Lärares ökade arbetsbelastning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Lärares ökade arbetsbelastning

The increasing burden of work for teachers

Johanna Karlsson

Lärarexamen 300 hp Examinator: Jan Härdig

Lärarutbildning 90 hp

Sammandrag

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur de båda fackförbunden för lärare, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, resonerar kring begreppet ökad arbetsbelastning. Jag har studerat och jämfört de båda förbundens medlemstidningar för att finna eventuella likheter och skillnader i deras sätt att skildra den ökade arbetsbelastning som många lärare upplever i dag.

Jag har kommit fram till att båda förbunden uppmärksammar den ökade arbetsbelastningen i och att det är en viktig fråga som ofta diskuteras i de båda fackförbundens medlemstidningar. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet samarbetar till viss mån för att tillsammans

förbättra de svenska lärarnas arbetssituation men i deras fackförbundstidningar kan man finna vissa skillnader vad gäller framställningen av lärares ökade arbetsbelastning. Lärarnas

Riksförbund koncentrerar sig främst på att publicera orsaker och lösningar kring problemet med ökad arbetsbelastning för lärare och de tar ofta upp problemet på ledarsidan. Först och främst menar de att en statligt styrd skola skulle lösa många av de problem som finns inom skolans värld i dag – däribland också problematiken kring ökad arbetsbörda. Lärarförbundet tar oftare upp ökad arbetsbörda i sin medlemstidning än Lärarnas Riksförbund men skriver som regel kortare reportage kring ämnet. Lärarförbundet skildrar ofta problemet genom att publicera artiklar som berör enskilda lärares arbetssituation. Till skillnad från Lärarnas Riksförbund anser de att kommunaliseringen av skolan var en bra reform - om än med vissa brister. Lärarförbundet menar att reformen i sig förbättrat situationen för lärare då de har större inflytande över sitt arbete nu än tidigare.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är således inte helt eniga om vilka orsakerna till ökad arbetsbelastning är och vilka lösningar som är de bästa. Det som främst skiljer de båda förbunden åt är huruvida decentraliseringen av den svenska skolan var en positiv eller negativ reform både vad gäller skolan som organisation och lärarnas ökade arbetsbelastning.

Nyckelord: Omstrukturering, Högre krav, Decentralisering, Tidsbrist, Vad ökad arbetsbelastning leder till

Innehållsförteckning

3.1 Begrepp inom ökad arbetsbelastning 8

3.1.1 Omstrukturering 8

3.1.2 Högre krav 10

3.1.3 Decentraliseringen av den svenska skolan 11

3.1.4 Tidsbrist 12

3.1.5 Vad ökad arbetsbelastning leder till 14

4. Metod 15

4.1 Val av metod 15

4.2 Urval 16

4.3 Genomförande 17

4.4 Kort beskrivning av fackförbunden för lärare 18

5. Resultat 19

5.1 Jämförelse mellan fackförbundens inställning till ökad

arbetsbelastning 22

5.1.1 Omstrukturering 22

5.1.2 Högre krav 24

5.1.3 Decentralisering 25

5.1.4 Tidsbrist 26

5.1.5 Vad ökad arbetsbelastning leder till 28

5.1.6 Åtgärder 31

6. Diskussion 32

7. Sammanfattning 36

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Det här arbetet handlar om lärares ökade arbetsbelastning och det grundar sig på de båda lärarfackförbundens sätt att skildra detta problem i deras medlemstidningar. Jag vill undersöka om det finns någon skillnad mellan fackförbunden och deras medlemmar i frågan; om de anser att läraryrket verkligen har kommit att innebära ökad arbetsbelastning; om de i så fall är eniga om vad som orsakar detta och om de har gemensamma lösningar på hur man kan förbättra lärares arbetssituation. Bara under de få år som jag arbetat som lärare har jag upplevt att arbetet kommit att innebära fler och nya arbetsuppgifter. Några exempel på detta är att elevantalet i klasserna och antalet mentorselever per lärare ökar för varje år; att omdömen och åtgärdsprogram ständigt ska diskuteras, utvärderas och omformuleras; att omorganisationer sammanfaller med nya uppdrag och att alla elever förväntas nå betyget godkänt samtidigt som det görs stora nedskärningar inom skolan, både vad gäller personal och andra resurser.

Att läraryrket präglas av hög arbetsbelastning är de båda fackförbunden eniga om men de har olika åsikter kring vad som är orsaken till problemet och hur man bäst kan lösa situationen. Enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund behöver arbetstidsförhållandena klargöras då stora delar av lärarkåren i dag arbetar utan fungerande arbetstidsregler. Detta ”gränslösa” arbete är oförenligt med gällande lag och avtal och bidrar till att många lärare upplever att arbetsbördan ständigt ökar (Lärares arbetstid, 2008). En annan undersökning gjord av Lärarförbundet visar däremot att de olika arbetstidssystemen endast har en marginell betydelse för lärares upplevelse av arbetsmiljön och för möjligheterna till yrkesutveckling. I stället är det arbetsorganisationens utformning som är avgörande för hur lärarna upplever att de hinner med att utföra sitt uppdrag inom ramen för arbetstiden. Många lärare upplever att de har en hög arbetsbelastning, att utrymme saknas för lagenliga raster och pauser i arbetet och att det inte finns tid för nedvarvning och återhämtning. Mycket av lärarnas arbetsinnehåll präglas av arbetsuppgifter som inte kan förläggas till en annan tidpunkt. Tid för reflektion, dokumentation, förkovran, samtal med kollegor – arbetsuppgifter som främjar en ökad professionalisering – visar sig alltför ofta hamna utanför arbetstidens ram (Lärarförbundet, I rättan tid, 2004).

Skolan har under de senaste åren varit i fokus, mycket beroende på den bild av skolan som media visar upp. Det pågår en ständig debatt kring skolan, läraryrket och lärarutbildningen där nedskärningar, sämre resultat och lärare som arbetar under stor press står i fokus. Lärare i dagens skola upplever ständiga omorganisationer och förändringar vilket påverkar deras dagliga arbete. Utöver dessa förändringar förväntas lärare bedriva undervisning i allt större klasser, vara ansvariga för utvecklingssamtal och föräldramöten, vara flexibla och ansvara för att alla elever får likvärdig utbildning trots att elever har olika förutsättningar för inlärning. Lärare är skyldiga att uppfylla de mål och riktlinjer som Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) föreskriver. I läroplanen behandlas mål att sträva mot, mål att uppnå och värdegrundsfrågor vilka berör både lärare och elever men det är lärarna som bär huvudansvaret för att de uppfylls. Alla elever förväntas nå betyget/omdömet godkänt samtidigt som stora ekonomiska nedskärningar görs inom skolan både vad gäller personal, läromedel och byggnader. För många lärare innebär detta en kravfylld yrkesvardag som ständigt går på högvarv.

Jag har arbetat som lärare i drygt två år och har under denna förhållandevis korta period märkt av en markant ökad arbetsbelastning både vad gäller mina arbetsuppgifter och kraven på mig som lärare. Jag har funderat kring detta och även diskuterat ämnet med kollegor på skolan där jag arbetar. Den ökade arbetsbördan verkar vara ett ständigt samtalsämne - både bland lärare själva och i media. I mitt arbete som lärare ställer jag mig ofta frågande till alla de arbetsuppgifter jag ställs inför och som relativt ny lärare är det inte helt lätt att göra de nödvändiga prioriteringar som yrket faktiskt kräver. Anmärkningsvärt är att begreppet ökad arbetsbelastning inte diskuteras mer med de fackliga ombudsmännen på skolan, på arbetslagsmöten eller i möten med skolledningen. Jag upplever att många lärarstudenter och lärare uppfattar fackförbunden som en förhållandevis osynlig organisation som man vänder sig till först vid krissituationer som till exempel arbetsskador eller arbetslöshet .

