9009047
Joakim Norén
Industribyggnader
— Brandförsäkring
Bestämmelser och riskvärdering med
tonvikt på träkonstruktioner
Trätek
INDlJSTRIBVGGNADfcR - BRANDFÖRSÄKRING Bestämmelser och riskvärdering
TräteknikCentrum R a p p o r t P 900904? N y c k e l o r d olassif-ioat-ion of buildings fire insuranoe industrial building risk analysis S t o c k h o l m i u n i 1990
I N N E H A L L S F Ö R T E C K N I N G S i d SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 PREMIESÄTTNING - INDUSTRIBYGGNADER 6 Allmänna p r i n c i p e r 8 Riskvärdering 10 KLASSIFICERING AV BYGGNADSDELAR 14 Ytterväggar 15 Stommar 18 Tak 18 M e l l a n b o t t n a r 2 1 KLASSIFICERING AV BYGGNADER 22 E n l i g t RUS 108:9 22 E n l i g t B o v e r k e t s N y b y g g n a d s r e g l e r 24 KONSTRUKTIONSEXEMPEL - INDUSTRIBYGGNADER 25 B r a n d t e k n i s k b y g g n a d s k l a s s 26
DISKUSSION OCH SLUTSATSER 27
Försäkringsbrdnschen l i a r e t t e g e t s y s t e m för k l a s s i f i c e r i n g a\ byggnader RUS 108:9 som i p r i n c i p g r u n d a r s i g på om en
k o n s t r u k t i o n är obrännbar e l l e r i n t e . Därigenom bedöms r i s k e n för egendomsskada o c h i n d i r e k t premiesättningen.
I d e t t a a r b e t e h a r försäkringsbranschens k l a s s i f i c e r i n g s s y s t e m s t u d e r a t s . 1 s t u d i e n görs även en k l a s s i f i c e r i n g e n l i g t
B o v e r k e t s N y b y g g n a d s r e g l e r där en byggnad i stället k l a s s a s e f t e r b r a n d t e k n i s k f u n k t i o n . Dessa båda k l a s s i f i c e r i n g s s y s t e m bygger på p r i n c i p i e l l t s k i l d a synsätt. Jämförelser k a n b e l y s a de väsentliga s k i l l n a d e r n a Liämst med hänsyn t i l l v a l av byggnads-m a t e r i a l o c h b y g g n a d s k o n s t r u k t i o n .
Träkonstruktioner medför o f t a s t en ofördelaktig försäkrings-t e k n i s k k l a s s , v i l k e försäkrings-t l e d e r försäkrings-t i l l en hög b r a n d p r e m i e försäkrings-t r o försäkrings-t s a försäkrings-t försäkrings-t brandmutståndet e n l i g t t . e x . B o v e r k e t s Godkännandelista B är r e l a t i v t högt. L t t u n d a n t a g är limträstommar som e n l i g t RUS 108:9 hör t i l l den högsta s t o m k l a s s e n .
B y g g n a d s k l a s s o c h v e r k s a m h e t h a r båda i n v e r k a n på premiesättn i premiesättn g e premiesättn . R i s k e premiesättn för a t t b r a premiesättn d s k a l l uppstå b e r o r främst på v e r k -samheten. Verksamheten bör därför ges större b e t y d e l s e v i d premiesättningen än v a d som nu är f a l l e t .
IDAG
verxsamhet ByggnadsI FRAMTIDEN
yggnads lass verksamhetI N L E D N I N G ^
Försäkringsbranschen h a r e t t e g e t s y s t e m för a t t bedöma t i l l v i l k e n försäkringsteknisk k l a s s en byggnad hör. T i l l g r u n d för k l a s s i f i c e r i n g e n l i g g e r "Försäkringsbolagens r e g l e r för
b y g g n a d s k l a s s i t i c e r i n g " RbS 108:9 som ges u t av Försäkrings-b r a n s c h e n s S e r v i c e a k t i e Försäkrings-b o l a g , FSAB.
K l a s s i f i c e r i n g e n i RUS är a n n o r l u n d a uppbyggd än bestämmelserna i B o v e r k e t s N y b y g g n a d s r e g l e r , NRl. 1 RUS l i g g e r t y n g d p u n k t e n på om b y g g n a d s m a t e r i a l e t i en k o n s t r u k t i o n är brännbart e l l e r i n t e , v i l k e t utgör g r u n d för bedömning om r i s k för egendomsskada
föreligger. Nybyggnadsrfc)glerna t u r ä andra s i d a n hänsyn t i l l byggnadens b r a n d t e k n i s k a f u n k t i o n o c h därmed r i s k e n för a t t p e r s o n s k a d a s k a l l inträlid.
Försäkringsbolagen d e l a r upp b y g g n a d e r i o l i k a r i s k k l a s s e r be-roende på s t o r l e k o c h vetksamheL. För i n d u s t r i b y g g n a d e r gäller r i s k k l a s s e r n a m e l l a n r i s k ocii i n d u s t r i r i s k . I n d u s t r i b y g g n a d e r med m i n d r e än i '00 m* g o l v y t a k l a s s a s i r e g e l t i l l m e l l a n r i s k . Nedan ges en b e s k r i v n i n g av försäkringsbranschens n u v a r a n d e k l a s s i f i c € ? r i n g s s y s t e r n . UussuLom görs en bedömning av b y g g n a d e r s och b y g g n a d s d e l a r s b r a n d t e k n i s k a k l a s s med hänsyn t i l l Nyggnads-r e g l e Nyggnads-r n a och GodkännandL-i ist a b. A v s i k t e n äNyggnads-r a t t b e l y s a h u Nyggnads-r
träkonstruktioner bedöms i r e l a t i o n t i l l a n d r a b y g g n a d s m a t e r i a l , hur v e r k s a m h e t e n i l o k a l e r n a bedöms och h u r försäkringspremien påverkas.
KUli 10H:9 h a r upphört; dt t g a l l a t r . c j . m 1990-01-01.
K l a s s i f i c e r i n g av b y g g n a d e r kommer framöver a t t göras i n t e r n t mom v a r j e försäkringsbolag, tör närvarande f i n n s dock i n g e t annat k l a s s i f i c e r i n g s s y s t e m inom försäkringsbranschen varför RUS 108:9 även i fortsättningen kommer a t t användas v i d bedömningen av b y g g n a d e r .
P R E M I E S Ä T T N I N G I N D U S T R I B Y G G N A D E R
b y g g n a d s k l a s s e n h a r s t o r i n v e r k a n på försäkringskostnaderna föi en i n d u s t r i b y g g n a d som tillhör i n d u s t r i r i s k . Under f l e r a år har d i s k u s s i o n förts om d e t är r i k t i g t a t t ge byggnadens
u t f o r m n i n g så s t o r b e t y d e l s e . Istället b o r d e v e r k s a m h e t e n ha större i n f i y i a n d e på b r a n d p r e m i e n . D i s k u s s i o n e n s t a r t a d e s av undersökningar som Stålbyggnadsinstitutet genomförde (Thor
1 9 7 6 ) . Av dessa d r o g s s l u t s a t s e n a t t byggnadssättet hade m i n d r e b e t y d e l s e för s k a d e r i s k e n .
Premiesättningen är för försäkringsbolagen en i n t e r n
angelägenhet. P r e m i e s a t s e n är k o n f i d e n t i e l l och v a r i e r a r m e l l a n o l i k a försäkringsbolag, i^ågra e n t y d i g a samband som b e s k r i v e r p r e m i e s a t s e n för o l i k a b y g g n a d s k l a s s e r v i d v a r i e r a n d e v e r k s a m h e t f i n n s i n t e tillgängliga. De värden som f i n n s p u b l i c e r a d e är av t y p medelvärden ( F r e d r i k s s o n och Löving 1989, Berg och E r i k s s o n 198b) . Dessa värciyn är dock tillräckligt noggranna för a t t v i s a v i l k e n i n v e r k a n o l i k a m a t e r i a l v a l h a r på b r a n d p r e m i e s a t s e n .
1 t a b e l l 1 ges exempel på v a n l i g t förekommande v e r k s a m h e t e r i i n d u s t r i b y g g n a d e r , f a b e l I 2 g e r exempel på p r e m i e s a t s e r för dessa v e r k s a m h e t e r v i d o l i k a b y g g n a d s k l a s s . Sambandet m e l l a n p r e m i e s a t s och b y g g n a d s k l a s s kan också b e s k r i v a s med k u r v o r , se f i g u r 1. Av båiie t a b e l l e r o c h f i g u r framgår d e t a t t b r a n d p r e m i e -s a t -s e n ökar k r a f t i g t när b y g g n a d -s k l a -s -s e n är högre än 13.
ökningen i b r a n d p r e m i e k l a s s m e l l a n k l a s s 11 ocli k l a s s 15 är e n l i g t t a b e l l 2 o l i k a s t o r beroende på v e r k s a m h e t . För e t t
s n i c k e r i s t i g e r b r a n d p r e m i e s a t s e n ca 12,4 gånger m e l l a n k l a s s 11 och k l a s s 15. Motsvarand(? ökning för en p l a s t i n d u s t r i är ca 7 gånger. FLtt s n i c k e r i bedöms således av försäkringsbranschen som b e t y d l i g t f a r l i g a r e än en plu.st i n d u s t r i , v i l k e t g e n e r e l l t s e t t förefaller o r i m l i g t . S k i l l n a d e n i ökningen b e r o r på a t t
försäkringsbolagen använder o l i k a f u n k t i o n e r för a t t b e s k r i v a v a r j e e n s k i l d v e r k s a m h e t , \ i l k e n av p a r a m e t r a r n a b y g g n a d s k l a s s och verksamhet s<;m har störst, i n v e r k a n på p r e m i e n går dock i n t e a t t u r s k i l j a .
