ANDERS uti

A4. G. N.

nôdwândigheten

AF

NÄRINGS

MEDLENS

.IEMNWIGT

uti

et

_samfund,

MED CQNS. FAC."_{J (JR,}

_TILLSTÅND,

UNDER

JURISPR. OECON. och COMM. PROF.

SAMT

KONGL. SWENSKA WETENSK. AC.LEDAM. ÅDLE _{ochWIDTLAGFARNEHERRENS}

Herr

_ANDERS

BERCHS

Inseende,

Till Allmänt Omprôfwände _Framstâlïr

WID KONGL. ACADEMIEN I _UPSALA Uti Större Carolinska _Lärosalen

DEN _{26.JUNII 1754.}

Af

jonas

lâstbohm,

WERMELkNNlKG.

UTSÄLA,

:

E

_](

1 i? z

_/.

_/y.

(amhålden blef-■kunde JMårini*

fkornatå _{mycket mindre} twin*

ga$> at lampa, infkrânka ek

1er _{utwidga fina görömål, för} andras _{tlenft, (om de alla ågde}

lika _{rättigheter och ingen war}

den andra _{undergifwen» Då} hade hwar Och en fin egen _{fordel til fornåmfla}

ög-pametke ^ faft ån det ofta ikedde med andras /ka*

da» De woro fâiedes _egenteligen h_{warken borga*}

re eller bönder^ _{utatt födde fig med natjurens}

fri-williga afwek Dock Warade detta

förmodeligen

icke _{langet ty}

_{mårinilkornas}

_{af högmod och}

egen-nyttighet förderfwade feder lämnade dem eiJånge

fritt _nyttjande affina ettfkilta förmoner, hwarföre

de markte _{nödwåndigheten afen gemenfam}

fåker-het

M# ) 3 _{( «sw}

het,

hälft jordens fria wåxter, och hwad _annat

til deras _{oumgängeliga bèhof tarfwades}

, för deras

tikagande antal, ei tycktes _{wilja for/Iå, ochen}

ty¬

gelfri wäldfamhet hindrade _{dem,ac med kond och}

flit _{upodla naturens gäfvvor.}

Härigenom blefwo de omhder _nôdfakade at _{ingåi wifïïi famfundoçh}

under*

gifwa fig deras dyrfiel, fom båd_{tycktes kunna$em}

regera och förlwara. Sådane _{förenade hopar affolk}

hafwa, efter tidernas _{omfkiften, gjordt fig}

åt(kil_liga kloka _{inrättningar, och ånteligen fammanlatt}

hg i

(förre _{famhålden, under namn af}

Stater och _Riken,

hwars _{inbyggare gemenfamt arbeta}

p3 det allmän-*

na båda, _Hårafår nu lått ac _{aftaga, det} lemmar--ne i en lådan _{regeringskropp}

åro förbundne til

inbördes _{hjelp, (å framt de}

wilja århålia fît råtta ändamål , fom år tamhåldets tilwåxt och

dyrka,

Mituplåt

år icke nu at i _{wärt eller andra riken föl¬}

ja tidehwarfwen från _{början, och}

_thymedeld

gifwa wid _{handen, hwad mage och rikedomar}

de, _ige¬

nom _{lagar och}

inrättningar

wid

_hwarjehanda

nå-,

rings medel , hg til nårwarande tid kunnat

för/kaffa.

Jag tåncker allenad kortçligen wila

nödwåndighe-ten af _{näringsmedlens}

_jemnwigt

_{hos famfund}

i ge¬

men famt _{tillika ådaga lågga, hwad}

nytta

hålfofam-fna

_{förordningar}

_{dårwid kunna}

ådadkomma, Ac den _{Gundbenågne Låfaren täcktes,}

om detta _mitt wålmente _{bemödande, fålla et mildt}

omdöme, *r

min _{wördlamma anhållan och}

högeliga

önfkan.

%.

