Femteklassares tillgång till skrift- och chattspråk

1

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Femteklassares tillgång till skrift- och

chattspråk

Fifthgraders access to writing- and chatting online

Negar Yekta

Linda Rosenlind

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2011-02-27

Examinator: Jonas Aspelin Handledare: Camilla Thurén Lärarutbildningen

Svenska i ett mångkulturellt samhälle

2

3

Sammanfattning/Abstract

Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne. Därefter fick eleverna delta i en chatt-dialog med oss för att vi skulle få tillgång till deras chatt-texter. Empirin i vår undersökning består därmed av tio återberättande skrivna texter och tio chatt-texter. Utifrån dessa 20 texter genomför vi sedan en textanalys utifrån specifika analysmallar. För att kunna göra en tillförlitlig analys av texterna användes bland annat kursplanen i svenska för skolans tidigare åldrar.

Studien motiveras mot bakgrund av skolans styrdokument där elevers förmåga att arbeta med olika slags texter och förstå skillnader i språkanvändning ses som viktiga mål. Vår analys av elevernas texter indikerar att elevgruppen inte behärskar båda registren eller kan kodväxla mellan registren på ett medvetet plan. Endast en elev behärskade, sett utifrån våra analysmallar, båda registren och kunde på ett medvetet plan kodväxla mellan de samt hålla de isär. Vidare hade fem av tio elever tillgång till skriftspråket och fyra av tio elever tillgång till chattspråket. Värt att nämna är att det fanns två elever som varken behärskade skrift- eller chattspråket. Uppsatsen diskuterar slutligen resultatet och menar att det är viktigt att elever lär sig om olika språkliga genren och att skolan verkar för att elever kan använda olika slags språkregister och växla mellan registren

5

Innehållsförteckning

Fifthgraders access to writing- and chatting online ... 1

Inledning ... 7

Syfte och problemställning ... 9

Litteraturgenomgång ... 10 Teoretiska utgångspunkter ... 10 Lev Vygotskij... 10 Pauline Gibbons ... 10 Tidigare forskning ... 11 Rigmor Lindö ... 11 Register ... 11 Kodväxling ... 12 Språk ... 13 Datormedierat språk ... 14 Chattspråk ... 14

Skriftspråk, talspråk och chattspråk ... 15

Vår forskning ... 15

Metod och genomförande ... 17

Kvalitativ metod... 17

Verktyg för textanalys... 17

Språkfunktioner... 18

Tre huvudfunktioner ... 18

Den kommunikativa funktionen ... 19

Den kognitiva funktionen ... 19

Den sociala funktionen ... 20

Ortografi ... 21 Tecken ... 21 Ordföljd ... 21 Verktyg för chatt-analys ... 22 Drag i chattspråk ... 23 Upprepning av bokstäver ... 24 Smiley ... 24 Urval ... 24 Tillförlitlighet ... 25

Proceduren och forskningsetiska resonemang ... 26

Resultat ... 29

Elevernas chatt-texter... 32

Diskussion och slutsats ... 39

Avslutning ... 44

6

Litterära källor ... 45 Elektroniska källor ... 47 Övrigt ... 47

7

Inledning

Det finns två huvudtyper av språkbruk, det offentliga språket respektive det privata språket. Den svenska skolan strävar efter att samtliga elever skall få tillgång till det offentliga språket för att kunna fungera i samhället (Teleman 1997: 9). Det offentliga språket används främst i formella situationer såsom i skolmiljöer. Det privata språket brukas framförallt i den primära sektorn, dvs. i informella sammanhang.

Teleman menar att för att få tillgång till olika register måste man ha kunskap om de olika normer som råder inom dessa register. Med tanke på att elever rör sig i många olika språkmiljöer varje dag anpassar de sig därmed till ett flertal register. Skolspråket är en typ av offentligt språk. Skolspråket värderas högt inom skolans ramar och därför ställer skolan höga krav på att eleverna skall tillämpa och vårda det offentliga språket. Dessa krav ställs av skolan för att bibehålla skolspråket. Enligt Lgr 11 skall skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: ”kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” (Lgr 11:10). Skolan välkomnar dock inte alla register lika högt. Chattspråket är ett register som har blivit mycket populärt på senare tid och många lärare är oroliga för att detta register kan påverka elevers skriftspråkliga utveckling i skolan negativt (Enochsson 2006: 108). Enochsson skriver att den största anledningen till pedagogernas oro är att elevernas skolspråk skall försämras. Då en elev har tillgång till två olika register, i detta fall chatt- och skriftspråksregistren, kan denne kodväxla mellan registren och detta sker till en början på ett omedvetet plan. Enligt Ronald Wardhaugh innebär detta att det finns en tendens att eleven omedvetet inom ett visst register kan använda ord och uttryck som representerar en annan språkvarietet (Wardhaugh 2006: 104). Först då eleven behärskar de olika registren till fullo kan denne medvetet kodväxla mellan de och hålla de isär. Detta sker på ett medvetet plan och man finner inte inslag av andra språkvarieteter inom det specifika registret (Wardhaugh 2006: 104).

Chattspråket kan ses som en blandning mellan muntligt och skriftligt språk. Chattspråket innehåller inslag av talspråk och skiljer sig därmed från den formella textens språk och

8 uppbyggnad (Hård af Segerstad 2002: 35).

Det står skrivet i Lgr 11 att läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven ”utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga” och ”få stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling” (Lgr 11: 11)

Det bästa och mest framgångsrika sättet att lära sig ett språk enligt Teleman är genom att använda språket i enlighet med ens intressen och behov. Detta resonemang menar Teleman fungerar likaväl inom språkbrukets olika användningsområden såsom i läsande, talande, lyssnande och skrivande (Teleman 1991: 13).

I det framtida yrket som pedagog kan det vara till en stor fördel att ha en förståelse för de olika registren som eleverna innehar och använder sig av för att kunna förstå samt möta eleverna på bästa sätt i undervisningssituationer.

9

Syfte och problemställning

Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren.

Frågor som vi ställer oss är följande:

 Vilket eller vilka av de två registren behärskar de tio eleverna?

 Klarar eleverna av att medvetet kodväxla mellan dessa två register och hålla dem isär i en skolsituation?

10

Litteraturgenomgång

Teoretiska utgångspunkter

Lev Vygotskij

Vygotskijs ideologi om den proximala utvecklingszonen innebär att en individ utvecklas då denne befinner sig i en situation där stöd och stimulans ges från en annan individ som innehar mer erfarenhet om saken i fråga. Det är av stor betydelse att som pedagog ge detta stöd i lärandesituationer inom denna utvecklingszon, det vill säga stimulera eleverna till ett aktivt samarbete med andra och ge dem det stöd och den hjälp de behöver för att behärska nya kunskaper (Oddbjorn & Hallen 2001: 136).

Pauline Gibbons

En teoretisk utgångspunkt i vår uppsats är Pauline Gibbons modell som baseras på Lev Vygotskijs teorier om inlärning och Michael Hallidays forskning om språkets olika register. Gibbons hävdar att lärare har en viktig uppgift då det handlar om att utveckla sina elevers kunskapsmässiga, personliga och språkliga utveckling (Gibbons 2006: 12). Hon anser att inlärning sker bäst då både lärare och elev är aktiva deltagare i en process. Ett viktigt begrepp i Gibbons inlärningsmodell är stöttning. Detta begrepp innebär att då lärare och elev samarbetar i en lärandesituation utvecklas en större förståelse, nya färdigheter och nya begrepp hos eleverna.

11

Gibbons betonar hur viktigt det är att eleverna är medvetna om att olika genrer skiljer sig åt språkligt och det faktum att olika texttyper har sina egna ”spelregler” (Gibbons 2006: 12). Utifrån Hallidays forskning skriver Gibbons att språkinlärning inte är en linjär process, hon menar att elevernas språkutveckling sker främst i möten med andra i individer på olika sätt och i olika sammanhang (Gibbons 2006: 32). En annan viktigt ståndpunkt som Gibbons belyser är hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om vilken nivå varje enskild elev befinner sig på kunskapsmässigt. Detta för att vidare kunna stötta och anpassa undervisningen efter varje elevs behov. Denna kunskap underlättar för läraren då denne ska lägga upp olika strategier för hur man kan hjälpa eleven i fråga.

