Projektledare: Angelica Tegnander Projektägare: Orthex Group Examensarbete, 15 hp

(1)

1

Design och koncept: Angelica

Handtagsserie

-Framtagandet av en

handtagsserie i modern och funktionell design

Projektledare: Angelica Tegnander Projektägare: Orthex Group Examensarbete, 15 hp

Kandidatutbildning i Industridesign Mittuniversitetet, Sundsvall

2013-05-22

(2)

(3)

3

0.0 | Sammanfattning

Projektet har syftat till att formge en ny och modern

handtagsserie för Orthex Group med anledning av att dagens handtagsserie har blivit utdaterad.

Inom Orthex Group ingår varumärket Gastromax och det är även där handtaget ska ingå. Som handtagsserie i Gastromax riktar den sig till dessa användare. Gastromax vänder sig främst till konsumenter som är intresserade av matlagning och som väljer redskap med omsorg.

I den första delen av projektet har de tre faserna ur projektmetodik genomförts; utredning, planering och genomförande.

I den andra delen genomfördes projektmetodikens tre faser;

analys, kreativ fas och presentation.

Efter att olika typer av handtag studerats i användarstudier, marknadsanalyser, funktionsanalyser och greppanalyser, skissades de första förslagen fram.

Dessa förslag tillverkades och testades i användartest 1. Efter användartestet analyserades resultatet och nya förfinande testmodeller tillverkades inför användartest 2. Resultaten från användartest 2 analyserades och ledde fram till

slutresultatet; dvs. fyra olika typer av ergonomiska handtag till handtagsserien.

Förhoppningen är att handtagsserien ska komma att tillverkas.

i

(4)

(5)

5

0.1 | Innehållsförteckning

0.0 | Sammanfattning

ⁱ

1.0 | Förstudie

⁶

1.1 Introduktion 6

1.2 Vision 7

1.3 Syfte 7

1.4 Bakgrund 8

1.5 Målgrupp 9

1.6 Strategi och metodval 10 1.7 Innehåll och aktiviteter 11

2.0 | Process

¹²

2.4 | Aktivitetsanalys 18

2.5 | Funktionsanalys över handtagsserien 19

2.6 | Kravspecifikation 20

2.11.1 | Idéskisser 26

2.30 | Färgval 45

2.31 | Tillverkning av slutmodeller 46

3.0 | Resultat

⁴⁷

3.7| Slutord 58

Bilaga 1 | Enkätsvar

(6)

1.0 | ^Förstudie

1.1 Introduktion

Projektet innebär att formge en ny och modern handtagsserie för Orthex Group med anledning av att dagens handtagsserie har blivit utdaterad. Projekttiden har varit 400 timmar och startade i januari 2013 och avslutades i maj 2013 och resulterades i en slutmodell och slutrapport. Förhoppningen är att handtagsserien ska komma ut i produktion.

(7)

7

1.2 Vision

Visionen är att skapa en ny och modern handtagsserie.

Förhoppningen är att den ska komma i produktion under varumärket Gastromax och säljas med stor framgång. En förhoppning är att användarna ska uppskatta den nya designen och att den ska förenkla deras vardag.

1.3 Syfte

Syftet är att ta fram en helt ny handtagsserie då den tidigare börjar att bli förlegad.

(8)

1.4.1 Orthex Group är i dag den ledande nordiska leverantören av hushållsprodukter. I företaget finns en lång tradition av tillverkning och försäljning av hushållsprodukter. Koncernen som verkar idag som ett företag och har sitt ursprun g i följande företag:

• Sveico AB grundat 1914

• Hammarplast Consumer AB grundat 1947

• Oy Orthex AB grundat 1955

Inom varumärket ingår i dag Sveico, Orthex, Hammarplast, Gastromax, SmartStore och Kökskungen.

1.4.2 I Orthex Groups sortiment finns en populär serie rostfria köksredskap med plastskaft/handtag. Serien som idag säljs under varumärket Sveico formgavs i mitten av åttiotalet och börjar bli förlegad.

Uppdraget är att förnya uttrycket på produkten genom att formge ett helt nytt handtag. Det finns även möjligheter att göra mindre justeringar av den rostfria delen. Serien som ska utformas kan komma att hamna inom Gastromax Sortiment.

(9)

9

1.5 Målgrupp

Som handtagsserie i varumärket Gastromax riktar den sig till dessa användare. Gastromax vänder sig främst till

konsumenter som är intresserade av matlagning och som väljer redskap med omsorg. Produkter inom Gastromax finns inom dagligvaruhandeln men även i specialistbutiker.

(10)

I projektet har projektmetodik och designmetodik använts. Inom projektmetodiken har följande tre faser använts.

Fas 1. utredning:

- idéutveckling - förstudie - direktiv Fas 2. planering:

- projektbeskrivning/projektplan - styra upp projektet

- detaljplaner (gantschema/tidsschema) Fas 3. genomförande:

- följa planerna och genomföra - rapport

- presentation - utvärdering

Inom designmetodik har följande tre faser genomförts;

Fas 1. analys:

- marknadsanalys - förstudie

- användarstudier (aktivitetsanalys, behovsanalys, funktionsanalys)

- kravspecifikation - användartester Fas 2. kreativ fas:

- inledande idéskiss/formsök

- inledande formsök i 3D (ex. CAD, lermodeller) - testmodeller

Fas 3. presentation:

- färdigställande av slutrapport - presentationsmodell

- förberedelse av muntlig presentation; Powerpoint - utställning av projekt och modell

- utvärdering

(11)

11

Projektet har haft följande innehåll och aktiviter:

Projektet började med framställande av direktiv och projektbeskrivning inom projektmetodikens regler.

