Luftföroreningsmätningar på Norra Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005

(1)

Luftföroreningsmätningar på Norra

Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005

(2)

(3)

Foto framsida: Foto av mobila mätvagn 2 placerad vid Norra Strömgatan Alingsås Rapport sammanställd av: Jesper Lindgren

(4)

(5)

1 Förord

Miljöförvaltningen i Göteborg har fått i uppdrag att mäta, beräkna och analysera luftkvalitetsi-tuationen i centrala Alingsås. Utifrån mätningar och beräkningar framgår om och var i så fall miljökvalitetsnormerna, MKN för kvävedioxid, NO2 överskrids. I rapporten finns också en

analys om den uppmätta situationen för partiklar, PM10 med anknytning till MKN. Det har

(6)

(7)

1 FÖRORD 5 2 SAMMANFATTNING 9 3 INLEDNING 11 3.1 UPPDRAGET 11 3.2 MÄTPLATS 11 4 MILJÖKVALITETSNORMER 13 4.1 KVÄVEDIOXID NO2 13 4.2 PARTIKLAR PM10 14 4.3 UTVÄRDERINGSKRAV 15

4.4 MILJÖMÅL FRISK LUFT 15

5 HÄLSO- OCH MILJÖEFFEKTER 17

5.1 KVÄVEDIOXID,NO2 17

5.2 PARTIKLAR,PM10 17

6 METODER 19 6.1 BERÄKNADE HALTER AV KVÄVEDIOXID,NO2 19

6.2 EMISSIONSINVENTERING 19

6.3 BERÄKNING NOX TILL NO2 19

6.4 MÄTNING OCH BERÄKNING 20

7 RESULTAT 21 7.1 PARTIKLAR,PM10 21 7.1.1 UPPMÄTT PM10 21 7.1.2 BERÄKNINGAR PM10 22 7.2 KVÄVEDIOXID,NO2 23 7.2.1 UPPMÄTT,NO2 23 7.2.2 BERÄKNING,NO2 26 SLUTSATSER 29

(8)

(9)

2 Sammanfattning

Miljöförvaltningen i Göteborg har fått i uppdrag att mäta, beräkna och analysera luftkvalitet-situationen i centrala Alingsås med avseende på kvävedioxid, NO2 och partiklar, PM10.

Ut-släppen från trafik- och punktkällor har uppdaterats för att gälla år 2004 i Alingsås i miljöför-valtningens emissionsdatabas. Utifrån mätningar och spridningberäkningar framgår om och var i så fall miljökvalitetsnormerna, MKN för kvävedioxid, NO2 överskrids. I rapporten finns

också en bedömning om situationen för partiklar, PM10 med anknytning till MKN utifrån

mätningar. En enklare haltberäkning har utförts på fem gator i Alingsås.

Av mätningarna framkommer att MKN för NO2 inte har någon större risk att överskridas i

centrala Alingsås 2006. För nedre utvärderingströskeln för dygn har överskridande konstate-rats under mätperioden.

Av beräkningarna framkommer att MKN för NO2 inte kommer att överskridas i centrala

Alingsås 2006. Dock ligger man över övre utvärderingströskeln för dygn på ett antal platser. Av mätningarna framkommer att MKN för PM10 inte kommer att överskridas i centrala

Alingsås 2005. För övre utvärderingströskeln för dygn har överskridande konstaterats under mätperioden.

Av beräkningarna framkommer att MKN för PM10 inte kommer att överskridas i centrala

(10)

(11)

3 Inledning

3.1 Uppdraget

Rapporten över Alingsås ingår i ett större regionalt projekt med Göteborgsregionens Luft-vårdsprogram. Rapporten försöker klargöra var man kan få problem med höga luftförore-ningshalter och hur situationen ser ut i Alingsås.

3.2 Mätplats

Alingsås tätort har ca 25000 invånare. Staden är karaktäriserad av lägre trähus med många innegårdar. Biltrafiken i centrum är liten med några få vägar över 10000 fordon per dygn. Den mest trafikerade gatan i centrum är Västra Ringgatan med ett dygnsmedelvärde på ca 12000. Stora torget utgörs av en stor parkeringsplats, likt många småstäder. Kungsgatan är avstängd för persontrafik. På Norra Strömgatan, där mätningen skedde är trafiken runt 4000 fordon per dygn. Även större leder passerar genom Alingsås, på E20, söder om centrum, går det ca 17000 fordon per dag och är den största enskilda föroreningskällan. Där Vänersborgsvägen (1890) och Kungälvsleden (RV180) går gemensamt passerar ca 14000 fordon. På Kungälvs-vägen väster ut från Alingsås passerar ca 10000 per dygn, figur 1.