Tidigare forskning

Rigmor Lindö

Lindö refererar i sin bok Det gränslösa språkrummet, Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv till Frank Smiths bok Reading without nonsense då hon skriver om barn, datorer och skriftspråket. Smith har studerat hur barn med hjälp av en dator har kunnat erövra skriftspråket. Datorn blir som ett språkverktyg för eleven i sin utveckling till att behärska skriftspråket. Barn som växer upp med en dator närvarande i hemmet och får stimulans samt uppmuntran till att utforska datorn kan till sin fördel upptäcka skriftspråket mycket tidigare än barn som växer upp i en hemmiljö med frånvaro av dator (Lindö 2002: 112).

Register

Register kan man definiera på följande sätt ”En del forskare förknippar register med

yrkesanknutet språk. Det innebär att man t.ex. kan jämföra en bonde eller en frikyrkopredikant från Piteå med motsvarande yrkespersoner från Jönköping. Det som då skiljer dem åt är

lekt-12

inslagen i talet, det gemensamma är det som kan hänföras till deras yrkesverksamheters register” (Einarsson 2009: 200). Register är olika kunskapsområden som varje individ besitter och man breddar sitt språkregister ju äldre man blir. En person kan ha ett stort och brett register gällande t.ex. fotboll. Då behärskar denna individ många termer och begrepp inom detta område. En individs erfarenheter och intressen påverkar deras register vilket innebär att varje individ har olika register (Einarsson 2009: 132).

Skolspråksregistret respektive chattspråksregistret skiljer sig markant åt. ”Register kan sägas handla om vad man gör, och stil om hur man gör det” (Einarsson 2009: 200). Inom skolans sfär råder det en typ av språkligt register. Pedagogerna i skolan strävar efter att få eleverna till att bli medvetna om hur språket skall användas beroende på vad det är de gör i skolan. Ju mer

medvetna eleverna är om sitt sätt att formulera sig desto mer kan de kontrollera innehåll- och form i t.ex. en uppsats (Einarsson 2009: 201). Chattspråket har ett eget register. Det register som råder inom chattspråket är ett skrivet språk. Replikerna är oftast korta och informella.

Förkortningar och smileys är återkommande företeelser (Sveningsson 2002: 89).

Kodväxling

En definition av fenomenet kodväxling är då en individ vid en verbal såväl som i en skriftlig framställning använder ord eller uttryck som representerar två olika språkvarieteter (Börestam & Huss 2001: 74). Ronald Wardhaugh hävdar att kodväxlingen hos en individ kan ackommoderas beroende på vem som är mottagaren och/eller samtalspartnern i en situation (Wardhaugh 2006: 104). Vidare menar Wardhaugh att kodväxlingen inte alltid sker på ett medvetet plan. Detta innebär att individen har tillgång till två olika register men behärskar inte ännu registren till fullo. Först då en individ behärskar två olika register fullt ut kan denne medvetet kodväxla och hålla dessa register isär (Wardhaugh 2006:104).

13

Språk

Ulf Teleman skriver i boken LÄRA SVENSKA att det finns två huvudtyper av språkbruk dvs. ett offentligt språk samt ett privat språk. Det offentliga språket används i främst i formella

sammanhang och kännetecknas som standardiserat och nationellt. Teleman menar att det offentliga språket används i sammanhang som rör politik, kultur och vetenskap (Teleman 1997: 9). Det privata språket används främst i informella situationer och sammanhang, som exempelvis när man chattar eller i ett privat telefonsamtal. Det privata språket används framförallt för att kunna kommunicera med sin närmaste omkrets. Samtalsämnena är ofta personliga och

känsloladdade vilket i sin tur bidrar till att språknormer varierar och ser olika ut i olika grupper (Teleman 1997: 9). Teleman menar att språket utvecklas i situationer då man medvetet försöker rätta sitt språk efter sin samtalspartners önskningar och förutsättningar. Dock påpekar han att språkutveckling sker till viss del både medvetet och omedvetet i kommunikation med andra (Teleman 1997: 11). Med Vygotskijs teori om socialinteraktionistiskt perspektiv stärker vi det resonemang som Teleman för då även Vygotskij hävdar att språket ända från början är

kommunikativt och socialt betingat (Lindö 2002: 83).

Teleman menar att det bästa sättet att lära sig ett nytt språk är genom att använda språket i samband med våra intressen och behov. Vidare skriver Teleman att på detta sätt tar man sig an språket såväl i läsning, talande, lyssnande som i skrivande (Teleman 1997: 13).

I skolans sfär strävar pedagogerna efter att lära eleverna att nå det offentliga språket. Teleman nämner hur viktigt det är att ha kännedom om vilka normer som råder inom det offentliga språket och han påpekar att dessa normer inte blir tydliga förrän man bryter mot dem. I den privata sfären menar han att man inte lika ofta blir tillrättavisad om man bryter mot dess normer som man blir i den offentliga sektorn (Teleman 1979: 33). ”I närspråken spelar de konkreta,

existentiella orden den viktigaste rollen, i det offentliga språket de abstrakta, analytiska orden” (Teleman 1979: 35).

14

Datormedierat språk

Datormedierad kommunikation som sker via nätet har blivit allt vanligare det senaste decenniet. Forskare har kartlagt att detta kommunikationssätt är en stor bidragande faktor till att vi

människor är på väg att ändra på hur vi använder skriftspråket för att kommunicera. Malin Sveningsson skriver i sin artikel i boken Internet, medier och kommunikation att sättet vi använder språket för att chatta och sättet vi använder språket för att skriva exempelvis ett brev skiljer sig radikalt. Sveningsson skriver även om att forskning har visat att språket förändras beroende på kommunikationsmedium (Sveningsson 2002: 89). Man anpassar med andra ord sitt språk beroende på om man skriver en uppsats i skolan, chattar, pratar i telefon osv.

Chattspråk

Det språk som i många sammanhang benämns som internetspråk skiljer sig från det formella skriftspråket (Sveningsson 2002: 89). De normer och regler som ett skriftspråk har försvinner när man t.ex. chattar. Etablerade stavningsregler, regler för meningsbyggnad och andra skrivregler förblir åsidosatta inom chattspråket. Istället hittar man på egna ordbildningar, man använder förkortningar och smileys och kommunicerar på detta sätt över nätet (Hellqvist & Öhrlund 2008: 34-35).

Sveningsson refererar till Rintel och Pittam som hävdar att man anpassar sitt språk i chatten gällande förkortningar, interpunktion, grammatik till en språkstil som ökar samtalstakten (Sveningsson 2002: 104). Det är ett helt nytt språk som man anammar. Malin Sveningsson beskriver det på följande sätt: ”Det handlar om ett nytt sätt att läsa, som när man väl en gång har lärt sig det inte är speciellt svårt” (Sveningsson 2002:101).

Malin Sveningsson diskuterar i sin artikel det faktum att en del forskare inte riktigt är överens om huruvida chattspråket skall benämnas som talspråk eller skriftspråk, p.g.a. att chattspråket är ett skrivet språk men att replikerna ofta är korta och informella (Sveningsson 2002: 89). Därför anser dessa forskare att chattspråket är ett mellanting mellan tal och skrift. En typisk egenskap som skiljer chattspråket från talspråket är strukturen. I boken Internet, medier och

15

så har man ordet under chatt-samtalet (Sveningsson 2002: 98). Chattforum används

huvudsakligen som ett socialt nätverk där människor kommunicerar och integrerar med varandra. Det finns tre typer av system för datormedierad kommunikation, e-post, nyhetsgrupper och olika typer av chatt-program (Sveningsson 2002: 90). Den tredje typen av datormedierad kommunikation dvs. chatt-program, benämns som synkron. Detta innebär att meddelanden överförs direkt till skärmen hos mottagaren i samma stund som det skrivs. Detta bidrar till att tid för eftertanke och reflektion åsidosätts (Sveningsson 2002: 90). Andra medier som har

tillkommit sedan 2002 är bland annat Facebook.com, blogg.se, bilddagboken.se mm.

