• No results found

Juridik eller yrkesetik – En prioriteringsfråga? : En kvalitativ jämförande litteraturstudie om lärarens arbete med bedömning och betygsättning i relation till lärarens yrkesetik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Juridik eller yrkesetik – En prioriteringsfråga? : En kvalitativ jämförande litteraturstudie om lärarens arbete med bedömning och betygsättning i relation till lärarens yrkesetik"

Copied!
70
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Juridik eller yrkesetik – En

prioriteringsfråga?

Law or professional ethics – A priority issue?

En kvalitativ jämförande litteraturstudie om lärarens arbete med

bedömning och betygsättning i relation till lärarens yrkesetik.

A qualitative and comparative literature study on the teachers work with assessment and grading in relation to the teacher’s professional ethics.

KURS: Religionsvetenskap för ämneslärare, 91–120 HP 
 PROGRAM: Ämneslärarprogrammet Religion & Historia 
 FÖRFATTARE: Elina Sterckx


EXAMINATOR: Peter Carlsson 
 TERMIN: VT/2020 


Abstract 


(2)

knowledge. In addition, teachers have professional ethics that will influence and permeate the entire occupation. As a teacher, it is difficult to balance these assignments, both theoretically and practically.

The purpose of this essay is to investigate how a teachers’ work with assessment and grading can be related to the teacher's professional ethics. Furthermore, the essay will investigate how a teacher can respond to a student based on this relationship in order to maintain a good relationship. In order to meet my aim, the study has been limited to the descriptions available about teacher assessment assignment in Lgr11 2.7 Assessment and grades. In this section, four tasks are linked to the teacher's assignment. These are: promoting student development, evaluate the student´s knowledge

development, report results and versatile assessment. This essay is limited to three professional

ethical models: moral instruction, moral conversation and moral interaction.

The results show that a teacher's assignment in assessing and grading, as well as professional ethics, can in different ways be related to each other, but that it ultimately is up to the teacher's own professional opinion to decide to what extent this relationship is expressed in practice. In the work of assessing and grading, the teacher must, as far as possible, comply with the requirement of equality and give a fair assessment. To meet these requirements, the teacher's professional ethics can be used as a complement and tool. Furthermore, the teacher must in both areas give students influence, and that the student is aware of their progression of knowledge in relation to the summative assessment. Moreover, a teacher must adapt their teaching to the needs of each student, which is also an important factor in maintaining a good relationship with the student even in an assessment situation.

To be able to answer the essay´s questions, the framework factor theory has been used as an analysis tool. These frame factors have been: time, school faculty and the school management &

organization. Through this analysis, it is evident that the framework factor adds both limitations and

possibilities. Furthermore, how each school meets these limitations and opportunities is also fundamental to how a teacher´s work to maintain a good relationship with the student in an assessment situation accrues. A teacher, being aware of these framework factors is therefore in itself an important conclusion through the analysis, precisely because they describe what is possible for a teacher to influence. Thus, there are conditions for the theoretical result to have good practical application, if used correctly. Here, in particular, a discussion of power relations is the area that primarily has been problematized. It is required of a teacher to find a middle ground so that the

(3)

work with assessing and grading is maintained professionally, while there is a mutually secure relationship between student and teacher.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning ...1 2. Syfte och frågeställningar ...2

2.1. Disposition ___________________________________________________________2

3. Bakgrund ...3

3.1. Skolpolitik ___________________________________________________________3 3.2. Skolans styrdokument _________________________________________________4

3.3. Lgr11 5

3.4. Lgr11 och Bedömning och Betygsättning __________________________________6 3.5. Yrkesetik ____________________________________________________________8 3.6. Lärarens yrkesetik _____________________________________________________9

4. Tidigare forskning ...11

4.1. Läroplansforskning __________________________________________________12 4.2. Bedömning och betygsättning __________________________________________13 4.3. Lärarens yrkesetik ____________________________________________________15 4.4. En forskningslucka ___________________________________________________18 5. Teoretisk utgångspunkt ...19 5.1. Ramfaktorteorin _____________________________________________________19 5.2. Ramfaktorer ________________________________________________________21 5.2.1. Tid 21 5.2.2. Personal 21

5.2.3. Skolans ledning & organisation ---22

5.3. Läroplansteorin ______________________________________________________22 5.4. Teoriernas roll i uppsatsen _____________________________________________23

6. val av material och metod ...23

6.1. Material ____________________________________________________________25

(4)

6.1.2. Tillhörande yrkesetiska metoder ---29

6.2. Metod ______________________________________________________________31 6.2.1. Textbearbetning och analysprocess ---34

6.2.2. Tillförlitlighet ---35

7. Undersökning av Lgr11 2.7 Bedömning och betyg ...36

7.1. Främja elevens utveckling _____________________________________________37 7.1.1. Moralisk instruktion ---37

7.1.2. Moralisk konversation ---38

7.1.3. Moralisk interaktion ---39

7.2. Utvärdera elevens kunskapsutveckling ___________________________________40 7.2.1. Moralisk instruktion ---40 7.2.2. Moralisk konversation ---40 7.2.3. Moralisk interaktion ---41 7.3. Informera resultat ___________________________________________________42 7.3.1. Moralisk instruktion ---42 7.3.2. Moralisk konversation ---43 7.3.3. Moralisk interaktion ---43 7.4. Allsidig bedömning ___________________________________________________44 7.4.1. Moralisk instruktion ---44 7.4.2. Moralisk konversation ---44 7.4.3. Moralisk interaktion ---45

8. Diskussion utifrån Ramfaktorer ...45

8.1. Tid 46 8.2. Personal ____________________________________________________________48 8.3. Skolans ledning & Organisation ________________________________________49 8.4. Sammanfattande utfall ________________________________________________51 9. Resultat ...54

9.1. Hur kan lärarens arbete med bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik tolkas i relation till varandra? _____________________________________________54 9.2. På vilka sätt kan relationen mellan bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik användas som redskap för att hjälpa läraren att bibehålla en god relation med eleven? 55 9.3. Vidare forskning _____________________________________________________57 10. Käll- och litteraturförteckning ...59

(5)
(6)
(7)

1. INLEDNING

I dagens samhälle har många invånare åsikter om skolans verksamhet och i skolpolitiken har grundskolan kontinuerligt försetts med kritik. Media har tryckt löpsedlar med kritiska omdömen, där rubriker som ”Flumskolan får IG” eller ”Vi måste prata om skolans oförmåga att ta sitt ansvar” har förekommit. Det går alltså inte att undgå relationen mellan samhällets politik och skolans 1

verksamhet, just eftersom skolan besitter ett samhällsuppdrag. Detta innebär i sin tur att 2

yrkesverksamma lärare besitter dubbla uppdrag som styr och påverkar varandra. Dels ska läraren 3

förmedla och bedöma elevens kunskaper och dels ska läraren fostra eleven till en god samhällsmedborgare. För att som lärare vara professionell i båda dessa uppdrag krävs därför en 4

medvetenhet om att praktiskt kunna tillämpa styrdokumenten in i klassrummet, men även besitta en förståelse för lärarens yrkesetiska principer. Här upplever lärare att det senare uppdraget kan bortprioriteras till förmån för kunskapsuppdraget och dessa uppdrag tenderar att utvecklas till prioriteringsfrågor. 5

Jag har under mina år på lärarutbildningen utforskat relationen mellan skolans styrdokument och lärarens yrkesetiska uppdrag, vilket har resulterat i två kandidatuppsatser. Jag har trots dessa 6

studier inte kommit relationen nära nog och frågor om förhållandet mellan dessa uppdrag har funnits kvar i mina tankar och lämnat mig med obesvarade frågor. Är lärarens yrkesetiska uppdrag något som påverkar lärarens arbete med bedömning och betygsättning? På vilka sätt kan i så fall dessa uppdrag tolkas i relation till varandra? Är det möjligt att relationen mellan bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik kan användas som redskap för att bibehålla en god relation med eleven? Om detta är möjligt, hur kan då uppdragen praktiskt tillämpas och balanseras? För att kunna hitta svar på dessa frågor har jag anförtrott mig till statliga styrdokument, skolforskning och

Expressen: 2014-11-14 & Dagens Nyheter: 2015-07-16.

1

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket, 2018.