Luna AB, Kabeldon AB/ABB Automation Technologies AB, Arla ekonomiska förening/Arla foods AB är tre av de större arbetsgivarna om man inte räknar med kommun och landsting. Alingsås är inte belastad av någon större tyngre industri, arbetena ligger mest inom vård och omsorg, handel och kommunikation. Arbetspendlingen har ökat de senaste åren till och från Alingsås.

(12)

Mätvagnen var placerad strax norr om Norra Strömgatan på en innegård. Innegården var av-sedd för parkering samt genomfart till ett parkeringsgarage. Det var öppet ut mot gatan och mätvagnen stod placerad på parkeringsplatsen närmast vägen, figur 2 och 3.

Figur 2 Karta över Alingsås centrum, mätplats utmärkt med stjärna. Karta från Alingsås kommuns hem-sida.

(13)

4 Miljökvalitetsnormer

4.1 Kvävedioxid NO2

1999 infördes en miljökvalitetsnorm (MKN) i Sverige för kvävedioxid (NO2). Normerna

gäll-er i gatunivå. MKN för NO2 är 40 µg/m3 som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas.

Normen för dygnsmedelvärde är 60 µg/m3 och får inte överskridas mer än 7 gånger per år (98 percentil). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärde 90 µg/m3. Ett timmedelvärde får inte överskridas mer än 175 gånger per år (98 percentil), tabell 1.

Tabell 1 MKN för NO2

MKN för NO2

Halt (µg/m3) Tid för medelvärde Får överskridas högst

90 1 timme 175 timmar/år

60 1 dygn 7 dygn/år

40 år Får ej överskridas

Det finns även övre och nedre utvärderingströsklar för NO2 både då det gäller tim-, dygn- och

årsmedelvärde, tabell 2. Beroende på om de uppmätta värdena ligger över eller under tröskel-värdena finns föreskrifter om hur, med mätningar och/eller beräkningar, NO2-halterna i luften

bör kontrolleras, se avsnitt 4.3 Utvärderingskrav.

Tabell 2 Tröskelvärden för NO2

Kvävedioxider, NO₂

Norm för timmedelvärde Övre tröskel

Föroreningsnivån överskrider 72 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil)

Nedre tröskel

Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel

Föroreningsnivån överskrider 48 µg/m3luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Nedre tröskel

Norm för årsmedelvärde Övre tröskel

Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m3 Nedre

tröskel

(14)

4.2 Partiklar PM10

2001 infördes en miljökvalitetsnorm, MKN i Sverige för partiklar, PM10, vilken börjar gälla 2005. Normerna gäller i gatunivå. MKN för PM10 är 40 µg/m3 som årsmedelvärde, vilket inte

får överskridas. Normen för dygnsmedelvärde är 50 µg/m3 och får inte överskridas mer än 35 gånger per år (90 percentil), tabell 3. Det finns ingen MKN för timma gällande partiklar.

Tabell 3 MKN för NO2

MKN för PM10

Halt (µg/m3) Tid för medelvärde Får överskridas högst

50 1 dygn 35 dygn/år

40 år Får ej överskridas

Det finns även övre och nedre utvärderingströsklar för PM10 både då det gäller dygn- och

årsmedelvärde, tabell 4. Beroende på om de uppmätta värdena ligger över eller under tröskel-värdena finns föreskrifter om hur, med mätningar och/eller beräkningar, PM10-halterna i

luf-ten bör kontrolleras, se avsnitt 4.3 Utvärderingskrav.

Tabell 4 Tröskelvärden för PM10

Partiklar, PM10

Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel

Föroreningsnivån överskrider 30 µg/m3luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Nedre tröskel

Norm för årsmedelvärde Övre tröskel

Föroreningsnivån överskrider 14 µg/m3 Nedre

tröskel

(15)

4.3 Utvärderingskrav

Utvärderingskrav och lämplig utvärderingsmetod för de olika intervallen sammanfattas i figur 4 nedan. Klasserna i figuren visar den kronologiska gången mot strängare utvärderingskrav.