Skriftspråk, talspråk och chattspråk

Samtalsstilar i chatt är många gånger vardagliga, informella och påminner därmed mycket om talspråket. Många chattsamtal innehar ett flertal talspråkliga uttryck såsom japp och nix

(Sveningsson 2002: 106). Dessa är språkdrag som inte föredras i elevtexter men kan hamna där ändå på grund av vana och omedvetenhet. I chattspråket använder man strategier för att

kompensera avsaknaden av tonfall, betoning och annan icke-verbal information. Denna

språkanvändning är t.ex. inte nödvändig i ett samtal då båda parter befinner sig på samma plats. I chattspråket skriver man ”hahaha” för att betona för mottagaren att man skrattar. Då en formell uppsats skall skrivas krävs det mycket mer av skribenten och ett hahaha är inte acceptabelt. Talspråket kan vara informellt såväl som formellt och kan därför likna både skriftspråket och chattspråket (Andersson 2001: 70-71). Den största faktorn är mottagaren. Man anpassar sitt språk till mottagaren och dennes sätt att tala eller skriva (Andersson 2001: 70-71).

Vår forskning

Det finns tidigare forskning om chattspråkets inverkan på ungdomars skriftspråk, attityder kring chatt, chattspråk på väg in i klassrummet etc. Det finns även forskning om hur chattspråket är strukturerat. I vår undersökning har vi funnit en ny infallsvinkel kring chatt och skriftspråk som

16

det, oss veterligen, inte forskats om tidigare. Detta ämnesområde berör de två olika registren, chatt- och skriftspråk och förhållandet emellan de i en skolsituation.

17

Metod och genomförande

Kvalitativ metod

För att kunna undersöka om elever i årskurs fem har tillgång till olika register har vi valt att utföra en analys av elevtexter. Med hänsyn till uppsatsens syfte behövde vi få tillgång till två olika texttyper, dvs. en återberättande skriven elevtext och en chatt-text. För att kunna få tillgång till denna empiri valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning. Den främsta anledningen till valet av metod är att få en nära inblick och en djupare grund i vår undersökning. I boken

Rapporter och uppsatser som är skriven av Jarl Backman, skriver han om betydelsen av att använda kvalitativa metoder i forskningssammanhang. Det kvalitativa perspektivet innebär att man betraktar sin omgivning med en subjektiv syn, fokuserar på individnivå och riktar sin fokus mot hur människan formar samt tolkar sin verklighet (Backman 2008: 53).

Nedan följer de teoretiska verktyg och de metoder som vi har använt oss av för att kunna genomföra denna undersökning. Urvalet av undersökningen och det forskningsetiska perspektivet kommer också att belysas såväl som proceduren av undersökningen. Vi har avidentifierat samtliga elevers namn och ersatt dessa namn med fiktiva namn. Vi har valt specifika verktyg för vår textanalys för att se om eleverna når målen i Lgr 11.

Verktyg för textanalys

18

textanalys. Anledningen till varför vi valde att utgå från Lgr 11 är på grund av att det är ett styrdokument där det tydligt framgår vad eleven skall kunna efter olika årskurser. I kursplanen står det bland annat att eleverna efter årskurs tre skall ha uppnått ”Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag” (Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan: 90-91). ”Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanliga förekommande ord i elevnära texter” (Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan: 90-91). Eleverna skall även behärska ”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter” (Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan: 90-91). I årskurs fyra till sex skall eleverna ha en förståelse för ”Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och

tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger” (Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan: 92).

Språkfunktioner

Då man utför en analys av en text utgår läsaren ifrån att denna text har ett specifikt syfte. Det är författarens ansvar, i detta fall elevens, att klargöra textens syfte på ett begripligt sätt för läsaren. Josephson, Melin och Oliv hävdar att en text, i detta fall elevernas texter, skall vara så påtagliga att läsaren skall kunna uppfatta och förstå den såväl som när man läser och följer en

instruktionsmall för exempelvis en bokhylla (Josephson, Melin & Oliv 1990: 10). När man gör en textanalys lägger man en viss vikt på textens form men man ger innehållet den centrala platsen. Med form avser Josephson, Melin & Oliv bland annat företeelser som korrekt stavning, interpunktion, styckeindelning mm (Josephson, Melin & Oliv 1990: 10). En text som har en fullkomlig formsida men där författaren har inte lyckats förmedla sitt syfte förblir en misslyckad text.

19

Skriftspråket används för att förmedla olika syften. När man gör en funktionell analys

koncentrerar man sig på tre olika huvudfunktioner, den kommunikativa funktionen, den kognitiva funktionen samt den sociala funktionen. En lyckad text bör inneha dessa tre dimensioner för att uppfattas som en fungerande text (Josephson, Melin & Oliv 1990: 11).

Den kommunikativa funktionen

I den kommunikativa funktionen är det viktigaste att författaren lyckas förmedla sitt budskap till läsaren. Detta skall ske utan att läsaren skall behöva fråga författaren någonting, med andra ord skall budskapet vara solklart. En elevtext brister gällande den kommunikativa funktionen då läsaren blir tvungen att ställa frågor för att förstå textens sammanhang. Ett misslyckande kan också ske när eleven antar att läsaren sedan innan har kännedom om något specifikt i elevtexten. Elevtexten måste alltså vara en egentext, det vill säga självständig, för att den skall fungera kommunikativt (Josephson, Melin & Oliv 1990: 11). För att ytterligare tydliggöra vad den kommunikativa funktionen innebär följer här ett exempel ur en elevtext: Det tog 7 timmar att åka med båt till tyskland båten hadde allt det tog en hel dag att köra ifrån tyskland. Det framgår inte i elevens uppsats varför de tog båten för att åka till Tyskland eller varför det tog en hel dag att köra från Tyskland.

I Lgr 11 står det skrivet att eleven efter att ha slutat årskurs tre skall kunna skriva ”Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med

inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar” (Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan: 90).

Den kognitiva funktionen

För att sammanfatta olika fenomen omkring oss använder vi människor språket. Med hjälp av språket kan vi gruppera och reda ut upplevelser och känslor. Det är dock svårt att bedöma den kognitiva funktionen i en text då den oftast är avsedd för eget bruk. Detta bidrar till att den

20

kognitiva funktionen är självständig och ligger därför på en individualiserad nivå (Josephson, Melin & Oliv 1990: 12).

Alla skribenter använder skriftspråket på olika sätt för att redogöra en känsla eller en tanke. Författarna i boken Elevtext menar dock att när ny information och nya händelser staplas på varandra brister det i den kognitiva funktionen för då har inte författaren använt språket för att redogöra för sina tankar (Josephson, Melin & Oliv 1990: 12). I Lgr 11 står det att eleven efter att ha slutat årskurs tre skall kunna ” Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor,

kunskaper och åsikter” (Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan: 91). Nedan följer ett exempel ur en elevtext: Sen så ville min pappa prata med mig, sen sa han att min lillebror föddes. Då blev jag jätte glad. Då sa alla att han liknar mig då blev jag jätte glad. Med upprepning av adjektivet glad beskriver eleven sin lycka av broderns födsel och glädjen av att han liknar honom.

Den sociala funktionen

Den sociala funktionen är ett sätt för författaren att markera sin identitet. Genom att läsa texter kan läsaren många gånger placera skribenterna i olika fack utifrån ord och yttranden i texterna. På detta sätt kan man känna igen om texten är skriven av den typiska tonårsflickan, en

akademiker osv. Josephson, Melin och Oliv menar att det kan uppstå normkonflikter mellan elev och lärare då eleven inte vill ge upp sina personliga ordformer i skoltexter då denne elev anser att en del av hennes identitet i så fall skulle försvinna i samband med detta (Josephson, Melin & Oliv 1990: 12). Ett exempel ur en elevtext är: Vi stanna i såna länder vi gilla typ chekien turkiet och ett arabiskt land. De understrukna orden är diskursmarkörer i ungdomsspråk som eleven använder för att markera sin identitet som tonåring. De understrukna orden kan även betraktas som talspråkliga drag. I Lgr 11 står det att eleven efter att ha avslutat årskurs tre skall kunna ”Skillnader mellan tal- och skriftspråk…” (Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan: 91).

