ISO 9001 Kvalitetscertifieringens påverkan på effektivitet i svenska aktiebolag

Örebro Universitet Handelshögskolan

Företagsekonomi, avancerad nivå Självständigt arbete, 30 HP Handledare: Jan Greve Examinator: Hans Englund HT 15 / 2016-01-18

ISO 9001

Kvalitetscertifieringens påverkan på

effektivitet i svenska aktiebolag

Max Andark (920204) Niclas Brånn (900319)

F

Vi vill rikta ett tack till alla som på något sätt bidragit till denna uppsats, vår handledare Jan Greve som alltid funnits till hjälp och svarat på frågor, alla som deltagit på seminarier och delgett oss sina synpunkter under terminen.

Ett extra stort tack ska riktas till Babacus AB som bidragit med underlag till undersökningen, utan deras hjälp hade uppsatsen inte varit möjlig att genomföra.

Örebro den 18 januari 2016.

A

Date: 16-01-18

Level: Business Administration, Advanced Level, 30 Credits Institution: School of Business, Örebro University Sweden

Authors: Max Andark & Niclas Brånn

Title: ISO 9001 – The impact of quality certification on effciency in Swedish corporations Keywords: ISO certificaton, Efficiency, Quality management

Purpose: The paper aims to explain the relationship between ISO 9001 certification and increased

efficiency in Swedish companies. In addition, this paper also aims to explain if underlying factors such as firm size and time of certification has an impact on this relationship.

Research design: The paper has aplied a quantitative research design in which the return on

investment of Swedish companies has been studied. To collect data different databases has been used to create the basis for the study's regression analyzes. This was done to investigate the relationships that were of interest to the purpose of the study.

Theory: The theoretical starting point has been that ISO 9001 will lead to improvements in efficiency.

This has in turn resulted in the theoretical framework which has been based on established theories that deal with development theory, ISO 9001, reason for certification, company size, time of certification and peer pressure and how it can affect the outcome of a certification. The theoretical framework leads to three hypothesis:

H1: ISO 9001 certification affects the efficiency positively. H2: An early certification affect efficiency

more positively than at a late certification. H3: The certification impact on efficiency is more favorable for large companies than it is for small companies.

Conclusion: The results of the paper generate evidence to draw the following conclusions regarding

Swedish companies and ISO certification; H1 can be confirmed with 99.9% certainty, H3 can also be confirmed but with 99% certainty. Regarding H2 the effect of the certification date can not be statistically ensured and therefore the hypothesis is rejected.

S

Datum: 16-01-18

Ämne/ Kurs: Företagsekonomi, avancerad nivå, självständigt arbete, 30 HP Institution: Handelshögskolan, Örebro Universitet

Författare: Max Andark & Niclas Brånn

Titel: ISO 9001 – Kvalitetscertifieringens påverkan på effektivitet i svenska aktiebolag Nyckelord: ISO-certifiering, Effektivitet, Kvalitetsstyrning

Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara sambandet mellan ISO 9001 certifiering och ökad effektivitet i

svenska aktiebolag. Utöver detta syftar även uppsatsen till att vidare förklara hur bakomliggande faktorer som företagsstorlek och certifieringens tidpunkt har en påverkan på detta samband.

Metod: Uppsatsen är av kvantitativ art där räntabilitet på totalt kapital i svenska aktiebolag har

studerats. För att samla in data har olika databaser använts för att skapa underlag till studiens regressionsanalyser. Dessa gjordes för att undersöka de samband som var av intresse för studiens syfte.

Teori: Den teoretiska utgångspunkten har varit att ISO 9001 leder till förbättringar på effektiviteten.

Detta har i sin tur mynnat ut i den teoretiska referensramen som har grundats på etablerade teorier som behandlar förbättringsteori, ISO 9001, motiv till certifiering samt företagsstorlek, tidpunkt, grupptryck och hur det kan påverka utfallet av en certifiering. Det teoretiska ramverket mynnar sedan ut i följande tre hypoteser:

H1: Certifiering enligt ISO 9001 påverkar effektivitet positivt. H2: Vid en tidig certifiering påverkas effektiviteten mer positivt än vid en sen certifiering. H3: Certifieringens påverkan på effektivitet är mer positiv för stora företag än vad den är för små företag

Slutsats: Uppsatsens resultat generar grund för att dra följande slutsatser gällande svenska aktiebolag

och ISO certifiering; H1 kan bekräftas med 99,9% säkerhet även H3 kan bekräftas men med 99% säkerhet. Gällande H2 kan inte effekten av certifieringens tidpunkt statistiskt säkerställas och därför förkastas hypotesen.

I

2.2FÖRDELAR FÖR TIDIGA CERTIFIERARE 10

2.3FÖRETAGETS STORLEK OCH DESS PÅVERKAN PÅ CERTIFIERINGEN 11

2.4MOTIV TILL ISO CERTIFIERING 12

2.5ISO9001:S PÅVERKAN PÅ EFFEKTIVITET 13

2.6GRUPPTRYCK, GRAD AV OSÄKERHET OCH DESS PÅVERKAN PÅ CERTIFIERING 14

2.7TEORIDISKUSSION 15 2.8HYPOTESFORMULERING 16 2.9ANALYSMODELL 17 3. METOD 19 3.1UNDERSÖKNINGSDESIGN 19 3.1.1 Undersökningens tidsperiod 20 3.1.2 Uppsatsens Tillvägagångssätt 22 3.1.3 Val av mätinstrument 22 3.2URVAL 23 3.2.1 Urvalsprocess 23 3.2.2 Urval för undersökningsgrupp 25 3.2.3 Urval för kontrollgrupp 27

3.2.4 Urval tidiga och sena certifierare 28

3.3STATISTISKA METODER 29

3.3.1 Normalfördelning och hantering av extremvärden 29

3.3.2 Regressionsanalys 30

3.4METODREFLEKTION 31

3.4.1 Reliabilitet, replikerbarhet och validitet 32

4. EMPIRI OCH DESKRIPTIV ANALYS 34

4.1CERTIFIERADE OCH ICKE CERTIFIERADE FÖRETAG 35

4.2TIDIGA OCH SENA CERTIFIERARE 36

4.3STORA OCH SMÅ FÖRETAG 37

5. ANALYS 39

6. SLUTSATS 43

6.1DISKUSSION 44

6.2FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 45

REFERENSLISTA 46

1

1.

I

ISO 9001 lanserades 1986 och är en del i ISO 9000 familjen som adresserar olika aspekter av kvalitetsstyrning. ISO 9001 erbjuder verktyg och guidning för organisationer som vill försäkra sig om att deras produkter och tjänster möter kundernas förväntningar och att kvaliteten ständigt förbättras (ISO1_{, 2015). Fördelarna som ISO själva beskriver med 9001 certifieringen} är att den ger teknologisk, ekonomisk och sociala fördelar. En ISO 9001 certifiering ska hjälpa till med att öka effektiviteten, minska kostnader och öka tillgängligheten till nya marknader samt försäkra för kunder att produkten är säker, effektiv och bra för miljön (ISO1_{, 2015)}

Som märks ovan lovar ISO att en 9001 certifiering ska generera ett antal fördelar. Att en ISO 9001 certifiering garanterar dessa fördelar är något som existerande teori är delad kring (Arauz & Suzuki, 2004; Dimara et al., 2004; Häversjö, 2000; Kafetzopoulos et al., 2015; Martínez- Costa & Martínez- Lorente, 2007; McGuire & Dilts, 2007). McGuire & Dilts (2007) menar att för organisationer som är i processen att certifiera sig är det vanligt att de försvarar sig med att de kostnader som en certifiering har kommer täckas upp av vinsterna som finns att hämta med att kvaliteten ökar. Det har dock ifrågasatts om ISO 9001 verkligen är en garanti för ökad produktkvalitet, ökat marknadsvärde samt ökad effektivitet. Trots att det finns oklarheter kring ISO 9001:s storhet ökar certifieringen stadigt. 2001 var det 506 000 organisationer i 159 länder som var certifierade (Corbet, et. al, 2005). Idag är det över en miljon organisationer i 178 länder (SIS, 2015), det innebär att det finns ett ISO 9001 certifierat företag i 92 % av världens länder.

