1
Svenskämnet och digitaliseringen
En kvalitativ undersökning av hur digitaliseringen påverkar
svenskämnet på gymnasiet.
The Swedish subject and digitalisation
A qualitative study of how digitalisation affects the Swedish subject in upper secondary school.
Mina Towfik Shalan
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Birgitta Norberg Brorsson och kommunikation
Svenska Examinator: Stefan Blom
Examensarbete/självständigt arbete i lärarutbildningen Avancerad nivå
2
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod SVA412 15 hp Termin VT21 År 2021
SAMMANDRAG
___________________________________________________________________________ Mina Towfik Shalan
Svenskämnet och digitaliseringen
En kvalitativ undersökning av hur digitaliseringen påverkar svenskämnet på gymnasiet. Swedish subject and digitalisation
A qualitative study of how digitalisation affects the Swedish subject in upper secondary school.
2021 Antal sidor: 41
___________________________________________________________________________ Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på digitaliseringen i svenskämnet i förhållande till revideringen av ämnesplanen från Skolverket och annan litteratur.
Frågeställningarna som ska besvaras är tre och lyder: Hur använder tio svensklärare digitala verktyg i undervisningen? Hur påverkas tio lärares pedagogiska roll av den nya revideringen i ämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet? På vilket sätt anser lärare att elever påverkas av digitaliseringen i klassrummet. Resultatet visar att några lärare använder dator som ett komplement till undervisningen och andra använder den mindre. Några lärare är positiva till digitala verktyg för att de ser en utveckling i hur eleverna skriver och resten av deltagarna tyckte att det var ett störningsmoment.
3
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte och frågeställningar ... 5
1.2 Uppsatsens disposition ... 5
2. Bakgrund och tidigare forskning ... 6
2.1 Digitalisering i skolan – skolverksrapport ... 6
2.2 Styrdokument ... 7
2.3 Forskning om undervisning i svenska med hjälp av digitala verktyg (Bl.a. Holmberg) ... 8
2.4 Teoretisk bakgrund ... 12
2.5 TPACK som teoretiskt ramverk ... 12
2.5.1 TPACK ... 12
3. Metod och material ... 15
3.1 Kvalitativ semistrukturerad studie ... 15
3.2 Urval ... 15
3.3 Genomförande ... 16
3.4 Analys ... 17
3.5 Reliabilitet och validitet ... 17
3.6 Etiska överväganden ... 17
4. Resultat ... 19
4.1 Hur lärare använder digitala verktyg i svenskundervisning ... 19
4.2 Lärares pedagogiska roll ... 22
4.3 Hur eleverna blir påverkade av digitalisering i klassrummet ... 24
4.3.1 Positiv påverkan av digitala verktyg ... 25
4.3.2 Negativ påverkan av digitala verktyg ... 26
4.4 Sammanfattning av resultat ... 28
5. Diskussion ... 30
5.1 Hur använder svensklärare digitala verktyg i undervisningen? ... 30
5.2 Hur förändras lärares pedagogiska roll av digitala verktyg? ... 31
5.3 Hur påverkar digitala verktyg elever i klassrummet? ... 32
6. Avslutning ... 33
7. Framtida forskning ... 34
Referenser ... 35
4
1. Inledning
Samhället idag har blivit till ett informationssamhälle tack vare utvecklingen av internet som används för att söka information och som ett sätt att kommunicera via nätet. Skolan är en del av samhällets förändring vilket vi tydligt kan se i digitaliseringen (Lundgren m.fl. 2014, s. 135). När samhället förändras snabbt förväntas skolan att rusta eleverna med det som väntar dem efter skolan. Lärarna har fått allt större krav på sig att stärka elevernas digitala
kompetens eftersom samhällsutvecklingen är beroende av digitala verktyg. Kunskaper om IKT (Informations – och kommunikationsteknik) är något som krävs av lärarna nu för tiden vid en anställning. Skolverket skriver att användning av IKT i undervisningen kan ha positiv effekt på elevers skriftspråk (Skolverket 2020). 2017 reviderades och tydliggjordes den digitala kompetensen i kursplaner, läroplaner och ämnesplaner för både grundskola och gymnasieskola samt vuxenutbildning. I Läroplanen för gymnasieskolan står det: ”Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.” (Skolverket 2011). Det står även: ”I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala
kompetens.” (Skolverket 2011).
Idag har vi en pandemi som cirkulerar runt i världen och på grund av den har dagens lärare som tidigare haft vanlig klassrumsundervisning lärt sig att använda digitala verktyg som Zoom eller Meet. Under det senaste året har jag själv arbetat med digital undervisning via Zoom med mina elever på grund av Covid – 19. Digitala verktyg har bidragit till att jag ändå har kunnat ha undervisning med mina elever även om skolan har varit stängd för
klassrumsundervisning. Detta har underlättat för oss lärare att ha kontakt med elever och kollegor. Samhället idag har stora förväntningar på elever som går ut skolan och in i arbetslivet att IKT är något de förväntas kunna.
Jag upplever att det är viktigt som blivande svensklärare att lära sig om digitala verktyg för att variera undervisningen och fånga elevers intresse för lärande. Jag upplever även att det är viktigt att lärare resonerar om hur de använder digitala verktyg i undervisningen, hur deras roll förändras av digitala verktyg och om elevers lärande påverkas av digitala verktyg. Det leder till en ökad kunskap om hur digitala verktyg kan användas i undervisningen.
5
1.1 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva de utmaningar som lärare och elever ställs inför med digitaliserad undervisning. Syftet i första hand är att undersöka hur lärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen och hur den påverkar elever och sig själva i ämnet svenska.
Jag söker svar på följande frågeställningar:
1. Hur använder tio svensklärare digitala verktyg i sin undervisning?
2. Hur uppfattar tio lärare sin pedagogiska roll av den nya revideringen i ämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet?
3. På vilket sätt anser lärare att elever påverkas av digitaliseringen i klassrummet?
1.2 Uppsatsens disposition
I kapitel två av uppsatsen beskrivs forskningsbakgrund med teoretisk bakgrund och tidigare forskning. Efter detta ges en definition av alla begrepp som används senare i uppsatsen. Metodval och insamlat material beskrivs i kapitel tre. I kapitel fyra beskrivs resultatet av de gjorda intervjuerna (se bilaga 2). I kapitel fem analyseras resultatet och senare i uppsatsen beskrivs diskussionen av resultatet i kapitel sex samt en utvärdering av metod. I kapitel sju presenteras studiens slutsats och en avslutning.
6
2. Bakgrund och tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för digitalisering i skolan och vad styrdokumenten säger om användningen av digitala verktyg i ämnet svenska. Vidare följer tidigare forskning om hur digitaliseringen faktiskt används i svenskämnet slutligen följer en beskrivning av begreppen PCK och TPACK utgångspunkt i uppsatsen.
2.1 Digitalisering i skolan – skolverksrapport
I en rapport från Skolverket Digitalisering i skolan – möjligheter och utmaningar (2018, s. 12) skriver de om att skolan har sedan 1970-talet använt en sorts digitalisering i skolan. Det började med en elektronisk miniräknare som skulle stödja elevernas matematiska utveckling. På 1980-talet var nästa steg en persondator i varje klassrum och efter det började diskussionen om huruvida digitala verktyg var ett stöd för lärare eller om det påverkade elevernas
färdigheter negativt. Detta resulterade i att den digitala skolvärlden tog fart 2007 – 2008 då tillgången till internet blev stabil. Mellan åren 2005 – 2010 debatterades det om elevernas användning av digitala verktyg och därefter infördes olika lärplattformar (Skolverket 2018, s. 12 – 13). En annan rapport från Skolverket IT – användning och IT – kompetens i skolan (2016, s. 66) nämner att den största användningen av digital teknik i undervisningen ligger i ämnena svenska och samhällskunskap. Digital teknik används till att skriva uppsatser, inlämningsuppgifter och söka information. Digitala verktyg används även till att göra presentationer i ämnena svenska och samhällskunskap.