2

Wahlström, Ninni. Läroplansteori och didaktik. 2 uppl. Malmö: Gleerup Utbildning AB. 2016, 39.

3

Skolverket. Lgr11. 2018.

4

Skolverket. En fördjupad studie om värdegrunden - om möten, relationer och samtal om förutsättningar för arbetet

5

med de grundläggande värdena. Dnr 2000:1613, 2000.

Löwenham, Elina. Ordning i klassrummet? En kvalitativ litteraturstudie om hur skolans värdegrund kan praktiseras i

6

klassrummet. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. 2019. & Löwenham, Elina. Historieämnets historia?: En kvalitativ läroplansstudie om historieämnets utveckling i jämförelse med religonsämnet mellan åren 1962–2011. Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. 2019.

(8)

annan välgrundad litteratur som berör området. Denna uppsats är således en kvalitativ jämförande litteraturstudie.

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärarens arbete med bedömning och betygsättning kan stå i relation till lärarens yrkesetik. Vidare kommer uppsatsen undersöka på vilka sätt en lärare kan bemöta en elev utifrån denna relation för att bibehålla en god relation. Uppsatsen kommer således 7

inte att diskutera skolans styrdokuments etiska rimlighet, utan snarare problematisera relationen mellan lärarens arbete med bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är delvis didaktisk forskning i allmänhet, men i synnerhet ramfaktorteorin

och läroplansteorin. Vidare kommer uppsatsen att begränsas till Lgr11 och framförallt läroplanens

kapitel om lärarens uppdrag kopplat till bedömning och betygsättning: 2.7 Bedömning och betyg. 8

Lärarens yrkesetik kommer att dels analyseras allomfattande, men primärt begränsas till i huvudsak:

moralisk instruktion, moralisk konversation och moralisk interaktion.

Frågeställningar:

1. Hur kan lärarens arbete med bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik tolkas i relation till varandra?

2. På vilka sätt kan relationen mellan bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik användas som redskap för att hjälpa läraren att bibehålla en god relation med eleven?

2.1. D

ISPOSITION

Uppsatsen disponeras till två områden kopplat till uppsatsens syfte. Dels är det en teoretisk analys och vidare en undersökning om vilka ramfaktorer som i praktiken påverkar det teoretiska resultatet. Den teoretiska analysen kommer innebära att undersöka relationen mellan bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik och på det sättet besvara uppsatsens första frågeställning.

I uppsatsen kommer inte lärarens relationskompetens att problematiseras just eftersom det inte är uppsatsens syfte. Jag

7

utgår istället från att det finns en grundläggande förmåga för den yrkesverksamma läraren att kommunicera och bygga en relation med eleven. Området ser jag även är en förutsättning för att arbeta i enhet med lärarens yrkesetik. Detta förklarar varför jag väljer att anlägga ett perspektiv att bibehålla en god relation med eleverna i uppsatsen. Att bygga relationer med eleven är en förutsättning för området lärarens yrkesetik.

Området motiveras med att det är något som upprepande gånger diskuteras inom skolpolitiken.


8

Brynolf, Margrethe., Carlström., Inge., Svensson Kjell-Erik & Wersäll Britt-Louise. Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Runa förlag. 2012,118.

(9)

Uppsatsens andra område har som syfte att konkretisera det teoretiska resultatet och analysera på vilket sätt det praktiskt kan tillämpas. Detta för att besvara uppsatsens andra frågeställning och på så sätt förena uppsatsens båda frågeställningar. Båda analysområdena ser jag är nödvändigt för att få en välgrundad och nyanserad undersökning

3. BAKGRUND

När nu uppsatsens syfte är att undersöka relationen mellan lärarens arbete med bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik är det av vikt att presentera vad dessa områden innebär. Detta 9

kapitel kommer inledningsvis beskriva skolpolitik och skolans styrdokument, vilket följs upp av en framläggning av Lgr11 och läroplanens olika delar. Eftersom uppsatsen avser att undersöka lärarens arbete med bedömning och betygsättning tillkommer därför en konkretisering av hur Lgr11 beskriver detta arbete. Avslutningsvis tillkommer en presentation om yrkesetik, och vidare 10

specifikt lärarens yrkesetik. 11

3.1. S

KOLPOLITIK

Universitetslektorn Maria Jarl & professor i statsvetenskap Jon Pierre beskriver skolpolitik som politik som behandlar hur skolan styrs och vidare på vilket sätt politiken praktiskt tillämpas. Skolpolitik behandlar delvis lärarrollen, men också på vilket sätt som politiken förändras i takt med samhället. Skolpolitik är ytterst sätt ett ansvar, men det betyder inte att lärare eller andra medarbetare inte kan vara med och påverka. Att ha ett samarbete mellan de lokala skolverksamheterna och politiska beslut är därför av relevans eftersom skolans styrdokument är påverkbara beroende på samhällets utveckling. 12

Den 6 november 2008 inkom en motion till riksdagen som innebar en önskan om införandet av en ny betygsskala. Det eftersträvades tydligare kunskapskrav och ökad likvärdighet i samband med

Likt inledningen kommer jag inte i bakgrundsdelen presentera vad en god relation innebär. Orsaken är att jag kan se

9

att det inom området för lärarens yrkesetik går att uttyda relationsskapande mellan lärare och elev som en förutsättning inom lärarens yrkesprofession.

En specificering av Lgr11 2.7 Bedömning och betyg finns att läsa i kapitel 6.1 Material. Områdena är: Främja elevens

10

kunskapsutveckling, informera resultat och allsidig bedömning.

En specificering av metoder kopplat till lärarens yrkesetik finns i kapitel 6.1 Material. Dessa metoder är: moralisk

11

instruktion, moralisk konversation och moralisk interaktion.

Jarl, Maria & Pierre, Jon. Decentralisering, styrning och värdekonflikter i skolan. 3 uppl. (red.) Jarl, Maria & Pierre,

12

Jon. Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 2018, 11 & 88. & Bartholdsson, Åsa. Den

(10)

lärarens arbete med bedömning och betygsättning. De nya kunskapskraven skulle ha som syfte att ge eleven ökad rättvisa, motivation och stärka betygens funktion i samhället. Förslaget fastslogs 13

och Skolverket började arbeta fram nya kursplaner och kunskapskrav som skulle verkställa dessa nya riktlinjer. Dåvarande utbildningsministern Jan Björklund uttalade i ett pressmeddelande år 2010:

Kraven i skolan ska vara tydliga och konkreta. Lärare, föräldrar och elever ska förstå vad som förväntas under lektionerna. Läroplanen slår fast att eleverna har rätt till strukturerad, lärarledd undervisning. Det är dags att uppvärdera läraren och undervisningen i skolan. 14

Läroplan för grundskolan samt för förskolan och fritidshemmet, Lgr11 och Läroplan för gymnasieskolan Gy11 trädde i kraft den 1 juli 2011. Införandet resulterades i två nya läroplaner,

samt ett nytt betygsystem med en sexradig betygsskala A-F. Den nya betygsskalan innehöll 15

betygskriterier för nivåer A, C och E. Med en ny läroplan tillkom även förändringar i lärarens 16

arbete. Det gavs ökat krav på dokumentation, ökad konkretisering av kunskapskraven och samtliga lärare bar ansvar för elevens språkutveckling, inte enbart språklärarna. 17

3.2. S

KOLANSSTYRDOKUMENT

Genom förändringar i skolpolitiken år 2008 tillkom även förändringar i skolans styrdokument. Införandet av Lgr11 och Gy11 innebar att innehållet dels skulle vara så pass specifikt att tolkningsutrymmet inte blev för fritt, samtidigt som det skulle finnas en spännvidd genom att dokumenten skulle vara grundade i samhällspolitikens demokratiska värden. Skolans 18

styrdokument skulle utgöra ramen för all skolverksamhet, vilket infattar förskoleverksamheten,

SOU 2007: 28. Tydligare mål och kunskapskrav i grundskolan- förslag till nytt mål- och uppföljningssystem.

13

Utbildningsdepartementet. & Prop 2008/09:66. En ny betygsskala. & Prop 2008/09: 87. Tydligare mål och

kunskapskravnya läroplaner för skolan. & Prop 2008/09:66. En ny betygsskala.

Utbildningsdepartementet. Nya läroplanen sätter tydligare mål för lärare och elever. Pressmeddelande från

14

Utbildningsdepartementet 11 oktober 2010.

