Effektivisering av ett internt materialflöde : En studie av ett internt materialflöde där strategin är make-to-order och produktionsupplägget är funktionellt.

Effektivisering av

ett internt

materialflöde

HUVUDOMRÅDE: Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning logistik och ledning FÖRFATTARE: Carl-Marcus Bergman och Albin Frölin

HANDLEDARE:Marco Santos

En studie av ett internt materialflöde där strategin

är make-to-order och produktionsupplägget är

funktionellt.

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom [se huvudområde på föregående sida]. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Jan Weiss

Handledare: Marco Santos Omfattning: 15 hp (grundnivå)

Abstract

Purpose – The purpose of this thesis is to increase the knowledge around how companies with

a functional production layout can increase the efficiency in the internal material flow. To answer the purpose three research questions have been established:

1. What factors affect the internal material flow?

2. How does the factors affect the internal material flow?

3. How can the internal material flow become more efficient?

Method – To find answers to the studies questions a case study was conducted where empirical

data has been collected through interviews, observations and document collection. A literature review was conducted to create a theoretical framework.

Findings – The case study identified a number of factors and how they affect the internal

material flow. It showed that the flow consists of several wastes and one constrain. Also, the information and lack of standardization in the material flow affects how well the internal material flow performs. With the help of theories around efficient flows, constrains and Lean it´s possible to find ways to make the internal material flow more efficient by better use of the already existing resources, this through things like less waste and increased capability in the constrain.

Implications – The research area that the study is within is wide, but the study has been

focusing on how to get an internal material flow more efficient in a make-to-order company with a functional production layout. The study contributes with an increase of knowledge in the area and provides suggestions on approaches.

Limitations – The study is limited to only focusing on one company where only a few people

who work there have participated. The company has gone through changes during the study which may have affected the result. The generalizability is limited by differences between manufacturing companies with different products and services.

Keywords – Efficient flows, material handling, Lean, functional production layout,

Sammanfattning

Syfte – Studien syfte är att öka kunskapen kring hur företag med funktionellt

produktionsupplägg kan effektivisera sitt materialflöde. För att svara på syftet har det brutits ner i tre frågeställningar:

1 Vilka faktorer påverkar det interna materialflödet? 2 Hur påverkar faktorerna det interna materialflödet? 3 Hur kan det interna materialflödet effektiviseras?

Metod – För att svara på studiens frågeställningar har en fallstudie gjorts hos ett tillverkande

företag där empiriska data har samlats in via intervjuer, observationer samt dokumentinsamling. En litteratursökning genomfördes parallellt med empiriinsamlingen för att få fram ett teoretiskt ramverk.

Resultat – Fallstudien identifierade flertalet faktorer som påverkar det interna materialflödet.

Det visar sig att flödet har ett flertal slöserier samt en begränsning, dessutom påverkar informationen och brist på standarder i flödet hur väl det interna materialflödet presterar. Det framgår att med hjälp av teorier kring effektiva flöden, begränsningar och Lean går att hitta sätt att effektivisera det interna flödet genom bättre användning av redan befintliga resurser. Effektiviseringen går att genomföra med hjälp av minskade slöserier och en ökad tillgänglighet i begränsningen.

Implikationer – Det forskningsområde som studien ligger inom är brett men studien har

smalnats av genom att rikta in sig på hur effektivitet i det interna materialflödet för ett make-to-order företag med funktionell produktionslayout kan ökas. Studien bidrar med ökad kunskap kring området och ger förslag på angreppssätt.

Begränsningar – Studien är begränsad genom att det endast är ett företag som granskats och

att endast ett fåtal personer har deltagit. Att företaget har förändrats under tiden som studien pågick kan även ha påverkat resultatet. Generaliserbarheten begränsas dessutom av skillnader mellan olika tillverkande företag med olika produkter och tjänster.

Nyckelord – Effektiva flöden, materialhantering, Lean, funktionellt produktionsupplägg,

Innehållsförteckning

1

Introduktion ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ... 3

1.5 DISPOSITION ... 4

2

Metod och genomförande ... 5

2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ... 5

2.2 ARBETSPROCESSEN ... 6 2.3 ANSATS ... 6 2.4 DESIGN ... 7 2.5 FALLFÖRETAG ... 7 2.6 DATAINSAMLING ... 7 2.6.1 Litteraturstudier ... 7 2.6.2 Intervjuer ... 8 2.6.3 Observationer ... 9 2.6.4 Dokumentinsamling ... 10 2.7 DATAANALYS ... 10 2.7.1 Kvalitativ data ... 10 2.7.2 Kvantitativ data ... 11 2.8 TROVÄRDIGHET ... 11 2.8.1 Validitet ... 11 2.8.2 Reliabilitet ... 12

3

Teoretiskt ramverk ... 13

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 13

3.2 EFFEKTIVA FLÖDEN ... 13

3.2.1 Produktflöde ... 14

3.2.2 Materialflöde ... 14

3.4 LEAN PRODUCTION ... 15 3.4.1 Standardisering ... 15 3.4.2 Utjämning (Heijunka) ... 17 3.4.3 Värdeflödesanalys ... 17 3.4.4 Just-in-time ... 17 3.4.5 Jidoka ... 17

4

Empiri ... 20

4.1.1 Produktionslayout / värdeskapande processer ... 20

4.2 FLÖDEN ... 21 4.2.1 Produktflöde ... 21 4.2.2 Materialflöde ... 21 4.2.3 Informationsflöde ... 23 4.3 ARBETSSÄTT ... 24 4.4 FEL I PRODUKTIONEN ... 24 4.5 SLÄP I PRODUKTIONEN ... 25 4.6 FÖRÄNDRINGAR AV FLÖDET ... 25

5

Analys ... 26

5.3.1 För att uppnå ett effektivare flöde... 29

5.3.2 För att minska antalet defekta produkter ... 29

5.3.3 För att uppnå ett standardiserat arbetssätt ... 30

5.3.4 För att hantera begränsningen ... 31

6

Diskussion och slutsatser ... 32

6.1 RESULTAT ... 32 6.1.1 Frågeställning 1 ... 32 6.1.2 Frågeställning 2 ... 32 6.1.3 Frågeställning 3 ... 33 6.2 IMPLIKATIONER ... 33 6.3 METODDISKUSSION... 34

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 34

6.5 VIDARE FORSKNING ... 35

7

Referenser ... 36

8

Bilagor ... 38

Figurförteckning

Figur 2: Rapportens disposition ... 4

Figur 3: Koppling mellan frågeställningar och metod ... 5

Figur 4: Studiens arbetsprocess ... 6

Figur 5: Koppling mellan frågeställning och teori ... 13

Figur 6: Layout ... 20

Figur 7: Blockerade lagerhyllor ... 21

Figur 8: Verktygstavla ... 22

Figur 9: Omärkta pall ... 23

Figur 10: Repa ... 24

Tabellförteckning

Tabell 2: Genomförda observationer ... 9

1

Introduktion

Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

I den värld vi idag lever i är förändring mycket synlig och påtaglig (Jacobsen, 2019). Snabb utveckling inom teknologi, kunder med olika krav och hantering av globalisering är alla delar av den marknad som företag befinner sig på (Gunasekaran & Ngai, 2009). Hög kvalité och korta leveranstider tillsammans med kundanpassade produkter är idag viktiga konkurrensmedel (Abrahamsson, Johansson, & Sandkull, 2019). Att ha kontroll på sin försörjningskedja innebär att kontrollera och planera materialflödet samt informationen i försörjningskedjan, detta för att lyckas tillfredsställa kunderna och hålla nere sina kostnader (Schmidt & Schäfers, 2017). Ett sätt att vinna konkurrensfördelar på marknaden är enligt Christopher (2016) att ha effektiv logistik och hantering av leveranskedjan. Grunden till konkurrensfördelar är att ha en organisation som är annorlunda på ett positivt sätt från konkurrenterna ur kundens perspektiv. Vad som sedan skapar än större konkurrensfördelar är att hålla nere sina kostnader och få högre marginaler. De organisationer som har en sund bild över hur marknaden ser ut har insett vikten av hållbara och försvarbara fördelar mot konkurrenterna. Produkterna säljer inte sig själva på samma sätt som de gjorde förr och det går inte att räkna med att dagens framgång kommer att bestå. De företag som lyckats erbjuder antingen en lägre kostnad eller ett högre värde än konkurrenterna, eller i bästa fall bägge två (Christopher, 2016).