TABELL 1 . Exempel på v a n l i g t förekommande v e r k s a m h e t e r i i n d u s t r i b y g g n a d e r ( F r e d r i k s s o n o c h L o v i n g )
1 Plastindustri 5. Snickeri 9. Garage
2. livsmedel 6. Grafisk industri 10. Varuhandel (ca 3.000 m*) 3. Textil 7. kdroftsanläggningar 1 1. Varuhandel (ca 20.000 m*| 4 AAekanisk industri 8. Lagring (ca 3000 rn )
TABELL 2. Exempel på b r a n d p r e m i e s a t s e r ( F r e d r i k s s o n o c h Löving) Verksamhet \ ^ e tabell 5) Byggn.klass'^^^ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 U * Mellanrisk 1 1.76 0,80 0.96 0,80 2,56 0,80 0,80 0,80 0.80 1.44 4.16 2 4.11 1,87 2,24 1.87 5,98 1,87 1,87 1,87 1.87 3.37 9.72 3 7.99 3,63 4,36 3.63 11,62 3.63 3,63 3,63 3,63 6.53 ( 1 8 W 4 9.75 4,43 5.32 4,43 14,18 4,43 4.43 4,43 4,43 7.97 ( 2 3 W Industririsk 11 2.29 0,72 1.40 0,83 2.29 1.02 ** 1.84 1.13 11+0.3 2.59 0,95 1,84 1,09 4.68 1.15 2,33 1,49 12-0.3 3.11 U l 2,34 1,38 5.96 1.38 3.00 1,90 12 3.42 1,44 2.78 1,64 7.08 1.52 3.51 2.25 12+0.3 4,45 1,67 3,22 2.28 8.20 1.98 3.84 2,81 13-0.3 5.80 1,93 3,73 3.07 9.49 2.58 4.51 3,53 13 6,84 2,17 4,18 3.70 10,64 3.04 5.09 4.09 13+0.3 9,63 3.23 5,75 6.21 15.93 4.28 7,67 6,76 15-0,3 13.25 4,72 7,84 9.50 23.18 5.89 11,01 10.34 15 15,95 5.77 9,36 11,96 28,34 7,09 13.67 13.00
* Fö.rscs ofta med sprinkler. Klassas bara i 1 och 2. ulföres sällan i klass 3 och 4. * • Bara i mellanrisk B r a n d p r e m i e s a t s e r - i n d u s t r i r i s k 30 h 20 Q] 15 •1-1 E 10 1 11 - l • • • ' — S n i c k e r i P l a s t M e k a n i s k T e x t i l L i v s y- • • • 12 13 14 B y g g n a d s k l a s s e n l i g t RUS 15 F i g u r 1 . Exempel på b r a n d p r e m i e s a t s e r för o l i k a ( F r e d r i k s s o n o c h Löving). v e r k s a m h e t e r
Allmänna p r i n c i p e r för premiesättning
B r a n d p r e m i e n u t t r y c k s i p r o m i l l e av försäkringsbeloppet o c h utgör h u v u d d e l e n av den t o t a l a försäkringspremien. För
i n d u s t r i b y g g n a d e r bestäms b r a n d p r e m i e n av de f a k t o r e r som anges i f i g u r 2. Med utgångspunkt från b y g g n a d s k l a s s e r n a ocli d e t
kommunala brandförsvarets r e s u r s e r bestäms en g r u n d p r e m i e , se f i g u r 3. G r u n d p r e m i e n b e r o r också på v i l k e n t y p av v e r k s a m h e t som förekommer i byggnaden. På g r u n d p r e m i e n görs p r o c e n t u e l l a tillägg för s p e c i e l l a faromoment t ex f a r l i g t a r b e t e e l l e r
förekomst av b r a n d f a r l i g a p r o d u k t e r . S t o r l e k e n på dessa tillägg v a r i e r a r m e l l a n 5 och 150 p r o c e n t . Tilläggen från o l i k a
faromoment a d d e r a s och g e r t i l l s a m m a n s tilläggssatsen.
Tillägg på g r u n d p r e m i e n görs också för b r a n d c e l l e n s s t o r l e k , d v s om s e k t i o n e r i n g a r förekommer e l l e r i n t e . Dessa tillägg anges t i l l m e l l a n 10 och 60 p r o c e n t . Dessutom görs tillägg för r i s k e n av b r a n d s p r i d n i n g .
Där r i s k e n för kostsamma s k a d o r är s t o r p g a s t o r a
värde-a n h o p n i n g värde-a r utgår e t t storskvärde-adetillägg, EML ( E s t i m värde-a t e d mvärde-aximum l o s s ) . Tilläggets s t o r l e k bestäms av d e t t o t a l a väldet i o r
v e r k s a m h e t e n , d v s byggnad och innehåll, ocli kan uppgå t i l l ca 200 p r o c e n t .
Vid i n s t a l l a t i o n av a u t o m a t i s k t b r a n d l a r m e l l e i s p r i n k l e r anläggning utgår från försäkringsbolagen en r a b a t t på g r u n d -p r e m i e n . E t t a u t o m a t i s k t b r a n d l a r m r e d u c e r a r -p r e m i e n med högst 20 p r o c e n t och en s p r i n k l e r a n l a g g n i n g med högst 60 p r o c e n t . Båda r a b a t t e r n a får dock i n t e u t n y t t j a s s a m t i d i g t .
R a b a t t ges också för a n d r a åtgärdei som m i n s k a i r i s k e n för skada. B e v a k n i n g , t ex s k y d d s r u n d o r , g e r ca 10 p r o c e n t s r a b a t t och om företaget håller s i g med egen brandkår kan r a b a t t e n b l i upp t i l l 20 p r o c e n t .
övriga r a b a t t e r som påverkar försäkringspremien är kommunal-r a b a t t och s t o kommunal-r l e k s kommunal-r a b a t t . Konimunalkommunal-rabatt utgåkommunal-r e n d a s t v i d i n d u s t r i r i s k och b e r o r på d e t kommunala brandförsvarets r e s u r s e r . K o m m u n a l r a b a t t e n s s t o r l e k b e r o r på v a r i n d u s t r i
-byggnaden är belägen. R d b a t t e n är 2b p r o c e n t i större tätort, ib p r o c e n t i m i n d r e tätort och 5 p i o c e n t på l a n d s b y g d e n .
S t o r l e k s r a b a t t b e r o r på h u r s t o r verksamhé' som försäkrings t a g a r e n h a i försäkrat t o t a l t . H i t liör även v e r k s a m h e t e r
lc)rsäkrade i a n d r a försäkringsbolag. Deinia r a b a t t k a n ge upp t i l l 3r> p r o c e n t s r e d u c e r i n g av grundpr emien. Grundpr emieu kan också redui^eras om försäkringstagaren väljer en högre självrisk.
PREMIESÄTTNING - INDUSTRIRISK 1. R i s k s l a q - v e r k s a m h e t 2 . B e l ä g e n h e t - k o m m u n a l a b r a n d f ö r s v a r e t s r e s u r s e r - a v s t ö n d till b r a n d s t a t i o n 3 . B y g g n a d s k l a s s e n l i g t R U S 1 0 8 : 9 — y t t e r v ä g g a r - s t o m m e - t a k — m e l l a n b o t t n a r 4 . P r o c e n t u e l l a t i l l ä g g f ö r s p e c i e l l a f a r o m o m e n t - f a r l i g t a r b e t e - f ö r e k o m s t a v b r a n d f a r l i g a p r o d u k t e r 5 . S e k t i o n e r i n g - b r a n d c e l l e n s s t o r l e k - y t t i i l ö g g — b r a n d s p r i d n i n g 6 . V ä r d e a n h o p n i n g — E M L s t o r s k a d e t i l l ä g g 7 . R a b a t t e r - s p r i n k l e r — a u t o m a t i s k t b r a n d l a r m — b e v a k n i n g — e g e n b r a n d k ä r a . ö v r i g a r a b a t t e r - k o m m u n r a b a t t ( s e p u n k t 2 ) - s t o r i e k s r o b o t t - h ö j d s j ä l v r i s k 0 - 1 0 0 % 0 - 1 0 0 % 1 0 - 6 0 % 0 - 2 0 0 % 0 - 6 0 % 0 - 3 0 % 0 - 1 0 % 0 - 2 0 % 0 - 3 0 % 0 - 3 0 % G r u n d -premie > Tillägg >- Rabatter F i g u r 2. Premiesär.tning v i d i n d u s t r i r i s k ( H a l l ) Stommo YttefvåM CIvilrtsk Byggnaäsklass Bedflmrtng av brandlngenlör Byggnaäsklass Bedflmrtng av brandlngenlör Bedflmrtng av brandlngenlör Kommunala brandförsvarats kapadtat RIakalagafaktor GainöpremiB (baapremia x nskslagsfaklor) ProcantuBlla UlUgg (ör speciella faromoment Rabtttarvkj Installation Bvlvmoch sprinkler RSnikringapramle i Vm av för84kf«ng8t)«toppet F i g u r 3. Premiesättning av i n d u s t r i b y g g n a d e r (Thor)
Riskvärdering
Med r i s k avses v a n l i g e n en tänkbar oönskad händelse v a r s
inträffande är osäkert o c h s l u m p a r t a t . B r a n d r i s k är e t t exempel på en sådan r i s k . R i s k e r kan mätas e l l e r u p p s k a t t a s då b r i s t på d a t a föreligger.
