Gymnasieelevers textvärldar i mötet med svenskundervisningens textvärld

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur – Språk – Medier

Examensarbete

Gymnasieelevers textvärldar i mötet med

svenskundervisningens textvärld

The Meeting of Upper Secondary Students´ Text worlds with the Text Worlds of the School Subject of Swedish

Josefin Ek

Soumia Maza

Lärarexamen 300hp

Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2009-06-04

Examinator: Kent Adelmann

Sammandrag

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken reda på vilka textvärldar några gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in på en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkätundersökning använd som screening-metod för efterföljande intervjuer med åtta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i många olika textvärldar på sin fritid, men att de tillmäter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvärde och till följd härav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. Vår slutsats är att detta kan bero på samhällets och vuxenvärldens syn på vad som är bra respektive dålig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att värderas högre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentära inslag från fritidens textvärld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta värdefull kunskap, då de värdesätter verklighetsbaserade texter högst.

Innehåll

1. Inledning...7

1.2 Syfte och frågeställning... 8

2. Teori... 8

2.1 Styrdokument ... 9

2.2 Forskning om elevers textvärldar ... 9

2.2.1 Populärkultur i skolan ... 9

2.2.2 Television och film ...10

2.2.3 Bokläsning ...11

2.2.4 Dator & Internet...11

2.3 Begreppsförklaringar ... 12

2.3.1 Populärkultur...12

2.3.2 Kunskap ...13

2.3.3 Textvärldar och ett vidgat textbegrepp...13

3. Metod ... 14

3.1 Urval ... 15

3.2 Procedur ... 15

3.3 Enkät och intervju ... 17

3.4 Tillförlitlighet... 17

4. Resultat ... 17

4.1 Flickornas textvärldar ... 17

4.1.1 Flickornas möte med fritidens textvärldar ...18

4.1.2 Flickornas möte med svenskundervisningens textvärldar...19

4.1.3 Flickornas syn på textvärldarnas kunskapsvärde ...20

4.1.4 Sambandet mellan fritidens textvärldar och skolans textvärld ...21

4.2 Pojkarnas textvärldar ... 21

4.2.1 Pojkarnas möte med fritidens textvärld...21

4.2.2 Pojkarnas möte med svenskundervisningens textvärldar...22

4.2.3 Pojkarnas syn på textvärldarnas kunskapsvärde ...23

4.2.4 Sambandet mellan fritidens textvärldar och skolans textvärld ...23

4.3 Sammanfattning av resultat ... 25

5. Diskussion och slutsatser... 28

5.1 På vilket sätt använder eleverna fritidens textvärldar? ... 28

5.3 Hur ser eleverna på sambandet mellan fritidens textvärldar och svenskundervisningens textvärld? ... 37

6. Avslutning... 38

Referenser... 39

BILAGA 1 Brev till föräldrar ... 41

BILAGA 2 Enkät ... 46

BILAGA 3 Intervjuguide ... 47

1. Inledning

”Uppmuntra inte elever till att titta på Idol!” yttrades av en svensklärare under en VFT-period, under termin tre, då en av oss diskuterade med en niondeklass huruvida TV-programmet Idol är förnedrings-TV eller inte. Läraren ansåg det vara olämpligt för vuxna inom skolvärlden att avslöja för eleverna att man tittar på Idol eller andra populärkulturella TV-program. Detta är ett exempel på hur populärkulturen kan ha svårt att vinna mark bland svensklärare.

Som svensklärare idag är det en fördel om man besitter kunskap om vad elever läser på sin fritid, för att kunna bedriva svenskundervisning i enlighet med styrdokumenten. Både Lpo 94 och Lpf 94 betonar vikten av en svenskundervisning som i hög grad anpassas efter elevers erfarenheter och intressen. Som blivande svensklärare är det därför yrkesrelevant att veta hur elever resonerar kring fritidens och skolans textvärldar

1.1 Bakgrund

Förändringarna i skolvärlden har de senaste åren accelererat i hög grad. En del av förändringarna kan härledas till det postmoderna samhället vilket visar sig i ett samhälle där massmedias makt är självklar. (Hargreaves 1998) Postmoderniteten i läroplaner och kursplaner syns genom det allmänna och generaliserande förhållningssättet. Man talar om ett vidgat textbegrepp, ett kritiskt förhållningssätt gentemot massmedia och en individualiserad undervisning. Men i övrigt verkar det finnas en klyfta mellan samhället och skolan.

Den teknologiska utvecklingen har de senaste tio åren genererat det ena tekniska hjälpmedlet efter det andra i ett rasande tempo. Genom Internet kan man kommunicera på en mängd olika sätt: bloggar, msn, forum etcetera. Detta innebär naturligtvis att ungdomar på sin fritid idag inte läser och skriver samma typ av texter som för 20 år sedan. Genom msn och sms har ett nytt, snabbt skriftspråk, växt fram. Det innehåller smileys och förkortningar och ger användaren möjlighet att med så få handgrepp som möjligt föra fram ett budskap. Framförallt har kulturutbudet blivit tillgängligt på ett helt nytt sätt. Musik, film och talböcker är aldrig längre bort än en bredbandsuppkoppling och torrentsidan the Piratebay.

Det finns en debatt som rör populärkulturens vara eller icke vara i undervisningen. Å ena sidan finns röster som menar att man måste möta eleverna i deras värld och appellera till något de känner igen medan det å andra sidan hörs stämmor som talar om att skolan måste behålla sitt bildningsmonopol och att skolan skall förbli en utbildningsplats utan inslag av elevens fritid. Jonas Frykman (1998) menar till exempel att skolan inte bör vara en plats för

identitetsskapande utan för lärdom. Han tycker att skolans och fritidens kultur bör vara åtskilda så att eleven ska kunna röra sig på två arenor. Magnus Persson (2000) däremot vill att skolan tar in elevernas kultur i skolarbetet så att de ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper. Han menar att elever i mötet med popmusik, film och TV-serier hittar ett material att utnyttja i det egna identitetsskapandet. Vidare hävdar han att populärkultur och skola sedan gammalt stått i motsatsförhållande till varandra då skolan sett det som sin uppgift att bekämpa populärkulturen. Men vad säger eleverna? Vi menar att deras syn på populärkultur i skolan inte har lyfts fram tillräckligt i tidigare examensarbeten. Vårt examensarbete kommer därför uteslutande att fokusera på elevernas perspektiv och upplevelser.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka textvärldar gymnasieelever rör sig i under sin fritid och hur de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning.

För att ta reda på detta ställer vi oss följande frågor:

• På vilket sätt använder eleverna fritidens textvärldar? • Vilket kunskapsvärde har fritidens textvärldar för eleverna?

• Hur ser eleverna på sambandet mellan fritidens textvärldar och svenskundervisningens textvärld?

• Går det att urskilja några likheter/skillnader mellan pojkarna och flickorna gällande ovanstående frågor?

2. Teori

I det här avsnittet introducerar vi den litteratur vi kommer att använda i analysen.

2.1 Styrdokument

I Läroplanen för de frivilliga skolformerna - Lpf 94, står det att ”Läraren skall [...] utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Lpf 94 s. 11) och att ”Eleverna skall få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper” . (Lpf 94 s. 6) Detta tolkar vi så att det som sker på elevernas fritid är och bör vara närvarande i skolarbetet för att de bland annat ska kunna uppnå det delmålet i Svenska A, vilket innebär att elever ska ”kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift”.

(www.skolverket.se) ”Inom svenskämnet skall eleverna få rikligt med tillfällen att använda och utveckla sina färdigheter i att tala, lyssna, se, läsa och skriva och att, möta olika texter och kulturyttringar”. (www.skolverket.se) Detta innebär för oss att elever ska ha kunskap om och kunna använda olika medier för att kunna förstå och vara en del av en komplex verklighet.