1.1

B

1.1.1KVALITETSSTYRNING

Med att producera en kvalitetsprodukt menas inte bara att producera på ett standardiserat sätt, för att uppnå kvalitet krävs att förväntningar uppnås i en omvärld där hård konkurrens och ständig förändring är två faktum. Därför måste kvalitet hanteras på ett systematiskt sätt och då ökar kraven på kvalitet i de interna processerna snarare än den enskilda produktens kvallitet. När ett system för kvalitetsstyrning implementeras för att ständigt förbättra processerna kring varor och tjänster kommer detta leda till konsekvent förbättrad kvalitet på

2

slutprodukten (Sıtkı Ilkay & Aslan, 2012). Då ökad effektivitet och lönsamhet utlovas av dem som ställer sig bakom denna typ av styrning har detta lett fram till att ett ökat fokus och mer uppmärksamhet har lagts på kvalitetsstyrningssystem (Benner & Veloso, 2008).

Den mest använda metoden för att implementera system av denna typ är ISO 9000. Denna certifiering ger på ett systematiskt vis företag nya sätt att möta kraven både från konsumenter och lagar. ISO 9000 är en kvalitetscertifiering som används av många organisationer världen över, privat som statligt. Certifieringen föredras av institutioner vars mål är att hantera och förbättra sina processer konstant för att möta kundernas behov och förväntningar. Syftet med certifieringen är att försäkra en bestående kvalitet för processerna i vilka varor och tjänster produceras, samtidigt som det ger företaget en chans att växa systematiskt (Sıtkı Ilkay & Aslan, 2012).

Syftet med ISO är alltså att förbättra interna processer och öka kvaliteten på arbetet inom företag som certifierar sig. ISO certifieringen specificerar inte exakt hur företagen ska arbeta med att uppnå syftet, utan en av poängerna med certifieringen är att företaget själva ska avgöra vilket som är det bästa sättet för dem att nå sina mål med certifieringen. Anledningen till detta är att företaget får en bättre bild av hur den egna organisationen fungerar och själva identifiera vilka förbättringar som krävs. När förbättringsområdena är identifierade ska företaget sätta upp ett system för förbättringar, detta är något som ska användas och utvecklas kontinuerligt. Företaget ska även identifiera vilka risker som finns för den specifika verksamheten och sedan avgöra hur man ska arbeta med dessa risker. Ur ett ledarskapsperspektiv är det viktigt att ständigt kontrollera hur utfallet med arbetet fungerar. Det för att se vart nya förbättringar behöver ske och hur dessa kan göras inom ramen för förbättringssystemet. För att ISO certifieringen ska få bästa möjliga utfall krävs det att rätt förutsättningar ges till exempel genom personal- och systemförändringar (ISO2_{, 2015).}

Sedan ISO 9000 lanserades 1987 har ett antal olika versioner kommit ut. Först släpptes ISO 9000: 1987, därefter följde ISO 9000: 1994 (Tsim et al., 2002). När en senare variant i certifieringsserien släpptes år 2000 (ISO 9001: 2000) stod det klart att mer fokus hade lagts på kvalitetsstyrning, till skillnad mot det något smalare ISO 9000: 1994. Den nyare versionen byggde på åtta så kallade fundamentala principer centrala för kvalitetsstyrning: kundfokus,

3

ledarskap, engagemang bland medarbetarna, inriktning mot processer, angreppssätt på systemet för ledning, beslut baserade på fakta, konstant förbättring och ömsesidigt fördelaktiga leverantörsrelationer. Detta innebar ytterligare ett kliv mot styrsystemen Total Quality Management (TQM) och Business Excellence (BE) (Karapetrovic & Casadesús, 2005).

ISO 9000 är samlingsnamnet för denna typ kvalitetsstyrning och behandlar de fundamentala principerna i systemet (Gueorguiev, 2015). I 1994 års uppdatering certifierades företag med ISO 9001-, 9002- eller 9003-kravstandarderna. Dock kunde företag endast bli certifierade med ISO 9001 när versionen för år 2000 trädde i kraft då denna ersatte de övriga standarderna (Sıtkı Ilkay & Aslan, 2012). ISO 9001 är kravstandarden som företag måste uppfylla för att kunna certifiera sig (Gueorguiev, 2015).

År 2008 släpptes ytterligare en utveckling av serien, ISO 9001: 2008. Denna uppdatering medförde inga nya krav utan meningen med denna uppdatering var att bringa en ökad klarhet till de redan existerande kraven. Genom en ökad klarhet ska en ökad förståelse kunna uppnås för hur en organisation kan och ska arbeta för att uppnå kraven (Psomas & Fotopoulos, 2009).

Ytterligare uppdatering av serien kom att genomföras andra halvan av 2015. Dock behöver denna uppdatering vara implementerad senast efter tre år, vilket innebär slutet av 2018. Denna uppdatering ställer högre krav på organisationers processer för att minska och hantera risker. Ytterligare ett krav i denna uppdatering är ett ökat fokus på processorienteringen (Hampton, 2014). Trots den nya uppdateringen av certifieringen kommer denna studie avgränsas till tidigare versioner av ISO 9001, detta då implementeringen av ISO 9001:2015 inte kommer vara gjord när studien utförs.

1.1.2EFFEKTIVITET

Syftet med ISO certifieringen är alltså att öka effektiviteten. Effektivitet är ett mått på måluppfyllelse det vill säga skillnaden mellan input och output. Det kan handla om ett idrottslags effektivitet då målet är en placering som ska uppnås, inputen är träningen som läggs ner och output blir den faktiska placeringen som uppnås. När det gäller företag är det den ekonomiska effektiviteten som är intressant, i vanligt tal kallas detta ofta för lönsamhet. Ekonomisk effektivitet är ett mått på ägarnas avkastningskrav och ett företag är lönsamt om

4

resursomvandlingen ger en vinst som möter marknadens krav på avkastning (Greve, 2014). Då alla företag i urvalet inte kommer vara börsnoterade är marknadens krav på avkastning inte känt. Därför utgår studien från att ett positivt resultat är lika med ett effektivt företag, förbättrad effektivitet kommer mätas genom nyckeltal i form av ett effektivitetsmått. Det finns intern och extern effektivitet. Intern effektivitet handlar om att göra saker på rätt sätt och därför använda maximalt av sina processer. Medan extern effektivitet handlar om att göra rätt saker och då ta ut ett så högt pris som möjligt för sitt arbete. Det är svårt för ett företag att vara effektivt om de endast har hög intern effektivitet, tar de inte tillräckligt betalt för sitt arbete tjänar de inga pengar. Det samma gäller extern effektivitet, tar företaget bra betalt utan att producera bra produkter eller tjänster får de inga kunder och är därför inte lönsamma. Kombinationen av intern och extern effektivitet är det som leder till högst lönsamhet (Greve, 2014). För denna studie är det den totala lönsamheten som är intressant, det vill säga vad företaget får ut i slutändan, oberoende deras enskilda interna och externa effektivitet.

1.2

P

Många organisationer investerar stora resurser i att certifiera sig mot kvalitetsstyrningens standarder. Trots att ISO 9001 är accepterat runt om i världen är det fortfarande omringat med frågor och kontroverser kring dess fördelar. Många studier har gjorts på området varför företag väljer att certifiera sig (Poksinska, et al., 2006), problemet ligger inte endast i varför företag väljer att certifiera sig utan även vid att resultaten inte är samstämmiga kring fördelarna med en ISO certifiering (Benner & Veloso, 2008; Briscoe, et al., 2005; Corbett, et al., 2005; Häversjö, 2000). Trots de icke samstämmiga forskningsresultaten beskriver ISO2 (2015) hur resultatet förbättras genom att den operativa verksamheten effektiviseras och då bättre presterande organisationer.

