Academifk Afhandling
I Svenfka Bergshushållningen Om
MALMENS
FÖRDELNING
Vid
STORA KOPPARBERGET.
Med
Juridifke Facultetens Samtycke i Vpfala
Under
Jurispr. Oeconom. och Commerc. Profefforens
H,„ CHRISTER BERCHS
Infeende ?
Till Allmänt omprofvande framftåld
Af
JOHAN HENRIC GRAVE,
Aufcultant i Hoglofl. Kongl. Bergs-Collegio.
Uti Stora Guftavianfke Lårofalen d. 23 Dec. 1783«
UPSALA,
Tryckt hos Dire&eurn Joh, Edman, Kongl. Acad. Boktr.
>e underråttelfer manager om Stora Kopparberget,
ftråcka (ig ej få långt tilbaka, at mycket af defs åld-
fla hushållning och början år ofs bekant. Det fåkrafte
man hårutinnan kan förlita fig på, år Konung MAGNI Privilegier, hvaraf intages, at Kopparberget ågt, före
den tiden privilegier; hvilka genom vangömo varit för komne, men af Högbemålte Konung år 1347 blifvit förnyade a).
Kopparberget blef i början, af framfarne Svea
Konungar, utfett till en Friftad för flyktingar och olycke*
lige , fom der fingo njuta bcfkydd, få långe de med
arbete tjente fig födan, hvilket ger ofs för deffa tider anledning at fluta, det Bergsmännen voro i behof af
arbetare vid Grufve- brytningen och koppar-fmakt¬
ningen.
Bergsmannernes antal vid Stora Kopparberget fy-
nes af Tab. 1. hafva befiigit fig til en flor myckenhet,
få at ofta den upbrutne Malmen icke för hvar dag va¬
rit tilråckelig til utdelning åt hvar och en Grufve-
iotts ågare.
Til undvikande af de ölägenheter, fom af en alt
för flor mångd Bergsmän kunde förorfakas, finner jag
af de befindteliga handlingar idettaåmne, det redan för
200 år tilbaka, Stora Kopparberget varit indelt uti vis-
fa fmårre Partier, Fläckar eller få kallade Par och Par- lagare, hvilka fkulle dela ljuft och ledt med hvaran-
A nan;
«) Se Kongl. Bergs-Ordningarne pag. t.
"fyr ) 2 (
nan, och undfå famma flags Malmer efrer hvarandra i
fin arbets• ordning. Malmen årholts den tiden endafl
genom Eldfåttning, fom uti en få öppen Grufva af
fritt vader tillopp , kunde låttare forråttas, hvarje dygn,
utan olågenhet af rök och malm-os; och hvartil for¬
drades 16 til 32 flafrum eller famnarVed, fom gaf 100, til 180 tunnor Malm, Parlagarena emellan til utbyte.
Det var dem då fritt låmnadt, at på det dem tilhöriga dygnet nyttja få många perfoners biträde, fom dem
godt fyntes och kunde behöfvas, för at fkaffa den los-
brutna Malmen ur vågen för det påföljande arbets-Par¬
tiet, eller de i ordningen kommande Parlagare, famt
genom en fåledes i aktragen ordning efter hvarandra,
flytta med fin Grufve« brytning från et rum til et an¬
nat hela Grwfvan igenom ; hvarigenom de undfingo en blandning af alla befinteliga Malm-forter, fåmre och
båttre, den ena lika få vål fom den andra.
Några fmårre anbrott af trängre utrymme och
hvareft icke det ftörfta qvantum ved på et dygn kun¬
de behöfvas, fingo af famma Parlagare nyttjas i långre ordnings-tid och med flere eldar, intil defs lika flört
qvantum Malm kunde från det famma rummet vara lös-
bruten.
Antalet af fådane Par fom i omgång efrer hvaran¬
dra på detta fåttet brände och bröto, räknades i Högft-
falig Konung GUSTAF den i:s tid til 20 hela Num-
ror, hvarje Nummer i 4 hel fjårdingar, eller 8 half-fjår-
dingar , eller 16 fjerdeparts andelar, fom utgör en
fumma af 320 b), då Kronans afkomft år 1543 Annes
vara beräknad til 4^ Skepp, på hvarje andel, utgjöran-
des tilfammans 68 Skepp. Koppar c).
