Referat från internationella konsultationer
Tidigt under arbetet med underlaget till handlingsplan genomfördes några internationella besök för att diskutera uppdraget och hur arbetet skulle kunna läggas upp. Besöken gjordes hos personer med erfarenheter från liknande uppdrag och företrädare för viktiga
organisationer. Nedan följer en sammanställning av deras synpunkter och goda råd. Vid samtliga besök insamlades rapporter, litteratur och arbetsmaterial.
Köpenhamn 9 februari 2004
Dr Aileen Robertson, Regional Advisor för Nutrition and Food Security vid WHOs regionkontor för Europa.
- En huvudpunkt i den europeiska strategin är att integrera nutrition med arbete för säkra livsmedel och uthållig produktion. Det gäller att hitta en bättre balans av resurserna. Som det är nu får arbete för livsmedelssäkerhet oproportionerligt mycket pengar och personal om man ser till dess betydelse för folkhälsan. Inrättandet av EFSA har stärkt denna ställning. Arbetet med nutrition och uthållig
livsmedelsförsörjning måste förstärkas om vi ska göra vinningar i folkhälsa.
- Lika viktigt med regelbundna kostundersökningar för arbetet med livsmedelshygien som för nutritionsfrågorna.
- Den kommande europeiska handlingsplanen som ska gälla 2006-2010 kommer att innehålla mer om fysisk aktivitet.
- WHO har utarbetat utbildningsmaterial för lokalpolitiker som går ut på att arbeta med lokala handlingsplaner för folkhälsa med fokus på jordbruk, nutrition och
livsmedelssäkerhet.
- Skolan är den viktigaste arenan. Bearbeta schemat, säljautomater, vattenautomater tillsammans med lärare, sjuksköterskor, tandläkare och föräldrar.
- Viktigt att hitta samarbetsorganisationer så att förändringsarbetet går både uppifrån och ned samtidigt som det går nedifrån och upp.
- Håll kontakt med WHO, FAO och andra länder som håller på med handlingsplaner. - Översätt allt nationellt arbete till engelska så att andra länder får tillgång till det.
Köpenhamn 9 februari 2004
Dr Ulla Hölund, chef för National Center for Health Promotion and Prevention och sekreterare vid arbetet med rapporten ”Oplag til national handlingsplan mod svår overvikt. Forslag til lösninger og perpektiver, 2003.
- Skillnaden mellan den danska handlingplanen och den kommande svenska är avsändaren. För den danska planen är avsändaren fack-folk, medan den svenska får politisk avsändare.
- Det danska arbetet startade 1998 med utarbetandet av en rapport om övervikt och hälsa, bildandet av en ”taskforce” mot fetma, en stor europeiska konferens och en uppmaning att ”act now” även om det fattas underlag
- Lita till WHOs underlagsrapporter, viktigt med internationell konsensus. - Det viktigaste är att uppnå bred förankring av arbetet. Alla aktörer måste känna
ägarskap till resultatet. Alla aktörer måste uppmärksammas. - Ta utgångspunkt i vad som är hindren till bra matvanor.
- Allt kan inte vara evidensbaserat. Handla mot bakgrund av vad vi vet nu och dokumentera allt eftersom. Vi vet inte allt, men vi vet tillräckligt för att agera.
- Fokusera inte på BMI. Det är användbart på befolkningsnivå men inte på individnivå. Sätt fokus på hälsan inte på vikten
- Beakta anorexi separat. Det går inte att åtgärda fetma och anorexi samtidigt..
- Hitta insatser som påverkar livsstilen. Uppmärksamma livsstilen som orsak till fetman. - Utmaning att hitta metoder för tidig uppspårning av riskpersoner, tex barn med
överviktiga föräldrar.
- Samarbeta flitigt med pressen.
- Presentera handlingsplanen utifrån perspektivet yrkesgrupp, hur de har möjlighet att agera. Hitta vad som motiverar varje yrkesgrupp och lär känna deras behov. Deras engagemang är nyckeln.
- Hitta pragmatiska partnerskap som t.ex. skolsköterskor ihop med vissa industrier.
Helsingfors 13 feb 2004
Prof. Pekka Puska, chef för det finska Folkhälsoinstitutet, tidigare ansvarig för WHOs arbete med ”Global Strategy on Diet, Physical activity and Health”.
- Börja inte från början, använd erfarenheterna från arbetet med en globala strategin och anpassa varje paragraf till nationella förhållanden. På så sätt kan olika nationers handlingsplaner stötta varandra. Samarbeta med WHO/globalt och Europa och inom Norden.
- Se till att översätta allting till engelska så att erfarenheter och kunskaper kan spridas vidare.
- Hälsan har blivit viktig och anses inte längre vara ett individuellt ansvar. Det finns tryck på strukturerna och samhället att det ska ta ansvar.