2.2 Forskning om elevers textvärldar

Magnus Persson (2000) hävdar att populärkulturens betydelse i samhället och i ungdomars liv bara ökar och han anser att skolan borde hitta produktiva sätt att ta tillvara och hantera populärkulturen. Vidare hävdar han att populärkulturen i framtiden kommer att vara den enda för många och att skolan med anledning av detta måste ta den expanderade kulturen på allvar. Magnus Persson vill visa att arbetet med populärkultur kan vara fruktsamt då man dels tar till vara elevers egna intressen och erfarenheter, så som styrdokument anger att lärare ska, dels genom att visa på det kunskapsvärde som han menar att populärkulturen till sin natur besitter. Ur ett historiskt och etnologiskt perspektiv skriver Jonas Frykman (1998) om hur skolan idag alltmer arbetar mot att hjälpa elever i deras identitetsskapande istället för att hjälpa dem att nå kunskapsmålen. Han menar att ju mer skolans och fritidens världar närmar sig varandra, ju mindre fokus läggs på skolan verkliga mål, det vill säga att bilda kommande generationer. Hans lösning är att se hur skolan har fungerat historiskt och han menar att moralpaniken, d.v.s. oron för skolans förmodade sjunkande kvalitet, som Frykman hävdar existerar, idag inte på något sätt är ny. Han kopplar dagens debatt om ungdomskultur till dess svenska föregångare och det han kallar ”dansbaneeländet” från mitten av 1900-talet. Felet idag menar han är att fokus ligger fel i debatten. Han anser att debatten istället för att fokusera på de pedagogiska problemen koncentreras till arbetsmiljörelaterade problem, till exempel att den dåliga skolmaten och luften i klassrummet är boven till att kvalitén i undervisningen sänks. Däremot är, menar Frykman, användningen av populärkultur i skolan eller att i för hög grad använda elevers intresse och texter i skolarbetet en orsak till att skolan ”hemmafieras” och utgör en sämre grund för lärande.

2.2.2 Television och film

Margareta Rönnberg (1997) slår hål på tio myter om barn och TV i TV är bra för barn. Utifrån bland annat ”Fem myror är fler än fyra elefanter”, ”Power Rangers”, ”Tarzan”, ”Ronja Rövardotter” och ”Pocahontas” beskriver hon TV:s positiva betydelse för

förskolebarns förståelse av sig själva, av andra människor och av omvärlden. Hon presenterar fem orsaker till att TV är bra för barn:

• TV-figurer används som bollplank vid skapande av barns identitet och grupptillhörighet

• TV hjälper barn att ifrågasätta typiska könsroller

• TV låter barn bearbeta och reflektera över känslor på ett ofarligt sätt • TV underlättar för barn att se fenomen ur olika aspekter

• TV främjar barns sociala och estetiska förmåga

Vidare problematiserar hon hur vuxnas syn på TV och populärkultur påverkar barn. Hon menar att barn ser mycket på TV som de skulle behöva prata om men där vuxenvärldens inställning, den så kallade vuxenlogiken, stoppar den typen av populärkulturella samtal. I Fyra argument mot television från 1981 beskriver Jerry Mander hur TV:ns påverkan kan ses som symptomatiskt för dagens ytliga och artificiella verklighet. Han pekar på att allt mer kunskap inhämtas från televisionen och att mänskligheten rör sig bort från naturen och sitt ursprung. Han presenterar således fyra argument mot TV-tittande ur ett strukturellt perspektiv.

• Förmedlad upplevelse. Jerry Mander beskriver här hur människor alltmer avskärmas ifrån den ursprungliga jorden. Han menar att människors kontakt med och kunskap om naturen avbrutits och att TV:n inverkar till en stegring av det artificiella livet.

• Kolonisationen av upplevelse. Mander menar att det finns ett fåtal stora företag som dikterar villkoren för TV och på så vis omskapar människor att passa in en kommersiell miljö.

• Televisionens inverkan på människan. Här tas hälsoaspekten av TV-tittande upp. • Televisionens inneboende ensidighet. Här beskriver Mander att oavsett hur nyanserat

och objektivt ett TV-program utger sig för att vara kan det aldrig förmedla sanningen eller hela bilden av ett fenomen.

Dessa två titlar utgör varandras motpoler. De är båda tämligen ensidiga och driver sina påstående väldigt hårt.

2.2.3 Bokläsning

I TV och bokläsning – samspel eller konkurrens? diskuterar Ulla Johansson-Smaragdi & Annelis Jönsson om huruvida TV konkurrerar ut skönlitteraturen. De menar att de två medierna inte är utbytbara utan fyller olika funktioner eftersom inställningar och vanor såväl

som personligt intresse styr medievalen. De pekar på att bokläsning har minskat hos pojkar och orsaken, säger de är inte TV:n utan tror att det kan bero på att fler kvinnor tagit sig in på den litterära arenan.

I svensklärarföreningens årsskrift från 2003: Texter och så vidare, behandlar Maria Ulfgard i sin artikel Fritidsläsning - bara en privatsak? relationen mellan fritidsläsning och läsning i skolan. Hon menar att elever i huvudsak väljer litteratur som de kan känna igen sig i. Ulfgard anser att skolan bör eftersträva en större litteraturmedvetenhet hos eleverna för att därigenom nå ett mer reflekterande och distanserat läsande. Att skolans och fritidens textvärldar skulle närma sig varandra mer, ser Maria Ulfgard som en tillgång för elevernas läsutveckling då en text med relevans för eleverna skulle öka deras förmåga att diskutera texten.

Christina Olin-Scheller (2006) har följt fyra gymnasieklassers svenskundervisning i avhandlingen Mellan Dante och Big brother. Hon gör en jämförelse mellan skolans och fritidens textvärldar och vilket förhållande dem emellan är. Skillnader mellan lärares och elevers förhållande till texter skapar en klyfta i undervisningen. Olin-Schellers avhandling beskriver hur litteraturundervisning kan bedrivas när den utgår ifrån ett vidgat textbegrepp. Hon skriver att flickorna i undersökningen har en förkärlek för verklighetsbaserad litteratur och att pojkarna mest dras till fantasy och action. Överlag visar hennes undersökning att elevers förväntningar på skönlitteraturupplevelser sällan uppfylls i skolarbetet.

2.2.4 Dator och Internet

I avhandlingen undersöker Christina Olin-Scheller (2006) förutom hur läsning och litteraturundervisning praktiskt fungerar i klassrummet även hur detta fungerar i ett samhälle så starkt format av multimedier. Hon menar att eleverna får möjlighet att ersätta läsning av böcker med datorspel där de tillåts skapa sin egen berättelse istället för att, som i böckernas värld, läsa förutbestämda berättelser.

Elise Seip Tønnessen ser närmare på den minskade läsningen i förhållande till Internet i sin artikel Å handle med tekster i det digitale rom. Hennes resultat pekar på att Internets konkurrenskraft består i att olika typer av aktiviteter kombineras vilket medför en långt mer komplex läsvärld än den i tryckt litteratur. Hon menar att alla aktiviteter som går under benämningen läsning innebär meningsskapande. Därför utgör inte Internet något reellt ”hot” mot tryckt litteratur. Hon menar istället att dessa två medier, ett nytt och ett gammal, kan samexistera och i kombination med varandra skapa mening samt väcka läslust.

Anne Heith (2006) problematiserar det vidgade textbegreppet, i Texter – medier – kontexter med fokus på olika medier. Hon menar att vi idag ingår i en medie- och konsumtionskultur. Centralt för undersökningen är hennes syn på hur mediekonsumtionen ökat och dess signifikans för elevers vidgade textvärldar. Vidare problematiserar hon olika kulturbegrepp vilket kommer att användas i avsnittet där begreppsförklaringarna tydliggörs. Heith sätter fokus på skolan och skolans uppgift att verka för demokrati och jämställdhet men betonar att man inte för den skull ge avkall på reflektion och kritisk granskning.

Till sist har vi använt oss av en intervju med Liza Greczanik (www.skolverket.se) där hon talar om fördelarna med att använda bloggar i undervisningen. Hennes uppmaning är att lärare ständigt måste omvärdera sina pedagogiska verktyg och våga ta in nya metoder i undervisningen för att skapa lust och motivation hos eleverna. Greczanik menar att lärare tillsammans med elever på ett enkelt sätt kan använda bloggen då man på olika vis kan anpassa den efter åldersgrupp, ämne och syfte. Men oavsett upplägg finns det några gemensamma drag vilka är i enlighet med styrdokumenten menar Greczanik, nämligen bloggens bruk som kommunikativt redskap, möjlighet till språkutveckling, skrivträning och reflektion.

2.3 Begreppsförklaringar

Det finns åtskilliga definitioner av teoretiska begrepp och av den anledningen har vi valt att här presentera tre, för vår text, viktiga begrepp.