Corbett et al. (2005) visar i sin studie att det är ISO 9001 certifieringen som ökar effektiviteten. Studien är utförd på tillverkande företag i USA och ser till förändringar i försäljning och avkastning. Utgångspunkten i studien var oklarheten kring de positiva effekterna som utlovas av ISO. Trots dessa oklarheter har Corbett et al. (2005) som hypotes att ISO 9001 skapar högre effektivitet, denna hypotes är något som deras studie stödjer. De kommer fram till att företag

5

som har en ISO 9001 certifiering visar en signifikant och nästintill onormal ökning i effektivitet efter att ISO har implementerats. Vidare visar Corbett et al. (2005) att företag som väljer att certifiera sig inte presterade bättre innan certifieringen gjordes. Genom detta visar studien att det är certifieringen som leder till bättre effektivitet.

Kafetzopoulos et al. (2015) visar fördelar på den interna effektiviteten som ett resultat av ISO certifiering. De menar att de fördelar som gynnar den interna effektiviteten indirekt påverkar den externa effektiviteten och därför ger en ökad total effektivitet. En annan studie som visar att de positiva effekterna av ISO är beroende av företagets interna effektivitet är Jang och Lin (2008). Deras studie visar att det finns ett direkt samband med ISO certifieringen och företags interna effektivitet. Vidare visar de att den interna effektiviteten leder indirekt till förbättrad extern effektivitet genom att kostnader sänks och en ökad total effektivitet på detta sätt. Dessa två studier visar att en väg att nå ökad effektivitet med ISO certifiering är genom ökad intern effektivitet som leder till sänkta kostnader och ett förbättrat resultat. Chatzoglou et al. (2015) skriver i sin studie att en certifiering leder till en ökad intern effektivitet, dock menar de att detta leder till en större marknadsandel som i sin tur leder till ett förbättrat resultat och genom detta högre effektivitet.

Som nämnts tidigare ökar antalet certifieringar trots den rådande oklarheten kring effekterna av certifieringen. Häversjö (2000) menar att det typiska företaget som väljer att certifiera sig enligt ISO 9001 är ett större företag som presterar bra i förhållande till sina konkurrenter men att de börjar ana problem med tillväxten. Denna typ av företag har tillräckligt med resurser för att klara av kostnaden som en certifiering innebär. Genom att certifiera sig menar Häversjö (2000) att företagen förbättrar sig genom formaliserade processer och system samt att nya marknader för försäljning öppnas upp för företaget. De nya marknaderna blir en konsekvens av att en förbättrad bild av företaget genereras genom ISO certifieringen. Dock menar Häversjö (2000) att certifieringen inte verkar vara orsaken till ökningen i effektivitet. Hans studie visar att finansiella förbättringar sker samtidigt som ISO 9001 certifieringen. Inte att ISO certifieringen faktiskt orsakade den högre effektiviteten. Detta är en intressant reflektion då övriga studier som studerat ISO certifiering kommit fram till att ISO 9001 påverkat eller inte påverkat, inte som i Häversjös (2000) studie där ISO certifieringen bara är en variabel i mängden.

6

Även om vissa forskare kommit fram till slutsatsen att en certifiering enligt ISO 9001 kan leda till ökad effektivitet så är resultaten inte samstämmiga. Vissa forskare har funnit att ISO 9001 inte alls leder till en förbättrad extern effektivitet och att fördelarna med en certifiering saknas. En sådan studie är den av Martínez-Costa et al. (2009) där de har undersökt tillverkande företag i Spanien och visar att det inte finns några samband mellan ISO 9001 certifiering och förbättrad effektivitet. De kommer fram till att det inte finns någon signifikant skillnad mellan certifierade företag och icke-certifierade företag när det gäller effektiviteten. Ytterligare en studie som inte finner några samband mellan ISO certifiering och ökad effektivitet är Terziovski et al. (1997). De visar att oberoende hur stark kvalitetsstyrningen är i ett företag ökar inte ISO certifiering effektiviteten. Samtidigt finner vissa forskare stöd för att intern effektivitet kan uppnås till följd av en certifiering, dock hittas där inget stöd för att denna effektivitet leder till en förbättrad total effektivitet (Sampaio et al., 2012; Sharma, 2005), eller så har förbättringarna försvunnit över tid (Casadesús & Karapetrovic, 2005).

De tvetydliga resultaten är något som återspeglar forskningen på kvalitetsstyrning i helhet. Till exempel har vissa kunnat visa på en förbättrad extern effektivitet till följd av kvalitetsstyrning, medan andra inte har kunnat finna stöd för detta (Benner & Veloso, 2008). I en litteraturstudie genomförd av Sousa och Voss (2002) fastslås att kvalitetsstyrningens påverkan på företags effektivitet är svag och ibland inte signifikant. Andra studier som visat på en positiv påverkan av kvalitetsstyrning har angett bakomliggande faktorer som engagemang eller medarbetarskap som förklaring till ökad effektivitet (Arauz & Suzuki, 2004). Detta är intressant då kvalitetsstyrningens fokus ligger på förbättring av processer som ska leda till en ökad effektivitet.

De motsägande resultaten av tidigare forskning gör det möjligt att ifrågasätta hur certifieringar som ISO 9001 påverkar organisationer. Tidigare studier av företag menar att strategi kan vara en anledning till varför fördelar av ISO 9001 certifiering är svåra att uppnå eller att resultaten till följd av en certifiering är olika (Dimara et al., 2004). En annan förklaring är enligt Chatzoglou et al. (2015) företagens storlek. De visar att små företag har ett negativt resultat ett till tre år efter certifieringen tillskillnad från stora företag som visar positiva resultat under samma tidsperiod. Chatzoglou et al. (2015) menar även att små företag har problem med tiden som genomförandet av en certifiering kräver. Även kostnaderna för att

7

certifiera sig är ett problem för de små företagen, speciellt då dessa kostnader i jämförelse med de förväntade vinsten är mer betydande för små företag än stora.

Enligt Benner och Veloso (2008) kan fördelarna av att certifiera enligt ISO 9001 vara större för de som certifierar sig tidigt. Med detta menar de att effekterna av en certifiering kan vara avtagande över tid, anledningen till detta är enligt Benner och Veloso (2008) att när övriga konkurrenter också innehar en certifiering så är inte certifieringen längre en konkurrensfördel. Samtidigt menar Benner och Veloso (2008) att en certifiering kan vara nödvändig för att inte tappa mot sina konkurrenter. Att fördelarna är avtagande stöds också av Terlaak och King (2006) som menar att den ökade försäljningen till följd av en ISO 9001 certifiering troligtvis kommer avta till följd av att företagets konkurrenter också certifierar sig. Då de konkurrerande företagen certifierar sig sänder även de ut signaler om att de kan garantera kvalitet som leder till att även de kan vara med och göra anspråk på de kunder som det första företaget knutit till sig. Även om en certifiering enligt ISO 9001 är nödvändig för att kunna hävda sig på marknaden mot sina konkurrenter, så kan det vara svårt att uppnå den effektiviteten som önskas (Benner & Veloso, 2008). Det är därför intressant att studera om det finns en positiv påverkan på effektivitet till följd av en ISO 9001 certifiering och om dessa fördelar är avtagande för sena accepterare.

Anledningarna till varför forskarna har kommit fram till olika resultat är något som är svårt att tyda i studierna. Det kan dock tänkas att en anledning kan vara de kontextuella skillnaderna som finns mellan studierna, till exempel vilken typ av företag eller vilket land studien är gjord i. Exempel på sådana kontextuella skillnader är Arauz och Suzuki (2004) som studerar företag i Japan, Benner och Veloso (2008) som studerar tillverkande företag i USA och Chatzoglou et al. (2015) som studerar grekiska företag. Skillnaden mellan studierna ligger dels i att de är gjorda i olika länder och i olika kulturer som kan vara en påverkande faktor i hur ISO certifieringen faller ut. Studierna är gjorda vid olika tidpunkter och därför kan det ekonomiska läget i länderna även vara en faktor. Just det ekonomiska läget och den nationalekonomiska bergochdalbana som varit världen över kan vara en faktor som påverkar studiernas resultat. Ytterligare förklaring kan finnas i att alla studier inte studerat samma version av ISO 9000. Forskningens resultat skiljer sig alltså i hur man ser på ISO 9001 och dess påverkan på effektiviteten i företag. Problematiken med denna oenighet är att det är svårt att förstå varför

8

ISO 9001 inte fungerar på samma sätt för alla företag som certifierar sig. De oeniga resultaten ger upphov till uppsatsens huvudsakliga frågeställning: Har certifieringen en påverkan på effektivitet och i vilken utsträckning påverkas svenska aktiebolags effektivitet i så fall av en ISO certifiering? Bristen på förklaringar kring bakomliggande faktorer till ISO 9001:s påverkan på effektivitet har skapat följande underliggande frågeställningar:

 Påverkar certifieringens tidpunkt utfallet för certifieringen, har tidiga certifierare större effektivitetsfördelar än sena?