Tomas Kroksmark presenterar en studie om införandet av en – till – en i grundskolan som kallades för Falkenbergsprojektet. Begreppet en – till – en innebär att varje elev och lärare ska ha en bärbar dator med internetuppkoppling som ska följa med till varje lektion. Syftet med projektet är att datorn ska integreras med undervisningen. Lärare som varit delaktiga i studien menar att en – till – en införandet synliggör elevers kunskapsutveckling genom att lärare enkelt kan följa deras arbeten och kan ge formativ återkoppling under arbetets gång (Kroksmark 2013, s. 52 – 53).
7
2.2 Styrdokument
I Läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket 2011) står det skrivet om hur eleverna behöver kunna orientera sig och agera i en verklighet som vi lever i idag med ett stort
informationsflöde och ökad digitalisering som förändras i en snabb takt. Att använda sig av digitala verktyg är därför viktigt för eleverna eftersom de behöver finna, tillägna och använda ny kunskap. Studierna i skolan ska stärka eleverna i kommande förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen som ställer krav på deras kunskaper samt sätt att arbeta. Det står även att eftersom samhället har blivit allt mer digitaliserat ska skolan bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Det är också skolans ansvar att bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. Eleverna ska även få möjlighet till att utveckla sin förmåga till att utvecklas genom att få använda digital teknik i skolan.
I ämnesplanen för ämnet svenska står det efter en revidering år 2017 om digitalisering i skolan. I syftet för ämnet svenska står det:
Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.
Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana egenskaper som muntlig och skriftlig
kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier. I detta ingår att använda digitala verktyg och medier för presentation, kommunikation, interaktion och samarbete när det gäller texter. (Skolverket, SKOLFS 2017:15, s. 31).
Den text som är markerad med blå färg är revideringen från 2017. Skolan ska bli mer digital för att förbereda eleverna för livet efter skolan.
Enligt Sjöblom och Jensinger (2020, s. 20–21) kan lärare idag inte undvika att använda digitala verktyg då det tydligt framgår i skolans läroplan. Skolan är skyldig till att eleverna ges möjligheten till att uppnå skolans mål med hjälp av digitala verktyg och därför behöver eleverna ges stöd som de behöver för att kunna uppnå målen. Digitaliseringen i skolan är inte något som ensamt kan skapa en utveckling i elevernas resultat, för att digitaliseringen ska bli
8
ett positivt verktyg behövs det att lärare förstår tekniken som används och är trygga i att använda tekniken i klassrummet. Detta berör även Sara Bruun (2015, s.19) som betonar att lärare måste följa med eleverna i utvecklingen.
2.3 Forskning om undervisning i svenska med hjälp av digitala
verktyg (Bl.a. Holmberg)
Holmberg (2010, s. 34 – 35) anser att dagens skriftsamhälle har förändrats från pennskrivande till datorskrivande. Skolor i Sverige har tidigare haft fokus på läsinlärning men sedan
fokuserat målet för skrivande. Detta har lett till att skolan har investerat i datorteknik för att följa med i samhällets utveckling medan elevers skrivande inte har följt med lika snabbt som det vardagliga skrivandet utanför skolan. Holmberg (2010) menar att när elever har följt med i den digitala utvecklingen hemma så har skolan haft penna och papper som verktyg, alltså har skolan utvecklats sent i takt med samhällets utveckling.
Om en elev skriver en text blir den knappast meningsfull om den inte följer en röd tråd. Med hjälp av SFL – modellen kan lärare organisera skrivarbetet så att elever får det stödet som behövs för att skilja det vardagliga språket från skriftspråket. Holmberg (2010) fortsätter att illustrera vad som krävs av elever i svenskämnet när det kommer till skriften. För att få betyget godkänt motsvarande betyget E idag i svenska krävs det att eleven anpassar sina texter till olika mottagare. Det innebär att eleven måste skriva texter som blir förstådda av alla människor utöver den undervisande läraren. Med hjälp av SFL – modellen ska lärare hjälpa elever att skriva texter på en ideationell och textuell nivå men berör inte så mycket den interpersonella. Den ideationella innebär specialiserat språkbruk som skiljer sig från det vardagliga språket och den textuella innebär att elever skriver längre texter med monolog eller teser i en argumenterande text. Den interpersonella funktionen är inget lärare fokuserar på eftersom den berör det vardagliga språket som elever får utanför skolan (Holmberg 2010, s. 36 – 37).
Möjligheten med digital kompetens i skrivutvecklingen enligt Hoel (2009) är att elever kan bearbeta sina texter efter lärares feedback när de skriver med dator. När elever skriver med dator kan de bearbeta texten genom att flytta på stycken, ta bort eller lägga till text vilket inte går lika smidigt när de får skriva för hand. Elever får också tillgång till att strukturera sina
9
idéer i texten genom att lägga till text allt eftersom de får en idé. Hoel (2009) belyser även vad som händer med handstilen när dator nästan har tagit över textarbetet i skolan. Handstilen är den som definierar vår identitet och personlighet, det är även viktigt att kunna skriva för hand eftersom det finns många skrivsituationer där människor inte har tillgång till dator (Hoel 2009, s. 223 – 224, 226 – 227).
Rasmusson (2014) skriver i sin doktorsavhandling om hur läsförståelse är en central
kompetens enligt svenska styrdokumenten, Läroplanen (Lgr11 och Gy11) och kursplanen för ämnet svenska. Rasmusson (2014) nämner även andra aspekter från Skolverket (2011b, s. 13), att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket både muntligt och skriftligt. I Läroplanen står det även att skolan ska hjälpa elever till att stimulera deras intresse för läsning och lära sig att söka och kritiskt granska information från olika källor. Elever ska också förvärva lässtrategier och kunna relatera till egna
erfarenheter. Rasmusson (2014) belyser även om läsvanor i Sverige och att i gruppen 9 – 17 åringar har bokläsandet minskat när digitaliseringen tog fart. Ungdomar läser inte fysiska böcker eller besöker ett bibliotek lika ofta längre när internet finns tillgängligt för att söka i digitala uppslagsverk. Ungdomar tillbringar mer tid framför skärmen för att använda informations – och kommunikationsteknik som digital läsning, som är något som krävs i dagens samhälle. Rasmusson (2014) menar i sin diskussion att av den kontexten texten presenteras i kan påverka elevers läsförståelse men Skolverket menar att elever ska möta texter som de ofta läser på fritiden. Rasmusson (2014) menar att förändrade läsvanor och en ökning av digitalisering i samhället ställer krav på skolan. En annan synpunkt som Rasmusson (2014) belyser i sin diskussion är att skolan ska vägleda elever genom digital läsning eftersom det krävs något utöver det som krävs av traditionell text. Rasmusson (2014) menar i sin diskussion är att skolan ska sträva mot att hjälpa elever att förstå digitala texter så som traditionella på grund av den ökade digitaliseringen i samhället (Rasmusson 2014, s. 16 – 18, 71 – 72).
Jenny Edvardsson m.fl. (2018, s. 28) belyser den nya revideringen av ämnesplanen för
svenska på gymnasiet som visar en medvetenhet om konsekvensen med den nya förändringen i kommunikation:
Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.
10
(SKOLFS 2010:261, citerad i Edvardsson 2018, s.28).
Edvardsson (2018) belyser att även om digitaliseringen ger eleverna möjligheter till att skapa texter som består av flera modaliteter så kan användandet av digitala verktyg skapa
svårigheter i klassrummet. Många elever äger en mobiltelefon som de använder och som lärare är det svårt att överblicka vilka sidor eleverna använder. Det är viktigt att som lärare reflektera hur digitala verktyg kan användas i klassrummet. En annan viktig punkt är att läraren tillsammans med eleverna diskuterar kring digitala verktyg och användningen av dem för att underlätta skolarbetet eller när det är ett distraktionsmoment (Edvardsson m.fl. 2018, s. 71 – 72).