Skolverket. Redovisning av uppdrag om att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och

15

motsvarande skolformer m. m. Dnr 2009:568, 2010. & Carlström, Svensson & Wersäll. 2012, 129.

Skolverket. Betygsskalan A-E. 2013.

16

Brynolf, Carlström, Svensson & Wersäll. 2012, 19 & 80.

17

Jarl & Jon. 2018, 86.

(11)

fritidshem, skola och vuxenutbildning. Styrdokumenten bör även ses som komplement till varandra. 19

En andel av skolans styrdokument är skollagen. I skollagen går det exempelvis att läsa i kapitel 3 § 1 om skolplikt och alla elevers rätt till utbildning. Det står även att skolans syfte är att:

Barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 20

Skollagen visar alltså på att lärare både har ett kunskapsuppdrag och ett värdeuppdrag och att dessa områden är sammanlänkade. Varje skolenhet har därför ett uppdrag att tolka skolans styrdokument in i den lokala verksamheten för att skolans syften ska uppfyllas. I skollagen beskrivs alltså en 21

tydlig koppling mellan samhällets värden och skolans styrdokument. Detta innebär i sin tur också att om en lokal skolenhet skulle strida mot styrdokumentens riktlinjer så bryter inte enbart enheten mot skolans regler, utan även mot samhällets grundläggande värderingar. 22

3.3. L

GR

11

När nu skolans styrdokument innehåller olika bestämmelser och regler är det vidare intressant att förtydliga vilka delar som beskrivs inom Lgr11. Lgr11 består av fem olika områden: 1. Skolans

värdegrund och uppdrag, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 3. Förskoleklassen, 4. Fritidshemmet

och 5. Kursplaner. Inom det första området Skolans värdegrund och uppdrag beskrivs 23

grundskolans värden. Skolan ska exempelvis utgå från demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna. De värden som ska förankras i all undervisning är: Människolivets okränkbarhet,

individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män

Lärarnas riksförbund. Skolans styrdokument, 2019. & Wirström Nilsson, Gunilla. Mål i sikte. Om styrdokument till

19

praktisk handling. Kristianstad: Gleerups Utbildning Ab. 2009,9.

Skollagen (2010:800), 1 kap. 4§.

20

Hedin, Christer & Lahdenperä, Pirjo. Värdegrund och samhällsutveckling. Stockholm: Liber. 2013, 10–11.

21

Orlenius, Kennert. Värdegrunden - finns den? Stockholm: Runa Förlag, 2010,10 & Richardson, Gunnar. Svensk

22

utbildningshistoria. Skola och samhälle förr och nu. 7 uppl. 2004, 18.

Detta kapitel kommer att begränsa till att enbart presentera del 1. Skolans värdegrund och uppdrag, samt 2.

23

(12)

samt solidaritet med svaga och utsatta. Fortsättningsvis beskriver Lgr11 att skolan ska vara 24

grundad på kristen tradition och västerländsk humanism. Utbildningen ska vara saklig och allsidig och vara likvärdig oavsett var i landets undervisning bedrivs. Varje grundskola ska ha en god arbetsmiljö för att skapa möjligheter till kunskapsutveckling. Begreppen inom kapitlet Skolans

värdegrund och uppdrag är grundade i FN:s barnkonvention i de mänskliga rättigheterna och från

skolpolitiken är tilltron stor till att lärare ska klara av att tolka läroplanen in i skolverksamheten. 25

Det andra kapitlet i Lgr11 heter 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Här beskrivs skolans normer och värden och vilket ansvar medarbetare har, samt vad lärare har för skyldigheter. Kapitlet beskriver vilka kunskaper elever ska utveckla, samt vilket ansvar och inflytande elever bör tilldelas. Kapitlet beskriver vikten av en god relation mellan skola och hem, samt hur elevens övergång mellan klasser ska genomföras. Fortsättningsvis beskrivs det på vilket sätt skola och omvärld ska kopplas samman samt hur bedömning och betygssättningen ska tillämpas. Kapitlet avslutas med att beskriva rektorns ansvar som pedagogisk ledare. 26

Lgr11 har som syfte att underlätta och skapa ordning i skolans system, men läroplanen ska även

vara uppdaterad och aktuell för sin tid. Denna utveckling av läroplaner i relation till samhället kallas för läroplansdiskussion. Denna diskussion består till stor del i vad läroplanen bör innehålla och på vilket sätt skolan kan praktisera samhällets krav. Innehållet i Lgr11 innehåller riktlinjer från förskoleklass upp till högstadiet, vilket gör att läroplanens innehåll måste tolkas och appliceras in i den skolkontext och mognad som eleven besitter. 27

3.4. L

GR

11

OCH

B

EDÖMNING OCH

B

ETYGSÄTTNING

Läroplanen är alltså grundläggande för skolans verksamhet, vilket gör det vidare intressant att fördjupa sig i hur Lgr11 beskriver lärarens arbete med bedömning och betygsättning. Lgr11 presenterar att bedömningens syften är att ge eleven återkoppling och betygens funktion är att summera elevens omdöme och prestationer. Det är den legitimerande undervisande läraren som bedömer och betygsätter elevens kunskaper. Om den undervisade läraren inte har lärarlegitimation

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2018.

24

Barnombudsmannen. Konventionstexten, 2020. & Colnerud, Gunnel. Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik.

25

Stockholm: Liber. 2017, 168.

Det är inom denna del av Lrg11 som uppsatsens undersökning kommer ha sin utgångspunkt. Området heter: 2.7

26

Bedömning och betyg och behandlar lärarens riktlinjer och uppdrag kopplat till arbetet med bedömning och

betygsättning.

Linde, Göran. Det ska ni veta: en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB. 2012,11 & 23.

(13)

ska bedömningen och betygsättningen beslutas tillsammans med en legitimerad lärare eller rektor. 28

Bedömning och betygsättning ska utformas i relation till kursplanernas mål och kunskapskrav. Det som inte påverkar elevens bedömning och betygsättning är närvaro, ambition eller läxläsning, så länge inte dessa områden angriper på kunskapskraven. Betyg tilldelas eleven efter en avslutad kurs och betyg är en myndighetsutövning. Lgr11 beskriver: 29

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. 30

Redan i inledningen av en kurs bör läraren vara tydlig med att informera eleven vilka kunskapskrav som är kopplade till vilket arbetsområde. Detta kan vara en utmaning då betygskriterier också är öppna för tolkning. Läraren ska även stödja eleven i arbetet med uppgifter, samt välja de arbetssätt 31

som skapar bäst förutsättningar för eleven att nå målen. Läraren bör löpande utvärdera undervisning och utgå från den elevgrupp som den för tillfället undervisar. Det föredras att läraren kollegialt planerar undervisning och examinationer för att skapa en rimlig arbetsbelastning för eleven. Inom 32

området för bedömning och betygsättning ska eleven genom varierande uttryckssätt och arbetsformer visa på sina kunskaper. Skolarbetet ska även i största möjliga utsträckning vara förlagd måndagar till fredagar, samt att eleven ska ha en jämnt fördelad arbetsbelastningen under dessa dagar. Förutom dessa delar av lärarens arbete med bedömning och betygsättning talas det även om 33

formativ bedömning och summativ bedömning. Formativ bedömning ska ses som en process för att

främja lärandet. I den formativa processen ska läraren vara en handledare för att hjälpa eleven framåt. Läraren ska meddela elevens formativa bedömning och hur eleven kan gå vidare för att förbättras inför den summativa bedömningen. Summativ bedömning innebär att som lärare tolka 34

Skollagen (2010:800) 3 kap 16§.

28

SKOLFS 2001:15 Bedömning och betygsättning. 2001,33 & Gustavsson, Anders., Måhl, Per., & Sundblad, Bo.

29

Betygssättning: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber. 2012, 14.

Lgr11,18.

30

Carlström, Svensson & Wersäll. 2012, 118.

31

Skolverkets allmänna råd. Planering och genomförande av undervisningen - för grundskola, grundsärskolan,

32

specialskolan och sameskolan. Stockholm: Elamders Sverige AB. 2011a, 12.

Skolverkets allmänna råd. 2011, 11–12.

33

Skolverket. Bedömningsstöd till Gy11. Stockholm: Skolverket. 2011a & Wirström, Nilsson. 2009, 73.