21

Ortografi

Begreppet ortografi handlar om stavning. De typerna av stavfel man kan finna i elevtexter är fel vokal (värkligen), fel konsonant (stog), enkel/dubbelteckning (rekomendera/dömma),

sammanskrivning (favoritfilm) och särskrivning (fotbolls lag). För att kunna behärska svenskans ortografi måste man bli medveten om språkets grafem, dvs. dess skrivtecken och dess fonem, ljudenheter. Eleven skall kunna ”Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter (Lgr 11: kursplan i svenska i grundskolan: 90).

Tecken

Man delar in tecken i två olika kategorier, symboltecken och funktionstecken (Josephson, Melin & Oliv 1990: 55). I skriftspråket kan man använda symboler för att ersätta ord. Symboler man ofta använder istället för att skriva hela ord kan vara: % istället för procent, & istället för och osv. Däremot har funktionstecken ett annat ändamål. Dessa symboler markerar grammatiska förhållanden i en text. Symboler av detta slag kan vara stor bokstav, mellanslag, frågetecken, punkt, citattecken, kommatacken etc (Josephson, Melin & Oliv 1990: 56). Författarna som skrivit boken Elevtext nämner att elever ofta tillämpar dessa tecken felaktigt och glömmer många gånger bort att använda de i sina uppsatser (Josephson, Melin & Oliv 1990: 56). Enligt

kursplanen för svenska ska eleverna redan i slutet av tredje skolåret

”kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter” (Skolverket, Kursplan i svenska).

Ordföljd

Den vanligaste ordföljden i det svenska språket kallas för SVO, vilket står för subjekt, verb och objekt. Ett exempel är: Jag älskar hamburgare. I denna mening står jag för subjekt, älskar för

22

verb och hamburgare för objekt (Bergman, Bülow, Ljung & Sjöqvist 2001: 26).

När en mening inleds med ett adverbial ändras ordföljden och då hamnar verbet före subjektet. Ett exempel är: Imorgon åker jag hem. Detta är en mening som börjar med ett adverbial vilket bidrar till att verbet hamnar före subjektet (Bergman, Bülow, Ljung & Sjöqvist 2001: 26).

Verktyg för chatt-analys

I Lgr 11:s övergripande mål och i kursplanen i svenska framgår det vilken betydande roll datorn har för kunskapssökande, att kunna använda datorn som en väg in till skriftspråket mm. Eleverna skall i årskurs ett till tre kunna skriva på dator (Lgr 11: 90). I årskurserna fyra till sex skall eleverna få en förståelse för ”Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext” (Lgr 11: 92). Skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Lgr 11: 11). Vi har baserat våra val av verktyg för chatt-analys med hänsyn till Lgr 11 och kursplanen i svenska för årskurs 1-3 samt 4-6.

Snabbhet i chatten

Chattspråket kan vara ett nytt register för pedagogen i fråga och detta språk moderniseras ständigt. Inte alla barn och unga anammar detta språk och orsakerna till det är många, exempelvis frånvaro av dator i hemmet, andra intressen osv. De elever som behärskar

chattspråket har kunskap om dess normer och regler. Snabbhet är ett av kraven. Vana chattare känner snabbt igen andra vana chattare genom en kort chatt-dialog. Faktorer som spelar störst roll för analysen av detta är bland annat frånvaron eller närvaron av förkortningar,

smileys/symboler, upprepning av bokstäver och till sist men inte minst hur snabbt denne skriver. Chattaren är väl medveten om att datorn har ett visst gränssnitt (Sveningsson 2002: 103). Detta kan t.ex. innebära att:

23

Meddelandena skrivs i ett litet fönster, vilket innebär att om man skriver ett långt meddelande så kommer man inte att kunna se dess början från slutet, utan man får förflytta sig fram och tillbaka i texten med hjälp av rullningslisten. En annan viktig orsak till att meddelanden är korta är att användaren måste svara snabbt för att hålla takten uppe i konversationen (Sveningsson 2002: 103).

Drag i chattspråk

Meddelandena är korta i synkron datormedierad kommunikation och alla förkortningarna som därmed används bidrar till ännu kortare meddelanden. Förkortningarna som används i chatten kommer främst från standardspråket men upptäckter av egna och nya förkortningar erhålls också (Sveningsson 2002: 104). Hård af Segerstad presenterar standardiserade förkortningar parallellt med nyskapade förkortningar. Standardiserade förkortningar kan vara t.ex., m.m och nyskapade förkortningar kan vara vgd som står för vad gör du och sp som står för speciellt. Det förekommer även andra uttryck inom chattspråket som t.ex; *skrattar* eller *vinkar* (Hård af Segerstad 2000). Med hjälp av symbolen ”*” uttrycker användaren t.ex. en känsla vilket bidrar till att meningen inte behöver skrivas utförligt och på detta sätt erhålls mer tid, skriver Malin

Sveningsson i sin artikel och refererar till Werry, 1996; Ferrara et al, 1991. Känslosymboliken får en innebörd då ett ord skrivs mellan två stjärnor (Hellqvist & Öhrlund 2008: 35).

En annan innebörd som symbolen ”*” har inom chattspråket är att om användaren skriver ett ord och råkar stava fel så kan denne rätta till felet genom att skriva ordet med en stjärna i slutet. Ett exempel är:

Anna säger: ahh vet ej va vi ska gåra.. Anna säger: göra*

I chattspråket försöker man reducera ord till det minsta antalet bokstäver som behövs för att man skall kunna identifiera ordet (Sveningsson 2002; 105). Ett tydligt exempel på detta är ordet speciellt som reducerats så pass mycket att det nu identifieras med enbart bokstäverna sp. Dessa förkortningar innebär att många bokstäver utelämnas och att stavningen ändras helt (Sveningsson 2002: 105). Några exempel på sådana är följande; oxå som står för också, tebax som står för tillbaka, d e som står för det är.

24

Upprepning av bokstäver

Inom chattspråket används upprepning av bokstäver mycket frekvent. Detta innebär att chattaren vill betona ett specifikt ord. Upprepning av bokstäver sker främst i relationer med en

exklamation. Exempel: han är sååå söt. Upprepningen av bokstaven å bidrar till att adjektivet söt förstärks markant. Ordet söt hade inte fått samma effekt om ordet så enbart innehöll ett å (Lundell 2006: 29).

Smiley

Då kommunikation över nätet sker på så sätt att parterna inte befinner sig i samma rum är det svårt för känslor att äga rum. För att kunna uttrycka känslor inom chattspråket använder man smileys av olika former ganska frekvent (Hellqvist & Öhrlund 2008: 172). Med hjälp av tangentbordet formar man olika ansiktsuttryck som bland annat representerar känslor av olika slag. :) Glad ;) Flörtig :P Busig, retas :$ Generad :´( Gråtande :@ Arg Tabell 1

Hämtad från ett examensarbete skrivet av Mette Fischer.

Urval

Kursplanen i svenska för årskurs fem säger att eleverna skall behärska olika sorters tecken i skriftspråket, tillämpa de vanligaste reglerna i skrift och även kunna skriva texter i olika genre

25

och detta var en avgörande faktor i vårt val av årskurs. Enligt vår erfarenhet är det först i skolår fem som de flesta elever blir mer inskolade i olika slags skriftmiljöer, exempelvis chatt.

Ett informationsbrev delades ut till samtliga elever i klassen innan undersökningen

genomfördes. Detta brev var avsett till föräldrarna och omfattade vårt syfte med studien samt en förklaring om hur undersökningen skulle gå till. I brevet informerades det även om att

undersökningen skulle ske anonymt och att den insamlade empirin endast skulle användas i vår undersökning.

Sammanlagt gick det 19 elever i den berörda klassen. Vi erhöll dock endast 15 stycken underskrivna informationsbrev av målsman. Detta resulterade i att endast dessa 15 elever fick delta i undersökningen, varav tio var flickor och fem var pojkar. Samtliga 15 elever medverkade i vår undersökning, vidare valdes fem flickor bort slumpmässigt då vi ville ha en jämn

könsmässig fördelning i elevgruppen.