Jag anser att ökad arbetsbelastning i allra högsta grad är en facklig fråga och att problemet borde diskuteras mer ute på skolorna. Med detta arbete vill jag undersöka de två fackförbund som representerar lärare och lärarstudenter i Sverige; Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, för att se skillnader och likheter i deras sätt att ta upp och beskriva begreppet ökad arbetsbelastning. Mitt arbete baseras på en jämförelse av hur lärares arbetsbelastning skildras i de två olika fackförbundens medlemstidningar de senaste åren. För att få så aktuell information som möjligt och för att kunna spegla skolsituationen så som den ser ut i dag och

ändå avgränsa mitt arbete till en rimlig period har jag valt att undersöka de medlemstidningar som publicerats under åren 2007-2009.

Läraryrket tillhör en av de största yrkesgrupperna i Sverige, det är mitt yrkesval och jag hoppas och önskar kunna utöva mitt yrke under en lång tid framöver utan att ständigt uppleva att tiden och resurserna inte räcker till. Jag anser det därför vara viktigt att undersöka lärares arbetssituation i förhållande till arbetsbelastning. Genom att jämföra de båda fackförbundens inställning till problematiken anser jag mig få en generell bild av hur lärares arbetssituation ser ut idag. Undersökningen riktar sig inte endast till arbetande lärare utan även till lärarstudenter och lärarutbildningen.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärares arbetssituation ser ut i förhållande till ökad arbetsbelastning. Läraryrket har under de senaste åren kommit att innebära allt fler arbetsuppgifter och ett större ansvarsområde både vad gäller förmedlandet av kunskap och administrativa arbetsuppgifter samtidigt som omorganisationen och nedskärningar drabbar skolan. Med mitt arbete vill jag undersöka om det finns ett svar på hur denna ekvation förväntas gå ihop och på vilket sätt. För att begränsa mitt arbete har jag valt att utgå från de båda fackförbunden för lärare i Sverige, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund och jämföra deras ställningstagande i frågan.

Både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund lyfter fram problemet med ökad arbetsbelastning för lärare i sina fackförbundstidningar. Med min undersökning vill jag komma fram till hur lärares ökade arbetsbörda ser ut idag och hur lärares arbetssituation skildras i Lärarnas Riksförbunds medlemstidning Skolvärlden respektive Lärarförbundets medlemstidning Lärarnas tidning. Jag vill också undersöka vad de olika förbunden anser orsaka ökad arbetsbörda; vad ökad arbetsbelastning innebär för läraryrket; vad förbunden gör för att förbättra arbetssituationen för lärare samt granska de fackliga avtalen i förhållande till ökad arbetsbelastning.

1.3 Problemformulering

För att granska lärares arbetssituation i förhållande till ökad arbetsbörda har jag främst utgått från de två fackförbundstidningar som Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ger ut. Jag har läst och jämfört tidigare forskning och undersökningar, rapporter, artiklar, inlägg och debatter i de båda fackförbundstidningarna samt annan litteratur som tar upp eller diskuterar ökad arbetsbörda inom läraryrket. Som grund för mitt arbete ligger Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds förhållningssätt till ökad arbetsbörda. Främst vill jag undersöka hur de båda fackförbunden skildrar ökad arbetsbelastning för dagens lärare; om de är eniga om hur lärares arbetssituation ser ut; om ökad arbetsbelastning för lärare uppmärksammas och debatteras likartat i de båda fackförbundstidningarna samt vad som eventuellt görs för att förbättra arbetssituationen för lärare. För att komma fram till hur de båda förbunden förhåller sig till ökad arbetsbelastning för lärare har jag utgått från följande begrepp:

Omstrukturering Högre krav Decentralisering Tidsbrist

Vad ökad arbetsbelastning leder till

3. Teoretisk ram

Utgångspunkten för mitt arbete har varit undersökningar gjorda av de båda lärarförbunden. Jag har också läst och använt mig av Andy Hargreaves, professor vid Ontario Institute for Studies in Education - Kanada, som skrivit boken Läraren i det postmoderna samhället (1994) samt avhandlingen Lärare av idag - Om konstitueringen av identitet och roll (2008) av Göran Brante, universitetsadjunkt i pedagogik.

Lärarförbundets utredning I rättan tid – Lärarförbundets utredning om arbetstid och

arbetsorganisation (2004) behandlar bland annat läraryrkets utveckling i förhållande till

arbetstiden, forskning rörande arbetstid och arbetsorganisation, troliga samband mellan arbetstid och den ökande stressen bland lärare samt olika förhållanden som lett fram till att situationen för lärare ser ut som den gör idag. Utredningen tar också upp lärares arbetstider och vilken inverkan arbetstidssystemet har på lärarnas arbetsmiljö samt läraryrkets utveckling.

Utredningen grundar sig på lärares aktuella arbetssituation där många lärare uppger att de har en hög arbetsbelastning, att utrymme saknas för raster och pauser och att det inte finns tid för återhämtning eller för att varva ned.

Lärarnas Riksförbunds Arbetsmiljöundersökning (2005) baseras på enkätundersökningar där förbundets medlemmar bland annat besvarat frågor rörande arbetssituationen där återhämtning och förtroende för skolledningen tas upp som viktiga faktorer för att lärare ska orka genomföra sitt läraruppdrag. Med i undersökningen finns också medlemmarnas egna kommentarer kring sin arbetssituation där stress, oro, olustkänsla och sjukskrivningar på grund av ökad arbetsbelastning är vanligt förekommande.

Lärares arbetstid (2008) är en skrift från Lärarnas Riksförbund där man konkret tar upp

reglerna kring lärares arbetstid då svenska lärare i dag arbetar med en rad olika avtalssystem. Skriften beskriver arbetstidsystemet för lärare med ferieanställning vilket gäller för de flesta lärare i Sverige (en mindre andel lärare är anställda med semestervillkor, detta gäller främst inom de fristående skolorna). Broschyren är avsedd att kunna användas av lärare, skolledare och fackliga företrädare som stöd i lokala diskussioner om hur lärararbetet ska organiseras.

3.1 Begrepp inom ämnet ökad arbetsbelastning

Jag har valt att utgå från fem begrepp som ofta förekommer i de undersökningar och den litteratur jag läst i samband med ökad arbetsbörda för lärare och satt dem i relation till det artiklar och reportage som skrivits i de båda fackförbundens tidningar under perioden 2007-2009. Begreppen är följande:

1. Omstrukturering 2. Högre krav

3. Decentralisering av skolan 4. Tidsbrist

5. Vad ökad arbetsbörda leder till

3.1.1 Omstrukturering

Den svenska skolan befinner sig just nu i en modern utveckling som främst kännetecknas av högt tempo, teknologisk framgång, kulturellt mångfald, nya rön och forskningsresultat samtidigt som skolan fortsätter att arbeta utifrån starkt traditionella skolsystem och föga

flexibla strukturer. Detta leder till att lärare ofta väljer mellan att hålla kvar vid det gamla och vara säker på sin roll eller låta sig kastas in nya förhållningssätt för att hänga med i utvecklingen, vilket i praktiken leder till att många lärare väljer att kombinera de båda förhållningssätten utefter deras förmåga och kunskap. Lärarrollen omfattar ständigt nya problem, uppgifter och ansvar och problem uppstår då den gamla rollen inte förändras tillräckligt snabbt för att ge utrymme för den nya. Den ökade förändringstakten – som var tänkt som en positiv förändring för skolan, gör i stället att både lärare och skolledare istället upplever stor överbelastning vad gäller deras arbete. Skärpt kontroll uppifrån samt allt fler arbetsuppgifter gör dessutom att klyftan mellan administration och undervisning blir större vilket förstärker lärarkårens motstånd mot förändringar (Hargreaves, 1994).

Göran Brante menar att läroplansförändringarna och de förändringar som följde i läroplanens spår under 90-talet är en betydande orsak till lärares ökade sjukskrivningstal och lärares utbrändhetsdiagnoser runt år 2000, dels eftersom dessa sammanfaller i tiden och dels eftersom många av förändringarna leder till minskad kontroll, identitetsosäkerhet och brytande av traditionella och förväntade förhållanden för lärare. Återkommande förändringar vad gäller läroplaner, kursplaner, anställningsförhållanden, anställningsvillkor, arbetstidsförändringar och nya arbetsuppgifter är några av de omständigheter som försvårar möjligheterna för lärare att utföra sitt uppdrag på bästa sätt (Brante, 2008).