(14)

vad eleven har visat för kunskaper, vilket är kopplat till elevens slutprestationer. Båda dessa områden inom området för lärarens arbete med bedömning är viktiga aspekter att anlägga i skolans verksamhet. Områdena går att sammanfattas med att summativ bedömning är bedömning av lärande och formativ bedömning är bedömning för lärande. 35

3.5. Y

RKESETIK

För att kunna undersöka relationen mellan lärarens arbete med bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik behöver vi konkretisera vad som menas med yrkesetik. Ett sätt att närma sig området är att se yrkesetik som ett relationellt ansvar kopplat till en yrkessituation, där begreppet måste förstås inom ett visst yrkesområde. Yrkesetik på en arbetsplats har som syfte att förbättra kvalitetsarbetet, men även för att beskriva för yrkesutövande att något kan vara etiskt problematiskt i relation till en yrkesutövning. Filosofen och kulturskribenten Roger Fjellström uttrycker att 36

yrkesetik dels kan vara vägledande i etiska dilemman, men området kan även utmana de yrkesutövande i olika diskussioner som inte har tydliga rätt och fel. Professor i tillämpad etik 37

Göran Collste beskriver yrkesetik som ett yrkesområde där frågeställningar om hur ett gott liv på arbetsplatser kan vara uppkommer. Han menar på att yrkesetik går att kopplas samman med människosyn och människans rätt att ta ställning i etiska frågor. Professor emerita Gunnel 38

Colnerud förklarar yrkesetik enligt denna modell:

!

Figur 1. Relationen mellan samhällsuppdrag, yrkesetik och allmän etik. 39

Klapp, Alli. Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur AB. 2015, 15.

35

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell. Respekt för lärarprofessionen. Om lärarens yrkesspråk och yrkesetik.

36

Stockholm: Liber. 2015, 130–135 & Bergem, Tryggve. Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. 2000, 13 & 49 Bergem. 2000, 18–19 & Fjellström, Roger. Lärarens yrkesetik. Lund: Studentlitteratur. 2006, 204 & Henriksen,

Jan-37

Olav & Vetlesen, Arne-Johan. Etik i arbete med människor. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. 2013, 246. Collste, Göran. Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur. 2019, 10–15.

38

Colnerud. 2017, 18.

(15)

Modellen visar på vilket sätt allmän etik är nära sammankopplat med yrkesetik. Yrkesetik är även nära sammankopplat till ett yrkesområde. Yrkesetik blir på detta sätt en naturlig överlappning mellan dessa två områden. 40

3.6. L

ÄRARENSYRKESETIK

Yrkesetik går alltså att förklara som en koppling mellan allmän etik och ett yrkesområde, vilket är ett avgörande ställningstagande när en vidare diskussion om lärarens yrkesetik ska framföras. Införandet av lärares yrkesetik blev resultatet av en debatt under 1990-talet med initiativ från fackförbunden Lärarens riksförbund och Lärarförbundet. Innan dess hade skolans värdegrund varit den enskilda etiska vägvisaren för läraren. De båda fackförbunden var under 1990-talet övertygade att skolans värdegrund inte var tillräckligt omfattande. Införandet av lärarens yrkesetik resulterades i att området applicerades inom Lpo94 och så vidare också i Lgr11. För att kunna förklara lärarens 41

yrkesetik och dess påverkan på läraryrket är det rimligt att inledningsvis se till debatten om läraryrket ska anses som en profession eller inte. En professionell yrkesutövare ska i samhällets ögon besitta en gemensam kunskapsbas med en yrkeslegitimation. Vidare ska en professionell yrkesutövare kunna göra överväganden i relation till sin profession. Yrket ska vila på vetenskaplig grund och ha en uttalad yrkesetik som är under ständig utveckling. Genom dessa krav kan vi se att införandet av lärarens yrkesetik är ett steg närmre att läraryrket också får kategoriseras som ett professionellt yrke i samhällelig mening. Emellertid beskriver Colnerud & Granström en 42

problematik i att lärarprofessionen saknar en tydlig professionell benämning, vilket gör det problematiskt att avgöra om yrket lever upp till samhällets krav eller inte. Att vara professionell 43

som lärare kräver att kunna hantera olika situationer och områden. Bland annat bör läraren kunna samarbeta, besitta kunskaper, utvärdera, dokumentera, planera, tolka styrdokument, vara engagerad, stimulera och leda eleven, samt utveckla elevens lärande. Läraren bör även vara uppdaterad på skolforskning, samt analysera samhällets utveckling och skolans roll i samhället. Att vara en

Colnerud. 1995, 18–19.

40

Torstenson Ed. Ungas livstolkning och skolans värdegrund. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. 2003,127.

41

& Sverige och Norge är de enda skolorna i världen som har en uttalad värdegrund inom skolverksamheten att förhålla sig till.

Carlgren & Lindblad.1992, nr 34.

42

Colnerud & Granström. 2015, 18.

(16)

professionell lärare innebär även ett etiskt ansvar där en lärarfilosofi om andras bästa bör vara grundläggande för arbetet. 44

I relation till andra yrkesprofessioner som exempelvis psykologer eller läkare besitter alltså lärare en yrkesetik som innefattar flera olika yrkesområden. Andra yrkesetiska professioner har i huvudsak ett mer begränsat område inom sin yrkesetik där mötet sker kvalitativt under kortare tid. Lärarens 45

yrkesetik är heller inte enbart ett stöd för lärare, utan yrkesetiken har även en funktion gentemot eleven att den tilldelas den undervisning som den är berättigad till. Här menar pedagogen och 46

författaren Tryggve Berghem att lärarens yrkesetik kan vara ett hjälpmedel för läraren att visa omsorg om eleven. Detta är något som Colnerud understryker genom att påpeka att lärarens 47

yrkesetik främst är ett skydd för eleverna, men också en förebyggande vägledare för lärare när de utsätts för yrkesetiska dilemman. Lärarens yrkesetik innebär att kunna applicera värden, anlägga ett etiskt förhållningssätt i mötet med eleverna, förmedla kunskaper och bygga relationer. Fjellström 48

väljer här att vidga begreppet genom att belysa att läraren dels måste utveckla ett yrkesetiskt medvetande, men även kunna analysera på vilket sätt sitt handlande påverkar eleverna. För att 49

detta arbete ska optimeras är det rimligt att lärare har kontinuerliga yrkesetiska reflektioner som kompetensutveckling. Att som lärare utvecklas yrkesetiskt är fullt möjligt, likt vilken annan del av yrket och att besitta en yrkesetisk kompetens är något som bör prövas både teoretiskt och praktiskt. Ett viktigt område i relation till lärarens yrkesetik som Berghem belyser är den beroendeställning som eleven har till läraren. Läraren besitter en maktposition, vilket gör att läraren måste kunna hantera denna maktposition så att den inte missbrukas. Som en fortsättning på maktdiskussionen 50

beskriver Colnerud att det område som lärarstudenter uttrycker som mest problematiskt inom denna diskussion är kopplat till lärarens arbete med bedömning och betygsättning. Detta eftersom bedömningsarbetet har en avgörande påverkan på elevens framtid. Andra problematiker kopplat till maktrelationen är genom att det är läraren som planerar lektionsinnehållet, samt vilka ordningsregler och normer som ska följas. Hur läraren arbetar med maktrelationen mot eleven är

Carlström, Svensson & Wersäll. 2012, 215–216 & 221.

44

Colnerud. 2017, 182.

45

Henriksen & Vetlesen. 2013, 31.

46

Bergem. 2000, 14.

47

Colnerud. 2017, 16 & 181.

48

Fjellström. 2006, 15 & 29–32 & Henriksen & Vetlesen. 2013, 13.

49

Bergem. 2000, 21–40 & 122–123.