2.3.1 Populärkultur

Populärkultur är ett mycket svårdefinierat begrepp men innehar en nyckelroll i vårt examensarbete. I en studie beskrivs skillnaden mellan populär- och finkultur som att finkulturen handlar om konst på konstens villkor, medan populärkulturen är kultur på publikens villkor. (Heith 2006) Detta innebär att producenter av populärkultur skapar vad publiken vill ha, eventuellt på bekostnad av sin egen konstnärliga vilja. Finkultur, blir därmed den konst som skapas för sin egen skull oavsett om någon vill åtnjuta den eller ej. För oss innebär populärkultur den kultur som vänder sig till och brukas av den stora massan.

I vår undersökning använder vi både begreppen fritidens textvärld och populärkultur. Dessa skall inte förväxlas utan vi ser populärkultur som en stor del av fritidens textvärld då vi menar att elevers fritidstextvärldar sannolikt innehåller texter av ett mycket varierat slag, alltså inte bara populärkultur.

2.3.2 Kunskap

Vi behandlar begreppet kunskap när vi ser närmare på kunskapsvärdet i de två textvärldarna. Därför är det relevant att visa på vad vi avser med begreppet kunskap. Följande står att läsa i läroplanen för den frivilliga skolformen: ”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen.”(Lpf 94 s. 6)

Vi har valt att använda läroplanens idé om kunskap kombinerat med Nationalencyklopedins definition av begreppet: ”…vi får kunskap genom den erfarenhet som våra sinnesintryck (syn, hörsel, känsel och så vidare) ger oss.”. (NE) Detta visar på kunskapsbegreppets inneboende komplexitet och allsidighet.

2.3.3 Textvärldar och ett vidgat textbegrepp

När människor tillgodogör sig text rör de sig i olika världar. För att kunna ta reda på vilken inställning elever har till populärkultur i svenskundervisningen måste vi veta i vilka textvärldar de rör sig och vad dessa innehåller. För att på ett förenklat sätt visa på vad vi menar med detta komplexa begrepp har vi delat upp elevens textvärld i två: den i skolan och den på fritiden. Skolans textvärld innebär då alltså de texter som eleven möter i skolan och fritidens textvärld betyder således de texter som elevens kommer i kontakt med utanför skoltid. Här utgår vi från att populärkulturen utgör en stor del av fritidens textvärld.

Vi vill undersöka de vidgade textvärldarna, det vill säga att vår undersökning avser ett vidgat textbegrepp. Det vidgade textbegreppet är ytterligare ett tämligen vagt begrepp. I ämnesinformationen för svenskämnet för gymnasieskolan, under rubriken ”Ämnets karaktär och uppbyggnad” beskrivs begreppet på följande vis: ”Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även avlyssning, film, video etc. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder.” (www.skolverket.se) Till detta vill vi, för tydlighetens skull, tillägga att även musik och aktiviteter på Internet kan ”läsas” som en text. Ett vidgat textbegrepp och en vidgad textvärld innebär alltså i den här undersökningen att vi ämnar undersöka vad elever läser, tittar på, lyssnar till etc., i skolan och på fritiden.

3. Metod

Beroende på vilket det angivna syftet är med den vetenskapliga texten finns två alternativa sätt att gå tillväga metodiskt: antingen genom kvantitativa eller kvalitativa undersökningsmetoder. Ett kvantitativt tillvägagångssätt innebär att en ansenlig mängd data samlas in från en stor grupp informanter vilket ger en bred faktabas. Man skulle kunna säga att metoden används för att förstå eller hitta mönster i en studie. (Trost 2001)

Kvalitativa intervjuer används frekvent inom samhällsvetenskaplig forskning. Trost (1997) menar att metoden inte vill besvara frågor som hur ofta, hur många eller hur vanligt något är utan istället handlar det om att nå förståelse för hur människor resonerar, reagerar eller ser på sig själva. Vi vill öka förståelsen för hur elever uppfattar sambandet mellan fritidens textvärldar och skolans textvärld. Därför ämnar vi använda oss av en kvalitativ intervjumetod, där vi får möjlighet att gå närmare in på intervjupersonernas resonemang. Vi startar med att använda oss av en s.k. screening-metod (Johansson & Svedner 2004) vilken vi tänker oss ska ge en bred informationsbas till val av rätt elever för intervju. Screening-metoden innebär i vårt fall att vi delar ut en enkät i fyra klasser med övergripande frågor som rör vårt problemområde. Detta för att få en helhetsbild av läget bland potentiella intervjupersoner. Utifrån enkätsvaren kommer vi att dela in eleverna i två olika undergrupper, en ”för” och en ”emot”, för att sedan välja ut informanter att intervjua.

Vi har här valt att använda oss av en strukturerad intervjuform i den meningen att vi har förberett intervjufrågorna. (Trost 1997) För att informanterna ska svara så utförligt som möjligt på våra frågor och för att vi lättare ska förstå vad de menar, är det viktigt att vi ställer följdfrågar och återknyter till deras svar. Frågan Varför? problematiseras av Trost (1997) som bland annat menar att frågeordet ifrågasätter beteendet eller en åsikt och att detta kan upplevas som negativt av den intervjuade. Vidare kan frågan Varför? ge möjliga orsaksförklaringar som egentligen inte är relevanta för frågeställningen. Vårt mål är därmed att ställa öppna frågor av typen Hur resonerar du? Hur kom du fram till?

3.1 Urval

Då vi båda är intresserade av att som lärare arbeta på en gymnasieskola kommer vår undersökning genomföras på en sådan i en stad i södra Sverige. Vi har valt att fokusera på en gymnasieskola som är yrkesförberedande då vår erfarenhet inte sträcker sig till detta område. Vi vill se hur ungdomar i en, för oss okänd miljö resonerar kring sambandet mellan fritidens

textvärldar och svenskundervisningens. För att få ett så brett underlag som möjligt har vi bestämt oss för att göra undersökningen i fyra klasser. Dessa består av elever som läser första året på ett yrkesförberedande gymnasium, närmare bestämt programmen Energi, Bygg, Hantverk samt Barn & Fritid. De fyra klasserna följer den allmänna föreställningen om könsfördelning på så sätt att Energi- och Byggklasserna består uteslutande av pojkar medan Hantverks- liksom också Barn & Fritidklassen består främst av flickor. Vi har valt att göra undersökningen i dessa klasser för att få stor spridning på elevernas tankar.

Vårt examensarbete fokuserar på elevernas perspektiv och upplevelser. Vi har därmed valt bort lärarperspektivet på grund av att vi vill få elevens upplevda verklighet och inte lärarens tillrättalagda. Vidare menar vi att det är viktigt att lyfta fram elevens syn på fritidens och skolans textvärldar emedan lärare i sitt dagliga arbete bör vara medvetna om hur elever uppfattar olika typer av texter. Eftersom vi i denna undersökning inte är intresserade av hur lärare och elever samt elever och elever interagerar i klassrummet, har vi valt bort observation som undersökningsmetod.

3.2 Procedur

I inledningsskedet kontaktade vi de ansvariga svensklärarna för de fyra klasserna på den berörda skolan och förklarade vårt ärende. Då våra informanter ännu inte fyllt 18 år skickade vi hem ett brev (BILAGA 1) till deras föräldrar där vi förklarade våra intentioner med undersökningen och bad om tillåtelse att använda elevernas namn på enkäten till ett urval för intervjuer. I brevet presenterades även de forskningsetiska regler vi skulle utgå ifrån. (www.vr.se) När enkäten var gjord och sammanställd valde vi ut två elever från varje programmet som informanter till intervjuerna. En anhörig till en av författarna fick fungera som informant vid en pilotintervju för att kontrollera om våra frågor fungerade och för att eventuellt kunna korrigera intervjuguiden innan de reella intervjuerna genomfördes.

Intervjuerna gjordes med oss båda närvarande, under ca 30 minuter, där enbart en agerade intervjuare och den andra var observatör och också hade till uppgift att skriva ner följdfrågor. Vi använde en diktafon för att samtalet med informanten skullebli så obehindrat som möjligt såväl som för att vårt fokus till fullo kunde ligga på intervjun. (Trost 1997)

3.3 Enkät och intervju

Med hjälp av en undersökning som gjordes av Mediarådet år 2008: Ungar och Medier 2008 –

Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier konstruerade vi frågor till enkäten som vi använde som screening-metod.

Enkäten (BILAGA 2) består av 14 frågor som berör ungdomars medievanor och deras textvärldar på fritiden och i skolan. Den innehåller tolv sakfrågor och två attitydfrågor. Attitydfrågorna använder vi som hjälp till urvalet av informanter till intervjun, medan sakfrågorna ligger till grund för intervjuguiden.