Det f i n n s i d a g f l e r a sk b r a n d t e k n i s k a riskvärderingsmetoder som är b a s e r a d e på s t a t i s t i k och e r f a r e n h e t från inträffade bränder,
(Engdal 1 9 8 4 ) . Y t t e r l i g a r e d a t a t i l l dessa m e t o d e r kan t a s från genomförda brandförsök.
Riskvärderingsmetoderna b r u k a r i n d e l a s i : - K v a n t i t a t i v a metoder
- F u n k t i o n e l l a m e t o d e r
De k v a n t i t a t i v a metoderna b y g g e r på en summering av o l i k a r i s k -f a k t o r e r och är o -f t a s t e n k l a a t t använda. E t t exempel på en k v a n t i t a t i v metod är G r e t e n e r m e t o d e n ( E n g d a l ) .
F u n k t i o n e l l a metoder b y g g e r på t e o r e t i s k a brandförlopp som b a s e r a s på brandförsök o c h v e r k l i g a bränder. För dessa metoder krävs o f t a s t o m f a t t a n d e m a t e m a t i s k a beräkningar med hjälp av d a t o r e r . Tillämpningen av dessa metoder b l i r därmed både
o m f a t t a n d e och resurskrävande. Exempel på f u n k t i o n e l l a metoder f i n n s r e d o v i s a d e för S v e r i g e ( B e n g t s o n ) och för Morge ( V e r i t a s ) . Det f i n n s för närvarande även e t t a n t a l a n a l y t i s k a m o d e l l e r som b e s k r i v e r brandtillväxt och b r a n d s p r i d n i n g i s t o r a l o k a l e r
(Magnusson). M o d e l l e r n a är användbara för a t t bestämma rök-s p r i d n i n g och temperaturfördelning i rök-s l u t n a r e rök-s p e k t i v e v e n t i l e r a d e l o k a l e r . Som hjälpmedel v i d riskbedömning är
m o d e l l e r n a dock i n t e tillräckligt p r e c i s a e l l e r fullständiga. G r e t e n e r är den riskvärderingsmetod som h a r fått den största
p r a k t i s k a användningen i Europa. Metoden är främst avsedd för industrianläggningar men kan också användas för p u b l i k a
anläggningar t ex v a r u i i u s , h o t e l l , s j u k h u s o c h större b o s t a d s h u s . G r e t e n e r m e t o d e n t a r hänsyn t i l l både e g e n d o m s r i s k och p e r s o n r i s k . G r u n d e k v a t i o n e n i metoden l y d e r : P•A R i s k e r R- - ( e k v 1) N-F-S Skydd R= risknivå
P= möjlig r i s k , innehållets och byggnadens medverkan t i l l b r a n d s p r i d n i n g
a k t i v i t e t s g r a d , b e r o r b l a på v e r k s a m h e t e n
N--= n o r m a l a åtgärder, skyddsåtgärder som a l l t i d f i n n s tillgängliga
F= b y g g n a d s t e k n i s k a åtgärder, brandmotstånd hos o l i k a b y g g n a d s d e l a r
11 D e l v a r i a b l e r n a s värden g r u n d a r s i g på m a t e r i a l från s t a t i s t i s k a undersökningar. Dessa t i i n i s a n g i v n a i metoden. I f o r m e l n s
täljare förekommer a l l a riskhöjande f a k t o r e r . Åtgärder som
r e d u c e r a r risknivån f i n n s p l a c e r a d e i nämnaren. Den risknvå som räknas f r a m är e n d a s t e t t r e i a t i \ t värde.
V a r j e byggnad h a r en högsta a c c e p t e r b a r risknivå, R a c c e p t a b e i .
V i d beräkning av risknivån för en byggnad gäller a t t
R < R a c c e p t a b e I . Om d o t t a v i l l k o l i n t e u p p f y l l s måste skyddsnivån, dvs nämnaren i e k v a t i o n i , ökas e l l e r Läljaien m i n s k a s .
Metoden k a n användas Lör a t t r e l a t e r a o l i k a b y g g n a d e r t i l l v a r a n d r a men kan också v r s a h u r en förändring av en byggnad i n v e r k a r på r i s k e n .
G r e t e r i e r m e t o d e n h a r i e t t a r b e t e m o d i f i e r a t s för a t t bättre passa svenska förhållanden (Bergman), då främst för
i n d u s t r i b y g g n a d e r . Don o m a r b e t a d e metoden kan endas t. användas för a t t bedöma r i s k e r r för ugendomsskada. Metoden är främst omarbetad på s k y d d s s i d a n .
E k v a t i o n i h a r i den niodi l i e r a d e metoden fått följande u t s e e n d e (ekv 2) S R ^ risknivå P- möjlig r i s k B= byggnadens i n v e r k a n A- a k t i v i t e t s t a k t o r ij- s k y d d s f a k t o r
För beiäkning av delvärdena används b e f i n t l i g a Gretenervärden e l l e r värden som beaömts uiiliån d e s s a .
Byggnadens i n v e r k a n på risknivån s k i . j e r s i g något m e l l a n m o d e l l e r n a . G r e t e n e r m e t o d e n i n d e l a r byggnaden d e l s i en r i s k -höjande d e l som b e r o r på b r a n d b e l a s t n i n g e n a\ ingående m a t e r i a l d e l s i en skyddshöjande d e l som b e r o r på b r a n d t e k n i s k a åtgärder
t ex brandmotstånd. 1 den iiujdj t t e r a d e metoden görs en mer schablonmässig bedömning .iv byggnadens i n v e r k a n på r i s k e n . Hänsyn i.as e n d a s t t i l l om byggnaden är obrännbar e l l e r i n t e . Byggnaden bedöms därmed e n d a s t s<nii en riskhöjande f a k t o r .
i l a b e l L ii ges e t t exempel på risknivåer för t r e i n d u s t r i -byggnader med o l i k a stomme i k o m b i n a t i o n med t r e v e r k s a m h e t e r . Beräkningen h a r g j o r t s med både G r e t e n e r m e t o d e n o c h den
T a b e l l 3. Exempel på risknivåer R i s k -värd, metod G r e t e n e r Modi-f i e r a d metod Stomme Verksamhet C e l l p l a s t - Sågverk Mekanisk t i l v e r k n i n g v e r k s t a d B e t o n g 0,64 0,29 0,19 Limträ 0,94 0,43 0,27 Trä 1,13 0, 51 0,33 K v o t trä/betong 1,76 Betong Limträ Trä 21 81 02 Kvot trä/betong 2,50 1,76 0,73 1,10 1,83 2,51 1,74 0,41 0,61 1,03 2,51
Av t a b e l l e n framgår a t t k v o t e n m e l l a n lägsta o c h högsta risknivå är o l i k a för de båda m e t o d e r n a . E n l i g t G r e t e n e r m e t o d e n är k v o t e n ca 1,75 och e n l i g t den m o d i f i e r a d e metoden ca 2,5, v i l k e t
I j e t y d e r a t t den m o d i f i e r a d e metoden räknar med en större i n v e r k a n av b y g g n a d s k l a s s än G r e t e n e r m e t o d e n . K v o t e n m e l l a n högsta och lägsta risknivå är dessutom densamma för o l i k a v e r k s a m h e t e r inom v a r j e metod, v i l k e t b e t y d e r a t t man i n t e räknar med någon samverkan m e l l a n v e r k s a m h e t o c h b y g g n a d s k l a s s . Risknivåerna beräknade e n l i g t de två metoderna ska i n t e jämföras e f t e r s o m de är r e l a t i v a . Risknivåer kan e n b a r t jämföras inom v a r j e e n s k i l d metod.
13 I f i g u r 4 ges risknivåerna i t a b e l l 3 som f u n k t i o n av
b y g g n a d s k l a s s e n l i g t RUS 108:9. I f i g u r e n a n t a s betongstommen tillhöra en i n d u s t r i b y g g n a d i k l a s s 1 1 , limträstommen en
i n d u s t r i b y g g n a d i k l a s s 13 o c h trästommen en i n d u s t r i b y g g n a d i k l a s s Ib. Sambandet m e l l a n risknivå o c h b y g g n a d s k l a s s är för G r e t e n e r metoden i s t o r t sätt rätlinjigt. För den m o d i f i e r a d e metoden är i n v e r k a n av b y g g n a d s k l a s s något större.
2 h C e l l p l a s t sågverk M e k a n i s k G r e t e n e r 11 12 1 3 14 B y g g n a d s k l a s s e n l i g t RUS 15 tn 2 e r 11 C e l l p l a s t Sågverk M e k a n i s k Modif i e r a d 12 13 14 B y g g n a d s k l a s s e n l i g t RUS 15
Flg.ur__jl._ Samband m e l l a n risknivå o c h b y g g n a d s k l a s s v i d o l i k a v e r k s a m h e t e r . Övre diagrammet v i s a r risknivån
beräknad e n l i g t G r e t e n e r . 1 d e t u n d r e d i a g r a m m e t h a r risknivån beräknats e n l i g t m o d i f i e r a d m o d e l l .