Logistik kan enligt Jonsson och Mattsson (2016) beskrivas som läran om effektiva materialflöden. Det är ett samlingsnamn för företag som gör att material och produkter finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Innan en produkt har gått från råmaterial till färdig produkt och nått slutkunden har det hunnits med förflyttning, hantering och lagring av produkten och dess ingående komponenter. För att kunna tillfredsställa kundbehov på ett effektivt sätt får ett effektivt materialflöde därmed en stor betydelse (Jonsson & Mattsson, 2016).

På dagens marknad finns det ett stort antal samt en stor variation av produkter. Det medför att företag får det svårt att förutse efterfrågan och att planera sin produktion. För att klara sig bra på marknaden är det därför viktigt att ha en snabb och flexibel försörjningskedja (Fisher, Hammond, Obermeyer, & Raman, 1994). En typ av flexibilitet är processflexibilitet. Begreppet definieras av Jordan och Graves (1995) som förmågan att kunna tillverka olika typer av produkter i samma produktionssystem. Att vara ett processflexibelt företag ser Jordan och Graves (1995) som viktigt för att kunna hantera osäkerheter i framtida efterfrågan. De resurser i ett företag som utför förädling av råmaterial och inköpta komponenter kan organiseras och placeras på olika sätt. Vid tillverkning av ett brett artikelsortiment där det tillverkas förhållandevis få exemplar av varje artikel kan det funktionella produktionsupplägget vara lämpligt. Det funktionella produktionsupplägget innebär att liknande resurser är placerade på samma avdelningar. Materialet förädlas sedan resurs för resurs och förflyttas mellan de olika avdelningarna. Ur en materialflödessynpunkt klarar det funktionella produktionsupplägget av att anpassa sig bra vid varierade produktionsvolymer och olika produktmixer, vilket gör det funktionella produktionsupplägget flexibelt (Jonsson & Mattsson, 2016). Att vara flexibel i sin produktion är något som är kostsamt att hantera, men medför ofta ett högt värde i situationer när miljön är osäker (Bengtsson, 2003).

För att överleva som företag med den hårdnande konkurrensen globalt blir det viktigt att välja ett produktionssystem som stödjer ett flexibelt materialflöde. Det finns två större kategorier inom produktionssystem som är ”make-to-stock” och ”make-to-order”. Make-to-stock systemet används oftast vid standardprodukter och låg variation i efterfrågan. I Make-to-stock systemet tillverkas produkterna mot lager. Make-to-order systemet används vid oförutsägbar efterfrågan och där produkterna innehåller någon kundanpassning. Produkterna i make-to-order systemet tillverkas först när kunden har lagt order (Hemmait & Rabbani, 2010). Fler företag går mot att applicera make-to-order systemet då marknaden efterfrågar mer kundanpassade produkter (Stevenson, Hendry, & Kingsman, 2005).

Introduktion

Lean production (Lean) är ett väletablerat begrepp kring att skapa en långvarig strategi eller ett förhållningssätt för sin verksamhet. Det fungerar som hjälp med att sträva mot sin vision genom att minska eller få bort slöserier. Två grundläggande förutsättningar inom Lean är standardisering och utjämning vilka ger stabilitet åt arbetet med Lean (Petersson, o.a., 2015). Även om verksamheten väl känner till teorier kring Lean är det ingen garanti för att arbetet med Lean kommer att lyckas. Det finns inte någon ”mall” för hur arbetet med Lean ska gå till. En stor utmaning blir därför att använd metoder inom Lean på ett flexibelt sätt så att det passar den miljö som de appliceras i (Liker & Meier, 2006).

1.2 Problembeskrivning

Som tidigare nämnts är det enligt Jordan och Grave (1995) viktigt för företag att vara processflexibla. Processflexibiliteten ökar företagets förmåga att snabbt svara på kundernas efterfrågan när den är svår att förutse. Hade ett tillverkande företag endast haft två produkter att välj mellan i produktionen hade det varit enkelt att planera. Så snart det finns fler produkter i sortimentet och fler tillverkningsenheter att välja mellan skapar det snabbt en komplexare miljö. (Jordan & Graves, 1995).

Det funktionella produktionsupplägget kan, som tidigare nämnt, ses som ett flexibelt produktionsupplägg. Med denna flexibilitet uppstår det nackdelar så som att de interna transporterna kan bli omfattande tillsammans med att materialflödet blir komplext och svåröverskådligt. Detta gör att det funktionella produktionsupplägget kan ses som dåligt ur en kapitalbindningssynpunkt men också för att kunna möjliggöra korta ledtider (Jonsson & Mattsson, 2016). Att reducera kostnader och tid är något som är viktigt för alla företag. Eftersom tid är pengar innebär det att ju mindre tid som produkterna är under tillverkning och ju mer slöserier som går att få bort ju mer pengar går att tjäna (Gracanin, o.a., 2013). Den globala marknad som företag idag befinner sig på gör att många make-to-order företag minskar sina ledtider utan att minska sin kvalité eller kostnadsfördelar (Morikawa, o.a., 2014). Genom att minska ledtider, genomloppstider och lager ihela verksamheten möjliggör det för tillverkare att lägga mer fokus på att möta kundernas krav (Stump & Badurdeen, 2012). För industriella företag går det att göra förbättringar när det kommer till ledtider genom att minska icke värdeadderande tid, integrering och eliminering av processteg, förbättring av koordineringen mellan underprocesser och möjliggöra för medarbetarna att förbättra deras egna processer (Larsson, o.a., 2012).

Enligt bakgrund och problembeskrivning går marknaden mot att efterfråga mer kundanpassade produkter. För att företagen ska kunna leverera kundanpassade produkter och

samtidigt få konkurrensfördelar bör det göras med en hög kvalité på produkterna och korta ledtider. Att använda ett funktionellt produktionsupplägggör det möjligt att vara flexibla men till en hög kostnad och med långa ledtider. Vad denna studie ska undersöka är därav hur materialflödet i funktionella produktionsupplägg kan effektiviseras. Om företag med ett funktionellt produktionsupplägg löser problemet med höga kostnader och långa ledtider, kan de få fördelar så som ökad lönsamhet och minskade ledtider till kund (Gracanin, o.a., 2013), vilket gör att företagen blir mer attraktiva hos kunderna och kan fokusera på att möta deras krav (Stump & Badurdeen, 2012).

1.3 Syfte och frågeställningar

I problembeskrivningen framgår att funktionellt produktionsupplägg gör det enkelt att variera vilka produkter företaget kan tillverka men att det försvårar möjliggörandet av korta ledtider. Vidare framgår vikten av att tillverka kundanpassade produkter som möter kundernas krav vilket medför behovet av effektivare materialflöden. Därmed är syftet med denna studie:

För att kunna besvara syftet har det brutits ned i 3 frågeställningar. Vid en effektivisering av materialflödet krävs det en uppfattning om vilka faktorer som påverkar det interna materialflödet. Därmed är studiens första frågeställning:

[1] Vilka faktorer påverkar det interna materialflödet?

När faktorerna identifierats i produktionen blir det viktigt att veta hur de påverkar det interna materialflödet. Därmed är studiens andra frågeställning:

[2] Hur påverkar faktorerna det interna materialflödet?

Om vissa faktorer motverkar materialflödets effektivitet är det viktigt att hitta lösningar för att höja effektiviteten. Det är då lämpligt att se över vilka åtgärder som kan vidtas för att göra effektiviseringen hållbar ur ett miljö-, socialt och ekonomiskt perspektiv. Tredje frågeställningen blir därmed:

[3] Hur kan det interna materialflödet effektiviseras?

1.4 Omfång och avgränsningar

Studien är avgränsad till ett företags interna materialflöde. Detta innebär att ingående material, alltså hur material kommer till företaget, inte kommer att behandlas. Produkterna som lämnar det interna materialflödet, alltså lämnar företagets väggar kommer heller inte att behandlas. Vad som kommer att behandlas är alltså de processer, aktiviteter, operationer och den

information som finns i det interna materialflödet. Allt detta illustreras i Figur 1 nedan.