Edvardsson (2020) skriver om svenskämnet och den digitala kompetensen. I Gy11 står det om den digitala kompetensen, den ska leda elever till att utveckla sin förmåga att använda
skönlitteratur och andra typer av texter som källa för förståelse av andra människors erfarenheter och livsvillkor. Edvardsson väljer att fokusera på svenska 1 som är en obligatorisk kurs för alla som läser på gymnasiet. I centrala innehållet för svenska 1 visar Edvardsson hur den digitala kompetensen är en viktig del i svenskundervisningen:
• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt
sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
• Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. • Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
• Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
• Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.
11
Den blåmarkerade texten ovan visar den nya revideringen av ämnet svenska som ger större omfattning av den digitala kompetensen och som berör elevers skrivande, tal, läsning och arbete med källkritik (Edvardsson 2020, s. 13 – 14).
Edvardsson (2020) belyser även vilka möjligheter och utmaningar det finns med den digitala kompetensen i undervisningen. Möjligheterna som Edvardsson skriver om är att lärare ska använda digitala verktyg som ett komplement till undervisningen och stöd. Elever som har som har svårt med att läsa och skriva kan behöva digitala verktyg med hjälpmedel som underlättar för dem i klassrummet. Digitala hjälpmedel kan vara, rättstavning, förstorad text och inläst material. En annan möjlighet kan vara för elever som inte kan skriva för hand på grund av klumpig finmotorik, då kan tangentbordet leda till längre texter. Det finns alltså mycket möjligheter med digitaliseringen i svenskundervisningen (Edvardsson 2020, s. 14 – 15).
Vilka är då utmaningarna? Edvardsson (2020) nämner spel och sociala medier som en stor distraktion. Eleverna har tillgång till egen dator i dag vilket leder till att när elever arbetar med sina texter så kan de samtidigt ha spel eller annat flöde framme. En annan utmaning är om lärare lämnar elever ensamma i informationsflödets värld. Edvardsson (2020) menar att risken med klipp – och klistra – aktiviteter, kan leda till att elever hämtar lite information från flera olika källor för att sedan skriva ihop den till sin egen utan att referera till källor (Edvardsson 2020, s. 16).
Sylvana Sofkova Hashemi och Maria Spante (2016) beskriver svenskundervisningen som ett samarbete och kommunikation. Detta innebär att det ska finnas ett samarbete och
kommunikation mellan lärare och elev samt mellan elever. De belyser även att språket är det redskap vi använder för att tänka, kommunicera och lära. Ett citat som styrker det Hashemi och Spante skriver om från Skolverket som lyder:
Utvecklas i samspel med andra och det är också med hjälp av språket vi skapar vår identitet, förstår oss själva och andra, och har möjligheter att ingå i gemenskaper med andra (Skolverket 2011b, s. 5)
Hashemi & Spante (2016) anser även att många svensklärare på gymnasiet tycker att digitala verktyg inte utvecklar elever i kommunikations – och samarbetsförmåga (Hashemi & Spante 2016, s. 62).
12
2.4 Teoretisk bakgrund
2.5 TPACK som teoretiskt ramverk
I detta avsnitt redovisas TPACK – (Technological pedagogical Content Knowledge) som används som ett perspektiv för att studera hur lärare använder digitala verktyg i klassrummet med främst fokus på svenskämnet. TPACK kommer också användas för att studera hur lärare utvecklas i hanteringen av digitala verktyg av att använda dem i undervisningen.
2.5.1 TPACK
I rapporten från Skolverket Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar (2018) står det om TPACK, en forskning om att läraren behöver integrera teknik, pedagogik och ämneskunskap i undervisningen. Denna modell vidareutvecklades av två amerikanska
forskare Punya Mishra och Matthew Koehler av Shulman (1986) PCK – Pedagogical Content Knowledge. Shulman (1986) menade att en lärare behöver kombinera goda ämneskunskaper tillsammans med skicklighet som pedagog för att lyckas med bra undervisning. I figur 2 beskriver Shulman (1986) PCK med en bild.
PCK – Pedagogical Content Knowledge - Skärningspunkten som gör att undervisningen ger full potential
Figur 2: PCK modell av Shulman som beskriver skärningspunkten som uppstår när PK och
CK möts (Shulman, 1986) CK – Content Knowledge PK – Pedogogical Knowledge
13
Nedanstående begrepp beskrivs mer ingående om hur PK och CK som tillsammans skapar begreppet PCK
Pedagogical Knowledge (PK) – begreppet innebär lärares anpassning av undervisning för att
fånga elevers intresse för inlärning. Som lärare är det viktigt att anpassa undervisningen efter elevers behov, det vill säga att använda olika strategier för att utöka deras förståelse av ämnet.
Content Knowledge (CK) – begreppet innebär hur mycket kunskap lärare har om ett visst
ämne. Lärare ska förstå ämnet för att kunna hitta viktiga begrepp, teorier och annan fakta som är relevant för ämnet.
I figur 2 menade Shulman (1986) att pedagogiska kunskaper och ämneskunskaper ska sammanfogas och överlappa varandra för att bli en gemensam punkt för att undervisningen ska få sin fulla potential. Skulle dessa glida isär leder det till att undervisningen inte ger någon nytta för eleverna. För Shulman (1986) var det viktigt att läraren har kompetens för att förstå varför ett ämne kan vara svårt för några elever och enkel för andra. Läraren ska kunna nivåanpassa undervisningen efter eleverna i klassen. Till Shulmans (1986) PCK – begrepp adderades bokstaven T för teknisk kompetens efter vidare forskning av Mishra och Koehler.
TPACK – begreppet är som tidigare nämnt en vidare forskning av Shulmans begrepp PCK som utvecklades mer inom teknologin, då samhället har utvecklats så gör skolan det också. På Shulmans tid användes inte teknologin på samma sätt som idag, det som användes förr var skrivmaskiner eller overheadapparater vilket inte räknas som digitala verktyg som datorerna idag. Läraren bär med sig datorn till alla lektioner som ett komplement till undervisningen men på 1980 – talet, det vill säga på Shulmans tid hade läraren fokus på den pedagogiska rollen i stället för tekniken (Mishra & Koehler, 2006).
I figur 3 illustrerar TPACK:s tre kärnkomponenterna (teknik, pedagogik och ämneskunskap) i cirklar men det centrala i figur 3 är de fyra skärningspunkterna där kunskapen kombineras. 1. TPK – teknisk pedagogisk kunskap, 2. TCK – teknisk ämneskunskap, 3. PCK – pedagogisk ämneskunskap som alla tre tillsammans bildar TPACK – teknisk pedagogisk ämneskunskap
14
Figur 3 – Modell av TPACK – technological pedagogical content knowledge av Mishra och
Koehler. Källa: Skolverket 2018)
En mer ingående beskrivning av begreppen i TPACK – modellen:
Teknisk pedagogisk kunskap (TPK) – begreppet innebär lärares kunskaper i hur lärandet och
undervisning förändras när teknik tillämpas i klassrummet. Hur den pedagogiska rollen kan få fler möjligheter eller begränsningar med tekniska verktyg.
Teknisk ämneskunskap (TCK) – begreppet innebär hur teknik och ämneskunskap binds ihop
och hur lärare på bästa sätt kan använda teknik för att förstå ett ämne.
Pedagogisk ämneskunskap (PCK) – begreppet innebär lärares förmåga att väva samman
pedagogisk kunskap och ämneskunskap. Lärare ska anpassa undervisningen för att stödja elevers lärande och att man skapar en undervisning som handlar om ett ämnesinnehåll och inte röra till den med innehåll som inte hör till.
15
3. Metod och material
I detta kapitel följer en redogörelse för hur det empiriska materialet har samlats in. Jag börjar med att redovisa för valet av kvalitativ metod följt av urvalet av respondenter som ligger till grund för resultatdelen. Sedan följer en analys av det valda materialet och en diskussion av metodval och dess validitet samt reliabilitet.