Ko- h) Nauclers Disf. pag. 22. Bilagan N:o r.
r) Forvarade Handlingar vid St. Kopparberget p. 66*
4* ) 3 C 4"
Konung ERIC den XIV dref år 1583 orten Skånke.
borgs Hallfen kallad, fom var råknad den tide-n för det
rikafte rum i Grufvan, for egen råkning, och bekom
dåraf til 700 Skepp. Koppar om året d),*
Konung JOHAN viftades ofta på Krono-gården
Born, eller nu i dag Bornvinds Hytte-Gård kallad.
Konung CARL den IX hade *:del iGrufvan, neml.
12 Sulu-ugnar, 4 Rå• Koppar-ugnar; Men Bruket up-
droo-s Bergflaget någon kort tid derefter, emot en af- gift°af i Skepp. Koppar på hvarje fjerde parts andel e)t
med hvilket Contra# fnart uphördes, då Kronan Bru¬
ket återtog. Grufvedelarne voro då ökade, under den¬
na förflutne tiden, til 30 hela Par-Numror, eller 480 fjerde parts andelar
År 1607 var antalet af gamla Par- Numrorne, fom
arbetade djupa Grufvan, eller få kallade Bonde ftöten 33, och uti Blank ftöten 13 nya Par. År 1616 voro defte gamle Bergsmans - paren ökade til et antal af 36, och
de nya i Blank ftöten til 20, famt Kronans til 19, fom
uti det nårmafte urgjorde |:del i Grufvan, och til den
andan blef Malmen , efter hvar fjerde tilmakning, på
alla rummen i Grufvan, förd til Kronans Hytte bruk.
Detta Koppar-bruk för Kronans r<~ ' g uphörde
uti Drottning CHRISTINA? tid, då famtelige Bergs¬
mannen, både nya och gamla Par, ingingo i et Bolag
af 75 Numror, och defte afdeltes i 3.*ne fä kallade om¬
gångar, då hvarje omgång kom at beftå af 25 Num¬
ror, och hvarje Nummer innehölt 16 fjerde-parts fjerde-
delar: hvarigenom Grufve - brytningen enfämt tilhörde
Bergsmännen emot Afrads årlåggande af1 Skepp. Kop-
A 2" par,
d) Morenii Disf. p. 38.
e) Morenii Disf. p. 40. *
4^ ) 4 ( 4"
par, fom betaltes for hvarje fjerde-parts andel, då
Kronans fåkra inkomfl i Afrads- Koppar beräknades til
12CO Skepp, årligen, hvilken afgift ej var for Bergs¬
männen känbar i en tid, då Grufvan gaf ifrån 12 til
20000 Skepp. Tab. 2. Alt det Malm - arbetet i Grufvan
fom fåledes i förenåmde ordning tilföll Parlagarne kal¬
lades Gruffkiften, ochfådana Malm-anbrott, Gruffkifts-
rum.
Denna ordningen, i hvilken Parlagarene fölgde på
hvarannan utröntes hvarje Nyår, genom tärnings ka¬
llande eller få kalladt Dobbel, då det Par, fom fick hogfl
med 3:ne tärningar i 3 käft, började ordningen i fin Pargång.
Malm-arbetet blef med all flit och alfvare drifvit;
den idoge hade mycket för fin möda, den förfumlige
deremot intet; god och ymnig tilmaknings- ved fkaffa»
de mycken Malm; många oförtrutne och hårdige ar¬
betare, fom ej förfummade at lösbryta de heta och
remnade klyfterna, affkråcktes ej för den öfverhufvudet hängande faran, fruktade ej för malm-os, rök och
dam af den nyligen nedbrundne veden, vunno få myc¬
ket mera lön för fin möda. Alt detta upvåckte en lof- lig tåflan, och fatte mod och kröps-krafter i välförtjent vårde, famt riktade fina Hufvud» mån, hvaraf upkom
en tåflan emellan Paren, få at en Grufvedel ibland en
eller annan af de aflbcierade Parlagarne , blef hållen i ganfka olika värde och afkomfl emot en annan, i affeende på den nu omförmälte Pariagarnes drift och riltagfenhet.