Processer – kommer i studien att innebära olika typer av maskingrupper eller arbetssätt. Aktiviteter - kommer i studien att innebära olika typer av aktiviteter som görs runt maskiner och runt de värdeskapande processerna.

Operationer – kommer i studien att definieras som de arbeten som sker på enskilda material eller komponenter.

Information – finns med som en del i materialflödet för att ge klarhet samt för att alla delar av flödet ska hänga ihop.

Figur 1: Studiens omfång och avgränsning (illustrerat med röda rutan)

Introduktion

1.5 Disposition

Rapporten har delats in i sex olika kapitel vilka illustreras i Figur 2. I varje kapitels början kommer en kort beskrivande text för att ge läsaren en inblick i vad respektive kapitel behandlar.

Figur 2: Rapportens disposition

1. Introduktionen innefattar en bakgrund till studien vilket följs upp med en problembeskrivning. Detta leder sedan fram till studiens syfte som brutits ner i tre frågeställningar.

2. Metodkapitlet presenterar valt metodval och tillvägagångssätt för datainsamling.

3. I det tredje kapitlet presenteras den teori som ligger till grund för analys och slutsatser.

4. I detta kapitel presenteras insamlade data från intervjuer, observationer och dokumentstudier med hjälp av löpande text och figurer.

5. Analysen syftar till att svara på studiens frågeställningar genom att behandla empirin och den teori som presenterats i det teoretiska ramverket.

6. Detta kapitel avser att behandla studiens resultat och slutsatser. Kapitlet avslutas med vad som kan undersökas vid vidare studier.

2

Metod och genomförande

Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.

2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod

I följande kapitel beskrivs metoder för datainsamling och dataanalys som används för att besvara studiens frågeställningar. Figur 3 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar och använda metoder.

Figur 3: Koppling mellan frågeställningar och metod

För att besvara studiens frågeställningar har en fallstudie och en litteraturstudie genomförts. I fallstudien utfördes intervjuer, observationer och dokumentinsamling. För att besvara de två första frågeställningarna utfördes intervjuer där fokus låg på att få förståelse för materialflödet. Observationerna av materialflödet utfördes för att skapa en uppfattning av nuläget och hur väl det stämmer överens med svaren på intervjuerna. Dokumentinsamlingen gjordes från fallföretagets affärssystem och den data som erhölls analyserades för att hjälpa svara på frågeställningarna. Den tredje frågeställningen besvarades endast med intervjuer och den teori som erhölls från litteraturstudien.

Litteraturstudien utfördes parallellt med fallstudien och innefattade genomgång av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien användes för att jämföra litteraturen med insamlade data och för att öka kunskapen kring vad som kännetecknar ett effektivt materialflöde. På så sätt bidrog litteraturstudien till att besvara frågeställningarna och uppnå syftet.

Metod och genomförande

2.2 Arbetsprocessen

Arbetsprocessen har skett i tre olika steg. Dessa steg är planeringsfasen, genomförandefasen

och sammanställningsfasen och är visualiserade i Figur 4.

Det första steget, planeringsfasen, innefattar de tre inledande kapitlen i rapporten vilka är introduktion, metod och genomförande och teoretiskt ramverk. Planeringsfasen inleddes med att hitta ett fallföretag (val av fallföretag beskrivs i 2.5 Fallföretag) och tillsammans med dem diskutera fram en problemformulering. I denna fas genomfördes också en förstudie och litteraturstudie för att få ökad förståelse för problemområdet och fallföretagets verksamhet. I andra steget, genomförandefasen, innefattar fallstudien insamlingen av data från fallföretaget. I detta steg genomfördes observationer, intervjuer och dokumentinsamling. De olika datainsamlingsmetoderna beskrivs i detalj i respektive kapitel. Genomförandefasen är det som ligger till grund för rapportens fjärde kapitel, empiri.

Det tredje och sista steget, sammanställningsfasen, innefattar att sammanställa all data och analysera den med hjälp av teorin. Detta steg innefattar också diskussioner om varför vissa saker blev som de blev och hur de påverkat resultatet i studien.

Figur 4: Studiens arbetsprocess

2.3 Ansats

Inom vetenskapliga arbeten är det viktigt hur man relaterar teori och verklighet med

varandra. För att göra detta finns det tre begrepp som används. Dessa begrepp är deduktion, induktion och abduktion och är olika sätt som en forskare kan arbeta med för att relatera teori och verklighet. Spens och Kovacs (2006) definierar den deduktiva forskningen som en

teoritestande process, vilket innebär att utifrån allmänna principer och befintliga teorier försöka dra slutsatser om enskilda fall (Spens & Kovacs, 2006). Enligt Patel och Davidson (2011) kan man säga att forskare som arbetar deduktivt följer bevisandets väg. Den induktiva ansatsen menar Spens och Kovacs (2006) är motsatsen till den deduktiva ansatsen. Arbetar forskaren induktivt följer forskaren upptäckandets väg. Abduktion är en kombination av induktion och deduktion. Abduktion kännetecknas ofta av att jobba i två steg, först induktivt och sedan deduktivt. Fördelen med abduktion är att den inte låser forskaren på samma sätt som om forskaren hade jobbat endast deduktivt eller induktivt. En risk med abduktion är dock att forskaren är färgad från tidigare erfarenheter och forskning (Patel & Davidson, 2011). Abduktion innebär att föra teori och empiri tillsammans. En abduktiv ansats börjar när det krävs ytterligare teori för att förklara en observation (Eriksson, 2015).

Denna studie har använt sig av en abduktiv ansats då det växlats mellan teori och verklighet. Studiens teoretiska ramverk har utvecklats parallellt med insamlingen av empiriska data, detta då det uppkom andra problem än vad den befintliga teorin kunde förklara vilket krävdes ytterligare teori.

2.4 Design

Studiens syfte är ”Att öka kunskapen kring hur företag med funktionellt produktionsupplägg kan effektivisera sitt materialflöde”. Enligt Patel och Davidson (2011) är undersökningar utforskande när det finns luckor i vår kunskap, dessa utforskande undersökningar kallas för explorativa. Vid explorativa syften är en fallstudie en vanligt förekommande variant av undersökningsmetod (Patel & Davidson, 2011). En fallstudie är lämplig att genomföra när frågeställningarna är utformade som hur- eller varför frågor (Yin, 2018), vilket överensstämmer med två av frågeställningarna i denna studie. Enligt Yin (2018) är fallstudier att föredra när beteenden inte kan manipuleras och när målet är att studera händelser som skett nyligen eller som sker i nutid. Yin (2018) menar också att forskaren ska ha lite eller ingen kontroll över händelserna. Styrkan med en fallstudie är hur den kan hantera en stor variation av data insamlad från flera olika datainsamlingsmetoder så som dokumentinsamling, intervjuer och observationer (Yin, 2018). Vid genomförande av en fallstudie syftar forskningsfrågorna att studeras på djupet i ett eller flera fall, ofta i flera dimensioner och med utgångspunkt i flera perspektiv, med hjälp av olika datakällor och i sitt naturliga sammanhang (Skärvad & Lundahl, 2016).

Enligt Yin (2018) finns det dock en viss oro kring hur bra fallstudier är som forskningsmetod. Ett exempel som Yin (2018) menar är en vanlig oro är att fallstudier inte är tillräckligt stränga, då det vid flertalet tillfällen kommit fram att forskaren varit slarvig, inte följt systematiska procedurer, eller låtit tvivelaktiga bevis påverka studien. En annan oro som Yin (2018) nämner är att det inte går att generalisera från en studie som bara skett på ett fall. Trots denna oro valdes i detta fall att göra en enfallsstudie, detta då ett fallföretag hittades där det ansågs vara möjligt att undersöka hela bilden av studiens syfte. Det var också lämpligt utifrån studiens tidsram att endast utföra studien på ett företag. Hur fallstudien genomförts för att försöka göra den trovärdig beskrivs i 2.8 Trovärdighet. Studieobjektet i det här fallet är ett företag som vidare beskrivs i 2.5 Fallföretag.