3.1 Kvalitativ semistrukturerad studie
Enligt Alvehus (2013) är en semistrukturerad studie ett fåtal öppna frågor som deltagaren ska svara på men till ett bestämt tema. En semistrukturerad studie kan deltagarna påverka
innehållet men lyssnaren måste vara aktiv med följdfrågor för att kunna styra tillbaka innehållet om det krävs. Denna studie har genomförts som en kvalitativ semistrukturerad studie där tio lärare har intervjuats med specificerade frågor och följdfrågor. Frågorna som är valda till intervjun rör deltagarnas verklighet vilket leder till samtalet kan flyta på (se bilaga 2). Syftet med intervjuerna är att få en helhetsbild av hur lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i svenskämnet, hur digitala verktyg påverkar deras pedagogiska roll och hur eleverna i klassrummet blir påverkade av digitala verktygen utifrån lärares syn (Alvehus 2013, s. 83 - 84). Val av att enbart använda sig av intervjuer beror på att det finns en
möjlighet till fördjupad information som inte går att få med enkäter förutom en bred kunskap. Fördel med en kvalitativ metod är att intervjuaren och deltagaren kan få en närkontakt, det vill säga att det ger en bättre bild av lärares perspektiv och chans till att ställa följdfrågor.
3.2 Urval
Urvalet i uppsatsen styrdes av syftet av studien, att undersöka lärarnas vana vid användning av digitala verktyg i undervisningen i ämnet svenska på gymnasieskola genom intervjuer. Totalt genomfördes tio intervjuer med tio lärare som undervisar i svenskämnet på gymnasiet. Intervjuerna tog ca 40 minuter vardera och utgick från frågorna som används i
frågeställningen samt följdfrågor som frågas efter den intervjuades svar. (se bilaga 2)
Tidigt i processen skickades ett inlägg på plattformen Facebook i en grupp för endast svensklärare där syftet med studien presenterades och vilka deltagare som efterfrågades och som var målgruppen. De som ville delta fick kommentera med ett ”ja” för att senare kontakta
16
dessa via Messenger, en chattfunktion som tillhör Facebook. Kravet var att alla som ville delta skulle ha en lärarlegitimation. Deltagarna fick missivbrevet skickat som dokument till deltagarna.
Det resulterade i sex deltagare som visade intresse för att delta i studien från olika orter i Sverige. Sedan användes bekvämlighetsurvalet som Alvehus (2013) skriver om i boken
Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok på sidan 69. För att utöka urvalet
kontaktades en kollega med några kontakter inom läraryrket vilket ledde till ytterligare fyra lärare. I uppsatsen har de tio lärare som intervjuats angivits med siffror från 1 – 10 enligt följande.
Lärare 1 – 4 år som svensklärare
Lärare 2 – 9 år som svensklärare
Lärare 3 – 10 år som svensklärare
Lärare 4 – 25 år som svensklärare
Lärare 5 – 17 år som svensklärare
Lärare 6 – 8 år som svensklärare
Lärare 7 – 13 år som svensklärare
Lärare 8 – 6 år som svensklärare
Lärare 9 – 11 år som svensklärare
Lärare 10 – 20 år som svensklärare
3.3 Genomförande
Intervjuerna genomfördes via Zoom, Messenger och mobiltelefon på grund av rådande situation med COVID – 19. Deltagarna fick välja på vilket sätt intervjun skulle genomföras, via Zoom, Messenger eller telefonsamtal. Innan intervjun genomfördes fick deltagarna syftet med studien presenterat för dem samt vad de har för rättigheter som även fanns nedskrivna i informationsbrevet (se bilaga 1) som skickades till dem före intervjun. Därefter klargjordes hur ljudupptagningen av intervjun skulle ske, genom mobiltelefonen för att spela in intervjun. Intervjuerna tog mellan 15–30 minuter beroende på vilka digitala verktyg som användes. För
17
– och nackdelar med att spela in med mobiltelefon är att deltagarna kan känna sig begränsade i hur öppna de kan vara i frågorna som ställs men väljer intervjuaren att anteckna kan det leda till snabba anteckningar som formuleras på ett annat sätt än vad deltagaren har sagt (Alvehus, 2013, s. 85). Innan de fick svara på frågorna fick de frågan om hur länge de har arbetat som lärare för att ta del av hur mycket erfarenhet de har haft sedan revideringen av ämnesplanen. Frågorna som deltagarna svarade på var grundade i studiens syfte, det vill säga användes de tre frågorna i frågeställningen och följdfrågor efter deltagarnas svar. Exempel på frågor som ställdes till deltagarna var: Hur använder du digitala verktyg i din undervisning? Hur påverkas din pedagogiska roll i undervisningen när du använder digitala verktyg?
3.4 Analys
När intervjun har spelats in och transkriberats samlades materialet i ett dokument för varje deltagare, det vill säga skapades tio dokument som numrerades enligt ovan med siffrorna 1 – 10. (Se bilaga 2 för intervjufrågor).
3.5 Reliabilitet och validitet
När det gäller validiteteten och reliabiliteten så handlar det om forskningen trovärdighet. I denna uppsats anser jag validiteten som god, tillsammans med lärarna som intervjuades och följdfrågorna gjorde genomförandet av intervjuerna mätbara till det som avses mätas i studien.
Reliabiliteten i uppsatsen anser jag att undersökningen kan upprepas men kan skilja sig i svaren beroende på vem som intervjuas och syftet med studien. Reliabiliteten kan också uppnås om flera metoder används i studien (Alvehus 2013, s. 122).
3.6 Etiska överväganden
Insamling av data till uppsatsen har genomsyrats av de fyra forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2002). Den undersökning jag gör ska inte påverka någon person eller skada någon. För att informanterna skulle känna en trygghet när de deltar i undersökningen utgick jag från Vetenskapsrådet huvudkrav.
Informationsbrevet (Se bilaga 1) som delades ut till respondenterna innebär att jag som forskare har informerat dem om vilka villkor som gäller. Till exempel att det är frivilligt att delta i intervjun eller att de har rätt till att avbryta medverkan även om det sker under
18
intervjun (Vetenskapsrådet 2002, s. 7). Informationsbrevet (Se bilaga 1) fick respondenterna när de kontaktades första gången och före intervjun fick de information om de fortfarande ville delta.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna innan intervjun måste ge sitt samtycke, det vill säga att de godkänner till att delta. Detta fick respondenterna bekräfta efter att de hade läst informationsbrevet (Se bilaga 1), om de ville delta eller inte (Vetenskapsrådet 2002, s. 9).
Konfidentialitetskravet handlar om att deltagarna är anonyma i studien. Detta fick
respondenterna reda på i informationsbrevet (Se bilaga 1) som de fick när de tillfrågades om sitt deltagande. Det innebär att de är fullt medvetna om att inga personliga uppgifter kommer att användas i studien (Vetenskapsrådet 2002, s. 12).
Nyttjandekravet innebär att all insamlad information inte får användas till något annat än studien. Den får inte lånas ut eller användas av någon annan. Detta fick respondenterna också reda på i informationsbrevet (Se bilaga 1) som skickades till de (Vetenskapsrådet 2002, s. 14).
19
4. Resultat
I detta kapitel av studien kommer resultatet av intervjuerna att redovisas genom tre
underrubriker utifrån studiens frågeställningar, digitala verktyg i svenskundervisning, lärares pedagogiska roll och hur eleverna blir påverkade av digitalisering i klassrummet (se bilaga 2).
4.1 Hur lärare använder digitala verktyg i svenskundervisning
Lärare som svarade på frågan om hur de använder digitala verktyg i undervisningen så nämnde de att datorer är det som används mest, den följer automatiskt med in till varje klassrum. Men det som används mest i datorn är Powerpoint som de flesta lärare var enade om. Följande svar är representativt:Jag har alltid datorn med mig till klassrummet även om vi inte ska göra något speciellt men den följer liksom med. Men något som jag alltid använder är Powerpoint i så fall, den underlättar mycket eftersom jag kan dela bilder och text som styrker det jag talar om för eleverna.
Powerpoint är också ett hjälpmedel för elever som har svårigheter med att lyssna bara utan att se bild eller så är det ett sätt att följa med i undervisningen.