Intervall Utvärderingskrav Lämplig metod för utvärdering

< nedre utv. tröskeln Enkel beräkning eller objektiv skattning av totalhalter (bak-grundshalt + lokalt haltbidrag)

Skattning av bakgrundshalt, beräkning av lokalt haltbidrag, nomogram, enkel modellering, indikativ mätning

> nedre utv. tröskeln < övre utv. tröskeln

Kombination av enklare mätning och beräkning kan genomföras. Omfattningen beror på tätortens storlek

Mätning av bakgrundshalt och mätning/beräkning av lokala haltbidrag. Kartläggningen genomförs lämpligen i samverkan med närliggande kommuner, t.ex. i luftvårdsförbund.

> övre utv. tröskeln Mätning är obligatorisk. Mätningarna kan kompletteras med modellberäkningar.

Mätningar och beräkningar koncentreras på de mest belasta-de områbelasta-dena med prioritet för områbelasta-den där många männi-skor exponeras. Inriktning på hög kvalitet och god upplös-ning

> miljö kval.normen Mätningar inriktade på uppfölj-_{ning av åtgärder} Mätning och modellberäkning av totalhalter, känslighetsana-_{lyser, åtgärdsanalyser} Figur 4 Utvärderingskrav och lämpliga utvärderingar över utvärderingströsklarna. Figur från Referens-laboratoriet för tätortsluft, www.itm.su.se/reflab/

4.4 Miljömål Frisk Luft

Det nationella miljömålet för frisk luft innehåller bland annat ett delmål för kvävedioxid. Delmålet är att halterna av kvävedioxid är 20 µg/m3 som årsmedelvärde och 100 µg/m3 som timmedelvärde år 2010. Det finns inget miljömål för partiklar.

(16)

(17)

5 Hälso- och miljöeffekter

5.1 Kvävedioxid, NO2

Hälsoriskerna med kväveoxider är främst ett tätortsproblem, eftersom den största källan gene-rellt sett är trafiken. NOx utgörs av NO och NO2. NO är en färglös, luktfri gas. NO2 är gulbrun

och har en irriterande lukt. Största delen av NO2 härstammar från trafiken. Andra viktiga

käl-lor är oljeeldning och olika industriprocesser. NOx bildas vid all förbränning genom att luftens

syre och kväve vid hög temperatur reagerar med varandra. Vid nybildning av NOx består den

största delen av NO men även en viss del NO2. All NO kommer att förr eller senare oxideras

till NO2. Detta sker framför allt genom reaktion med ozon. Vid bildande av fotokemisk smog

är utgångsprodukten NOx. Det är framför allt NO2 som är hälsofarlig. Gasen kan leda till

väv-nadsskador i lungorna eller bidra till att lungornas förmåga att försvara sig mot luftförore-ningar minskar. NO2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och till

upp-komst av lungcancer. Hur känslig man är mot NO2 varierar mycket från person till person,

astmatiker är särskilt känsliga. NO2 kan öka astmareaktionen hos folk som är allergiska mot t

ex pollen.

5.2 Partiklar, PM10

Stoft är partiklar av olika slag. En partikel kan utgöras av t.ex. en metall- kolkärna som omges av olika organiska ämnen.

Den kemiska sammansättningen avgör stoftets giftighet. Storleken avgör om partikeln är in-andningsbar och var i andningsvägarna de fastnar. De minsta partiklarna når ända ner i lung-orna och kan ge irritation och inflammation. Stoft är inte bara en hälsorisk utan smutsar också ner i större/mindre omfattning.

Stoftpartiklar kommer dels från mänsklig verksamhet som trafik (dieselfordon och arbetsma-skiner), uppvärmning och industriprocesser, dels från naturliga källor som sandbankar, havs-salt och vegetation. Vedeldning är också en källa till partiklar i luften. Stora öppna fält kan också göra att stofthalten i luften ökar. Små partiklar kan hålla sig suspenderade (svävande) ett längre tag och transporteras långt medan större partiklar sedimenterar nära källan.