Brante, liksom Hargreaves, diskuterar kring lärararbetets förändrade karaktär sedan 1980-talet som båda författare anser har ökat både vad gäller komplexitet och intensitet. Med hänvisning till detta ställer sig Brante frågande till om lärare har en reell möjlighet att genomföra sitt uppdrag och han antar att den förändrade situationen för lärare kan ses som en orsak till att läraryrkets status har sjunkit, både ekonomiskt och socialt, vilket bland annat visar sig genom en ökande kvinnodominans inom yrket, ett sjunkande betygsgenomsnitt för sökande till lärarutbildningen, reallönesänkning och att lärares auktoritet inte är en självklarhet som den var tidigare (Brante, 2008).

Kärnan i lärararbetet är undervisningen och i de centrala avtalen var mängden undervisning tidigare reglerad. Numera innehåller de centrala avtalen dock inga sådana regler och denna avreglering har medfört problem för många lärare. Allt för många arbetsgivare har använt avregleringen som en möjlighet att öka undervisningsmängden per lärare, snarare än att söka

nya och bättre metoder att organisera lärares arbete, vilket var avsikten med förändringen (Skolvärlden nr 17/08).

3.1.2 Högre krav

Dagligen upplever lärare i Sverige hur antalet elever per lärare blir allt högre, att skolor slås ihop eller stängs ned, ständiga nedskärningar både vad gäller personal och material samtidigt som det ställs allt högre krav på lärarna. En klar majoritet av lärare säger sig ha fått en ökad arbetsbelastning de senaste tio åren. Det visar en undersökning gjord på uppdrag av Lärarnas tidning där 76 procent av de tillfrågade lärarna uppger att deras arbetsbelastning ökat, 20 procent menar att arbetsbelastningen är oförändrad medan endast 3 procent upplever att arbetsbelastningen minskat. De arbetsuppgifter som ökad mest är de administrativa (Lärarnas tidning nr 2/09). Allt fler kommuner fattar beslut om nedskärningar och lärare varslas samtidigt som alla är överens om att vi borde satsa mer på skolan. Lärare förväntas idag ta ett större ansvar både för den undervisning de bedriver samt för de elever de undervisar. Direktiven för vad undervisningen bör innehålla är otydliga och det verkar inte finnas några tak för hur många elever en lärare bör bära ansvar för. De uppsatta målen i läroplanen är många och otydliga samtidigt som det finns ett krav på rättvisa omdömen och betyg. Läraren förväntas vara korrekt och professionell i sitt arbete både gentemot elever och gentemot skolledning men vet sällan med säkerhet vad som krävs av honom eller henne som lärare. Dessa högre krav- eller intensifiering av läraryrket förväxlas lätt med professionalism vilket ironiskt nog leder till ännu högre krav.

Arbetsmiljöupplysningen tar i sin rapport Hög arbetsbelastning för lärare (2009) upp att läraryrket består allt mer av administrativa uppgifter, det ställs stora krav på flexibilitet - vilket också är tydligt i dagens platsannonser. Lärarutbildningen förbereder inte lärarstudenter tillräckligt väl för dessa administrativa arbetsuppgifter vilket gör att nyexaminerade lärare är dåligt rustade för den verklighet de möter när de börjar arbeta i skolan. Önskan om att undervisa som fortfarande är de flesta lärares ambition uppfylls inte vilket leder till att många unga lärare känner sig otillräckliga. Detta resonemang delas av Börje Åström (ombudsman på Lärarnas Riksförbund) som beskriver de nyutbildade lärarnas situation som extra svår då de inte har någon erfarenhet och därför inte vet vad som rimligen kan krävas av dem som lärare. De ambitioner de hade som lärarstudenter är svåra att realisera i verkligheten och får till följd att många nyblivna lärare känner sig otillräckliga, vilket i värsta fall kan leda till stress eller utbrändhet (Arbetslivsinstitutet, 2002).

3.1.3 Decentralisering av den svenska skolan

Decentraliseringen i början av 1990-talet innebar bland annat att statbidragssystemet ändrades så att kommunerna fick möjlighet att själva avgöra hur statsbidragen fördelades mellan olika kommunala ansvarsområden vilket innebär att olika kommuner nu kan välja att prioritera skolan och dess behov olika. Elevkostnaderna skiljer sig åt beroende på vilken kommun eleven tillhör och lärartätheten ser också annorlunda ut beroende på kommun. Att decentraliseringen av den svenska skolan innebar en stor och omvälvande förändring för skolan är alla inblandade parter överens om men det råder oenighet kring huruvida förändringen var positiv eller negativ. Lärare påverkas naturligtvis av förändringen i sig men också av att staten, kommunförbundet och de två olika fackförbunden inte är eniga (IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 14 feb 2005).

Många är negativt inställda till kommunaliseringen av skolan men enligt Svenska kommunförbundet är en stor majoritet av Sveriges lärare och elever nöjda med skolan. Resultaten anses vara bättre nu än tidigare och elever och lärare blir allt mer engagerade i undervisningen. Decentraliseringen var en positiv förändring men denna positiva utveckling i de svenska skolorna riskerar nu att hämmas av en accelererande statlig detaljstyrning av kommunerna. Trots positiva resultat är Kommunförbundet medvetna om att allt ännu inte fungerar tillräckligt bra i den svenska skolan men lösningen ligger inte i att staten är bättre lämpad än kommunernas förtroendevalda och tjänstemän att bedöma hur skolan bör styras lokalt. Det största värdet med en decentraliserad skola är att kommuner och skolor hittar olika sätt att nå de gemensamma målen och denna utveckling hämmas alltså av den statliga kontrollen, enligt Kommunförbundet (Göteborgs Posten 17/08 2004).

Förbundsordförande Eva-Lis Sirén i Lärarförbundet förklarar i en debattartikel i Göteborgs-Posten att en statlig skola inte löser några problem. Hon påpekar att en klar majoritet av riksdagsledamöterna vill att skolan ska vara fortsatt kommunal. Frågan borde begravas och siktet ställas in på de viktiga och verkliga framtidsfrågorna. Skolan är en nationell angelägenhet och kvaliteten borde vara hög och jämn i alla skolor. Så är det inte i dag, menar hon. Nu höjs röster för att ett förstatligande av skolan kan lösa dessa brister vilket Lärarförbundet och Eva-Lis Sirén tror är helt fel fokus. Det är inte huvudmannaskapet i sig som är grunden till de problem som skolan brottas med. Sirén säger också att det är ett faktum att lärarnas status sjunkit men att utförsbacken startade långt före kommunaliseringen och är en effekt av att utbildning inte värderas så högt i Sverige längre, vare sig lönemässigt eller på

annat sätt. Statlig anställning är inte synonymt med hög status. Det finns heller inget som talar för att lärares löner eller villkor skulle bli bättre med staten som huvudman och att det är en grov missuppfattning att kvaliteten var hög och jämn före kommunaliseringen. Skolan var mer likformig, men inte mer likvärdig. Skillnaden i lärartäthet mellan kommunerna var större när staten var huvudman än i dag. Kostnaderna och betygen varierade också stort, då liksom nu, enligt Eva-Lis Sirén (Göteborgs-Posten 23/05 2008).