2.5 Fallföretag

Syftet med studien krävde att fallföretaget skulle vara ett företag med funktionellt produktionsupplägg vilket också förutsätter att det är ett tillverkande företag. Företaget skulle också finna ett intresse av det studien syfta till att undersöka. Det valda fallföretaget var intressant för studien då de har ett funktionellt produktionsupplägg. Fallföretaget fann också att studiens syfte intressant för dem. Företaget är ett make-to-order företag och idag går många make-to-order företag mot att minska ledtider (Morikawa, Takahasi, & Hirotani, 2014), vilket gör att syftet passar bra in på fallföretaget. Fallföretaget beskrivs mer djupgående i 4.1

Företagsbeskrivning.

2.6 Datainsamling

Triangulering är ett vanligt begrepp vid datainsamling. Triangulering innebär bland annat att forskaren kan studera samma fenomen men i olika sammanhang och tolka vad som är likt respektive skiljer sig åt. Vid datainsamling kan metoder så som intervjuer, observationer, dagböcker och dokument användas. Den information som erhålls från dessa metoder kan vägas samman vid analysen för att ge en fyllig bild (Patel & Davidson, 2011).

Studiens datainsamling bestod dels av litteraturstudier och dels utav insamling av empiriska data från fallföretaget. Litteraturstudierna gjordes för att få underlag till studiens teoretiska ramverk. Intervjuer, observationer och dokumentinsamling gjordes för att samla in empiriska data från fallföretaget. Nedan presenteras respektive metod mer ingående.

2.6.1 Litteraturstudier

Studiens litteratursökning har legat till grund för det teoretiska ramverket. I litteratursökningen ingick både facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Facklitteraturen har

Metod och genomförande

främst varit böcker som använts under utbildningen Logistik och Ledning och som rekommenderats av olika lärare. Relevanta vetenskapliga artiklar har hittats genom sökning i databaser med hjälp av sökord kopplade till ämnet. Ett kriterium som användes var att alla källor skulle vara referentgranskade, alltså att någon erkänt kunnig inom området granskat källan.

För att hitta fler artiklar kopplade till ämnet plockades källor från referenslistor och relaterade artiklar till tidigare valda källor. Detta är något som kallas snöbollsmetoden, vilket är en bra metod för att hitta dolda källor (von der Fehr, Sølberg, & Bruun, 2018).

2.6.2 Intervjuer

Intervjuer är vanligt förekommande i fallstudier och är en av de viktigaste källor till information (Yin, 2018). Intervju är en metod för att samla information som bygger på frågor där intervjuaren träffar intervjupersonen i person och genomför intervjun, men intervjun kan också genomföras över telefonsamtal (Patel & Davidson, 2011). Inför genomförandet av intervjuer skrivs vanligen ett manus. Ett intervjuformulär är ett typ av manus som bestämmer standarden och strukturen på intervjun (Kvale & Brinkmann, 2015). Vid utformandet av ett intervjuformulär behövs det därför ta hänsyn till frågornas grad av standardisering och strukturering. Grad av standardisering innebär hur mycket ansvar som ges till intervjupersonen gällande utformningen av frågorna och dess inbördes ordning. Grad av strukturering innebär till vilken utsträckning intervjupersonen kan tolka frågorna fritt beroende på tidigare erfarenheter eller sin egen inställning (Patel & Davidson, 2011). Ett intervjuformulär kan innehålla några ämnen som har tänkt att täckas, eller vara utformad med frågor i detaljerad sekvens som är väl formulerade. Ett intervjuformulär som har en översikt av ämnen som ska täckas med förslag till olika frågor kallas för halvstrukturerad intervju. Denna typ av intervju försöker förstå teman i den levda vardagsvärlden ur den intervjuades perspektiv. Det är vanligt att intervjun spelas in och är det material som sedan blir föremål för analys. Kvaliteten på intervjun blir därmed avgörande för att följande analys ska få en hög kvalitet (Kvale & Brinkmann, 2015). Kvale och Brinkmann tar upp medvetenhet om vad kunskap är och hur den erhålls samt de etiska aspekterna som saker som kännetecknar en bra intervju. Kvale och Brinkmann menar dock att det inte finns några entydiga kvalitetskriterier för forskningsintervjuer och att bedömningen av intervjukvaliteten beror på intervjuns specifika form, ämne och syfte.

Som förberedelse till intervjuerna togs ett intervjuformulär fram som presenteras i Bilaga 1. I denna studie utformades öppna frågor där intervjupersonerna fick svara fritt utifrån angivna frågor ur intervjuformuläret. Alla intervjupersoner fick samma frågor men följdfrågorna och ordningen på frågorna kunde variera beroende på deras svar. I denna studie träffades alla intervjupersoner i person och intervjuerna utfördes i ett mötesrum på företaget. I starten av varje intervju gjordes en kort bakgrundspresentation syftet till intervjun och varför just deras deltagande var viktigt. Det intervjuades fem personer vilket presenteras i Tabell 1. Varje intervju utfördes av två personer där den ena personen hade en ledande roll medan den andra personen ställde följdfrågor och kompletterade frågor om nödvändigt. Alla intervjuer genomfördes med varje person för sig för att de inte skulle influeras av varandras svar. Personerna som intervjuades valdes utifrån respektive persons kompetens och ansvarsområde för att få olika synvinklar. Alla intervjuer spelades in för att kunna transkriberas i efterhand. De intervjuade blev informerade om att deras svar skulle hållas anonyma.

Tabell 1: Genomförda intervjuer

2.6.3 Observationer

Att enbart använda sig av en datainsamlingsmetod är sällan tillräckligt för att förstå ett fenomen. Observationer och intervjuer kan därför genomföras för att komplettera varandra (Skärvad & Lundahl, 2016). Enligt Patel och Davidson (2011) är observationsmetoden lämplig att använda för att studera beteenden och skeenden i sitt naturliga sammanhang just när de inträffar. Vidare nämner Patel och Davidson (2011) strukturerad och ostrukturerad observation som två olika typer av observationer. Strukturerad observation innebär att det i förväg är bestämt vilka beteenden och skeenden som ska observeras. Det som avses att studeras i strukturerade observationer kan ställas upp i ett observationsschema med olika kategoriseringar. Ostrukturerad observation innebär att observationen sker med ett utforskande syfte och att observationen används för att erhålla så mycket kunskap som möjligt. Vid ostrukturerade observationer skrivs ofta det som observatören registrerar ned med hjälp av nyckelord. Det är lämpligt att så snart som möjligt efter observationen skriver ner en redogörelse av vad som noterats under observationen. Oavsett om det är en strukturerad eller ostrukturerad observation behövs observatörens förhållningssätt tas hänsyn till. Observatören kan vara känd eller okänd och deltagande eller icke deltagande. För att kontrollera reliabiliteten vid observationer kan två observatörer användas vid samma tillfälle. (Patel & Davidson, 2011). Alla observationer som gemförts under studiens gång har utförts av två personer. Båda personerna förde anteckningar under observationerna som sedan granskades gemensamt. I ett tidigt skede i studien genomfördes en ostrukturerad observation med syfte att få en överblickande bild över fallföretagets verksamhet samt för att kunna ställa relevanta frågor i intervjuformuläret. De andra två observationerna som var ostrukturerade genomfördes även de för att få en överblickande bild, men skillnaden med dessa var att observatörerna hade mer kunskap om materialflödet vid genomförandet vilket gjorde att andra händelser kunde uppmärksammas. Strukturerade observationer genomfördes när det skulle samlas in mer specifika data. Observationerna genomfördes också för att verifiera den data som erhölls från intervjuerna. Alla observationer som genomförts i studien presenteras i Tabell 2. Som tidigare nämnts genomfördes två observationer med hög grad av strukturering. Dessa två observationer utfördes på kantpressavdelningen och svetsavdelningen. Under observationerna fokuserades det på att samla in data gällande arbetssätt från start till slut under en operation. Alla observationer som genomfördes var icke deltagande observationer och observatörerna var kända för de deltagande.

