Chemisk undersökning om källe-vatnen uti och närmast kring Upsala, första delen. Med vidtberömda philosophiska facultetens samtycke, under inseende af ... Torb. Bergman ... uti större carolinska lärosalen, til almänt ompröfvande framgifven den 24 decemb.

/0.

'

i-H.

Qbemijk

underjokning OM

UTI OCH

_NÄRMAST

_KRING

_UPSALA,

första

delen.

7,./,

fMed

fidtberbmda Philofopbifka Facultetens Samtyckep Under J,nfeendc

Mag.

_TORB

*'pERGMAN,

Pr_{ofej]or uti Chemien, LedamotafKejf. Academia N. C.,}

KongL Vet. _{Acad. i Stockholm ochKongL Societ. i}

London,Jamt KoftgL Academiem nu varande

ReElor,

Uti Större Carolin/ka

_Lårofalea,

Til alknånc .omprpfyande _{framgifyen den 24 Decemb,}

På_{vanlig tid fpr middagen}

År _1770,

Af

jPEHR

_DÜBß?

Feft.Gåtbe.

UPSALA,

©er ®:m!^nbkr ju ©focfftofni

Cfbcf

unb

_{Jpocf)gead)fet}

1

_*

R S,

I

'T

tine _{£vfcntltc§feit}fem bei) weifen ntd;t antwortengegen Ut

0unft, wektc ©ie, ^ein -g>evv, mir erzeigt J/aben,ba

0:e' €üteti _{jlrtetien unb Ite&pen ^inbev meiner ©orge irnb\}

dganbt(eitim$uberfaget fyabvtf, unb"bie®olaten, mit welchen ©te,- f&ein djerr, ron Da f)er mid) ü'berfcbüttßt fyaken, finb

bie wäre _{UrfadjetT, warum id) borfe, ron deiner d}errn>j)oc^}

gcefyvtefkrn$hf)men lehnen ®T<mt$<tft btefen jStatterm

©a _{icf) aber deinen d)etvnbiefe'} Arbeit _{jjuegn'c, fo annel}*'}

mß ii até ein _{5Sewcfötf)um ber Qrerbietung, mit wefd>e.r;} bin

SOteimS

_{£od)3mee{im $erra§}

feiröt$#er

PEHR DUBB,

I^ågmåftaren

uti

Marjefta4.

Adle och Hop akaät Herren

Herr

GUSTAF

DUBB

■

Samt

Dygdäfa

Frun

Fr»

_J.

_BILLINGGREN

Mine Huldäfte FöråRlrat*.'

j^lt

ifrån

den

flunfl,

jag

lärde

fått

ir

värde

paBder

ömhet, möda. och _{ouiforg for mitt vål, har intet} mej

varit

uti

min Cnfkanyoch

mer fyffelfitt minde

be-garj ar ät finna

riéjoi

tilfällt",fow_{kunde' gjnfia} mig*

et_{fér allmänhetens}

ögon vi/å den_{'vårdnad, hvamptiAit}

inre_{for få-}

_H-u/dif

_ftfål

_dir

är

år upfyldt*

Genom Eder _{kofinad~ och benägenhet}

yppar fig

nii _{flider tilfulle,} men min _{förmågajvarar}

_få

_långt'

när3 ej, emot min _åjtmtäanf

Vore intet min vördnadmer brinnande och _mina

kånflor

flarkare ånmin _{penna år}

_(kickelig,

_{at affkiD}

åra dem,

_få

_vorejag

_ovärdig

_{fon affåHulda Föräldrar.} Emoitagen derfore Huldafle Föräldrar detta Ullaf

arbetet _{Jåfom en frugt af Eder mUa och}

koflnadjä-Jojm et tekn til iu in vördnad och

_ffl/oiti

_{et prof}

_af

_mim

ar_{kan/la, til defs}

ncigoyi handelJe kan fatta i min för-'

7/2_{äga, atvifa dem på- värdigare}

fått.

Den_Högllas

valfigneljefamt allfjelfbegårlig

få

fjet

päEder <uderaomy äro de onfwiiiigar,_{florn ouphörligen}

fyfje{[ätui

Mine Huldafle _Foråldrars

l\ _{(ydifr fte fon}

•Til Herr

_{Refpondcnten.}

-Ä7/r _{lyckligt fnille, vett ocb dygd,}

t*y

Hos enfig Jjufygt fammanpararp

Ar _{billigt nt högaktningJparar '} 1 kar ocb _{tackfam foßerbygd\} Min Van det _{prof Du gifvit bär,} Skall utmärkt beder _{Dig bereda,}

Och Ditt beröm _{fä vidt utbreda>}

Som vattnet uti _{jorden år*}

.

