dighetsfrågor när vi fokuserar på energief-fektivitet.
Målsättningen med certifieringen är att kvalitetssäkra byggprocessen så att bygg-naden blir energieffektiv med god inne-miljö och beständiga konstruktionslös-ningar.
Bakom behovet av kvalitetssäkring lig-ger också att dagens byggnadskonstruk-tioner är mer komplicerade jämfört med äldre konstruktioner på grund av de tuf-fare krav som ställs. Det är inte bara kra-ven på minskad energianvändning som ökat. Andra exempel är högre krav på komfort, design och kortare byggtid. Ge-nerellt sett innebär detta att våra moderna konstruktioner är mer komplicerade att projektera och bygga. Dessutom är de ofta mer känsliga för fel och brister så som till exempel inbyggd fukt och luft-otätheter i klimatskärmen. För att bygg-naden ska fungera på tänkt sätt måste hela byggprocessen kvalitetssäkras.
Ett sätt att säkerställa att det färdiga passivhuset har önskade egenskaper är att
certifiera de olika aktörerna i pro-cessen. Om framtida passivhus byggs i serieproduktion kan andra sätt att kvalitetssäkra komma till användning.
Certifiering av olika aktörer Genom att kvalitetssäkra (certifie-ra) olika aktörer i byggprocessen kan viktiga moment så som projek-tering och produktion styras upp. Certifiering för byggande av ener-gieffektiva byggnader skulle såle-des kunna innefatta följande. Först och främst skulle en kvalitetssä-krad projektering kunna uppnås med hjälp av en certifierad passiv-husprojektör. Nästa viktiga område som skulle kunna kvalitetssäkras är produktionen, genom att dels ställa krav på en certifierad passivhus-projektledare, dels certifierade pas sivhusbyggare. Den senare ka-tegorin handlar om entreprenö-rerna, vilka också kan ges möjlig-het att certifiera sig.
Certifierad projektering Kvalitetssäkrad projektering byg-ger på att en personcertifierad pro-jektör medverkar till, och ansvarar för, att projekteringshandlingarna uppfyller godtagna specifikationer kring lågenergi/passivhusens funk -tionskrav. Systemet bygger på att projekteringen följer överenskomna ruti-ner som inkluderar dokumentation av projekteringsarbetet med krav på verifie-ring. Följs dessa rutiner och verifierings-krav, så leder detta arbete till att projekte-ringshandlingarna blir kvalitetssäkrade. Förslag på krav under projektering Projekteringshandlingarna ska uppfylla fastställda funktionskrav som ska verifie-ras. Nedan följer exempel på detta. Krav på verifiering sammanställs i en checklis-ta för projektering. Utöver de krav som anges här gäller minst krav enligt Bover-kets byggregler (BBR).
Energi: Funktionskrav: Kravspecifi-kation för passivhus i Sverige – Energief-fektiva bostäder. Forum för Energieffekti-va Byggnader (FEBY).
Krav på verifiering: Energi- och ef-fektberäkningar redovisas.
Fukt: Funktionskrav: Boverkets bygg -regler (BBR).
Krav på verifiering: Bland annat ska följande redovisas; uttorkningsberäkning-73 Bygg & teknik 2/09
SP Sveriges Tekniska Forsk-ningsinstitut och ett antal ak-törer inom utveckling av ener-gieffektivt byggande samarbe-tar kring olika sätt att kvali-tetssäkra lågenergihus och passivhus. I följande artikel redovisas ett möjligt scenario för en certifiering vilken om-fattar dels byggprocessen genom en kvalitetssäkrad pro-jektering och produktion, dels byggnaden.
Alla är överens om att vi måste minska vår energianvändning. Bo-stadssektorn står för cirka 20 pro-cent av Sveriges totala energian-vändning och hela byggsektorn står för hela 40 procent. Energianvänd-ningen i bostäder kan reduceras kraftigt, ja till och med halveras med befintlig känd teknik som till-lämpas i så kallade passivhus. Des-sa hus kännetecknas av att de är mycket välisolerade och oftast sak-nar traditionellt uppvärmningssys-tem. I arbetet med att bygga energi-effektivare byggnader är det viktigt att se på byggnaden som ett sys-tem. Nya energisnåla konstruk-tionslösningar, så som till exempel en välisolerad klimatskärm, påverkar inte bara energianvändningen utan även andra funktioner så som exempelvis konstruk-tionernas fuktsäkerhet och det termiska klimatet inomhus. Detta innebär att vi även måste beakta innemiljö- och
bestän-Certifiering inom
energieffektivt byggande
Artikelförfattare är Lars Olsson och Thorbjörn Gustavsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås samt Johan Smeds, SP-Sitac, Karlskrona.