Näringsmedel

kallas

i gemende göromål^hwan-A 2

ge-) 4

genom

roånnifkan

(oker

och

årholler

fin

föda,famt

£

annat, fom til defl underholld och wålftårid nod*

wåndigt fordras5

och fåledes lårer

ei wara

Iwårt

at fatta, hwad med näringsmedels jemnwigt förffås,

n.emligen lådant öfwerens

flårnmande

emellan

fyfiot

och _{näringar, at alla}

_famhåldets

_Ledamöter

_kunna

hafwa fît _{tilråckeliga behof, af de}

_{näringsmedel}

fom landets naturliga afwel, eller handels

omgån-ge med främlingen

kan gifwa anledning

til.

Men

fom årfarenheten i alla tider _{noglamt wifar,} huru

(wärt det âr at hålla medelwågen och tilftånga fka*

deliga afwågar, fä wål til högra

fom

wånftra

fidan;

få år ei _{ur.derliget, at wid}

_idkandet

_{af närings¬} medlen i et borgeriigit famfund, förekomma

åtfkilli*

ga felfteg,emot

den nyttiga

regel, fom

bjuder,

ati ert jemn

medelmåttighet,

hwarken göra för mycket

eller

for_{litet;ty, utom}

_det

_at

_{det merendels}

_{faller hwaroch}

en_{tungt, at} finna fina göromål

infkiånkas,

dem han, '

efcer _{Naturliga Lagens förefkrift, likwål pröfwar} icke wara _olagliga,

hwiikec

dock uti

_{en borgerlig}

j

regering ofta

måftefkje,

få år

ock

fielfWa folk¬

mängden ofta wållande, at

den

ena owetandes

gör den andra

fkada,

få

framt icke

Lagfliftande

Magcen fåtter de bommar

och grånfbr,

inomhwil-ka hwar och en må bidraga til de öfrigas gagn. _^ Sädane _{oordningar få i} fynnerhet namn

af

Enköp

(Monöpolia) och

Mångköp (Polypolia^hwiika

dock

icke allenaft finna fit rum i handel utan förefalla

åf-Wen i alla ändra nårihgs medel, då antingen altföf

få _befty

_ra?aila,

_{med de ©frigas tuefiutande,. eller}

•

) 5

^ ©ek for _{mångé wilja nytja} et nuringsfått. Nårnu

en elter några _{fö perfoner i famhålriet, företaga}

_fä

mångfaldige näringar> hWarwid flera kunde hafwa

fin _{utkomA, infalla följande fivära påfölgder* låfom}

de förnåmfta. _{i.) Sattes}

_menigheten

_{i brill af}

_del

fom _tarfwas, i )

tilfkyndas

_{winfl åt några få,} hwat-afflera familier kunde _{fig nåra Oeh föda} , 3.) Rub¬

bas den

_Jemnwigt,

_{torn bör vvara i penningerörelferi} 4) förordfakasftcgring och

dyrhet,

och 5) år fruk¬

tan, at Hemma waror hollas fala* Och ehuru det

fynes,at

defle ölägenheter

af vvifla Perfoners

mono-Y polier fkulle kunna

förekom

mas, genom förnuftigå

författningar oeh ftadgar; fä wiiär likwål förfaren« heten, huru Iwårligen det låter fig göra , få långe

egennyttan, hwaraf månnifkorna merendels rege¬

ras, emot alla goda ahflairer gör beftåndigt hinder*

"VVifla _friheter, at på någon wifl tid med andras

inflätande _{något wifl upodla , tilwerka eller handla}

.tom kallas _{Privilégia exeltiliva, komma wål i}

nä-got ofwerens med

Énköp;

men fom de

gemen-ligen uphöra, når det ändamål år Wunnic, h

war-( före de blefwit forunte, få äro de intet utan fln

goda nytta : ty därigenom upmuntras

flitige

inbyg¬ gare, at gripa an fådane näringsmedel, fom förr

. ei warit i bruk, och utan lådan hjelp ieke kun¬

na bringas i gäng. Håraf kan _{man äfwen fluta,at}

fa (lån handels _{Compagnier eller bolag, fom fyfca}

pä utlänningen,

torde

wid förfla påleendet fynaS

likna den forenåmda _{felagtigheten Wid nåringsi}

fängj

åro

de dock af helj

olika

beskaffenhet, ty

) Ö c

når i et _{compagnie eller bolag ingom ur betaget}

3C wid förffa anlågningen inflicka fina _capitaler,

pçh _{på det fåctet blifwa deltagande af någon} .för-wåntad wind, M har _{ingen underfåte} orfak atkla¬