Jag vill, pien orden fattas migy

Din rena pånfkap bår be(krifva%

Och _{något prof deraf framgifva,}

Hur _{bogt) hur ömt jag}

_åljkar

_Digi

En jHån _{den andra onfkar godt3}

Jag

heder,

fomQ

Du

fjelf

kan

flutay

Att\ himlen må _{pä Dig utgjuta}9 Beftåndigfåttbet utan mått!

JOH. MAG« HELMSTEDT.,

Do?nino

_Re[po

_n

_dentii

Vifitur,

_{Upfaliarn gelidas qui htpbit}

_arenas;

Viribus _{incertus, fons melioris aquae.} Hunc bcne depjngis fretus fautrice Minerva.

Matte! Tibi Mufas _praemia

_larg*

_parent.

! _{J. A. A,}

Chan_ifli

Underßkning-Om

Kalle

-

Vat

nen,

Uti och _{nåvmafl kring}

_Upjafo.

§. i.

Vatten

hela

ar

vår

et amne

lefnad och

af

ytterfta

hushållning.

nödvändighet i

Det

be-hofves uti ltorre och mindre mångd i allvåc matredning : det utgör

ftörre

delen

af våra

vanligafte drycker: ingen

nåring,

ingen

hand¬

tering kan vara det förutan.

Men,

fom det

fållan

eller

aldrig år frirt för

främmande

partiklar,

af

mångfaldig

och _{ganfka fkiljaktig}

befkaffenhet,

få

måile

nödvändigt

hända , at en del åro i fynnerhet

duglige

til

vida

be-hof, hvaremot andre til cle lamme

finnas

aldeles

otjån-lige. Det åe bekant, at

bryggare,

fom i

många år

tif-redt våifmakande, ja ypperligt dricka,

ofta

liklöm

för¬

lora hela fin konft, då de flytta til andra

ftållen,

hvar-åft vatnet år af (åmre art, i anfeende

till

gåsning

och

flcre _{omftåndigheter, lom}

vid denna

förrättning

äro

få

mycket betydande.

Samma

galler

om

biånnerier,

ba¬

gerier,

klådesvalkning

,

pappers-tilredning

,

blekerier,

få-gener, m. m.

I

afieende på

hålfan åro

en

del

vat¬

ten förfedde med fådane ämnen, fom aga

kraft,

at un¬

der vederbörligt nyttjande hjelpa

eller

lindra de

hvarje-handa krämpor och plågor, fom

våra

kroppar

förr

el¬

ler fednare roåfte vidkjånnas: andre åter

kunna

vål

va¬ ra beröfvade en fhk läkande

förmögenhet,

men

låm-sia icke defs mindre en

våifmakande

förtriikning,

2 OM QVARN-

KÄLLAN.

da och _{vållöpande vådkor} , o. f, v. Men om aiia

des-fi (å _{fkiljaktige och mångfaldige behof (kola 'rätteligen} til_{fridsflållas, måfte} man ju kanna de håfvor, fom na*

turen ofs _{årbjudrr, man må te utröna deras halle, de¬}

ras _{lynne och värkan} för _at använda dem _på fina råtta

Hållen I alla väl beftålda (amhålien hafva derföre vat¬

ten-_{profver forgfålligc blifvit anftåite.}

Det räknas med alt fkll for en ovärderlig (ka'?,

at _{åga godt vatten i granfkap. Upfala år derrned rike»}

ligen begåfvad> och närvarande arbete iåmnar början

af en Chemifk Underfökning _om deras befkaffenhet.

Åmnet förtjänar utan tvifvel ftorfla upmårkfåmhet,

men icke delsmindre har ofs veterligen hårutinnan _in¬

gen ting hittils blifvit af trycket utgifvir. Vi formo¬ de och _{utbedje ofs derföre af den B L. få mycket bli¬} dare omdöme. Et bor ännu anmärkas innan _{fjelfva fä¬} lten _{företages, nemligen at hår icke år råtta Hållet at}

gå in uti någon Theuretifk af handling om Vattu

profx

ver i allmänhet. Det fordrar et _{egit arbete och- emel¬}

lertid _{antages denna kunfkap fåfom af Chemien redan}

bekant.

Om

_{Qyarn-Kattan.}

§. If.

