Kontroll av miljökvalitetsnormer

JUNI 2006

INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN

F

öreskrifterna (NFS 2006:3) gäl- ler från 1 maj och är en revidering av tidigare föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (NFS 2003:27). De nya fö- reskrifterna innehåller en hel del för- ändringar med målet att uppnå följan- de:

• En tydligare koppling mellan förore- ningsnivå och krav på kontroll. Både vad gäller kontrollens omfattning och krav på kvaliteten.

• Ökad tydlighet om att kontrollen kan genomföras genom samverkan mellan kommuner och därmed möjliggöra kostnadsbesparingar.

• Samverkansmöjligheterna kring mät- ningar avser kommuner som inte ris- kerar att överskrida miljökvalitetsnor- merna.

• Förtydligande av krav på kvalitetssäk- ring av mätdata samt införande av krav på rapportering av mätdata till Natur- vårdsverket.

Synpunkter på föreskrifterna Luftvårdsprogrammet har framfört syn- punkter på utkastet till föreskrifterna i remissförfarandet. Vi har bl a framfört följande argument:

• I storstadsområden som Göteborg och Stockholm, där det saknas en synlig gräns mellan kommunerna (samman- växt bebyggelse), bör det vara möjligt att ta ett helhetsgrepp över området

vid kontrollen av MKN istället för att låsa sig vid kommungränser. Detta is- tället för att kräva kontinuerliga mät- ningar i varje kommun, där risk för överskridande finns.

• En provtagningsplats för urban bak- grund måste kunna tillåtas få en pla- cering högre än 8 meter, dvs vad som varit tillåtet hittills. I storstäder blir det svårt att hitta en representativ plats då hushöjderna är höga. I Göteborg och Mölndal m fl har man mycket långa mätserier från takstationer som idag används som bakgrundsstationer. Tak- stationerna uppfyller inte längre kra- ven för hur en mätstation ska placeras i kontrollen av MKN.

Synpunkterna har inte beaktats av Naturvårdsverket

Med anledning av föreskrifterna har Luftvårdsprogrammet påbörjat en över- syn av den fasta mätverksamheten.

Föreskrifterna finns att hämta på Na- turvårdsverkets webbplats,

www.naturvardsverket.se ■

Miljö- och samhällsbyggnadsdeparte- mentet har tre utredningar som rör mil- jökvalitetsnormer och åtgärdsprogram att ta ställning till. Eftersom de rör samma ämnesområde kommer beslut fattas i ett sammanhang. Men beslut är inte att vänta förrän efter valet i höst.

Utredningarna är

• Miljöbalkskommitténs slutbetänkan- de ”Miljöbalken; miljökvalitetsnor- mer, miljöorganisationerna i miljöpro- cessen och avgifter” (SOU 2005:59)

• Lena Gipperths utredning

”Åtgärdsprogram för miljökvalitet- snormer” (SOU 2005:113)

• Naturvårdsverkets regeringsuppdrag

”Samordnad kontroll av miljökvali- tetsnormerna för utomhusluft” (NV 5407). ■

Beslut om miljö- kvalitetsnormer och åtgärdsprogram efter valet i höst

Nya föreskrifter från Naturvårdsverket

Kontroll av miljökvalitetsnormer

för utomhusluft

Luftmiljön i Göteborgsregionen 2005

L

uftvårdsprogrammet mäter luften kontinuerligt vid mätstationer i Mölndals Bro, Järntorget och i Går- da. I Gårda sker mätningarna i gatunivå, vilket syftar till att visa hur luftföroreningssituationen är på en extremt utsatt plats ur utsläppssynpunkt (i detta fall trafiken). Vid de andra stationerna sker mätningarna i takhöjd för att få en mer generell bild av luftkvaliteten i Göteborg och Mölndal.

Miljöförvaltningen Göteborg har liknande mätstationer på Femmanhusets tak och i Haga, i tak- respektive gatunivå.

Miljökvalitetsnormerna för PM10 började gälla år 2005.

Årsmedelvärdet på 40 µg/m³ överskreds inte vid någon av mätplatserna under året, se diagram 1. Normvärdet för dygn på 50 µg/m³ som inte får överskridas mer än 35 gånger per år, överskreds vid Gårda 47 gånger. Femman hade färre över- skridanden än normen. Under 2005 mättes partiklar endast vid dessa två stationer.

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO₂) som gäller från och med år 2006 överskreds inte under 2005 när det gäller årsmedelvärdet på 40 µg/m³ vid någon av takstatio- nerna men marginellt i Gårda och i Haga, se diagram 2.

Normvärdet för timme på 90 µg/m³ överskreds margi- nellt i Mölndal. I Gårda och Haga överskreds normen mer än dubbelt så många gånger (175) som medges. Normen överskreds inte vid Femman eller Järntorget.

Dygnsnormvärdet på 60 µg/m³ överskreds vid samtliga stationer, med 9-18 dygn vid takstationerna och med 44 respektive 52 dygn i Haga och i Gårda, se diagram 3. Nor- men medger högst 7 överskridanden per kalenderår.

Ser man till trenden för halterna av kvävedioxid vid tak- stationerna, så ser den ut att gå i rätt riktning, om än myck- et långsamt. Årsmedelvärdet av NO₂ på Femman är det lägsta uppmätta sedan mätningarna påbörjades 1975.

Trenden för ozon är dock den omvända, alltså svagt ökande, se diagram 4 på nästa sida, vilket till stor del beror på att halterna av ozon ökat på kontinenten.

