverket som har beskrivits ovan. Läromedel innefattar mer än bara en lärobok. Inom begreppet kan det röra sig om all typ av material som läraren använder sig av i sin undervisning, exempelvis som facklitteratur, skönlitteratur, dokumentärer, nyhetsinslag.23 Tryckta läroböcker faller inom ramen för studiens läromedelsdefinition.
3.2 Urval och avgränsningar
Vi har valt att avgränsa studien till två av de större bokförlagen, vilka är Gleerups och Liber.24 Därefter valdes två böcker inom respektive bokförlag, en nyare och en äldre version som ska vara användbara för att kunna analysera dessa utifrån två läroplaners styrdokument Lpf94 och Gy11. Respektive bokförlag är valt på grund av att de förekommer bland de större förlagen,
21 Skolverket, Läromedlens roll i undervisningen grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild,
engelska och samhällskunskap (Stockholm: Skolverket, 2006), s. 9.
22 Ibid.
23 Ammert, Niklas 2011, s. 17.
24 Erhållit informationen efter privat mailkontakt med styrelsesekreterare på Läromedelsföretagen. Datum för
10
därav går det att anta att läroböckerna förekommer i stor utsträckning i klassrummen runt om i Sverige, därför görs avgränsningen till tryckta läroböcker. Det som undersöks är vad som presenteras till läsaren samt ifall det går att urskilja likheter och skillnader mellan läroböckernas innehåll samt vilka möjliga förklaringar som kan ligga bakom läroböckernas likheter och skillnader. All form av brödtext som är kopplats till innehållet om kategorierna har inkluderats i den kvalitativa textanalysen inklusive instuderings- och diskussionsfrågor.
3.2.1 Presentation av läroböcker
Tabell 2.
Religion och sånt Livsvägar Söka svar En människa – tusen världar
Författare Börge Ring Nils-Åke Tidman & Kerstin Wallin
Leif Eriksson & Malin Mattsson
Flennegård
Robert Tuvesson
Utgiven 2000 2008 2012 2015
Läroplan boken riktar sig mot
Lpf94 Lpf94 Gy11 Gy11
Sidantal för hela läroboken
11
3.2.2 Religion och sånt, religionskunskap kurs A, Liber. 2000
Bokens författare är Börge Ring. Boken är uppdelad i olika avdelningar, bokens första avdelning innehåller kapitel som handlar om vårt kulturella arv som bland annat berör kristendomen. Det förklaras att dessa kapitel är nära oss medan bokens andra avdelning handlar om rörelser och andlighet som beskrivs som religioner som är mitt bland oss. Det förklaras även att Svenska kyrkans särställning har upphört och att det har skett en förändring av det religiösa livet i Sverige. Bokens sista avdelning handlar om Syd och Östasiens religioner vilket beskrivs som religioner som är längre bort.25
3.2.3 Relief Livsvägar, religionskunskap för A-kursen, Gleerups. 2008
Bokens författare är Nils-Åke Tidman och Kerstin Wallin. Författarna har som avsikt att presentera världsreligionerna på ett kortfattat och tydligt sätt, där man har försökt att undvika att framställa religionerna som främmande. Fortsättningsvis redogör författarna att det förekommer intervjuer i boken där intervjupersonerna själva inte representerar religionen utan endast sig själva där syftet med intervjuerna är att visa hur religion kan fungera i människors liv.26
3.2.4 Söka svar, religionskunskap 1 och 2, Liber. 2012
Bokens författare är Leif Eriksson och Malin Mattsson Flennegård. Författarna beskriver boken som en modern lärobok som innehåller faktatext, reflektionsfrågor, förhållandet mellan religion och vetenskap, heliga texter, ritualer, symboler, etik samt nyandlighet.27
3.2.5 En människa, tusen världar, religionskunskap 1, Gleerups. 2015
Bokens författare är Roberts Tuveson. I bokens inledning kan man läsa om det centrala innehållet i religionskunskap 1. Det förklaras att vi lever i ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle där vi ofta har bristfälliga kunskaper om andra religioner, därav är bokens intention att bidra till en större förståelse för att religionerna har olika tolkningar och olika synsätt.28
25Ring, Börge, Religion och sånt: religionskunskap kurs A, 1. uppl., (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 2000), s. 7. 26Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin, Relief Livsvägar: religionskunskap för A-kursen (Malmö: Gleerups, 2008), s. 3. 27Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif, Söka svar: religionskunskap kurs 1 och 2, 4. omarb. och utök. uppl.
(Stockholm: Liber, 2012), s. 10–11.