På detta fått gick likvål Grufvan lika fom til dagelig fköfling; inga Pelare, Band eller Bergfåflen,
fom hyfte någon lönande Malm fredades, knapt nog
anfagos nödige. Ort - tak och öfverhångande klyften
af 20 til 30 famnars föreilående fall träffades nåftan öf-
ves
4- ) 5 { *
ver alt, fom tuar någre de ålfta Grufve - Chartorna kan inhämtas, hvaraf omftder år 1687 hände, at trenne når
hvarandra belågne Gruföpningar inföllo til en enda nu varande ftor dagöpning, af vid pafs några och 40 fam¬
nars djup, med 70 famnars jordras upfyld på bottnen/).
Efter denna Grufvans ömkeliga förftöring, blef Bergs¬
bruket, fnart fagt, en börda i (lallet for vinning, månge
blefvo aldeles oförmögne at betala Kronans Afrad för fina ägande Grufvedelar, dem de öfvergåfvo, andra af
mindre förmögenhet nödgades fkaffa (ig Löftesmän,
bedående uti de mera förmögnas borgen til Krono Af-
radens utbetalande , hvilken borgen blef år 1696 få fvår
at ärhälla, ar öfver 300 fjerde-parter vcro utan äga¬
re, hvarigenom dcfte öfverblefne fjerde-parter uppå Bergs - Frålfe jordågarne måfte indelas. De fom ha¬
de löft fin Bergs-frålfe frihet anhöllo likväl om någon
mera lindring och förfkoning i deltagande af den för- flörda Grufvans odrågeliga päkoftnad, hälft de blifvit
donerade, med famrna Bergs-frålfe frihet g),
Koppartilvårkningen blef dock, oaktad all dryg
och mödofam fofring emellan de nu igenrafade klyfter
inemot | få ftor fom då Grufvan ftod öppen för til- makningar, Tab. 2_
Kronans Afrad fom genom defie ödevarande fjerde-
parter kom at minfkas, igenom det, at de förmögnare nytjade hela Grufvsn , utan at betala mera Afrad ån för fine ägande fjerde-parter, måfte på något fått lämpas
efter omftåndigheterne och den författningen vidtagas,
at af all upkommen Malm fkulle 9:de och io:de hopen
af hvarje Lottning fåljas för Kronans räkning til den
måft bjudande Bergsmannen, famt köparen undfå Cre-
A 3 dit
/) Jämför äldre och nyare Grufve-Chärtor.
1) Handlingar til K. CARL XI Hill.
ty ) 6 ( ty
dit, til defs betalningen, genom Koppar, uti vågen kun¬
de fke.
Härigenom upkom den förffa Åu£tions • Malm til
berörde Äfrads utgörande; få at utaf den Malm, fom
ifrån et Gruffkifts-rum blifvit upbragt, anflogs ffun-
dom jtdel, ftundom |:del af rika Malmer, då g hopar
altid kommo Parlagarne för 16 fjerde- parter til del¬
nings, genom en vedertagen Lottnings-method, medelft
deras handfkar, fom genom én ovåidig främmande Par- lagare utkallades, at därigenom utmärka hvar och en hops ågare, då den fom kåndes vid fina handfkar be¬
kom famma Malm-hop; hvaraf förmodeligen upkom-
mit det brukeliga talefåttet, handfkas med någon, eller
dela och i tu rifva hopen, fom fkedde, då 2:ne Parlaga-
re kommo for hvar fin fjärde-part at blifva deltagande
uti en och famma hop.
Som nu ganfka få Gruffkifts- rum voro at tilgå, fe-
dan ofvannåmde ftora fallår i687 i Grufvan lig tildrog, hvarigenom Bergsmannen i allmänhet icke mäktade på-
kofta Grufvans rengörande från jord och Gråberg, til-
ftaddes villa Par, hvilka ägde mera förmåga ån de öfrige, at drifva få kallade förföknings arbeten på få-
dane trakter, fom med Grufve bygnadens beftånd kun¬
de uplåtas- Deffe funno fine företagande ftundom lyc¬
kas, och finge därigenom enfamme bibehålla och drif¬
va de yppade Malmarbeten, undernamn af Par-Rotar,
få långe, och intil defs deras gjorde omkoffnad , möda
och omak anfågs efter Sex Månners värdering, vara fyl-
left betalte, då et fådant arbets-rum, för dem inftål-
tes, och åter anordnades til Gruffkifts-rum. Utom
deffe nu omförmålte Malmarbeten tilftaddes åfven an¬
dre affocierade af Bergsmannen, utan affeende om de
voro Parlagare , at få drifva förföknings- arbeten i Gruf¬
van
4" ) 7 ( 4"
van under namn af Private eller Skrefne Rotar, med
(amma vilkor fom förenåmde Par- Rotar.