(17)

alltså väl sammankopplat med lärarens yrkesetiska principer och lärarens arbete att bygga relationer med eleverna. Fjellström beskriver att ett sätt att hantera denna beroendeställning yrkesetiskt är att 51

som lärare utveckla ett yrkesetiskt medvetande. Genom detta förhållningssätt kan lärare analysera en klassrumssituation utifrån med en blick på att lärarens val påverkar relationen till eleven, kollegor och sig själv. Genom ett yrkesetiskt medvetande lär sig också läraren att se eleven som en helhet 52

och kan på så sätt skapa förutsättningar för att forma en god relation med eleven. 53

Lärare är alltså styrda av Lgr11 i arbetet med bedömning och betygsättning, samtidigt som läraren har en uttalad yrkesetik. Colnerud & Granström tydliggör att ett flertal lärare beskriver höga krav kopplat till arbetet med bedömning och betygsättning och att detta kan leda till att arbetet med yrkesetik blir bristande. Det är möjligt att en orsak till ett bristande yrkesetiskt arbete är att lärare förlitar sig på Lgr11 och tänker att styrdokumentens riktlinjer räcker. Här är det av vikt att påminnas om att etik sällan låter sig fångas av regler, utan att varje möte med eleven är unik. Detta leder i sin tur till att varje relation mellan lärare och elev är unik. 54

4. TIDIGARE FORSKNING

Lärarens arbete med bedömning och betygsättning är alltså en viktig del i lärarens uppdrag, på samma sätt som lärarens yrkesetik och relationsskapande mellan lärare och elev är en viktig grundsten i lärarens uppdrag. För att kunna undersöka relationen mellan dessa områden är det avgörande att belysa tidigare forskning. Detta kapitel kommer inledas med en presentation av läroplansforskning, för att sedan presentera forskning kopplat till lärarens arbete med bedömning och betygsättning. Fortsättningsvis tillkommer en presentation av forskningsläget som behandlar lärarens yrkesetik. Kapitlet kommer framförallt att belysa ett svenskt perspektiv och den svenska skolan, eftersom det är uppsatsens utgångspunkt i kommande analys. Avslutningsvis presenteras den forskningslucka som uppsatsen kan appliceras inom.

Colnerud. 2017, 20.

51

Fjellström. 2006, 48.

52

Henriksen & Vetlesen. 2013, 76–77 & 94 - 141.

53

Colnerud & Granström. 2015, 181–183. & Henriksen & Vetlesen. 2013, 30.

(18)

4.1. L

ÄROPLANSFORSKNING

Redan under antiken konstaterade filosofen Aristoteles (384 f.kr- 322 f.Kr.) att utbildning och samhället påverkar och styr varandra. Aristoteles hade ett perspektiv på utbildning att den skulle vara tillgänglig för allmänheten och vara ett redskap för att förena staten. En skolforskare som bygger vidare på Aristoteles forskning är docent och universitetslektor i pedagogik Christer Stensmo. I boken Pedagogisk filosofi berättar Stensmo om filosofiska frågor som berör skolans verksamhet och han belyser den ömsesidiga påverkan som skolan och samhälle har. I boken utgår författaren från filosofer som Platon, Aristoteles och Dewey och deras synsätt på kunskap och utveckling. En annan skolforskare är Göran Linde som har skrivit boken: Det ska ni veta: en 55

introduktion till läroplansteori. I boken problematiserar författaren att lärare gör olika tolkningar av

läroplanen, vilket i sin tur blir problematiskt i förhållande till en likvärdig bedömning och betygsättning. Linde förklarar hur läraren gör urval i klassrummet och problematiserar bakgrunden till dessa val. Författaren ser även hur mottagaren, eleven, uppfattar det som läraren försöker förmedla. Bokens slutsats är att läraren förmedlar läroplanens innehåll så som den tolkar läroplanen, samt att läraren anlägger personliga perspektiv i stoffurvalet. Detta påverkar i sin tur elevens utbildning vilket blir problematiskt i förhållande till elevens kunskapsutveckling kopplat till begrepp och värden. En annan skolforskare är pedagogen Uran Dahllöf som har skrivit studien: 56

Skoldifferntiering och undervisningsförlopp. I studien presenterar författaren ramfaktorteorin, 57

vilket senare kom att utvecklas av Ulf P. Lundgren genom hans doktorsavhandling: Frame factors

of the teaching process. Likt Lindes studie visar även denna forskning att lärarens tolkning av 58

läroplanen påverkar hur läraren arbetar. Resultatet visar även på att finns olika ramfaktorer som påverkar lärarens arbete. 59

Samtliga av dessa studier kopplat till läroplansforskning har fått betydelse i uppsatsen genom att de förstärker uppsatsens teoretiska utgångspunkt: läroplansteorin och ramfaktorteorin. Samtlig forskning för området av läroplansforskning visar också på att samhället och skolans verksamhet är

Stensmo, Christer. Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur AB. 2007, 98. & att se denna koppling mellan

55

samhället och skolan är något som uppsatsens teoretiska utgångspunkt också understryker. Läroplansteorin. Linde. 2012, 12 & 65–66.

56

Dahllöf, Ulf. Skoldifferentiering och undervisningsförlopp: komparativa mål- och processanalyser av skolsystem 1.

57

Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967.

Lundgren, Ulf P. Frame factors and the teaching process. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1972.

58

Linde. 2012, 20. & Utveckling av teorin och tillhörande ramfaktorer går att läsa i Kap 5 Teoretisk utgångpunkt.

(19)

påverkbara. Konsensus av forskningen är att Lgr11 är mer än enbart kunskaper, utan dess innehåll är även nära sammankopplat till samhället. Den presenterande forskningen får alltså betydelse för uppsatsen eftersom samtliga forskare inom området för läroplansforskning belyser denna relation och ömsesidiga påverkan mellan samhälle och skola. Uppsatsen avser att analysera förhållandet mellan de värderingar som framkommer i styrdokumenten och lärarens yrkesetik. Det teoretiska perspektivet blir verktyget för att praktiskt analysera detta förhållande.

4.2. B

EDÖMNINGOCHBETYGSÄTTNING

Likt läroplansforskning finns det tidigare forskning kopplat till lärarens arbete med bedömning och betygsättning. Bedömning och betygsättning är ett område inom läroplansforskning som har utvecklats allt mer i Sverige och som har studerats både av skolforskare och samhällsforskare.

Två forskare som har studerat likvärdighet i relation till bedömning och betygsättning är universitetslektorn Fredrik Alm och Professor i emerita Gunnel Colnerud. Författarna beskriver i

Teachers’ Experiences of Unfair Grading Educational Assessment en problematik i att lärare inte

lever upp till kravet på likvärdighet. Studien visar på primärt fyra orsaksområden: Det första området är att lärare har misstolkat läroplanens innehåll, den andra området är att lärare inte har tillräckligt mycket underlag för bedömning. Det tredje området är att lärare bedömer annat än enbart kunskaper och den sista orsaken är att lärare har en bristande kommunikation med eleven. 60

En annan studie inom samma forskningsområde heter Likvärdig kunskapsbedömning i och av den

svenska skolan – problem och möjligheter. Här belyses problematiken med att lärare kan ha för

höga krav på eleven i relation till betygsskalan A-F. Resultatet visar att dessa krav främst är kopplat till den elev som ska tilldelas ett A. Forskarna menar på att det inte är rimligt att ge en elev ett lägre betyg än A om den visar på övervägande kunskaper på A-nivå. 61

En skolforskare för området bedömning och betygsättning är författaren Bengt Salghed. År 2004 skrev han en doktorsavhandling som heter Ännu icke godkänd. Lärares sätt att erfara

betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen. Avhandlingens metodiska 62

tillvägagångssätt innebar att intervjua 30 grundskolelärare i svenska, engelska och matematik.

Alm, Fredrik & Colnerud, Gunnel. Teachers’ Experiences of Unfair Grading Educational Assessment. 2015, 129–

60

143.

Gustafsson, Jan-Eric., Cliffordson, Christina., & Erickson, Gudrun. Likvärdig kunskapsbedömning i och av den

61

svenska skolan – problem och möjligheter. Stockholm: SNS Förlag. 2014, 22.

Selghed, Bengt. Ännu icke godkänd. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen.