Tillförlitlighet

I samband med att man utför en kvalitativ undersökning är en god validitet och reliabilitet av stor betydelse. Man arbetar kontinuerligt med validiteten och reliabiliteten under hela processen. Målet med att genomföra en forskning är att den skall ha en så reliabel och pålitlig information som möjligt (Krohn Solvang & Magne Holme 1997: 163). På grund av

examensarbetets omfattning blev en av svagheterna i vår uppsats gruppens storlek. Vi ville ha ett djup i vår undersökning och därför blev vi tvungna till att välja bort fem elever på grund av tidsbrist. En annan svaghet i vår studie kan ha varit att vi inte hade någon relation till eleverna som deltog i undersökningen och kan därför inte med säkerhet bekräfta om eleverna tog uppgifterna på allvar. Vår närvaro och det faktum att det var vi som var mottagarna och/eller samtalspartnerna i undersökningen kan ha påverkat vår studie och dess resultat. Chattspråket är ett språk som vanligtvis inte används inom skolans ramar. För att möjliggöra vår undersökning och få tillgång till relevant empiri till vårt arbete blev vi tvungna till att chatta med eleverna i en skolsituation. Om chatt-dialogen hade utförts utanför skolans ramar, dvs. inte i en skolsituation, och med en annan mottagare/samtalspartner kan resultat av vår studie ha blivit annorlunda.

26

Efter noggrant övervägande kom vi fram till vilken sorts empiri vi behövde för att kunna besvara våra frågeställningar, det vill säga elevtexter respektive chatt-texter. Utifrån denna kännedom beslutade vi oss sedan för vilken sorts undersökning vi skulle genomföra, en kvalitativ undersökning. Vi vill dock påtala att vi inte gör definitiva bedömningar på elevernas språkliga kompetenser. Vårt resultat grundar sig enbart på den empirin vi har erhållit från vår

undersökning och de analysmallar vi har använt oss av i vårt arbete.

Proceduren och forskningsetiska resonemang

Skolan vi utförde vår undersökning på är belägen centralt i en storstad. På skolan går cirka 360 elever och dessa elever är uppdelade i läsåren förskoleklass till skolår sex samt en särskoleklass. Upptagningsområdet består av många olika kulturer. Skolan är mångkulturell och belägen i ett område där det råder stor variation ur ett ekonomiskt perspektiv. Det faktum att skolan är

mångkulturell anser vi vara en bra grund för att bedriva vår forskning på. Många av eleverna har ett ursprung från andra länder vilket i sin tur bidrar till att eleverna har olika erfarenheter och kunskaper med sig in i klassrummet. Den främsta anledningen till vårt val av mångkulturell skola är att få stor variation bland texterna.

Vi funderade en hel del på hur vår undersökning skulle gå till. Vi var medvetna om att vi behövde tillgång till empiri som var relevant för våra frågeställningar. Vi kom relativt fort fram till att vi behövde elevtexter till vårt förfogande för att kunna utföra vår forskning vidare. Vi insåg även att vi behövde få tillgång till samma elevers chattspråk. Efter ett flertal diskussioner bestämde vi oss för att genomföra en dialog med varje elev för att få tillgång till de chatt-texter vi behövde för vår forskning.

Vi kontaktade rektorn på den skola som vi önskade att utföra vår forskning på, för att fråga henne om vi kunde få tillåtelse till att genomföra en undersökning i en årskurs fem till vårt examensarbete. Hon gav oss de berörda lärarnas mejladresser och förklarade att det var lärarna själva som fick ta det beslutet. Genast skickade vi iväg ett mejl till lärarna i fråga där vi tydligt beskrev vilken sorts undersökning vi vill utföra och hur vi har tänkt gå tillväga. Detta mejl innehöll även information om det faktum att vi är två lärarstudenter som skriver ett

examensarbete och att vi vore tacksamma om en möjlighet finns till att genomföra denna undersökning i en av klasserna. Inom en snar framtid fick vi ett mejl från en av de berörda

27

pedagogerna som bekräftade att vår undersökning var möjlig i hans klass.

Vid det första besöket i klassen presenterade vi oss och talade om anledningen till varför vi är här. Vidare berättade vi att vi snart är utbildade lärare och att vi just nu skriver ett examensarbete och skulle behöva deras hjälp. Vi delade även ut lappar med information om vår undersökning till samtliga elever. Dessa informationsbrev var främst avsedda till föräldrarna. Inom de forskningsetiska principerna kallas det andra kravet för samtyckeskravet. Detta innebär att om undersökningsdeltagarna är minderåriga skall samtycke inhämtas från förälder/vårdnadshavare (Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning 2010: 9). Vi ville ge föräldrarna möjligheten att påverka sitt barns medverkan då dessa elever är minderåriga och inte själva får lov att ta detta beslut. Det faktum att detta deltagande är frivilligt och anonymt upplyste vi också om för samtliga barn och denna information framgick även i

informationsbrevet till föräldrarna. Inom de forskningsetiska principerna är detta ett krav då en uppsats skrivs. Deltagarna skall vara välmedvetna om att deras anonymitet prioriteras högt och att de kan avbryta sin medverkan om detta skulle behagas (Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning 2010: 7 och 10).

Vid det andra besöket i klassen fick alla elever vars föräldrar hade skrivit under chansen att medverka i vår undersökning. Femton elever deltog i vår undersökning, varav fem var pojkar och tio var flickor. Till en början fick dessa 15 elever skriva en återberättande text om sitt bästa minne. Vi gav några exempel på vad man skulle kunna skriva om, exempelvis: ”när ett syskon föddes”, ”en resa som man har gjort”. Dessa förslag gav vi för att underlätta för de som hade svårt att komma på något på egen hand. Eleverna ställde frågor om hur lång texten skall vara och vi talade om att det är frivilligt och att man bestämmer själv. Detta svar gav vi för att vi inte ville ha en specifik mall för hur långa texterna skall vara. Det intressanta med dessa elevtexter, ansåg vi, är att de är olika långa, skrivna på olika sätt och individuella.

Någon elev frågade även vart dessa texter skall förvaras, vem som ska läsa dem och vad de skall användas till. Denna information framgick tydligt i informationsbrevet som samtliga elevers föräldrar fick men vi förklarade detta med glädje återigen för eleverna. Vi talade om att det insamlade materialet endast kommer att användas i vår forskning och förvaras noggrant hos en av oss. Vi meddelade även att inga utomstående kommer att kunna identifiera någon elev. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är två av kraven inom de forskningsetiska

28

materialet skall försvaras på ett säkert ställe, att deltagarna i undersökningen inte ska kunna identifieras och att materialet endast används i det berörda forskningssyftet (Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning 2010: 12 och 14).

Enligt vår planering skulle eleverna vid vårt andra besök dels skriva en återberättande text och även föra en chatt-dialog med oss. På grund av tidsbrist tog denna undersökning längre tid än vi hade förväntat oss, närmare bestämt fyra dagar istället för en dag.

Ett urval gjordes utifrån flickornas texter och fem av de tio flickornas uppsatser valdes ut. Tanken bakom var att de texterna med störst variation skulle ingå i vår forskning och det var dessa fem flickor som sedan fick medverka i chatt-dialogerna.

Vid det tredje tillfället påbörjade vi chatt-dialogerna med eleverna. Sedan tidigare hade vi skapat två användarkonton på MSN Messenger. Det ena kontot var avsett till oss och det andra till eleverna. Datorer fanns tillgängliga i biblioteket och det var där vi utförde dessa chatt-samtal. Vid det tredje tillfället hann vi med att utföra chatt-dialoger med fem elever och slutligen vid det fjärde tillfället med resterande fem elever.

Slutligen bestod empirin av tio stycken elevtexter och tio stycken chatt-dialoger, fem av dessa var skrivna av pojkar och fem av flickor.

29

Resultat

Elevernas återberättande texter

Nedan följer en tabell som visar huruvida dessa tio elever behärskar skriftspråket enligt vår analysmodell.

X står för att eleven når upp till målen enligt kursplanen i åk 5. O står för att eleven inte når upp till målen enligt kursplanen i åk 5.