Förbundsordförande Metta Fjelkner i Lärarnas Riksförbund presenterar 2008 en rapport där LR yrkar på ett statligt huvudmannaskap för skolan. Hon beskriver hur förbundet under de gångna 17 åren sedan kommunaliseringen av skolan försökt finna fördelar med det kommunala huvudmannaskapet men tvingats konstatera att skolan är mindre likvärdig i dag än före kommunaliseringen. De som förlorar mest på detta är eleverna. Lärarnas Riksförbund kräver att skolan återförs till staten för att locka de bästa studenterna till läraryrket. Studenterna med de bästa betygen väljer bort läraryrket. Det beror bland annat på att läraryrket förlorade status i samband med att skolan kommunaliserades 1991. För lärarnas del måste det löna sig att vara akademiskt högutbildad. Det är inte rimligt att lärare ska jämföras lönemässigt med kommunala yrkesgrupper med betydligt kortare utbildning. Lärarnas utbildning och deras arbetsuppgifter måste värderas på ett sätt som är relevant för ett akademiskt yrke. Fjelkner och förbundsstyrelsen menar att de är väl medvetna om att det för närvarande inte finns en politisk majoritet för ett ändrat huvudmannaskap, men gör ändå bedömningen att frågan är så principiellt viktigt att Lärarnas Riksförbund kommer att ta på sitt ansvar att huvudmannaskapet blir en huvudfråga i skoldebatten. Det kommunala huvudmannaskapet för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning måste på sikt åligga staten. Det finns enligt Fjelkners bedömning ingen annan väg att gå för att förbättra likvärdigheten för eleverna och arbetsvillkoren för lärarna. Metta Fjelkner menar vidare att om intensionerna i regeringens föreslagna reformer, vilka Lärarnas Riksförbund står bakom, ska lyckas, så måste staten ha ett ökat ansvar för skolan (Skolan behöver ett statligt

huvudmannaskap, Lärarnas Riksförbunds kongress 2008).

3.1.4 Tidsbrist

Lärarnas situation måste förändras om de inte ska gå under på grund av skuldkänslor, tidspress och alla nya arbetsuppgifter de ställs inför. Tiden är en central dimension i lärarens arbete, tiden, eller brist på tid, hindrar lärare från att genomföra det de vill – förverkliga sina

önskemål. Tiden räcker inte till, det krävs att läraren gör prioriteringar för att hinna med de mest väsentliga arbetsuppgifterna (Hargreaves, 1994).

Lärarnas arbete utanför klassrummet – och framför allt hur den tiden utnyttjas – har blivit ett omdebatterat ämne mellan lärare och administration (skolledning och kommun). I synnerhet diskuteras huruvida lärarna själva ska få bestämma vad de ska använda den undervisningsfria tiden åt. Det har visat sig att skolorna har en tendens att styras av administrativa regelverk vilket gör att många lärare känner sig övervakade i sitt arbete. Den undervisningsfria tiden har kommit att ersättas av förberedelsetid, planeringstid, tid för möten och så vidare för att på så sätt öka produktiviteten, kontrollen och övervakningen och undvika ”slöseri” med tid. Tanken bakom kommunaliseringen var ekonomiskt självstyre och skolbaserad personalutveckling men kontrollen över läroplaner, utvärderingar och själva läraryrket är, eller är på väg att bli allt mer central- och detaljstyrda. Lärare möter ständigt krav på att lägga mer tid på samarbete, samtidigt som det finns allt mindre att samarbeta om eftersom de stora direktiven redan är givna (Hargreaves, 1994).

Något som styrker Hargreaves teorier är en undersökning gjord på uppdrag av Lärarnas tidning som visar att lärarna är den yrkesgrupp som har den sämsta psykosociala miljön av alla yrken. Stressen beror på känslan av att aldrig hinna med de arbetsuppgifter man ålagts. Lärare upplever ofta att de inte har tillräckligt med tid för att slutföra sitt arbete, att arbetsuppgifterna har blivit fler och att arbetets intensitet har ökat. Detta skapar en konflikt mellan kraven man ställer på sig själv och de yttre möjligheterna, vilket leder till ökad stress och otillfredsställelse. Många lärare har också svårigheter med att dra en gräns mellan vad som är arbete och fritid (Lärarnas Tidning nr 2/09).

Tid kan upplevas på olika sätt menar Hargreaves som i sin bok refererar till Edward Halls modell som visar på en åtskillnad mellan monokrona och polykrona tidsuppfattningar. De personer (lärare) som gör en sak i taget, är måna om att hålla tidsplaner och låter slutförandet av planerade projekt gå före mänskliga relationer har en monokron tidsuppfattning. Motsatsen är den polykrona tidsuppfattningen som innebär att man kan göra flera saker samtidigt, är mer intresserad av att utföra uppgifter väl än att hålla sig inom den angivna tidsramen samt är lyhörd för relationer. Hargreaves beskriver att i västvärlden är den monokrona tidsuppfattningen generellt den dominerande medan skolans verklighet präglas av den polykrona tidsuppfattningen då den är komplex och relationstät. Här uppstår

kommunikationsproblem och enligt Hargreaves kan detta vara en av orsakerna till att beslut och reformer inom skolan motarbetas eller misslyckas (Hargreaves, 1994).

Denna teori kan jämföras med en situation då läraren, just som eleverna arbetar som flitigast, avbryter lektionen för att schemat visar att lektionen är slut. De verksamheter som bygger sitt arbete på en sådan tidsuppfattning ser till att organisationen slutför sitt arbete på angiven tid men de människor som ”drabbas” av denna tidsuppfattning har en tendens att uppleva sin arbetsdag som stressad. De hinner inte slutföra sin uppgift förrän det är dags att skynda till nästa.

Ju högre upp i åldersklasserna man kommer, desto mer präglade är lärarna av den monokrona tidsuppfattningen. På högstadiet och på gymnasiet är schemat indelat i lektionspass, elever har olika lärare i olika ämnen och undervisningen är förlagd till flera salar vilket leder till ett tidspressat och oflexibelt schema. Lärare som arbetar i lägre årskurser tenderar att vara av en mer polykron tidsuppfattning, de måste vara mer flexibla och ha förmåga att anpassa undervisningen efter eleverna. Det är också mer vanligt förekommande att lärare på låg- och mellanstadiet arbetar med schemaöverskridande projekt och teman än lärare för äldre barn (Ibid.).

3.1.5 Vad ökad arbetsbelastning leder till

Omstruktureringar, nya och fler arbetsuppgifter och nedskärningar under de senaste tjugo åren har orsakat hög psykisk belastning bland lärare vilket i sin tur har lett till psykisk ohälsa. Lärare arbetar i en konfliktfylld organisation med höga krav på lärarna som yrkesgrupp samtidigt som de har förhållandevis lite självbestämmande. Många lärare har dessutom en arbetsmoral som är byggd på pliktkänsla, duktighet och noggrannhet vilket inte stämmer överens med begrepp som produktivitet och effektivitet som blir allt vanligare i dagens skolorganisation. När villkoren för arbetet förändras och de ekonomiska resurserna samt tiden för att utföra arbetet minskar är det nödvändigt att man som lärare vet vad som förväntas av en. Den osäkerhet som annars kan uppstå gör att många lärare upplever att de inte utför det uppdrag som förväntas av dem, vilket kan leda till olustkänsla, utbrändhet, depression eller andra stressrelaterade sjukdomar (Lärarnas tidning nr 2/09).

Ökade arbetsbördor i samband med stress leder ofta till utbrändhet vilket visar sig genom att den drabbade upplever en gradvis förlust av idealism, energi och sämre motståndskraft mot

sjukdomar. Vanligt är också allmänt ökat missnöje, pessimism, frånvaro och ineffektivitet i arbetet. Utbrändhet kan liknas vid fysisk, emotionell och mental utmattning och är en av de svåraste formerna av stress. Lärare och skolledare löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa då de arbetar i konfliktfylld organisation under ständig förändring (Ibid.).

Göran Brante diskuterar i en intervju gjord av Skolporten (2008) kring sin avhandling de faktorer kan leda till att läraryrket framstår som komplicerat och intensivt. Han menar att lärarnas villkor har försämrats på grund av de stora förändringar läraryrket genomgått sedan mitten av nittiotalet och som innebar att lärare upplevde en försämrad kontroll över yrket. Det är framförallt två stora förändringar som påverkade lärare negativt; den nya läroplanen, Lpo

94 och att arbetsplatsbelagd tid infördes. Dessa förändringar gjorde att många lärare kände sig

osäkra på sina arbetsuppgifter, de blev alienerade i förhållande till yrket vilket visade sig konkret i psykiska besvär, sjukskrivningar och utbrändhet. Lärare som tappar sin arbetsmotivation och sitt engagemang har ingen möjlighet att utföra ett bra arbete vilket inte bara försämrar deras hälsa utan också elevernas studieresultat. Brante menar att lärarnas försämrade villkor genom otaliga förändringar i skolan är en direkt orsak till de allt sämre resultaten eleverna presterar idag. Avhandlingen tar också upp hur svårt och mångfasetterat läraryrket är och hur skulden läggs på lärarna och inte på politikerna när skolan inte fungerar. Lösningen på dessa problem är enligt Brante ännu en förändring inom skolan, nämligen den att lärarens position förstärks genom att politikerna (och inte lärarna själva) tar ansvar för att ge lärare bättre och tydligare arbetsvillkor (Skolporten, 2008).