Metod och genomförande

2.6.4 Dokumentinsamling

Att använda sig av befintliga dokument har traditionellt använts för att information som varit nedtecknat eller tryckts. Tekniken har dock utvecklats under åren vilken gjort att det idag går att få tag i dokument på andra sätt. En typ av kategori inom dokument är statistik och register. Dokument kan användas för att besvara hur faktiska förhållanden och faktiska skeenden ser ut i verkligheten. För att veta om den insamlade data från dokumenten är trovärdig behövs det ta hänsyn till källkritiken. Det är också viktigt att skilja på om det är en primär eller sekundärdata (Patel & Davidson, 2011). I vissa fall behövs inte nya data samlas in eftersom det redan finns data som är relevant för studien. Denna data kallas då för sekundärdata och om den är tillgänglig för forskaren kan dessa användas för att komplettera primärdata (Skärvad & Lundahl, 2016). Problemet med sekundärdata kan vara att den inte är framtagen för studien och den kan vara vinklad och ge en falsk bild av det faktiska läget. Oavsett om primärdata eller sekundärdata används i studien blir det viktigt att inte bara välja ut material som stöder egna idéer (Patel & Davidson, 2011).

All insamling som skedde i form av dokument var sekundärdata. Insamling av sekundärdata skedde genom att välja relevant data ur fallföretagets affärssystem vilket presenteras i Tabell 3. Detta var data som tillhandahölls av fallföretaget. Data som hämtades ur affärssystemet verifierades med hjälp av gjorda intervjuer och observationer för att försöka skapa en bild om hur sannolik informationen var.

Tabell 3: Dokumentinsamling

2.7 Dataanalys

Fallstudier som har använt flertalet källor för datainsamling har haft en högre kvalitet än de som endast använt en källa (Yin, 2018). För att validera data från litteraturstudien och öka basen för tolkning har källtriangulering använts. Källtriangulering innebär att flertalet olika källor har använts för samma fenomen (Yin, 2018). För att öka basen för tolkning även i fallstudien har metodtriangulering använts, vilket innebär att flertalet datainsamlingsmetoder tillämpas för att samla in data. Informationen som erhållits från de olika metoderna som kombinerats möjliggör för en så fyllig bild som möjligt när informationen ställs samman i analysen (Patel & Davidson, 2011). Triangulering möjliggör, enligt Skärvad och Lundahl (2016), för gjorda tolkningar att gå bortom det enskilda fallet. Studien har använt sig av både kvalitativa och kvantitativa data, vilket innebär att metoden mixed-methods har använts (Yin, 2018). I studien samlades kvalitativa data in före den kvantitativa data.

2.7.1 Kvalitativ data

För att de intervjuades svar skulle återges så exakt som möjligt spelades intervjuerna in och transkriberades i efterhand, vilket Patel och Davidson (2011) menar är ett bra tillvägagångssätt för att återge de intervjuades svar så korrekt som möjligt. Intervjumaterialet transkriberades på den mest ytliga nivån vilket innebär att det som sägs och görs sammanfattas (Skärvad & Lundahl, 2016). Det inspelade materialet transkriberades av båda personerna som höll i

2.7.2 Kvantitativ data

Dokumenten som samlats in under dokumentinsamlingen har använts som en faktabas, vilket innebär att man vill ha fakta och sammanställningar om företaget. Detta har sedan analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att man är ute efter vilken betydelse och mening fakta har för problemområdet (Skärvad & Lundahl, 2016).

2.8 Trovärdighet

För att studien ska anses trovärdig krävs det att undersökningen är objektiv (Skärvad & Lundahl, 2016), vilket är något som författarna i denna studie försökt vara under hela arbetsprocessen. När det talas om kvalitet i kvalitativa studier tillämpas begreppen validitet och reliabilitet (Patel & Davidson, 2011). I nedanstående två kapitel presenteras hur dessa begrepp tas hänsyn till under studiens arbetsprocess.

2.8.1 Validitet

Patel och Davidson (2011, s.105) menar att i kvalitativa studier betecknas validiteten som ambitionen att ”…upptäcka företeelser, att tolka och förstå innebörden av livsvärlden, att

beskriva uppfattningar eller en kultur”. Vidare menar Patel och Davidson (2011) att validiteten

i kvalitativa studier gäller hela forskningsprocessen. Varje kvalitativ forskningsprocess är unik vilket gör det svårt att ha bestämda regler eller procedurer för att säkra validiteten. Det finns dock några aspekter som är tillräckligt generella och är därför värda att beskriva (Patel & Davidson, 2011).

När det pratas om validitet är ett vanligt begrepp triangulering. Som tidigare nämnts i kapitel

2.7 Dataanalys, har triangulering använts, detta för att se på samma fenomen från olika

vinklar, vilket därmed stärker validiteten. Triangulering användes i denna studie genom metodtriangulering för datainsamlingen och källtriangulering för det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket får därmed olika perspektiv vilket gör att analysen får synvinklar från olika håll. De källor som använts under studiens gång är till en hög grad vetenskapliga, vilket Yin (2018) menar stärker validiteten. Patel och Davidson (2011) menar att användandet av olika teoretiska perspektiv också ökar validiteten i analysen. Vidare innebär triangulering också att använda sig av olika personer där det aktuella fenomenet yttrar sig för att stärka validiteten vid insamling av data (Patel & Davidson, 2011).

Vid intervjuerna valdes personer med olika befattningar ut för att få olika synvinklar, vilket stärker validiteten enligt Patel och Davidson (2011). För att säkerhetsställa rätt tolkning av intervjuerna har intervjuerna transkriberats. I denna studie har ett aktivt val gjorts att transkribera intervjuerna på vad Skärvad och Lundahl (2016) kallar för lägsta nivån. Detta val gjordes då det var det mest tidseffektiva med tanke på studiens tidsram, men också för att det inte ansågs vara nödvändigt att transkribera på högre nivåer för att uppnå studiens syfte. Vid observationerna sattes namn och begrepp på de olika handlingar och händelser som studerades. Patel och Davidson (2011) menar att detta kan leda till att observatörerna bygger in sina egna åsikter i anteckningarna. Vidare menar Patel och Davidson (2011) att för en god validitet är det viktigt att forskarna är medvetna om de val som gjorts vid hantering av data och hur det kan påverka analysen.

Yin (2018) nämner även extern validitet som ett begrepp att ta hänsyn till vid explorativa studier. Extern validitet innebär hur väl studiens resultat kan generaliseras till andra fall (Yin, 2018). Yin (2018) menar att en studie som har frågeställningar som börjar med ”hur” eller ”varför” kan underlätta för att göra studien mer generaliserbar. Yin (2018) nämner också att det är viktigt att använda välkända teorier för att ta fallstudien bortom det enskilda fallet. Detta är något som gjorts i analysen för denna studie då all empiri har analyserats med hjälp av välkända teorier.

Metod och genomförande

2.8.2 Reliabilitet

Enligt Yin (2018) innebär reliabilitet möjligheten för en forskare att genomföra samma studie vid ett senare tillfälle och nå samma resultat och slutsatser. Målet med att ha en god reliabilitet i studien är för att minimera antalet fel och fördomar (Yin, 2018). För att försöka nå en hög reliabilitet i den här studien har vad som observerats, vilka frågor som ställts vid intervjuer samt vilken data som erhållits ur dokument presenterats. Detta för att underlätta för vidare studier att undersöka samma fenomen och nå samma resultat och slutsatser.

Patel och Davidson (2011) menar dock att det inte är säkert att nästa forskare får samma svar av de intervjuade bara för att samma frågor ställs vid ett annat tillfälle. Det kan vara så att den intervjuade har lärt sig saker sedan tidigare intervju och svarar annat än tidigare tillfälle. Vidare menar Patel och Davidson (2011) att detta inte behöver betyda en låg reliabilitet vid en kvalitativ studie, och att reliabiliteten i stället ska ta hänsyn till den unika situationen vid undersökningstillfället. I kvalitativa studier är validitets- och reliabilitets begreppet så lika varandra vilket gör att reliabilitets begreppet sällan används i kvalitativa studier (Patel & Davidson, 2011). Skärvad och Lundahl (2016) menar dock att det är möjligt att överföra validitets- och reliabilitets begreppet från kvantitativa till kvalitativa studier men att det inte är vanligt att göra så. Patel och Davidson (2011) menar att i kvalitativa studier får validiteten i stället får en ökad innebörd. Med hänsyn till detta har denna studie därför valt att fokusera främst på att säkerhetsställa det som Patel och Davidson (2011) benämner som validitet i kvalitativa studier, vilket beskrevs i föregående kapitel (2.8.1 Validitet).