Därefter analyserades dagens handtagsserie samt marknadsanalys genomfördes. Därefter gjordes användarstudier av olika handtagsgrepp vid olika verktyg, kreativ fas i syfte att ta fram testmodeller, antal bestämdes och vilka testmodeller som skulle genomföras.

Genom hela projektet har även rapporten skrivits.

Därefter tillverkades testmodeller, följt av användartest och därefter analys av användartestet. Vid detta skede delredovisades arbetet inför examinatorerna.

Efter analysen följdes den kreativa fasen med skiss och ytterligare utveckling av testmodellerna vilket ledde fram till nya testmodeller och ytterligare ett användartest med estetisk inriktning. Därefter gjordes ytterligare analys och justeringar på handtagen vilket till slut ledde fram till det

”vinnande” handtaget. När handtaget bestämts gjordes handtaget med hjälp av CAD och tillverkades och lackades därefter till lämplig finish.

Vid denna fas färdigställdes rapporten, vilket efterföljdes av inlämning av slutrapport och slutligen slutredovisning för examinatorer och Orthex Group.

Marknadsföring i samband med eventuell lansering av en ny handtagsserie görs genom Orthex Group.

(12)

2.0 | ^Process

(13)

13

2.1.1 | Företagsanalys; Sveico

Sveico grundades 1914 och har som grundtanke att ha ett komplett sortiment med prisvärda och funktionella produkter.

Det började med kakmått i bleckplåt och har nu utvecklats till att stort sortiment med olika köksrelaterade produkter.

Sveico har inget tydligt genomgående formspråk för alla produkter i

sortimentet. Färgsättning kan variera, däremot syns tillhörighet inom

serierna.

(14)

2.1.2 | Företagsanalys; Gastromax

Gastromax startade 1990 och tillkom genom behovet av stekspadar i plast i och med non-stick-beläggningen på stekpannor.

Grundtanken är “Ovanligt användbara köksprodukter, alltid med innovativ och funktionell design“.

Genom samarbete med kockar utvecklades även fler produkter och på senare tid har även köksprodukter med andra material än plast börjat tillverkas.

Designen på köksverktygen andas en ergonomisk och funktionell baktanke.

Även här saknas ett tydligt genomgående formspråk i sortimentet. Inom de olika serierna finns däremot likheter mellan formelement.

(15)

15

2.2.1 | Analys av befintliga handtagsserier

Av Orthex Group fick jag varuprover av en mängd olika köksprodukter av Sveico’s traditionella handtagsserie, dvs den som ska designas om. Jag fick även varuprover med ICA’s handtagsserie.

Dessa handtag analyserades utifrån form, storlek, längd, tumgrepp, böjd form respektive rak, upphängningshål, textur, dekoration och dimensioner.

Sveico har en rak form till alla handtag i serien och det finns tre längder/storlekar. Det finns en viss textur och en utmärkande design- och funktionsdetalj är “tumgreppet”.

“Tumgreppet” har i användarstudier visat sig funktionell i vissa av handtagen, och onödig eller kan till och med i vägen hos andra verktyg i serien. Handtagen är enkla, mjuka och stilrena men eventuellt lite för korta vilket medför att upphängningshålet skär in lite i handen.

I ICA’s handtagsserie finns det två typer av handtag, där osthyveln är böjd och de övriga har en rak form. Alla handtag i serien har en midja och strukturen är mindre än hos Sveico’s handtagsserie. Här finns även en dekorativ blank list närmast bladet och längden på handtagen är större. Hela handtaget är designmässigt genomtänkt med radier och vinklar som kan upplevas något “vassare”

och kaxigare än Sveico’s mer konservativa och mjuka. I användarstudier har nackdelar som påtalats varit att ICA’s upplevts billig och att handtaget är för tunt.

(16)

2.2.2 | Analys av befintliga handtagsserier

Sveico: 3 längder/storlekskombinationer:

osthyvel: 120x23x14mm

tex. potatisskalare, äppelpip mm: 110x23x15mm potatispress/stekspade: 120x26x16mm

ICA: 2 längder/storlekskombinationer:

osthyvel: längd:126mm, framifrån 19-30mm, sidan 9-13mm, böjd övriga produkter: längd:119mm framifrån 21-30mm, sidan 9-14mm

(17)

17

2.3 | Handtagsseriens produkter - lista

1. Osthyvel hårdost 2. Osthyvel vågig

3. Osthyvel mjukare ost 4. Tårtspade

5. Konservöppnare 6. Kapsylöppnare 7. Äppelpip

8. Potatispress 9. Purépress 10. Stekspade 11. Skalare 12. Handrivjärn 13. Pizzaskärare 14. Smörkniv x2 15. Lilleman 16. Baksporre 17. Svampkniv 18. Skalkniv 19. Rivhyvel 20. Skaljärn

(18)

2.4 | Aktivitetsanalys

Någon typ av behov, tex.