 Hur påverkar företagsstorlek certifieringens påverkan på effektivitet, gynnas stora företag mer än små?

Uppsatsen syftar till att förklara sambandet mellan ISO 9001 certifiering och ökad effektivitet i svenska aktiebolag. Utöver detta syftar även uppsatsen till att vidare förklara hur bakomliggande faktorer som företagsstorlek och certifieringens tidpunkt har en påverkan på detta samband.

1.3

B

Studiens teoretiska bidrag ligger dels i att bidra till den befintliga teorin med en förklaring huruvida ISO 9001 leder till ökad effektivitet eller inte, något som kan framstå lite oklart då olika studier kommer fram till olika svar på denna fråga. Vidare bidrar studien med att öka förståelsen kring hur aspekter som företagsstorlek och certifieringens tidpunkt påverkar certifieringens utfall. Slutligen finns det även ett visst praktiskt bidrag med studien då den visar för svenska aktiebolag som nyligen har certifierat sig eller som är i processen att certifiera sig om de kan förvänta sig en ökad effektivitet efter ISO certifieringen.

9

2.

T

I följande kapitel kommer de teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats att presenteras. Teorierna baseras på tidigare forskning kring ISO certifiering samt forskning kring effektivitet. I slutändan leder detta fram till formulering av hypoteser samt en analysmodell.

2.1

F

Bakgrunden till att företag väljer att ISO certifiera sig är att de vill förbättra sig och utvecklas, Häversjö (2000) menar att den primära drivkraften för företag som väljer att certifiera sig enligt ISO 9001 är ökad effektivitet. Sharma (2005) menar i sin tur att det finns två grundläggande förklaringar till ökad effektivitet genom ISO certifiering, dessa är intern- och extern förbättringsteori. Den interna förbättringsteorin är som tidigare nämnts den största förklaringen till bättre effektivitet. Företag förbättrar kvaliteten på sina interna processer och skapar större medvetenhet och effektivitet bland de anställda. Dessa förbättringar av den interna effektiviteten leder till ett bättre resultat genom lägre tillverkningskostnader och processer som är mer tillförlitliga och effektiva (Jang & Lin, 2008). Enligt Sharma (2005) är kravet för att de interna fördelarna ska behållas under längre tid krävs det att kvalitetsarbetet upprätthålls så att medarbetarna är ständigt medvetna om fördelarna med att generera en produkt eller tjänst med kvalitet.

Den externa förbättringsteorin bygger på att företag inte kan förbise marknadens behov samt hur marknaden reagerar på det företaget levererar. Det spelar ingen roll om företaget har förbättrat sina interna processer och ökat sin interna kvalitet, syns inte detta utåt kommer inte företaget vara attraktivt på marknaden (Tarí et al., 2014). Enligt Sharma (2005) bedriver företag sin verksamhet med syftet att åtminstone bibehålla sin lönsamhet och därför är de beroende av att möta kundernas förväntningar. Vidare menar Sharma (2005) att den drivande kraften för att utveckla kvaliteten i organisationer är kunders förväntningar. Vilket innebär att om kunder förväntar sig att företaget ska ISO certifiera sig som ett bevis på kvalitet kan en certifiering leda till ökat förtroende från kunden. Detta är grunden till teorin om att ett ISO 9001 certifierat företag ökar sin marknadsandel och sin kundkrets genom att certifiera sig och på så sätt visa för marknaden att kvalitet är prioriterat i företaget. Den ökade

10

marknadsandelen och kundkretsen leder i sig till ökad försäljning och ett bättre resultat. Sharma (2005) avslutar med att bekräfta det som en stor del av övrig tidigare forskning visar, nämligen att det bästa sättet att nå ett ökat resultat är att slå samman de interna och de externa fördelarna med ISO certifiering. Det är dock intressant om det kan vara så att det finns andra faktorer än de interna förbättringarna som påverkar de externa. Detta då marknaden inte är en plats där det endast finns en aktör som får alla kunder utan en plats där många aktörer slåss om kunderna, därför räcker det inte alltid med att visa vilka förbättringar som gjorts utan då kan det krävas att man är först med förbättringen och på så sätt får fördelar mot konkurrenter (Sampaio et al., 2012).

2.2

F

Att införskaffa en ISO 9001 certifiering kan vara nödvändigt för att ett företag ska kunna konkurrera framgångsrikt på marknaden i och med att certifieringen för med sig vissa konkurrensfördelar (Benner & Veloso, 2008). Det är dock av betydelse när certifieringen görs något som Sampaio et al. (2012) alltså uppmärksammar och innan dem kom Benner och Veloso (2008) fram till att tidiga certifierare får fördelar som de sena inte får.

Benner och Veloso (2008) visar att tidiga certifierare har bättre effektivitet än de som är sena med att certifiera sig. Eftersom ju tidigare certifieringen sker desto större konkurrensfördelar ger det. De menar också för att ett företag ska kunna få ut maximalt av ISO certifieringen bör de förbättringar som görs vara svåra att ta efter. Det är här tidiga certifierare får en fördel. I och med att fördelar som att attrahera nya kunder eller minskad ineffektivitet i företaget inte är svåra att replikera, då dessa fördelar ofta kommer som en konsekvens av certifieringen, innebär det att dessa fördelar har en tendens att försvinna i och med att fler företag tar del av dem genom en ISO certifiering. De företag som då har fått ut något av dessa fördelar är de som var tidiga att certifiera sig innan andra företag började ta efter. Ett exempel som illustrerar hur ett tidigt företag kan få större fördelar är den ökade försäljningen som kommer av den kvalitetsstämpel som ISO certifieringen innebär (Benner & Veloso, 2008). Betydelsen av denna kvalitetsstämpel är något som mattas av ju fler företag som certifierar sig och därför skickar samma kvalitetssignal till kunderna vilket innebär att företag som tidigare hade kvalitetsstämpeln som fördel förlorar denna och konkurrensen på marknaden ökar. Det är

11

inte bara ökad försäljning genom att företag får en kvalitetsstämpel som påverkas av om certifieringen är tidig eller sen menar Benner och Veloso (2008). De menar även att de effektivitetsfördelar och kostnadsminskningar som certifieringen kan innebära försvinner ju fler företag som väljer att ISO 9001 certifiera sig. Ju fler företag som upplever effektivitetsfördelarna och kostnadsminskningarna som en ISO certifiering generar innebär att de tidiga certifierarna inte är ensamma med att vara effektivare och mer kostnadsbesparande genom certifieringen och därav förlorar man sin fördel mot konkurrenterna.

Benner och Veloso (2008) hävdar att de flesta fördelarna med ISO certifiering är imiterbara och i viss mån oberoende av företags kontextuella skillnader. Vilket innebär att det blir svårare att se effektivitetsfördelar med ISO 9001 certifiering ju fler konkurrenter som tar del av certifieringen och dess förbättringar. Det är viktigt för ett företag att vara öppna för tanken att certifiera sig, för att inte förlora kunder till företag som redan är certifierade. I och med att fler företag certifierar sig för att hänga med sina konkurrenter är det inte möjligt att på lång sikt uppnå ekonomiska fördelar jämfört med sina konkurrenter endast genom att anta ISO 9001:s standarder, utan företag behöver även agera med andra konkurrensmedel (Benner & Veloso, 2008).

Sammanfattningsvis kan alltså inte företag kallt räkna med att ISO 9001 certifieringen ska generera ökad effektivitet på längre sikt. Det kan handla om att vara tidig och få del av de fördelar som finns av att vara före sina konkurrenter. Trots att den ökade effektiviteten av en ISO certifiering inte är en garanti kan certifieringen ses som en nödvändighet för många företag för att de inte ska förlora marknadsandelar till certifierade konkurrenter.