(18)

(19)

6 Metoder

Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan den begränsa-de mätserien och begränsa-de trendstationer som är centralt belägna i regionen och som mäter luftför-oreningar kontinuerligt. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av datorer beräkna halten av luftföroreningar över ett större område eller för ett flertal förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i Enviman, ett datorprogram som används av Miljöför-valtningen i Göteborg för att beräkna hur luftsituationen ser ut idag och även få en prognos för framtiden.

6.1 Beräknade halter av kvävedioxid, NO2

Beräkningarna görs för ett normalår baserat på de senaste fem årens väderdata (1998-2003). Beräkningarna tar hänsyn till olika variationer som trafikens dygnsrytm och olika företags processer. I beräkningarna ingår samtliga kända utsläppskällor i regionen, dock kan bara de som ryms inom beräkningsområdet tas med vid beräkningarna. Mätvärdena i ytterkanterna kan därför bli lite för låga om det finns stora utsläppskällor precis utanför beräkningsområdet. Det korrigeras genom att beräkna ett större område än intresseområdet.

Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt av-ståndet till den plats där utsläppet har skett. Beräkningarna i Enviman har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (Aermod). Det är dock inte möjligt att med den valda model-len både beräkna halten över öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatser i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan stäl-las på beräkningspunkterna i simuleringsprogrammet. Den här typen av spridningsberäkning tar inte hänsyn till gasernas kemi utan de betraktas som inerta. Simuleringsprogrammet räknar ut NOx-halten. Det finns dock inget enkelt statistiskt samband mellan NO2 och NOx utan

an-delen varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga NOx–halter är

andelen NO2 mycket hög och minskar sen vid tillfällen med höga halter av NOx.

6.2 Emissionsinventering

Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och inte för hela regionen. Trafikdata för riksvägarna och de större punktutsläppen uppdateras dock årligen. Arbetsfordon och arbets-maskiner uppdaterades år 2000. Småskalig uppvärmning, som vedeldning i villaområden, uppdaterades 2004. De källor som finns upptagna i emissionsdatabasen, EDB och som tillhör Alingsås kommun har uppdaterats med tillgängliga värden från 2004.

6.3 Beräkning NOx till NO2

Modellen beräknar NOx halterna. Med en empirisk formel, baserad på data från station

Fem-man, kan NO2-halterna beräknas. Resultaten av beräkningarna kan presenteras som

medelvär-den eller percentiler av beräknade timvärmedelvär-den. Tidigare mätningar och beräkningar visar att MKN för NO2 mätt som dygnsmedelvärde är dimensionerande. Det vill säga att det blir

svåra-re att klara dygnsnormen, 60 µg/m3, för NO2 än vad det blir att klara normen för år, 40 µg/m3

och timvärdet, 90 µg/m3.

Årsmedelvärde, 98-percentil dygn och 98-percentil timme beräknas på olika sätt. Skillnaden ligger i andelen långdistanstransporterade föroreningar.

(20)

Årsmedelvärde: 8,9×

(

NOx0,44

) (

− NOx0,22

)

+12 Formel 1

Dygnsvärde: 8,9×

(

NO_x0,44

) (

− NO_x0,22

)

+15 Formel 2

Timvärde: 8,9×

(

NO_x0,44

) (

− NO_x0,22

)

+18 Formel 3

6.4 Mätning och Beräkning

Miljöförvaltningens mobila mätvagn 2 har stått vid Norra Strömgatan under perioden 26 ja-nuari till 28 april 2005. Mätningar på kvävedioxid och partiklar har utförts.

Kvävedioxid mättes genom att en mätslang drogs ut till Norra Strömgatan. Även här var provpunkten tre meter över marknivå. En spridningsberäkning över centrala Alingsås utför-des. För att kunna validera beräkningen används mätningar av den mobila mätstationen vid Norra Strömgatan. Beräkningarna har utförts i Miljöförvaltningens Envimansystem. Gridstor-leken för beräkningen av Alingsås kommun är 25x25 meter och täcker ett område av 130 km2. För att få fram den regional påverkan har även en beräkning på 500x500 meter utförts.