3

Teoretiskt ramverk

Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte och frågeställningar som formulerats.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori

I följande kapitel beskrivs den teori som ger en teoretisk grund för att besvara studiens frågeställningar. Figur 5 beskriver kopplingen mellan studiens frågeställningar och använd teori.

Figur 5: Koppling mellan frågeställning och teori

För att ge en teoretisk grund till den första frågeställningen ” Vilka faktorer påverkar det interna materialflödet?” beskrivs teorin Lean production i det teoretiska ramverket. Lean production behandlas för att identifiera vilka processer som finns med hjälp av en värdeflödeskartläggning. För att ge en teoretisk grund till den andra frågeställningen ” Hur påverkar faktorerna det interna materialflödet?” beskrivs följande områden i det teoretiska ramverket: Lean production, effektiva flöden, och begränsningsteorier. Lean production behandlas för att se vilka delar som är viktiga för studien samt går att identifiera i fallföretaget. Effektiva flöden behandlas för att få en bild över vad ett effektivt flöde är och vad det är som påverkar flödet. Begränsningsteorier behandlas för att förstå det största hindret i ett flöde.

För att ge en teoretisk grund till den tredje frågeställningen ” Hur kan det interna materialflödet effektiviseras?” beskrivs följande områden i det teoretiska ramverket: Lean production, effektiva flöden och begränsningsteorier. Lean production behandlas i syfte att hitta delar inom Lean som kan implementeras eller förbättras. Effektiva flöden behandlas för att se vad teorin säger om hur ett effektivt flöde bör vara utformat och vad som krävs för att det ska vara effektivt. Begränsningsteorin behandlas för att se hur en begränsning bör hanteras för att få ett effektivare flöde.

3.2 Effektiva flöden

Resurseffektiv tillverkning är en process som traditionellt har varit driven av konkurrens då tillverkare vill minimera sina produktionskostnader och öka sin försäljning. Detta har skett främst genom effektivare produktion genom att minska på personal, energi och material. Drivkraften bakom denna resurseffektiva tillverkning har då varit ekonomi. På senare tid har dock resurseffektiv tillverkning anpassats till en hållbar strategi där drivkrafterna även är att spara på resurser. Att ”göra mer med mindre” ligger i linje med målen kring miljöförbättringar (färre resurser, mindre slösande m.m.) samt hållbar tillverkning. I detta nya angreppssätt är fortfarande tidigare strategier, verktyg och metoder så som Lean och processoptimering

Teoretiskt ramverk

användbara. De kommer dock inte att vara tillräckliga för att nå målen kring miljöförbättringar och hållbar tillverkning (Gould & Colwill, 2015).

Ett flöde eller värdeflöde som det också kan kallas är den väg som materialet i en produktion tar för att gå ifrån ingående material till färdiga produkter (Petersson, o.a., 2015). Rother & Shook (2003) beskriver det som: ”Alltid när det finns en produkt avsedd för en kund, så finns

det också ett värdeflöde. Utmaningen ligger i att se detta flöde.” I verksamheter som har

tillverkning är det ofta relativt enkelt att se flödet medan det är svårare för verksamheter som exempelvis sysslar med administration eller service. Ett flöde består främst av tre delarvilka enligt (Petersson, o.a., 2015) är produktflöde, materialflöde samt informationsflöde.

3.2.1 Produktflöde

Produktflöde är det flöde som bör planers först då det är här värdet skapas (Petersson, o.a., 2015). Det bör utformas till en så låg kostnad som möjligt och samtidigt har möjligheten att utföra alla operationer som varje produkt kräver (Alfeiri & Nicosia, 2007). Strävan bör vara att få ett så rakt flöde som möjligt, vilket innebär att produkterna endast kan ta en väg och det finns bara en planeringspunkt vilket är i början av flödet. Om det inte är möjligt med ett rakt flöde kommer det istället att uppstå flera planeringspunkter och det blidas även buffertar mellan processerna. Då varje planeringspunkt innebär ett val av vilka produkter som ska köras i processen finns det en ökad risk att fel produkter prioriteras. Det kan i sin tur leda till bland annat sämre spårbarhet och varierade ledtider (Petersson, o.a., 2015).

3.2.2 Materialflöde

Materialflödet bör utformas för att hantera de förutsättningar som produktionsflödet ger. Flödets utformning är på vissa sätt interaktivt då delar av produktflödet kan behöva justeras för att få ett bra materialflöde. För att få ett effektivt materialflöde bör det utformas så rakt och enkelt som möjligt och se till att onödiga förflyttningar hålls till ett minimum. Intern leverantör och intern kund bör placeras nära varandra för att minska på tillförselvägarna och se till att relationen dem emellan blir stark. Att korsa material- och produktflöde bör undvikas då det lätt leder till omplock. Små partistorlekar är att föredra då det leder till ett kontinuerligt flöde vilket i sin tur minskar ledtider. För effektiva materialflöden bör även lagerplatser hållas till ett minimum och placeras där de gör mest nytta för flödet och inte där det råkade finnas plats (Petersson, o.a., 2015).

Effektiviteten kan främst öka på två olika sätt vilka är att antingen ändra produkten så att den blir enklare att tillverka eller att ändra tillverkningsprocessen så att det blir enklare att tillverka produkten. Att ändra produkten innebär en större omställning i hela verksamheten samt för kunden. Det gör det oftast enklare att effektivisera tillverkningsprocessen då det är en avgränsad avdelning i verksamheten. Det kan ske genom att byta ut processer som inte fungerar till effektivare processer eller genom att ändra hela materialflödet i tillverkningen. Det kan i sin tur innebära en rad strategier och förändringar som ändring av produktplanering och schemaläggning, ändrad layout eller att utveckla ett mer flexibelt tillverkningssystem (Gould & Colwill, 2015).

3.2.3 Informationsflöde

Informationsflödet är den sista delen att utforma i flödet och bör vara så enkelt som möjligt. Detta flöde ska stödja både produktflödet och materialflödet och även detta flöde är interaktivt med de andra vid dess utformning. Det är viktigt att hålla informationen uppdaterad och aktuell ifall kunden vill göra sena ändringar. Detta gör flödet mindre sårbart. Det ska även vara lätt att tolka informationen för alla inblandade och risken att kunna göra fel ska hållas till en så låg grad som möjligt (Petersson, o.a., 2015). Ett bra informationssystem bygger på att rätt information kommer till arbetaren i rätt tid, i rätt format och med rätt information för aktiviteten som ska utföras. Det bör vara ett dynamiskt system där det bör finnas specifik

3.2.4 Materialhantering

Materialhantering är ett viktigt element i ett företags försörjningskedja. Materialhantering innebär förflyttning, lagring, skydd och kontroll av material och produkter genom produktions och distributionsprocessen. En effektiv materialhantering är viktigt inom tillverkande företag för att kunna upprätthålla ett kontinuerligt materialflöde mellan ett företags processer så materialet finns tillgängligt när det behövs (Leung & Lau, 2020). Enligt Jonsson och Mattsson (2016) är målet med en effektiv materialhantering att leverera i rätt tid och till rätt plats (Jonsson & Mattsson, 2016).

3.3 Begränsningsteori

En metod som är välkänd och som har haft en stor påverkan i många organisationer är begränsningsteorin, även kallad Theory of Constraints (TOC) (Goldratt, 1990). En begränsning eller flaskhals är något som motverkar möjligheten att prestera bättre. Utgångspunkten är att alla system har någon form av begränsning vilket gör att alla företag bör arbeta med att identifiera dessa och förbättra dess kapacitet. Förbättras kapaciteten i begränsningen kommer hela systemet att kunna prestera bättre (Goldratt & Cox, 2003). Tankesättet inom TOC är framförallt att tjäna mer pengar snarare än att sänka sina kostnader. Detta måste dock göras samtidigt som arbetsförhållandena är goda samt att marknaden blir tillfredsställd (Goldratt, 1990). En viktig del när väl begränsningsresursen är funnen är att försöka hitta mer kapacitet i form av tid, utrustning och arbetare. Verksamhetens begränsning bör vara bemannad så mycket som möjligt och det bör vara den bästa personalen som arbetar med begränsningsresursen (Woeppel, 2000). Det finns mängder av exempel på företag som har lyckats öka flödesvolymen samt minskat lagret och driftskostnaderna genom att effektivisera begränsningen samt ha bättre planering av flaskhalsen (Gupta, o.a., 2002).