12
4. Teori
Som teoretiskt perspektiv tillämpas Thurfjells teori, som är en sekulariseringsteori som förklarar Sverige som ett postkristet samhälle. Teorin har antagits som analysverktyg för att ge förståelse för hur läroböckers innehåll påvisat olika spår av sekularisering. Thurfjell redogör i sin bok om att det talas om att Sverige är ett avkristnat folk. Det redogörs att kyrkan och staten har skiljts åt, vilket har varit en bidragande faktor till att Sverige sekulariserats. Vanliga föreställningar vad gäller religion är att Sverige anses vara världens mest sekulariserade nation. Thurfjell menar att detta indikeras genom att samhällets lagar, under de senaste 150 åren, har successivt skiljt kyrkan åt från staten. Ett annat sätt att analysera Sveriges sekularisering är genom den organiserade religionstillhörigheten. För drygt 60 år sedan blev det möjligt att säga upp sitt medlemskap hos svenska kyrkan, men än i dag är cirka 66 % av svenskarna fortfarande betalande medlemmar. Denna statistik visar däremot en annan bild än att Sverige är sekulariserat. Det blir därmed komplext och svårt att redogöra för svenskarnas religiositet. Sociologen Susan Sundbeck argumenterar för att nordiska länders lojalitet mot sina statskyrkor kan ses som ett uttryck för dess identitet. Kyrkan är sammankopplad till landets egen historia, kultur samt tradition.29
En vanlig position är därför numera att beskriva det som händer med religionen i Europa, i termer av förändring snarare än försvinnande. När det gäller religionens marginalisering i Sverige innebär detta att det inte är religion och religiositet i allmänhet som försvinner utan istället den specifika form av religion som en traditionell gudstro och organiserad kyrkotillhörighet utgör. Något som värdesätts i dagens samhälle är självförverkligande, välmående och individualism.30 Thurfjell befinner sig inom samma forskningstradition som
religionssociologen Grace Davie som beskriver nordiska länders religiositet utifrån tro och tillhörighet. Vid beskrivandet av nordiska länders religiositet beskriver Davie att man är kyrkomedlem, utan att tro.31
För att förstå svenskarnas religiositet använder sig Thurfjell av begreppet postkristet habitus.
Habitus betyder skick och det förklaras att en persons habitus är föränderligt och inte statiskt. Postkristet är det habitus som diskuteras i Thurfjells bok, där det framkommer att det finns
människor som inte betraktar sig själva som kristna, men som däremot har attityder som har sitt
29 Thurfjell, David, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen, Stockholm: Molin & Sorgenfrei, 2015, s.
21.
30 Thurfjell, David 2015, s. 32. 31 Thurfjell, David 2015, s. 21–22.
13
ursprung i kristendomen. Ett postkristet habitus kan identifiera en persons grupptillhörighet samt historia. Habitus kan föras vidare till nästkommande generationer i form av trosföreställningar och/eller rituella vanor samt traditioner.32
Teorin som Thurfjell benämner som postkristen ska förklara eventuella skillnader mellan läroböckernas innehåll då böckerna är utgivna olika år och faller inom ramen för olika läroplaner. Syftet är att undersöka vilken plats som sekularisering får i läroböckerna och vilka tendenser man kan utmärka i läroböckernas innehåll som går att koppla till svenska samhällets
minskade religiositet. Studiens läroplansteoretiska teorikomplettering ska undersöka
läroböckernas innehåll med hjälp av formulerings och transformeringsarenan som undersöker hur tolkningen av läroplanerna leder till ett visst innehåll och vilken samhällsbild man kan utläsa genom läroböckernas innehåll.
14
5. Metod
I detta kapitel redogörs studiens valda metoder och tillvägagångssätt. Studiens metodansats är kvalitativ forskningsansats med inslag av kvantitativ forskningsansats, som kommer förklaras ingående i det här kapitlet.
5.1 Kvalitativ innehållsanalys
Den kvalitativa metoden är en metod som är användbar för att tolka och analysera hur
kristendomen presenteras i läromedlen. Den huvudsakliga metodansatsen som studien tillämpar
är den kvalitativa innehållsanalysen, även kallad för kvalitativ textanalys. Innehållsanalysen
som systematiskt redogör ett textinnehåll.33 Filosofen Mats Furberg beskriver
tillvägagångssättet i den kvalitativa innehållsanalysen. Tillvägagångsättet handlar om att texterna ska läsas, problematiseras i form av frågor samt undersöka om det finns möjligheter att själv kunna besvara frågorna. En relevant fråga vid utförandet av kvalitativ innehållsanalys är att ställa sig frågan om vad texten vill förmedla och dess budskap.34
Det som inte tydligt framkommer i ett textinnehåll kan inom innehållsanalysen, vara användbart för att kunna analysera varför ett visst innehåll inte får ta plats. Det kan finnas flertal anledningar bakom till att något inte är en del av innehållet, några anledningar är att informationen inte tillhör någons åsikt eller att det tillhör det som av allmänheten anses som självklart.35 Denna textanalys strävar efter att undersöka det väsentliga innehållet i en text.36 Det som finns i innehållet är en del av den kunskap som ansåg som viktig som kopplas till läroplanerna och den läroplansteoretiska bakgrunden. Med bakgrund i metoden läromedelsanalys och utifrån valda kategorier, genomför vi en tolkning av innehållet då det explicita innehållet undersökt samt att det även redogörs för vilka delar som inte är med.
Hermeneutik handlar om tolkning. Inom hermeneutiken försöks det att tydliggöra ett innehåll, i detta fall läroböckernas innehåll. Det hermeneutiska tolkningsarbetet handlar om att blottlägga en djupare mening hos exempelvis handlingar, texter, historiska källor.37 Inom den hermeneutiska forskningsansatsen betonas forskarens förutsättningar i tolkningsarbetet och den
33 Boréus, Kristina & Bergström, Göran, ”Innehållsanalys” i Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text
- och diskursanalys, red. Bergström, Göran & Boréus Kristina, 3 [utök.] uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2012), s. 50–51.
34Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, 4. (rev.) uppl. (Stockholm: Norstedts Juridik, 2012), s. 210.
35 Boréus, Kristina & Bergström, Göran 2012, s. 81.
36 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena 2012, s. 210. 37 Gilje, Nils, Hermeneutik som metod: en historisk introduktion (Göteborg: Daidalos, 2020), s. 11.