62

(20)

Syftet var att undersöka hur dessa använder betygsystemet, samt att analysera lärarnas underlag till bedömning. Resultatet av studien visade att lärare använder bedömning och betygsättning som ett hjälpmedel för disciplin, samt att lärare menade på att bedömning och betygsättning är en förutsättning för hela skolverksamheten. År 2006 gjorde Salghed en fortsättningsstudie som heter

Betygssättning – ett dilemma för lärare? Resultatet visade att relationsskapande mellan lärare och

elev har stor betydelse för hur läraren bedömer och betygsätter elevens kunskaper. 63

Ytterligare en avhandling som behandlar området för bedömning och betygsättning heter Att kunna

klara sig i ökänd natur av Jörgen Tholin. Syftet var att undersöka elevens bedömning och betyg i 64

årskurs 8 och se i vilken utsträckning den summativa bedömningen och betygsättningen varierade beroende på skolor. Resultatet visade att elevens upplevelser av sitt första betyg har stor betydelse och att variationen mellan skolor var stor. Författaren beskriver exempelvis: ”det finns få saker i en ung människas liv som kan bygga upp eller rasera hennes självbild som betygen.” En 65

doktorsavhandling som behandlar liknande ämne heter Lika chanser i gymnasiet? :en studie om

betyg, nationella prov och social reproduktion av Helena Korp. Författaren har intervjuat ett antal

elever och lärare där resultatet påminner om Tholins slutsats. Även Korps avhandling understryker att betygsättning har stor inverkan på elevens självbild, samt elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. 66

Ett samlingsverk från Skolverket som problematiserar synen på lärarens arbete med bedömning och betygsättning heter Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygsättning. Här diskuterar Roger Fjellström i artikeln Betygsättandets etik att läraren måste vara saklig och rättvis när den bedömer och betygsätter, samt att läraren måste vara noga med att inte bedöma andra aspekter än vad eleverna visat i relation till kunskapskraven. Viveca Lindberg skriver i samma samlingsverk artikeln: Införandet av godkändsgränsen - konsekvenser för lärare och elever. Artikeln visar hur det år 1994 påverkade lärare och elever att införa godkändsgränsen och att detta i sin tur ledde till att lärare snarare ville fria än fälla elever. Om en elev låg mellan godkänd och icke-godkänd blev eleven oftast icke-godkänd. Ingrid Carlgren beskriver i artikeln: Det nya betygssystemets

Selghed, Bengt. Betygssättning – ett dilemma för lärare? I: Riddersporre, Bim, 2006. Utbildningsledarskap – Nu och

63

i framtiden. Lund: Studentlitteratur. 2006.

Tholin, Jörgen. Att kunna klara sig i ökänd natur. Högskolan, Borås. 2006.

64

Tholin. 2006,17.

65

Korp, Helena. Lika chanser i gymnasiet? en studie om betyg, nationella prov och social reproduktion.

66

(21)

tankefigurer och tänkbara användningar att bedömning och betygsättning också innebär en risk att

rangordna elever utefter status. Denna status kan sedan följa med eleven även utanför skolans väggar och avslutade studier. 67

Samtliga forskningsstudier belyser alltså olika utmaningar kopplat till lärarens arbete med bedömning och betygsättning, vilket gör att en slutsats kan vara att lärarens arbete med bedömning och betygsättning inte räcker i sig självt. För att som lärare i högsta möjliga mån eftersträva kravet på likvärdighet, inte missbruka sin maktposition, eller riskera att hindra elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling krävs det inom området för bedömning och betygsättning att ta hjälp av lärarens yrkesetik. Utifrån detta ställningstagande är det intressant att vidare undersöka relationen mellan lärarens arbete med bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik. Detta för att också kunna undersöka på vilka sätt denna relation kan bli till redskap för läraren att bibehålla en god relation med eleven.

4.3. L

ÄRARENSYRKESETIK

Det finns alltså ett flertal studier som belyser utmaningar och möjligheter kopplat till lärarens arbete med bedömning och betygsättning. Med detta som utgångspunkt är det vidare intressant att framlägga vilka forskningsstudier som finns kopplat till lärarens yrkesetik. I uppsatsen har en rapport från Skolverket fått betydelse för uppsatsens undersökning. Rapporten heter En fördjupad

studie om värdegrunden. Rapporten visar hur viktigt det är att läraren anlägger ett yrkesetiskt

bemötande i mötet med eleven och att eleven måste vara delaktig i detta bemötande. Rapporten 68

har fått betydelse för uppsatsens undersökning eftersom den beskriver vikten av elevinflytande och likvärdighet inom området för yrkesetik, vilka är begrepp som känns igen inom forskningen för bedömning och betygsättning. Rapporten visar på detta sätt att det finns en relation mellan dessa områden kopplade till lärarens uppdrag.

I samlingsverket Etik i princip & praktik - en antologi om lärares yrkesetik från Lärarförbundet och

Lärarnas riksförbund beskrivs olika områden inom området för lärarens yrkesetik. Olof Franck

diskuterar exempelvis i kapitlet Betyg och hjärtat om den maktrelation som finns mellan lärare och

Skolverket. Att bedöma eller döma Tio artiklar om bedömning och betygssättning. 2002,13–27, 39–57 & 77–91.

67

Skolverket. En fördjupad studie om värdegrunden - om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet

68

(22)

elev genom lärarens bedömningsuppdrag. Franch beskriver att lärare måste ha en medvetenhet om denna relation och vidare förstå vikten av att inte missbruka den makt som tilldelats. 69

Förutom Skolverket och Fackförbundens rapporter finns det avhandlingar inom området för lärarens yrkesetik. Samtliga av dessa har påvisat att relationsskapande är en avgörande faktor mellan lärare och elev och att lärarens användande av olika yrkesetiska metoder i klassrummet har betydelse för elevens lärande och utveckling. I observationsstudien Etiska möten i skolan 70

beskriver Eva Johansson relationen mellan elevens påverkan på undervisningen och elevens upplevelse av en arbetssituation. Resultatet visar att eleven upplever ökad trygghet när läraren 71

tydligt leder klassen, samt låter eleven få inflytande. Att som elev ges möjlighet till påverkan på sin utbildning definierar författaren som etiska möten. Etiska möten kan uttryckas genom både ord och handling, samt är något som påverkar elevens moraliska utveckling även utanför skolans väggar. Författaren beskriver: ”Trots att barnen alltså i hög utsträckning accepterar att det är de vuxna som bestämmer i skolan, och även säger att det är bra, uttrycker de också en uppskattning för de tillfällen då de får bestämma själv.” 72

En licentiatavhandling som behandlar etik i relation till ämnesdidaktik heter Lärares samtal om etik

- Sociala relationer av etikundervisningen på mellanstadiet inom ramen för de samhällsorienterande ämnena av doktorand Helena Anderström. Forskaren undersöker etiska

frågor i relation till religionsundervisningen och resultatet visar att många lärare upplever relationen mellan sina undervisningsämnen och etik som problematisk. Avhandlingen belyser att det är viktigt att som lärare diskutera etiska frågor med eleven utanför sina ämnen. Lärare bör vara förebilder för eleven genom att visa på ett yrkesetiskt handlande i och utanför en klassrumskontext. En 73

doktorsavhandling som belyser etik och moral i relation till maktstrukturer heter Med facit i hand.

Normalitet, elevskåp och vänlig maktutövning i två svenska skolor av Åsa Bartholdsson. Forskaren

Franck, Olof. Betyget och Hjärtat, Etik i princip & praktik: en antologi om lärares yrkesetik. 2004, 53–57.

69

Frelin, Anneli. Teachers’ Relational Practises and Professionality. Uppsala Universitet: Institutionen för didaktik,

70

2010. & Holmgren, Anders. Klassrummets relationsetik – det pedagogiska mötet som etiskt fenomen. Umeå Universitet: Institutionen för svenska och samhälleliga ämnen. 2007. & Jons, Lotta. Tilltal och ansvar – en konstruktion av

pedagogisk hållning. Stockholms Universitet: Pedagogiska institutionen. 2008. & Von Wright, Moira. Vad eller vem?

Göteborg: Daidalos Förlag. 2000.

Johansson Eva. Etiska möten i skolan. Stockholm: Liber. 2003.

71

Johansson. 2003, 213.