ga öfwer uteflångandc. Dellutom bafwa de helt

aodra _{åndamäl; i ty.de päfyfta både nationens}

.pçh dn _{egen fördel, därigenom at de kunna}

me-delfl fin _{penninge förmögenhet, ei allenafl holla}

utlänningen uti flyr, utan ock afwakta fördelakti¬

gare handels tilfålien, ån enfkilte Perfoner; men få fnart fådane _{Compagnier inråttas, til få Personers} enflcilte fördel, och at winna af egna medborga¬

re, åro de för landet Jfkadelige, Sådant _war det

Ofl-Jndifke _{Compagniet i}

_England,

_{hwilket inrät¬} tades af _{Qrotning Elifabeth, hwaromwidare}

för-måles uti Herr Com. Rådet NordenCrants

(Bak-manflons) Arçana Oeçonomi^ôc çornmercii _Cap.

4-1. §•

At _{mångköp eller fleras deltagande î et}

nå-ringsfåct ån dårmd kunna hafwa fin _utkomfl,

ock-få _{fôrtjenar namn af fel(leg wid nårings medlens}

idkande, _{fynes W3ra nog klart; ty fom monopolier (•'}

lånda dem til _{förfång, fom åro föranlåtne at köpa,}

flita och nöta, fåförorfaka ock _Polypolier,at de fom upodla, flögda och handla, fattas i _betryck. Men

intetdera år _{billigt, eller med famfunds åndarr ål}

enli-git. De fom åro.nåringsmån i et famtund åro lika

beråtcigade at icke förlora något med andras båt¬ nad, fom de, hvyilka nöta och flita, icke åro plikti-gc at blifwa öfwerfatte i prifet, utan måflccn me¬

del-) ? _C

^

_delwåg

_bålläs.

_P-åfölgden

_{blifWer eljefl der)}

v 3.t

lå fnart en fleî _{nåringsfokande, förmedelft deras}

otilråckeliga inkomd, åntelige gädt under, fâ åro

de _{ôhige, fom antingen}

genom

_{illfundighet,}

eller ock _{nagon dorre förmögenhet}

* hwar

med de til _{äfwentyrs börjat}

, warit

ffiågtige

_at

e-motflå _{intrånget, färdige at rifwa til}

fîgde fattigas,

näringar, och iåledes utöfwa _{monopolief. Och}

faftån för _{dem, fbm härigenom blefwit}

fattiga,

fkul-le _{yppas någon annan nåring, få år likwål}

en rob»

ning fkedd, _{fom förorfakar otroliga}

_fkakningar

_i borgerliga lefnaden, emedan de, fom en eller flerö

gånger fe fin _{hantering mislvckas, fnarare böjaS}

til midtrödan , ån åtrå at widare förföka

en oblid

och och _{ofiadig lycka.} 3-

$•

Efter nti berörde _{afwågar få wål for allmän}

10m _{enfkilt Wållefnad finnas}

fkadeliga

; få tyckes wara _{angelågit at Förefkrifwa medel til}

fådane o»

lågenheters förekommande.

) Hår wid _{påminner jag hwad Davenant fa¬} ger i fin Politica Avithmeticn, at når at land _{har ge*}

nom _hwarphanda

olyckor och plågor råkat i oord¬ ning, fä år allmänna _{hushållningens göromal, at, in¬}

bland andra medel fom han _{förefkrifwer, åfweft}

gifwa allom och hwar och en ert fårfkilt _interes*

fe i _{fbten, hwarmed han utan}

twifwel har af feen-de _{pä näringsmedlen.}

Det år en _oftridig

fanning, åt _{näringsmedlens}

likformiga

utfpridande kan _{afbôija de många fwå*}

(sät ) $ (

rîgheter, lom

bäde

en-och mânglyfllande

förorfa-ka; ty i.) kan

menigheten

då ei lida brifi:

pä

det

fom tarfwas, emedan det är naturligit, ac den fom 1er fin utkomfi wid någon näring, idkar ock-få den med lådan ftyrka, at han tillika må

foikof-ra lig uti

wålmående

_,

hwaraf

följer,

_{at warorne}

tilltaga i

famma mohn fom

bemödandet

2.)