Igenom den del afUpfala, fom kallas Fjcrding

Hry-ker en fandås fram omtrent i NNW och SSO. Vid foten af denna _{högd uthriHa på flere ftåiien vatten åd¬}

ror, af hvilka de, fom nu hora till Qvarn -Källan, åro

få når den _{genom Staden löpande Sala åen, at de vid}

högt vatten höft och vår ofta öfverfvåmmas-. Belägen¬

heten vidAeademiens _{qvarn har gifvit anledning til defs}

råtta namn. Ofta kallas den ock S. Erics Källa , men

lårer icke kunna vara den, fom efter Munkarnes

dick-ter utbraft, hvaråft denna_{Konung mifte fic hufvud.} Öf-yer»

OM _{QyARN KALL AN.}

verbyggnaden år af tegel

upförd

och

med järnplåtar

betäckt»

Sjelfva fumpen år i

rund omfatt

med

huggen

fe!g-jften, o h genom en ftenrånna på fudöftra

fidan

inflyta

deruti de ftarkafle ådrorne. Ofvanfote emot fodra hor¬

net fes innom hufet en mindre åder, {om leder flg fjelf ned uti Kådan a).

A %

Aflop-rt) UturDom-Kyrkans Hand¬

lingar liar nu varande Syfloman,

Herr _{Magifter SCHICK benaget}

ineddeit_{följande underråttelfer. Käl¬} lan var på hela 1600-talet i fullt

bruk med va'tu-vind förledd, och

defs _{Ofverbyggnad med litttornhål¬} lenvid magt. 1670 d.23Nov.finna?

åtfkiliigematerialer och ibland annat

6000 fpåutil tornetsreparationvara

betalte : 1682 den 31 Aug. be¬ taltes devtil en _ny for_tent

koppar-kittel: i<5c?8 blef fjelfva hufet

for-båtrat, men afbran 1702 vid den

flora vådeiden. Sedan finnes ingen ting deromnämnt forran uti et

Pro-tocoll af d. 9. Ocl. 1731 då det

bellors,nt reparera Kall-hufet nafta

vår, men det;a blef icke vårkflål?-,

J-.vartil orfaken ar obekant.

Imed-lertid ftodo _gamla murar ne utan tak, forfåilo efter hand, grus och flen, dels nedfolio af fig fjeifva,dels inkallades af vanartigt folk, livar

af omlider hufvudådran tiifloppades

och _{tog fig redan 1738 två nya}

Htlopp. Det ena, fom var hcit li¬

tet, vid pafs två famnar nedan om

gamln Kailbus - muren : det andra >ar florre i fjelfva åläggen, nedan

i&r_{qvambion,hvarafl dentiden häm¬}

tadesvatten. Större _byggnader,

fi-fom_{Dom-Kyrkotornens beklådning} med _{Koppar, Dom-Capitlets ocli} Vice Paflors hufens reparation,mu¬

rens _{anläggande dem emellan,}

ben-hufets _{byggnad m. m. låmnade}

fe-dnn hvarken tid eller medel til Kal¬

lans i (land fåtjande, forran I7f9, daPrefidentenoch Commendeu'en öf

Kongl.Nordfljerne Orden Högvålb»

Hr. B»»n _{J. G. LILJENBERG,}

fåfym ortens Hofdinge genom fin

prhvårda ochnitifkaomforg ferinådr

de, at Hogvordlga Dom Capilet hår-tilanordnade afDomKvrknns få kal¬ lade utvårtes medel. Herr _Magill. SCHICK _{beflyrde vårkflålligheten.} Då _{gamla murarne i Julii månad}

borttogos befans förra

vattufprån-get aldeles förtorkat. Derfore an¬ lades _{byggnaden något längre ned,} öfrer det förut håmda mindre _(prån¬

get, men fomvatnet ej var

tilräc-keligt,förfokres genom en af bjål-kar _{gjord rånna leda dit det florre,} fom då _{gick nedanför, men nu un¬} der nya qvarnbron, hvilket gontka

val _lyckades,

Enligt HerrSyflomansronfkall

vötten - mängden de fill förflutna

OM _{QVARti-KALLAN.}

Afloppet beflår af3 rånnor pånordoftralidan,hvdka

hela året _{igenom gifva ouphörligen vatten, utan at}

nå-gonfin vara otilråekeligt, hvarken genom torka eller köld De lånana _{tilhopa i} timman nuförtiden _omtrent

/ 3900 kannor, fåiedes utflyta hår på dygnet 93630 och om _å;et åtminftone _{711750 tunnor.}

Botten beflår _{hufvudfakeligen afen fin quarts-fand}

blandad med _{kaik, litet glimmer} , fåltfpat, tegelgrus

och andro _{tilfållige åmnen.}

På _{bagge fidor om de uti Qvarn-Källan intagne åd¬}

ror finnas 1 granfkapet åtfkillige fmå, _men mindre

be-tydelige.

§. III.

Vatnet år klart fom _{cryflali och gifver en mycken¬} het _{pedor etler våderblåfor, når det flås i glas.}

Det _{åger ingen luckt eller fmak, dock år något,fom}

hindrar det, at vara fullkornligen låttdruckit, men fom

nåpligen tnåvkes af andra, ån de fbni hafva mycket fin

fmak _på vatten.