K L A S S I F I C E R I N G AV B Y G G N A D S D E L A R
I "Försäkringsbolagens r e g l e r för b y g g n a d s k l a s s i f i c e r i n g " , RUS 108:9, ges r e g l e r för a t t bedöma en byggnads försäkrings-t e k n i s k a k l a s s . Bedömningen uförsäkrings-tgår i från de e n s k i l d a byggnads-d e l a r n a s k o n s t r u k t i o n och utföranbyggnads-de. B y g g n a byggnads-d s byggnads-d e l a r n a i n byggnads-d e l a s i följande k l a s s e r : Ytterväggar V I V2 V3 V4 V5 Stomme S I S2 - - S5 Tak T I - T3 T4 T5 M e l l a n b o t t n a r Ml M2 - - M5 En b y g g n a d s d e l utförd i k l a s s 1 är bäst u r brandförsäkrings-s y n p u n k t .
RUS 108:9 innehåller en förteckning över v a n l i g t förekommande k o n s t r u k t i o n e r i o l i k a k l a s s e r . Dessutom f i n n s e t t a n t a l
k o n s t r u k t i o n e r som i n t e kan hänföras t i l l t y p e x e m p l e n . Dessa är k l a s s i f i c e r a d e d i r e k t av FSAB. Förteckningen över v a n l i g t
förekommande k o n s t r u k t i o n e r h a r sammanställts i t a b e l l 4 a-d. T a b e l l e n är u p p d e l a d på följande d e l a r :
a: Ytterväggar
b: Stomme, h o r i s o n t e l l t v e r t i k a l t bärverk c: Tak, y t t e r t a k
d: M e l l a n b o t t n a r , bjälklag
K o n s t r u k t i o n e r n a i t a b e l l 4 h a r även bedömts med avseende på de utförandekrav som anges i B o v e r k e t s N y b y g g n a d s r e g l e r NRl.
Godkännandelista B h a r här använts för a t t u p p s k a t t a
k o n s t r u k t i o n e r n a s ( b y g g n a d s d e l a r n a s ) b r a n d t e k n i s k a k l a s s .
K l a s s i f i c e r i n g e n e n l i g t RUS o c h NRl b y g g e r på två p r i n c i p i e l l t s k i l d a synsätt. I RUS 108:9 bestäms b y g g n a d s d e l e n s k l a s s främst av om den innehåller brännbara m a t e r i a l som kan b i d r a t i l l
b r a n d s p r i d n i n g . A v s i k t e n är a t t bedömma r i s k e n för egendomsskada med o l i k a t y p e r av k o n s t r u k t i o n e r . R i s k e n för p e r s o n s k a d a ingår i n t e i bedömningen. Denna r i s k b e a k t a s i stället av Nybyggnads-r e g l e Nybyggnads-r n a i \ R l genom a t t hänsyn t a s t i l l b y g g n a d s d e l a Nybyggnads-r n a s f u n k t i o n v i d b r a n d d v s bärförmåga o c h a v s k i l j a n d e förmåga. Jämförelsen 1 t a b e l l e n s k a l l främst b e l y s a de mest väsentliga s k i l l n a d e r n a m e l l a n systemen och vad d e t innebär för o l i k a b y g g n a d s m a t e r i a l . Någon detaljöverensstämmelse är i n t e möjlig på g r u n d av de s k i l d a synsätten.
l b
Ytterväggar
Yttervägg är e n l i g t d e f i n i t i o n e n i RUS en vägg som o m s l u t e r byggnad med u n d a n t a g för i väggen ingående p e l a r e , b a l k a r o c h r e g l a r . D e t t a m o t s v a r a r e n l i g t NRl en i c k e bärarrde vägg.
D e f i n i t i o n e n av stomme är e n l i g t RUS bärande väggar, p e l a r e o c h b a l k a r .
I en större i n d u s t r i b y g g n a d är stommen v a n l i g t v i s utförd i
b e t o n g , stål e l l e r limträ med så g r o v d i m e n s i o n a t t den i n t e kan i n n e s l u t a s i ytterväggen. Stommen p l a c e r a s då i stället på
i n s i d a n av väggen o c h b l i r v i d b r a n d e x p o n e r a d från t r e s i d o r . T a b e l l 4a,1 v i s a r exempel på k l a s s i f i c e r a d e ytterväggar e n l i g t RUS 108:9. Ytterväggarna i t a b e l l e n h a r även bedömts med
avseende på a v s k i l j a n d e f u n k t i o n e n l i g t NRl o c h Godkännande-l i s t a B.
För a t t möjliggöra en b r a n d t e k n i s k k l a s s i f i c e r i n g e n l i g t NRl av ytterväggarna i t a b e l l 4 a , 1 h a r dessa k o m b i n e r a t s med t r e o l i k a s t o m a l t e r n a t i v som u p p f y l l e r k r a v e t på bärförmåga i 60, 30
r e s p e k t i v e m i n d r e än 30 m i n u t e r , se t a b e l l 4a,2. Brandmotståndet a v s e r den oskyddade stommen. Brandmotståndet som anges för
k o m b i n a t i o n e n stomme och yttervägg bestäms av d e t lägsta värdet på bärande e l l e r e n b a r t a v s k i l j a n d e f u n k t i o n .
Lii oskyddad stomme av k o n s t r u k t i o n s v i r k e kan hänföras t i l l d e t s i s t a a l t e r n a t i v e t d v s med m i n d r e än 30 m i n u t e r s bärförmåga v i d b r a n d . Det t o t a l a brandmotståndet för en yttervägg påverkas dock av h u r stommen p l a c e r a t s i k o n s t r u k t i o n e n . Om stommen p l a c e r a s i n n e i väggen o c h därmed skyddas av o l i k a beklädnadsmaterial b l i r d e t t o t a l a brandmotståndet högre, v i l k e t framgår av t a b e l l 4a,2.
Ytterväggar av b e t o n g e l l e r s t e n k l a s s a s e n l i g t RUS i den högsta k l a s s e n V I . Väggar av trä e l l e r träbaserade m a t e r i a l hamnar
däremot längst n e r i k l a s s V5 t r o t s e t t b r a brandmotstånd e n l i g t Godkännandelista B. Väggar h e l t av trä får dock anses o v a n l i g a i större i n d u s t r i b y g g n a d e r . /Vndra k o n s t r u k t i o n e r som nästan s a k n a r brandmotstånd t ex glasväggar och e n k l a plåtväggar p l a c e r a s å andrd s i d a n så högt som i k l a s s V2.
T A B E L L 4 a , 1 . E x e m p e l p å y t t e r v ä g g a r .
K o n s t r u k t i o n E n l i g t E n U g t Nybyggnadsreglerna Nr 1 RUS och Godkännanoelista B
V e r t i k a l t bBr-verk (A 60) K l a s s i n - Enbart d e l n i n g a v s k i l j n a d e
III
Sten e l l e r betong Betong C e l l p l a s t Betong M i n i m a l t j o c k l e k 80 mm M i n s t 60 mm M i n s t 60 mm V 1 A 60 A 60 BrSnnbar beklädnad Sten e l l e r betong Plåt B 60 Glaa Plftt Obrännbar m i n e r a l u l l u t a n brännbart k l i s t e r Plåt e l l e r g i p s s k i v a Obrännbar m i n e r a l u l l Plåt e l l e r g i p a s k i v a V 2 F 15 - r 60 A 50 - A 60 piat Träullsplatta B 30 P l f l t G i p s s k i v a Obrännbar m i n e r a l u l l Träullsplatta Plåt M i n e r a l u l l med papper piat T a s a d t e g e l M i n e r a l u l l med papper G i p a s k i v a rändskyddande beklädnad Brännbart m a t e r i a l Tändskyddande beklädnad piat M i n e r a l u l l med papper P i a t C e l l p l a s t Träullsplatta }0 m P i a t Hard b o a r d Obrännbar m i n e r a l u l l G i p s s k i v a Faaadtegel l / 2 - 3 t e n T r S f i b e r s k i v a Obrännbar m i n e r a l u l l G i p a s k i v a Trä som apontad p a n e l 50 im "Tr8"« t ex apanakiva Obrännbar m i n e r a l u l l Spanskiva Träpanel: t ex l o c k p a n e l M i n e r a l u l l G i p a a k i v a Lockpanel A s f a l t b o a r d M i n e r a l u l l M i n e r a l u l l P i a t Träpanel Piat C e l l p l a s t P i a t V 3 B 30 B 30 B 30 B 30 B 30 V 4 B 60 B 50 V 5 B 30 B 30 B 30 B 30 B 30 - S v å r b e d ö B t v a r d e e l l e r l å g t b r a n d n o t s t å n d u t a n s p e c i e l l t i n t r e s s e .T A B E L L 4 a , 2 . E x e m p e l p å y t t e r v ä g g a r i k o m b i n a t i o n m e d t r e o l i k a s t o m m a r 17 K o n s t r u k t i o n E n l i g t RUS Klassi n d e l -n i -n g
E n l i g t Nybyggnadsreglerna Nr 1 och Godkännandelista B V e r t i k a l t bärverk A 60/B 60 (A 60) Bärande Enbart och av a v s k i l -s k i l j a n d e jande V e r t i k a l t bärverk A 30/8 30 Bärande Enbart och av a v s k l l -s k i l j a n d e jande V e r t i k a l t bärverk A 30/B 30 Bärande Enbart och av a v s k i l -s k i l j a n d e jande Sten e l l e r betong Minimal t j o c k l e k flO mm A 60 A 60 A 30 A 60 V 1
II
1
Betong Minst 60 mm C e l l p l a s t Betong Minst 60 mm B 60 B 60 B 30 B 60H 1
Brännbar beklädnad Sten e l l e r betong B 60 B 60 B 30 B 30 Plät Glas Plåt Obrännbar m i n e r a l u l l utan brännbart k l i s t e r Plåt e l l e r gipsskiva Obrännbar m i n e r a l u l l Plät e l l e r gipsskiva F 60 F 30 V 2 A 50 A 30 A 30 A 30 F 15 B 30 A 60 A 60 A 30 A 60 - /B 30 B 50 piat TräulIsplatta Plät Gipsskiva Obrännbar m i n e r a l u l l Träullsplatta piatMine''8lull med papper
piat Fasadtegel M i n e r a l u l l med papper Gipsskiva V 3 B 30 B 30 B 50 B 50 50 B 50 8 30 B 50 - /B 50 50 B 50 30 B 30 - /B 30 50 B 50 B 50 B 50 - /B 50 B 50 B 50 B 50 Tändskyddande beklädnad Brännbart m a t e r i a l Tändskyddande beklädnad P18t M i n e r a l u l l med papper P i a t C e l l p l a s t TräulIsplatta 50 mm P i a t Hard board Obrännbar m i n e r a l u l l Gipsskiva Fasadtegel l/2-8ten TräftbecBklva Obrännbar m i n e r a l u l l Gipsskiva B 30 B 30 B 50 B 30 B 50 30 - /B 50 V 4 50 B 60 B 50 B 50 B 50 B 50 60 B 50 30 B 30 B 50 B 60 B 50
Trä som spontad panel 50 mm "Trä": t ex spanskiva ObrBnnbar m i n e r a l u l l Spänskiva Träpanel: t ex lockpanel M i n e r a l u l l Gipsskiva Lockpanel A s f a i t b o a r d M i n e r a l u l 1 M i n e r a l u l l P i a t Träpanel P i a t C e l l p l a s t P i a t V 5 B 50 B 30 B 50 B 50 B 50 B 50 B 30 B 50 B 50 50 B 50 B 50 B 50 50 B 50 B 30 B 50 50 B 50 B 50 B 50 B 50 - S v å r b e d ö m t v ä r d e e l l e r l å g t b r a n d m o t s t å n d u t a n s p e c i e l l t i n t r e s s e . * Med b ä r a n d e t r ä r e g e l s t o m m e i n n e i v ä g g e n .