wore

det (bidande emot fig fielf, at näringsmedlens

jemnwigt

fkulle

tilfkynda winden

åt några

få,

3.J

befordras _{penningerörelfens}

_iemna

_gång; ty når

al¬

la hafwa näringsfång, lå hafwa de ock penningar

4.)

hindras

ftegring

och dyrhet;

hälft

om en

eller

någfe

icke

wilja

fålja för

et

fkåligit wärde,

finnas

ån flera fom man kan anlita: ock kan ingen

lam-manlåctning (kie, 5.) förekornmes flemma waror,

efterfom det wore ickesådligt at dä göra elakt ar¬ bete-, ty aflåttningen

blefwe

af

fig

(lelft

låkertdår-efter jémnkad.- Jag förmodar ar man håraf

ty-deligen

fer,

nodwändigheten

och

nyttan, af

nä¬

ringsmedlens

jemnwigt.

Att finna fåttet, huru näringsmedlen mage ftållas i jemnwigt fä wål innom fig fielfwa, lom

jemnföreUewis

emot

hwar andra, är

intet

omöje-ligc, når man genom

uträkning

gifwer

agt,

på fol¬

kets _{myckenhet i landet,}

fom antingen

_npodlaock

tilwårka, eller bruka ock förtära alla

fiags

waror ®ch

_{tilwårkningår,}

och

tillika tiifer hwad

affäctning

«ÄP ) P C _S»

kanfkiepå

utrikes orter. At fâ weta de _tåran*

des _{myckenhet i}

landet, därtil

_bidrager

kundfka-pen om

_inbyggarenas

_{antal, ålder, kon1,}

rråringsfått#

förökande och

_{förminfkandc,}

_{til hwiikens}

årnåen-de man _{har en flor}

hielp af de _{årligen upråttäde} liftor öfwer födde ocn _döde,

_koppfkatts

_eller

man-talslångder,

_{förtekningar}

_på

_eldftåder,

_{hus och fa¬}

milier i Ståder och _{på landet ♦}

aflöningsliftor

för

Ecclefiaftique,

civil och militaire _tienfler,

Acade-mifke _matriklar,

mönfterrullar, handels och

handt-wårks

_{förtekningar,}

kyrko ock Rådftufwu _böcker,

Alrnofe-Hofpitals

- tukt- och wårkhns

förteknin¬

gar, hwilket alt _{igenfinnes uti de}

årligen til

fam-ma _{behof upråttade tabeller.}

Då man _defla

noga ock wål _{igenomfer, får}

manfå wål _{weta, huru män¬} ga mennifkior kunna nåra och föda _{fig i landet',} fom antalet _{på nårande ock tårande}

ledamöter,

pä hwilka förre man i _denna

_{öfwerråkning}

få mycket

mera _{bör hafwa afleende}

, fom näringsmedlen

befynnerligen

af dem böra _handhafwas.

Då man nu _{hår efcer nårmare wil}

fkrida till

wårkftålligheten

af _{nåringsmedlens}

jemRwigt,

fö¬

rekommer förft fom

_{aldranödigaft}

, atStadsmanna

och _Landtmanna

näringar blifwa

_behörigen

_fkilde,

och _{lämpade efter orternas}

belägenhet och natur¬

liga lynne : ty _{ingen ting har flera fwira}

påfölj¬

der med _{fig, ån}

blandning

af Lands ock Stads

hanteringar.

Hwar Och en fom _{will bruka ef¬}

tertänka lårer _{finna, at Landtmannens}

egen han«?