Tabell 2 Den kommunik ativa funktionen Den kognitiva funktionen Den sociala funktionen

Ortografi Ordföljd Tecken Talspråkl iga drag Roberto O X O O O O Ja Maja X X X X X O Nej Jonas O X O X X X Nej Nathan O O O O X O Ja Gabriel X X X X X X Ja Sandra X X O O O O Ja Cecilia X X X O X X Nej Nino O O X X X O Nej Malin X X X X X X Nej Ronja X X O O O O Ja

30

Med utgångspunkt i kursplanen och läroplanen beslutade vi att eleverna skall uppfylla minst fyra kategorier av dem sex i analysmallen för att i vår undersökning anses kunna behärska

skriftspråket.

Två av eleverna, Gabriel och Malin, har tillgång till de sex första kategorierna som ingår i analysmallen. Gabriel anammar bland annat analyskategorin tecken. Eleven har förståelse för att man skall använda stor bokstav i skriftspråket och punkt när en mening avslutas. Detta är tydligt i hela uppsatsen, då han inte en enda gång bryter mot dessa regler. Texten är dock inte skriven på ett varierat sätt, han skriver mycket enkelt och använder inte några avancerade ord. Här följer ett exempel ur Gabriels text: Men nu liknar han mest min pappa. Min lillebror föddes 2010-04-11. Ett exempel ur Malins text ur ett kommunikativt perspektiv: I somras var jag på Cypern. Där var det varmt och skönt. Vi bodde på hotel lite utanför stan. Det var en stor byggnad och mindre hus runt om. På den turkiska delen var det en som sålde glass. Hans strutar var helt oranga. Så dom fick jag inte äta. Malin skriver en uppsats där hon berättar om sin semesterupplevelse i Cypern. Texten är väldigt beskrivande, berättande, välformulerad och fungerar bra som egentext. Som läsare råder det inga oklarheter när denna text läses.

Vi konstaterade att eleverna Maja och Cecilia uppfyller fem av de sex möjliga kategorierna. Majas kunskaper brister endast gällande teckenanvändning. Hennes text består av 16 rader men innehar endast fyra stycken punkter vilket bidrar till att hennes meningar är väldigt långa. Ett exempel ur Majas text: När jag fick min försa hund Leo så blev jag jätte glad vi gick och hämtade han så stog han bara på soffan och skakade men sen kännde han sig tryggare och började leka och pussas.. Som vi kan se i exemplet ur Majas text avslutar hon sin mening med en punkt följt av en smiley. Om Maja exempelvis hade använt sig av en punkt efter ordet glad i sin mening hade meningen blivit kortare vilket hade underlättat för läsaren samt att meningen hade blivit korrekt enligt reglerna för teckenanvändning. Cecilia anammar däremot reglerna vid teckenanvändning men saknar kunskap om den ortografiska delen. Ett exempel på detta följer här: Vi gick till afären och kollade på djuren. Det fans möss, öken råttor, fåglar, hamstrar, marsvin och kaniner!. De ord som är markerade med fetstil är de orden som är felstavade. Vi finner inga talspråkliga drag i varken Majas eller Cecilias texter.

Pojkarna Roberto och Nathan har båda talspråkliga drag i sina uppsatser och uppfyller endast en kategori vardera. Ett exempel ur Robertos text som påvisar talspråkliga drag är följande: de blir SJuk de är rolIgt debra. Vidare följer ett exempel ur Nathans text som påvisar hans

31

talspråkliga drag: vi stanna i såna länder vi gilla typ chekien turkiet och ett arabisk land. De talspråkliga dragen är markerade med fetstil. När det kommer till den kognitiva funktionen är Roberto flitig med att uttrycka känslor i sitt skriftspråk. För att förtydliga detta citerar vi ett kort avsnitt ur Robertos uppsats: fotboll är det bästa sporten. i mitt liv de är roligit. nästa år skavi till Slovkavien de blir SJuk de är rolIgt debra….

Vidare har Nathan god kännedom om den svenska ordföljdens regler. Ett exempel: När vi kom till libanon så var alla mina släktigar där och vätade på oss. Med detta exempel vill vi härmed visa att Nathan har förståelse för den svenska ordföljden.

Jonas uppfyller fyra av kategorierna. Jonas uppfyller inte kraven inom den kommunikativa funktionen. Han skriver en kort men beskrivande text om sin resa till Egypten. Texten blir en aning oklar då Jonas skriver Jag red på kameler. Det var jättefint. Och jag kollade på VM. Efter denna mening fortsätter han att berätta vilka matcher han har kollat på. Det framgår inte riktigt om han har kollat på VM i Egypten eller om det var någon annanstans. Detta bidrar till att Jonas text inte fungerar som en egentext. Kategorin tecken är något som denna elev anammar väldigt väl. Han är väl medveten om reglerna gällande stor bokstav och punkt. Han känner även till att stor bokstav används vid benämning av städer och länder och detta påvisar han tydligt i sin uppsats. Detta vill vi påvisa med hjälp av ett exempel ur hans uppsats: Jag red på kameler. Det var jätte fint. Och jag kollade på VM. Jag kollade på Argentina – Tyskland Brasilien – Holland. Jonas klasskamrat Nino behärskar över tre av sex möjliga kategorier. I Ninos text finner vi brister i anknytning till den kognitiva funktionen. Texten saknar struktur vilket bidrar till att information staplas på hög och som läsare får man endast ta del av författarens känslor vid ett tillfälle. Ett exempel ur Ninos text: Jag var lycklig när jag hörde att min bror ska få barn och min bror ska börja jobba med trukförare…. Utöver det ovannämnda exemplet och därmed det ord som är markerat med fetstil får läsaren ingen tydlig bild av vad författaren förnimmer. Ronja och Sandra tillägnar sig den kommunikativa funktionen och den kognitiva funktionens regler. Dock har de två flickorna ännu inte tillräckliga kunskaper om resterande fyra kategorier. I Sandras text uppmärksammar vi hur hon använder språket som ett redskap för att markera

identitet. Detta kallas för den sociala funktionen. Ett exempel ur hennes text: ”Vi var vid bron och skoja skit mycket, fotades och sånt. Sen kom sånna killar som ville ha våra nummer.

(killarna var typ vid vår ålder)”. I samma exempel påvisas hur flickans talspråk påverkar hennes skriftspråk. Exempel: skit mycket, och sånt, sånna killar. Den kommunikativa funktionen är

32

gemomgående under hela Ronjas text. Ronja har skrivit en väldigt detaljrik och beskrivande text. Ett exempel följer här: ”När vi hade gjort allt det Hade vi slösat 321 kr. Sen hade vi inget

specielt att göraså vi började fota lite det var rätt kul”. Ronjas detaljerade uppsats fungerar bra som en egentext.

Slutligen kan vi konstatera att fem av de tio eleverna behärskar skriftspråket då vi utgår från vår analysmodell och de krav vi ställer.

Elevernas chatt-texter

Nedan följer en tabell som visar huruvida dessa tio elever har eller inte har tillgång till

chattspråket enligt vår analysmodell. Ur Lgr 11: ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande…” (Lgr 11: 11).

X betecknar att eleven använder sig av typiska chattdrag. O betecknar att eleven inte använder sig av typiska chattdrag.

Smileys/Symboler Förkortningar Upprepning av bokstäver Snabbhet Roberto O O O O Maja X X X X Jonas O O O X Nathan O X X X Gabriel O O O X

33 Sandra X X X X Cecilia O X O O Nino O O X X Malin O O O O Ronja X X X X Tabell 3

De fyra kategorier som vi har valt att utgå ifrån i vår analysmodell för chattspråk används väldigt frekvent inom chattandet. Med detta i åtanke ska eleverna enligt oss dominera minst tre av dessa kategorier för att anses ha tillräckliga kunskaper för att i vår undersökning räknas som vana chattare.

De tre flickorna Maja, Sandra och Ronja uppfyller alla fyra kategorier i vår analysmodell. Eleven Maja är en väldigt van chattare och besitter ett rikt chattspråk. Det framgår tydligt i hennes chattspråk. Hon uppfyller kraven för snabbhet i chatten och hon är väldigt flitig på att använda smileys och upprepning av bokstäver.