72

Anderström, Helena. Lärares samtal om etik - Sociala relationer av etikundervisningen på mellanstadiet inom ramen

73

för de samhällsorienterande ämnena. Licentiatavhandling, Karlstads Universitet, Fakulteten för humaniora och

(23)

fick möjlighet att följa två skolklasser där studiens syfte var att undersöka hur elevens sociala utveckling formas i klassrummet. Vidare vill forskaren analysera hur lärarens handlingar påverkar och formar eleven. Resultatet visade att lärarens handlingar har stor påverkan på elevens moraliska och sociala utveckling. 74

I uppsatsen har tre böcker fått betydelse för att mer ingående förstå lärarens yrkesetik. Den första boken heter Lärarens yrkesetik av Roger Fjellström. Här problematiserar Fjellström hur lärarens yrkesetik kan tillämpas i klassrummet. Detta gör han genom att jämföra den svenska skolans yrkesetik med andra länder som Danmark, Finland och USA. Vidare presenterar författaren olika 75

yrkesetiska principer. Bland annat beskriver författaren att det finns ett kontraktsförhållande mellan lärare och elev. Genom detta kontraktsförhållande finns det uttalade riktlinjer för vad relationen innebär och hur de inblandade ska förhålla sig till varandra. Här är uttalade etiska värden och normer grundläggande där elev och lärare tillsammans bildar en helhet med ett gemensamt engagemang för etiska frågor. 76

Den andra boken som fått betydelse i studien är Läraren i etikens motljus av Trygve Berghem. Berghem problematiserar lärarens yrkesetik genom att koppla samman teori och praktik. Detta med syftet att göra lärarstudenter och verksamma lärare medvetna om lärarens yrkesetiska utbredning och relevans. Berghem är tydlig med att det inte enbart räcker med styrdokument i mötet med eleven, utan läraren behöver ha en etisk handlingsberedskap. Den sista boken som fått betydelse i 77

uppsatsen är Den värdefulla praktiken. Yrkesetik i pedagogens vardag av doktor i pedagogik Kennert Orlenius och doktorand i pedagogik Airi Bigsten. Bokens syfte är att koppla samman styrdokument och etiska begrepp för att kunna ge lärare beredskap för att kunna agera i enhet med både styrdokument och etik. Boken visar att praktiken många gånger kan utmana teorin. En elev kan exempelvis tolka ett agerande från läraren som kränkande och en annan elev kan tolka samma handling som uppskattande. Här menar författarna på att ett relationsskapande perspektiv måste finnas mellan lärare och elev och att detta i sin tur förebygger missförstånd. 78

Bartholdsson, Åsa. Den vänlig maktutövningens regim - om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber AB.

74

2008, 5. (Boken är en ombearbetning av avhandlingen gjord av samma forskare.) Fjellström. 2006, 109–135. 75 Fjellström. 2006, 109–110 & 154–156. 76 Bergem. 2000, 47-49 & 114-115. 77

Orlenius, Kennert. & Bigsten, Airi. Den värdefulla praktiken. Yrkesetik i pedagogers vardag. 2 Uppl. Stockholm:

78

(24)

Den forskning som fått störst betydelse för uppsatsens analys är gjord av Gunnel Colnerud. En sådan forskning är exempelvis en litteraturöversikt som heter Yrkesetik - En begreppsanalys och

litteraturöversikt. I studien anlägger Colnerud ett filosofiskt perspektiv och presenterar hur

forskning om lärarens yrkesetik har utvecklats under 1980-talet. Hon kopplar samman yrkesetik med samhällets etiska värden och understryker att dessa inte bör vara åtskilda. Colnerud menar på 79

att behovet av yrkesetik i skolan är omfattande och att det behövs kompetensutveckling att som lärare ta det etiska ansvaret på allvar. Detta primärt med syftet att respektera det samhällsuppdrag som lärare har tilldelats. En annan studie av Colnerud är Etik och praktik i läraryrket. En empirisk 80

studie av lärares yrkesetiska konflikter i grundskolan. Syftet med studien var att genom

datainsamlingar undersöka i vilka situationer som lärare upplevde en etisk problematik. Studiens problemformulering var: ”Beskriv kortfattat en situation eller en typ av situationer, då du tycker det är svårt att veta vad som är rätt eller fel att göra gentemot elev, föräldrar eller kollega ur moralisk/ etisk synpunkt.” De situationer som framkom i studien var att lärare uttryckte det som yrkesetiskt 81

utmanade hur en lärare kan ingripa mot en kollega när den behandlar en elev illa. Yrkesetiska problematiker som förekom i studien var även områden för fysisk och psykisk skada, respekt, elevinflytande och rättvisa. Studiens resultat visade att lärare måste kunna balansera dessa delar både utifrån styrdokumentens riktlinjer och yrkesetiken. Studien visar även att lärare bemöter etiska utmaningar på olika sätt, samt värderar situationer olika. Det presenteras en problematik i att lärare kan ha dåligt samvete mot att lärare anpassar sig efter andra vuxnas syn på etiska frågor, snarare än den enskilda eleven. Colnerud beskriver att denna problematik går att förhindra genom att applicera gemensamma yrkesetiska normer på en arbetsplats och på så sätt utveckla en mer yrkesetisk medvetenhet. 82

4.4. E

NFORSKNINGSLUCKA

Det finns alltså omfattande forskning kopplat till läroplaner, lärarens arbete med bedömning och betygssättning och lärarens yrkesetik. Den presenterade forskningen har fått betydelse för uppsatsen eftersom den presenterar utmaningar och möjligheter kopplade till bedömning och betygsättning

Colnerud, Gunnel. Yrkesetik. En begreppsanalys och litteraturöversikt. Linköping: Universitetet i Linköping,

79

Institutionen för pedagogik och psykologi. 1990, 18 - 22. Colnerud. 1990, 29. 80 Colnerud. 1995, 60. 81 Colnerud. 1995, 176. 82

(25)

och lärarens yrkesetik. Detta visar att forskningen i sig självt problematiserar uppsatsens syfte, vilket är att dessa områden behövs tolkas i relation till varandra. Detta för att vidare analysera på vilka sätt relationen mellan dessa områden kan användas som ett hjälpmedel för läraren att bibehålla en god relation med eleven. Den forskningslucka som uppsatsens undersökning och resultat fyller ut är att undersöka relationen mellan bedömning och betygsättning och lärarens yrkesetik. Att undersöka dessa skolområden ser jag kan bidra till en fördjupad förståelse och konkretisering för de utmaningar som den presenterade forskningen problematiserar. Denna studie går vidare att motiveras med att den undersöker och förenar två omfattade forskningsområden inom skolvärlden. Till skillnad från tidigare forskning kommer uppsatsen inte ifrågasätta innehållet i

Lgr11 eller lärarens yrkesetik, utan snarare undersöka det teoretiska och praktiska förhållandet

mellan dessa områden. Min förhoppning är att uppsatsens resultat kan bidra med en liten pusselbit till att läraryrket fortsätter att ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” 83

5. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Den presenterade forskningen har alltså delvis problematiserat utmaningar kopplat till bedömning och betygssättning och lärarens yrkesetik, men forskningen har även förstärkt uppsatsens teoretiska utgångspunkt: ramfaktorteorin och läroplansteorin. Både forskningen och teorierna understryker att samhälle och skolans verksamhet är påverkbara och har ömsesidiga krav. Detta kapitel kommer att presentera en redogörelse om ramfaktorteorin, dess tillhörande ramfaktorer, samt läroplansteorin. 84

Ramfaktorteorin har i uppsatsen används för att synliggöra på vilket sätt det går att handla

yrkesetiskt i relation till bedömning och betygsättning i praktiken och vilka ramfaktorer som påverkar lärarens arbete. Kapitlet kommer att avslutas med en presentation av teoriernas roll i uppsatsen.

5.1. R

AMFAKTORTEORIN

Ramfaktorteorin aktualiserades under 1950-talet i Sverige genom en diskussion att förena folk- och

realskolan med elevernas kunskapsresultat. Det tillkom frågor av vilka faktorer som förenar elever, oberoende på social bakgrund eller förkunskaper. År 1962 undersöktes olika elevgrupper genom den så kallade Stockholmsundersökningen. Ramfaktorteorin utvecklades sedan av

Skollagen (2010:800).

83

Ramfaktorerna är: Tid, Personal, Skolans ledning & organisation.