2.3

F

Det övergripande antagandet vad gäller kvalitetsstyrning är att små företag inte får samma eller lika stora fördelar av det som stora företag (Kumar et al., 2009). Detta antagande är något som är överförbart på certifiering enligt ISO 9001 då det finns en skillnad i den avkastning man kan förvänta sig av en certifiering beroende på vilken storlek det är på det certifierade företaget enligt Ferreira et al. (2008). Stora företag kan förvänta sig bättre

12

avkastning än medelstora företag och för små företag innebär en certifiering en negativ påverkan på vinsten (Ferreira et al., 2008).

Att skillnader i utfallet av en certifiering kan förklaras av företags storlek får även medhåll av Sharma (2005). En förklaring till skillnaden är att stora företag har en större tillgång till kapitalmarknaden och klarar därför av att investera i kvalitetsprocesser med en längre tidshorisont. En annan anledning till skillnaderna kan förklaras av motiven till certifiering. Anledningen till att små företag certifierar sig är i stor utsträckning krav från kunder som helst vill handla av företag som är ISO 9001-certifierade (Sharma, 2005). Detta skiljer sig från stora företag som oftast drivs av en önskan att öka den interna kvaliteten genom att till exempel minska kostnaderna eller effektivisera produktiviteten. Det finns starka samband mellan motiven till certifiering och de fördelar som kommer därur. När motiven till certifieringen är interna är chansen till en lyckad certifiering större än om motiven är externa. Effekter på effektiviteten kan dröja och därför krävs det då en långsiktig satsning för att uppnå dessa (Chatzoglou et al., 2015). Detta innebär då att företag med mycket kapital, det vill säga stora företag, har lättare att fullfölja en certifiering och då uppnå de fördelar som kan medfölja (Briscoe et al., 2008; Chatzoglou et al., 2015). Till följd av denna svårighet ställer detta högre krav på små företag att utvärdera sina motiv och sin omvärld innan en certifiering inleds (Briscoe et al., 2008).

2.4

M

ISO

Som visats av ovannämnd tidigare forskning kan resultatet av en ISO certifiering variera beroende på certifieringens tidpunkt, företagets storlek kan även det påverka hur effektiviteten påverkas av ISO. Ytterligare en aspekt som spelar in på certifieringens påverkan på effektiviteten är varför företaget väljer att certifiera sig (Chatzoglou et al., 2015).

Benner och Veloso (2008) beskriver att företag som är sena med att certifiera sig förlorar sina fördelar. Detta kopplas till att deras motiv till certifieringen i första hand inte är interna förbättringar som Chatzoglou et al. (2015) menar är viktiga för att få ökad effektivitet av certifieringen. Istället certifierar företag sig som en försvarsreaktion på konkurrenter som certifierat sig och genom detta ökar sina fördelar på marknaden. I linje med detta visar

13

Terziovski och Powers (2007) i sin studie att företag som certifierar sig proaktivt som en del i en förbättringsstrategi är mer troliga att få ut positiva resultat av en certifiering än om certifieringen sker reaktivt. Att certifierade företag har större marknadsfördelar har ofta med legitimitet att göra. ISO 9001 certifieringen ses som en legitimitetsfaktor som svarar upp till krav från externa aktörer som ställer som krav att förtegen ska vara legitima för att de ska göra affärer med dem (Deegan, 2002). Den externa påverkan kring att företag ska vara legitima gör att det kan ställas en fråga kring hur frivillig certifieringen är vilket leder tillbaka till det Chatzoglou et al. (2015) menar. Nämligen att effekterna av certifieringen blir bättre när de motiveras av interna mål istället för att möta upp till externa krav. Detta innebär alltså att kravet på legitimitet och företag som därför certifierar sig för att uppnå legitimitet riskerar att inte uppnå samma effektivitet som företag som certifierar sig för att förbättra sina interna processer. Problemet för små företag är att de ofta inte har råd att inte ses som legitima då de riskerar att förlora kunder och därför väljer att certifiera sig trots att detta på kort sikt kan leda till negativa effekter på effektiviteten (Chatzoglou et al., 2015)

2.5

ISO

9001:

En gemensam nämnare för stor del av tidigare forskning som har gjorts på ISO och dess effekter är att det finns en påverkan på effektiviteten. Vissa menar att den endast påverkas internt (Jang & Lin, 2008; Kafetzopoulos et al., 2015) genom bättre processer, effektivare medarbetare samt lägre kostnader. Medan andra menar att både den interna och den externa effektiviteten och därigenom den totala effektiviteten påverkas (Benner & Veloso, 2008; Corbett et al,. 2005; Sharma, 2005). De interna förbättringarna är enhetliga för de flesta studier men frågan är vad det är som skapar förbättringar för den totala effektiviteten. Många är överens om att ISO påverkar den totala effektiviteten men resultaten kring hur det påverkar går isär, mestadels beroende på att olika effektivitetsmått har undersökts.

För att avgöra hur effektiviteten påverkas jämförs olika nyckeltal innan och efter certifieringen samt att företag som är certifierade jämförs med icke certifierade företag. De nyckeltal som huvudsakligen har undersökts är, försäljning, resultat samt två typer av avkastningsmått i form av, vinstmarginal och avkastning på kapital. Ett av de vanligaste nyckeltalen som undersöks är försäljning, ett exempel på detta är Briscoe et al. (2005) som

14

visar att småföretags försäljning kan öka efter ISO certifiering men att det beror på hur välutförd implementeringen är. Ett annat exempel som har undersökt hur försäljningen påverkas är Corbett et al. (2005) de har även undersökt hur avkastningen påverkas av ISO certifiering. Försäljningen och avkastningen på både försäljning och kapital ökar nästintill onormalt efter att ISO 9001 har implementerats i företag men att det dock kan vara skillnad i hur stor påverkan är på kort sikt men att på lång sikt är förbättringen signifikant för alla undersökta företag. Även Dick et al. (2008) har undersökt försäljning, vinstmarginal och avkastning på kapital. Deras resultat visar också att ISO certifieringen har positiva effekter på dessa nyckeltal och att ISO certifierade företag presterar bättre än icke certifierade företag.

Psomas och Kafetzopoulos (2012) visar att ISO certifierade företag gör bättre resultat än icke certifierade företag, detta i en miljö när det råder lågkonjunktur. En annan studie som visar att även ISO certifierade företag som inte befinner sig i en lågkonjunktur får positiv påverkan på sitt resultat är Terziovski och Power (2007). De menar även att hur stora fördelarna blir kan vara beroende på om certifieringen görs med ett proaktivt eller reaktivt syfte (Terziovski & Power, 2007). Tidigare forskning har alltså funnit samband mellan ISO certifiering och positiva effekter på effektivitet genom olika typer av effektivitetsmått vilket gör att det finns skäl att tro att ISO certifieringen faktiskt kan påverka företags effektivitet.

2.6

G

,

Teorier kring ISO 9001 kan liknas med teorierna kring en innovation som skrivits av Abrahamson och Rosenkopf (1993). I studien av Abrahamson och Rosenkopf (1993) förklaras att om många företag förväntar sig liknande avkastning från att investera i en innovation kommer detta leda till att enbart ett fåtal väljer att investera. Är det istället så att de förväntande avkastningarna är avvikande från varandra innebär detta att fler väljer att investera. Det som avgör om aktörer väljer att investera eller icke kan liknas med en tröskel som då utgörs av de förväntade avkastningarna.

Om många företag kommer över denna tröskel innebär detta då att fler investerar. När fler aktörer som samvarierar med varandra investerar leder detta till en sorts grupptryck där andra aktörer som till en början inte ansåg den förväntade avkastningen tillräcklig känner sig

15

pressade att investera för att inte bli utstötta på marknaden. Mellan ett ökat antal investeringar och grupptryck finns det dock en variabel med en modererande effekt, denna variabel är grad av osäkerhet. Desto högre osäkerheten kring ett företags mål, effektivitet och omvärld desto större är sannolikheten för en investering till följd av en ökad press. Vid en låg grad av osäkerhet sker en investering med grund i utvärderingar om investeringen faktiskt förväntas medföra en önskad avkastning (Abrahamson & Rosenkopf, 1993).