15
förförståelse vi alltid bär med oss när vi tolkar ett meningsfullt innehåll.38 Tolkningarna som genomförs i detta arbeta är utifrån våra kategorier och utifrån läroplanernas framställning av religionsämnet vilket medför litet utrymme för egna tolkningar som inte överensstämmer med studiens syfte och frågeställningar, med det sagt motsäger vi oss inte att hermeneutiken innebär tolkningar från forskarens håll.
5.2 Kvantitativ innehållsanalys
Den kvantitativa ansatsen är ett komplement till den kvalitativa innehållsanalysen och kvantitativa innehållsanalysen anses vara ett användbart verktyg för att kvantifiera ett innehåll. Inom studien ska den kvantitativa innehållsanalysen bidra att kvantifiera sidantalet som kristendomen får i kontrast till övriga världsreligioner. Den kvantitativa innehållsanalysen
undersöker bland annat hur ofta och hur stort utrymme ett innehåll får.39 Studien undersöker
utrymmet i kvantitet som kategorierna får till sitt förfogande men även kristendomen som religion i sin helhet i kontrast till de övriga världsreligionerna i läroböckerna.
Alternativa möjliga metoder för denna studie kan vara kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella modell som har sitt fokus i språkets betydelse, som kan fungera som både metod och teori.40 Hade studien antagit kritisk diskursanalys hade forskningen fått ett annat
perspektiv, då kritisk diskursanalys betonar språkets roll för att analysera maktdimensioner. Med det sagt, vill vi tolka innehållet och är inte intresserade av att undersöka språkets roll. Det finns flertalet metodologiska ansatser att ta del av, kritisk diskursanalys och bildanalys är vanligt förekommande inom detta forskningsfält. Denna studie kan kompletteras med bildanalys, men på grund av tidsbrist då arbetets tidsomfång är tio veckor och innehållet i läroböckerna var tillräckligt för att undersökningen skulle genomföras utifrån studiens frågeställningar, bedömdes att bildanalys inte var nödvändigt.
38 Gilje, Nils 2020, s. 12.
39 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena 2012, s. 197. 40 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 3 uppl. (Stockholm: Liber, 2018), s. 651.
16
5.3 Framtagandet av kategorier
Läroböckernas kapitel om kristendomen har lästs igenom för att kunna finna gemensamma kategorier för att sedan kunna analysera innehållet. Alla böcker berörde kristendomens inriktningar vilket resulterade i den första kategorin. Den andra kategorin är sekularisering då den förekommer mer synligt i de senare läroböckerna men finns även med i de äldre läroböckerna men i mindre omfång. Valet av sekularisering är också framtagen med bakgrund i studiens teoretiska ansats. Den tredje kategorin är gudsbilden, tämligen självklar kategori för att kunna redogöra för kristendomens framställning i läroböckerna. Dessa kategorier som framtagits anser vi är centrala delar och lämpliga för denna studie som har sitt fokus i
kristendomen. Kategorierna är lämpliga då de återspeglar styrdokumenten i
religionskunskapsämnet och att kategorierna som studien har sitt fokus i är nödvändiga att undervisa om för att eleverna ska få en förståelse om kristendomen. Inriktningarna är nödvändiga för att få förståelse för att det finns olika tolkningar inom en religion, gudsbilden är viktig och en central del av religionen och sekularisering tar mer plats i de nyare läroböckerna vilket medför en relevans i undervisningen, främst då Sverige benämns som ett sekulariserat land. Genom att undersöka vad texterna förmedlar med hjälp av de valda kategorierna, ges information om urvalet, vilken information som finns med och vilken som utelämnas.
17
6. Tidigare forskning
I det här avsnittet kommer tidigare forskning att presenteras som ligger närmst studiens forskningsämne, de består av forskningar inom fenomenografiska- och läroplansteoretiska forskningsfältet, där vi med denna studies innehållsanalys ska navigera oss och placera vår studie i forskningsläget.
Vestøl, Aldrin och Aldrin har utformat fenomenologisk forskning, där fokuset har varit hur
läroböckernas innehåll kan uppfattas av eleverna samt hur detta kan skapa inkludering alternativt exkludering. Då deras studie är utformad utifrån en innehållsanalys, är deras resultat intressant som forskningsbakgrund för denna studie. Berglunds forskning är relevant då den har sitt fokus i hur religion presenteras i läroböckerna samt vilka konsekvenser det får. Kamalis och Härenstams forskningar är intressanta för denna studie av olika anledningar, dels för att de båda har genomfört innehållsanalyser där exempelvis Kamali har kvantifierat religionernas utrymme och läroböckerna, samt har Härenstam granskat hur väl informationen i läroböckerna stämmer överens med läroplanerna. Ammerts forskning fungerade som en utgångspunkt för denna studie då det initiala problemet som vi fann vid första anblick vid läroböckerna under VFU-perioderna, var att läroböckerna ska spegla styrdokumenten och fungera som ett hjälpmedel för undervisningen.
Författaren Jon Magne Vestøl tar sin utgångspunkt i hur upplevelsen av religion i läroböcker och skolkontext uppfattas av praktiserande elever som är katoliker och lutheraner i Norge. Han förklarar hur forskningen kring religionsämnet och religionernas presentation har varit i fokus under en längre tid för forskningen, framförallt diskrepanser i representationerna. Det är här som Vestøl tar sin utgångspunkt i att undersöka hur katolska- & luthersk-norska skolungdomar upplever bilden av den religion som de möter i skolundervisningskontext i form av läroböcker.41 Han vill med denna studie undersöka hur religionsundervisning låter troende elever uttrycka sina åsikter i kontrast till den mångkulturella sekulär skola de befinner sig i.42
Han har som metod använt sig av läroböcker och på så vis genomfört en innehållsanalys av texterna för att sedan göra utdrag ur dessa. Dessutom har Vestøl genomfört två gruppintervjuer
41 Vestøl, Jon Magne, On teaching what cannot be said: Reflections on the role of the unsayable in religious education,
vetenskaplig artikel (Oslo: Oslo Universitet, 2016), s. 2-3.