Hela året* _{igenom beholler det famma}

varma,nem-ligen imellan 6 och 7 grader öfver fryskällr, hvilket ak

deles år lika _{med den temperatur, fom år anmårkt i}

Loka _{Källa, Medevi Surbrun och på 2j famnars djup i}

Vettern. Den Jiila ådren, fom ofvanfor _{fumpen utbry¬}

ter,håller fig altid en half grad kallare.

Egenteliga tyngden år til ren fraålt fno eller deflib

lerat vatten i det nårmafle, fom 1,001 til 1,000.

§. IV.

De främmande åmnen, fom _{pläga i} vatten träffas,

åro af _{åtfkillige flag, fåfom fyror,}

_faft

_{luft, alkalifke}

fak-formodas komma deraf, at hufvud-1 qvnrndams .luckan uplåres. T anled-fprånget höft och vår flera dygn nind daraf förmenas,nt denframdeles

OM _QtfARN

_KÄLLAN.

_y

lä]ter, fvafvel, fetmor, jordarter, metallerna, m. dock fållan _{någotdera allena, utan}

_{ofta i}

_fålifkap

_med

_en

ei-itT flere af de upråknade. Vi fkole i det följande bju¬

da til, at utröna hvilka och huru mycket af deffa

uti

Qvarn-Kalle vatnet finnes

inblandade. Det

vore

ond

digt, at bdkrifva alla de

förlök,

fom bl

i tv

it

anffåite,

de

bctydeligaffe göra tillfylleff,

emedan

de

ofrige

ej

bevi-fa annat och mera, ån de anforde, odi fkuli-e -fiåledes endaff förorfaka öfverfiodig vidlöltighet. De flelle åro gjorde i Junii

månad, och de

andre,

dels

i

Augufli, dels

i September och December.

§. V.

öm _{någon fyrä deruti}

_finnes,

_famt

af

hvad

_art,

bor¬

de förfl utrönas. Vatten _{fårga-t ined Lacmus, hvilket}

af minda _{fyrlighet rånnar, gifver hår intet}

fpor

til för¬

ändring , deraf kan fåledes

draxt Hutas,

at om

i.ågon

håruti "ar inblandad, måde den få vara bunden, stin¬

gen värkan på blå

vegetabililk

fårg

utöfvas.

A

t

derfö-re hårom vinna närmare uplysning tillfogs blyfockers

uplosning gjord med deffilleradt vatten,

hvaraf

i

ögna-bleket fkedde _{grumling, mjölkfårg}

_{upkom i}

_hela

_mas¬

fan och omfider fatte fig en hvit fällning.

Chrydalli-ferat _{blyfocker år et ganlka tjänligt}

medel,

_at

uptåc-ka hvaråff vitriols och koklalts fyrorne finnas, ty

nem-de _{fyror må vara frie eller}

_bundne

_,

_få

fker flraxt

yfl>

ning och derpå följer

fällning.

Ar

vitriolslyra

tilflådes

förenas den med _{blyet til} en i vatten fvårlöd

vitriol,

fom i brift på uplosningsmedel til

flörfla

delen

nedfal¬

ler; år åter kokfalts fyran närvarande, få

fker dylikt

me-delft forbindelfe imellan denna lyra och blyet. Slik

de-compofition fker, fallån fyrorne vore

bundne med

lut-fält, fom af de alkahfke år ftaskad. I

förda

påfeende

tyckes det vara

befynnerligt;

men

blir

begripeligit, då

6 OM _QFARN

KÄLLAN.

betänker, at dubbel fråndfkap åstadkommer denna för¬ växling. Hårtii fordras, ar fumman af dragkrafterne

i-melkm _{någondera af de nåmde mingralfyror-och b'yet,}

famr imellan åctikan och lutfaltet år ftörre, ån Tumman

af_{dragkrafternö imellan famma fyror och lutfaltet, famt}

imellan ått kan och _{blyet. Når man år ran vid defla}

förrättningar kan det tåmmeligen lake:t af förfta

påfeen-det _dömas, om vitriols - eller kokfalcs fyra orfakat fåll-ningen, ty i förra håndelfenår den mer grynig,

beftå-cnde af _{ganfka frnå Cryftaller, men i den fédnare år den}

mera flemlik o .h fåmmanhångande, _{Vid närvarande}

forfok med _Qvarn • Kålle vatnet,har nederflaget all iik-nelfe af blylaft, men för yttermera vifsher, och i