(Lärare 7)
En annan lärare använder dator till att pricka för närvaro och frånvaro eftersom det inte finns i pappersformat längre så sköter lärare allt det via datorn. Läraren använder inte datorn som komplement till undervisningen i svenska lika mycket som de övriga informanterna. Följande utdrag illustrerar lärarens resonemang:
Jag kommer ihåg på min skola när vi hade listor med elever och jag prickade för eleverna som var på plats och vilka som var frånvarande. Idag sköter alla lärare det via datorn som är kopplad till plattformen som vidare är kopplad till föräldrarna.
- Följdfråga från intervjuaren: Så du använder inte datorn som ett komplement till din undervisning i svenskämnet?
Nej, inte så mycket faktiskt. Jag tycker inte att det ger eleverna någon utveckling. Jag använder mig av böcker och tavla för att eleverna ska anteckna det jag skriver. Men jag använder ibland ifall jag ska visa film för eleverna i svenska.
(Lärare 9).
En del lärare använder digitala verktyg för att utveckla eleverna i skrivande. Följande svar illustrerar lärare 8 resonemang om att eleverna visar mycket mer motivation till att skriva
20
texter bara de får skriva på dator, eleverna upplever sig själva som mer kreativa när de får skriva på dator än på hand:
Jag introducerade ett moment för eleverna där de ska få börja skriva en argumenterande text och när det väl var dags att börja skriva tog de självmant upp datorerna innan jag hann berätta att det blir på datorn de ska skriva. Det är en automatisk sak att göra för dagens elever som lever i ett digitaliserat samhälle. Det är bra att skolan har erbjudit 1:1 metoden där alla elever har var sin dator.
- Följdfråga från intervjuaren: Ser du någon skillnad eller utveckling i deras texter när de får skriva på dator än för hand?
Jo absolut, jag ser stor skillnad. Jag får längre texter än tidigare när de fick skriva för hand och texterna har också bättre stavning. De beror nog på rättstavningsprogrammet som finns i Worddokumenten. Men de lär sig nog mer så kanske.
(Lärare 8).
Eleverna får även digital feedback från lärare som underlättar för eleverna när de ska ändra i texten efter kommentarerna. Lärare 6 använder till exempel inte muntliga samtal med elever längre utan allt som berör feedback tas via lärplattformar. Följande svar illustrerar lärare 6 resonemang kring feedback:
Jag kan ge dem feedback direkt i deras text och jag kan även se hur deras arbete framskrider. De elever som jag inte hinner hjälpa på lektionen får en återkoppling digitalt. Detta gynnar eleverna på så många plan.
(Lärare 6).
- Följdfråga: hur använder du lärplattformen idag med tanke på distansutbildningen? Jag publicerar Powerpoint med ljudinspelning efter genomgången på zoom för att eleverna ska kunna använda den som material till uppgifter.
Flera lärare menar att digitaliseringen har underlättat för deras arbete genom att göra det möjligt att anpassa undervisningen för elever med läs och skrivsvårigheter. Elever blir mer närvarande i skolan och på lektioner när de får rätt hjälp. Följande svar belyser lärare 5 resonemang om digitalisering i undervisningen:
Eleverna har idag egen dator i skolan vilket underlättar för dem och oss lärare att anpassa undervisningen. Textbehandling och textbearbetning används nu med dator vilket innebär att eleverna knappt behöver skriva för hand.
21 (Lärare 5).
Resten av deltagarna i intervjun nämner att även om skolan ska sträva mot att eleverna ska få kunskaper om digitala verktyg ska inte papper och penna glömmas bort. Det gäller även böcker i fysisk form som lärare 4 belyser i sitt svar nedan:
Visst är digitala verktyg ett komplement till undervisningen men vi kan inte förlita oss på den helt och hållet. Läromedel i tryckt form är något jag fortfarande använder mig av och samtidigt använder jag digitala verktyg för att komplettera till information. Detta leder till att det blir dubbelt så mycket jobb men jag ser det som positivt eftersom undervisningen varierar vilket uppskattas av eleverna.
- Varför tycker du att trycka böcker är bättre? Blir det inte större risk att elever tappar bort böckerna?
Nej, jag tycker trycka böcker är bättre för elever för att undvika trötthet. Eleverna och även jag blir trött av att titta på en skärm alldeles för länge. Hur ska de orka läsa en hel bok på nätet och sen skriva uppgifter? Nej, tryckta böcker är toppen och går utmärkt att arbeta med i min klass. (Lärare 4)
Något som de var eniga om är fördelen med en digital plattform som skolan använder sig av. Plattformen skiljer sig åt från skola till skola men deltagarna nämnde Google Classroom och Its’lerning. Fördelen med att använda plattformar var att eleverna får eget ansvar över att ta del av uppgifter eller material eftersom allt publiceras där. Lärare nummer 1 använde digitala verktyg varje dag men anser att lärare även ska se upp för tekniken eftersom den kan försvåra inlärningen för eleverna genom att det blir för lätta uppgifter för dem:
Digitala verktyg ska man också passa sig för, lärare tror att de är hjälpmedel men kan också vara något som försvårar inlärningsprocessen. Tekniken ställer stora krav på lärarens kunskaper och det gäller att förstå när eleverna tar in information och när de inte gör det på grund av digitala verktyg.
- Följdfråga från intervjuaren: men hur använder du digitala verktyg i din undervisning eller använder du inte den?
Jo, självklart använder jag den men jag menar att om man inte behärskar tekniken så ska man nog inte ge sig ut i klassrummet och strula med den. Det tar för mycket tid och lektionen blir oseriös.
- Följdfråga från intervjuaren: tycker du att tekniken hjälper dig i din svenskundervisning? Både ja och nej, eleverna är för beroende av dator tycker jag. Jag tänker på deras språk, till exempel uttal av ord. När elever är för beroende av datorer eller tekniken över lag så kan de
22
glömma bort att använda talförmågan. Den är viktig, många elever kan till exempel inte skilja på dialekterna som finns i Sverige på grund av att de inte hör på så mycket talspråk längre.
(Lärare 1)
Något som lärare 2, 4 och 8 var övertygade om är att skönlitterära böcker som elever läser i svenska ämnet ger bättre resultat än att läsa böckerna digitalt. Att läsa böcker digitalt är något de var negativa till på grund av för mycket läsning på dator skulle skada elevernas ögon och koncentrationsförmåga. Eleverna kan enkelt via dator eller surfplatta vända till en annan sida för att göra något annat som lärare 2 resonerar:
Jag känner att det är för mycket text för eleverna att läsa digitalt när det kommer till skönlitterära böcker som är en lång text. Det är därför bättre med en fysisk bok som de kan läsa och markera med ett bokmärke när de läser något viktigt.
(Lärare 2)
Lärare 3 och 10 använde digitala verktyg som dator till att göra övningar med elever i
undervisningen genom att spela Kahoot1. Eleverna får koppla sig via telefonen med en kod för att vara med och spela:
Kahoot är ett bra spel för eleverna när de ska öva grammatik, olika meningar skrivs och de ska klicka på rätt ruta om det är en bisats eller huvudsats till exempel. Ett mycket uppskattat spel av eleverna. De tjatar alltid om när vi ska spela igen. Detta sätt uppger lärare 3 och 10 som ett utvecklingsspel, eleverna utvecklas i grammatik och det svenska språket genom att spela.
(Lärare 3 och 10)
4.2 Lärares pedagogiska roll
Många av de intervjuade lärarna har inte den kunskapen som krävs för att använda digitala verktyg och det beror på att skolan inte har erbjudit utbildningar i digitala verktyg. Det leder till att lärare måste välja bort tekniken om de inte kan hantera den:
Det handlar om prioriteringar, alla lärare har inte tiden till att lägga ner på att lära sig mer om digitala verktyg om läraren inte är van vid den sedan tidigare. Tänker på lärare som arbetat i
1 Digitalt spelbaserat responssystem. Kunskap testas genom att elever kopplar upp sig via telefon till skärmen på
tavlan med en kod som anges. Eleverna läser frågor och svarar genom telefonen. Syftet med Kahoot är pedagogiskt (Diaz 2019, s. 96).
23
kanske 30 år inte har samma kunskaper inom digitala verktyg som lärare som har arbetat i 6 år. Men idag under pandemin har det gjort att vi alla måste lära oss hur man använder zoom eller teams för att ha undervisning. Det har varit en utmaning för många kan jag tänka mig. (Lärare 8).