4. Metod

Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning kring ökad arbetsbelastning för lärare genom att analysera och tolka de båda lärarfackförbundens förhållningssätt till ämnet. Metodavsnittet presenteras enligt följande rubriker: val av metod, urval, genomförande samt en kort beskrivning av de båda fackförbunden.

4.1 Val av metod

Mitt arbete bygger på en jämförelse mellan de båda förbundens sätt att skildra lärares ökade arbetsbörda i deras medlemstidningar under perioden 2007-2009 samt litteraturstudier som tar upp och diskuterar kring ökad arbetsbelastning för lärare. I Vetenskaplig metod (2003)

beskriver Rolf Ejvegård, professor vid Linköpings universitet, komparation som vanligt förekommande inom många vetenskaper. Han menar dock att metoden är svår av den enkla anledningen att det inte utan vidare går att göra jämförelser mellan till exempel olika samhällsföreteelser. Jämförelserna måste ha en relevans för den frågeställning man förelagt sig och förklara en viss företeelse som man har mycket fakta om. Ejvegård (2003) menar att metoden bör tillämpas med stor försiktighet och att man vid komparation bör tänka på följande:

a. Man måste utgå från enheter som går att jämföra.

b. Före jämförelsen behöver man generalisera de företeelser som skall jämföras. c. Såväl likheter som olikheter skall beskrivas.

Jag har valt att utföra en kvalitativ textanalys. I Vetenskapligt tänkande (2004) förklarar Jan Hartman, filosofie doktor och universitetslektor vid Lunds universitet, att kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker förstå hur människor upplever sig själva och sin omgivning. Med en sådan undersökning försöker man komma åt något subjektivt. Det man undersöker är inte något man kan mäta, och resultatet är inte något som kan presenteras med numeriska värden. Denna typ av metod har sin tillämning särskilt inom samhälls- och beteendevetenskaperna, där människan, antingen betraktad som individ eller i ett samhälleligt sammanhang, står i centrum. Mitt arbete grundar sig således på noggrann läsning av olika artiklar där jag tagit fasta på det mest väsentliga både vad gäller helheten och kontexten och därefter knutit an det jag analyserat med tidigare forskning i ämnet. Jag har sedan gjort en jämförelse mellan de båda fackförbundens ståndpunkter på basis av deras sätt att framställa lärares ökade arbetsbörda i deras medlemstidningar.

4.2 Urval

Jag har först och främst utgått från artiklar skrivna av de båda fackförbunden för lärare men jag har också använt mig av tidigare forskning som berör ämnet samt informationssökning på Internet. De sökord jag då använde var: ”ökad arbetsbelastning för lärare” samt ”utbrändhet bland lärare”. De artiklar som presenteras i mitt arbete är nyhetsartiklar, ledare och debattartiklar främst från förbundens medlemstidningar men också från dagspress. Artiklarna kommer från följande tidningar: Skolvärlden (2007-2009), Lärarnas tidning (2007-2009), Göteborgs-Posten (2008-05-23, 2004-08-17), Skolporten (2008-12-05).

4.3 Genomförande

Jag har utgått från undersökningar, artiklar och debatter i Lärarnas Riksförbundstidning

Skolvärlden samt Lärarförbundets Lärartidningen och även sökt information angående ökad

arbetsbelastning för lärare via Internet. Jag har analyserat varje enskild artikel, reportage och undersökning för sig för att sedan kunna göra jämförelser mellan det jag studerat i förhållande till arbetsbelastning och fackförbundstillhörighet. Slutsatserna av dessa jämförelser, tillsammans med annan litteratur i ämnet, har jag sammanställt i resultatavsnittet. Valet av denna metod beskriver Hartman (2004) som en analys bestående av två moment som kan särskiljas samtidigt som de påverkar varandra. Hartman beskriver det ena momentet som en avkodning av den information man samlat in och det andra momentet för tolkning.

Jag vill undersöka lärares ökade arbetsbelastning genom att göra en jämförelse mellan de två lärarfackförbundens sätt att skildra detta. De företeelser som jag framförallt vill undersöka inom ämnet ökad arbetsbörda för lärare är; omstrukturering, högre krav, decentralisering, tidsbrist och vad ökad arbetsbelastning leder till. I resultatavsnittet kommer jag att redovisa skillnader och likheter mellan de båda fackförbundens sätt att skildra lärares arbetssituation. Jag är medveten om att denna metod inte ger en entydig bild av hur arbetssituationen ser ut för lärare idag. Att undersöka ökad arbetsbörda för lärare ur ett bredare perspektiv hade varit alltför tidskrävande och gett ett alltför brett resultat vilket är anledningen till att jag valt att begränsa mitt arbete genom att endast och jämföra fackförbundens artiklar i ämnet och sedan styrkt det jag kommit fram till med hjälp av annan litteratur och tidigare forskning som behandlat ökad arbetsbörda för lärare.

Arbetet grundar sig på information kring hur lärares ökade arbetsbörda skildras i facklitteratur, rapporter, reportage samt artiklar från fackförbundstidningar. Jag har också granskat debatter och inlägg av olika personer och organisationer på Internet för att söka stöd i de teorier och påståenden som den tidigare informationssökningen inneburit. Jag har i mitt arbete sökt och analyserat de likheter och skillnader som finns mellan de båda fackförbundens publicerade artiklar och undersökningar vad gäller ökad arbetsbörda för lärare. Arbetet består av en jämförelse mellan de båda fackförbundens medlemstidningar, information från olika undersökningar och rapporter gjorda av fackförbunden samt vissa teorier från litteratur som berör ämnet. Jag har begränsat mitt arbete genom att utgå från fem nyckelord som är ofta förekommande i de texter jag studerat; omstrukturering, höga krav, decentralisering av skolan, tidsbrist och slutligen vad ökad arbetsbörda leder till.

Mitt arbete började med insamling av information kring lärares ökade arbetsbelastning som följdes av läsning, analys och en jämförelse av de olika artiklar förbunden skrivit under de senaste tre åren. Arbetet har varit mycket tidskrävande men samtidigt givit en god generell bild av hur de båda förbunden förhåller sig till lärares ökade arbetsbelastning. Jag valde att begränsa min undersökning genom att endast granska de båda fackförbundens artiklar, rapporter och undersökningar kring ökad arbetsbelastning under en begränsad tid och för att få ett så brett och generellt resultat som möjligt har jag valt att inte undersöka enskilda områden, skolor eller lärares förhållningssätt till ökad arbetsbörda inom läraryrket genom enkäter. Jag vill med mitt arbete ge en generell och bred bild av hur arbetssituationen för dagens lärare ser ut enligt de fackförbund som representerar alla lärare i Sverige.

Jag presenterar de fackliga avtalen i bakgrundsavsnittet och själva artikelanalyserna ingår i resultatavsnittet där jag också sammanställt de resultat jag kommit fram till.

4.4 Kort beskrivning av lärarfackförbunden

Lärarnas Riksförbund

Fackförbundet bildades 1884 som ”Svenska lärarsällskapet” och fungerade som en förening mellan lärare vid de allmänna läroverken. Namnet Lärarnas Riksförbund (LR) togs först 1964. Lärarnas Riksförbund är ett yrkesförbund för lärare och studie- och yrkesvägledare. Lärarstudenter omfattas av en egen organisation inom fackförbundet. Skolledare/rektorer och obehöriga lärare kan inte ansluta sig till förbundet. På så sätt anser sig förbundet kunna företräda professionella lärares sak och intressen. Förbundsordförande är Metta Fjelkner. LR är ett av de största fackförbunden inom Saco med sina 78 000 medlemmar, av dessa är 55 600 yrkesverksamma, 17 000 studerande och 5000 pensionärer. 67 procent av de yrkesverksamma är kvinnor. Den största gruppen medlemmar arbetar på gymnasiet.