Partiklarna mättes på tre meter över marknivå, rakt ovanför mätvagnen. En faktor på 1,2 har använts på mätvärdena enligt utvärdering av Göteborgs Miljöförvaltning när det gäller mät-ning med Teom. En enklare beräkmät-ning av PM10 har utförts vid fem gator. Det är ett nomo-gram som ger en indikation på var partikelhalten kan överskridas. Nomonomo-grammet är framtaget av SMHI, Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO2.

(21)

7 Resultat

7.1 Partiklar, PM10

7.1.1 Uppmätt PM10

Miljöförvaltningens mobila mätvagn 2 har stått vid Norra Strömgatan under perioden 26 ja-nuari till 28 april 2005. Under vårvintern, då mätningar skedde i Alingsås, är det mest troligt att man mäter upp de högsta halterna under året. För en mätning av PM10 i feb- april är

troli-gen periodmedelvärdet högre än årsmedelvärdet. PM10 halten som registrerades under

perio-den ligger under MKN för året. Medelvärdet under mätperioperio-den var 20 µg/m3 och MKN medger 40 µg/m3, tabell 5. Likaså är risken att överskrida MKN för dygn liten. Det var 7 st överskridanden av dygnsmedelvärdet på 50 µg/m3 under perioden, MKN medger 35 under ett helt år, tabell 6, figur 5. Mätningarna skedde dock inne på en parkeringsplats och man kan förvänta sig att vid trottoaren är det högre halter. Dock borde det inte gå upp till 35 över-skridande på år vid innegatorna i Alingsås. Däremot överskrids övre utvärderingströskeln för dygnet. Mätningarna visar på att övre utvärderingströskeln på 30 µg/m3 överskreds 17 gånger under perioden.

Tabell 5 Medelhalten för PM10 perioden (2005-01-26 till 2005-04-28):

µg/m3

Medel 20 Antal år över MKN 0

Tabell 6 Uppmätta halter för dygn PM10 (2005-01-26 till 2005-04-28):

µg/m3

Medel 20 Max 69 Min 6 90-percentil 43

(22)

Figur 5 Dygnsmedelvärden fö PM10 under mätperioden

7.1.2 Beräkningar PM10

Enklare beräkningar för PM10 har utförts på 5 vägavsnitt/gaturum för att få en indikation på hur PM10 halten kan ligga, tabell 7. Beräkningarna har utförts enligt SMHI:s rapport:

Nomo-gram för uppskattning av halter av PM10 och NO2, Nr 102, 2001 (reviderad version december

2004). Alla beräkningar visar på att årsmedelvärdet klaras men att övre utvärderingströskeln överskrids på alla platser. Dygnsmedelvärdets 90 percentil klaras också men över utvärde-ringströskeln överskrids på alla platser.

Tabell 7 Beräknade halter vid fem vägar/gaturum.

Beräkningspunkt Antal fordon

per dygn Beräknat årsmedel Beräknad 90 percentil Beräknad 98 percentil E20 25 m från väg 17000 23 µg/m3 45 µg/m3 75 µg/m3 Vänersborgs- vägen, 180 20 m gaturum 14000 25 µg/m3 49 µg/m3 82 µg/m3 Kungälvsvägen 180 25 m från väg 10000 17 µg/m3 33 µg/m3v 56 µg/m3 Västra Ringgatan 20 m gaturum 12000 23 µg/m3 45 µg/m3 75 µg/m3 Norra Ström-gatan 10 m gaturum 4000 18 µg/m3 35 µg/m3 59 µg/m3

(23)

7.2 Kvävedioxid, NO2

7.2.1 Uppmätt, NO2

Miljöförvaltningens mobila mätvagn 2 har stått vid Norra Strömgatan under perioden 26 ja-nuari till 28 april 2005. Kvävedioxidhalterna är som högst under vintern samt perioder innan och efter. För en mätning av kvävedioxid i feb- april är troligen periodmedelvärdet högre än årsmedelvärdet. Kvävedioxidhalterna som registrerades under perioden ligger under MKN för året. Medelvärdet under mätperioden var 23 µg/m3 och MKN medger 40 µg/m3, tabell 8. Ris-ken att överskrida MKN för dygn är liten. Det var 0 st överskridanden av dygnsmedelvärdet under perioden, MKN medger 35 under ett helt år, tabell 9, figur 6. För timmedelvärdet, där MKN medger 175 överskridande över 90 µg/m3 registrerades 7 under mätperioden, tabell 10, figur 7. Nedre utvärderingströskeln för året kan överskridas. Likaså kan nedre utvärderings-tröskeln för timma komma att överskridas. Nedre utvärderingsutvärderings-tröskeln för dygnet överskrids under mätperioden.