18
som varade i ett 90-tal minuter vardera med elever i åldrarna 17–18 där han agerade moderator. Troende elever som deltog i sekulära skolor intervjuades för att på så vis undersöka hur de upplever den porträttering av deras religion. Syftet med att inkludera utdrag ur läroböcker är för diskussioner som skett i panelsamtal där han låter deltagarna reflektera och diskutera kring innehållet i läroböckerna.43
Resultatet visar att elever, från både katolska- och lutherska samfund, anser att den bild som läromedel beskriver är ofta stereotypisk och mekanisk. Snarare än att fokusera på hur den fysiska närvaron visar på engagemang och dedikation till religionen och på så vis undgår relevant information om varför deltagarna faktiskt är i kyrkan, det som beskrivs som det kyrkliga vardagslivet.44 Intervjupersonerna har tillfrågats om hur de upplever bilden av sin religion, allt som oftast svarar att den är stereotypisk och inte inkluderar mångfalden och diversifiering samt att den på lokal nivå kan skilja sig från den i andra delar av världen.45
Författaren Jenny Berglund har i sin studie använt sig av en tjeckisk doktorandstudents forskning som utgångspunkt i en etnografisk studie för elever i svenska grundskoleväsendet under en tremånadersperiod. Utöver doktorandens forskning har Berglund analyserat svenska läroplaner lgr11 och jämfört denna med föregående läroplan, lgr94. Dessutom har hon även undersökt hur lärarutbildningen är organiserad för religionspedagoger. Studiens huvudsakliga tes är att undersöka hur svensk religionsundervisning kan förstås både som luthersk och samtidigt som neutral. Detta med fokus på inifrånperspektiv då studiens resultat visar att inifrån kan religion förstås som något objektiv, men utifrånperspektivet, som den tjeckiske doktorandstudenten ansluter sig med, kan det utmärkas hur svenska religionsundervisningen är lutherskt influerat. Detta då svenska religionsundervisningen har en lång historia till luthersk tradition men intresset för studien visar sig i det som benämns som icke-konfessionell undervisning. 46
Berglund problematiserar även hur representationen av religion förmedlas till elever och att den uppfattas som stereotypisk och som studiens resultat visar på att inifrånperspektivet, eller som det också kan kallas, levd religion är nödvändigt och en utmaning som skolväsendet står inför.
43 Vestøl, Jon Magne 2016, s. 6–13. 44 Vestøl, Jon Magne 2016, s. 13–14. 45Vestøl, Jon Magne 2016, s. 4–5.
46 Berglund, Jenny, Swedish religion education: Objective but Marinated in Lutheran Protestantism?, vetenskaplig artikel
19
Utifrån den tjeckiske doktorandens upplevda erfarenheter av svenska skolväsendet kan svenska religionsundervisningen få rollen som luthersk marinerat och även det svenska samhället, är något som Berglund lyfter fram för en ökad insikt av förståelsen för det svenska samhällets religiositet. I konklusion redogörs det för att svenska religionsundervisningen inte är en utbildning om religion ur en neutral synvinkel, utan snarare utbildning till ateism och sekularism.47
Författarna Viktor och Emilia Aldrin har utfört en ideologikritisk analys och kombinerat språkliga och teologiska perspektiv samt en bildanalys. Studiens syfte är att undersöka hur bilden av kristendomen är konstruerad i sex svenska läroböcker för gymnasieskolor för kursen religionskunskap 1. Fokuset ligger i att undersöka på vilket sätt texterna betraktar religionen och hur detta perspektiv skapar möjligheter för samt begränsningar för elevernas identifiering. Urvalet av läromedel är sex aktuella läromedel som används i Halmstads kommun, därav fem läromedel är tryckta och ett läromedel digitalt.48
Läroböckerna beskriver kristendomen som en religion som är i ständig förändring. För elever som är kulturellt kristna men inte praktiserande kan utgångspunkten i läroboken begränsa elevernas möjligheter till identifiering. Faktorer som kan påverka att eleverna inte känner igen sig i beskrivningen är på grund av att perspektivet som lyfts fram i läroböckerna är politiska samt globala och beskrivs oftast inte på ett vardagligt och personligt sätt. De böcker som återspeglar ett inifrån perspektiv påverkar elevernas möjligheter till igenkänning, såväl för kristna samt icke kristna grupper vilket kan problematiseras utifrån Lgy11:s ambition om en neutral framställning av religioner.49
Författaren Masoud Kamali redogör i Demokratiska ideal och andrafierande praxis för att utbildningssystemet är en bidragande faktor till att skolan skapar och representerar ett ”vi och dem”-perspektiv, vilket skapar hierarkier i samhället.