- Idag handlar det inte om ”health promotion” utan om ”health protection” dvs vi måste skydda barnen från miljöer som är dåliga för hälsan. Hur ska vi reglera samhället och miljön för att skydda konsumenten?
- Arbetet med att ta fram en handlingsplan måste genomföras med åtskilliga samråd med olika intressenter Det kan vara lika viktigt med processen under arbetet än vad som står i slutdokumentet.
- Arbeta aktivt med alla tänkbara aktörer på flera olika sätt. Se till att ha ”mer än transparency”
- Publicera sådant som ni vill ska bli en fråga på agendan
- Det behövs enkel och tydlig märkning av livsmedel. Hellre siffror än symboler - Fettet i ådrorna är farligare än fettet runt midjan men vi kan använda fetma-debatten
för att förbättra matvanorna med fördel för flera sjukdomar
- Satsning på barnens matvanor ger effekt om 30-40 år. Det är förändringar bland vuxna och äldre som är kostnadseffektiva. De vuxna i barnens närhet påverkar barnens beteende så satsningar på vuxna kommer även barnen tillgodo.
- Viktigaste aspekten på fysisk aktivitet är den dagliga aktiviteten som trappor och transporter. För barnens del är det skärmtiden.
- Hitta ideella organisationer som kan vara djärvare än vad en myndighet kan vara och som kan driva viktiga frågor
- Måste vara medvetna om att konsumenterna styr genom efterfrågan. Mobilisera konsumentorganisationerna.
- Hitta former för samarbete med livsmedelsindustrin, både organisationer och enskilda företag. Verklig framgång uppnås när enskilda företag vågar sticka ut och andra följer efter. Lyft fram bra produkter.
- Det är inte nödvändigt att alla insatser är evidensbaserade, det är normalt politiskt arbete som ska uppnås. Acceptera sunt förnuft som evidensbas.
- Prioriteringarna ska göras av praktiska skäl. Till exempel kan automater i skolor och sporthallar vara startpunkter trots att de inte är det viktigaste målet.
- Det måste skapas en mekanism för genomförandet av en handlingsplan, det måste finnas ledarskap. Ofta krävs det en fokalpunkt inom regeringen som övervakar (monitorering) och ansvarar för uppföljningen.
- Monitorering är ett av de starkaste instrumenten inom folkhälsoarbete. Det som mäts talas det om. Välj mätpunkter utifrån vad ni vill få en diskussion omkring.
London 12 mars 2004
Prof Philip James och Neville Rigby, International Obestiy Task Force,
bl.a. deltagare i expertgruppen som utarbetade rapporten: Diet, Nutrition and the Prevention of Chronic Diseases; 2003; World Health Organ Tech Rep Ser 916. - Samarbeta med media
- Kom ihåg att det ekonomiska intresset i livsmedel är fenomenalt - Ta fram ekonomiska kalkyler som tex ”burden of disease”
- Kom ihåg att Sverige inte är isolerat, ni ingår i vidare sammanhang. Det svenska reklamförbudet blir punkterat av internationella kanaler.
- Analysera vilka företag som dominerar livsmedelsorganisationerna
- Återförsäljarna är viktiga särskilt om de har egna varunamn som de vill ska ha hälsosamt rykte.
- Verka på strategiska nivåer: Att hälso-utbilda beslutsfattare och verkställare är viktigare än hälsobudskap till folket
- Fokusera: Om det viktigaste är att få upp grönsakskonsumtionen så satsa på just detta. Inga allmänna budskap.
- Samarbeta internationellt, ta emot råd
- Sverige har ögonen på sig, det förväntas att Norden ska vara föregångare i folkhälsofrågor.
London 12 mars 2004
Dr Tom Murray, Head of Nutrition Division, Food Standards Agency
- Samarbeta aktivt och innovativt med media. Se till att nutritionsfrågorna blir de högst profilerade frågorna i pressen. Det ska komma något nytt varje vecka.
- Nutrition kan inte luta sig mot lagstiftning utan måste luta sig på aktivitet, många undersökningar inom områden som ger publicitet (genom undersökningar på korv och pizza kan man åstadkomma debatt om både salt, fett och socker) Det momentum som skapas är den plattform som behövs för debatt och förändring.
- För varje resultat, skapa en nyhet och en strategi för lanseringen. Skapa de momentum ni själva vill ha genom vilken typ av fakta ni tar fram
- De viktigaste arenorna är skolan, livsmedelsindustrin och hälsopersonalen. Försök att förstå vad olika yrkesgrupper behöver för att kunna agera. Sök förstärkande effekter. - Satsa stort på fortbildning av olika yrkesgrupper
- Hitta effektiva former för diskussionerna med industrin, enskilda företag eller gruppvis. Skapa konkurrens kring hälsosamma produktutbud
- Diskutera med industrin men enbart utifrån belagda data. Se till att de producerar listor över sina produkter. Kontrollera deras listor och producera resultatet. Samla bevis. - Satsa på konsumentorganisationer och på föräldraråd i skolorna