Stommar - h o r i s o n t e l l t r e s p e k t i v e v e r t i k a l t bärverk De e n l i g t RUS k l a s s i f i c e r a d e s t o m m a r n a h a r s a m m a n s t ä l l t s i T a b e l l 4b. I l i k h e t med t a b e l l 4a görs även e n k l a s s i f i c e r i n g e n l i g t NRl o c h G o d k ä n n a n d e l i s t a B. Stommarna h a r därför d e l a t s upp i h o r i s o n t e l l t r e s p e k t i v e v e r t i k a l t bärverk för a t t m o t s v a r a u p p d e l n i n g e n i G o d k ä n n a n d e l i s t a B.
Av t a b e l l 4b framgår a t t limträstommar i B60 o c h med stålförband s k y d d a t t i l l m i n s t B60 p l a c e r a s i d e n högsta k l a s s e n S I . K l a s s S I innehåller även obrännbara b e t o n g s t o m m a r o c h stålstommar b r a n d i s o l e r a d e t i l l m i n s t k l a s s A60. L i m t r ä s t o m m a r som i n t e u p p f y l l e r B60 k r a v e t o c h o s k y d d a d e stålstommar hänförs t i l l k l a s s S 2 . I d e n lägsta k l a s s e n S5 återfinns stommar a v
k o n s t r u k t i o n s v i r k e samt o l i k a lättreglar o c h lättbalkar av trä. Tak
Med t a k a v s e s i RUS 108:9 en s k i v a e l l e r s k i v k o n s t r u k t i o n , i n k l u s i v e e v e n t u e l l a åsar, som v i l a r på e n bärande stomme. T i l l t a k räknas också i n n e r t a k i översta våningen när v i n d e n är (^användbar. T a b e l l 4 c v i s a r t a k k o n s t r u k t i o n e r som är
k l a s s i f i c e r a d e e n l i g t RUS 1 0 8 : 9 . 1 k l a s s T I återfinns
k o n s t r u k t i o n e r a v obrännbara m a t e r i a l t e x b e t o n g , plåt o c h g l a s . Hos t a k a v b e t o n g förekommer d o c k e t t tätskikt a v t a k p a p p För i s o l e r a d e plåttak i k l a s s 11 gäller a t t de utförs med
obrännbar i s o l e r i n g u t a n p a p p s k i k t o c h brännbart k l i s t e r . Med ökande k l a s s ökar också mängden brännbart m a t e r i a l i
k o n s t r u k t i o n e r n a . Trä o c h träbaserade m a t e r i a l hänförs t i l l k l a s s T5 t i l l s a m m a n s med p l a s t m a t e r i a l o c h plåttak med e n b a r t c e l l p l a s t i s o l e r i n g .
E n l i g t NRl s k a y t t e r t a k på i n d u s t r i b y g g n a d e r n o r m a l t utföras i k l a s s B30 e l l e r av obrännbart m a t e r i a l . Där r i s k e n för b r a n d -s p r i d n i n g t i l l i n t i l l i g g a n d e b y g g n a d e r är l i t e n får y t t e r t a k även utföras med brännbar i s o l e r i n g o c h taktäckning i b r a n d -t e k n i s k k l a s s T. Är r i s k e n för b r a n d s p r i d n i n g s -t o r mås-te -t a k e -t utföras i obrännbart m a t e r i a l e l l e r med taktäckning k l a s s T d i r e k t på obrännbart m a t e r i a l .
19
T A B E L L 4 b . E x e m p e l p å s t o m m a r ( h o r i s o n t e l l t r e s p e k t i v e v e r t i k a l t b ä r v e r k ) . itomme - h o r i s o n t e l l t bärverk.
K o n s t r u k t i o n K l a s s i n - E n l i g t RUS 108:9 E n l i g t Godkännandelista B Anm d e l n i n g e n l i g t B r a n d t e k - Tvärsnitts- M i n s t a tvärsnitt v i d a n g i v e n RUS 108:9 n i s k k l a s s mätt b r a n d t e k n i s k k l a s s A 30 A 60 A 90 A 120 M i n . värde M i n . värde /B 30 /B 60 /A 90 /B 120 B e t o n g b a l k Limträbalk e l l e r m o t s v a r a n d e med e v e n t u e l l stål För-hand skyddade t i l l m i n s t B 60
Stålbalk med brand-s k y d d brand-s i brand-s o l e r i n g S 1 Anges e j B 60 B 60 Anges e j B = 140 H = 420 150 1) 200 i ) 250 1) 8=90 140 H=205 805 ( 5 2 5 ) B=214 214 H=120 530 2. 300 1) Kan i s o l e r a s för a t t uppnå o l i k a b r a n d t e k n i a k a k l a s s e r T r e s i d i g brandpå-v e r k a n F y r s i d i g brandpåver-kan. Värdena anges v i d Förhållandet m e l l a n m a x i m a l t u t -n y t t j a d -normalspä-n- normalspän-n i normalspän-n g o c h tillåtenormalspän-n spänning CJ"^ax^(Öm^g = 1 , 0
Stålbalk Anges e j Kan i s o l e r a s För a t t uppnå o l i k a b r a n d t e k n i s k a k l a s s e r Limträ e l l e r mot-s v a r a n d e u t a n För-band med s p i k e l l e r b u l t a r S 2
Anges e j Anges e j Se limträbalk S 1 e n l i g t ovan
Trä
K o n s t r u k t i o n s -v i r k e
S 5 Anges e j Anges e j Anges e j
Stomme - v e r t i k a l t bärverk. B e t o n g p e l a r e med k v a d r a t i s k t tvärsnitt o c h ospänd a r m e n n g • E n s i d i g brandpå-v e r k a n T v f l a i d i g brandpå-v e r k a n T r e s i d i g brandpå-v e r k a n F y r s i d i g brandpå-v e r k a n P e l a r e av limträ e l l e r mot-s v a r a n d e Med e v e n t u e l l t stål-Förband s k y d d a d e t i l l m i n s t B 60 Anges e j Anges e j MM S 1 B 60 B = 140 H = 520 60 100 120 150 70" 80 130 160 200 140 3) 100 160 200 250 120 190 240 300 210 5; S t f l l p e l a r e med b r a n d s k y d d s -i s o l e r -i n g B 60 Kan i s o l e r a s För a t t uppnå o l i k a b r a n d t e k n i s k a k l a s s e r Stälpeiare P e l a r e av limträ e l l e r m o t s v a r a n d e u t a n Förband med s p i k e l l e r b u l t S 2 Anges e j Anges e j Anges e j Anges e j 70 i 4 0 210 Trä K o n s t r u k t i o n s -v i r k e P l a s t S 5 Anges e j Anges e j Anges e j Anges e j 160 Anges e j S v å r b e d ö m t v ä r d e e l l e r l å g t b r a n d n o t s t å n d u t a n s p e c i e l l t i n t r e s s e .
B a l k e n s översida Förutsätts skyddad mot d i r e k t b r a n d underiFrån genom a n s l u t a n d e bjälklagsplatta e d y l . B a l k h ö j d v i d C5"m«ax/0-mxa = 0 , 9 .