fyn-nerhet at _finna, om aldeles _{ingen bjyvitriol} år deribland,

hvilket af blotta utfeendet ej kan urfkiljas, _flögs

defiil-lerad åttika _{på fällningen, hvilken derafhelt och hållit}

uplöftes jnnom en liten ftund, til teken , at endaft

kok-falts-fyra deruti finnes. Man kan ock nyttja ren (altpeters

eller kokfaks _{fyra,men fbm de Ullan åro frie från någon}

liten del _{vitrioslyra, ochden förra med tilhjelp af fbrkare} Hetta defs utom uplöfer _{blyvitriol, fa nytjas hälft}

deflilic-rad _{åttika, hvilken i bågge afieenderne år utan mifstanka.} Af hvad (åledes anfordt år bcfinnes, at _{Qvarn Kal¬}

le vatnet håller kokfalts _{(yra, men ingen mårkeiig mångd} af den vifriolifka. Hvad _{faitpeter-fyran angår, få låter}

den _{på ofvannåmde få-t ej uptåcka (ig. Man har ock}

långe

trocft,

at

den'aldrig

funnes i kaller,

men

fedan den

Viatberömde MARGGRAF _{uptåckt den 1 fnö, i rågnvat¬} ten och i Berlinfke _{brunnam«, få år den federmera fun¬} nen i många källor, i London och annorftådes.

At nu vinna vifshet, om denna fyra vårkeligen fin¬

nes i _Qvarn-Kållan, inkokades fackta ₄ kannor _vatten

til defs endaft et_qvarter varöfrigt. Uti hälften håraf flögs

OM

_{QJf/lRN-KÄLLAN.}

_y

fälldes, denna fiitierades ifrån, det klara lämnades, at

med_{lindrig värm? filen delatröka och fattes ledan i}

_köld;

men hva*ken anlkjöt _något fixåligt fsltpeteriikt,

eller

de¬

tonerade med _{phkgiilon lämningen,ledan all}

_våtlka

_var

utdunftad.

Således finnes i detta vatten ej annan fyra, ån den,

fom i kokla le år tilftådes. Med hvad ämnen denår bun¬ den., Ikall längre fram vifäs VII. VIII-.)*

§. VI.

Faft luft _{(aér fixus), detta befynnerliga ämne (fom}

uti Chemien _öpnat et _{nytt falt, och nu} Fortiden

uply-fer fa _{mångfaldiga vårkningar, om hvilka man for ra} år fedan famlade uti _{fullkomligt mörker ) år tilflådes} uti de Halte _{kroppar och upfupes åfven begärligt af}

vatten, hvars vårkfamhet det ofta på et utmärkt fått

for-höjer. Det år fåledes vid vattuprofver af ytterffä nöd¬ vändighet, at förvilla fig om denna materias

nårvarel-fe och _föreningar.

Når frilkt _Qvarn - kalle vatten fqvalpas i en Halka

ger det en myckenhet blåfor eller få kallade perlor, fora

bibehålla _{fig ofta i minut. Nytjas lamma vatten} vålup-kokt forfvinna de innan .rörelfen vSI _uphört. Detta

lämnar Itraxt _{någon anvisning på nemda fina åmne,men}

at med mera fåkerhet döma härom tilblandades

kalk-Vatten, hvilket förorfekade en grumling och fällde

kalk-pulfv^er, til ögonlkcnligt bevis , at i vatnet år falt luft

tilflådes , fom yltar och nederflår den tilkommande

üp-lölta kalken.

Vidare förfärdigades följande inråtning at frånlkilja

och uphåmta den fafta i vatnet varande luft. Uti en

tom _{cylinder af koppar, i ena andan med botten} förledd,

pallas en annan, fom år öppen inunder, Hående på fm5

fötter _{uphögd ofver botten i den förra, men år få myc¬}

S CM

QVARN-KÅLtAN.

ket 1målare, at det blifver runde omkring omtrent-Hums opning imellan bagge

cylindraene.

Den inre

år

defs-utom ofvantil tvduren med et något kupigc lock, fom

mitt _{på andas uti ett}

_öpit

_{§ tums}

_långt

rör.

_Inre

kär¬

lets _{hégd år fådan, at}

det

åfverda

af röret,

flår

_en

half

tum under det ytres öfverda bräddar. Denna

inråt-ning fylöes med vatten,

ofver öpningen

på

röret

om« ftjeiptes och ftåltes en

med

fåmma

flags

vatten

fyld

fia-fka, hvarpå altfhmmans fattes

öfver

eld,

ac

koka.

Hår-vid fkiljer fig den innevarande

fada luften

från

vatnet

och föker fig våg upföre genom

rörec

i den

öfverdjel-pta flafkan, utur

hvilken

vatnet tvingas

i famma

mon,

fom luft _Hg der intränger.

På

detta fatt

befans

en

kan¬

na vatten hålla 4 c 11b, tura falt luff, då

qvnckfiifvret i

Thermometern vifade några grader éfver

fryskallt,

och

i Barometern flod ungefärligen 25 tum 3

lin, fom år

defs

medelhögd.