Bensenhalterna har sjunkit sedan mätningarna inleddes i Gårda och Haga, se diagram 5 på nästa sida. Halterna är lägre än miljökvalitetsnormen. Normen ska vara uppfylld 2010. Generationsmålet på 1 ug/m3 klaras inte.

Sedan lång tid tillbaka har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden.

I Miljöförvaltningens Årsrapport luftföroreningar 2005 finns mer information om mätningar och resultat. Rappor- ten finns på www.miljo.goteborg.se/luftnet/. ■

Diagram 1. Partikelhalten vid Göteborgs mätstation på Femmanhusets tak (taknivå) och Gårda (gatunivå) i jämförelse med MKN och delmål för 2010.

Diagram 2.Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta mätstationerna i Göteborgsområdet.

Diagram 3. Antal dygn med kvävedioxidhalter över 60 ug/m³ under 2005. Normen får överskridas 7 dygn per år.

Här presenteras ett urval av mätresultat för att beskriva luftmiljön 2005. Mätresultaten jämförs i första hand med miljökvalitetsnormerna.

Senaste 12 månaderna Miljökvalitetsnorm

Diagram 4. Årsmedelvärden av ozon vid de fasta mätstationerna i Göteborgsområdet.

Diagram 5. Bensenhalten vid Gårda och Haga. Normen ska klaras från år 2010.

U

nder januar i och fyra månader framåt har luftvårds- programmet mätt luftkvalitén i centrala Mölndal. Mätningarna ska ta reda på hur luften är i centrum, där många människor bor och vistas och trafiken är betydande.

Under mätperioden var en mätcontainer placerad vid korsning- en Brogatan/Göteborgsvägen i centrala Mölndal. Luftföroreningar- na som mättes var kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM₁₀), vilka i detta fall kan kopplas till trafikens utsläpp.

I Mölndal finns sedan 1989 en fast mätstation på Försäkringskas- sans hustak nära E6 med mätningar tvärs trafikleden. Stationen ägs av luftvårdsprogrammet. För att ta reda på hur representativ takmät- ningen är för Mölndals tätort så är en mätning i gatunivå, i nivån som människor vistas, centralt i Mölndal av intresse.

Slutrapport kommer att finnas på webben senast september 2006 för intresserade. ■

Luften i Mölndal

Luftkvalitet i svenska

tätorter 2005

○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○

N

atur vårdsverket rappor terar om att ingen tydlig förbättring av luftkvaliteten i svenska tätorter har skett sedan slutet av 1990-ta- let. Under denna period har halterna av partiklar (PM10) och ozon, de två luftföroreningar som or- sakar mest hälsoproblem i Sverige, som helhet va- rit tämligen oförändrade. Flera länder i Europa har en liknande utveckling. Halterna av bensen, som kan orsaka cancer, har fortsatt att minska under 2000-talet. Beräkningar tyder på att fler än 5 000 personer per år i Sverige får en för tidig död på grund av luftföroreningar.

Rapporten bygger på mätningar av luftkvalite- ten från ett sextiotal svenska tätorter. Jämförelser och bedömningar görs med utvecklingen sedan 1980-talet och vart utvecklingen är på väg.

Sverige tillhör de länder i Europa som har de lägsta halterna av luftföroreningar i tätorter. Men vissa dagar kan partikelhalterna vara mycket höga på grund av det kalla klimatet, dubbdäckens slita- ge på vägarna och sandningen för att förebygga halka.

En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. Men för att klara miljökvali- tetsnormer och miljömål krävs kraftfullare åtgär- der i Sverige och i våra grannländer meddelar ver- ket. För Sverige innebär det främst att minska ut- släppen från trafiken och vedeldningen.

Rapporten ”Luftkvalitet i tätorter 2005” finns på Naturvårdsverkets hemsida:

www.naturvardsverket.se. ■

www.gr.to/luftvardsprogrammet Vi finansierar luftvårdsprogrammet

Kommunerna i Göteborgsregionen samt Arla Foods Mejerier, Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Schenker AB, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn,

Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem Raffinaderi, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar

Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg

Adress Karl Johansgatan 23–25, 414 59 Göteborg • Tel 031–61 28 73 • Fax 031–61 27 72

ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ

Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/luftvardsprogrammet

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka vårvintern 2005

Rapport 141, 2006-04

Luftföroreningsmätningar på Norra Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005

Rapport 140, 2005-12

Gaturumsmätningar av VOC vid Sprängkullsgatan i Göteborg, vintern 2004/05 Rapport 139, 2005-05-26

Lavar och luftföroreningar. Förändringar av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet 1999 och 2004 Rapport 138, 2005-03-08

Nya rapporter 2005 och 2006

GR bjuder in till gemensam Klimpansökan

GR- kommunerna bjuds in till en ge- mensam Klimatinvesteringsansökan via GR. Utgångspunkten är att fokusera på några gemensamma åtgärder i syfte att skapa ett mer hållbart resande i Göte- borgsregionen. Tanken är att bygga vi- dare på pågående beteendeprojekt i Gö- teborgs stad ”Nya vägval” med hushål- len som målgrupp samt ”Lönsamma väg-

vanor” riktat mot företag. Länsstyrelsen har i ”Förslag till kompletterande åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kväve- dioxid i Göteborgsregionen” lyft fram att liknande projekt bör genomföras i hela regionen. GR samordnar ansökan men bi- drar inte med några medel.

Klimp, är ett statligt stöd till kommu- ner och andra lokala aktörer som genom-

för långsiktiga investeringar för att mins- ka växthuseffekten. Ansökningar om Klimpbidrag 2007 ska ha kommit in till Naturvårdsverket senast den 1 novem- ber 2006. ■