Härigenom vants väl ändamålet at uppfkaffa Malm
utur Grufvan, men många mifsbruk och klagomål up-
kommo åfven tillika öfver deffe Rotars oordenteliga för¬
farande, fåfom at Bergs-betjeningen omöjeligen kunde
hinna i akt taga och bevaka alla lönliga arbetsrum och brytningar, fom af de(Te föröfvades på förbudne hål¬
len, ril fkada för Grufvans fåkerhet, och beftånd; at
de åfven genom våld och mutor kunde längre, ån fom
vederborde, bibehålla fig vid nyttjandet af deffe Rote¬
rum, och få n edelft undanhålla berörde Malm - arbeten
från Gruffkiften och Parlagare, hvars innehafvare vo¬
ro råtta Principaler och ägare af Grufvan. Är 1689
biefvo väl deffe Skrifna Rotar affkafiade, men några år
derefter åter för fine orfaker fkull tillåtne.
Det tyckes väl, at inga andra författningar kunde
hafva varit mera låmpeliga och båttre afpafläde flraxt
efter Grufvans igenrafande, ån förföknings - arbetens uplåtande til fådane fmå Bolag eller Rotar, fom på eget bevåg underfökte, och genom grofvo det löfa varpet,
til at dymedelfl igenfinna, få vål fafta malmbottnen på djupet, fom de fordna omhörtade Tak, Våggar,
och Bottnar af god Malm hår och dar ibland jord,
Grcå bergs varp och odugelige malmer om hvarannan liggande. Deffe fofrings arbeten voro långe nog löfe
och benägne til ras, innan någon Vi&riol hunnit våxa
och binda altfammans til det fammanhang, hvaraf jord-
trummor nu för tiden befinnasj hvarigenom detta Gruf-
arbete ej kunde våikftållas utan mycken kohnad , fara
och lifsfpillan.
De fom redeliga hårutinnan forvårfvade fig någon
formogenhet och tillika få mycket gagnade Fådernes-
lan-
4* ) s ( 4^
landet, voro på alt fått berättigade at åtnjuta lon och vinning fram for andra. Men härigenom upkom tillika,
ibland de brukandes antal, mycken olika formogenhet,
tåflan och afvund; tilfållen yppades åfven for våld, mu¬
tor och obdlig förmånsrätt, fom den ena tillkanfade fig fram for den andra, famt omfider, då Malmtil- gångarne i varpen började aftaga och Eotarne med lina
arbeten inkommo på Grufvans fafta klyfter, famt dår fjelfsvåldigt tilgrepo hvad fom lyfte för ögonen, blef
alt mer för Kronans Grufve - betjenter omojeligt at handhafva och ftyra defte llags Rote-arbeten efter et rått berg-vis och med Grufve- bygnadens beftånd, famt
friande från en ny förödelfc. För defte och dylike or¬
tåker , började manat efterhand affkaffa defte Rotar, och gjordes på dem et fullkomligt flut omkring år 1734.
Alt Grufarbetet ko n fedan at enlamt drifvas, lika fom Gruffkifren, men för Parlagares råkning, jåmte tilfyn
af Vaktareberjening, hvilka fingo vifta trakter under
fin vård, och af anfvara för arbetets vårkftållande, en¬
ligt de i Höglofl. Kongl. Bergs-Collegio då faftftålte
arbets planer.