Således

utgör den

fafla luften

omtrent

i _{rymd emot vatnet,}

hvaruri

den

finnes.

Om

den

år

fri eller bunden fkali idet

följande utrönas (§.

VIII).

§. vir.

At finna om något

alkalifkt

falt i

vatnet

år

tildådes

förföktes förd med de lattrördafte reagentia,

och i

fyn-nerhet vatten fårgat med

Fembock,

hviiket

dock knap¬

pad vide

någon

förändring

til

blå

t,

och

fom

för

öf-rigt et

flikc

prof år

tvetydigt

i

anieende

dertil,

at

kalk¬

vatten,och åfven kalk uplöd 1

fad

luft, kunna

hårutin-nan ådadkomma lika vårkningar,

fom

aikalifke

faiter,

få inkoktes 4 kannor til et qvarter,

fom vål

filades och

befants _{gifva ännu tydeligare}

dag

får något

aikaiifktpå

vegetabhifke

fårgor,

Hälften

fattes

til

crydallifåtion, och

deruti anfkjöto omfider några

få

cubiike

crydaller,

kvil-ka tilhopa icke utgjorde z

åfs,

och

voro

af

fåmma be¬

skaffenhet, fom kokfalt, ty de

fprakade i

eld,

menfald©

OM _QVÅRN-K

kil

_AN. 9 Det _{ofiiga ville ej anfkjuta, och når det til torrhet}

afröktes århöiis en brun faltfkorpa, fom åter fnart drog

fuktighet til fig och b!ef flytande.

Brunheten tillika med en dels fotkolande, då faltet otfattes for eld, vitna om nårvarelfe af någon fetma.

§. VIII.

Åt få veta om, hvad (lag och huru mycket jord i

Qyarn-kalle vatnet innehålles, åro åtfkillige forfok

an-fiålte. Då det med fakta eld deftilleras befinnes en hvit

jord afföndra flg. Denna

famlad

och

torkad gåfer ftarkt

med _{lyror, likfom obrånd kalk och hvit}

_Magnefia.

_För

at _utröna, om den beflår af någondera enlamt, eller

bag¬

ge blandade, lades en

del

håraf

i

ren

utfpådd fältfyra,

då det mefla med häftig brusning uplöfles innom få

minuter, men någotblef quar, fom aldeles intet angreps.

I den affilada klara folution dröps efter hand vitriols-fyra, och ftraxt

nedföll

et

felenitifkt pulver eller gips.

Dermed fortfors få långe någon fällning marktes, hvar¬

efter förföktes med lutfalt, men ingen ting nedflogs vi¬

dare, til teken,at det uplöfla var altfammans kalk,fom med _{vitriolsfyran redan nedfallit.}

_Hade

_{någon hvit Ma¬}

gnefia varit tilflådes,

(kulle den med

fyran utgjort

få

kalfat _{Engelfkt falt,hvilket år i vatten}

_låttfmalt

_och

flåp-per fln jord, då lutfalt tilkommer.

Således

år

den

alka-lilka jorden i Qvarn-Kalle - vatnet til fin natur af lika

befkaflFenhet med kalk, ty den gör med vitriolsfyra fe¬

lenit, med faltoeter fyra Balduins phofphorus, med falt-fyra få

kallad

kilkolja,

hettar med

vatten

då den til

ve¬

derbörlig grad brår>nes , famt

n-fdrifver

det flyktiga

al¬

kali, d å den (ammanrifves med Salmiak.

At denna ka kjord varit, åtminftone til flörfla de¬

len , inblandad i vatnet, och icke genom deflillation

frambringad af defs grundämnen,

flutas

deraf, at

10 _{öm qvarn-}

_källan,;

den kan åfven fållas derutur med alkalifka falter, med

fyrorne ueur acetofella, vinden och det få kallade mi-crocofmifka _{faltet, utgörande i de tre fißa}

håndelfer-na juß fådane _{fvårlofte fälter, fom fås genom deras}

tnåttning med Vanlig kalk.

Förut år redan _{vid, at faltfyra år i detta vatten}

tilßades, famc mattad _{(§.V)r åfven,} at en ganfka ringa

andel' deruti finnes af eidfaß alkali _{(§, VII), det år}

få-ledes _{tydeligt, at kalk år förenad med det qfriga af ly¬}

ran _{j men fom faß:} luft _{åfven kan hålla kalk uploß, och}

likaledes år närvarande _{(§. VI.); få blir det en naturlig}

fråga, om all kalken varit med fyran bunden? Eller om

en del med faßa innevarande luften _{ågt förening? At}

fvara _{harpa hor mårkas,} at detta vatten under

upkok-ning flåpper ka:k, hvaraf åfven alla thepannor efter nå¬

gon tid inuti finnas öfverdragne: at filfver folution fäl¬

ler mera ur friikt, ån kokt _{vatten: at kalkvatten derut¬} ur nederflår mera kalk, ån det fjelf _håller. Af detta _alt

fkönjes ljufligen, det en del kalk hår hålles uplöß af faß:

luft.