Frågeställningen som rapporten berör handlar om hur vi och de definieras i läroböckerna. Den valda metoden är kvalitativ textanalys som har genomförts genom att studera materialet på sju läroböcker för gymnasieskolan. De valda skolböckerna har kategoriserats samt analyserats för att undersöka hur ”vi och dem” skapas genom de valda läroböckerna. Han undersöker
47 Berglund, Jenny 2014. s. 173–180.
48 Aldrin, Viktor & Aldrin, Emilia, Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan? En ideologikritisk
analys, vetenskaplig artikel (Halmstad & Borås: Högskolan i Halmstad & Högskolan i Borås, 2018), s. 24.
20
religionerna islam, hinduism och kristendom i läromedel för religionskunskap och historia. Studiens resultat visar att islam och hinduism beskrivs som religioner som tillhör de andra, medan kristendom beskrivs som vår religion där det talas ur ett eurocentriskt perspektiv menar Kamali.50
Kristendomen får mer utrymme i böckerna och beskrivs som en mer nyanserad religion i kontrast till hinduism och islam. Vidare framställs kristendomen som en religion som representerar vår kultur och identitet.51 När religionerna hinduism och islam beskrivs så relateras religionerna till kristendomen. Avslutningsvis får kristendomen statusen som den mest utvecklade religionen, normen och övriga religioner utvärderas i förhållande till den. Trots att vissa författare har försökt motarbeta ett ”vi och dem”-synsätt visar det sig att böckerna i sin helhet utgör ett ”vi och dem”.52
Professor Kjell Härenstam vid Karlstad Universitet har i ett urval av läroböcker som är framtagna för elever i årskurs 7–9 och gymnasieskolan undersökt hur väl läroböckerna följer läroplanerna, om det förekommer information som kommer i konflikt med läroplanerna och om informationen i böckerna är saklig. Härenstams granskning av text samt i bild och det han vill undersöka är hur representativ och aktuell informationen är i läroböckerna och hur väl de stämmer överens med skolans läroplan med studiens material vilket är läroböcker i historia, religionskunskap och samhällskunskap. Hans studie riktar sig främst till hur islam och hinduism framställs i läroböckerna, men i mindre inslag har han även problematiserat läroboken i sin helhet. Han anser här att problematiken med en lärobok ligger i att på ett bra sätt porträttera en hel religion på ett oftast mindre omfång och detta utmynnar sig i att lärobokens få sidor inte alltid kan ge en rimlig presentation av en världsreligion. Därmed tar läroboksförfattaren sig an ett stort ansvar i och med det begränsande utrymmet att presentera en religion.53
Studiens resultat visar att framställningen av islam i läroböckerna har förbättrats, dock poängterar Härenstam att allt som skrivits och bilderna som används i kapitlet om islam kan i vissa avseenden vara kontroversiellt, men i sin helhet har framställningen av islam förbättrats.54
50 Kamali, Masoud, ”Skolböcker och kognitiv andrafiering” i Utbildningens dilemma: Demokratiska ideal och andrafierande
praxis: Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, red. Sawyer, Lena & Kamali, Masoud (Stockholm: Regeringskansliet, 2006), s. 47–51.
51 Kamali, Masoud 2006, s. 64. 52 Kamali, Masoud 2006, s. 94.
53 Härenstam, Kjell, En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till
Skolverkets rapport ”i enlighet med skolans värdegrund?” (Karlstad: Karlstad universitet, 2016), s. 4–9.
21
Härenstam pekar på flera faktorer som kan ha påverkat förbättringen av innehållet om islam i svenska läroböcker. En av faktorerna är att människor med tillhörighet till islam har blivit fler i samhället och därav kan inte läroboksförfattare och förlagen skriva vad de vill om islam. Man rådfrågar de muslimska organisationerna vilket påverkar innehållet i läroböckerna till det bättre genom ett inifrånperspektiv. Vidare har forskningen inom islam tagit mer utrymme vilket också resulterar i mer saklig information i läroböckerna. Avslutningsvis så finns det en korrelation mellan framställningen av islam och de centrala värderingarna i läroplanerna. Anledningen till att islam anses vara i korrelation med skolans centrala värderingar är att religionsböckerna som Härenstam granskat visar på att det finns olika tolkningar inom islam och detta visar att muslimska värderingar inte nödvändigtvis behöver strida med skolans värdegrund.55 Däremot så porträtteras inte hinduismen i lika hög grad i relation till de centrala värderingarna i läroplanen utan hinduismen framställs i flertal böcker som en religion där man inte uppmanar till solidaritet med de svaga eller en förståelse för medmänsklighet. 56
Enligt författaren Niklas Ammert, har läroplanerna angivit exempel på lämpliga läromedel men detta förändrades år 1991 då ansvaret skiftades och det blev lärarens ansvar att finna lämpliga läromedel. Studiens metod är intervjuer som har genomförts med bland annat skolledare och ämnesansvariga lärare och studiens huvudfråga är hur gymnasieskolor väljer läroböcker. Studiens resultat visar att urvalet inte görs genom utvalda kriterier utan resultatet av intervjuerna med ämnesansvariga visar att det som avgör urvalet av böcker är en ämneskonferens där man beslutar om en gemensam lärobok.57
Studiens resultat visar att lärarna har fem krav vid urval av läroböcker och dessa är att informationen ska vara korrekt, språklig kvalité, att boken uppfyller läroplansmålen, uppgifterna ska vara praktiskt genomförbara och det sista kravet är att innehållet ska skapa ett intresse hos eleverna. Vidare redogörs det för att när man köper in läroböcker tar man in flera exemplar där lärarna ska granska böckerna och komma fram till om böckerna är användbara eller inte. Vidare visas det att det inte finns något elevinflytande vid urvalet av böcker utan det är lärarens roll att ta fram läroböcker som är relevanta och användbara i undervisningen.58
55 Härenstam, Kjell 2016, s. 46–47. 56 Härenstam, Kjell 2016, s. 46–48.
57 Svensson, Ann-Christine, ”Hur används läroboken?” i Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, red.
Ammert, Niklas, 1. uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2011), s. 296–297.