En av bristerna i den utdelade enkäten, vilket vi har upptäckt i efterhand kan vara fråga 14 ”Tycker du att ni, under lektionstid i skolan, borde titta på, läsa och lyssna mer på det du tittar på, läser och lyssnar på under din fritid?” Här var vår tanke att ta reda på om elever kan tänka sig att integrera fritidens textvärldar i skolarbetet. Vi inser nu att avsikten är alltför väl dold i frågans formulering då vissa elever har uppfattat frågan bokstavligt. De trodde att vi syftade på att populärkultur ska nyttjas utan uppföljning och inte som en del av undervisningen. Detta är naturligtvis helt förståeligt och vi ser att frågan är något komplicerat ställd. Tack vare intervjuerna kunde vi senare problematisera den ställda frågan och ta reda på hur eleverna tänkte kring den.

För att välja ut informanter till intervjun var den ursprungliga tanken att vi skulle ledas av enkätsvaren till fråga 13 och 14. Då eleverna missuppfattade fråga 14 fick vi använda endast fråga 13 som vägvisare då vi konstruerade två grupper som vi sorterade informanterna utifrån. Dessa frågor visar elevens uttalade attityd till vår primära problemställning. De två grupperna representerar elever som är ”för” att integrera populärkultur och elever som är ”emot” detsamma. Att dela in informanterna i två olika grupperingar var ett sätt att få syn på elever som kunde tillföra vårt arbete intressanta tankar. För att det skulle bli en jämn spridning mellan de representerade programmen valde vi ut två personer från varje klass, som angivit att de vara villiga att deltaga i undersökningen. För att ytterligare få en så jämn fördelning mellan könen som möjligt, valde vi ut fyra flickor och fyra pojkar, två från varje program: de som representerar ”för” populärkulturen i skolan och de som är ”emot” populärkultur.

Utifrån enkätsvaren konstruerade vi en intervjuguide (BILAGA 3) för att under analysen tydligt kunna systematisera elevernas svar. (Kvale 1997)

Under intervjuerna kullkastades den indelning vi gjort av eleverna initialt. Informanternas intervjusvar visade att indelningen i ”för och emotgrupper” inte längre var eftersträvansvärd. Därför har vi istället grupperat eleverna efter kön.

3.4 Tillförlitlighet

Då vi har valt att utnyttja en kvalitativ forskningsmetod har vi ett litet insamlingsmaterial. Vår avsikt är inte att göra generaliseringar utan vi vill fokusera på intervjupersonernas individuella erfarenheter. Vår undersökning kan således bara tala för den här specifika skolan och de åtta elever från klasserna vi har haft förmånen att arbeta i.

Då skolan och eleverna var okända för oss innan undersökningen började har vi inte tolkat in tidigare erfarenheter av eleverna i vår analys vilket vi ser som en fördel. (Kvale 1997) Eftersom vi inte heller har granskat lärarnas perspektiv har vi inte heller kunnat bli påverkade av detta. Emellertid finns det brister i elevernas hågkomster av vilka texter som förekommit under svensklektionerna. Men vi ser inte detta som en brist i tillförlitligheten då det är deras åsikter om att integrera fritidens textvärldar i skolan vi ämnar undersöka.

4.

Resultat

Vi har intervjuat åtta gymnasieelever. I resultatet presenterar vi en sammanfattning av de åtta intervjuer som har genomförts med dessa. Alla namn är fingerade. Jonas och Erik läser båda första året på energiprogrammet och Fadi och Mattias på byggprogrammet. Lisen och Aldijana går första året på Barn och fritidsprogrammet medan Sofie och Susanna läser på hantverksprogrammet.

4.1

Flickornas textvärldar

4.1.1 Flickornas möte med fritidens textvärldar

Det starka intresset för läsning på fritiden förenar de fyra flickorna. Samtliga läser såväl skönlitteratur som faktionslitteratur (det vill säga en genre som blandar faktatext med skönlitteratur och som utger sig för att vara en sann historia), men även tidningar så som Sydsvenskan, Metro och Veckorevyn läses gärna. Aldijana utmärker sig genom att vara den enda som skriver kontinuerligt och då framförallt sångtexter. I musikväg lyssnar de fyra flickorna på sådant som tilltalar deras intresse och här nämns bland annat punkrock, soul, och filmmusik från High School Musicalfilmerna. Däremot utmärker sig Aldijana genom att vara den enda som kontinuerligt lyssnar på radioprogram och talböcker i sin Mp3. På frågan vem

de lyssnar till på sin fritid är svaren genomgående föräldrar och kompisar. Tv-tittandet förenar de fyra flickorna i intresset för olika serier vilka beskrivs som en flykt från verkligheten. Tre av flickorna nämner även ett intresse för film men säger att de inte laddar ner från nätet sedan IPRED-lagen trätt i kraft. Gällande datoranvändning föredrar Aldijana och Sussanna att surfa på olika hemsidor och använda program på nätet där de socialiserar med flickor och pojkar i sin ålder. De säger att de fått kompisar från hela Sverige genom de olika mötesplatserna vilka de håller kontakt med via MSN. Sofie och Lisen däremot spelar båda frekvent datorspel. Sofie spelar framförallt The Sims 2 där hon skapar virtuella familjer vilka hon låter agera i olika vardagliga situationer. Hon beskriver spelet i det närmaste som en TV-serie, fast där hon själv styr intrigen.

Man gör en familj eller en person och sen bestämmer man allt om dom. Om dom ska bli kära, i vem, ska dom få barn, ska dom vara otrogna [...] Jag spelar Sims i perioder, ibland skitmycket och ibland inte alls. Men jag tycker det är roligt för man kan göra ett liv så som man själv skulle vilja ha det. (Ur: Intervju med Sofie, den 3 april 2009)

Lisen spelar World of Warcraft (WoW). Detta är ett onlinespel som spelas av ungefär elva miljoner personer världen över och beskrivs som ett slags rollspel på Internet med olika funktioner. Lisen förklarar att man kan spela WoW på olika sätt då hon skildrar spelet som dels ett skicklighetsspel vilket går ut på att klättra i nivåer via diverse uppdrag, men även som ett socialt verktyg där spelaren kan prata och skapa berättelser tillsammans med andra spelare världen över. Hon använder WoW framförallt som en social plattform, där hon med sitt virtuella alter ego umgås med likasinnade, träffar vänner och sporadiskt utför några av de uppdrag som gör att man ”levlar”, dvs. klättrar i nivå.

Det finns 80 levels i spelet och för att komma till nästa level måste man klara vissa uppdrag. Det kan vara att döda några gubbar eller att samla på vissa saker. [...] Vissa spelar bara för att levla men jag spelar mest för att träffa folk. (Ur: Intervju med Lisen den 2 april 2009)

Samtliga flickorna anser sig lära mest av att läsa faktionslitteratur på sin fritid då mötet beskrivs som lärorikt i den meningen att man vinner verklig kunskap. Aldijana tillägger här att hennes intresse för läsning över lag medfört ett mer nyanserat skriftspråk.

Jag har märkt att jag skriver bättre nu än vad jag gjorde tidigare och det är för att jag läser mycket. Även min lärare har märkt skillnad sa hon till mig. (Ur: Intervju med Aldijana den 2 april 2009)

4.1.2 Flickornas möte med svenskundervisningens textvärldar

I skolan menar samtliga flickor att det är läraren som väljer ut vilka texter som ska läsas eller ger alternativa förslag på texter som de ska välja emellan. Flickorna har svårt för att uppge någon titel men säger att de läst romaner, noveller, dikter och kortare utdrag ur en del skönlitterära böcker.

Jag vet väl inte vad vi har läst... typ det vanliga! Olika texter bara. Hon (läraren förf. anm.) delar ut texter eller säger liksom att läs det och det och så gör man det! Jag vet inte vad... En gång läste vi om en tjej som var prostituerad i ett annat land. [...] Jag har ingen aning om vad det var för nåt. (Intervju med Susanna den 3 april 2009)

I skolan skriver de olika slags texter och här nämns dikter, recensioner, berättelser och artiklar. Under lektionstid lyssnar de framförallt på läraren med undantag för tillfällen då eleverna har muntliga presentationer inne i klassrummet. De lyssnar även på sina klasskamrater vid grupparbeten och bekänner att de ibland pratar tyst med varandra samtidigt som läraren undervisar. Lisen lägger här till att hon brukar lyssna på MP3-spelaren när de arbetar självständigt. Ibland händer det att läraren visar film varav Lisen och Aldijana nämner

Nyckeln till friheten medan Sofie och Susanna inte minns namnet på någon titel. Samtliga menar att datorer och internet används frekvent i undervisningen och då främst till att skriva texter eller söka information till arbeten.