behöver köpa ny

Köpa i butik /webb första intrycket?

ev. testa grepp

Öppna förpackning ev. diska

Placera i hemmet tex.

lägga i låda

Plocka upp, tex. från låda

Placera på yta, tex. bordet och plocka upp från bordet inför användning Osthyvel hårdost/vågig/mjukare

ost

-vanlig hyvling -sned hyvling, ex. ta bort vax/torkad ost Tårtspade

-skiva/skära ut bitar ur tårta

-ta biten ur tårtan -placera på fatet Konservöppnare

-trycka ned bladet i konservens yta

-öppna, dvs trycka upp och ned medan man skruvar burken Kapsylöppnare

-placera bladet mot kapsylen och trycka uppåt

Äppelpip

-trycka bladets vassa/

taggiga del mot äpplet -trycka ned verktyget genom äpplet

-Lossa den äppeldel som fastnat i verktyget

Potatispress/Purépress -trycka ned verktyget i kastrullen för att mosa i en “upp-och- ned-rörelse”

Stekspade

-röra runt/vända mat i stekpanna

-skrapa bort fastbränt, antingen i rättvänt läge eller vända på handtaget

Skalare

-skala grönsaker/frukt, antingen i en rak

rörelse eller i en välvd rörelse.

-använda spetsen för att ta bort dåliga delar.

Handrivjärn

-riva finare produkter som parmesan, muskot etc. verktyget hålls still i den ickedominanta handen medan den dominanta handen utför rörelsen Pizzaskärare

-rulla bladet över ex.

pizza för att skära

-ev. försöka lyfta pizzabit med verktyget

Smörkniv x2 -ta smör ur förpackningen

-bre smörgås

-skrapa bort överflöd mot kanten

Baksporre

-rulla bladet för att skära Svampkniv

-skära med kniven -vända handtaget fram och tillbaka

-”sopa” med penseln Skalkniv

-skära med -skala med Rivhyvel

-riva ost med osthyvelsgrepp Skaljärn

-skrapa mot ex. citron för att skapa riv

Lägga i från sin produkten, tex. placera på bordet efter användning

Diska produkten, dvs antingen placera i diskmaskin eller handdiska

Efter livslängdens slut;

-slänga produkten?

-återvinna produkten?

(19)

19

2.5 | Funktionsanalys över handtagsserien

Produkt

• Osthyvel hårdost/vågig/

mjukare ost

• ^Tårtspade

• Konservöppnare

• Kapsylöppnare

• ^Äppelpip

• Potatispress/Purépress

• ^Stekspade

• ^Skalare

• Handrivjärn

• Pizzaskärare

• Smörkniv x2

• ^Baksporre

• ^Svampkniv

• ^Skalkniv

• ^Rivhyvel

• ^Skaljärn

Funktion

-vanlig hyvling -sned hyvling

-skiva/skära ut bitar ur tårta, ta biten ur tårtan och placera på fatet

-trycka ned bladet, trycka upp och ned och skruva burken för att öppna

-placera bladet mot kapsylen och trycka uppåt

-trycka bladets vassa/taggiga del mot äpplet och trycka ned verktyget däri och därefter. Ta lös den äppeldel som fastnat i verktyget

-trycka ned verktyget i kastrullen för att mosa i en “upp- och-ned-rörelse”

-röra runt/vända mat i stekpanna -skrapa bort fastbränt

-skala grönsaker/frukt

-använda spetsen för att ta bort dåliga delar.

-riva finare produkter som parmesan -rulla bladet över ex pizza för att skära -ev. försöka lyfta pizzabit med verktyget.

-ta smör ur förpackningen -bre smörgås

-skrapa bort överflöd mot kanten -rulla bladet för att skära

-skära m kniven, vända handtaget och ”sopa” m penseln -skära med

-skala med

-riva ost med osthyvelsgrepp

-skrapa mot ex. citron för att skapa dekorativt riv

Klass

Hf Df

Hf

Hf Hf

Hf

Hf Df

HfDf

Hf HfÖ

HfHf Df Hf Hf HfDf

Hf Hf

Anmärkning

antingen i rättvänt läge eller vända på handtaget

antingen i en rak rörelse eller i en välvd rörelse

rivjärnet hålls still i den ickedominanta handen medan den dominanta handen utför rörelsen

(20)

2.6 | Kravspecifikation

Funktionell design;

Produkten måste ha en funktionell design vilket innebär att;

• den ska ha ett ergonomiskt grepp

• handtaget ska passa till de utvalda funktionerna

• det ska signalera kvalitet och funktion

• det ska inge förtroende

• det ska vara lätt att rengöra, inga skrymslen där bakterier får fäste

Estetisk design;

• Produkten ska upplevas modern

• Den ska ha tydlig Skandinavisk förankring

• Designen bör vara sådan som håller över tiden dvs. den ska inte upplevas daterad

• Den ska kunna uppdateras med hjälp av färgbyten

Produktion / material;

• Produkten ska kunna tillverkas i Orthex Group’s fabrik i Gnosjö där plast formsprutas

• Plasten ska sprutas ovanpå metallen

(21)

21

2.7 | Image board - skandinavisk design

“Less is more“

Rena linjer

Funktionell design

Kvalité

“Form follows function“

Stilrent

(22)

2.8 | Marknadsundersökning

Hur ser andra handtagsserier av samma typ ut? Viken inspiration finns att hämta från andra typer av handtag?