Neggi & Linda hejjj maja :) Elev

Heej :P

Ovan påträffas både smileys och upprepning av bokstäver. Detta är ett utmärkande exempel på hur Maja uttrycker sig under chatt-samtalet.

Förkortningar och smileys är ett naturligt inslag som Sandra använder sig av i sitt chattspråk. Ett exempel ur vår chatt-dialog är:

34 Neggi & Linda

hejjjj=) Elev heej :P

Neggi & Linda heheh…. hur e läget Elev

tack bra sj ?

I exemplet ovan kan vi se hur eleven upprepar bokstaven e för att förstärka innebörden av ordet hej.

Ännu ett exempel ur vår chatt-dialog med Sandra är:

Neggi & Linda

hahah chattar med dej :P

tyckte du d va skoj å skriva om sitt bästa minne förra veckan

Elev hahah = )

ja jag gillar att skriva och det är ju kul att berätta till an min data hakar jätte mycket

:(

andra menade jag innan *

I ovannämnda exemplet visar eleven än en gång hur väl hon behärskar chattspråkets normer. På sista raden använder hon symbolen ”*” som betyder att hon har korrigerat ett stavfel.

Vi kunde snabbt konstatera att Ronja också är en mycket erfaren chattare.

Neggi & Linda heeej :)

35 Elev

hejjj:)

I chattspråket är det tillåtet att använda smileys eller att skriva exempelvis hej med tre stycken ”j” och detta är något som vana chattare är medvetna om, detta benämns som upprepning av bokstäver. Det råder inga tvivel om att Ronja är fullt medveten om detta och det framgår tydligt i vår dialog.

Ett exempel:

Neggi & Linda

va e din favvo serie på tv? Elev

desperate house vife jag vet inte riktigt hur man stavar det Neggi & Linda

jaaaa min med!!!!! hahaha den e bäst

Elev

hahahahhahah ja och 1/2 män

Det är ett välkänt fenomen att man skriver ”haha” då man chattar. Det är ett sätt för att visa den andra parten som man chattar med att man skrattar. Även denna ordform har Ronja kunskap om. Nathan var den enda pojken som hade tillgång till chattspråkets register då han behärskar tre av fyra möjliga kategorier. Nino klarade två av de fyra kategorierna. Därmed kan vi konstatera att han är på väg att erövra chattspråket.

Nathan var den enda av samtliga elever som hann skriva till oss först innan vi skrev till honom. Han skrev följande:

Elev hej vgd

Neggi & Linda hejjjj nathaaaan :)

36 haha jag trodde d betydde ”var god dröj”

jag chgattar med dej VGD

Elev ing

sp betyder specielt på chatt så ni vet

Nathan är utan tvekan en mycket skicklig chattare. Det näst sista han skriver i exemplet som vi har valt att förtydliga för er är ing vilket står för inget inom chattspråk. Meningen ”sp betyder specielt på chatt så ni vet” påvisar det ännu tydligare att han behärskar detta register väl. Han skriver snabbt och hinner till och med att undersöka kompisarnas chatt-konversationer utan vår tillåtelse och detta gör han mellan sina svar. Vi uppmärksammar inga smileys i hans chattspråk med det finns många andra tydliga ordformer som påvisar hans kunskap för chattspråket. Innan vi började chatta med Nino frågade vi honom varifrån han kommer. För att sedan bryta isen valde vi att skriva hur mår du på hans modersmål, dvs. bosniska. Detta resulterade i sin tur att Nino blev avslappnad och kände sig mer bekväm att sitta och chatta med oss vilket var något han sedan själv bekräftade.

Ett avsnitt ur vår chatt-dialog:

Neggi & Linda kakosiiiii haha Elev

dobro sam at ti Neggi & Linda dobrooo :P va gör du Elev

hhahahahha vad kommer du ifrån

Det sista Nino skrev vilket var ”hhahahahha” är ett typiskt språkdrag för chattspråk. Resten av konversationen bestod av att han svarade på några frågor och vi förde en kort dialog. Samtalet

37

innehöll inga smileys eller några förkortningar, men dock var Nino snabb i sina svar och sitt chattande.

De tre eleverna Jonas, Gabriel och Cecilia anammade endast en kategori vardera. Pojkarna var snabba i sitt chattande medan flickan kunde använda förkortningar i sitt chattspråk.

Vårt första intryck av Gabriel var att han såg både bekväm och trygg ut då han satte sig vid datorn. Under chatt-samtalet berättade Gabriel att han ibland brukar använda datorn och då främst för att hjälpa sin pappa att leta efter bilar.

Ett exempel är:

Neggi & Linda

va brukar du göra på datan då Elev

kolla på bilar till min pappa för vi ska köpa ny bil Neggi & Linda ahaa

vikken e din favorit bil vikket märke

Elev

mercedes och bmw

Som vi redan nämnt ovan inger eleven oss en känsla av att han känner sig bekväm bakom datorn. Gabriel är ingen nybörjare när det gäller att använda en dator vilket han uppvisar genom sina snabba svar under vår chatt-dialog. Dock kan vi konstatera att Gabriel använder datorn och Internet till andra syften än att chatta.

Ett exempel ur vår chatt-dialog med Jonas är:

Neggi & Linda haha ja dum fråga va :P

38 Elev

nej

Neggi & Linda bra :)

va brukar du göra på fritiden då Elev

ja

spela fotboll

Det var svårt för oss att föra en dialog med Jonas på grund av att svaren många gånger blev antingen ja eller nej. Vi uppmärksammade dock att han skrev med hög hastighet då svaren var en aning mer utförliga.

Eleven Cecilia för ett väldigt kortfattat språk med oss över nätet. Hennes svar är korta men till skillnad från resterande nio elever så ställer hon oss frågor tillbaka.

Neggi & Linda

tycker du om att skriva Elev

sådär dd

Neggi & Linda ja ganska mkt :) har du data hemma? Elev

ok ja har du

Hennes chattspråk innehåller inga smileys men några enstaka förkortningar såsom dd vilket i chattspråket står för dudå. Detta upprepas vid två olika tillfällen.

39

Diskussion och slutsats

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråksregister och chattspråksregistret.

Frågor som vi ställer oss är följande:

 Vilket eller vilka av de två registren behärskar de tio eleverna?

 Klarar eleverna av att medvetet kodväxla mellan dessa två register och hålla dem isär i en skolsituation?

Vår analys av elevernas texter indikerar att eleverna inte behärskar båda registren och att de inte kan kodväxla mellan dem på ett medvetet sätt. Som svar på fråga ett i vår frågeställning kan sägas att analysen tydde på att eleven Maja har tillgång till båda registren. Hon kan medvetet kodväxla mellan dessa register och hålla de isär i en skolsituation. I vår berörda elevgrupp har vi två elever, Roberto och Nino, som enligt vår analys, saknar de kunskaper som behövs för att ha tillgång till skrift- och chattspråket. Vidare visar vår analys att eleverna Jonas, Gabriel, Cecilia och Malin enbart har tillgång till skriftspråksregistret. Detta betyder att vi slutligen har tre elever, Nathan, Sandra och Ronja, som enligt vår analys endast tycks behärska det chattspråkliga

registret.

Ronald Wardhaugh hävdar att först då en individ behärskar två register till fullo kan individen hålla registren isär och på ett medvetet plan kodväxla mellan dessa. Det faktum att undersökningen sker i en skolmiljö med oss som mottagare har ingen betydelse för Majas förmåga att hantera kodväxlingen mellan de två registren i fråga och hålla de isär. Vår

undersökning genomfördes i en skolsituation vilket kan ha påverkat vårt resultat. Under bland annat rubriken tidigare forskning har vi skrivit om det faktum att mottagare/samtalspartner kan påverka om kodväxling mellan olika register sker eller ej. I detta fall gäller det elevernas

40

kodväxling mellan skrift- och chattspråket med oss som mottagare.