Sofie menar att hon lär sig mest genom informationssök då hon i lugnt och ro tillåts gå igenom skriven fakta vilket för henne gör det lättare att tillägna sig kunskap. Tvärtom menar Aldijana, Lisen och Susanna att de lär sig mest genom att lyssna när lärare talar och förklarar vilket Aldijana exemplifierar genom att hon på det sättet får möjlighet att gå i dialog med läraren som då kan förklarar ytterligare till skillnad från skriven text.

4.1.3 Flickornas syn på textvärldarnas kunskapsvärde

Samtliga flickor menar att det finns mycket att lära av Tv:ns utbud av program men meningarna går isär gällande vilka slags program det gäller. Aldijana menar till skillnad från de övriga tre flickorna att ett flertal serier inte bör förkastas. Hon hävdar att serierna speglar människors vardag vilket hon exemplifierar med sitt eget liv då hon många gånger kan känna igen sig. Hon berättar vidare att man kan lära av detta t.ex. genom att handla ”rätt” i olika situationer. I övrigt anser flickorna att de genom dokumentärer och livsstilsprogram som t.ex.

Bygglov, Lyxfällan, eller Du är vad du äter har mycket att lära. Böcker anses definitivt vara en källa till kunskap. Lisen exemplifierar detta med att hon genom faktionslitteratur får möta

olika karaktärer och miljöer som hon kanske inte annars hade mött. Detta har utvecklat hennes förståelse för sin omvärld och dess olika synsätt.

Jag läste den där boken Gömda en gång. Alltså fan vad sjukt att aldrig vara fri! Den fick mig att tänka mer på typ hur jag har det och att alla inte lever så bra som jag ändå. [...] Jag har läst andra såna böcker också... verkliga... Pojken som kallades Det heter den väl? Den är också helt sjuk. (Ur: Intervju med Lisen den 2 april 2009)

Aldijana beskriver faktionslitteraturen som en annan värld då hon lever sig in i de olika personernas liv och känslor vilket hon ser som lärorikt. Vidare säger hon att det utan tvivel finns fler genrer som är berikande. Gällande musik som kunskapskälla kan Lisen, Sofie och Susanna inte se något värde mer än som ett komplement i bakgrunden vilket Sofie exemplifierar med en del elever som gärna lyssnar på musik medan de studerar. Då Aldijana, som nämnts, har ett stort intresse för musik har hon med hjälp av denna lärt sig att förmedla känslor genom text. Vidare säger hon att man genom sångtexterna kan lära sig olika allmänskliga aspekter så som hur människor tänker. De fyra flickorna ser Internet som en ansenlig källa till kunskap. Sofie uttrycker att allt kunnande finns samlat ute på nätet och Lisen framhåller att WoW lär henne mycket av det engelska språket, men hon tycker också att hennes skriftspråk även i svenska utvecklats då alla konversationer i spelet sker skriftligt.

4.1.4 Sambandet mellan fritidens textvärldar och skolans textvärld

Vid frågan om de tycker att man kan ta in fritidens textvärld i skolan svarar majoriteten att det är en god idé men betonar att det då nödgas vara texter bestående av tydlig kunskap så som fiktionslitteraur. Aldijana menar däremot att även skönlitteratur som läses på fritiden bör användas i svenskundervisningen då hennes lärare flertalet gånger presenterar denna typ av genre i klassrummet. Vidare hävdar hon att all typ av läsning med säkerhet utvecklar skriftspråket. Vid frågan om det de gör hemma har någon betydelse för deras skolarbete svarar majoriteten av flickorna att de inte på något sätt kan se nyttan med de textvärldar de använder sig av på fritiden kopplat till svenskundervisningen, med undantag från Aldijana som anser sig kunna använda ett mer utvecklat skriftspråk i sina texter i svenskundervisningen i och med sitt intresse för läsning på fritiden. ”Jag märker ibland när man håller på en bok att man typ kommer med andra ord än vanligt. En gång jag ba: ’ jag är benägen å hålla med’... benägen liksom! *skratt*” (Ur: Intervju med Aldijana den 2 april 2009) Emellertid kan ingen av flickorna se svenskundervisningens textvärld som användbar på fritiden.

”Vadå? Skulle jag tänka på skolan när jag e hemma?[...]Det vi gör i skolan gör vi där, på fritiden hänger jag med mina kompisar, då bryr jag mig inte om det! [...] det

är inte som att jag kommer hem och ba: ’jag läste en så himla bra dikt i skolan idag, vi kan väl snacka om den?’...nänä” (Ur: Intervju med Susanna den 3 april 2009)

4.2 Pojkarnas textvärldar

4.2.1 Pojkarnas möte med fritidens textvärld

Majoriteten av pojkarna läser i liten grad på sin fritid och då främst sportsidorna i Sydsvenskan. Erik är den ende som utmärker sig genom att flitigt läsa litteratur inom genren fantasy och dessutom skriver han en del fantasyberättelser.

Jag har läst Sagan om Ringen-trilogin och sett filmerna också. [...] Jag har skrivit några egna berättelser som är typ fantasy [...] men dom är inte så himla bra, det är bara roligt å skriva. Det är ju inte som om att jag ska bli författare liksom! (Ur: Intervju med Erik den 31 mars 2009)

På frågan vem pojkarna lyssnar till på sin fritid är svaren genomgående kompisar och föräldrar. I musikväg är de fyra pojkarna stora beundrare av stilarna hip-hop och reggae. Samtliga ser sällan på TV men när det väl händer blir det av typen actionserier eller komediserier, nyheterna och sporten. Film tas även upp som ett intresse och här nämns genrer som fantasy, skräck och klassiker. De säger att filmtittandet dock avtagit sedan IPRED-lagen trätt i kraft vilket medfört att de istället spenderar mer tid framför datorn. Fadi och Jonas datoranvändande utgörs främst av chatt med kompisar på MSN medan Erik och Mattias med större nöje spelar datorspel. De spelar framförallt WoW, där de i huvudsak spelar för att utföra uppdrag, lösa problem och ”levla”, alltså klättra i nivåer.

Erik anser sig ha utvecklat sitt skriftspråk genom sitt intresse för läsning då han lägger ord och fraser på minnet för att sedan använda dessa i sina egna texter såväl på fritiden som i skolan. Vidare förklaras att de berättelser han skriver liknar de han läser då han stilistiskt tar efter författarnas sätt att uttrycka sig på. Mattias som inte gärna läser böcker lyfter istället fram film som ett lärorikt sätt att kunskapa på ”Film är så skönt sätt å lära sig på. Man vet inte om att man gjort det (lärt sig något, förf. anm.) förrän senare liksom...” (Ur: Intervju med Mattias den 31 mars 2009) Han berättar att han har ett stort intresse för andra världskriget och ser därför mycket film som behandlar området. Vidare berättar han att filmerna stimulerat honom till att söka mer kunskap om företeelser som inte avslöjats i filmerna. Fadi och Jonas anser sig lära mest genom att titta på nyheterna eller andra Tv-program direkt tagna ur verkligheten.

4.2.2 Pojkarnas möte med svenskundervisningens textvärldar

Jonas och Erik berättar att de den här terminen läst boken Flyga drake samt sett filmen med samma titel. Fadi och Mattias har svårt för att uppge någon boktitel men säger att de läst kortare utdrag ur skönlitterära texter och sett filmen Deja vu. Samtliga menar att det alltid är läraren som väljer ut vilka texter som ska behandlas under svensktimmarna vilket de ser som begränsat. I svenskundervisningen skriver de olika slags texter och här uppges analyser, recensioner och berättelser. Under lektionstid lyssnar de större delarna på läraren men uppger även att de periodvis arbetar fritt inne i biblioteket då de ges plats för samtal mellan klasskamraterna. Gällande datorer uppger samtliga att dessa brukas till informationssök och att skriva texter så som analyser.

Erik finner just analysskrivande mest lärorikt då han tycker om att dissekera innehållet i böckerna för att på så sätt skapa större förståelse. Lärarens val a litteratur ser han dessvärre som oerhört begränsat då han med större nöje analyserar t.ex. Da Vinci Koden av Dan Brown samt andra böcker skrivna av samma författare.