At nårmare få reda _{på mängden af ämnena}

_flögs

til 15 geom. cubsk tum Qvarn. Kalle vatten 9i cubik

tum kalkvatten, ßraxt började malfan grumlas, hvita

flockar afföndrade _{lig och follo til botten. Sedan läm¬} nades altfainmans obetåckt tils _{ingen kalk mer var}

i vatnet uplöß-, alt det fållda famlades forgfåliigt, _tor¬

kades och befans _{våga, då kalk-vatntts innehåll var}

af-dragit, omtrent \ åfs. Nu åro i kalkften vid pafs f af vigeen faß luft, laledes innehålla ij cub. tum

Qvarn-Kålle vatten _{yk åfs aldeles ren kalkjord, fom år i faß luft}

uploß; reßen af kalken år löß i faltfyra , hvartil for¬

dras, om HOMBERGS förfök åro påiitelige, _omtrent

4 kokfalts fpiritus, råknat efter vigt *)

§.

IX.

ÖM _QjfMRN-

_RÅLLAh

_n

§. IX.

Det Tom intet ville löfa _{(ig i faltfyran (§.VIII) fam»}

lades, tvättades och förlöktes uti faltpeter«och Vitriols«

fyra, både genom digefiion och kokning, men uta fl

at _på mårkeligt fått _angripas. Det beftod af _et högft

fint5 hårdt och fhåfr puivef.

For blåsrår _{på kol fmelter det icke enfamt. Med} Borax fmelter det _lått, men utan rorclfe, och glafet

får en ringa jårnfårg. Med microcolmifka faltet löfes

det _{fvårligen och ii'ganfka ringa mångdj Når något}

blifvit _{upiofi: fynes glafet trogt,Cime något dunkelt, dock} lika _{långe mjukt, fom Vanligt år»}

Med mineraliikt alkali fmelter det _{ihop under häf¬}

tig rörelfe fil perla, hvilkén efter olika tilfats blir gul*

brun eller gron, fåmt något dunkel.

Med lütfalt förhåller det _{hg lika fl, och då alkali}

måttas, fås et _{behändigt glas, lom icke deliqvefcerar.} Emedan Alkali få _{gärna infupeS af kol, göras de}

fifta förföken _{beqvåmligafi på jårnlkifva.}

Ren lera och kalk , fom icke kunde fmåltas ihop^

fingo ftraxt benägenhet at flyta genom tilfats af

nem-da _pulver.

Af detta forhållande år fåledes _{klart', af det i fyrornC}

olösliga pulvret intet annat år, ån et fint kifelmjol.

tyckes efter all anledning icke vara tilfålligf.

Sedan _{Junii månads början åro många kannor de«<}

ftillerade, delsaf Qvarn-Källan, dels af Slotts-och

Sand-viks-Kåilorne, och vid alla år det funnit med, åfvefl

då Vatnet fotut _{lupit genom dubbelt gråpapper. Mani} kan för _{öfrigc ej anle det för upiofi:} , uran endafi få-fom inblandat _genom

_upflamning.

_Ytterligare

forfökfko-la framdeles anhålla« för at_{nogare utröna défs urfpfång^}

fom _{formodeligen torde gifva ljus uti}

_åtfkillige

otnftån-digheter angående vattens natur i almånhetv

Ii OM

QVARN-KÄLLAN

"

§~

"

Nårvarelfe af metallifka åmnen i vatten _{röjes låttaffc}

genom oxbiods lut, (öm füllkomligen blifvit

phlogifti-cerad. Hårvid måfte _{(yra tilfåttas,}om metallen der fin¬

nes utom forbindelfe med _{någon dylik. Når} forfök

an-flåltes _{på Q/arn-Kålle vatnet, har aiienaft et nåftan}

o-mårkeligt (por af iårn kunnat (könjas, och det allenaft,

då _{jårnfri fyra tiklås, hvaraf följer, at om något järn}

hår _{vårkeligen finnes, (å år det knapt i}

_(yra

_uplofl.

5. XI.

De förut anforde forfok vifa fåledes de

förnåmli-gafte åmnen,(om i Qvarn- Kalle vatmet innehållas.Hvad

mängden vidkommer, (å kan den ej annat,

ån

efter

års-cider och väderlek vara (kiljäktig; _men i anledning af

de _{förfök, loin hittils blifvit anftålte, kan fåfom me¬}

deltal antagas tils vidare, at

i kanna håller 3f åfs luftfri kalk, mattad med faltfyra,

2-| - luftfri kalkjUploft af faft

luft,

3 - kifel-mjol,

f mineralifktalkali,mattat med faltfyra,

2 - kokfaltsfpiritus,mättad dels medkalk,

.dels med mineralrikt alkali.