T A B E L L 4 c . E x e m p e l p å t a k
K o n s t r u k t i o n K l a s s i n - E n l i g t Nybyggnadareglerna Nr 1 och Codkännadelista B d e l n i n g e n l i g t B r a n d t e k n i s k k l a s s Kommentar RUS 108:9 Enbart a v s k i l j a n d e Takpapp Betong m i n s t 80 mm P l f l t Glas Plät Obrännbar m i n e r a l u l l u t a n b r i i n n b a r t k l i s t e r p i a t Obrännbar m i n e r a l u l l i j t a n brännhart k l i s t e r P l f l t r 1 (A 60) F 15 - F 60 A 30 - A 60 A 60 Taktäckning d i r e k t pA b e t o n g , lättbetong, obrännbar m i n e r a l u l l e l l e r likvärdigt m a t e r i a l f f l r u t -föras med brännbart m a t e r i a l i b r a n d t e k n i s k k l a s s T ÄÅKÅAAÅÅÄK Takpapp Obrännbar m i n e r a l u l l p i a t Takpapp Träullsplatta minst 50 mm s t A i p i a t Takpapp Träullsplatta B 60 Takpapp Träullsplatta minnt IS mm i J e l l p l a s t Träullsplatta B 60 Plät Obrännbar m i n e r a l u l l med papper P i a t e l l e r tändskyddnnde beklädnad T 5 A 60 B 50 B 60 B 60 A 60
/\/\/y\/
Takpapp C e l l p l a s t Träullsplatta minst 15 mm S t a i p l A t Takpapp C e l l p l a s t Obrännbar m i n e r a l u l l Stälpiat Takpapp C e l l p l a s t P e r l i t s k i v a minst 15 mm s t a i p i a t P i a t Obrännbar m i n e r a l u l l med papper Takpapp C e l l p l a s t Obrännbar m i n e r a l u l l minst AO mm staiplät T A (B 30) (B 30)Taktäckning p& brännbart u n d e r l a g f a r utföras med brännbart mate-r i a l pA:
1 SfflAhus och andra byggnader I e t t bostadaomrAde utanför kon-c e n t r e r a d kon-centrumbebyggelse. 2 F r i l i g g a n d e byggnad
Taktäckningen s k a l l vara av brand-t e k n i s k k l a s s T (B 30) Takpapp T r l , t ex träpanel Takpapp C e l l p l a s t PlAt Takpapp C e l l p l a s t A s f a l t b o a r d P l A t P l A t Trä P l A t C e l l p l a s t P l A t Tegel Trä P l a s t P l a s t d u k T 5 - S v å r b e d Ö B t v ä r d e e l l e r lågt b r a n d a o t s t å n d u t a n s p e c i e l l t i n t r e s s e .
21 M e l l d i i b o t LiidL
För l e c k n i i i g e n över k l a s s i f i c e t dde mel I d n b o t L u a i innehåller t r e klas£5er med enda.st e t t k o n s t r u k t i o n s e x e m p e l för v d r j e k l a s s , s e L a b e l l _ 4 i i . . V a n l i g a s t förekommande är m e l l a n b o t t n a r utförda i b e t o n g ( k l a s s Ml) o c h trä ( k l a s s M5) . M e l i a u b o t t n a i av plåt ( k l a s s M2) är o v a n l i g a ucli ingår i n t e i k l a s s i t i c e r i n g s -täbel.lerna för k ] a s s i l i c e i i n n g av b y g g n a d e r , s e t a b e l j 5. T A B E L L 4 d . E x e m p e l p å m e l l a n b o t t n a r . K o n s t r u k t i o n K l a s s i n - E n l i g t N y b y g g n a d a r e g l e r n a Nr 1 o c h Godkännadelista B d e l n i n g e n l i g t B r a n d t e k n i s k k l a s s Kommentar RUS 108:9 E n b a r t a v s k i l j a n d e Sten e l l e r b e t o n g M 1 A 60 Plät M 2
I
M 5 15 - B 60K L A S S I F I C E R I N G AV BYGGNADER E n l i g t RUS 1 0 8 : 9 B e r o e n d e på b y g g n a d s s t o r l e k o c h v e r k s a m h e t s k i l j e r försäkrings-b r a n s c h e n på t r e o l i k a r i s k e r , c i v i l r i s k , m e l l a n r i s k o c h i n d u s t r i r i s k . I n d u s t r i b y g g n a d e r hänförs e n d a s t t i l l m e l l a n r i s k o c h i n d u s t r i r i s k . T i l l m e l l a n r i s k hör b y g g n a d e r med m i n d r e a r e a än 1000 m2. B y g g n a d s k l a s s e n för e n b y g g n a d bestäms utifrån d e o l i k a b y g g n a d s d e l a r n a s k l a s s , d v s m a t e r i a l v a l o c h k o n s t r u k t i o n av ytterväggar, stomme, t a k o c h m e l ] a n b o t t n a r . K l a s s i f i c e r i n g e n a v b y g g n a d e r görs e n l i g t d e k l a s s i f i c e r i n g s t a b e l l e r som f i n n s i RUS 1 0 8 : 9 . D e s s a h d r sammanställts i t a b e l l 5. öyggnadsklasserna i , 2, 3 o c h 4 a v s e r m e l l a n r i s k o c h k l a s s e r n a 11, 1 2 , 13 o c h 1 5 i n d u s t r i r i s k . M e l l a n g r u n d k l a s s e r n a för i n d u s t r i r i s k f i n n s m e l l a n k l a s s e r +0,3 r e s p e k t i v e -0,3 som s k a ge en mer n y a n s e r a d k l a s s i f i c e r i n g . T a b e l l b är u p p d e l a d i fem d e l a r , en för v a r j e k l a s s av ytterväggar, V I t i l l V5. T A B E L L 5. K l a s s i f i c e r i n g a v b y g g n a d e r e n l i g t RUS 1 0 8 : 9 . v 1 S I S 2 S S I
M«<lanbonnar Tak V 2 Matlantonnw Tak
Typ Antal r ; T3 1 T4 T5 S 1 Typ Antal T 1 T3 T4 T5
. 0 1 11 + 0 1 11 • 0,3 2 1 2 + 0 2 1 3 - 0 . 3 0 1 11 + 0.3 1 1 2 - 0 . 3 2 12 + 0,3 2 1 3 + 0 I 1 11 + 0 1 11 + 0.3 1 1 2 - 0 . 3 2 1 2 + 0 M t (allal 1 1 11 + 0,3 1 1 2 - 0 . 3 2 1 2 + 0 2 12 + 0.3 *• 1 lillsl 2 1 1 1 + 0 1 11 + 0.3 1 X» 12 - 0.3 1 X) 1 2 - 0 . 3 2 1 11 + 0.3 1 1 2 - 0 . 3 1 x» 1 2 + 0 1 X) 1 2 + 0 3 eller llef 1 11 + 0 1 11 + 0 1 xl n + 0.3 I x) I I + 0.3 3 eller fler 1 11 + 0.3 1 11 + 0.3 1 xl 1 2 - 0 , 3 1 xl 12 - 0.3 MS~ 1 eller fler 2 13 + 0 2 13 + 0 2 1 3 + 0 2 1 3 + 0 MS 1 eller fler 2 1 3 + 0 2 13 + 0 3 1 3 + 0,3 3 13 + 0.3 0 1 11 + 0.3 1 1 2 - 0 . 3 2 1 2 + 0 , 3 2 1 3 + 0 S 2 0 1 12 - 0,3 2 1 2 + 0 2 1 3 - 0 , 3 3 13+ 0.3 M 1 1 1 11 + 0.3 1 1 2 - 0 . 3 2 1 2 + 0 2 12 + 0.3 M 1 (alla) 1 1 12 - 0,3 2 12 + 0 2 12 + o;j 2 13 + 0 Ila 2 efter fler 11 + 0.3 » J 12 - 0.3 1 ») 12 + 0 J «) 1 2 + 0 2ell*r fler 1 1 2 - 0 , 3 1 12 + 0 1 x» 12 + 0.3 1 X» 1 2 + 0.3 MS 1 eller fler 2 1 3 + 0 2 1 3 + 0 2 1 3 + 0 2 1 3 + 0 MS 1 efltf fler 3 13 + 0.3 3 13 + 0,3 4 1 5 - 0 , 3 4 1 5 - 0 , 3 0 2 1 2 + 0 2 12+ 0,3 2 1 3 - 0 . 3 2 1 3 + 0 S S 0 2 13 + 0 3 1 3 + 0 , 3 4 1 5 - 0 , 3 4 1 5 + 0 Ml » 1 1 2 - 0 . 3 2 12 + 0.3 2 1 3 - 0 , 3 2 1 3 + 0 M 1 1 2 13 + 0 3 i 5 + o ; j 4 i 5 - o ; i 4 1 6 + 0 MS 1 eilar • fitr 2 1 3 + 0 2 13 + 0 2 1 3 + 0 2 1 3 + 0 MS 1 etler fler 4 1 5 - 0 , 3 4 1 5 - 0 ^ 4 0 4 15 + 0 ( f o r t s )