Den (Da vinci koden förf. anm.) är typ mer full av spänning... mysterier och så. Liksom action och man får tänka lute. Flyga drake är liksom inget viktigt utan bara prat pch lugnt liksom. (Ur: Intervju med Erik den 31 mars 2009)

Mattias menar att han lär sig mest genom att titta på film vilket han exemplifierar genom filmvisningen Flyga Drake. Filmen anser han vara mer lättillgänglig till skillnad från boken då den innehåller färre detaljer och på så vis upplevs minde komplicerad. Fadi och Jonas anser sig lära mest genom att söka information på Internet då de får möjlighet att läsa texterna i sin egen takt och gå tillbaka till enstaka delar för att repetera.

4.2.3 Pojkarnas syn på textvärldarnas kunskapsvärde

Samtliga pojkar anser att TV-program av typen dokumentärer kan ses som en kunskapskälla då dessa speglar verkligheten. Här tillägger Mattias att man genom verklighetsbaserade filmer lär sig på ett effektivt sätt vilket han exemplifierar genom att tittaren tillägnas rikligt med kunskap inom ett kort tidsspann. Däremot ser samtliga pojkar fiktiva TV-serier och filmer som kunskapsfattiga då de saknar direkt anknytning till verkligheten. Gällande böckernas lärande hänvisar Mattias, Fadi och Jonas till faktaböcker ”...men faktaböcker är ju bra. Det går ju å lära sig saker från dom... typ som på Google. Man undrar nåt och kollar upp det liksom”

(Ur: Intervju med Jonas den 1 april 2009). Erik däremot pekar på skriftspråkets utveckling i samband med läsning och menar att detta gäller oavsett genrer vilket han exemplifierar med sin egen skrivutveckling som gynnats av hans starka intresse för fantasylitteratur.

När jag läste Sagan om ringen-böckerna och sen skrev lite eget, då blev det ju typ så att man kollade typ ’hur har han skrivit här?’ och sen att jag gjorde likadant fast med mina ord. Det är svårt att förklara men jag lärde mig lite om hur man kunde skriva när jag gjorde som han... Tolkien. (Ur: Intervju med Erik den 31 mars 2009)

Samtliga är ense om att musik kan användas som kunskapskälla då det finns mycket av lära därifrån. Fadi exemplifierar med musikstilen hip-hop som enligt honom representerar en annan verklighet till skillnad från livet i Sverige. Fadi lyfter fram sångtexterna som ofta innehåller lärdomar om ett annat politiskt system och diskriminering vilket han menar skapar stor förståelse för omvärlden.

Har du hört vad dom sjunger? Alla tror liksom bara att ’jaja det är rappare dom är gangsters och så’ men om man lyssnar på texterna får man typ en sån känsla ’shit vad sjukt!’. De sjunger ju om det som hänt på riktigt och som händer dom alltid! (Ur: Intervju med Fadi den 1 april 2009)

Fadi menar dock att instrumentalmusik och sångtexter som behandlar, enligt honom, simpla budskap om exempelvis kärleken inte har någon kunskap att erbjuda. Till sist ses användning av Internet som ett ypperligt sätt att vinna kunskap på då nätet det beskrivs den textvärld pojkarna i första hand vänder sig till för att söka information.

4.2.4 Sambandet mellan fritidens textvärldar och skolans textvärld

På frågan om fritidens textvärld bör tas in i svenskundervisningen anser majoriteten att det är ett ypperligt sätt att arbeta på men poängterar att texterna nödgas bestå av tydlig kunskap så som dokumentärer eller nyheter. Erik däremot är den enda som menar att även fiktionslitteraur som fantasy bör tas in i under svenskundervisningen då all typ av läsning är nyttig. Detta bevisar han genom att lyfta fram sitt intresse för fantasylitteraur vilket gett goda resultat för skriftspråkets del. Om det de du gör hemma har någon betydelse för deras skolarbete svarar majoriteten att det har svårt att se något samband med undantag från Erik som vi nämnde anser sig kunna använda ett mer utvecklat skriftspråk i sina texter i och med sitt intresse för läsning på fritiden. Däremot har han likt de övriga tre pojkarna svårt för att se nyttan med svenskundervisningens textvärld kopplat till fritiden.

Nej jag vet inte på vilket sätt jag skulle kunna använda de jag gör på svenskan på fritiden. Alltså man gör väl ba’ saker här för att de är sånt man ska kunna, typ allmänbildning. Eller jag vet inte? Det va’ svårt… (Ur: Intervju med Mattias den 31 mars 2009)

4.3 Sammanfattning av resultat

Nedan följer tre tabeller som sammanfattar resultatet. Dessa innehåller alla genrer och typer av text som nämndes under intervjuerna till skillnad från ovan där endast det viktigaste avhandlas.

Tabell 1 Fritidens textvärldar *BoF = Barn och Fritidsprogrammet

Lisen Aldijana Sofie Susanna Jonas Erik Fadi Mattias

Program BoF* BoF* Hantverk Hantverk Energi Energi Bygg Bygg

Läsning: Skönlitteratur Faktionslitteratur Morgontidning Skvallertidning Skönlitteratur Faktionslitteratur Morgontidning Skvallertidning Skönlitteratur Faktionslitteratur Morgontidning Skvallertidning Skönlitteratur Faktionslitteratur Morgontidning Skvallertidning

Sport Fantasylitteratur Sport Sport

Skriva: Sångtexter

Chattar Chattar Chattar Fantasyberättelser Chattar Lyssna: Punkrock Rock Föräldrar Kompisar Soul RnB Ljudböcker Radio Föräldrar Kompisar

High school musical Radio Föräldrar Kompisar Radio Föräldrar Kompisar Hip Hop Reggae Föräldrar Kompisar Hip Hop Reggae Föräldrar Kompisar Hip Hop Reggae Föräldrar Kompisar Hip Hop Reggae Föräldrar Kompisar TV/film: Serier

Film Serier Serier Film Serier Film Serier _Sporten Film Serier Film Sporten Nyheterna Film Sporten Film

Dator/Internet: Datorspel Surfar på nätet

Chattar Datorspel Surfar på nätet _Chattar Chattar Datorspel Chattar Datorspel

I tabell 1 ser man att framförallt inom områdena läsning och lyssna skiljer sig flickor och pojkar åt rörande vilka genrer som konsumeras. I de tre övriga kategorierna är de däremot mer samstämmiga.

Tabell 2 Skolans textvärldar *BoF = Barn och Fritidsprogrammet

Lisen Aldijana Sofie Susanna Jonas Erik Fadi Mattias

Program BoF* BoF* Hantverk Hantverk Energi Energi Bygg Bygg

Läsning: Noveller

Dikter Noveller Dikter Romaner Utdrag ur skön- Litteratur

Romaner Utdrag ur skön- Litteratur

Roman Roman Utdrag ur skön- litteratur Utdrag ur skön- litteratur Skriva: Dikter

Berättelser Dikter Berättelser Recensioner Artiklar Recensioner Artiklar Berättelser Analyser Berättelser Analyser Recensioner Recensioner Lyssna: Läraren

Klasskamrater Mp3

Läraren

Klasskamrater Läraren Klasskamrater Läraren Klasskamrater Läraren Klasskamrater Läraren Klasskamrater Läraren Klasskamrater Läraren Klasskamrater

TV/film: Film Film Film Film Film Film Film Film

Dator/Internet Skriva

Info.sök Skriva Info.sök Skriva Info.sök Skriva Info.sök Skriva Info.sök Skriva Info.sök Skriva Info.sök Skriva Info.sök

I tabell 2 kan man se att likheterna och skillnaderna mellan eleverna framförallt är programbaserat och inte könsbaserat. De elever som går i samma klass uppger att de tillgodogör sig ungefär samma typ av text i svenskundervisningen. Här blir det tydligt att innehållet i svenskundervisningen kan skilja sig från olika klasser och lärare.

Tabell 3 Texter med kunskapsvärde enligt eleverna *BoF = Barn och Fritidsprogrammet

Lisen Aldijana Sofie Susanna Jonas Erik Fadi Mattias

Program BoF* BoF* Hantverk Hantverk Energi Energi Bygg Bygg

TV/Film: Dokumentär Livsstils- program Dokumentär Livsstils- Program Dokumentär Livsstils- Program Dokumentär Livsstils- program

Dokumentär Dokumentär Dokumentär Dokumentär

Böcker: Faktionslitteratur Faktionslitteratur Faktionslitteratur Faktionslitteratur Faktaböcker All typ av skriven text Faktaböcker Faktaböcker

Musik: Sångtexter Sångtexter Sångtexter Sångtexter Sångtexter

Dator/Internet: Internet

World of Warcraft Internet Internet Internet Internet Internet Internet Internet

5. Diskussion och slutsatser

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka textvärldar gymnasieelever rör sig i under sin fritid och hur de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. För att söka svar på syftet presenterar vi vår analys med utgångspunkt i frågorna som vi använt till vår hjälp. Svaren på vår fjärde frågeställning, om det går att urskilja några likheter/skillnader mellan pojkar och flickor, integreras som en del av svaret på de övriga tre.