•çring lider , dåråft han får blanda _fig

i den

bor-A ₅

CSX2? ):*o c

geliga

näringen

2

hwîlken

oreda

om

den

dratÉ

bade enfamt på honom, wore.

i

fîg

fîelf

'

nog

för-,

derf_{velig, men}

blifwcr få

mycket

_mèra

fkade-lig, då man

betracktar,

at-

den

lamma, gfenom

fît

iâmmanhang med<

Stadsmanna

näringen,

gör

he¬

la landet _wanmâgtigt

fÖrfarenheren intygar aé

landtbruket merendels lönar fîg,

efter

det

arbete

ock fkötfel föm dåruppå

anwåndes,

ock

at

aldrig nå*

gon ånnu

därmed

hannit

till

fullkomlighet;;

huru _mycken

_tid

_en

_bonde

/kall

hafwa

öfrigac

anwånda _{på fît}

_åkerbruk,

_{då han}

tüMka

fkal'wa«

ra handtwärkare eller handlande, år

lätt

at

begripa#

Månne landtbruket icke dä får

omfîder (åtta

e* mellan) (om det- och

gemenligen

plågar

fkie;

tyv

ofta händer at ert bonde, endaft

med fîn

lilla

afc

weis*utfållande kring landets,

förfäder

s-a

3-må--

L

fiader om året, detlärer iåledes-intet

blifwa

myc¬

ken tid öfrig för

åkerbruket.

Huru

ftorförluttetr

åntel_{igen blifwer, lå}

_{wål för}

_landsmannen

fîelf,.

lom för det allmänna", har den

berömwårde Herr;

Gom»:Rådet NordenCrants,

(Backmanfîon);uti

fîn* 1

Arcana Oeconomke & Gommercii

Gap.

7. pag.157^ '

med _lifliga

_färgor

_tydeligen

foreffälcy

hwart häu»

jag, för

kortheten/kul

*

wil

hafwa

den

Benägna*1

Läfaren hänwifh

Det kan icke nekas-, at ju wärt-

fädernes¬

land* efter den tiden denne bok

fkrefs, fîg

anfenli-gen

förkofrat;

men

det

år

wift*

at

ännu

gå

ftorar

penningarutur

riket

årligen

till

fpannemålsoch

annans

nödtorfts

_upkôpande,

hwarpa

en

anfenlig,

geb

för.

|

3 fr _C

riket nog _{betydande afrâkning-ktinde /kie, deråft}

iandsikôtskn med dorre aUwarfàmhec idkades;

Huru wida lands/kôtflens wanhåfd , lika

foinlåg-h ger grunden tril det trångmål,, tom borgaren och

det allmänna genom honom lider , will;jag _nu

å£-wen _{korteligen underlöka. £>avenant och}

månge

andre _{hushållnings lärare, wi(a, at Engelands}

af*

wel år i _{Landtmannens hand ungefärligen}

wärd f

millioner, mèn dåreniot i _{borgarens til} io-a12. Ac

fâdan _{proportion wårkeligen år.,}

lynes dåraf, at

, borgaren år mågtig på

mångahanda .fått förädla de

från landet införda rå ämnen , til exempel: afull

förfärdigas klåden, tyger, ftrumpor* mödor, trö¬

jor, med mera. Af jern, koppar och malm, blifwa

dyeken, pidoler; bödor, wårjor^ gångjern, fpik

L _{lås, pannor, ketlar, med mera. At}

jag ej må

upråkna flera åmnen,(omgenom borgarensflit

mångT

faldigt förbättras. Det är fäledes _{klart, at i (ammat}

proportion, tom den oberedda afweln _{aftager, il}

mind^as åfwen

_{förädlingen}

_{, (å framt icke rå vraror} införas Ifrån främmande _{länder, hwilket wål år}

;

godt oeh nyttigt, när manintet kanfinna dem hem*

ma i lanticx, _{men min/kar likväl landets}

pennin-gefôrrâd^ lombör förekommas. Har man nu

hunj*

nit at förekomma denna _{fvårigheten, få}

blifweran-gelågit at til(è , det de arbetande måge hafwa dg

tildelte wide _{göromål, få at til exempel, de fom} arbeta med _{ull, linne och hampa, icke må enlamt} tillåtasat tillwårcka alt hwad dåcafkan _{göras, och}

s» ) It c

äfden metallen kan _{tilwärkas, låfom ur, fpenneh,}

knifwar, doferm.m. Ty til exempel at göra Ur,

ar intet ens mans håfd, hwilket fom det _är obler-verat i England _, fä får _man och därifrån gemenlir