Till en början ansågs ISO vara en innovation som företag sedan valde att certifiera sig enligt. Efter de tidiga certifierarna har en jämn ström av nya certifieringar följt och en konstant ökning har iakttagits. De teorier som Abrahamson och Rosenkopf (1993) har lagt fram kan förklara att det företag som certifierar sig sent certifierar sig av andra anledningar. Ett företag som certifierar sig vid ett senare stadium förväntas enligt forskare inte vinna samma fördelar som tidiga certifierare (Benner & Veloso, 2008). De som certifierat sig sent gör det mer på grund av grupptryck (Abrahamson & Rosenkopf, 1993) och en önskan att framstå som mer legitima (Deegan, 2002). Alltså är anledningen för de senare certifierarna inte en önskan att öka effektiviteten utan en rädsla att inte hänga med i omvärldens utveckling. Ett stort företag som gör affärer med ett mindre företag kan antas ha ett stort inflytande på det mindre företaget som då kan känna sig pressat att certifiera sig då det stora företaget förväntar sig att dess partners är effektiva.

2.7

T

Viljan att som företag bli bättre och då mer konkurrenskraftiga är det som driver företag till att certifiera sig enligt ISO 9001 (Häversjö, 2001). Certifieringen ska hjälpa företag att uppnå dessa önskemål genom en ökad effektivitet då företagen certifierar sig och arbetar enligt de krav som sätts upp (Sharma, 2005). Detta går då att likna med den teori som togs fram av Abrahamson och Rosenkopf (1993) som går ut på att en innovation, som i detta fall är certifieringen, styrs av förväntningar och grad av osäkerhet. När osäkerheten är hög innebär detta att fler företag är villiga att acceptera och ansluta sig till gruppen av företag som redan accepterat innovationen. Detta innebär att företagen som accepterar sent kanske bara gör det för att inte bli utstötta av konkurrenter och samarbetspartners, därigenom görs certifieringen på grunder som anses vara fel. Företagen vill alltså uppnå en typ av det som

16

Deegan (2002) beskrev som legitimitet och handlar reaktivt, vilket Terziovski och Powers (2007) fastslagit ger sämre resultat av certifieringen. Istället bör en certifiering drivas av en vilja att förbättra effektiviteten enligt Chatzoglou et al. (2015) och då uppnås de bästa resultaten. Företagen som Abrahamson och Rosenkopf (1993) anser komma in senare i en innovations livscykel har enligt Benner och Veloso (2008) en sämre effekt av certifieringen och de som är tidiga att acceptera och certifiera sig har större fördelar. Små företag har inte samma ekonomiska kapacitet som de stora företagen enligt Sharma (2005) och kräver därför en större relativ ansträngning för att fullfölja sin certifiering enligt Briscoe et al. (2008). Av denna anledning kan det leda till att de små företagen i detta fall har svårare att vara de som kliver på tidigt i modellen framtagen av Abrahamson och Rosenkopf (1993).

2.8

H

Efter att ha studerat tidigare forskning kring ISO 9001 har tre hypoteser tagits fram för att testa hur svenska företags effektivitet påverkas av en ISO certifiering samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar sambandet mellan certifieringen och effektivitet.

Sett till tidigare forskning, trots viss meningsskiljaktighet, är konsensus att ISO 9001 certifiering leder till ökad effektivitet. Sharma (2005) beskriver det som att kombinationen av de interna fördelarna, till exempel förbättrade processer och större kvalitetstänk hos medarbetarna, kombinerat med externa effekter, som ökad försäljning och större marknadsandelar, gör att företagen blir mer effektiva genom certifieringen. Därav är den första hypotesen enligt följande:

H1: Certifiering enligt ISO 9001 påverkar effektivitet positivt.

Benner och Veloso (2008) håller med om att ISO 9001 certifiering leder till ökad effektivitet men de menar att den ökade effektiviteten beror på när certifieringen görs. De menar att företag som är tidiga med att certifiera får större fördelar då effekterna av ISO inte är säregna och därför kan kopieras av företag som certifierar sig senare. Genom detta försvinner fördelarna ju fler företag som certifierar sig. Utifrån teorin kring att tidiga certifierare har

17

större fördelar än sena finns anledning att tro att certifieringens tidpunkt påverkar sambandet mellan ISO och effektivitet. Därför har hypotes två utformas som följer:

H2: Vid en tidig certifiering påverkas effektiviteten mer positivt än vid en sen certifiering.

Enligt Ferreira et al. (2008) finns det en skillnad i vad företagen kan förväntas få ut av en certifiering beroende på vilken storlek det är på företaget. Detta får även medhåll av bland annat Chatzoglou et al. (2015) som menar att små företag ofta väljer att certifiera sig med anledning av externa motiv som krav från kunder. Med anledning av de tidigare forskningsresultaten har följande hypotes formulerats:

H3: Certifieringens påverkan på effektivitet är mer positiv för stora företag än vad den är för små företag.

2.9

A

Med hjälp av tidigare teorier och framtagna hypoteser har nedanstående analysmodell tagits fram. Syftet med modellen är att illustrera sambanden som skall undersökas samt på ett överskådligt sätt visa vilka hypoteser som undersöker vilka samband.

Modellen utgår ifrån certifiering enligt ISO 9001 och dess påverkan på effektivitet (H1). Utöver detta finns tre variabler som antas ha modererande effekt på sambandet mellan certifiering och effektivitet. Dessa är huruvida företaget är tidiga eller sena med att certifiera sig (H2) samt företagets storlek (H3). De streckade linjerna visar samband som inte kommer att vara en del av undersökningen utan genom befintlig teori skall bidra till analysen av det undersökta materialet.

18

19

3.

M

3.1

U

Denna uppsats är skriven med kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden har fyra grundläggande drag som är mätning, kausalitet, generalisering och replikerbarhet. Kausaliteten har sin grund i att kvantitativa undersökningar sällan är intresserade av hur saker fungerar utan istället vill beskriva varför det fungerar. Undersökningar av kvantitet art syftar oftast till att kunna redovisa resultat som går att generalisera för en hel population även om hela populationen inte undersökts, för att generaliserbarheten ska vara hög är det viktigt att urvalet görs på ett sätt så det representerar hela populationen. Replikerbarhet innebär att det ska gå att göra om studien i efterhand och få liknande resultat, därför är det av vikt att vara noggrann vid dokumentation av hur arbetet har fortlöpt. Kritiken mot kvantitativ forskning är att den förbiser det vardagliga arbetet eftersom man förlitar sig på mätinstrument som inte alltid representerar hur det fungerar i verkligheten (Bryman & Bell, 2011).

För att skapa en teoretisk uppbackning till problematiseringen och för att ha teorier som grund till undersökning och analys utformades den teoretiska referensramen. Teorierna kom nästan uteslutande från vetenskapliga artiklar. För att införskaffa dessa har söktjänsterna ProQuest Summon och Google Scholar via Örebros Universitetsbibliotek använts. För att se till att de vetenskapliga artiklar som har använts är av god kvalitet har det varit av stor vikt att alla var ”peer reviewed” det vill säga granskade av en sakkunnig. Vid sökning efter de vetenskapliga artiklarna har vissa generella sökord använts, dessa var, ”ISO 9001”, ”ISO

certification”, ”ISO and efficiency” samt ”Quality management”. Vissa av artiklarna som har

använts är av det äldre slaget. Det finns medvetenhet kring detta och artiklarna är med i uppsatsen då de anses vara av vikt för den tidigare forskningen. Vissa av dessa artiklar är omarbetade och omnämnda i modernare forskning men då har valet gjorts att använda originalkällan. Detta då originalkällan ej har kunnat förkastas av de modernare studierna samt att använda originalkällan gör att ingen annan har tolkat den vilket gör att det går att skapa en egen bild av vad forskningen kommit fram till.