3.4 Lean production

Lean innebär att arbeta mot en vision där alla slöserier inom företaget försvinner. Ett flöde med sina aktiviteter, material och information innehåller många slöserier på flertalet platser i flödet. Dessa slöserier är dessutom ofta betydligt fler än vad de värdeskapande aktiviteter i flödet är. Att se problemen är inte samma sak som att göra något med dem. Det gäller därför att använda sig av cykliska metoder för att nå förbättringar (Liker & Meier, 2006). Arbetet med Lean kan gå både bra och dåligt och det som avgör om det kommer ge önskat resultat är hur arbetet med Lean genomförs (Petersson, o.a., 2015). Slöserierna kan enligt (Petersson, o.a., 2015) samt (Liker & Meier, 2006) delas in i 8 vanliga kategorier, vilka är:

• Överproduktion: göra mer än vad kunden efterfrågar och brukar ge upphov till fler slöserier.

• Väntan: vänta på material eller information för att kunna arbeta vidare.

• Transport: flyttning av produkter och material, detta tillför inget värde till kunden. • Överarbete: sträva efter högre noggrannhet än vad kunden är beredd att betala för. • Lager: material och produkter som väntar på att bli använda.

• Rörelse: rörelser som inte tillför värde som att leta efter verktyg eller att gå långa sträckor.

• Produktion av defekta produkter: tillverka produkter som behöver omarbetas eller kasseras.

• Outnyttjad kompetens: att inte fullt ut ta tillvara på den kompetens som finns hos alla i organisationen.

3.4.1 Standardisering

Med standardisering är målet att uppnå högsta kvalité till lägsta möjliga kostnad och på kortast möjliga tid, detta främst genom att reducera slöserier i systemet. Standardiseringen är en bas

Teoretiskt ramverk

för all förbättring. Om en medarbetare i flödet skulle vara frånvarande en dag gäller det att någon annan kan ta över den arbetsuppgiften för att inte det ska uppstå stopp i flödet. Det skulle inte fungera om det inte finns någon standard för hur arbetet ska gå till (Liker & Meier, 2006). Det är viktigt att kunna standardisera för att alla ska arbeta på samma sätt, skulle alla arbeta som de tyckte var lämpligt skulle det ta olika lång tid att utföra samma arbetsuppgift. Det skulle i sin tur leda till att det blir svårt att planera och balansera flödet då tiderna varierar beroende på vem det är som utför arbetsuppgiften (Petersson, o.a., 2015).

Många verksamheter använder sig av olika typer av ”standarder” men det skiljer sig ofta ifrån Leans så kallade ”standardiserat arbete”, vilket även innebär att minimera slöserier. Standardiserat arbete definierar vem, hur, när och vart arbetsuppgiften ska utföras (Liker & Meier, 2006). Det finns olika nivåer av standarder och den som beskriver hur manuellt arbete ska gå till kallas för metodstandard (Petersson, o.a., 2015).

Kvalitetsstandard

Kvalitetsstandarden skapar kunden genom sina förväntningar på produkten eller tjänsten. Det kan handla om utseende, passform, färger, kvaliteten på ytan mm. Detta bör finnas med i detalj på utförarens instruktioner så att det går att avgöra om det är bra eller inte. Eftersom vissa saker går att tolka, exempelvis om ytan är tillräckligt bra, behöver kvalitetsavdelningen ge utföraren exempel på önskad kvalitet. Dessa kan även kallas gränsexempel och visar acceptensgränsen för specifika produkter (Liker & Meier, 2006).

Standardspecifikationer

Standardspecifikationer ger den tekniska informationen som kvävs för att producera en produkt. Det kan handla om dimensioner och toleranser, processmetoder, utrustningen med mera. Det bör finnas en standard för hur utrustningen ska vara placerad och det ska enkelt gå att identifiera om något inte är där det ska. Det bör även finns rutiner för att med jämna mellanrum se om allt är på sin plats, exempelvis vid skiftslut. Om processen eller utrustningen krånglar ska det finnas en detaljerad plan med steg för steg kring hur utföraren ska gå till väga med exempelvis vilken utrustning som kan användas istället. I många fall finns det med en standard från tillverkaren kring hur utrustning ska användas vilket ofta används som en del i det standardiserade arbetet. I dessa dokument står dock inte tajming, arbetssteg eller hur arbetet bäst bör utföras (Liker & Meier, 2006).

För att få en bra och fungerande Metodstandard bör det vara de berörda medarbetarna som skapar den. Det finns flertalet anledningar till detta som bland annat:

• Förankring

• Rätt detaljeringsgrad • Enkelhet

Om det är någon annan än de som arbetar med arbetsuppgiften som ska skapa metodstandarden finns det stor risk att det skapar skepticism bland de som ska följa den. Det är i själva verket de som arbetar med processen som är experter på området och om de får skapa metodstandarden kommer det bli enklare att förankra den.

De som arbetar med uppgiften vet själva vad som behöver tas med och inte i metodstandarden. Personer utifrån har annars ofta en tendens att beskriva en högre detaljgrad än vad som är nödvändigt.

En metodstandard är till för att användas och för att det ska göras bör den vara enkel. När medarbetarna själva får utforma den kommer de vilja att den ska vara enkel att arbeta med. En enkel metodstandard är inte bara lätt att ta till sig men är också lätt att uppdatera (Liker &

3.4.2 Utjämning (Heijunka)

Utjämning även kallat Heijunka på japanska är viktig i både ett flödes och kvalitetsperspektiv och är en grundläggande förutsättning inom Lean. Att jämna ut ett flöde innebär att planera så att mängden att göra är jämnt fördelat i flödet samt över tid. (Petersson, o.a., 2015) För att jämna ut flödet behöver tillverkningen anpassas till efterfrågan. För att producera efter efterfrågan gäller det att bara producera på kundorder samt efter takttiden. Takttiden är ett mått på hur mycket som ska produceras varje tidsenhet för att följa försäljningen. Kan försäljningen följas tillverkas aldrig mer än vad som efterfrågas (Matzka, o.a., 2012).

Genom att skapa utjämning kan enligt (Petersson, o.a., 2015) flera positiva effekter uppstå så som förbättringar av:

• Flödeseffektiviteten: är ett mått på hur stor andel av produktens ledtid som är värdeskapande. Hög flödeseffektivitet innebär att produktens väntan i flödet är kort.

• Kvaliteten: om arbetstempot jämnas ut blir det mindre stress för arbetarna i produktionen vilket medför att de inte gör lika mycket fel som i situationer där det finns mycket att göra. • Resurseffektivitet: är ett mått på hur mycket de tillgängliga resurserna används under en viss

tidsperiod.

Utjämningen kan främst ske på två sätt, genom utjämning av antal eller av arbetsinnehåll. Att utjämna antalet innebär att organisationen gör lika mycket varje tidsperiod. Det gör det möjligt att anpassa sina resurser till ett känt behov vilket ger hög resurseffektivisering. Att jämna ut flödet med avseende på arbetsinnehåll innebär att planera in arbetsintensiva produkter med så mycket tidsmellanrum som möjligt. Det gör att köbildningar minskar och extra resurser inte behövs i lika hög grad. Denna minskning i av arbetsinnehåll ökar både flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten (Petersson, o.a., 2015).

3.4.3 Värdeflödesanalys

En värdeflödesanalys är en bra metod för att analysera ett flöde med material samt information. Denna metod fungerar bra i verksamheter där aktiviteterna sker sekventiellt. Tanken med metoden är att gå från att fokusera på enskilda processer till att få en holistisk bild över flödet. Det gör det enklare att förbättra och effektivisera hela flödet snarare än bara processoptimering (Rother & Shook, 2003). Värdeflödesanalysen beskriver hela flödet med värdeadderande samt icke värdeadderande aktiviteter från råmaterial till kund och målet är att identifiera och eliminera alla slöserier där emellan (Abdulmalek & Rajgopal, 2007). Metoden utförs bäst med hjälp av papper och penna där alla aktiviteter i flödet ritas in med hjälp av standardiserade symboler (Rother & Shook, 2003).