•gen de bäita uren. Härigenom Winnes enkanner¬

ligen , at arbetet

blifwer

godt,

tilwärkn

ingen gores

i- _{myckenhet,, prilet blifwer drågcligt,}

_{och fleraf}

bafwa därwid utkomft. _{Jag lade till wärkftäliig*}

beten af _{näringsmedlens jemnwigt fordras äfwen}r

at man _{gier agt på} den affättniog fom kan _wara

på utrikes orter; ty om

ftörre tilwärkning fkier, ån

tilfället därflådes _{gifwes til afläctning,}

_få

_{måfte nä¬}

ringsmedlen förfalla i oordning

och

ödelägga

hwar-andra. Ochari korthet _{yttra mig om et} få

widiyf-tigt ämne, iå emedan det är en

ärkiend

fanning,at

^all både _{produft och confumtion i hela}

_werlden

icke är_{oändelig;■ det icke eller år omöjeligt at} ut-torfka huru ftor _{åtgången är} , oeh huru mycket

innom1 _någon gifwen tid antingen tflwårkas eller

eonlumeras ; förden/kuld', när man utaf

förfaren-beten inhämtadt defle _{bägge grundfånningar, kan}

man ock , med få mycken wifihet, föm årfordras,

utlätta huru _{månganåringsmäh böra fyffelfåttas vvid}

bwarje _{flogd1 och näringsmedel} , och därigenom

åftadkomma fådan _jemnwigt, at Monopolier ocfii

Polypolier icke fkola

få

inrymme. Härwid bhrai följande hnfwudreglor wara et behändigt

ögnamår-ke, hwilka ehuru enfaldiga de lynas wara, äro af mycken* betydelfe, då. de

wederbörligen

hand-hafwas. ; - ' -E• - ■' *

b *

<£*2 ) i) C SÄ2

i.) At ej mera tilwårkas af _{någon wara, ån-;}

affäcningen

inriom och utom riket kan _behoFwa,

i annor håndelfe _{bfifwerdet öfriga liggande}

til _lall,

(om år

_{öförfifctigc*}

%) Det alla waror, fom utföras, _{göras lå}

fålg-bare, at _{nåringsmånnen hafwa} en _{mårkeligwinning;}

ty det fôrorfàkar ftort mifïnôje, om man kunde få flörre _{winning, men går dock därom mille, halft} emedan en förwåntad fåker _winll

år, då den icke

w århålles _, ej annorlunda aranfe, _{ån fom cn}

wårke-Jigforlufl. Härtill bidraga wåf klokt inrättade Tull¬ taxor i _{mårkelig måtto : Men om}

tilwårkningar igenom någon oordning wid arbetandet blifwa _dy¬

rare , ån de på utlånfka marknader kunna af _an¬

dra nationer _{fåljas, få afflannar likwål handelen.}

3.) At ej lådane waror til _{utlänningen måge}

äfgå,

hwarpå landet fîelf lider brifl ; halft dåraf

fkulle blifwa en _{oundwikelig påfölgd, at fådane}

wa¬

ror måfle fedan af _{utlänningen återkiopas,}

då om*

it* fider en underbalance i _{handelen yppas, hela} fam-håldet til _{mycken forlufl och fkada.}

4.) Ät

ej fådane

waror utifrån afhåmtas och

kiöpas, hwarpå inbyggarena ej allenafl _åga ttlråc-keligit-förråd, utan'ochöfwerflöd til _afyttrande.

' •

- • •• : ' ••

. : ''

5.) Ät förädlingen af rå afwel i höglla grad

^nom riket-befrämjas, ty annars blifwa^j de antin¬

«0' ) H ( <ËÔT

gen

liggande

ofruktbare," då ock

högen

förloras

^

hos landtmannen, at ytterligare ôka lådan

afwel,

ejler ;_tager utlänningen gerna på

lîg

et lå

kårt

be-ivfår, lom länder de iniånlka tilringa

fromma.