20

Empirin för denna uppsats som består av data hämtad från årsredovisningar från svenska små och stora företag klassificeras som registerdata, en typ av sekundärdata. Regeristerdata har en stor del i den företagsekonomiska forskningen då den är lättåtkomlig och är av hög kvalitet. En annan fördel med denna typ av data är att den är kostnadsfri och redan tillgänglig vilket gör att den passar för studenter som har en begränsad budget och begränsad tidsåtgång att genomföra undersökningen. Kvaliteten på data nämns som en fördel med registerdata men att man inte har någon kontroll över kvaliteten är en nackdel (Bryman & Bell, 2011). Det går till exempel inte att garantera att nyckeltalen från en årsredovisning är helt korrekta men detta är inte något som påverkar studiens utfall nämnvärt.

Uppsatsens data är hämtad ifrån en undersökningsgrupp och en kontrollgrupp. Dessa två grupper är vanliga när en undersökning syftar till att undersöka kausala samband och innebär att den som leder undersökningen delar in den valda populationen slumpmässigt i de nämnda grupperna (Dahmström 2011). Undersökningsgruppen för att testa H1 bestod av företag som är certifierade enligt ISO 9001:2008 medan kontrollgruppen består av företag som inte är certifierade enligt ISO 9001:2008. För att testa H2 var undersökningsgruppen tidiga certifierare och kontrollgruppen blir därför sena certifierare. För att undersöka H3 användes stora företag som undersökningsgrupp och små företag som kontrollgrupp. För de två senare hypoteserna har även icke certifierade referensföretag använts för att kunna testa den modererande effekten av tidpunkt och företagsstorlek på sambandet mellan certifiering och effektivitet.

3.1.1UNDERSÖKNINGENS TIDSPERIOD

För H1 och H3, för att kunna jämföra företag, har data samlats in från årsredovisningar med minst tre års mellanrum beroende på när under 2011 företaget har certifierat sig. För H2 kommer mätningen ske minst ett helt verksamhetsår efter certifieringen. För H1 och H3 är år noll 2010 (t0), anledningen till att 2010 är det första året ligger i att ISO 9001:2008 kom ut år 2008 och därför är 2008 det första möjliga t0. Problemet med att ha 2008 eller 2009 som t0 är att det mellan åren 2008 och 2009 pågick en global finanskris som gör att nyckeltalen från dessa år är extrema, något som gör att de inte lämpas att använda för jämförelser. Vidare var det färre företag som valde att certifiera sig under åren med kris (Babacus AB, 2015) vilket gör att med 2008 som t0 hade urvalet blivit mer begränsat än med 2010 som t0. Vid t0 är

21

företaget inte ännu certifierat utan detta med för att skapa en bild av hur företaget såg ut innan certifieringen. Företagen som undersöks kommer vara certifierade 2011 och utfallet av certifieringen kommer mätas vid 2014 (t1) vilket ger en något mer långsiktig bild över hur ISO 9001:2008 påverkar effektiviteten i företag än om det mätts året efter certifieringen.

För H2 ser tidsspannet lite annorlunda ut, där kommer undersökningsgruppen bestå av företag som certifierats 2006 (t0) och kontrollgruppen av företag som certifierats 2013 (t2), detta för att se om det blir någon skillnad mellan tidiga och sena certifierare. Anledningen till det var för att kunna jämföra hur tidiga certifierares första år ser ut jämfört med sena och för att kunna se hur tidpunkten påverkar sambandet mellan certifiering och effektivitet. Detta gjordes för att testa teorin som säger att ju fler företag som certifieras ju mer mattas effekterna på effektiviteten av (Benner & Veloso, 2008).

Figur 3.1 och 3.2 illustrerar modellen för undersökningen. Anledningen till att figurerna ser annorlunda ut är för att förenkla beskrivningen av de olika tidsperioder som har mätts. På figurernas vänstra sida finns undersökningens hypoteser listade. Undersökningens tidsperioder står i figurens underkant för att enkelt se mellan vilka tidsperioder vilken hypotes

Figur 3.1 Undersökningsmodell H1 & H3

Figur 3.2 Undersökningsmodell H2

22

kom att testas. För att testa alla hypoteser fanns en undersökningsgrupp och en kontrollgrupp, de olika utfallen jämfördes sedan dem emellan.

3.1.2UPPSATSENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

För denna uppsats har tre stycken hypoteser formulerats beträffande IS0 9001 och dess påverkan på effektivitet samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar sambandet mellan certifiering och effektivtet i organisationer. Meningen med dessa hypoteser är att de ska undersöka samband mellan uppsatsens olika variabler kring ISO och effektivitet. Dessa tre hypoteser prövas med hjälp av statistisk dataanalys som i denna uppsats består av ett nyckeltal hämtat från organisationers årsredovisngar. De satta hypoteserna påverkar uppsatsens tilvägagångssätt och vad det är som skall undersökas (Løvås, 2006). H1 och H3 i denna uppsats är gjorda utifrån att nyckeltalet som valts påverkas av certifieringen mellan år t0 och år t1. För H2 mäts tidpunktens påverkan på certifieringen dels mellan t0 och t1 för tidiga certifierare och dels mellan t2 och t3 för sena certifierare. Dessa mätningar görs med antagandet att det bör finnas en signifikant skillnad mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp för de olika hypoteserna. För att sedan kunna avgöra om detta samband stämmer eller inte har hyppoteserna prövats för att kunna bekräfta eller förkasta dem (Løvås, 2006). Hypoteserna som testas i denna uppsats kommer endast kunna bekräftas eller förkastas utifrån den kontext som studien undersöker.

3.1.3VAL AV MÄTINSTRUMENT

Som tidigare nämnts kommer alltså svenska små och stora företag jämföras utifrån finansiella nyckeltal som finns tillgängliga eller kan beräknas utifrån deras årsredovisningar. Ett nyckeltal är ett jämförelsetal som mäter den ekonomiska situationen i ett företag. Det är även ett sätt att visa förändringar i ekonomiska förhållanden i företag. Samtidigt kan nyckeltal vara ett bra medel för att ge en bild av det egna företaget i relation till konkurrerande företag i samma branch (NE.se, 2015). På grund av att nyckeltal är standardiserade och att de är överskådliga samt dess lättillgänglighet via årsredovisningar och databaser, som till exempel Retriever Business, har de valts som jämförande variabel för studien. I och med att det valda nyckeltalet är standardiserat för uppsatsen och att det förklaras hur nyckeltalet har räknats ut ökar studiens replikerbarhet.

23

Denna uppsats syftar till att undersöka effektivitet och när det kommer till att mäta effektivitet finns det inget mått som är överlägset det andra. Det finns flera mått som alla mäter effektivitet på olika sätt. Det är därför viktigt att det mått som väljs för att mäta verkligen mäter det som önskas mäta. I denna undersökning fanns ingen speciellt effektivitet som önskades mätas, det var en övergripande effektivitet som var intressant. Med anledning av detta ansågs räntabilitet på totalt kapital (RT) vara av intresse då det är ett mått för att se företags förmåga att ta betalt för sina produkter samt dess förmåga att ha låg tillverkningskostnad. RT är ett effektivitetsmått och det lämpar sig väl till att använda som jämförelsetal för effektivitet mellan olika företag. Då totalt resultat (rörelseresultatet + finansiella intäkter) inte är belastat med de finansiella kostnaderna passar RT extra bra att jämföra eftersom företagens olika lånesituationer inte påverkar i jämförelsen (Greve, 2014).

Nackdelen med RT är att det inte lika väl fungerar som mått i branscher med en lägre grad kapitalintensitet, där kunskap och förtroendekapital är de dominerande tillgångarna (Greve, 2014). För att kunna kringgå detta mätproblem har en omfattande matchning utförts. Alla företag har matchats med ett likvärdigt företag för att få ett par där måttet är likvärdigt för båda företagen. Denna matchning beskrivs mer ingående senare i detta metodavsnitt.