Lärarförbundet

Lärarförbundet bildades 1991 men har föregåtts av en rad olika organisationer för lärare. Den äldsta är ”Sveriges Allmänna folkskollärarförening” vilken var olika föreningar för folkskollärare som gick samman och bildades 1880. Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund för lärare av alla kategorier, studie- och yrkesvägledare, skolledare och lärarstuderande. Förbundet vill tillsammans med sina medlemmar göra läraryrket till en stark profession med stort inflytande över skolan och arbetsvillkoren för lärare.

Förbundsordförande är Eva-Lis Sirén. Lärarförbundet ingår i TCO och förbundets medlemsantal är 223 335. Av dessa var 177 020 yrkesverksamma, 23 776 studerande, 22 525 pensionerade och 14 passiva. 182 520 av medlemmarna var kvinnor och 40 815 var män. 82 procent av medlemmarna är kvinnor. Den största gruppen medlemmar arbetar i grundskolan

5. Resultat

Jag har med mitt arbete kommit fram till att de båda fackförbunden för lärare i Sverige anser att lärares arbetsbörda är hög och att den bör åtgärdas. Vad som är ökad arbetsbelastning, orsakerna till den och hur man bäst löser problemet har de båda förbunden i vissa fall dock delade meningar om. De jämförelser jag gjort mellan artiklar i de båda förbundens medlemstidningar visar vad de är eniga om och vad som skiljer förbunden åt vad gäller ökad arbetsbelastning för lärare. Jag har valt att presentera resultatet efter de nyckelord som ligger till grund för mitt arbete; omstrukturering, högre krav, decentralisering och vad ökad arbetsbelastning leder till.

Redan 2001 var Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är överens om att ökad arbetsbelastning för lärare är ett stort problem vilket resulterade i ett gemensamt avtal för bättre arbetsmiljö och minskad arbetsbelastning – ÖLA 00. Den ökade arbetsbelastningen är en av huvudfrågorna i avtalsförhandlingarna i ÖLA 00 som innehåller bestämmelser vilka tvingar arbetsgivaren att i samverkan med de fackliga organisationerna vidta åtgärder för att förbättra lärares arbetssituation. Exempel på åtgärder är att arbetstiden bör fördelas med en jämn utläggning över verksamhetsåret och omfatta minst tre perioder, att arbetsuppgifterna ska rymmas inom arbetstiden, att planeringen av arbetet ska, med utgångspunkt från verksamhetens behov, ske på sådant sätt att arbetsinnehållet anpassas till lärares olika förutsättningar och att arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att lärare inte utsätts för fysiska och psykiska belastningar som kan medföra ohälsa (Lärares arbetstid och

arbetsbelastning, Lärarnas Riksförbund, 2001).

Efter att ha studerat artiklar och debatter i de senaste årens fackliga tidskrifter för lärare kan jag konstatera att arbetsbelastningen inte minskat utan snarare ökat under de år som gått sedan avtalet skrevs. De båda fackförbunden har under de senaste två åren kontinuerligt tagit upp ökad arbetsbelastning som ett problem i sina fackförbundstidningar. Jag ser dock en skillnad

mellan de båda förbunden vad gäller att framställningen av ökad arbetsbörda och orsakerna till den. Lärarnas Riksförbund har inte lika många artiklar som ger konkreta exempel på ökad arbetsbelastning för lärare. Man väljer i stället att fokusera på vilka lösningar förbundet har kring ökad arbetsbörda som till exempel höjda löner, ökad status inom läraryrket och tydlig reglering av arbetstiden. Exempel på detta är utdrag ur följande artikel från Lärarnas Riksförbund:

Den successivt förändrade styrningen av skolan har medfört att läraruppdraget har förändrats och vidgats. Detta och många andra faktorer har bidragit till att lärarnas arbete blivit mer komplext. Denna förändrade verklighet kräver en ny syn på arbetstid och arbetsorganisation. Lärarnas profession och autonomi bör förstärkas. Ramarna för arbetstiden måste vara tydliga och alla som arbetar inom skolan ska veta vem som har ansvar för vad och vilka rutiner som gäller om man arbetar utöver fastställd tid. Lärares ökade arbetsbelastning är något som bör uppmärksammas mer på lärarutbildningen, på skolorna och i det fackliga arbetet. Allt fler lärare väljer att lämna läraryrket visar siffror som SCB (Statistiska centralbyrån) tagit fram. Närmast en fjärdedel av alla som tagit lärarexamen arbetar inte som lärare. De flesta som väljer att lämna yrket är de lärare som har utbildning för gymnasiet eller grundskolans senare år. Enligt Lärarnas riksförbund visar undersökningen tydligt att lärarnas arbetsvillkor inte har förbättrats. Kommunerna har inte värdesatt lärarnas arbete genom att hålla lönerna nere och försämra arbetsvillkoren (Skolvärlden nr1/08).

Lärarförbundet har fler artiklar vad gäller ökad arbetsbelastning i sin förbundstidning och de belyser problemet genom att ta upp konkreta lärarsituationer där de fokuserar på orsaker till ökad arbetsbelastning som till exempel stress, större barngrupper, utvärderingar, dokumentation och möten av olika slag. Exempel på detta är följande utdrag av en artikel från Lärarförbundet:

Från att ha varit en glad, engagerad och ambitiös 1-7 lärare som älskade barnen och sitt jobb, förvandlades Natalie Wilmert på några månader till en djupt deprimerad, svårt sömnstörd ung kvinna med ihållande värk i hela kroppen. Det var en serie svåra omständigheter kopplade till jobbet som utlöste utmattningsdepressionen. Bland annat utsattes hon och hennes familj för upprepade trakasserier när deras brevlåda vi villan sprängdes av några elever som känt sig kritiserade under lektionerna. – Men redan innan hade jag en tung börda med engagemang i många av skolans projekt, samtidigt som jag ensam skulle klara 30 sjuor till godkänt i svenska. Många av dem behövde mycket stöd. Ett stöd som jag inte fick hjälp med (Lärarnas tidning nr 8/09).

Ökad arbetsbörda för lärare orsakas av flera faktorer som ofta hänger samman. I slutet av 1990-talet förändrades lärarnas arbete drastiskt. Förskolan fördes in under skollagen och har en egen läroplan sedan 1998. Sverige genomgick en ekonomisk kris samtidigt som styrdokumenten förändrades både vad gäller kurs- och läroplaner och förutsättningen för dessa (statsbidrag, avregleringar, decentralisering). I de nu gällande läroplanerna är lärarens uppdrag inte längre att förmedla kunskaper, utan att främja elevernas lärande, stödja och inspirera dem att söka kunskap och ta eget ansvar. Skolans ledning ska driva den pedagogiska utvecklingen och stötta lärare i deras arbete. De minskade resurserna i kombination med nya politiska direktiv har lett till att många lärare i dag inte har det stödet och upplever därför en osäkerhet inför yrkesrollen och vad läraruppdraget innebär. Lärare förutsätts utföra allt fler arbetsuppgifter vilket har medfört ett större ansvar och en alltför stor arbetsbörda. Nedskärningarna i skolan under 1990-talet gjorde att stödfunktioner togs bort och lärarna fick allt fler ”icke-pedagogiska” arbetsuppgifter. Följden blev att lärarna fick en orimligt hög arbetsbelastning vilket bland annat ledde till att många lärare inte längre orkar och att antalet sjukskrivna ökar. Begrepp som att ”gå in i väggen”, att bli ”utbränd” eller att drabbas av ”utmattningsdepression” har blivit allt vanligare i beskrivningen av dagens lärarsituation (Lärarnas tidning nr 7/09).