Detta _{alt,dådärmed rätteligen förfares, tienar} til medel och _{utwågar, hwafigenom näringsmedlen}

ir.åge kunna bibehållas î jemnwigt,hwaruppå

wihaf-wa wedermålen af de Engellke och Franfke

na-tioner, fom _{på iådant fåtthragr. fin}

_hushåldning

_til

flor_{högd. ^}

-1• IX ?1: - ii*' A. i i;•l:' ** -• « :'ilÔT;?îl j

. h "trio 'ri $2 9. îtoâ i loxsl

Jag påflår

fuller icke,

at

den förefkrifne

ut¬ räkningen på mennilkior,

fom kunna

nåra och fö¬

da

_fig

_i

_{landet, kan}

_göras

_med

_en

_aldeles

oemotfå-gelig wiflhet, eller få noga,at ingen

mifiråkning

fkulle dårwid kunna _{inlöpa, jag medgifwer} ger-na, at detta räkningsfått kan wara underkaftadt

margfaldiga förändringar; men

det

har jaganledning

at wara förfåkrad _om,at deråfl landets naturlige _{för* '?}

måner warda _{nogakunnoge, tiden, innom hwilken}

bwarjehanda fiögder kunde upodlas, underfökt, åt¬

gångens myckenhet pröfwad,

och

näringsmedlens

antal därefter _{lämpat, med fådan latitude eller ut¬} rymme, at

fiögder

icke

infkråraktes alt

för trångt;

ptan fnarare fåwidt oçh bredt, atalla infallande

hån-delfer icke Ikqlfe wara mäktige at rubba den

pä-fyftadejemnwigten,

ochomånteligen någönrubbning

hån-

I

) Î5 C ^

håndelfewis inföll, den famma dä genom tidigom»

forg drogs til råttarlä(kulle jemnwigteni nårifigs* medlen-kunna bibehållas medfil(lör witthet och på¬

litlighet, fbm fåttorafyttemer, fom borgerliga fam»

fund _{åro, fkulle kunna tillåta. De fmå felacktig*} heter, fom hårwid fkulle kunna"inlöpa, åro få

mycket meraokånbare, fom de hafwa affeende på

on myckenhet af folk och näringsmedel.

fö detta (fallettordeicke-wara _{otîenligit at}

Wi-fa,, huru wfda jemnwigten tformerar fig fielf,

för^-inedeltt _{näringsmedlens egen drift; Det Iker}

be*-fynnerîigcn

då, når de arbetande och närande

for-xnårka acde _{antingen åro för få}eller för _månge. Ty

år deras antal mindre ån fom _{tarfwas, til allmånr»} förnödenheten, få händer at flere flåfig til de fam¬

ma brittàndè _{närings fång,' dels derföre at de där¬}

med kunde _{upfylla britten, och dels fôrwerfwa fig.'»} föda och _uppehälle.

_Ar

_{åter de närings fokandes} antal flörre, ån

_{affåttningen}

på warorne kan wa«

ra, få år ocktroligt,at dé ôfwergifwa en brôdlôs nä¬

ring,ock fôrfôkà finlycka med andra näringsmedel,:

fä fnart de

_märka-(ig

_{blifwaför trångbodde. Men}

bwem finner icke, _atden_{nåringsjemkning; fom fker}

af egen drift, ankommer på en

flump,

huru wi-da den _{biifwergöd elierond ? Det år icke cn}

<s£f> ) ig r <§*2

på något annat,

hitta

juft

pä

det fombehöfde

någon

tilokning, utan künna de, afowetenhet,rått fåfnart

wanda fin _{hog på något annat näringsmedel, foni} förut flår i _{jemnwigc och därigenom kommer at}

rubbas, hwiikec då de efter någon tid märka,

måfte de äter tänka _{på ombyte. Utom} deflkan

det _hända, at under det arbetares antal j _någon

näring wore mindre, än fom tarfwades til

all-männa behofwet, en egennyttig _{enwärkning fin«}

ge öfwerhanden, hwiikec allmänna hushållningen bor wara angelägen _{ont at} förekomma. _Och