3.4.4 Just-in-time

Produkter som rör sig mellan processer med minsta möjliga avstånd samt minimal väntan kommer att kunna tillverkas med högsta effektivitet (Liker & Meier, 2006). Just-in-time finns som ett koncept för att sträva mot att utföra arbete och att leverera resultat i rätt tid. Oftast handlar det om att få rätt produkter i rätt antal vid rätt tidpunkt. Detta skapar förutsägbarhet som gör att slöserier så som väntan och överproduktion kan reduceras. Detta leder i sin tur till en stor möjlighet att undvika lager samt att nå hög flödes- samt resurseffektivitet (Petersson, o.a., 2015).

3.4.5 Jidoka

Jidoka är ett japanskt begrepp och innebär att kvalitetssäkra tjänsten, produkten etc. Det genom att vidta åtgärder för att göra det enklare att göra rätt från början samt att direkt stoppa processer om det skulle bli fel eller gå för långsamt (Petersson, o.a., 2015). Om andelen defekta produkter blir hög medför det återupprepade stopp i flödet (Shook, 2015). I grunden handlar Jidoka om lärande kring att upptäcka och åtgärda fel (Petersson, o.a., 2015).

Teoretiskt ramverk

Det kan tyckas enkelt att göra rätt från början och att inte låta felaktigheter ta sig vidare i flödet men det kan finnas mycket som skapar en utmaning. Petersson o.a. beskriver att det tillexempel kan vara:

• Utföraren inte följer överenskomna arbetssätt (standard)

• Det är inte tydligt definierat vad som är rätt kvalitet från respektive process.

• Arbetssätt som påverkar kvaliteten är bristfälligt beskrivna och därmed erbjuder valmöjligheter för hur arbetet ska utföras.

• Det finns en oro för att stoppa verksamheten för att det riskerar att leda till leveransförseningar, övertid, ökade kostnader etc.

• Det finns motstånd mot att uppmärksamma brister.

De två stora delarna inom Jidoka är inbyggd kvalitet och stoppa vid fel.

Inbyggd kvalitet är ett begrepp som handlar om att kvalitetssäkra processen redan från start

till skillnad från kvalitetsarbete som handlar om att granska produkterna efter så de blivit rätt. I automatiska processer bör strävan ligga på automatiska övervakning och styrning av processer. För att nå Inbyggd kvalitet i manuellt arbete är det viktigt att:

• Kunden och kundens behov är tydligt definierade • Arbetssätt är utformade så att det är lätt att göra rätt • Utföraren följer överenskomna arbetssätt, dvs. standard • Utföraren har rätt kompetens

Kund och kundbehov innebär att tydligt veta vem som är kunden till det som utföraren levererar

vilket i sin tur skapar en förutsättning för att kunna göra rätt ifrån början. Det finns två huvudtyper av kunder vilka är, interna- och externa kunder. Externa kunder är de som finns utanför verksamheten och är de som tar emot och betalar för slutprodukten. Interna kunder är istället de som finns inom verksamheten och tar emot delresultat, de kan bestå av en kollega eller nästa avdelning. När kunden är känd finns det möjlighet att precisera kundbehovet vilket ger ett förtydligande av vilken kvalitet som efterfrågas. För att kunna få en snabb kundåterkoppling och att leverantören ska känna större ansvar är det bra om kund och leverantör ligger fysiskt nära varandra (Petersson, o.a., 2015).

Arbetssätt bygger på att sätta standarder för personalen som de kan luta sig emot. Inställningen

är att all personal gör sitt bästa på arbetet men samtidigt är det mänskligt att göra fel. Det gör att standardiserade arbetssätt blir viktiga i arbetet med Inbyggd kvalitet. Exempel på lösningar är formulär som endast går att skicka in om alla fält är ifyllda eller att använda mallar för att montera en detalj korrekt. När arbetssättet utformas måste en avvägning mellan effektivitet och kvalitet göras, detta eftersom det ofta tar längre tid att utföra arbetsuppgifter med högre kvalitet. Kvaliteten har störst kundpåverkan av de två så det bör vara det som prioriteras. Det är även viktigt med jämn och hög kvalitet för att uppnå ett effektivt flöde (Petersson, o.a., 2015).

Arbetssätt gör det alltså lätt att göra rätt men att utforma standardiserade arbetssätt är i stort

sett meningslöst om inte personalen väljer att jobba utefter dem. Det är med andra ord viktigt att skapa en kultur där alla jobbar enligt de beslutade arbetssätten (Petersson, o.a., 2015).

Kompetens innebär att den som utför en uppgift ska besitta all den kompetens som krävs, det

går att få stöd genom standardiserade arbetssätt men det går inte att beskriva allt där. En viss grundkompetens behövs för att kunna tillämpa det standardiserade arbetssättet. För att vara säker på att utföraren har rätt kompetens bör kriterierna för vilken kompentens som behövs för varje arbetsuppgift göras tydliga. Det kan göras med hjälp av det standardiserade arbetssättet (Petersson, o.a., 2015).

vad som hänt och komma med en lösning. Oavsett hur lösningen sker bör syftet vara att tydligt signalera till verksamheten att avvikelsen uppstått och behöver lösas snarast, minimera konsekvenserna av avvikelsen samt främja lärande från uppkomna avvikelser. Det kan ofta fungera att finna en tillfällig lösning på problemet men målet bör alltid vara att hitta en långsiktig lösning som bidrar till att problemet inte uppstår igen. Det kan finnas en rädsla hos personalen att våga stoppa processen då de vet hur dyrbar tid är. Om inte någon reaktion uppstår finns dock risken att samma problem återkommer. Stoppa vid fel innebär inte bara avvikelser i kvalitet utan även i tid. Att fånga upp om något tog längre eller kortare tid är förväntat kan det leda till ökad produktivitet och ökad leveranssäkerhet (Petersson, o.a., 2015).

Empiri

4

Empiri

Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av den empiriska domän som ligger till grund för denna studie. Vidare beskrivs empirin som samlats in för att ge svar på studiens frågeställningar.

4.1 Verksamhetsbeskrivning

Fallföretaget är en del av en större koncern med tillverkningsenheter i södra Sverige, Polen och Kina med en total omsättning på omkring 500 miljoner kronor. Koncernen fungerar som en underleverantör till större industriprojekt. Fallföretaget är en tillverkningsenhet som sysslar med bearbetning av plåt, bockning och svetsning, detta främst i aluminium, rostfritt och svartplåt och har en omsättning på omkring 100 miljoner kronor. Fokus ligger på medelstora serier, från prototyp till förädlande produkter enligt kundens önskemål. Ett av företagets största styrkor är att de kan tillverka en mängd olika typer av produkter och tillverka vad kunden efterfrågar.

Vad som gör det möjligt för företaget att vara flexibla mot sina kunder är att de fokuserat på sina processer och inte på några specifika produkter när de utformat sitt produktionsupplägg. Företaget har därför ett funktionellt produktionsupplägg för att göra tillverkningen så anpassningsbar som möjligt. Företaget använder sig av en make-to-order strategi då de nästan uteslutande bara tillverkar efter att kunden lagt order. Att det tillverkas en stor mängd olika produkter med olika tillverkningsvägar i produktionen medför en svårighet i att följa produkter i flödet.

4.1.1 Produktionslayout med värdeskapande processer

I Figur 6 nedan presenteras en layout över fallföretagets anläggning. De numrerade fyrkanterna är maskingrupper och de avlånga trianglarna är lagerplatser för ingående samt färdigt material.

Figur 6: Layout

1. Laser/stans/avgradning –beläggningsgrad 91,7 % 2. Kantpress - beläggningsgrad 79,1 %

3. Svets/slip manuell – beläggningsgrad 109,2 % 4. Robotsvets - beläggningsgrad 70%

5. Montering - beläggningsgrad 116,9 %

Siffrorna visar den sammanlagda beläggningen för alla maskiner på varje avdelning och dessa visar skilja sig mellan alla avdelningar. På alla avdelningar utom robotsvetsen finns det ett flertal maskiner som används till olika produkter och ändamål. Vissa maskiner används i betydligt högre grad än vad andra maskiner gör, vilket medför att beläggningen i maskinerna som vissa produkter passerar kommer att se annorlunda ut även om de går igenom samma