Lärare är överrepresenterade och en speciellt utsatt grupp i fråga om långtidssjukskrivningar. Anledningen till detta är att de har lågt inflytande över skolmiljö och resursanvändning och att ett lågt upplevt handlingsutrymme samverkar med höga sjukdomstal. Undersökningar har också visat att andelen lärare som upplevt besvär till följd av stress eller andra psykiska påfrestningar har ökat i många år; att drygt 25 procent av lärarna övervägde att byta yrke 2003 och en tredjedel 2006 och att lärare är besvärade av och kritiska mot att det är andra än de själva som kontrollerar och beslutar om de skolrelaterade förändringar som genomförs. Lärares autonomi har kraftigt beskurits genom att olika kontrollåtgärder, i synnerhet arbetsplatsförlagd tid har införts. Att lärare därmed betvivlar samhällets förtroende är inte förvånande. Det finns också tecken på att lärare känner osäkerhet inför sitt yrkesutövande. Det är tydligt att lärare som grupp inte mår bra och att han menar att man kan anta att mycket av det som sker i skolan och i klassrum dagligen till del beror på lärarens tänkande och handling. Lärare är trots allt ansvariga för den direkta verksamheten i klassrummet. Det kan således vara intressant att försöka undersöka vilka villkor som är grunden för lärares arbete (Brante, 2008).

De artiklar och reportage jag undersökt visar att många lärare känner olust inför sitt arbete och problemen med stress och psykisk utmattning kan relateras till de förändringar som skett inom läraryrket de senaste åren. Osäkerheten kring vad lärarrollen innebär kan vara orsaken till en moralisk stress bland många lärare. Även bristen på återhämtningsmöjligheter kan vara en bidragande orsak till en ackumulerad stress som dessutom kan resultera i fysisk förslitning. Tänkbara förklaringar till att sjukfrånvaron bland lärare har ökat markant de senaste åren är att arbetsbelastningen har blivit större samtidigt som möjligheten till pauser i arbetet och att tid för reflektion och diskussion med kollegor har minskat.

Något som försvårar arbetet med att förändra denna situation kan vara att lärarkåren är en lojal grupp . Lärare är väl medvetna om den höga arbetsbelastningen men det är ett ämne som sällan diskuteras på allvar utanför fikarummen. Som goda tjänstemän ställer de flesta lärare upp på demokratiskt fattade beslut och gör sitt bästa för att utföra det arbete man pålagts. Att öppet erkänna att man inte klarar av att utföra sitt arbete, eller be om hjälp och stöd från kollegor och skolledare anses av många lärare som ett misslyckande. Detta leder till att alltför många lärare tvingas ta medicin för att orka utföra sitt arbete med ökande sjukfrånvaro och stressrelaterade sjukdomar som följd.

5.1 Jämförelse mellan fackförbundstidningarnas sätt att skildra ökad arbetsbelastning

5.1.1 Omstrukturering

I Lärarnas Riksförbunds medlemstidning ger man uttryck för en svag negativ inställning till förändringar inom skolan. De omstruktureringar som ändå genomförs bör vara få och hålla över längre tid. Lärarnas Riksförbund anser också att de senaste årens organisatoriska förändringar har lett till påtvingat samarbete och att lärare inte haft tid för reflektion och återhämtning vilket påverkat läraryrket negativt. Lärarförbundet är mer positivt inställda till omstruktureringar även de menar att det finns brister. Lärarförbundet efterlyser utvärderingar av omstruktureringarna för att på så sätt försäkra sig om att de verkligen fungerar och ger önskat resultat.

Lärarnas Riksförbund angående omstruktureringar inom skolan

Varje regering sätter sin prägel på den politik som förs och detta gäller även skolan, men enligt LR finns det anledning att gå varsamt fram när det gäller förändringar inom skolans område. Förändringar tar lång tid och det krävs stora resurser till genomförandet av dem. Det

är också viktigt att elever, föräldrar och lärare kan lita på att viktiga förändringar håller över en längre tid, otydlighet om vad som kommer att gälla skapar en stor osäkerhet. LR menar att det är dags att börja betrakta skola och utbildning som infrastruktur där politikerna tar ansvar för att sträva efter så breda lösningar som möjligt. (Skolvärlden nr 19/07)

Många av de senaste årens organisatoriska förändringar har skapat frustration och vissa har gått emot centrala värden i lärarnas yrkesidentitet. De senaste årens förändringar har lett till att lärare inte haft tid eller utrymme för djupare reflektion. Påtvingat samarbete är annan förändring som många lärare, främst på gymnasiet ansett som något negativt. Ämnesövergripande arbetslag där ökat självbestämmande för personalen var drivkraften när arbetslagen inrättades fungerar ofta inte som det var tänkt. Många lärare upplever istället ett påtvingat samarbete och försöker arbeta på det sätt de gjorde tidigare, tillsammans med kollegor som undervisar i samma ämne, parallellt med de nya ämnesövergripande arbetslagen – vilket leder till ökad arbetsbelastning (Skolvärlden nr 2/07).

Lärarförbundet angående omstruktureringar inom skolan

Förändringarna inom den svenska skolan kan uppfattas som enbart negativa då media bidrar till att ge en dyster bild av kunskapskris och låga resultat vilka skylls på de omstruktureringar skolan genomgått de senaste åren. Enligt Lärarförbundet är bilden av en dåligt fungerande skola överdriven även om förbundet menar att det finns en fallande tendens som visar på att allt fler elever inte når upp till de uppsatta målen. De förändringar som genomförts i skolan från 90-talet och framåt har inte blivit ordentligt utvärderade vilket gör att det finns för lite fakta kring orsakerna till de tendenser vi nu ser. Utan analys av orsakerna till att skolan inte fungerar som den borde är risken stor att fel åtgärder sätts in. Den svenska skolpolitiken inriktas nu på inspektioner, utvärderingar, mål och betyg trots att det inte finns något vetenskapligt stöd för att dessa insatser i sig ger bättre resultat. Lärarförbundet anser att skolans insatser bör utvärderas på en rad olika sätt men dessa måste kombineras med insatser som stöder lärarna i deras arbete (Lärarnas tidning nr 12/08).

Läraruppdraget har förändrats och vidgats på grund av den successivt förändrade styrningen av skolan. Förändringen är en av många orsaker till att lärarnas arbete blivit mer komplext. Lärarförbundsstyrelsen konstaterar i sin undersökning I rättan tid att det behövs en ny syn på arbetstid och arbetsorganisation som är baserad på den förändrade arbetssituationen för lärare. Det krävs ett ramsystem som förstärker lärarnas profession och självstyre samtidigt som det

tillgodoser behovet av skyddsregler. Dessa arbetstidsramar måste vara tydliga och klart ge besked om vem som har ansvar för vad (I rättan tid - Lärarförbundet, 2004).

5.1.2 Högre krav

Båda förbundens medlemstidningar visar att Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är helt överens om att det ställs för höga krav på lärare i dag och att det främst beror på att nya arbetsuppgifter tillkommit samtidigt som lärare förväntas utföra de tidigare arbetsuppgifterna. LR menar dock att gymnasie- och grundskolelärare är den värst utsatta gruppen medan Lärarförbundet hävdar att förskolelärare är den grupp som är mest drabbad vad gäller höga krav.

Lärarnas Riksförbund angående högre krav

Lärarnas Riksförbund menar att det måste finnas mer tid för återhämtning, eftertanke och samtal för lärarna. Läraryrket i dag är mycket krävande vilket inte riktigt blivit allmänt känt. Lärarnas Riksförbund hänvisar till uppgifter som SCB (Statistiska centralbyrån) tagit fram vilken visar att lärare har den sämsta psykosociala arbetsmiljön i Sverige. Värst är situationen för gymnasie- och grundskolelärare. Var fjärde lärare arbetar under hög anspänning och utan fullt stöd. Att ha ett yrke med hög anspänning innebär att man utsätts för höga krav och samtidigt har små möjligheter till inflytande och kontroll över sitt arbete. Arbetssituationen är mer pressad om man saknar stöd av andra och utan det stödet riskerar man sämre hälsa. Enligt LR ställs höga krav på lärare på väldigt många områden. Lärare förväntas utföra många arbetsuppgifter utöver att vara pedagoger, uppgifter som lärare inte är utbildade för har tillkommit utan att något tagits bort (Skolvärlden nr 3/09).