§. XII.

Faftån kalk enfam år _{(kadelig för vår kropp-, få föl¬}

jer icke deraf, at den i föreningar åfven år det. Et brän¬

nande lutfak och en frätande vicriolsfyra, utgöra

tilho-pa et falt, fom plågar kallas Tartarus

vitriolatus och

a-tan fara kan brukas invårtes, at fortiga mångfaldige

dy-like _{pi;of, at (kideliga ämnen genom}

_{inbördes raåttning}

berofvas fin förra kraft. Såiedes torde den kalken, (om år

förenad med _{kokfaltsfyran,}vara mindre mifstånkt at gö¬

ra vatnet ofundt. Hvad åter den lilla andel angår, tona

OM

_QFARNKÅLLA^

_ig Sr af faß:luft _{uplöft,afå tyckes den vara få mycket min¬}

dre _{farlig*, fom den möter i vår kropp en}

_myckenhet

affamma _{uplöfande medel, och blifver fåledes efter alt} urfeende _{föreningen orubbad, famt i den håndelfen}

o-fkyldig. Genom ipkokning kan annars, om få beha¬

sas, vatnet fåkert fiias från denna andel af kalk, ty få

fnart fafla _{uplöfande luften genom hettan utdrifvits fal¬}

ler _{jorden affig fjeif ned.}

Hvad kifel mjölet angår,få torde det med mera

fan-nolikhet råknas _{åfventyrligt;men defla frågor angående}

ämnenas värkan _{på hålfän höra icke egenteligen til när¬} varande _{underfökning, hvars föremål år at finna hvad} framman e partiklar _vatnet innehåller, och fedan det år

utredt, m%ga Låkarena afgöra hvad de i vårkroppkun¬ na uträtta.

Så _{mycket må dock nemnas, at flikt Kifel-ämne} torde finnas i alt _vatten, få _at faflån _man med BOYLE

icke fkulle dricka annat, ån det fom voro defiillerat, år

rnan ändock ofäker at det undvika. Grunden til den¬

na mifstanka finnes uti den _noggranne MARGGRAFS förfök, hvilken fedan renade fnövatten ingånger blifvit

dcflillerat, och de 6 fifca gångerne utur kolf med hatr,

famt uti vattenbad, få har han dock deraf genom ytter¬

ligare dedillation utom kaik århåliit et pulver, fom ej löftes i _{fyror, och med hälften lutfalt emot fin tyngd,i}

vederbörlig eld gick til klart glas; famt fåledes troligen

varit Kifel -artat *)•

§. xin.

Uti _{hushållningen kan Qvarn - Källo vatnet nytja#}

med _{fynnerlig fördel vid flcre föråtningar. Når det bru¬}

kas til lut vid _{linnegarns bykning blifver}

_detta

_{på kor¬} tar«

i4 OM QTJRN-

KÅLLÄM.

tare cid , både nvukare oJi hvitare, ån med åvac ten ,

fam vanligen bruk-as. Likaledes åger det förelade vid tvättning ,tv fåpan löfer och lodrar (ig håtre, lamt gor

fåljakte igen (torre hvithet.

Skalfrukter,

fä fom ärter,bö¬

ner, m. m. upmjukna och mofa fig med detta vatten

ganfka väl. De 13

kallade

hårda

vatten

(lappa

under

kokningen cn del af fin jord ,

demtä fader

fig vid de

deruti _{liggande ämnen, (arpt}

_hindrar

_{vatnet ar intränga} och _{qpmjuka. Ju ymnigare jorden är, defs llörre}

blir

värkan, och tvärtom..

Således _{begripes lått hvarfore Qvärn-Kille vatnet,}

fom haller få litet jord, ej vifar någon fynnerlig

lle.il-nad, antingen det förut blifvit upkokat eller intet Man

kan _vårkebgen genom föregående upkokning göra hår¬

da vatten tjänligare til hårdt kjotfs och (kalfruckters

up-mjukånde. Orlaken år, ac genom (lik forberedelfe från-fkiljes mer eller mindre af jorden, fom annars under

nedfallandet (kulls fålla (ig omkring "de til kokning i-lagde ämnen.

Det år for ofrigt foga tvifvel derom", at Qvarn-KätTe vatnet med formon kan nytjas- til bak, bränning, bryggd, m. m. men fom det mig

veterligen

ej blifvit

foriokt, fa kan detta icke an na med årfarenhet be-