Andra handtagsserier Annan köksutrustning Funktion

Stilrent Lekfullt Annan inspiration

(23)

23

2.9 | Greppanalys olika handtag

Analyser har visat att det i huvudsak finns tre typer av grepp för de olika köksverktygen. Mindre variationer förekommer dock mellan dem beroende på vilket moment som ska utföras. Till vänster visas bilder på verktyg ur Sveico’s sortiment.

Sveico har en handtagstyp som å en sida skulle kunna anses icke ergonomisk på grund av det raka handtaget, å andra sidan bjuder det raka handtaget på en möjlighet att helt ändra grepp och passa alla händer lika bra/dåligt.

”ovanpågrepp” tex osthyvling

Detta är ett grepp som är rätt så “fast” i handen. Momentet är detsamma vilket ger ett fast grepp. Användare

brukar vilja ha fingret ovanpå bladet eller ovanpå själva handtaget.

”sidgrepp” tex smörkniv/pizzaskärare

Här vinklas handtaget beroende på moment och här finns det också ett behov av att göra mindre justeringar i sättet man håller i beroende på om man tex tar smör eller om man ska bre smörgåsen. Här, till skillnad från osthyveln, vill man inte fastna i ett grepp.

”kraftgrepp” tex äppelpip/potatispress

Detta grepp påminner mycket om sättet man håller tex en smörkniv, däremot är vinkeln annorlunda då man med kraft behöver trycka nedåt, för att tex. pressa potatis.

(24)

2.10 | Enkät; köksprodukter & dess användning

En enkät skapades för att se användning, vad som

påverkar i köpvalet, hur ofta de köper nytt men även vad som skulle motivera att de lägger en högre summa pengar på produkten. Enkäten ställde även frågor om vilken färg och textur som uppskattades. Totalt svarade 69 personer på enkäten.

Enkäten visade att de köksprodukter som användes mest var osthyvel (39%), stekspade (48%) och smörkniv (70%) som använde dessa 5-7 dagar i veckan, Därefter skalkniv (23%), skalare (23%), osthyvel (16%) och konservöppnare (10%) användes 3-4 dagar i veckan.

Övriga produkter hade en mindre användningsfrekvens.

För fullständiga uppgifter, se bilaga 1.

De två största anledningarna till att köpa en ny köksprodukt inom handtagsserien är att man inte hade en sen innan eller att bladet på den förra inte var bra nog.

En klar majoritet av användarna föredrar gummikänsla och en mattare struktur på handtag.

44% köper nya produkter 1 gång/år.

28% köper nya produkter vart annat år och 15% köper nya produkter 2 gånger/år.

En majoritet vill ha mörka färger på handtag

(39%) och om majoriteten får välja så vill 39% kan tänka sig att betala 30-60kr och

30% kan tänka sig att betala 60-80 kr för 75% kan tänka sig att betala mer än beloppet de angett i föregående fråga om

(25)

25

2.11 | Inledande idéskisser

(26)

2.11.1 | ^Idéskisser

Förutom skiss tillverkades enkla lermodeller för att se

proportioner, utveckla grepp och skapa former med händerna.

Därefter förfinades de tidigare skisserna och frontvyer och sidvyer skapades. Varje frontvy fick en siffra och varje sidvy fick en bokstav, detta gjorde det möjligt att kombinera olika siffror med olika bokstäver för att skapa olika typer av handtag.

Frontvy Sidvy

(27)

27

2.12 | Tillverkning av testmodeller omgång 1

(28)

2.13 | Osthyvlar inför användartest 1

I detta skede var formerna väldigt olika varandra. Vissa av osthyvlarna var kantiga och vissa hade mjukare former, vissa var smala och vissa hade en bredare form.

De olika hyvlarna hade även olika typer av “böjar” i handtagen. Olika typer av

formövergångar, tex att bakänden är rundad nedtill av skaftet eller rundad upptill av skaftet. Hyvlarnas handtag hade även olika skillnader i längd. När handtag med en speciell formavvikelse speciell för just den hyveln testades, frågades testpersonen om just detta för att ta reda på om just den formen kändes negativ eller positiv.

Hos osthyvlarna slipades samtliga blads fästände ned för att passa handtagen mer estetiskt.

Inför användartest 1 tillverkades 10 st. olika osthyvlar.

Osthyvlarna gjordes medvetet med

extremare former och formändringar för att få ett tydligt utslag i användatestet.

(29)

29

2.14 | Smörknivar inför användartest 1

Till användartest 1 tillverkades 9 st. olika smörknivar.

Även här likt osthyvlarna var formerna väldigt olika varandra och likt osthyvlarna gjordes medvetet extremare former för att få ett tydligt utslag i användartestet.

För att inte begränsa resultatet togs i detta skede inte stor hänsyn till att det skulle bli en handtagsserie i sig, utan testerna baserades mer på ergonomi. Det vill säga att hitta former som fungerade för vardera typ av grepp både för osthyvel och smörkniv, även om många former hos både osthyvel och smörkniv liknade varandra såsom om de tillhörde samma “serie”.