Lärarförbundet angående högre krav

Enligt Lärarförbundet läggs allt fler arbetsuppgifter som kräver dokumentation på lärarna utan att det administrativa stödet byggs ut. Tillförlitlig dokumentation vad gäller utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner är en viktig del av läraruppdraget men kraven blir alltför höga då lärare förväntas undervisa och genomföra en rad nya arbetsuppgifter inom samma tidsram som tidigare. Nils Eriksson, utbildningsledare och docent i sociologi vid Umeå universitet, menar att lärare är väldigt exponerade för olika krav, behov och synpunkter på sin person. Samtidigt förväntas lärare hantera elevgrupper med helt olika inställning till skolan. Eriksson menar också att lärare är en hängiven yrkesgrupp

som tar med sig problemen hem – något som ytterligare förstärker de upplevda kraven (Lärarnas Tidning nr 8/09).

Utöver undervisning består lärarnas yrke av mentorskap, utvecklingssamtal och utvärderingar. Lärare förväntas också ha en god och kontinuerlig kontakt med elevens föräldrar. Föräldrar förväntas i sin tur att vara delaktiga och veta vad som händer i skolan men det ligger på lärarens ansvar att förmedla den informationen. Allt som rör eleverna och deras skolgång ska dokumenteras och utvärderas av ansvarig lärare för att sedan förmedlas vidare till eleven och dennes föräldrar. Mycket av det administrativa arbetet som skolledare och annan skolpersonal tidigare tog sig an har nu blivit lärarnas ansvar. Särskild stor press sätts på förskolelärarna då barngrupperna blir allt större och sedan försäkringskassan kräver intyg från personalen när föräldrarna tar ut tillfällig föräldrapenning (Lärarnas tidning nr 2/09).

5.1.3 Decentralisering

Decentralisering av den svenska skolan är den fråga de båda fackförbunden är mest oeniga i. Lärarnas Riksförbund anser att kommunaliseringen av skolan var ett misstag och är för en statligt styrd skola medan Lärarförbundet däremot anser att kommunaliseringen av skolan var en positiv och nödvändig reform.

Lärarnas Riksförbund angående decentraliseringen av den svenska skolan

En undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund 2008 visade att 89 procent av 1000 tillfrågade lärare ansåg att kvaliteten inom utbildningssystemet skulle förbättras om staten hade det fulla ansvaret för skolan. Enligt LR skedde en förskjutning av lärarnas och skolans uppdrag i samband med kommunaliseringen där undervisningen fick ge vika för omsorg och fostran, arbetsmiljön för både lärare och elever försämrades, arbetsbelastningen ökade samtidigt som tillgången på kvalitativ fortbildning försämrades. Man menar också att andelen obehöriga lärare som undervisar i den svenska skolan ökat sedan kommunaliseringen. Förutsättningarna måste förbättras både för lärare och elever och detta kan endast ske med staten som huvudman, enligt LR (Nyhetsbrev från Lärarnas Riksförbund 13 maj 2008).

Förbundet anser att kommunaliseringen av skolan var ett misstag och att skolan bör återföras till staten för att förbättra lärarnas arbetssituation, höja deras status och på så sätt locka de bästa studenterna till lärarutbildningen (Debattartikel i Dagens Nyheter 13 maj 2008).

De efterlyser också den utredning om effekterna av kommunaliseringen som flera partier sagt sig vara beredda att tillsätta (Skolvärlden nr 17/08).

Lärarnas Riksförbund är däremot mycket positiva till regeringens förslag till en ny reformerad gymnasieskola då de tror att den ger större möjligheter för eleverna att klara gymnasiet. Reformen innebär att det kommer att finnas tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program i framtidens gymnasieskola (Skolvärlden nr 8/09).

Lärarförbundet angående decentraliseringen av den svenska skolan

Lärarförbundet anser liksom Svenska Kommunförbundet att en statligt styrd skola inte löser de problem skolan står inför idag - vilka inte enbart kan skyllas på kommunaliseringen 1991. Lärarförbundet menar att även andra faktorer som nya läroplaner, ny gymnasieskola och friskolereform samt den ekonomiska krisen på 90-talet bidragit till att skapa de problem och svårigheter som skolan nu står inför.

Lärarförbundet, liksom Kommunförbundet, framför ändå en viss kritik gentemot kommunaliseringen av skolan där de visar på att inte alla kommuner sköter sitt uppdrag som de borde. Kritiken riktas även till staten vad gäller lärarutbildningen som de senaste åren kritiserats mer än någon annan utbildning. Man menar att decentraliseringen tycks ha fastnat i kommunhusen och att staten behållit mycket av sin detaljstyrning, vilket hämmar lärares och rektorers inflytande över sina respektive arbetsområden. Lärarförbundet yrkar också på en ny skollag som tydligt visar på vad som är statens, kommunernas och lärarnas uppdrag, något som de flesta lärare - oavsett facktillhörlighet, länge efterfrågat (Göteborgs-Posten 2008-05-13).

5.1.4 Tidsbrist

De båda förbunden är helt överens om att det råder tidsbrist inom läraryrket. Lärares arbetstid var en huvudfråga när de två förbunden samarbetade kring avtalet ÖLA 00 vilket ledde till tydliga regleringar av lärares arbetstid. Tidsbrist är vanligt förekommande i båda förbundens medlemstidningar men det finns en liten skillnad vad gäller framställningen av problemet. Lärarnas Riksförbund framhäver att lärare bör ansvara för färre elever och få mer tid till undervisning för att råda bot mot tidsbrist medan Lärarförbundet fokuserar mer på orsakerna till problemet vilket bland annat är fler och nya arbetsuppgifter samt att skolan idag har en tendens att styras av begrepp från näringslivet vilket inte fungerar inom skolan värld.

Lärarnas Riksförbund angående tidsbrist inom läraryrket

Lärarnas arbetstidsförhållanden behöver klargöras. Lärarnas Riksförbunds egna undersökningar visar att stora delar av lärarkåren i dag arbetar utan fungerande arbetstidsregler. Detta ”gränslösa arbete” är oförenligt med gällande lag och avtal och bidrar till att många lärare upplever att arbetsbördan ständigt ökar (Lärares arbetstid, Lärarnas Riksförbund, 2008).

Lärarna måste få tid för undervisning, staten måste ta initiativ till att lärarnas arbetstidsvillkor förbättras, enligt LR. Undervisning är lärarnas centrala uppgift och för detta krävs tid. En timme mer för en ämneslärare innebär ofta en lektion med en klass med trettio elever där för- och efterarbete krävs och är nödvändigt för att undervisningen ska vara hållbar (Skolvärlden nr 17/08).

Lärare i grundskolans tidigare år har särskilda svårigheter med arbetstiden. Det är svårt att ta rast då lektioner skall förberedas och efterarbetas och mycket tid läggs ned på skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner. Många frågor angående tid och tidsbrist är gemensamma med ämneslärarnas – men inte alla. Hur arbetsbördan kan underlättas för klasslärare som har alla ämnen är en av de mest centrala frågorna för lärare i grundskolans tidigare år (Skolvärlden nr 2/09).

Christina Lundgren, medlem i Lärarnas Riksförbund, intervjuas av förbundets tidning

Skolvärlden som en ”typisk medlem”. Hon arbetar som språklärare i grundskolan och är

fackligt engagerad. Hon anser att den viktigaste frågan för Lärarnas Riksförbund borde handla om arbetsbördan och dess betydelse för lärarnas status. Färre undervisningstimmar, mindre klasser och högre lön skulle vara hennes krav om hon fick skriva en motion till LR-kongressen (Skolvärlden Nr 2/08).

Lärarförbundet angående tidsbrist inom läraryrket

En undersökning gjord av Lärarförbundet visar att en femtedel av lärarna i Sverige inte har möjlighet att ta rast under en vanlig arbetsdag. De tillfrågade lärarna anger att för lite planeringstid, för stora klasser, ständiga utvärderingar och dålig arbetsledning är orsakerna till tidsbristen. För lärare i de lägre åldrarna handlar tidsbrist om för stora barngrupper, sjukintyg, pedagogisk dokumentation och bokning av vikarier (Lärarnas Tidning nr 5/09).