Nu aldenftund Malmerne vid defte Grufvor befun-
nos beftå af månfaldige blandningar, få val i affeende på Malm - fom Bergarter , få anfågs af Vederbö¬
rande nyttigaft och billigaft vara, at fammanbinda de
få kallade Vaktarnes eget interefte med Bergsmannens
nytta, i få måtto, at Malm-fångften därigenom fkulle
blifva både ymnog och tillika val fofrad, famt at icke odugelige malmer måtte blifva upfkaffade, hvarföre åf¬
ven Parlagarne fågo gårna at någon af dem fjelfve, fom
voro brukande Bergsmän åtogo lig denna mödan, famt
dårföre undfingo fin lon genom någon andel af den upfordrade Malmen. Jåmte det defte föreftodo Vakt- ningen uti Grufvan, fkulle alla fådane Gruf- Fogdar,
) 9 (
eller Vaktare vara forbundne ar fkaffa driftiga arbetare,
ty deruppå berodde åfven egen båtnad; Vaktaren var altfå mohn at gifva noga akt på de båfta Malmanled¬
ningar, fom kunde yppas, och tåflade oftaft med fine
kammerater at genom flitigaffce arbete, minfta omkoftnad
och genafte utvägar påfinna de ånnu i jordvarpen be- finteligegamlaMalmfpjelkar, hvilka omgifne af den fvaf- velhaltige Malmen, blefvo år från år mera förtärde och föndervittrade, til likhet med famma Hågs jordvarp,
fom omgåfvo dem.
Men lika fom den båfta inrättning med tiden befin-
nes hafva fina felaktigheter, få blef ock denna än¬
drad, emedan belöningen var för ftor tiltagen emot mö¬
dan och anfvaret, hälft väldige upkommo, fom ingen
kunde neka hvad de begårade, och ingen författning
hindrade, at ju en och famma kunde föka och undfå
flere Vaktarerum på en gång.
I början århöllo de en hel hop utaf lottningen,
fom då beftod af 8 parhopar, och ftundom en, ftun-
dom tvånne afradshopar, en Grufvehjelps-och en Vak¬
tarehop, inalles 12 til antalet.
Vaktarehopen blef ock federmerä indragen til hälf¬
ten för GrufCaflans behof, men lika fullt fortfor mifs- nöjet och klagomålen emot Vaktarebeftällningarnas in¬
rättning.
De fom på Kronans vägnar, fkulle vara deras För¬
mån och Befallande, kunde i fin tarfliga och knappa
utkomft föga uträtta, och Bergslagets högre Styresmän
funno de oredor, fom förelupo, lå väl fom den fkåliga
fruktan af Grufvebetjeningen få grundad, at de i få
fatta omftåndigheter omöjeligen fkulle kunna hålla Gruf-
vans lagliga Stöd och Pelare vederbörligen fredade;
hvarigenom Grufvans obeftånd innan kort vore at be-
B fa-
) io ( *4*
fara, om ej morande författningar fkyndefamt blefvo vidragnej fom ock fkedde år 1753 mcdelfl Vaktare- tjenfternas affkaffande, och Grufve- Stigares i det fiållet tilfåttande, for en ftadgad pennkigelön.
Nu varande Malmdelning Bergsmannen emellan,
har namn af Lottning, och angår egenteligen de Mal¬
mer, hvaraf Kongl. Maj:t och Kronan tilhörer 8:de Skeppundet i inkomft, famt brytes innom de 7 utftakade
Pun&er, fom omgifva Stora Grufvanj de öfrige utom-
kring belågne Grufvor, fåfom St. Johannis Grufvan, For¬
hoppningsGrufvan,Eric Maths Giufvan, Drottning Gruf¬
van , Lovifae Ulricae Grufvan, åro under frihetsår, och
Malmerne tilgodogöras för bergslagets gemenfamma rakning i et fammanbruk..
All Grufvans nu befinteliga bygnad, fåfom Vattn-
konfter och upfordringsvårk, underhålles på gemen- fam koftnad, men brytnings- och upfordrings arbets»
lönerne betalas af den, fom undfår Malm efter ågande
Grufvedelarp betalningen få högt råknad, at fåljenpal-
men år fri för defla utgifter. Grufvearbetet fker af
viffa på hvart rum tilfatte perfoner eller få kallade arbers- partier, hvilka njuta alla Materialet* fria, efter åtgång
och förilitning, åga fin frihet at arbeta, fom dem båft paffar, då det ankommer på fprångning; men få kallad
eldfåtrning eller tilmakning bör fke Lördags eftermid¬
dagarne, eller ock Söndags aftnarne, på de ftållen, dår
darren förut, i brift afluft, icke kunnat brinna.