( t o r t s ) 23 V 3 S I S 2 S 6 Meitonbottnv Tek Typ Antai r f T3 ! T4 TS 0 1 1 2 - 0 . 3 2 1 2 + 0 2 1 3 - 0 . 3 3 1 3 + 0.3 M 1 (»IM 1 1 12 - 0.3 2 1 2 + 0 2 12 + 0.3 2 1 3 - 0 . 3 M 1 (»IM 2 1 1 2 - 0 . 3 1 1 2 + 0 1 12+ 0.3 1 12 + 0.3 M 1 (»IM 3e<lcf fICf 1 1 2 - 0 . 3 1 1 2 - 0 . 3 1 1 2 + 0 1 1 2 + 0 ms 1 ellcf fitr 3 1 3 + 0 . 3 3 13 + 0.3 4 1 5 - 0 . 3 4 1 5 - 0 . 3 0 2 12 + 0 2 1 2 + 0 . 3 2 13 + 0 4 1 5 - 0 , 3 U 1 1 a 1 2 + 0 2 12 + 0.3 2 1 3 + 0 3 13 • 0,3 M5 1 etltr fltf 4 1 5 - 0 . 3 4 1 5 - 0 . 3 4 15 + 0 4 1 5 + 0 0 3 13 + 0.3 3 13 + 0,3 4 15 - 0.3 4 1 5 + 0 U 1 1 3 13 + 0.3 3 13 + 0.3 4 1 5 - 0 , 3 4 1 5 + 0 MS 1 eller fler 4 1 5 + 0 4 1 5 + 0 4 1 5 + 0 4 1 5 + 0 V 4 S 1 S 2 S 5 MetlertiMiniMr Tak Typ Antal T I \ T 3 T4 r s 0 2 12 + 0 2 12 + 0.3 2 13 + 0 4 1 5 - 0 . 3 M t (Ilat 1 2 xx) 12 + 0 2 12 + 0,3 2 1 3 - 0 . 3 2 13 + 0 M t (Ilat 2 12 + 0 1 12 + 0,3 1 1 3 - 0 . 3 1 13 - 0.3 M t (Ilat 3 eller ('•er 1 12 + 0 1 12 + 0 1 12 + 0.3 1 12 + 0.3 MS 1 dier (ler 4 i5 - 0,3 4 1 5 - 0 , 3 4 15 + 0 4 15 + 0 0 2 1 3 - 0 . 3 2 13 + C 4 1 5 - 0 . 3 4 15 + 0 M t 1 2 13 - 0,3 2 13 + 0 4 1 5 - 0 . 3 4 15 - 0.3 MS 1 e<lflr fler 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 0 3 13 + 0.3 4 1 5 - 0 , 3 4 15 + 0 4 15 + 0 M 1 1 3 13 + 0.3 4 1 5 - 0 , 3 4 15 + 0 4 15 + 0 MS 1 eller (ler 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 McHaf«Mit(wr Tak Typ Antal T 1 T3 r4 rs 0 2 1 3 - 0 . 3 2 13 + 0 3 13 + 0,3 4 15 + 0 M t (alial I 2 13 - 0,3 2 13 + 0 3 13 + 0,3 3 13 + 0,3 M t (alial 2 eller (ler 1 1 3 - 0 , 3 1 13 * 0 1 13 + 0.3 1 13 + 0,3 MS 1 eller (ler 4 15 - 0,3 4 1 5 - 0 , 3 4 15 + 0 4 15 + 0 0 3 13 + 0.3 3 13 + 0.3 4 1 5 - 0 . 3 4 15 + 0 M t 1 3 13 + 0,3 3 13 + 0.3 4 1 5 - 0 . 3 4 15 + 0 MS 1 eller (ler 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 0 4 15 - 0.3 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 M 1 1 4 15 - 0.3 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 MS 1 eller (ler 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 4 15 + 0 V 5 S 1 S 2 S 5
E n l i g t b o v e r k e t s N y b y g g n a d s r e g l e r En b y g g n a d s b r a n d t e k n i s k a k l a s s b e b y g g n a d s a r e a o c h v e r k s a m h e t . Med u k l a s s e n bestäms s e d a n k r a v e n på d e k l a s s . T a b e l l 6 innehåller de k r a v b y g g n a d s d e l a r s t u n k t i o n h o s i n d u s t b y g g n a d s k l a s s s k a l l uppnås. B r a n d t innebär brandsäker byggnad o c h B r 2 för övriga b y g g n a d e r . Av t a b e l l e n b r a n d b e l a s t n i n g e n l i a r s t o r b e t y d e l u t a n s p r i n k l e r . T i l l k l a s s B r l hör stäms a v våningsantal, tgångspunkt från b y g g n a d s -ingående b y g g n a d s d e l a r n a s som ställs på o l i k a r i b y g g n a d e r för a t t e n v i s s e k n i s k b y g g n a d s k l a s s B r l brandhärdig b y g g n a d . B r 3 står framgår a t t v e r k s a m h e t e n d v s s e för D y g g n a d e r a v k l a s s B r l i n d u s t r i b y g g n a d e r i två p l a n . E n p l a n s i n d u s t r i b y g g n a d e r får u t töras i k l a s s B r 3 om n e t t o a r e a n är m i n d r e än 12U0 m^. Byggnaden får också v a r a u p p d e l a d i
s e k t i o n e r a v högst d e n n a a r e a . T A B E L L 6. B r a n d t e k n i s k b y g g n a d s k l a s s e n l i g t B o v e r k e t s N y b y g g n a d s r e g l e r N k l Hed sprinkler Hed lokal för brandfarlig verksamhet
Brandtekniak klaaa för byggnadadel Brand-teknisk klass bfggnad Brand- belast-ning MJ/m2 Antal •Aning-ar Netto area m2 Vertlkalt+ horisontellt stomstab. b&nrerk Horisontellt Icke stonutab. bårrerk Enbart avskilj-ande funktion Brl <200 2 B60 B60 B60 Brl <400 2 B120 B120 B120 Brl >400 2 B240 B240 B240 Brl <400 2 B60 B30 B30 Brl >400 2 B120 B60 B60 Br2 <200 2 >200 B30 B30 B30 Br3 <200 1 <1200
-
-
B30 Br3 <200 1 >1200 B30-
B30KONSTRUKTIONSEXEMPEL INDUSTRIBYGGNADER 25 I f i g u r b g e s e x e m p e l på några förekommande t a k o n s t r u k t i o n e r i e n p l a n s i n d u s t r i b y g g n a d e r som i n d u s t r i r i s k . M a t e r i a l e t i k o n s t r u k t i o n e r n a få t a t i v t för m o d e r n t b y g g a n d e . K o n s t r u k t i o n n r 6 m e l l a n r i s k , på g r u n d a v f a c k v e r k s b a l k e n s k o r t a bör t a s med som e t t e x e m p e l på t r ä s t o m m e . B y g g n a d s d e l a r n a s försäkringstekniska k l a s s h a r RUS 108:9 med u n d a n t a g för t a k n r 2 o c h vägg n c e r a t s d i r e k t a v FSAB. Som e t t a l t e r n a t i v t i l l k o n s t r u k t i o n n r 1 a n g e s en limträstomme med 60 motstånd. Limträstommen medför hä) i n g e n ändri k l a s s . k- o c h vägg-kan hänföras t i J l r a n s e s r e p r e s e n -hamnar d o c k i spännvidd, men bestämts e n l i g t r 5 som k l a s s i f i -b e t o n g s t o m m e n i m i n u t e r s b r a n d ng av b y g g n a d s -K o n s t r u k t i o n e r n a s försäkringstekniska k l a s s h a r s a m m a n s t ä l l t s t a b e l l 7. I t a b e l l e n görs även en bedömning k o n s t r u k t i o n e r n a s b r a n d t e k n i s k a k l a s s e n l i g t . \ k l . Bedömningen g r u n d a r s i g på de e n s k i l d a b y g g n a d s d e l a r n a s b r a n d t e k n i s k a k l a s s e n l i g t Godkännandelista B. Konstruktion Tak + Stomme Vägg + Stomme Klass enligt RUS 108:9 Byggnads-kloss Takpopp Betonq. HDF-el«mont 8«tongbalk. SIB alt. Ilmträbalk B60 Batpng Mineralull 8«tong Betongpalar* alt llmtrapalare B60 Stomm*: S I Tok TI 11 Konstruktion Tok + Stomme Cellplast Vägg + Stomme Kloss enligt RUS 108:9 Byggnads-kloss Piat Umtrabolk B30 Lättbetong-element med cellplast LimtrOpelore Vägg: VI Stomme: S 2 Toéc T5
U
PIfit Uinerolull PlAt. bärande Stålbalk Plät Mineralull Z-pro(il Gipsskiva Stälpelore vaqg: V2 Stomme;S2 Tak; TI 1 2 - 0 . 3 • -= " I " Ii
Takpapp Cellplast Plät Limträbolk B30 Lockponel Aafoboord Stenull Träboserod skiva Umträpelore B30 vagg: V5 Stomme: S2 Tok: T5 15 Takpapp Cellplast Mineralull Plät. stälplät Limträbolk B30 Plät Gipsskiva Mineralull Träullsplotto Llmträpelore B30 Vägg: V3 Stomme: S 2 Tok: T4 13 Takpopp ">y,-;^_- q' TrBullsplotto Cellploat TrSulisplotto. borond» Fockverksbolk ov trt Lockpanel Aafoboord Stanull Träbaaerod skiva Umtröpaldre B30 vagg: V5 Stomme: S5 Tok: T3 15 l i q u r b. E x e m p e l på k o n s t r u k t i o n e r i i n d u s t r i b y g g n a d e rT A B E L L 7. B r a n d t e k n i s k b y g g n a d s k l a s s för k o n s t r u k t i o n s e x e m p e l i f i g u r 5 e n l i g t RUS 1 0 8 : 9 o c h N R l
Konstruk-tion
B r a L n c i - t e k n i s l c I c l s i s s
Konstruk-tion
R U S l o e:
&
NRl
Konstruk-tion
Idaai stomma vägg tak Idan stomxna yftgg tak
1 11 SI VI TI Brl A60 A60 A60 2 12-0.3 S2 V2 TI Br2 — ABC A60 3 13 S2 V3 T4 Br3 B30 B30 B30 4 13 S2 VI T6 Br3 B30 B60 5 16 32 V5 T5 Br3 B30 B30 6 15 35 V5 T3 Br3 B15 B30 B30 IDAG Verksamhet Byggnads FRAMTIDEN Byggnads-kloss Verksamhet F i g u r b. I d a g b e t y d e i b y g g n a d s k l a s s e n mer än v e r k s a m h e t e n v i d premiesättningen. I f r a m t i d e n måste t o n v i k t e n överföras mer på v e r k s a m h e t e n e f t e r s o m d e n h a r s t o r b e t y d e l s e för b r a n d r i s k e n .