Ännu en sak som lärarna var eniga om är undervisningen under pandemin. De flesta lärare använde sig av Zoom, Teams eller Meet i undervisningen som var till en stor fördel. Genom att använda en av dem kunde de spara lektionen på ett annat sätt än om de skulle ha haft undervisning i klassrummet. Lektionen som de kunde spara genom Zoom kunde de senare publicera i plattformen för att eleverna kan ta del av den som material till uppgifter.
Undervisningen genom Zoom har även ökat närvaron bland elever som inte tycker om att vara på skolan men deltar gärna digitalt som lärare 2 belyser nedan:
Det här med driva lektioner via zoom har lett till en ökad närvaro bland elever som inte tycker om att komma till skolan. Lärplattformar är något som används mycket idag också, det är ett sätt nå ut till alla elever i skolan eller klassen för att de ska ta del av uppgifter eller lektionsmaterial. (Lärare 2)
Alla lärare fick frågan om de ansåg att deras pedagogiska roll har förändrats av de digitala verktygen som de använder idag i svenskundervisningen vilket samtliga svarade självklart har den förändrats. Samtliga lärare menade att efter Skolverkets revidering och samhället som utvecklas allt mer inom digitaliseringen har det blivit svårt att inte använda digitala verktyg i undervisningen. Mycket är nytt och de har fått använda sig av ny teknik som de inte har kunskap om illustrerar lärare 9:
Digitala verktyg har inte varit så uppmärksammat som idag när pandemin tog fart. Självklart använde jag dator som jag kopplar till projektor för att eleverna ska ta del av min Powerpoint eller filmer men när distansundervisningen blev till så förändrades vår pedagogiska roll till att tvinga oss till att införskaffa mer kunskap inom till exempel Zoom eller Teams.
(Lärare 9).
Av de lärare som deltog i intervjun var det ungefär hälften som fortfarande anser att de inte har tillräckliga kunskaper om digitala verktyg. En följdfråga som ställdes till deltagarna efter frågan om de antog att deras pedagogiska roll har förändrats kom de flesta in på att de har blivit allt mer digitaliserade men att de fortfarande saknar mycket kunskap för att möta eleverna med den hjälp de behöver:
År 2020 var året många lärare tvingade att övergå till distansundervisning på grund av COVID – 19, något lärare inte var vana vid. Där jag arbetar tvingades vi att övergå till distansundervisning, vilket
24
inte var uppskattat av alla lärare eftersom problematiken som uppstod var att det inte fanns någon som kunde utbilda de som inte har den digitala kompetensen. Det resulterade till att vi som har den digitala kunskapen fick hjälpa våra kollegor som blev en extra belastning. Vi hade redan mycket att göra som att ställa om klassrumsundervisning till distansundervisning.
(Lärare 7).
Att allt ska fungera som det ska med teknologin som är kopplat till internet är en utmaning anser de flesta lärare. Men lärare 1 och 4 berättar att när lektionen börjar förväntar sig elever och lärare att allt ska gå smidigt till för att komma i gång direkt utan att förlora tid av
lektionen:
Ibland förväntas all teknik gå smidigt till men när jag en gång skulle visa en film hade kabeln till projektorn glapp vilket gjorde att filmen visades med blå färg på duken. Detta blev ett
störningsmoment och tog så mycket tid från lektionen eftersom jag fick stå och röra till kabeln för att få till rätt färg på duken.
(Lärare 1)
Lärare 5, 6 och 10 uppgav samma tankar kring att deras pedagogiska roll förändrades när revideringen av svenskämnet gjordes. Den digitala undervisningen tog över väldigt snabbt och inte bara med det utan elevernas tillgång till var sin dator blev hela skolan digitaliserad väldigt fort innan de själva fick en utbildning i hanteringen av digitala verktyg. De upplevde att deras roll förminskades eftersom mycket går att ta reda på via internet, det är inte ofta en elev frågar lärare längre om något de inte förstår som lärare 6 illustrerar om nedan:
Jag känner att min pedagogiska roll har ändrats, även om jag själv använder digitala verktyg och tycker att revideringen är bra eftersom det underlättar mitt arbete mycket. Men den här känslan att du har kunskaper inom ämnet som eleverna inte har finns inte längre. Det känns som att jag är i samma nivå som eleverna eftersom de kan googla upp allt nu för tiden och frågor till mig som lärare om till exempel vad är litteratur, dessa frågor kommer inte upp längre av eleverna. Jag vet inte om du förstår mig riktigt, men du kanske får uppleva det senare.
(Lärare 6)
4.3 Hur eleverna blir påverkade av digitalisering i klassrummet
Under intervjun ställdes frågan ”Hur påverkas eleverna av digitala verktyg i klassrummet?” till alla deltagare och alla svarade i princip lika. Alla berättade positiva och negativa aspekter med digitala verktyg och därför delas frågan upp i två underrubriker, positiv och negativ påverkan.25
4.3.1 Positiv påverkan av digitala verktyg
Tre av deltagarna uppgav att digitala verktyg är som en extraanpassning för elever med skriv – och lässvårigheter. Skolan erbjuder en inläsningstjänst som lärare anser är till stor fördel för elever. Det positiva i den tjänsten är att elever får en text uppläst för sig och samtidigt följa med orden på skärmen.
Förr kunde jag sitta och läsa ur boken högt för alla om jag kände till att en av mina elever har lässvårigheter men i dag känns det som att jag inte har den tiden längre och detta är nog något som skulle passa yngre klasser. Så det här med inläsningstjänst är ju toppen för elever som behöver extraanpassning.
(Lärare 1)
Jag märker att vissa elever har det svårt när vi tillsammans ska läsa en bok för att senare diskutera den så upptäcker jag att flera elever inte följer med riktigt i lässchemat. Vi lägger ner mycket tid på att läsa även i klassrummet så jag tycker den här inläsningstjänsten som finns är superbra för elever.
(Lärare 5)
De flesta av de deltagande lärare påstod att elever blev mer kreativa i sina texter när de skriver på dator än med penna och papper. De har också utvecklats textmässigt, de skriver allt längre texter nu än när de fick skriva med papper och penna.
Eleverna är mer kreativa i sina texter när de skriver på datorn och jag tror att anledningen bakom det är att de kan ändra i texterna efter hand. När de skriver på papper så måste de ta ett nytt papper för att skriva om och lägga till nya idéer. De har liksom fått ny energi till att skriva med dator.
(Lärare 6)
En lärare tyckte det här med att få använda dator till prov är mycket bra idé, att läsa
datorskrivna texter är bra. Elever får mycket fler idéer när de skriver med dator än när de får skriva med papper och penna.
När mina elever fick skriva med papper och penna under proven upplevde jag att de var väldigt stressade eftersom det tar tid att skriva för hand. Det var mycket papper att hålla koll på och bära med sig. Ibland kunde jag inte förstå vissa ord på grund av handstilen och det kan påverka betyget.
26
Med dator fick elever annan känsla, de skrev långa och bra texter eftersom de inte behöver sudda och skriva om för hand eftersom det tar tid.
(Lärare 3)
4.3.2 Negativ påverkan av digitala verktyg
Flera lärare talar om att nackdelarna med att alla elever har en egen dator i skolan leder till att de kommer glömma bort penna och papper. Lärare anser att oavsett hur mycket samhället och skolan digitaliseras så är penna och papper oerhört viktigt att ha med sig.
Jag tycker att oavsett hur mycket skolan digitaliseras så ska elever lära sig att hantera penna och papper eftersom det är ett viktigt redskap att ta med sig vidare till arbetslivet.
(Lärare 2)
Det finns mycket att skriva för hand, det kan vara blanketter, dokument, ja vad som helst och att ha en läsbar handstil är viktigt även om mycket hanteras via dator.
(Lärare 8)
Det framkommer av flera lärare att elevers koncentrationsförmåga försämras av att använda för mycket dator i undervisningen. Eleverna kan hamna på andra sidor på nätet i stället för att skriva på en uppgift till exempel.