Arbets-partierne fa, i ordning efter hvarannan, genom fpel och upfordringsvårken, frarnfkaffa fin Malm , 39
tunnor *) hvarje gång ifrån de ymnigare Malmrum,
och
*) En Malmtunna bor rymma5775 Cub.tum, ochvager efter fom
hon ar fyld med olika flags Malmer eller Bergarter, '>ån 15- til £■§•
Skepp. Viftualievigt. Prifet derfore differerar jämvälgßnlka mycket, ifrån
Sä 3 Skill, til 3 å 4 R.*dr Spec. for tunnan.
4" ) 1 r ( 4*"
och 26 ifrån de trängre; Malmen afftjelpes uppe på lottningsbacken i 13 hopar, fom böra vara jåmngo-
da. Om mindre mål befinnes, ftraffas arbetaren med half-
va arberslönens forluft, om en fjerdedels tunna fattas;
och hela arbetslönen , då briften befinnes ftiga til
en tredjedels tunna i någon hop; hvaraf intages, at
ftraffet år ftrångare med hopar af ftorre runntal, emedan
briften j akttages blott vid ftdfta tunnans matning; fam-
ma ftrafF år åfven ålagt Intagaren iLafven , och Opfkå-
raren, fom på Lottningsbacken annoterar arbetsrum¬
mets namn på hopen.
Utdelningen afdeffeMalmer ellerLottningénfker4da-
gar i veckan, Tisdagar, Onsdagar, Fredagar och Lörda-
gai\ Alla förenåmde 13 hopar få namn af lottning
ifrån det eller det rummet i Grufvan. De ofverfes af
Stigaren , til hvad godhet och med hvad flit Malmen
år fkrådd, fom då upger til Controlleuren for Par-
Numrorne, antalet af Lottningarne for hvarje dag,
famt tillika ungefärliga värdet af hvar och en lottning.
Honom tilkommer åfven at dageligen öfverfe, hvilka
af de 75 Parnumror bekommit minfta qvantum och
vårde af Malmer, famt deras art, och då tillägna få-
dane Par de for den dagen upkomne Malmer, oaktadt nogafte värdet, fom i räkning fedan upfåres, icke
fårån genom den ftraxt därpå följande Au£tion blifver
utrönt. Uti hvar och en af deffe Parnumror in-
begripes 16 Grufvedelar; och minft 2:ne Gfufvedelar
böra vara uti enBergsmans hand, dåför honom anflås en
hel hop af Lottningén; och fåledes komma 8 hoparPar- lagarne til lottning och utbyte, efter vårde, fom utro-
nes genom en Malmhops bortau&ionerande, fom kal¬
las Grufhjelps hop; Auftioqen förråttas afGrufve - Cas*
feuren och Grufve-Bokhållaren.
B 2 Skul-
4* ) 12 ( 4*
Skulle nu någon Parlagare icke åtnojas at behålla Malmhopen, efter det Auctionspris, hvartil han finnes
uti Controlleurens Råkenfkaper vara debiterad, Rår det
honom fritt, at utaf den, fom inropat Grufhjelps hopen,
och hvarigenom Malmens värde blifvit taxeradt, återfor¬
dra famma betalning, i Contant, emot Malmens ofver- låtande. Detta vedergållningsfått, fom fått namn af Plågning, kan, i den ofåkerhet all Malmhandel år, of¬
ta vara en vinning, men ock ofta en förluR, hålft man låtteligen kan blifva ofverhopad med mera Malm , ån
man önfkat. Skulle någon olågenhet af detta Plåg- jningsfått vara kånbar, få hårörer der endaR af min¬
dre penningeftyrka hos den ena eller den andra af köparena, emedan därvid fordras promt betalning, då
däremot den oraentelige handelen uti Caffan lämnar köparen en månads Credit.
Efter förenämnde Grufhjelpshopen, forfåljes åter
en Extra Grufhjelpshop, en Centonalhop, och 2:ne Af- radshopar b).