Likt osthyvlarna testades en mängd olika typer av former och formändringars placeringar, både kantigt och mjukt, olika typer av tjocklekar och längder. Gemensamt för osthyvlarna och smörknivarna är att tex. om en form smalnas in på en viss plats, sätter en användare gärna fingrarna där omedvetet, detta leder till att den plats där det smalnas av måste ha rätt position på handtaget.

Många av de olika handtagen hade olika positioner för att undersöka detta. Likt osthyvlarna ställdes specifika frågor om just de olika formvariationerna för att ta reda på om testpersonen uppskattade hur formen var placerad.

Bladen hos smörknivarna slipades i vissa fall till och blev smalare mot den ände som ligger mot handtaget för att passa in mer estetiskt mot handtaget.

(30)

2.15 | Användartest 1; frågor och testpersoner

Till användartestet valdes en varierande åldersgrupp, män och kvinnor, högerhänta och vänsterhänta, personer med små eller stora händer.

De flesta hade även ett större matintresse påminnande om Gastromax målgrupp.

Först ställdes allmänna frågor om ålder, intresse och kunskap om matlagning och dess produkter

Testpersonerna ombads uppskatta handtagen visuellt utan att känna på dem innan tänka sig att de såg handtagen i butik, och att de skulle uppskatta hur ergonomisk och bra handtagen verkades. Betygsättningen var 1-10, där 10 var högsta betyg.

Detta var intressant att undersöka då det första som lockar till köp är det visuella.

Sedan fick testpersonerna testa att smöra/hyvla och se hur bra momentet kunde genomföras samt hur handtaget var i handen med ett betyg på 1-10.

Därefter ställdes frågan om handtaget hade motsvarat

förväntningarna genom att testpersonerna fick svara “sämre”,

“samma” eller “bättre”.

Efter ställdes varierande frågor beroende på hur de kommenterat innan där testpersonerna uppmanades kommentera tex. storleken, längden, bredden, former,

formvariationer, kantighet, mjukhet och möjliga förbättringar.

I slutet fick testpersonerna ge ett helhetsbetyg grundat dels på grepp men även estetik. Efter alla handtag testats fick även testpersonerna rangordna de tre handtag de gillat bäst.

Ytterligare längdtest med 5 olika längder i rak form (efter Sveico’s grundform). 100, 110, 120, 130, 140 mm testades.

(31)

31

2.16 | Användartest 1

Att analysera bilderna har i kombination med kommentarerna varit givande för det fortsatta arbetet. Greppet, handens placering på handtaget och armens vinkel ändras betydligt beroende på vilken typ av handtag som testades.

Att använda riktig

rekvisita har varit viktigt, dvs. att ha ost, smör och smörgås vid testerna så att själva momenten har blivit realistiska. I vissa fall märktes att vissa handtag kunde vara sköna i handen men inte särskilt fungerande eller sköna vid tex. själva hyvlingen. Detta har gjort att tillförlitligheten i testresultaten har ökat betydligt.

(32)

2.17 | Analys och resultat av användartest 1

Hyvel 4 och 7 fick bäst resultat från

användartestet. Även 10 och 5 har förhållandevis höga poäng, däremot var testpersonerna inte eniga såsom de var med hyvel 4 och 7.

Bland smörknivarna fick 3, 4 och 5 de bästa resultaten även om det var väldigt jämt, 3, 4 och 5 hade däremot positivare kommentarer och ett jämnare

betygsresultat än de övriga.

Enligt användartestet går det att se att det finns en tydligare skillnad hos osthyvlarnas resultat.

Bland smörknivarna finns det en mindre skillnad och resultatet är jämnare hos alla smörknivar.

(33)

33

2.18 | Analys i syfte att ta fram testmodeller 2

Som tidigare nämnts hade osthyvlars handtag en större betydelse än smörknivar, vilka har en större acceptans för grepp.

Viktig information om bladvinklar, grepp, avstånd från handtag/

vinkel för att man inte ska ta i osten när man hyvlar, dimensioner som fungerade samlades in och analyserades.

Användartestet visade en ”delvis konflikt” mellan två grepptyper hos osthyvlare, det vill säga de som vill hålla fingret på bladet som stöd och de som absolut inte vill ha fingret på bladet utan vill ha det på handtaget (tex. på tumgrepp) Här var det viktigt att hitta en kompromiss som fungerade för dem båda och detta var även något som behövdes testas mer.

Eftersom osthyvlarna visade sig vara den handtagstyp där skillnaderna var störst, påbörjades analys och skisser där först.

Smörknivarna som i detta skede var väldigt jämna hade en större potential att anpassas efter osthyvlarnas form än tvärtom.

Efter användartest 1 gav de medvetet extrema formerna utslag och i detta skiss-skede var det självklart att formerna behövde

“mjukas” till. En extrem form kan passa en person perfekt och en annan väldigt dåligt. Genom att neutralisera formen, men ändå behålla det som testpersonerna uppskattade är det möjligt att skapa en form som passar och uppskattas av en stor målgrupp.

Enligt analysen visade det sig att en sidform, markerat i rött i bilden till höger både hos osthyvlar och smörknivar varit populärt. Detta och osymmetrisk linje upptill och nedtill av handtaget vidareutvecklades för att i användartest 2 göra förfinade tester i längd, form och proportioner mm.