Tabell 8 Medelhalter för perioden (2005-01-26 till 2005-04-28):

µg/m3

Medel 23 Antal år över MKN 0

Tabell 9 Uppmätta halter för dygn (2005-01-26 till 2005-04-28):

µg/m3

Medel 23 Max 54 Min 4 98-percentil 46

(24)

(25)

Tabell 10 Uppmätta halter för timma (2005-01-26 till 2005-04-28): µg/m3 Medel 23 Max 120 Min 2 98-percentil 69

Antal timmar över MKN 7

(26)

7.2.2 Beräkning, NO2

Beräkningar av NO2 halten har gjorts över Alingsås. En upplösning på 500x500 meter har

används för att ta reda på den intransporterade bakgrunshalten som årsmedelvärde. Sedan har en mer högupplöst beräknig gjorts med en gridstorlek på 25x25 meter.

Om ett område är färgat röd ligger halterna över MKN, i det orange området ligger halterna mellan den övre utvärderingströskeln och MKN. Områden som är gula har halter som ligger mellan övre och nedre utvärderingströskeln, den blåa färgen visar områden där halterna är lägre än 20 µg/m3.

Figur 8 visar NO2-halterna som årsmedelvärde för Alingsås kommun. I stora delen av

kom-munen klarar man målet för Frisk luft (årsmedelvärdet av NO2 överskrider inte 20 µg/m3).

E20 förbi Alingsås är den största källa men överskrider inte MKN på 40 µg/m3 som årsme-delvärde. I direkt närhet av E20 ligger halterna mellan övre (32 µg/m3) och nedre utvärder-ningströskeln (26 µg/m3). Halterna är avtagande med avståndet till E20.

(27)

Figur 9 visar 98-percentil av dygnsmedelvärdet. Även här syns E20 som den dominerande källan. Halterna vid E20 ligger mellan övre (48 µg/m3) och nedre utvärderingströskeln (36 µg/m3). Observera att de blåfärgade områdena visar NO2 halter lägre än 26 µg/m3.

(28)

Figur 10 visar 98-percentil av timvärdena. Halterna vid E20 ligger mellan den nedre och övre utvärderingströskeln. Ett antal gaturum i centrala Alingsås visar halter som ligger strax över den nedre utvärderingströskeln. Observera att de blåfärgade områden visar NO2 halter lägre

än 36 µg/m3.

(29)

Slutsatser

Mätningar och beräkningar av NO2 och PM10, i centrala Alingsås, visar att halterna ligger

un-der de gällande miljökvalitetsnormerna för år, dygn (både NO2 och PM10) och timma (NO2).

För PM10 finns inte någon MKN baserad på timvärden.

Några gaturum ligger över den övre utvärderingströskeln för NO2. Mest kritiskt är det vid

genomfarten för E20 och Kungälvsvägen där den går samman med Vänersborgsvägen. Den nedre utvärderingströskeln för NO2 kommer sannolikt att överskridas år 2006 på ett antal

plat-ser, främst i anslutning till trafikleder vilket även beräkningarna visar.

I centrala Alingsås kommer PM10-halterna att överskrida den övre utvärderingströskeln. Det

är inte helt ovanligt då bakgrundshalten per år ligger på 12-13µg/m3 i regionen och den övre utvärderingströskeln ligger på 14 µg/m3 som årsmedelvärde.

Överskridande av nedre utvärderingströskeln innebär att man kan kombinera enklare mät-ningar och beräkmät-ningar för att kartlägga problemet. Omfattningen beror på tätortens storlek. Kartläggning genomförs lämpligast med intilliggande kommuner,3 till exempel genom ett luftvårdsprogram.

Överskridande av övre utvärderingströskeln innebär att mätningar är obligatoriskt, mätningar-na kan kompletteras med modellberäkningar. Mätningar och beräkningar koncentreras till de mest utsatta platserna med prioritet för områden där många människor vistas.