22
Vidare kommer det redogöras för forskningsläget med utgångspunkt i examensarbeten. Det har skrivits ca 450 examensarbete om vårt forskningsämne och de teman som har varit genomgående i de arbeten vi har tagit del av har berört teman som genus, världsreligionerna, Abrahamitiska religionerna samt komparativa uppsatser som har fokuserat på kristendomen i kontrast till en annan världsreligion. I de tidigare studentuppsatser som vi har tagit del av har det förekommit många olika metoder, en del har använt sig av kritisk teori (feministisk teori) när de har granskat genusframställningen medan andra har använt sig av kritisk diskursanalys utifrån Fairclough eller Foucaults teorier. Nota-bene.59
59 Ett examensarbete som ligger i linje med vår forskning är Religioner, värderingar, etik och moral i
religionskunskapsundervisingens läromedel författad av Johan Nylund. Den är nära vår studie av den anledning att vi valt att kombinera kvalitativ- och kvantitativ innehållsanalys som forskningsansats samt vad läroböcker förmedlar genom en innehållsanalys.
23
7. Resultat
7.1 Kvalitativt resultat
I det här kapitlet redogörs studiens empiri. Här redogörs respektive boks innehåll med hjälp av valda kategorier. Bokförlaget Liber och Gleerups presenteras i kronologisk ordning från den äldsta upplagan till den senaste upplagan.
7.1.1 Lpf94; Religion och sånt, religionskunskap kurs A, Liber, 2000 7.1.1.1 Inriktningar
Kapitlet är organiserat utifrån historisk kontext. Kapitlet olika kristna inriktningar är organiserat utifrån följande citat ”På 1000-talet delades kristendomen i katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan. Protestantismen växte fram under 1500-talet”. 60 Utifrån den historiska beskrivningen av inriktningarna är även kapitlet organiserat med följande ordningsföljd i boken katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan. Den inriktning som får mer utrymme än övriga är katolska kyrkan i kontrast till en och en halv sida som tillägnas till att beskriva ortodoxa och protestantiska kyrkan.
Den katolska kyrkan beskrivs genom att påvisa påvens roll som Kristi ställföreträdande på jorden, vilket faller inom ramen för den katolska kyrkans organisation. Sakramenten beskrivs utförligt och detaljerat, vilka är viktiga inom den katolska kyrkan. Särskilda organisationer så som, munkars och nunnors liv i kloster, beskrivs genom att redogöra för att de tillägnar sitt liv till Gud och lever i celibat.61 Vid beskrivningen av den katolska kyrkan är det kyrkan som byggnad som beskrivs, men även det dagliga livet genom beskrivningen av sakramenten samt om munkars och nunnors liv, vilket bidrar till ett inifrånperspektiv. Eftersom katolska kyrkan får fem sidor, i kontrast till övriga kyrkornas en och en halv sida, blir även beskrivningen av katolska kyrkan mer utförlig.
I redogörelser för den ortodoxa kyrkan inleds kapitlet med att likställa sakramenten för de båda kyrkorna. I ortodoxa kyrkan kallas sakramenten istället för mysterier, men det förekommer ingen beskrivning till varför eller dess utförande. I ortodoxa kyrkan framgår det att präster får gifta sig samt att de som strävar efter att bli biskopar ska leva i celibat. Inga kvinnor får bli präster, skilsmässa är tillåten och man får gifta om sig två gånger. Det som kännetecknar den
60 Ring, Börge 2000, s. 69. 61 Ring, Börge 2000, s. 70–74.
24
ortodoxa kyrkan är ikonerna föreställande fönster mot himlen. Tanken är att genom att kolla på ikonerna, ska man se lite av himlen, även kallad ikonostas.62 Det som tar utrymme i läroboken är kyrkorummet i sin helhet, regler och förbud samt var i kyrkan man får befinna sig under gudstjänsten som man respektive kvinna.
Protestantiska kyrkan beskrivs utifrån svensk kontext. Det redogörs för att 90 % av den svenska befolkningen tillhör den lutherska kyrkan. Den protestantiska kyrkan redogörs genom ett beskrivande om att det finns tre kyrkor, vilka är den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan. Martin Luther som protesterade mot den katolska kyrkan, dess lära och organisation får stort utrymme i läroboken. Luther ansåg att det inte endast var präster som kunde förstå sig på Bibeln, utan att alla människor är lika inför Gud. Förändringarna efter reformationen var att Bibeln översattes och att gudstjänsten skulle firas på folkspråk och inte på latin av anledningen att fler skulle förstå innehållet. Protestantiska kyrkan har två sakrament, dopet och nattvarden, däremot ges inga beskrivningar.63 Det som karaktäriserar beskrivningen av kyrkoinriktningen är dess historiska kontext. Det läggs inget fokus på det dagliga livet och därmed inget inifrånperspektiv.
7.1.1.2 Sekularisering
Kategorin sekularisering tas endast upp i samband med övningar, med reflekterande uppgifter som riktar sig till eleven där eleverna uppmanas att reflektera kring följande teman som kyrkans påverkan, firandet av högtider samt gudstjänstens funktion. Sekularisering får en sida till sitt förfogande.