(26)

pedagogikforskaren Urban Dahllöf som skrev forskningsrapporten: Skoldifferntiering och

undervisningsförlopp. Studiens syfte var att undersöka hur olika grupperingar i klassrummet har för

yttre påverkan på eleven och vilken effekt det i sin tur får på individnivå. Fem år senare 85

utvecklades Dahllöfs forskning ytterligare då läroplansteoretikern och professorn Ulf P. Lundgren analyserade teorin i doktorsavhandlingen Frame factors of the teaching process. Resultatet var att 86

teorin kan ses som enbart teori, men går även att appliceras som forskningsansats eller ett tankeverktyg. 87

Ramfaktorteorin belyser att det finns vissa ramar, externa faktorer, som begränsar och påverkar

undervisningen. Detta påverkar i sin tur lärarens arbete och skolans organisation där det finns olika faktorer som skolans verksamhet måste förhålla sig till. Exempel på sådana ramfaktorer är: tid, antal elever, sammansättningar av elevgrupper, utrustning, lokaler eller hur styrdokumenten är utformade, ekonomi, ideologi eller juridik. Ramfaktorteorin kan hjälpa lärare att synliggöra hur 88

det pedagogiska arbetet kan begränsas och möjliggöras. Teorin står i motsats till normativ didaktik som menar att undervisning ska ge fria val och att denna frihet är en viktig grundsten i lärarens undervisning. Ramfaktorteorin understryker snarare vikten av tydliga förhållningssätt och att ge den undervisande läraren frihet innanför teorins ramar. Ett av teorins mål är att belysa det ömsesidiga 89

beroende som finns mellan skola och samhälle, eftersom dokumenten och också skolpolitik styr ramvillkoren för lärare. Här bör läraren kunna urskilja vad som är påverkbart och inte.

Ramfaktorteorin har utvecklats i takt med att samhället har förändrats och samhällets krav på skolan

har gjort att ramfaktorteorin har förändrats. Trots detta är det fortfarande en relevant teori i relation till utbildning, eftersom teorin kan tillämpas beroende på nutidssamhällets förutsättningar. Lindblad förenklar ramfaktorteorin genom att på följande sätt sammanfatta:

Dahllöf, 1967.

85

Lundgren, 1972.

86

Det är som ett tankeverktyg som ramfaktorteorin används i denna uppsats.

87

Lundgren, Ulf P. Om begränsningarnas möjligheter. I: Selander, Staffan (red.), Ramfaktorteoretiskt tänkande:

88

Pedagogiska perspektiv: En vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala Universitet: Pedagogiska institutionen. 1994, 5–11.

Imsen, Gunn. Lärarens värld- introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur. 1997, 308.

(27)

Figur 1. En enkel form av ramfaktorteori. 90

Modellen visar att det finns olika ramfaktorer som påverkar processen, vilket i sin tur påverkar resultatet. Genom ramfaktorteorin går det att se hur skolpolitik genom ramfaktorer påverkar lärarens process och i sin tur också elevens skolresultat. 91

5.2. R

AMFAKTORER

Ramfaktorteorin beskriver alltså olika faktorer som påverkar utbildningen. Inom området för dessa

faktorer finns det yttre och inre ramar. De yttre ramarna är kopplat till skolpolitik och är exempelvis: ekonomi, juridik, läroplaner, timplaner och kursplaner. Dessa delar kan inte den lokala enheten eller den undervisande läraren påverka. Det om däremot är påverkbart är de inre ramarna. Dessa är exempelvis: budget, schema, miljö, lärarlag, lärarens kompetens och arbetsformer. Exempelvis kan inte den enskilde läraren påverka vilka elever som denne ska undervisa, men däremot finns en möjlighet till påverkan på eleverna inom elevgruppen. Det är primärt tre av dessa 92

inre ramfaktorer som jag kan se är av relevans kopplade till lärarens arbete med bedömning och

betygssättning och lärarens yrkesetik.

5.2.1. Tid

Tid är en ramfaktor som påverkar lärarens arbete med bedömning och betygsättning och lärarens

yrkesetik eftersom läraren har tilldelats ett visst antal timmar, vilket är det utrymme som läraren också ges i undervisningen. Utmaningen kopplat till ramfaktorn är att läraren tilldelas vissa begränsningar för att kunna tillgodose alla elevers behov, detta både individuellt och i grupp. Det är även inom ramfaktorn tid som elevens lärande sker, vilket påverkar lärarens underlag till bedömning och det yrkesetiska arbetet. 93

5.2.2. Personal

Personal påverkar lärarens arbete framförallt genom kvalitén, erfarenheten och engagemanget hos

personalen. Denna ramfaktor påverkar lärarens arbete med bedömning och betygsättning och

Lindblad, Sverker, m. fl. Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr 1.1999, 98.

90

Denna modell finns även i kapitel 9.Resultat, där den också är i fylld med resultatet av denna uppsats.

91

Stensmo, Christer. Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 1997, 27.

92

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke. Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik.6. uppl. Umeå:

93

(28)

yrkesetik genom att ge eleven en god inlärningsmiljö eller förmåga att arbeta formativt, samt att tolka styrdokumenten regelrätt i relation till kunskapskraven. 94

5.2.3. Skolans ledning & organisation

Hur skolan leds & organiseras får betydelse för lärarens arbete med bedömning och betygsättning och yrkesetik genom att beslut som fattas inom skolverksamheten påverkar lärarens möjligheter och begränsningar. Detta kan vara exempelvis hur mycket personal som skolan kan anställa, mängd elevgrupper och hur skolans verksamhet planeras och organiseras. Hur skolans ledning väljer att fördela resurser och i vilken utsträckning de möjliggör eller begränsar lärare påverkar arbetet med bedömning och betygsättning och yrkesetik. Det är ett viktigt perspektiv att även skolans ledning &

organisation som ramverk påverkar elevens bedömning och moralutveckling genom vilka

möjligheter ramfaktorn ger. 95

5.3. L

ÄROPLANSTEORIN

Ramfaktorteorin är alltså en relevant teori för att konkretisa vilka faktorer som påverkar lärarens

möjligheter och begränsningar i arbetet med bedömning och betygsättning och yrkesetik. Som en vidareutveckling och precisering av ramfaktorteorin tillkom läroplansteorin. Lundgren beskriver:

En läroplan utgör samhällets krav på uppfostran och utbildning. En läroplansteori är en förklaring av varför dessa krav utformas och vilka villkor de gestaltar i sig själva i den process som är undervisning eller uppfostran. 96

Läroplansteorin begränsas alltså till ramfaktorn läroplanen där den förklarar läroplanens innehåll,

genom att koppla samman dåtid och nutid. Detta genom att analysera vad som ska läras ut och hur det ska läras ut. Professorn i pedagogik Ninni Wahlström menar att kopplingen mellan samhällets krav på skolan och läroplanen är avgörande för att förstå skolans roll i samhället. Wahlström beskriver att det måste finnas liknande kultur i skolan som i samhället som stort. Samhällets kunskapssyn och skolans kunskapssyn är alltså sammanlänkade och de blir genom läroplansteorin också påverkbara. 97

Lindström & Pennlert. 2016, 49. I uppsatsen kommer området för ramfaktorn personal att begränsas till läraren. Detta

94

för att uppsatsen syfte är att undersöka lärarens arbete i relation till bedömning och betygsättning och yrkesetik. Lindström & Pennlert. 2016, 51 & Carlström, Svensson & Wersäll. 2012, 177.

95

Lundgren. Ulf P. Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber förlag.1979, 231.

96

Lundgren. 1979, 20 & 231. & Wahlström. 2016, 27.

References

Related documents

I vår är det denim som gäller. Den som är på jakt efter ett par nya favoritjeans har hur mycket som helst att välja på.. Vi ser inte tydligt om det är redaktionen i sig som har

Jag kommer att göra en innehållsanalys av olika texter som jag tidigare nämnt, som ska svara på min andra frågeställning, det vill säga: Vad finns det för riktlinjer för

Todd (2008) visar hur lärare med avsikt att väcka empati hos elever genom exempelvis filmer om förintelsen kan orsaka många olika känslor, men dessa känslor är

The study is based on life-world theory and Reflective Life-world Research (RLR). This means for example that the phenomenon of professional ethics is examined as it

Med utgångspunkt i detta mitt initiala intresse för hur skildringar av teknikprogrammet kom att förändras mellan olika nivåer i systemet är syftet med den här studien

Jag upptäckte att två av de fotbollsintresserade informanterna i grund och botten anser att fotboll är en sport som är mer lämpad för män än kvinnor. De ger olika exempel

The maximum glucose yield (86%) and the absence of a plateau in the glucose concentration diagrams, indicate that the cellulose conversion is not complete

I den yrkesetiska koden för lärare formuleras dessa gemensamma övergri- pande uppdrag och åtaganden i termer av att »läraryrket bygger på samhällets tillit och fordrar ett