Min upplevelse av att använda dator i all undervisning är att jag tappar elevers kontakt. De blir uppslukade av datorskärmen vilket gör det svårt för dem att lyfta upp huvudet och lyssna på min genomgång. Ibland säger jag till eleverna att de inte får ta upp datorn när jag har genomgång eftersom jag vet att de hamnar på andra sidor i stället för att anteckna det jag säger.
(Lärare 4).
Mina elever får använda dator under min genomgång men jag märker vem som är med mig och inte genom att jag ställer frågor under min genomgång. Elever som inte kan svara på mina frågor är säkert inne på andra hemsidor i stället för att anteckna. Eleverna är medvetna om det och därför är det upp till dem om att lyssna eller inte. Inte min förlust direkt utan det är deras. (Lärare 7)
Två av deltagarna berättade om när dator får användas vid provtillfällen, vilket medför mycket fusk bland resultaten. Elever är mycket mer kunniga om datorer än vad lärare är och det kan leda till att elever lurar lärare när de skriver med dator. Även om många lärare är positiva till att elever får använda dator under prov så är det en nackdel för andra lärare.
27
Jag hade ett provtillfälle med min klass i svenska åk 1, de fick skriva argumenterande text med dator men stavningstjänsten och internet fick kopplas bort. Men det som jag inte visste om var att flera elever hade förberett en argumenterande text som de kunde klicka upp och skriva på. För min del så använder jag hellre penna och papper.
(Lärare 10)
Jag har inte använt dator under proven på grund av att elever kan fuska sig igenom allt nu för tiden. Det finns tips och hacks till allt.
28
4.4 Sammanfattning av resultat
Tabell 4. Summering av deltagarnas intervjusvar
Kategorier Vilka digitala verktyg
användes i
svenskundervisning?
Har den pedagogiska rollen förändrats sedan revideringen?
Positiv eller negativ till digitala verktyg i klassrummet? Lärare 1 Inlärningstjänst Ja, tekniken ställer till det
ibland och det påverkar min roll.
Positiv
Lärare 2 Digitala böcker Nej, tycker att teknik är
intressant och det ökar närvaro bland elever.
Negativ
Lärare 3 Kahoot Ja, fördel när det kommer
till att skriva prov på datorn.
Positiv
Lärare 4 Digitala böcker Ja, när tekniken strular så
påverkas min roll som lärare.
Negativ
Lärare 5 Arbeta med texter Ja, känner mig inte lika
behövd idag som innan tekniken kom.
Positiv
Lärare 6 Feedback via
lärplattformar
Ja, min roll är inte lika mycket behövd i undervisningen.
Positiv
Lärare 7 Powerpoint genomgång Ja, tekniken tog mycket av vår tid för planering.
Negativ
Lärare 8 Presentation genom
Powerpoint
Delvis, beror på om tiden som läggs ner på att lära sig om teknik.
Negativ
Lärare 9 Skicka närvaro och visa
filmer
Ja, ny kunskap ger makt till att variera
undervisningen under distansundervisningen.
Negativ
Lärare 10 Kahoot Ja, allt går att googla nu
för tiden och min hjälp behövs inte lika mycket.
29
Lärare 1, 3, 5, 6 och delvis 10 använder dator under hela sin undervisning i svenskämnet. Datorn är något de inte klarar sig utan på lektionen eftersom den nu innehåller allt material. Resten av de deltagande lärare som har med datorn till undervisningen, använder den då och då men främst till att visa filmer eller till att visa en kort Powerpoint.
Informanternas attityd till digitala verktyg kan delas in i två grupper: negativa och positiva. Fyra lärare var positiva, fyra var negativa och en lärare som var positiv och negativ. Vad avser attityden gav majoriteten liknande svar, mycket användning av Powerpoint och ett mycket bra hjälpmedel för elever med skriv – och lässvårigheter. Majoriteten upplevde att deras pedagogiska roll påverkades av digitala verktyg till det bättre men även till det sämre när det handlar om den digitala kompetensen som inte alla lärare behärskade riktigt. Men de lärare som var positiva till förändringen av deras pedagogiska roll handlade mest om att de kunde variera lektionen efter elevers intresse. I nästa avsnitt kommer TPACK – teorin att kopplas in för att ge tydligare teoretisk bakgrund till relationen mellan lärare och digital kompetens från 1900 – talet till idag.
30
5. Diskussion
Detta kapitel kommer att binda samman resultatet samt intervjuerna med det valda teoretiska ramverket och tidigare forskning om digitala verktyg i svenskämnet. Detta kapitel kommer att delas in i tre underrubriker som lyder: Hur använder svensklärare digitala verktyg i
undervisningen? Hur förändras lärares pedagogiska roll av digitala verktyg? Hur påverkar digitala verktyg elever i klassrummet?
5.1 Hur använder svensklärare digitala verktyg i undervisningen?
Sverige och många andra länder lever idag i ett informationssamhälle där digitala verktyg används i nästan allt, mobil, skolarbete och lärplattformar är bara några verktyg. Iämnesplanen för svenska har digitala verktyg inte varit en del av skolan förrän år 2017, då skolan började satsa på digitaliseringen (SKOLFS 2017–15, s. 31). Skolans uppdrag blev att öka elevers informationsflöde och digitala kompetens för att utvecklas i samma takt som samhället (Läroplan för gymnasiet 2015, s. 2). Digital kompetens är något som efterfrågas av nästan alla arbetsplatser men även mycket inom läraryrket med tanke på 1:1 modellen. Informanter som använder mycket digitala verktyg i undervisningen var de som har arbetat i läraryrket i 4 – 8 år. Detta framkommer i kapitel 3.2 i denna studie.
I intervjuerna kan vi understryka att hälften av tio lärare upplever att digitala verktyg underlättar deras arbete. Dessa lärare var yngre än de andra och har vuxit upp i det digitala informationssamhället där de även har varit integrerade i denna. I avsnitt 2.3 nämns det om vilka utmaningar lärare ser med digitalisering i svenskämnet men även något som de intervjuade lärare var överens om.
Svensklärare använder digitala verktyg dagligen i undervisningen och används till att ta närvaro, titta på film, ha genomgång med hjälp av Powerpoint och spela det pedagogiska spelet Kahoot. Som tidigare nämnt använder hälften av lärarna digitala verktyg varje dag vilket har lett till att undervisningen har blivit allt mer digitaliserad. Detta är något som TPACK eftersträvar, att läraren på ett skickligt sätt väver samman ämneskunskapen tillsammans med tekniken för att få sin fulla potential (se figur 3).
En annan möjlighet som svensklärare ser med digitala verktyg och till vad de använder dem mest är till är i arbetet med elever med skriv – och lässvårigheter. Elever som har svårigheter med att läsa eller skriva får texter upplästa genom en inläsningstjänst och
31
rättstavningsprogram är också en fördel som finns i Worddokument. Svensklärare använder digitala verktyg till många saker och de ser som en möjlighet till att variera och anpassa undervisningen efter elevers behov. Digitala verktyg har många fördelar i
svenskundervisningen och det är något som Edvardsson (2020, s. 78 – 89) lyfter om elever med skriv – och lässvårigheter och fördelen med digitala verktyg i undervisningen. Shulman (1986) menar att en viktig punkt i PCK är att lärare kan anpassa undervisningen för att fånga elevers intresse för inlärning. Med hjälp av digitala verktyg kan lärare använda olika strategier för att fånga elevers intresse och utöka deras förståelse av ämnet. En lärare som deltog i intervjun ansåg att möjligheten med digitala verktyg i svenskundervisningen var att kunna följa elevers texter via datorn och ge feedback i efterhand. Detta sätt har hjälpt lärare till att hinna med mer arbete i stället för att ta muntliga samtal med varje elev för att gå igenom en hel text. Detta är ett exempel på hur elever utökar sin förståelse för ämnet och blir mer intresserade av att lära sig mer, genom att de snabbt för feedback av lärare som de enkelt kan redigera.