5.1 På vilket sätt använder eleverna fritidens textvärldar?

Våra resultat visar på att flickor i högre utsträckning läser såväl skönlitteratur som faktionslitteratur till skillnad från pojkarna som föredrar att läsa kortare texter såsom tidningsartiklar och faktatexter på Internet. Att flickor generellt läser mer böcker än pojkar är ett sedan länge känt fenomen vilket påvisas i rapporten TV och bokläsning – samspel eller

konkurrens? (Johnsson-Smaragdi & Jönsson, 2002) där det konstateras att läsvanorna mellan könen skiljer sig åt. Oavsett ålder läser flickor mer än jämnåriga pojkar och dessa resultat kan hänvisas till mitten av 1970-talet fram till slutet av 1990-talet. Med stöd i vår undersökning vill vi hävda att elevernas läsvanor idag ser oförändrade ut. Det finns ingenting som tyder på att pojkars och flickors preferenser gällande böcker är på väg att närma sig varandra.

Enligt Ulfgard (2003) är flickornas fritidsläsning mer utbredd än pojkarnas av den anledningen att flickor spenderar mer tid hemma. Ulfgard hänvisar tillflickrumskulturen som innebär att flickor oftare spenderar tid inomhus på sina rum där de lyssnar på musik, provar kläder och läser flicktidningar. Detta till skillnad från pojkarna som vistas utomhus eller spenderar sin lediga tid på fritidsgårdar där möjligheten att läsa i stort är obefintlig. En annan förklaring som ges i rapporten TV och bokläsning – samspel eller konkurrens? (Johnsson-Smaragdi & Jönsson, 2002) är att läsning kräver mer koncentration än TV-tittande vilket vanligtvis är en egenskap som tillskrivs flickor i större utsträckning än pojkar. Man ska dock inte förväxla ovanstående resonemang med en konkurrens mellan TV-tittande och bokläsning. (Johnsson-Smaragdi & Jönsson 2002) kommer fram till att se på TV och att läsa böcker inte är utbytbara aktiviteter och således på intet vis konkurrerar. Detta kan härledas till våra resultat vilka visar att flickornas intresse för skönlitteratur inte ger vika för att se de på TV. Dessutom konsumerar både flickorna och pojkarna liknande TV-program i stor utsträckning. Något annat som förenar pojkarna och flickorna är intresset för musik. Det är tydligt att musiken likt TV-tittandet upptar en stor del av deras vardag vilken vi tror fungerar för att

kanalisera känslor vid olika stämningar men också som avslappning likt de övriga textvärldarna som används på fritiden.

Gällande Internet använder både pojkar och flickor sociala verktyg så som MSN och bilddagboken. Genom dessa verktyg tillgodogör de sig kortare texter skrivna av jämnåriga ungdomar vilka får direkt belöning i form av producerade svar och kommentarer. Tønnessen skriver ”Leserne/brukerne ser ut til å gå for aktivitetsformer som tilbyr umiddelbar respons, der tekstresepsjon og –produksjon glir over i hverandre.” (Tønnessen 2003:39) Denna typen av läsning vill vi kalla dialogisk i den bemärkelsen att text produceras i gemenskap med andra i realtid. Våra resultat visar även att chattspåket försöker efterlikna vårt talspråk vilket blir tydligt då skriften nedtecknas enligt talets prononciation och även känsloyttringar skrivs in i texten så som ”skratt” eller ”ler”. Enkelt uttryckt skulle man kunna beskriva chattandet som en hybrid mellan tal- och skriftspråket.

Beträffande datorspelande visar vår undersökning att både hälften av pojkarna och flickorna frekvent spelar datorspel på sin fritid. Emellertid skiljer sig både spelen och sätten att spela på, mellan könen. Enligt Olin-Scheller (2006) spelar pojkar framförallt för att kunna identifiera sig med hjälten i spelet. Pojkarnas förhållningssätt till datorspel beror på att de kompenserar sina tillkortakommanden på andra arenor med att skapa en stark maskulin hjälte i ett datorspel. Vidare förklaras att pojkar föredrar datorspel framför skönlitteratur på grund av att de hellre skapar en egen berättelse där de själva spelar huvudrollen, istället för att få en tillrättalagd historia presenterad för sig. Detta medför en känsla av delaktighet i den fiktiva världen och en upplevelse av ansvarstagande för vad som sker vilket kan ses som en möjlig förklaring till varför pojkar tycks vara uppslukade av just spel där de får möjlighet att ta kommando över fiktionen. Olin-Scheller tydliggör i sin avhandling att detta är ett beteende reserverat för pojkars spelande. Dock stämmer hennes resultat inte överrens med vår undersökning vilken visar att såväl pojkar som flickor intresserar sig för spel där de på egen hand styr berättelsen framåt. Lisen, som oftast spelar WoW, har skapat en karaktär i den virtuella världen som har både pojkvän och husdjur. Sofie som oftast spelar The Sims, som kallas för ett virtuellt dockhus, skapar också berättelser i spelet och ger liv till karaktärer som hon kan identifiera sig med. Pojkarna i vår undersökning spelar däremot mest för utmaningarna, problemlösandet och det höga tempot i WoW. Även de skapar karaktärer men de lägger tonvikten på att deras hjälte ska klättra i nivåer. Den stora skillnaden mellan

skapa en virtuell värld med ett vardagsliv, medan pojkarna koncentrerar sig på de problemlösande och mest action-fyllda delar i datorspelen. Ytterligare en aspekt av datorspel är den kommunikativa. I många av de onlinebaserade datorspelen är det mycket viktigt att man kan kommunicera med andra spelare då man ofta spelar i lag eller går ihop i olika spelgrupper för att lösa problem. Dragningskraften för onlinespel som till exempel World of Warcraft är enligt vår informant Lisen, att man kan umgås med människor från hela världen samtidigt som man spelar.

5.2 Vilket kunskapsvärde har fritidens textvärldar för eleverna?

Samtliga pojkar och majoriteten av flickorna anser att fiktiva TV-serier inte på något sätt är berikande. Detta motiveras genom att TV-serierna saknar direkt anknytning till verkligheten vilket ses som en viktig faktor i bedömningen av textvärldarnas kunskapsvärde. Rönnberg (1997) skriver emellertid i sin undersökning TV är bra för barn att TV-serier ska ses som en nyttig kunskapskälla. Hon menar att åskådare av TV-serier får tillfälle att betrakta mänskliga relationer från samtliga inblandades perspektiv vilket begripliggör världen än mer. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att genrens välkända överdrifter och stereotyper erbjuder ungdomar förklaringar som är tillräckligt ”onyanserade” för att bli förståeliga. Vidare påvisas skillnaden mellan ungdomstidningarnas romantikberättelser och TV-serier där det förstnämnda kritiseras för sin överoptimism och lycklig slut medan TV-serier förevisar problematiska relationer där förenkling och avtrubbning snarast motverkas. Rönnberg skriver även om barns motiv till att titta på TV-serier och menar här att de använder mediet i enlighet med både subjektiva motiv såväl som kollektiva vilket i sin tur hänger samman med deras ålder, intressen, behov och problem. För att förtydliga resonemanget skulle man kunna säga att den flicka som insett vikten av att inte låta sig domineras av en man, kommer i TV-serierna att söka efter bilder av starka flickor. På så vis blir karaktärer i TV-serierna användbara som byggmaterial vid skapandet av barnets identitet, dess sociala band och grupptillhörighet.

Jerry Mander (1981) menar, till skillnad från Rönnberg, att TV utger sig för att representera verkligheten när det i själva verket bara är artificiellt.