Måttet RT har i denna undersökning räknats ut i enlighet med Greve (2014): 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙

3.2

U

3.2.1URVALSPROCESS

För att få en översikt över vilka företag som certifierat sig enligt ISO 9001 under uppsatsens tidsperioder kontaktades Babacus AB som är ansvariga för hanteringen av certifieringsdatabasen certifiering.nu. Databasen samarbetar med Swedish Association for Testing, Inspection and Certification (SWETIC) de samarbetar även med olika ackrediterade certifieringsorgan. Anledningen till att certifiering.nu har valt att samarbeta med dessa är att de vill kunna erbjuda en komplett och kvalitetssäkrad databas över alla giltiga certifikat i Sverige (Babacus AB, 2015). Databasen på certifiering.nu uppdateras dagligen med ny information från de olika certifieringsorganen vilket gör att databasen är lämplig att använda

24

då den hela tiden har ny information om certifierade företag. En nackdel med att endast välja en databas är att de inte samarbetar med alla certifieringsorgan vilket gör att det finns företag som inte har möjligheten att vara en del i urvalet. Detta till trots valdes certifiering.nu som grund för uppsatsens urval då de var samarbetsvilliga och på ett bra sätt kunde bistå med data om vilka företag som är intressanta för uppsatsen. Valet att endast använda certifiering.nu bör inte ses som något som påverkar validiteten då databasen är omfattande och har stor täckning över vilka företag som är certifierade enligt ISO 9001. Eftersom ISO 9001 är en fastställd standard och det finns särskilda krav som ska uppfyllas för att ett företag ska bli certifierat (ISO2_{, 2015) finns det inget som tyder på att företag som är certifierat av} certifieringsorgan som inte är med på certifiering.nu ska skilja sig från de som finns med i databasen.

Eftersom certifierade företag ska jämföras med icke certifierade företag likväl som med andra certifierade företag måste ekonomisk information finnas från båda grupper både innan och efter certifieringen. För att ta fram dessa uppgifter användes en annan databas nämligen Retriever Business som består av alla publika årsredovisningar i Sverige. Denna databas användes för att ta fram företag som passade att jämföra de certifierade företagen med samt att ta fram räkenskapsinformation för alla företag i studien. När sökningen i Retriever Business gjordes användes nedanstående kriterier för att hitta företag som passar för studien.

 Aktiebolag  Aktivt företag

 Inte brutet räkenskapsår  Årsredovisning lämnad för 2010  Årsredovisning lämnad för 2014

För de företag som ska användas för att testa skillnaden mellan tidigare och senare certifierare ställs samma krav som ovan men de ska ha årsredovisningar från 2005 för tidigare certifierare samt från 2012 för de senare certifierarna. Anledningen till att årsredovisningen ska finnas från ett år innan certifieringen genomförts är för att säkerställa att företagen har

25

varit verksamma innan certifieringen. Detta för att kunna avgöra om certifieringen har haft någon påverkan.

3.2.2URVAL FÖR UNDERSÖKNINGSGRUPP

Efter att en lista på certifierade företag mottagits från Babacus AB påbörjade processen med att koda materialet. Första steget var att ta bort företag som inte matchade kriterierna ovan Företag med noll antal anställda samt företag med brutet räkenskapsår togs även bort, detta för att företagen ska varit aktiva ett helt år efter certifieringen. Som sista steg i sållandet av företag valdes företag med noll i nettoomsättning bort. Efter att företag som inte var lämpliga tagits bort kodades alla företag utifrån dess SNI-kod. SNI-koder användes för att dela in företagen efter vilken bransch företaget tillhör. Detta var ett steg i att gör en så komplett matchning av företagen som möjligt. SNI-koderna kom från Babacus AB i form av nummer, för att koda om dem till bokstäver användes Statistiska Centralbyråns standard för SNI-koder se tabell 3.1 nedan (SCB, 2015). En nackdel med att använda SNI-koder är att det endast ger en grov branschindelning, men då studien inte avser att mäta skillnader mellan branscher är detta av mindre betydelse för studiens utfall. De möjliga konsekvenserna av den grova indelningen reducerades genom den genomförda matchningen där företag matchas med ett liknande företag sett till antal anställda, nettoomsättning och balansomslutning.

26

När alla företag fått en bokstav baserad på dess SNI-kod gjordes ytterligare en kodning utifrån dess storlek. Denna kodning är baserad på bolagsverkets definition på större och mindre företag, detta innebär att ett större företag ska uppfylla två av de tre nedanstående kraven och alla som inte uppfyller två av dessa krav räknades som mindre företag (Bolagsverket, 2015).

 fler än 50 anställda i medeltal

 mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning

 mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning

Anledningen till att Bolagsverkets definition har använts är för att den bortser från mellanstora företag och eftersom studien endast mäter skillnaden mellan större och mindre företag ansågs denna definition vara passande. Baserat på denna definition delades sedan företagen in i två grupper per företagsstorlek, detta gjordes för att matchningen mellan företagen skulle bli mer precis. En risk som finns med att använda bolagsverkets definition med endast små och stora företag istället för att använda en annan definition som använder, små-, medelstora- och stora företag, är att skillnaden mellan de stora småföretagen och de små storföretagen kan vara liten. Dock är de företagen som ligger nära gränsen så pass få när man slår ut de på hela urvalet att de inte påverkar resultatet i så stor utsträckning.

Den lista med certifierade företag som erhölls från Babacus AB innehöll från början 653 företag. Utav dessa 653 företag kunde 568 klassas som små företag utifrån ovan givna kriterier. Nästa steg i urvalet var att eliminera företag som saknade anställda, i denna gallring uteslöts 17 företag. Efter att alla företag som inte klassades som aktiebolag togs bort återstod 486 företag. Det sista steget i processen var att exkludera de företag som hade brutet räkenskapsår eller som inte hade lämnat årsredovisning för december 2011. De små företag som matchade kriterierna och som kom med i undersökningen var slutligen 294 stycken. Ett

27

exakt likadant urval gjordes även för de stora företagen i den erhållna listan, där var 85 företag till en början, alla hade fler än noll anställda, 7 stycken var inte aktiebolag och 10 hade brutet räkenskapsår. Detta gjorde att de stora certifierade företagen i undersökningen var 68 stycken och att de totala antalet certifierade företag var 357 stycken. För att kunna göra jämförelser mellan de certifierade och icke-certifierade företagen var även ett krav att deras årsredovisningar för 2010 och 2014 fanns i Retriever Business databas, utav de 357 företagen eliminerades 30 stycken då någon av dessa årsredovisningar inte fanns att tillgå. Detta gav 327 stycken, 259 små och 68 stora, företag som återstod till nästa steg vilket var att matcha de certifierade företagen mot de icke-certifierade.

3.2.3URVAL FÖR KONTROLLGRUPP

Utifrån kodningen av undersökningsgruppen gjordes en sökning i Retriever Business databas för att hitta matchande företag som inte var certifierade, detta gjordes för att kunna undersöka om det finns en skillnad i effektivitet mellan certifierade och icke certifierade företag. För varje företag i kontrollgruppen har en kontroll gjorts för att säkerställa att företaget inte är- eller har varit certifierat. Vid sökningen efter matchande företag användes SNI-kod som sökparameter på Retriever Business. För att välja företag utifrån sökresultatet gjordes ett obundet slumpmässigt urval (Løvås, 2006). Detta genomfördes genom att alla företag slumpades genom Excells slumptalsgenerator. För att sedan kodas enligt tabell 3.2 och därefter kunna matchas med ett företag ur undersökningsgruppen. För att matcha kriterierna krävdes att företagen lämnat årsredovisning för 2010 och 2014, vid denna kontroll nådde inte 11 slumpmässigt utvalda företag upp till kraven och nya företag slumpades då fram i deras ställe. Alla företag i kontrollgruppen kontrollerades mot certifiering.nu för att säkerställa att de inte är eller varit certifierade, vid denna kontroll hittades 52 företag som var certifierade. Dessa valdes då bort och nya företag slumpades fram i dess ställe. Fyra företag ur undersökningsgruppen kunde ej matchas i kontrollgruppen och föll därför bort ur undersökningen. Dessa fyra företag räknas som bortfall men då bortfallet är litet i relation till urvalet anses inte det påverka uppsatsens resultat. Efter dessa fyra företag tagits bort gav det totalt 323 certifierade företag matchade med 323 icke certifierade företag. Eftersom stora och små företag skulle testas under samma tidsperiod valdes dessa företag ur samma urval. Detta innebär att 68 småföretag slumpades fram för att jämföras mot de 68 stora företagen.