Hos de elever som har tillgång till ett av de två bearbetade registren kan inte en medveten kodväxling ske på grund av att en medveten kodväxling sker först då man behärskar två register fullt ut, i vår undersökning syftar detta på språk- och chattregistren. Att behärska ett register innebär att behärska ett specifikt kunskapsområde (Einarsson 2009: 132). Alla individer besitter olika register. En anledning till att elever besitter olika språkliga register beror på att de har olika intressen, behov och förutsättningar (Teleman 1997: 13). En annan faktor som kan spela roll när det gäller vilka olika kunskapsområden som elever behärskar kan bero på hur elevernas primära- och sekundära sfär har sett ut under deras uppväxtid. Vygotskij hävdar att språket är

kommunikativt och socialt betingat (Lindö 2002: 83).

För att återgå och svara på fråga två i vår frågeställning kan vi konstatera att det är enbart eleven Maja som behärskar de två registren helt och hon kan därför på ett medvetet plan kodväxla mellan de och hålla de isär trots att det sker i en skolsituation. Två av eleverna har ännu inte den kunskap som krävs för att kunna behärska något av dessa två registren. Då de resterande eleverna från vår undersökningsgrupp endast hade tillgång till ett av de två berörda registren kan inte en medveten kodväxling ske. Detta innebär att eleverna inte heller kan hålla dessa två register isär. Det faktum att studien utfördes i en skolsituation kan ha haft stor påverkan på elevgruppen och därmed även stor betydelse för vårt resultat. Ronald Wardhaugh menar att mottagare/samtalspatner spelar stor roll (Wardhaugh 2006: 104). Om fallet hade varit så att eleverna exempelvis hade fått chatta med en kamrat inom skolans ramar och fått skriva sina återberättande texter till en annan mottagare kan resultatet ha blivit annorlunda. Vidare kan man fundera över om resultatet hade blivit annorlunda om undersökning hade utförts utanför skolans ramar.

Pauline Gibbons betonar hur viktigt det är att elever är medvetna om att det finns olika språkliga genrer (Gibbons 2006: 12). Vidare menar Gibbons att när en elev väl bekantar sig och får kunskap om en viss sorts språklig genre så börjar de få kännedom om texttypens olika ”spelregler”. Därefter blir eleven medveten om en viss genres form och innehåll och kan så småningom ta sig an detta register (Gibbons 2006: 12).

I denna studie har vi bearbetat två olika register, ett som eleverna tidigt får bekanta sig med inom skolans ramar, dvs. skriftspråket, och ett som inte faller naturligt i lärandesituationer, dvs. chattspråket. I Lgr 11 står det skrivet att elever skall kunna skriva på dator innan de har avslutat

41

årskurs tre (Lgr 11: 90). Frank Smith har studerat hur barn med hjälp av en dator har kunnat erövra skriftspråket. Smith menar att datorn blir som ett språkverktyg för eleven (Lindö 2002: 12). I vår berörda elevgrupp finns det tre elever som enbart har tillgång till chattspråket, dvs. Nathan, Sandra och Ronja. Ulf Teleman hävdar att det mest framgångsrika sättet att lära och utveckla ett språk är att utgå ifrån individens egna erfarenheter och intressen (Teleman 1997: 13). Genom att utgå ifrån dessa elevers erfarenheter och intressen kan man som pedagog dra nytta av det faktum att de känner sig trygga bakom datorn samt vidare använda detta som en ingång till att vidareutveckla deras skriftspråk. Då dessa elever ännu inte behärskar skriftspråket till fullo enligt kursplanen för svenska och enligt vår analysmall kan datorn användas som ett verktyg in i skriftspråket (Lindö 2002: 112). I Lgr 11 står det att Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven ”får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling” (Lgr 11: 11). För dessa tre elever är datorn redan ett välkänt verktyg. I denna situation är det viktigt för pedagogen i fråga att presentera datorns andra tillgångar på ett lustfyllt sätt för att väcka barnens intresse. Datorns tillgångar är många men just i detta fall menar vi en spännande presentation av programmet Word och dess olika funktioner. Eleverna får en möjlighet att experimentera med bokstäver, teckensnitt, färg och storlek på sina texter och detta kan väcka deras lust för skriften och förbli ett hjälpmedel in i skriftspråket. I samband med att exempelvis skrivuppgifter tilldelas dessa elever i fråga kan uppgifterna förslagsvis skrivas på en dator istället för att skriva det för hand. Detta tillvägagångssätt, dvs. att anpassa undervisningen för att stimulera och utveckla varje elev stödjer vi utifrån Gibbons forskning om inlärningsmetoder (Gibbons 2006: 32). Genom att utgå utifrån barnens intressen och erfarenheter kan man som pedagog finna en väg för att utveckla eleverna Roberto och Ninos skriftspråk samt chattspråk. Man kan tydligt se i Robertos text att han har ett stort intresse för fotboll och detta kan man som pedagog dra nytta av för att utveckla denna pojkes skriftspråk parallellt med chattspråket. Då Roberto varken anammar skriftspråket eller chattspråket är det som pedagog av stor betydelse att möta honom på hans nivå för han ska kunna utveckla dessa färdigheter. Det viktigaste för denna elev inom ämnet svenska är inte vad han skriver om utan att han skriver överhuvudtaget. Vygotskij skriver att elever genom kamratstöd kan anamma nya kunskaper (Oddbjorn & Hallen 2001: 136). Fotboll verkar vara ett stort intresse i Robertos liv och genom att få skriva om detta brinnande intresse på datorn tillsammans med en klasskamrat arbetar han både på sitt skriftspråk och också sina datorfärdigheter på ett lustfyllt sätt. För elever som Roberto gäller det för pedagogen att finna

42

vägar för att synliggöra dessa elevers kunskaper. I Robertos fall gäller det för pedagogen att stärka Robertos självförtroende samtidigt som han får bidra med sina kunskaper i en lärandesituation tillsammans med andra. Med detta arbetssätt stärker man som pedagog Robertos självförtroende och självkänsla samtidigt som han får känna tillit till sin förmåga. I Lgr 11 står det att läraren skall ”stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan” (Lgr 11: 11). Man kan arbeta på samma sätt med eleven Nino som inte heller har tillräckliga kunskaper inom skrift- och chattspråket.

De fyra eleverna Jonas, Gabriel, Cecilia och Malin behärskar endast skriftspråket. I denna situation är det viktigt som pedagog att finna ett lustfyllt sätt för dessa fyra elever att upptäcka datorn. Ett bra tillvägagångssätt kan vara att de får skriva en av sina färdiga texter på datorn för att sedan laborera med texten, exempelvis med att ändra textens storlek, färg, form, sätta in bilder osv. Enligt Lgr 11 skall läraren ”ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel” (Lgr 11: 11). Därmed får eleverna möjligheten att leka med texten och förhoppningsvis finna intresse för datorn. Detta tillvägagångssätt kanske inte fungerar på alla elever och då måste man som pedagog finna andra ingångsportar. Detta är en viktig ståndpunkt som även står skrivet i Lgr 11 ”ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Lgr 11:11).

Slutligen har vi Maja som behärskar båda registren. För att Maja skall utvecklas inom båda områden ska pedagogen i fråga ständigt finna olika sorters uppgifter och dylikt som känns utmanande för henne. Återigen vill vi påpeka hur viktigt det är att individualisera undervisningen så att varje enskild elev känner sig tillfredställd (Gibbons 2006: 32). När det kommer till datorkunskaper är det oerhört viktigt för pedagogen att hålla sig uppdaterad inom detta område för att kunna utveckla denna elevs datorkvaliteter ytterligare.

Skolspråket värderas mycket högt inom skolans ramar och chattspråket är ett register som ogillas av många pedagoger. Anledningarna är många som vi har nämnt tidigare. Bland annat att detta register kan påverka den skriftspråkliga utvecklingen i skolan negativt och anses vara ett informellt språk (Enochsson 2006: 108).

Efter vår undersökning kan vi konstatera att språket inom chattens ramar behövs för att man som medborgare skall kunna fungera i samhället då vårt samhälle kräver detta på olika sätt och i diverse sammanhang. Som en akademiker på högskolan/universitet behöver man dessa dator- och chattspråkliga kunskaper för att kunna klara utbildningen då nästan all kommunikation i