27 D I S K U S S I O N OCH SLUTSATSER F ö r s ä k r i n g s b o l a g e n s s y s t e m för k l a s s i f i c e r i n g a v b y g g n a d e r RUS 108:9 g r u n d a r s i g på om k o n s t r u k t i o n e n är obrännbar e l l e r i n t e , d v s h u r s t o r r i s k e n är för e g e n d o m s s k a d a . T i l l b y g g n a d e n s f u n k t i o n , t e x b ä r f ö r m å g a o c h a v s k i l j a n d e förmåga, t a s l i t e n hänsyn. R i s k e n för p e r s o n s k a d a b e a k t a s därmed i n t e . Denna r i s k b e a k t a s däremot a v B o v e r k e t s N y b y g g n a d s r e g l e r där b y g g n a d e n k l a s s a s e f t e r b r a n d t e k n i s k f u n k t i o n .
Försäkringsbolagens k l a s s i f i c e r i n g s s y s t e m RUS 1 0 8 : 9 o c h
N y b y g g n a d s r e g l e r n a är på g r u n d av d e s s a o l i k a synsätt i n t e h e l t jämförbara.
törteckningen över k o n s t r u k t i o n e r i RUS 1 0 8 : 9 är föråldrad. Många k o n s t r u k t i o n e r är i n t e r e p r e s e n t a t i v a för m o d e r n t b y g g a n d e . Nya m a t e r i a l o c h k o n s t r u k t i o n e r bör t a s med.
En träkonstruktion medför o f t a s t e n ofördelaktig f ö r s ä k r i n g s t e k n i s k k l a s s som l e d e r t i l l en hög b r a n d p r e m i e t r o t s a t t b r a n d -motståndet e n l i g t G o d k ä n n a n d e l i s t a B k a n v a r a r e l a t i v t högt. I större i n d u s t r i b y g g n a d e r är d o c k träkonstruktioner m i n d r e v a n l i g a med u n d a n t a g för limträ. Limträ tillhör i RUS d e n högsta s t o m k l a s s e n t i l l s a m m a n s med b e t o n g o c h s k y d d a d e s t å l s t o m m a r . B y g g n a d s k l a s s o c h v e r k s a m h e t h a r båda i n v e r k a n på premiesätt-n i premiesätt-n g e premiesätt-n . S a m b a premiesätt-n d e t m e l l a premiesätt-n p r e m i e s a t s o c h b y g g premiesätt-n a d s k l a s s v i d o l i k a v e r k s a m h e t är i n t e rätlinjigt v i l k e t b e t y d e r a t t b y g g n a d s k l a s s e n tillmäts e n ökande r i s k . K v o t e n i p r e m i e m e l l a n lägsta o c h
högsta b y g g n a d s k l a s s v a r i e r a r d e s s u t o m b e r o e n d e på v e r k s a m h e t v i l k e t b e t y d e r a t t man räknar med a t t b y g g n a d s k J a s s o c h
v e r k s a m h e t s a m v e r k a r o c h g e r e n ökande r i s k . D e t går d o c k i n t e a t t u r s k i l j a v i l k e n p a r a m e t e r som b e t y d e r m e s t . h e l t k l a r t är a t t d e t för b y g g n a d e r i k l a s s e r över 13 s k e r e n s t o r ökning a v p r e m i e s a t s e n , v i l k e t v e r k a r o m ( . ) t i v e r a t g e n e r e l l t s e t t . D e s s u t o m är bedömningen av o l i k a v e r k s a m h e t e r i b l a n d svårförklarlig, t e x genom a t t s n i c k e r i e r bedöms utgöra e n större r i s k än p l a s t
-i n d u s t r -i e r v -i d -i övr-igt l -i k a f ö r h å l l a n d e n .
1 de två r i s k v ä r d e r i n g s m e t o d e r som s t u d e r a t s är däremot i n v e r k a n av b y g g n a d e n s b r a n d t e k n i s k a k l a s s rätlinjig. K v o t e n a v r i s k e r n a för lägsta o c h högsta b y g g n a d s k l a s s b l i r också densamma v i d
o l i k a v e r k s a m h e t men även liär utgör b y g g n a d s k l a s s e n e n avgörande f a k t o r .
F ö r s ä k r i n g s b o l a g e n göi d e t lätt för s i g genom a t t överföra e n större d e l a v r i s k e n på b y g g n a d s k l a s s e n . V e r k s a m h e t e n s r i s k är o f t a svårbedömd. V e r k s a m h e t e n är d o c k en p a r a m e t e r som h a r s t o r b e t y d e l s e för b r a n d e n s uppkomst o c h s p r i d n i n g o c h därmed för d e n t o t a l a r i s k e n .
tn möjlig väg t i l l a t t i n t r o d u c e r a e t t mer f u n k t i o n e l l t synsätt v i d riskvärdering v o r e a t t använda d a t o r p r o g r a m för b r a n d
-u t v e c k l i n g i l o k a l e r , där hänsyn t a s t i l l såväl b r a n d b e l a s t n i n g ( v e r k s a m h e t ) som b y g g n a d s u t f o r m n i n g . Därvid k a n man i n k l u d e r a både b y g g n a d s d e l a r n a s b ä r a n d e o c h a v s k i l j a n d e förmåga, som k a n v a r a densamma för en r a d o l i k a b y g g n a d s m a t e r i a l o b e r o e n d e a v brännbarhet, samt d e r a s e v e n t u e l l a b i d r a g t i l l b r a n d s p r i d n i n g , som är mer m a t e r i a l b e r o e n d e . På d e t t a sätt s k u l l e b y g g n a d e n s b e t y d e l s e bedömas mer f u n k t i o n e l l t s a m t i d i g t som v e r k s a m h e t e n s r n v e r k a n s k u l l e b e t o n a s , s e f i g u r 6.
REFERENSER A h l e n , B o c h ödeen, K.: T a k k o n s t r u k t i o n e r o c h b r a n d . F ö r s ä k r i n g s f r å g o r . Brandförsvarsföreningen, 1 9 8 9 . B e n g t s o n , S.: U t v e c k l i n g a v b r a n d t e k n i s k utvärderingsmetod för i n d u s t r i b y g g n a d e r . Byggforskningsrådet, S v e n s k a B r a n d f ö r s v a r s -föreningen, 1 9 7 8 . B e r g , L o c h E r i k s s o n , A.: Brandförsäkring a v i n d u s t r i b y g g n a d e r . En t e k n i s k - e k o n o m i s k översikt. E x a m e n s a r b e t e . I n s t i t u t i o n e n för byggnadsmateriallära KTH, 1 9 8 6 . Bergman, J . : B r a n d t e k n i s k riskvärdering för s v e n s k i n d u s t r i . T r y g g H a n s a företag, 1 9 8 8 . Det N o r s k e V e r i t a s : K l a s s i f i s e r i n g a v b r a n n r i s i k o i n d u s t r i . R a p p o r t n r 8 0 - 1 0 2 0 , O s l o , 1 9 8 0 . E n g d a l , M.: B r a n d t e k n i s k riskvärdering. H a n s a företag, 1 9 8 4 . F r e d r i k s s o n , G o c h Löving, C M a t e r i a l v a l i b y g g n a d s d e l a r - v i k t i g t för försäkringskostnaderna. Bygg o c h T e k n i k n r 3, 1 9 8 9 . FSAB: Försäkringsbolagens r e g i e r för b y g g n a d s k l a s s i f i c e r i n g , RUS 1 0 8 : 9 , 1 9 8 1 . H a l l , R.: Föredrag v i d F o l k s a m 1985 09 1 9 .
D o k u m e n t e r a t genom a n t e c k n i n g a r , B.östman Trätek Magnusson, S-1;. : Brandförlopp o c h b r a n d s p r i d n i n y i s t o r a l o k a l e r . En vägledning för v a l a v b e r ä k n i n g s m o d e l l e r . B r a n d t . e k n i k , T e k n i s k a högskolan i Ijund. R a p p o r t LUTVDG/TVBB-3044, J 9 8 8 . Sandman, 1.: I n d u s t r i - o c h l a g e r b y g g n a d e r i S v e r i g e . Stålbyggnadsinstitutet. P u b l i k a t i o n 93, 1984 I h o r , J . : Brandförsäkring av i n d u s t r i o c h l a g e r b y g g n a d e r i stål o c h plåt. Stålbyggnadsinstitutet. P u b l i k a t i o n 54, 1976
Detta digitala dokument skapades med anslag från
Stiftelsen Nils och Dorthi
Troédssons forskningsfond
TräteknikCentrum
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N GBox 5609,114 86 STOCKHOLM Åsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING 931 87 SKELLEFTEÅ
Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 036-12 60 41 Besöksadress: Bockholmsväger Telefon: 08-14 53 00 Telefax: 036-16 87 98 Telefon: 0910-652 00
Telex: 144 45 tratek s Telex: 650 31 expolar s Telefax: 08-1161 88 Telefax: 0910-652 65 Huvudenhet med kansli ISSN 0283-4634