De lärarna som använder digitala verktyg i svenskundervisningen sammankopplar TPACK automatiskt i sin undervisning eftersom de sammanfogar teknisk kunskap med pedagogiska kunskaper och ämneskunskaper. Genom att överlappa ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och tekniska kunskaper uppnår de TPACK
5.2 Hur förändras lärares pedagogiska roll av digitala verktyg?
Skolans uppdrag är att implementera digitala verktyg i undervisningen men alla lärare har inte tillräckligt med kunskaper för att sammanfoga teknik med ämneskunskaper. De intervjuade lärarna som var negativa till digitala verktyg i undervisningen hade inte tillräckligt med kunskap. Det handlade även om att i stället för att fokusera på elever i klassrummet så var fokus på om tekniken fungerade som den ska. Den pedagogiska rollen handlar om att hitta lösningar och vara kreativa för att göra undervisningen så nyttig som möjligt för elever. Den pedagogiska rollen som lärarna upplever har förändrats när digitala verktyg började användas är att de snart inte kan förstå sina elever på grund av skärmarna som de sitter bakom
(Skolverket 2018, s. 51 – 53). De intervjuade lärarna som har arbetat mellan 4 – 8 år resonerar att de har mer erfarenhet av digitala verktyg vilket gör det enklare att uppnå TPACK –
32
roll inte har förändrats så mycket på grund av att de har den kunskap som krävs för att integrera digitala verktyg med undervisning.
År 2020 blev skolan verkligen digitaliserad genom att undervisningen fick ske på distans på grund av COVID – 19 pandemin. Detta blev problematiskt för lärare som hade bristfälliga kunskaper i digitala verktyg. Det innebär att lärare som redan har bristfälliga kunskaper får mer arbete för att kunna driva undervisningen enligt TPACK – modellen. Det krävs att hitta kärnpunkten i modellen för att elever ska få nytta av undervisningen.
Lärarnas pedagogiska roll ändrades i samma takt som distansundervisningen tog fart men lärarna ansåg att deras roll förändrades redan när digitala verktyg började användas i skolan. Det är något som Mishra & Koehler (2006) menar med begreppet TPK, att lärares kunskaper i lärandet och undervisning förändras när teknik tillämpas i klassrummet. Lärare har alltid varit som en stöttepelare när elever inte förstår något i det de läser men idag går mycket att googla upp samt att elever har idag var sin dator i skolan. Edvardsson (2020, s. 129) belyser det med distansundervisningen under pandemin och hur lärare ska stötta elever som behöver hjälp. Elever som inte har motivation till att försöka göra uppgifter hamnade efter och det blev svårt för lärare att fånga upp dem.
5.3 Hur påverkar digitala verktyg elever i klassrummet?
Elever använder digitala verktyg som aldrig förr eftersom samhället utvecklas vilket leder till att digitala verktyg i skolan kan bli ett störningsmoment i stället för att de lär sig något av det.
Utmaningen som finns med digitala verktyg i klassrummet är kommunikationen och samarbetet som inte utvecklar elever i kommunikation – och samarbetsförmåga enligt
(Hashemo ” Spante 2016, s. 62). Några av deltagarna nämnde något om att när elever arbetar med sina texter så blir det tyst i klassrummet, elever går inte omkring i klassrummet för att titta till sina vänner som förr. Det här med att säga till sin kompis om att låna suddgummi och därifrån leder frågan till ett samtalsämne om något annat händer inte längre i klassrummet.
Edvardsson (2020) skriver om att elever kan använda digitala verktyg på fel sätt. Edvardsson (2020, s. 16) anser att om läraren släpper elever i det snabba informationsflödet kan de hamna på sidor som inte är relevanta. Spel och sociala medier är också en distraktion men en stor sådan, elever kan mitt i sitt textarbete få en notis och på en sekund så har eleven hoppat till en annan sida.
33
6. Avslutning
Jag har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio lärare för att få en djupare förståelse för de utmaningar som svensklärare ställs inför. Resultatet av intervjuerna bland svensklärare är fortfarande splittrat några lärare har inte den tekniska kunskapen som kan kopplas samman med de pedagogiska kunskaperna och ämneskunskaperna. Bland de intervjuade lärarna framkom det bristen på kunskap kring digitala verktyg och elevers felaktiga användning av digitala verktyg. Det visade sig även en skillnad i den digitala
kompetensen bland de intervjuade. De äldre lärare var mer negativa till digitala verktyg än de yngre.
Jag är medveten om att jag inte kan dra en slutsats utifrån studiens resultat. Frågeställningarna som besvarades av de intervjuade är vilka digitala verktyg de använder och hur de använder dem i svenskundervisningen samt hur deras pedagogiska roll har förändrats av digitala verktyg. Dessutom svarade de intervjuade på vilka utmaningar och möjligheter det finns med digitala verktyg i klassrummet, det vill säga om elever utvecklas av digitalisering eller
distraherade. Några av de intervjuade menade att bristen på kunskap om digitala verktyg detta blev problematiskt i undervisningen om den inte fungerar som den ska, vilket kan påverka lektionen negativt. I läroplanen framkommer det att undervisningen ska vara likvärdig för alla elever oavsett skola, lärare och kommun. Detta leder till att TPACK – modellen brister
eftersom alla lärare inte har tillräckligt med kunskap om digitala verktyg för att använda den i undervisningen.
År 2017 gjordes en revidering av styrdokumenten för att öka användningen av digitala verktyg. Detta är en början på en stor framtida samhällsutveckling inom skolvärlden, med tanke på distansundervisningen som tog fart år 2020 på grund av pandemin. Även om lärare hade olika mycket kunskap om den digitala världen fick de sätta sig in i den digitala
undervisningen utan en förvarning eller utbildning. Jag hoppas att min studie ska ge svar på vad svensklärare runt om i landet har för tankar om revideringen i läroplanen 2017 men även vilka möjligheter digitala verktyg har skapat i undervisningen samt utmaningar den har ställt till med i undervisningen.
34
7. Framtida forskning
Denna studie har väckt nya framtidssyner i digital teknik i svenskundervisningen. Det har varit intressant att få ett perspektiv på hur digitala verktyg används i svenskundervisning innan pandemin och efter att pandemin tog fart. Nu har samhället levt med COVID – 19 pandemin i över ett år och flera gymnasieskolor runt om i Sverige har haft
distansundervisning sedan dess. Det hade varit intressant att följa hur mycket svensklärare kommer att använda sig av digitala verktyg i undervisningen när alla har fått vaccination mot COVID – 19 och elever går tillbaka till skolan. Zoom, Meets och Teams kommer kanske inte att vara till lika stor användning då? Det är också av intresse att undersöka om TPACK – modellen går att tillämpa i min undervisning som blivande lärare.
35
Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod - En handbok . Stockholm: Liber AB. Brorsson, N. B. (2009). Skrivandets makt - Om det demokratiska skrivandet i skolans svenskämne.
Stockholm: Liber AB.
Bruun, S. (2015). Digitala arbetssätt i klassrummet - Att våga ta språnget. Stockholm: Gothia Fortbildning .
Diaz, P. (2019). Arbetaa formativt med digitala verktyg . Lund : Studentlitteratur AB, Lund . Edvardsson, J. (2020). Digital kompetens i svenskundervisningen - Klassrumsnära exempel . Lund:
Studentlitteratur AB.
Edvardsson, J., Godhe, A.-L., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur AB, Lund.
Hashemi, S. S., & Spante, M. (2016). Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö . Falkenberg : Gleerups Utbildning AB.
Hoel, L. T. (2009). Skriva och samtala - Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur AB, Lund.
Karlsson, O. (2017). Svenska skrivregler - Språkstödet . Stockholm: Liber AB.
Kroksmark, T. (2013). Den trådlösa pedagogiken - En till - en i skolan på vetenskaplig grund . Lund: Studentlitteratur AB, Lund.
Sjöblom, M., & Jensinger, E. (2020). Att integrera digitalisering och kollegialt lärande - Om
skolutveckling. Lund: Studentlitteratur AB, Lund.
Strömquist, S. (2010). Uppsatshandboken. Stockholm: Bulls Graphics AB.