(34)

2.19 | Skisser och tillverkning av testmodeller 2

(35)

35

2.20 | Förklaring av testmodeller

Nedan synes testmodellerna som användes i användartest 2 och som togs fram utifrån analysen från användartest 1. Testmodellerna är till synes lika varandra och testet syftade till att ytterligare förfina detaljer. 8 osthyvlar och 7 smörknivar tillverkades, de fick vardera bokstäver för att skilja dem åt. Denna gång fanns även ett tydligare släktskap mellan hyvel A och smörkniv A etc. för att enklare se om vissa favoriter kunde urskönjas för att lättare hitta en tydligare handtagsserie.

A , B, C påminner om varandra, B har en mindre böj än A och C är längre.

D är kortare än de flesta och E har en främre knöl.

F, G , H påminner om varandra i sidformen. F har snävare sluttning mot handflatan än G och H är längre.

När en testperson testade ett handtag ställdes förutom de ordinarie testfrågorna specifika frågor om handtagets speciella formändring, även i jämförelse med de andra som var liknande.

Samtliga blads infästning slipades för att ge ett mer estetiskt intryck.

A , B, C påminner om varandra, A har en platt framdel och hög böj, B är likadan med en mindre böj och A har en böj längs hela.

D, F och G liknar varandra.

F och G är likadana förutom att G är längre. D har mindre böj.

E har en främre knöl likt smörkniv 4 och 5 från användartest 1.

Även här ställdes specifika frågor om formändringarna, i syfte att ta fram ett så bra resultat som möjligt.

Till denna testomgång, behölls smörknivarnas blad enligt original.

(36)

2.21 | Användartest 2; frågor och testpersoner

Till användartest 2 användes några av de tidigare testpersonerna och några nya.

Även till detta testtillfälle valdes en varierande åldersgrupp, män och kvinnor, högerhänta och

vänsterhänta och de flesta hade ett större matintresse. Vid detta test var det extra viktigt att se vad de vänsterhänta hade för synpunkter på de osymmetriska ändarna på handtaget

Vid detta testtillfälle var även en reumatiker med artros i tumme, pekfinger och långfinger med som testperson.

Testpersonen upplevde inte att hon behövde reumatiska hjälpmedel utan ville använda “vanliga” handtagstyper.

Det hon behövde av ett handtag var att de fungerade i både höger och vänster hand då hon ibland varierade hand beroende på hur smärtorna i händerna var. Det var även viktigt att greppet skulle gå att variera.

Även denna gång fick testpersonerna visuellt värdera handtagen i en betygskala från 1-10. Denna gång fick testpersonerna även betygsätta hur estetiskt tilltalade vardera handtag ansågs vara.

I vanlig ordning fick testpersonerna testa att smöra/hyvla och se hur bra momentet kunde genomföras samt hur handtaget var i handen med ett betyg mellan 1-10.

Därefter ställdes frågan om handtaget hade motsvarat förväntningarna genom att testpersonerna fick svara

“sämre”, “samma” eller “bättre”.

Efter ställdes varierande frågor beroende på hur de kommenterat innan där testpersonerna uppmanades kommentera tex. storleken, längden, bredden, former, formvariationer, kantighet, mjukhet och möjliga förbättringar. Specifika frågor, som rörde just den speciella formvariationen som just det handtaget hade ställdes.

I slutet fick testpersonerna ge ett helhetsbetyg grundat dels på grepp men även estetik.

Efter alla handtag testats fick även testpersonerna rangordna de tre handtag de gillat bäst.

(37)

37

2.22 | Användartest 2

Även i användartest 2 har studier av bilder och kommentarer varit viktiga, speciellt eftersom handtagen börjar närma sig det slutgiltiga.

Då det är små skillnander mellan dessa handtag är det ändå möjligt att se tydliga skillnader hos handtagen.

De två nedre bilderna visar grepp om hur testpersonen med artros bla. håller. Greppet ser lite annorlunda ut mot de andra testpersonerna, dock visade det sig att samtliga testpersoner hade liknande åsikter om handtagen, testpersonen med artros gav ett tydligare utslag vid vissa typer av frågor och moment.

(38)

2.23 | Analys och resultat av användartest 2

Som väntat var resultatet från användartest 2 mycket jämnare hos både osthyvlar och smörknivar vilket kan ses på graferna. Då likheterna mellan handtagen är stora skulle egentligen alla osthyvlar fungera med alla smörknivar och tvärtom, analysen från detta test bidrog till att hitta individuella skillnader, tex en osthyvel och en smörkniv behöver inte vara lika långa. För kommande analys har kommentarerna testpersonerna gett varit extra viktiga för slutmodellernas utseende.

Kommentarer av de handtag som fått bästa omdömet:

Om osthyvel H:

“Kändes bra mot handflatan, bra grepp och gick lätt att hyvla. Lite för långt skaft men kändes bra i handen. “

Om osthyvel F:

“ligger väldigt bra i handen, kanten längst fram var väldigt mjuk och skön att placera fingret på.“

Om smörkniv E:

“Känns som att greppet går att variera men jag tycker bättre om dom med rak linje, denna är lite kurvigare som A. ”

Om smörkniv D:

“känns bra i handen och fingret hamnar där man vill.