De som kontrollerar återskapelse-processerna omdefinierar verkligheten för alla andra och skapar hela den mänskliga upplevelsevärlden, vårt kunskapsområde. Vi blir underkastade dem. Begränsningen av vår upplevelse blir grunden för deras kontroll av oss. (Mander 1981:62)

Mander ser enkelt uttryckt TV:n som ett uttryck för ”statlig” kontroll där mänskliga erfarenheter går förlorade till förmån för konstruerade sanningar. Persson (2000) däremot menar att populärkulturen allt mer utvecklats mot tragedi. Kritiken mot populärkulturen har enligt honom tidigare varit att den erbjuder sina konsumenter en verklighetsflykt men Persson ställer sig frågande till om det fortfarande stämmer. Trenden går enligt honom mot att program på TV allt oftare speglar verkligheten och inte längre kan lova tittarna en paus från realiteten. Av elevsvaren att döma ses emellertid TV-serier ännu som en verklighetsflykt då de inte baseras på händelser direkt tagna ur det verkliga livet. Endast Aldijana lyfter fram vikten av att titta på serier då hon menar att de återger händelser som speglar verkligheten på ett äkta sätt vilket hon exemplifierar med sitt eget liv då hon flertalet gånger tycker sig kunna känna igen situationer. Vidare förklarar hon att det finns mycket att lära av detta, så som att handla ”rätt” vid olika tillfällen eller förstå hur andra människor tänker och resonerar.

Samtliga elever tar upp dokumentärer som en kunskapsrik källa då dessa speglar verkligheten. Emellertid hävdar Rönneberg (1997) att barn tolkar och reagerar på ett annat sätt till skillnad från hur vuxenvärlden önskar, vilket istället kan bli problematiskt. En alltför negativ bild av barn i exempelvis Tredje världen kan resultera i att de reagerar med avståndstagande istället för med eftersträvande förståelse. Huruvida eleverna har möjlighet att diskutera dokumentärer med sin lärare eller annan vuxen vet vi inte men det är tydligt att dessa inte följs upp enligt elevernas uppgifter, under åtminstone svenskundervisningen, vilket vi menar medför att dokumentärerna riskerar att förlora en del av den givna kunskapen.

För eleverna förefaller alltså TV:ns faktionberättande vara en objektiv bild av verkligheten precis som, enligt flickorna, faktionslitteraturen. Samtliga flickor menar att de lär sig förstå sin omvärld genom att läsa denna typ av genre. Olin-Scheller (2006) skriver i sin avhandling att flickornas möte med faktionslitteratur tycks syfta till att både skaffa sig saklig information om ett faktiskt förhållande och samtidigt uppleva en starkt känslomässig påverkan. Berättelserna om unika människoöden skapar en närhetskänsla som flickorna sedan använder för generella tolkningar av stora sammanhang. Men andra ord är steget från att läsa om en enskild individ till att låta denne representera livsvillkor för större grupper av människor, inte stort. Behovet av att söka kunskap är betydelsefullt vilket förklarar varför flickorna värdesätter böcker innehållande verklighetstrogna budskap eller djupare mening. Vad gäller fiktionslitteratur betonar flickorna krav på realism för att kunna lära sig något om verkliga

skriftspråkets utveckling oavsett genre. De två eleverna tillägnar sin fritid mycket skrivande då Aldijana skriver sångtexter medan Erik intresserar sig för att skriva fantasyberättelser vilket de menar gynnats av det starka intresset för läsning. Gällande de övriga pojkarna tas faktaböcker upp som en kunskapskälla vilket återigen kan kopplas till värdet av realism.

Vikten av verklighet konstateras även på ungdomarnas egna arena vilket kan exemplifieras genom ett citat man möts av på bilddagbokens hemsida, ”Bilddagboken är ett socialt verktyg som låter dig dokumentera dina dagar i bild och spara ögonblicken för dig själv och visa dem för andra. Välkommen till verkligheten, alla har något intressant att berätta.” Cyberrymden är något samtliga informanter anser vara en ypperlig källa till kunskap. Sofie säger att ”allt kunnande finns ute på nätet” (ur: Intervju med Sofie den 3 april 2009) och Erik menar att Internet kan ses som ”facit på verkligheten”. (ur: Intervju med Erik den 31 mars 2009) För den skull används Internet till informationskonsumtion på fritiden men också i skolan. Skolan skulle emellertid kunna bidra med att skapa fler förutsättningar genom att exempelvis låta eleverna undersöka de diskurser om genus, teknik och identitet som cirkulerar i loka- och globala mediesamhällen. Ett förslag på hur det skulle gå till är att flickor som inte accepterar reklamens konstruktion av en svensk tonårsflicka, på egen hand producerar andra identiteter, bilder och berättelser som sedan läggas ut på nätet. (Heith 2006) Greczanik (www.skolverket.se) betonar vikten av att tala om Internetetik och webbpublicering då elevernas publikationer blir en del av deras ansikte på nätet. På så vis medvetandegörs språkets betydelse och vad det avslöjar och säger om eleverna själva. Greczanik som arbetat med bloggar i undervisningen anser att det är ett utmärkt pedagogiskt verktyg. Bloggen ger möjlighet till språkutveckling, skrivträning och reflektion. Vidare menar hon att det är ett kommunikativt verktyg och ett redskap för demokratisk träning där alla får möjlighet att komma till tals, även de tystlåtna. Dess inbyggda funktion för att lämna kommentarer på inlägg erbjuder även dialog mellan skribent och läsare. När eleverna skriver i en blogg riktar de sig således mot en publik. Det kan vara de egna klasskamraterna, en annan klass eller en större publik. Det viktiga är att det finns en tydlig mottagare menar Greczanik.

En annan värdefull kunskapskälla som främst pojkarna pekar på är musik och då framförallt raptexter. De menar att musikstilen representerar det hårda och verkliga livet i USA:s slumområden. Fadi säger ”De sjunger ju om det som hänt på riktigt och som händer dem alltid” (ur: Intervju med Fadi den 1 april 2009) vilket vi tolkar som en betoning av kravet på realism för att kunskapande ska kunna äga rum. Av elevsvaren att döma tillämpas dock inte

elevernas musikval i svenskundervisningen vilket enligt vår mening skapar en barriär mellan skolans och fritidens textvärldar. Persson (2000) menar att populärkulturen för många har blivit ett alternativt bildningsmedel som idag konkurrerar med skolan om elevernas tid, uppmärksamhet och intresse. Ett stort antal elever värderar populärkulturen högt och uppfattar den som mer meningsfull och identitetsskapande än det som erbjuds i skolan. Detta kan enkelt exemplifieras genom musiklyssnandet eller de rituella sammankomsterna med vännerna framför videon. Vi tolkar dock informanternas svar kring kunskapsvärdet i fritidens textvärldar aningen vacklande då populärkulturen värderas efter dess verklighetsanknytning. Om vi ser närmare på elevernas svenskundervisning anar vi av elevsvaren att döma att lärarna inte väljer att utgå från deras intressen och erfarenheter av det vidgade textbegreppet. Till följd härav tror vi att lärarna är av den åsikten att skolan bör förmedla kunskap vilken eleverna inte får tillgång till på sin fritid. Enkelt uttryckt ska svenskundervisningen ses som en motbild till fritiden där ämnet ger plats åt en ny värld. Vi däremot menar att svenskundervisningen borde syssla med att ge eleverna ökat självförtroende för deras egna populärkulturella val och sedan utifrån dessa koppla till t.ex. klassisk litteratur med liknande teman. Ett annat förslag vore att försöka plocka ut väsentligheter att diskutera för att få eleverna att lära sig något nytt och t.ex. få möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till olika typer av texter. På så sätt är vi övertygade om att eleverna lättare kan komma till insikt om att det de sysslar med på fritiden faktiskt har ett kunskapsvärde.

5.3 Hur ser eleverna på sambandet mellan fritidens textvärldar och

svenskundervisningens textvärld?

I vår undersökning har två arenor utkristalliserat sig: dels fritiden med dess textvärldar, dels skolan med sin textvärld. När vi vid intervjuerna diskuterade sambandet mellan dessa två arenor talade vi både om ifall eleverna i skolan kunde dra någon nytta eller se samband från sin fritid och vi diskuterade även det motsatta förhållandet. Det vill säga: ifall eleverna på sin fritid kunde dra nytta av eller se något samband med skolan och svenskundervisningen. Det tycks som om en minoritet av eleverna kan se något samband mellan vad de gör hemma kopplat till skolgången, då de nämner att läsning på fritiden genererar ett bättre skriftspråk. Svenskundervisningens inflytande på fritiden menar eleverna är minimal. Här nämns att de gör läxorna på fritiden, men vilken nytta eleverna kan dra av svenskundervisningen utanför skolan kan de inte säga. Då endast två elever uttrycker att de tack fritidsläsning kan se någon