Til h) Huru de allmänna omkoftnåderna tils emot flutet af förra Seculum beftriddes, och hvaraf allmänna Csflan hade fin inkomft ,
dr fvårt at få någon reda på. Af Naucleri Difputatton (Delin.
Magna foditia Cuprim.} Capirlet 4:de §. fynes, fom Caflorna fingo bränna på hvarje Rum en eld, emellan hvarje Pargång af
2.5 par, och på fomliga Hällen en eld emellan hvarje S'.de par. Defs-
utom hade Grufvan inkomfi: afen Ränta, fom cMmogen i vifTa Socknar utgjorde, under namn af Grufvebjelp. År 1690 blef forfl beviljadr, at til Bergslagets Statsafloning flculle afflåsa T:r malm afhvarje looicje, fom upkotnmo utu grufvan. Sedermera blef detta okadt til 3:ne Tunnor, och änteligen år 1698 til 4 Tunnoraf loo:de. År 1711 var det ännu4 T:r. Denna Malm kallades Centonal Malm. Vaktarena fingo åfvcn år 1711, 4 l:r Malm for fitt befvår af hvarje iccjde T:r , och flögs alt detta, fom tilhopa gor 8 T-.r af ioo:de, tilfammas utien bop, fomdelades
tii hälften mellan Bergslagets Cofis for Staten, och Väktaren, och kol¬
lades Centonalhop. Huru detta.afflag riktigt proportionerades, at det ol-
tid blef 8 proCent är ovift; ty Låttningarna innehoJlo ibland toif,
Jjr ) I3 ( 4*
Til den ändan uttagas 5 Lottningsnutnror utur
en pung, hvilkas ordning och Numror betekna de fålde hopar, fom med numererade lfickor åro utmårk- ra, på hvilka köparens namn annoteras.
Parlagarena uttaga på famma fått lina g ofverblef-
ne Numror, och Tå fedän icke sflåta Malmen til
plågning, fedan lotren fallit til mindre vinning på nå¬
gon fvagare Malmhop; hvilken håndelfe genom en
B 3 me-
ibland elofva hopar. Uti en förteckning ofver afgifrerne Ir 1711, tom
år bilagd til Bergsmånnwnas Snpplique om Afraden, afd. lojulii 1711, inges , et til Centonahn afjläs of den fämre Malmen,fem hade u hopar, hvnrje t$\de Tunna. Geh af den bättre Mahnen, fom lades i 12 hopar,
bvarje 12:11 Tunna. Gör for famre Malmen i 11 Hopar,
då 3 T;r i hopen - - for Centona! hop: 2-j T:a, då 2 Tjr d:o ... - -- -- I-j T;a;
Och for båttre Malmen å 12 hopar
då 3 Ttr i hopen - - 3 T:r,
då 2 T:r i hopen - - - - - 2 T:r»
Hvilket gor för fåmre Malmen 7t9j proCent.
för den båttre d:o 9tr proCent.
Således icke jämnt 8 proCent; Men detta var kanfke tagit fåfom
et medium.
Defsutom larer ej för alla arbetsrum til en Låttning hafva varit
utfått et emot hoparnas antaljåmnr fvarnnde tunnetal af malm, fom bor¬
de upköras. utan för hvnrje 1tun i gmfvan var fatt et vilt tunnetol, efter arbetets fvåriöheter, utan nfieencle til hoparnasanis!, hvaraf upkom-
mo få kallade bråk-tunnor, och brak•Lopar, fom fknlle indelas på de ofrige eller fåljss på Auclion för SexmansCafiäns Rakning. Och hvil¬
ka bråk-tunnor och bråk-hopar affksffades genom et Bergs•Collegii
bref och förordnande »f d. 23 Dec. 1725".
Cenfonalbapen har fåledesaltid varit mindreåndeandrehoparne.Detnam¬
nesefv enntryckeligenuti Nanck'ri Difpnt. p. 57Nonafors ceterismultomi-
''nor, adpublicosMetnliicoium ufus, iflipem eufiodis, & expenfas alias mi-
'nores extraordinein erogandasdifpenfatur''. Ccntonal- Malmen fördes ibör- jan ifrån alla låttningar omkring Gmfvantil et flålle, och lades då garna i 10 hopar; och fåldes dar på engång. Men 1710 d. g Sept, fkedde