Skulle vilja ha den mer rund. Kanske lite för kantig.“

(39)

39

2.24 | Analys i syfte att utveckla slutmodeller

Det som framkom av användartest 2 hos osthyvlarna var att den avmjukade böjen som fanns i avslutet hos hyvel G inte uppfattades vass. Det var viktigt att hitta en lämplig vinkel och böj på det osymmetriska avslutet som inte uppfattades obehaglig.

För att lösa “konflikten” mellan de som ville hålla fingret på bladet och de som ville hålla på skaftet märktes att en mjuk kant framtill var att föredra, då de som vill hålla på bladet får en skön kant att vila fingret mot. På huvudformen som testades kommenterade en testperson att han inte behövde ha fingret på bladet längre, då handtaget i sig gav det stöd som han tidigare saknat.

Hos smörknivarna märktes generellt att alla handtagen var lite för långa, vilket behövdes justeras till

slutmodellen. Detta skulle även ge bättre visuell balans mellan skaft och blad.

Ett problem som märktes på många av

smörknivsmodellerna var att testpersoner ansåg att skaften var “för ergonomiska”, dvs att de fastnade i det

ergonomiska greppet. Detta märktes när de skulle bre smör på smörgåsen. Att ta smör från paketet gick bra, men i och med den vinkelsförändring som behövs för att bre smör på en smörgås gjorde att testpersonerna var tvungen att vrida handleden i en mindre skön vinkel.

Detta är ett problem inte märks av bland osthyvlarna, där man behåller samma grepp genom momenten. För att lösa detta problem behövde de tidigare “platta” testmodellerna

“rundas” för att ge utrymme till ett mer varierat grepp.

De modeller som hade en “främre knöl” fick i huvudsak bra testresultat, dock såg testpersonerna ingen funktion till att ha knölen där, den var antingen i vägen eller fyllde ingen funktion. Denna form togs därför inte vidare.

Även om formerna mjukats till märktes från testet att ytterligare neutraliserande justeringar behöver göras inför slutmodellerna.

Det stod klart vilka längder och tjocklekar som fungerade hos osthyvlar och smörknivar. Även att osthyveln behövde en större vinkel än smörkniven.

(40)

2.25 | Former till alla verktyg i handtagsserien

Efter analysen övergick skissandet till digital form på ritplatta. Där fanns en större möjlighet att genom fotografier dra i proportioner på de fungerande modellerna och hitta de exakta proportionerna från ett handtag till ett annat och kombinera ihop dem. Skisser gjordes inför nya modeller.

Såsom användarstudierna visat finns det tre huvudsakliga grepp med mindre variationer. Det tredje greppet som ska passa till bla.

potatispress bedömdes behöva ett grepp som liknade smörkniven men dock med en rakare oh rundare form.

För att undersöka detta tillverkades ytterligare skummodeller för att dels bekräfta de resultat användartest 2 visat i en fysisk form för att kunna “känna” hur de faktiskt blev med förändringarna. Här tillverkades även den rakare formen i olika storlekar/längder.

Genom att placera bladen bakom handtagen gavs även en

“proportionskänsla”, vilket ledde till att jag insåg att även ett fjärde handtag behövdes till verktygen med mindre blad.

De nya modellerna fotades, skissades och användes inför CAD.

(41)

41

2.26 | Upphängning; skisser

Efter huvudformen hade bestämts gjordes

skissförslag på olika typer av upphängningshål, för de olika typerna av handtag.

Efter en utvärdering och även vissa testpersoner tillfrågats om vilken typ av form de uppskattade, visade det sig att en rund, enkel form var det bästa alternativet för modellerna i handtagsserien.

Formen har även stöd utifrån kravspecifikationen i vilken det fanns krav på att designen ska inge kvalité, vara stilren och ha en skandinavisk förankring. En för “avancerad” form på upphängningshålet skulle kunna ge ett för “överdesignat” uttryck som skulle vara kontraproduktivt mot kraven som fanns.

(42)

2.27 | Former och verktyg

Osthyvel hårdost Osthyvel vågig

Osthyvel mjukare ost Rivhyvel

Tårtspade Stekspade Handrivjärn Smörkniv

Lilleman Pizzaskärare Äppelpip

Potatispress Purépress Skalare Konservöppnare

Kapsylöppnare Baksporre Skalkniv Skaljärn

(43)

43

2.28 | CAD - work in progress

Med hjälp av CAD var det

möjligt att “behålla linjerna” och vinklarna till alla fyra handtag och handtagsserien kunde utvecklas till att bli just en serie.

Den ergonomiska grundformen hos osthyveln applicerades hos de övriga handtagen, men mjukades ut för att passa efter handtagens funktioner och blad.

Längder, tjocklekar, vinklar och radier mättes ut för att motsvara proportionerna av det som skissats och testats fram.

(44)

2.29 | Moodboard, färg- och texturval

Svart var ett givet val på själva handtaget då det visat sig att användarna önskade det dels från enkäten men också genom frågor till testpersonerna. Svart är även en neutral och stilren färg som fungerar i de flesta hem. Från enkäten framkom även att en grövre struktur och gummikänsla efterfrågades.

Handtaget är givetvis möjligt att tillverka helt i svart, enligt bilden på nästa sida, nedersta raden i mitten, vilket också skulle bli den billigaste tillverkningsmetoden.