Verifiering av byggnadens lufttäthet är särskilt viktig i energieffektiva byggnader eftersom god lufttäthet är en förutsättning för att dessa hus ska fungera på tänkt sätt.
Om denna kontroll utförs i byggskedet finns goda möjligheter att täta eventuella luftläckage som
upptäcks.
ar för eventuell byggfukt, konstruktioners förväntade fukttillstånd och ingående ma-terials högsta tillåtna fukttillstånd. Kra-ven på verifiering grundar sig på metodi-ken i Bygga F, Metod för fuktsäker bygg-process, FoU-Väst Rapport.
Ventilation och luftkvalitet: Funk-tionskrav: Boverkets byggregler (BBR)
Krav på verifiering: Dimensionerings-underlag och beräkningar med mera.
Termiskt klimat: Funktionskrav: Soci-alstyrelsens allmänna råd.
Krav på verifiering: Beräkningar, re-dovisning av kritiska konstruktioner, be-dömningar med mera.
Buller: Funktionskrav: Kravspecifika-tion för passivhus i Sverige –
Energief-passivhusprojektledare. Projektledarens uppgift är att medverka till, och ansvara för, att byggnaden i alla dess steg under produktionen uppfyller kravspecifikatio-nens funktionskrav. Detta sker, på mot-svarande sätt som i projekteringsskedet, med hjälp av rutiner och krav på doku-mentation och verifieringar. Funktions-krav, verifieringskrav samt checklista för byggprocess föreslås ha motsvarande upplägg som för projekteringsprocessen (se ovan).
För att ytterligare kvalitetssäkra pro-duktionen kan vissa kompetenskrav stäl-las på entreprenörerna. Exempelvis kan krav ställas på att entreprenören ska ha genomgått en viss utbildning som i sin tur skulle kunna leda till en certifiering som passivhusbyggare. Redan i dag finns ett antal lämpliga kurser och utbildningar att tillgå. Ytterligare flera skulle sannolikt rätt snabbt kunna mobiliseras på markna-den.
Styrkan i systemet ligger således i att såväl projekteringen som produktionen övervakas och genomförs av certifierade passivhusexperter. Dels verifieras funk-tionskraven under projekteringen av en certifierad projektör enligt de kontroll-punkter som finns i checklistan för pro-jektering, dels övervakas, samordnas och dokumenteras produktionen av en certifie-rad projektledare. Därtill byggs passivhu-set/lågenergihuset av kunniga certifierad byggare.
Certifierad byggnad
Om byggprocessen kvalitetssäkras med hjälp av passivhusexperter och rutiner en-ligt ovanstående förslag, är steget till en certifierad byggnad inte särskilt stort. Det som krävs är någon form av validering genom en tredjepartskontroll (teknisk granskning) av att kravspecifikationens rutiner och krav följts och uppfylls. Genom att både projektering och produktion kvalitetssäkrats så behöver inte tred -jepartkontrollen bli särskilt omfattande. Godkänd tredjepartskontroll leder till en certifiering av passivhuset eller
lågenergi-huset. ■
74 Bygg & teknik 2/09
fektiva bostäder. Forum för Energieffekti-va Byggnader (FEBY).
Krav på verifiering: Dimensionerings-underlag, beräkningar med mera.
Klimatskärmens lufttäthet: Funktions-krav: Kravspecifikation för passivhus i Sverige – Energieffektiva bostäder. Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY).
Krav på verifiering: Redovisning av detaljlösningar och tätningsanvisningar.
Ingående material/produkter. Krav: Certifiering eller likvärdigt. Certifierad produktion
Produktionen (i byggskedet) av passivhu-set eller lågenergihupassivhu-set föreslås kvalitets-säkras med hjälp av en personcertifierad
Genom att skapa ett undertryck inomhus kan man med hjälp av IR-kamera söka efter luftläckage. Även isoleringsbrister kan upptäckas med värmekameran.
Misstänkta luftläckage kan bekräftas med hjälp av en lufthastighetsmätare.
FOTO: HANS EEK