i andra håndelfen , når för månge brukade _et

näringsmedel, fkulle de blifwa hwarannan en

plåga. Det är altfå oförfiktigt, och emot

fam-funds _{rättigheter ftridande, at låta näringsmedel}

jemka _{fig fielfwa,} hälft

folket

hör genom kloka

inrättningar afhål las ifrån at göra fig fielfwonj

pch androm fkada, k

Hårutaf år då _klart, at för dem fom åro ftad«

de under wift _{borgerlig regering, är det icke}

wil-korligit, at af egit bewåg företaga eller nedlägga

fit _{näringsmedel: ty emedan alla medlemmar uti}

et _borgerligit fàmfund _{flå i den fôrbindelfe, at de}

fkola befrämja hwarandras fållhet och _{fördel; Och}

fördelen, hwad _{näringsmedlen angår} , beftår uti

deras oafbrutna _{fortfiåtttiande, uti tilbörlig jemn¬}

wigt, fåfom hwarigenom monopolier

JSX2> )'7 < <£*£>

polier

hindras;

följackteligen

flår det intet i

de^

ras fria wiija och behag, iom

företagit

hg någon

näring,

hwarmed

allmänheten

/kal

blifwa betient,

at idka eller efterfåtta den/amma, utanbör lådanc

/ke med deras famtycke , hwilkom

wården

om

allmänna hushållningen år anförtrodd. Detta kan

fnller intet altid förekommas, få wida

omflåndig-heter af dödsfall, medellöshet och dvlikt kan hin¬

dra _{wårkflålligheten,} eller åtminftone gô-a

jemnwig-ten mindre läker; men når tilbörlig upmårkfamhet hårwid anwåndes, fom i §§. 5. och 6. år nåmdt, få kan genom nyttiga

fladgar uträttas, det

nya

perfo-ner _{tipnuintras atuptaga}

de

ödekgde

näringar,

få

at

capitalen

likafule

mågeblifwa behålnei

nåringswår-ken,faftån

perfoner ombytas,

med

mera,

hwarigenom

ikjtr, at man

aldrig får

orlak befara, det Fabri¬

quer

och

handa-Högder,

handel och

all

/lags

nä¬

ring ,

/kulle

för/winna.

8» §•

Sluteligen wil man

med

få ord anmårka nå» gra

reglor,

hwarefter

näringsmedlens

jemnwigt

börinråttas,nårallanäringsmedel, ibrjft affolk,icke

kunna tillika företagas, Hårwid förefalla 2jne

huf-wud _{omfiåndigheter, nemligen}om handels omgån¬ gs kan

hållas

med

andra

folk/lag, eller

om en na¬

tion kfwer , utan handels omgånge med främlin¬

gen.

Iden

fenare håndel/en råda

förhgtighetsreg-lorne, at de näringar

idkas

för

fl, lom åro

högt

nö¬

dige,

dernåft de

nyttige,

och

fiftde

beqwåmlige

-fr

*

fcfc# ) 18 _{X C£*£}

*ecfilprydeîlgë

5 ty

därigenom

fôrfl^afïas efter hand

de _{nödjvåndigheter, (om landet rarfwa.r, hvvilka bö¬}

ra wara likfocn grunden til enpâ(yhad utrikeshan¬

del. >Men år landet i(tänd att hålla handels

om-'gånge med utlänningar , och med wiflhet kun fä

finatarfwor ifrån främmande orter , få år

oförne-keligen

måft

angelågit,at fådane näringsmedel nyt-tias, genom hwilka Jandet kan århålla ftörtk win-ifen , de måge då ilig fielfwa wara antingen np¬

dige

nyttige

eller blott

prydelige.

c -•••*' •••••< u xlio .? »01 ffiöi . asbûàwÂû. hîtÂT"* t

A« denna låranom _{nåringmedlens jemnwigt,}

år _{grunden till mångfald ga påtölgder, fom i All¬}

männa _{hushållningen förekomma} , fådantårdem

icke obekant fom dåruti aga

kundikap

: men

för _{mig år tiden otiliråckeligatdemutföra.} Å ND E, v

Af. G. N.

nôdwândigheten

AF

NÄRINGS

_MEDLENS

JEMNWTGT

uti et

d

MED CONS. FA \ JURISPR. OECO KONGL.SWENSKA ÅDLkocb WJDT.

Herr

l

BE

Ins| Till Allmänt O WID KONGL. A Uti StörreCa DEN 2 •4

jonas

WEl UP Tryckt hos L. M.