Under rubriken Fundera - undersök får elever möjlighet att fundera och undersöka gällande varför svenskar firar de kristna högtiderna. Informationen som framkommer till läsaren är att de flesta svenskar inte är aktivt kristna, trots detta väljer de ändå att fira kristna högtider. Frågorna som ställs till elever är; ”Varför gör vi det? Borde vi inte sluta med det? Kanske kunde vi byta ut några av dem mot judiska och muslimska högtider? Eller fira Buddhas födelsedag? Vad tycker du?”.64 Underrubriken Vad händer om man stänger alla kyrkor? syftar till att ska eleverna ska reflektera över vilka som påverkas om kyrkan stänger sin verksamhet. Detta ska elever undersöka genom att kontakta några kyrkor och sammanställa deras verksamhet i form av exempelvis gudstjänsten.65
62 Ring, Börge 2000, s. 75–76. 63 Ring, Börge 2000, s. 76–78. 64 Ring, Börge 2000, s. 82. 65 Ibid.
25
Under rubriken Har du varit på en gudstjänst senaste åren? ska eleverna besöka en gudstjänst och redogöra för övriga i klassen om dess innehåll, vackraste psalmen och antalet personer som närvarade vid tillfällen.66
7.1.1.3 Gudsbild
Kategorin Gudsbild får elva sidor till sitt förfogande i boken. I läroboken tar den historiske Jesus plats mestadels av innehållet i texterna. Det ges utförliga beskrivningar om hans födelse där fokus vilar på Jesus handlingar och hur hans liv låg till grund för det hans apostlar senare kom att sprida vidare som kristendomen. Läroboken nämner treenigheten och redogör för att ordet inte återfinns i Bibeln, utan är en lära som utvecklats efter Jesu tid. ”Gud är skaparen av världen […] Jesus är Guds son […] och den heliga anden är kraften, som ger nya livskraften”.67 I gudsbilden är det framförallt fokus på Jesus, hans apostlar och de verksamheter som bedrevs för att sprida kristendomen. Gudsbilden uppmärksammas i de mindre textinnehåll, där treenigheten behandlas, vilket återfinns i form av en underrubrik Kristen lära.68
7.1.2 Lpf94; Relief Livsvägar, religionskunskap för A-kursen, Gleerups, 2008 7.1.2.1 Inriktningar
Kapitlet är organiserat geografiskt utifrån att det inledningsvis beskriver kyrkan i öster, kyrkan i väster och kyrkan i norr. Boken redogör för kristendomens inriktningar under rubriken
Kristendomen i världen. Bokens kapitel redogör för splittringar inom kristendomen genom en
historisk beskrivning om kyrkosplittringarna i världen, vilket resulterade i romersk-katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, protestantiska kyrkan samt frikyrka. De inriktningar som får utrymme är efter följande ordningsföljd, ortodoxa kyrkan, den romersk-katolska kyrkan, protestantiska kyrkan och frikyrkan.69 De olika inriktningarna får ungefär lika stort utrymme i kapitlet. Katolska och ortodoxa kyrkan får en halv sida var medan protestantiska kyrkan får en sida. I underrubriken Kyrkan i öster, beskrivs ortodox med begreppet renlärig, men att ortodoxa-kristna själva översätter ordet till rätt lära med avseende i rätt gudstjänst. När den ortodoxa kyrkan beskrivs så benämns den med ord som gudstjänst som kan liknas vid ett skådespel, samt ikonernas betydelse. Det som får mest utrymme i beskrivningen av den ortodoxa kyrkan är
66 Ring, Börge 2000, s. 83. 67 Ring, Börge 2000, s. 67. 68 Ibid.
26
kyrkorummets uppbyggnad med ikoner och dess betydelse, men även hur gudstjänsten är utformad.70
Beskrivningen av den katolska kyrkan framkommer i underrubriken Kyrkan i väster, där ordet katolik beskrivs med begreppet allmän, dvs. en kyrka för alla. Katolska kyrkans organisation med påvens roll och betydelse i den katolska kyrkan, betonas med att redogöra för att påven har en viktig roll i både tro och politiska frågor. Dock redogörs för att det finns katoliker som kritiserar påvens ord och handlingar. I beskrivningen av katolska kyrkan, läggs stor vikt på påvens roll och betydelse.71
I underkapitlet Kyrkan i norr, redogörs för att kristendomen kom relativt sent till Sverige. Det redogörs även för reformationen och Martin Luther, som ville reformera kyrkan som han ansåg var på väg åt fel inriktning, där kyrkans välsignelse kunde köpas med pengar samt där prästen inte levde upp till de stränga reglerna med celibat. Den kyrkorörelse som Luther startade var utesluten från den katolska kyrkan och den nya inriktningen resulterade i protestantismen.72 I beskrivningen av protestantiska kyrkan är historiska kontexten det som kännetecknar textinnehållet i läroboken.
Utöver beskrivningarna om kristendomens inriktningar som har redogjorts tidigare, innehåller boken även intervjuer med tre respondenter där den ena är protestant, den andra som intervjuas är konvertit till katolicismen och den tredje är ortodox. .73 Intervjuerna ger ett inifrånperspektiv genom att de beskriver deras dagliga liv som kristna individer i ett svenskt samhälle
7.1.2.2 Sekularisering
I boken finns det tre intervjuer där den ena är med Ewa som är kristen i Sverige där man får ta del av hennes liv genom två sidor i boken. I skolan är hon en person som inte visar sin tro utåt, medan hon i kyrkan är en annan person där hon ber för sina vänner. Ewa uttrycker svårigheterna med att vara kristen i Sverige trots att nästan alla är döpta i kyrkan och att hon lever i ett kristet land. Ewa uttrycker att hon ständigt behöver försvara sin tro, vilket gör det svårt att uttrycka den i skolan. För Ewa har hennes tro funnits som ett stöd när livet har varit tufft.74
70 Ibid.
71 Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 76. 72 Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 77. 73 Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 54–62. 74 Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 54–55.
27
Rubriken Leva som kristen som består av en sida, här redogörs den historiska kontexten av
kristendomen i Sverige, då kristendomen kom till Sverige på 800-talet.
Sverige har länge varit präglad av kristna värderingar men i mitten av 1800-talet började den svenska staten och kristendomen dela sig. Siffrorna som redogör för kristnandet i Sverige är tvetydliga. Fortsättningsvis redogörs det för att 80 procent av den svenska befolkningen tillhör svenska kyrkan medan bara några procent deltar i söndagsgudstjänst. Det redogörs för att Sverige är influerat av kristendomen kulturellt, däremot förekommer kristna influenser i låg grad inom politiken.75
De kristna högtiderna jul och påsk och dess firande får en sida till sitt förfogande där det redogörs i boken enligt följande; ”Julfirandet är en del av den kristna kulturen och många svenskar firar jul fast de inte betraktar sig själva som troende kristna”.76 När konfirmationen beskrivs, redogörs för att i mitten av 1900-talet konfirmerades i stort sett alla ungdomar men att det i dagsläge endast är omkring en tredjedel som konfirmerar sig.77
7.1.2.3 Gudsbild
Vid redogörelsen av gudsbilden inom kristendomen inleds det genom att man förklarar att Gud är en gestalt som visas på tre olika sätt, Fadern, sonen och den heliga anden. Beskrivningen av Gudsbilden får stort utrymme i boken vilket är sju sidor.
Treenigheten beskrivs med den heliga anden och det framkommer ingen information om fadern och sonen. Utöver treenigheten redogörs det för teodicéproblemet. Teodicéproblemet redogörs i form av att man beskriver Gud och det onda samt redogör för tankar om varför allt ont finns i världen om Gud är allsmäktig och god. Utöver problematiseringen av Teodicé redogörs Jesus, Guds son, vilket beskrivs genom att man redogör för hur viktig Jesus är för kristendomen. Vidare beskrivs den historiske Jesus genom att redogöra för att man vet lite om personer samt händelser som har inträffat för ca 2 000 år sedan. Det redogörs för källor som återberättar om den historiske Jesus genom Nya testamentet. Det redogörs även för att nya testamentet är en blandning av myt, legend och historia. Boken ställer frågor till läsaren, vilka är; ”Kunde Jesus väcka döda människor till liv? Kunde han gå på vattnet?” 78 Dessa frågor gör att en del
75 Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 63. 76 Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 65. 77 Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 70. 78 Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin 2008, s. 46–48.
28
människor ifrågasätter om Jesus har funnits som en historisk person, och att var och en själva ska ta ett aktivt ställningstagande gentemot frågorna, enligt författarna.79
7.1.3 Gy11; Söka svar, religionskunskap kurs 1 och 2, Liber, 2012 7.1.3.1 Inriktningar
De olika inriktningarna får gemensamt en textsida tillgodo. De framträder under rubriken
Kyrkoträdet - katoliker, ortodoxa och protestanter som tar utgångspunkt i en historisk struktur.
Läroboksförfattarna tar utgångspunkt i att förklara när kristendomen blev erkänd som religion, år 313 e.v.t. samt att den blivit statsreligion för romarriket och den historia som präglat kristendomen, som slutligen skulle leda till en fördelning och uppkomst av två nya kyrkor. Det är vid år 1 054 som väst och öst splittrades där kyrkans organisatoriska verksamhet, enligt läroboken, var det som orsakade splittringen.80
Inom katolicismen beskrivs påvens betydelse, där påven anses vara överhuvud oavsett vart i världen religionen praktiseras. Det som tas upp i läroboken för att beskriva katolicismen, utöver påvens roll för den katolska kyrkan, är de sju sakramenten men däremot läggs inte stort fokus i förklaringen av dessa. I boken beskrivs även kyrkorummet som präglas av bland annat helgonbilder på framförallt Jungfru Maria och även ett tabernakel där nattvardsbrödet förvaras.81
Ortodoxa kyrkan beskrivs som att det, tillskillnad från katolicismen, inte förekommer någon central maktperspektiv men att respekten för patriarken av Konstantinopel är stor. Kyrkorna är nationella där biskopar och präster är verksamma samt att de större ortodoxa kyrkor verkar i Ryssland och Grekland. Det beskrivs här att ortodoxa kyrkor lägger stor vikt på ikoner i form av en ikonostas där Jesus och Jungfru Maria är centrala. Sakramenten är även inom ortodoxa kyrkan sju, men beskrivs istället som mysterier, inga förklaringar ges till varför dessa kallas mysterier.82
Protestantismen beskrivs med Martin Luthers strävan om att reformera den katolska kyrkan. Läroboken illustrerar Luthers ställningstagande i form av missnöje mot avlatshandeln som bedrevs av katolska kyrkan där man köpte sig fri från synder. Protestantismen beskrivs som nytänkande och att stor betydelse låg på predikan och gudstjänst, inte på ritualer som präglar
79 Ibid.
80 Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif 2012, s. 277. 81 Ibid.