Däremot finns det många fördelar med att välja en

accentfärg till hålet. Handtaget blir inte längre lika vanligt, den kommer att synas bättre bland andra i både butik och hemma i lådan.

Flera färger av hålen testades i Keyshot (renderingsprogram) och på nästföljande sida syns några av färgförslagen.

Flera personer tillfrågades om vilken/vilka färger de

föredrog. Det var däremot svårt att se en tydlig “favorit”, alla hade en egen favoritfärg som de föredrog.

För skarpa och kulörta färger skulle kunna göra att handtaget ser “billigt” ut och även att det kan uppfattas som en leksak. Vissa färger skulle kunna uppfattas som för vanliga, och med orange finns risk att handtaget skulle associeras med Fiskars.

Valet föll slutligen på en mörkare röd mot det blåare hållet, vilken syns på den översta raden längst till höger. Detta är dessutom en rödfärg som använts inom Gastromax tidigare.

(45)

45

2.30 | ^Färgval

^{Det valda}färgförslaget

(46)

2.31 | Tillverkning av slutmodeller

Här syns “work in progress” under tillverkningen av slutmodellerna.

Efter caddningen 3Dprintades handtagen. Konstruktionen och delarna är för att underlätta lackande.

Efter första 3Dprintningen testades handtagen, då framkom att handtaget för skalaren i bilden till vänster var något för lång vilket ledde till omkonstruktion i CAD och därefter en ny print med rätt proportioner.

Till höger syns även testlackningar av

(47)

47

3.0 | ^Resultat

(48)

3.1 | Renderingar - hela handtagsserien

(49)

49

(50)

3.2 | En handtagsserie - fyra handtag

(51)

51

3.3.1 | Slutmodell och funktionsförklaring

Handtaget för de mindre bladen, vilken har en liknande form som smörknivshandtagen.

Dimensionerna är densamma för greppen, det som skiljer är avslutet mot bladet och längden.

Greppet är anpassat efter handens form men fortfarande så pass rund att det är möjligt att anpassa greppet.

En grövre struktur finns på sidan av handtagen för att öka känslan av det ergonomiska greppet. På ovansidan finns en mindre struktur vilket bildar en linje.

Även om sidformen skiljer sig från de andra handtagen syns tydligt att de hör till samma handtagsserie.

Här har designen anpassats efter funktionen enligt skandinaviska traditioner.

På handtaget vid hålet bör även logotypen förslagsvis placeras.

(52)

3.3.2 | Slutmodell och funktionsförklaring

På ovansidan finns här den grövre strukturen. På sidorna av handtagen har handtagen en mindre struktur skapar en linje genom produktens form, vilket ger en estetisk effekt som bidrar till stilrenheten i handtagsserien.

Detta handtag är speciellt då det är den mest rundade av handtagen. Detta ger dels fördelar då momenten ska genomföras men även att de rundade bladen estetisk går in i handtagen.

Ett väl tilltaget hål passande till de flesta upphängningar och dessutom i en populär accentfärg.

Osthyvelshandtaget, är det mest vinklade handtaget, vilket ger extra kraft när man tex.

ska hyvla. Det ger också ett elegant utseende lämpligt vid servering.

På ovansidan blir det hos dessa handtag lämpligt att placera logotypen.

(53)

53

3.4 | Renderingar

(54)

3.4 | Renderingar

(55)

55

3.5 | Slutmodeller

(56)

3.5 | Slutmodeller

(57)

57

3.6 | Slutsats, diskussion och tillverkning

Slutresultatet har uppkommit genom designmetodikens regler.

Genom projektet har kravspecifikationen funnits med i bakhuvudet och kraven är genomförda.

De olika handtagen har genom analys, användarstudier och användartester fått ett ergonomiskt grepp, med fyra olika handtag för att passa de olika typerna av verktyg och grepp.

Handtaget har dels genom det ergonomiska tänket och de osymmetriska avsluten fått ett nytt utseende som gör att produkten känns modern men samtidigt stilren och borde således hålla över tiden.

Tack vare det ergonomiska utseendet har testerna visat att handtagen inger förtroende och därigenom även en kvalitétskänsla. Det vill säga en produkt som man vill greppa och vill använda.

Även den skandinaviska anknytningen har tillgodosetts genom en stilren och funktionell form som passar den minimalistiska stil som skandinavisk design har.

Handtagen kan som tidigare nämnts i rapporten anpassas färgmässigt efter behov. Handtagen skulle kunna tillverkas enfärgat eller i tvåfärgat i valfri/valfria färger även om svart och rött rekommenderas.

Produkten ska formsprutas ovanpå metallen och

produktionsansvariga kommer således behöva räkna på cykeltider och se till att sjunkningar mm inte kommer att uppstå, då ett ergonomiskt grepp med olika dimensioner är svårare att formspruta än ett icke-ergonomiskt

handtag. Om produkten tillverkas enfärgat bedöms detta bli det billigaste alternativet, däremot finns många fördelar med tvåfärgat även om produktion kommer att innebära två färger av plast.

För att nå bästa resultat bör handtaget få en gummiartad yta då enkäten tydligt visade att detta är den materialtyp som önskas och som även användare är beredd att betala mer för. Däremot borde detta innebära en större produktionskostnad då det i sådana fall kommer bli tre plastsorter; en hårdare stomme, en gummiartad yta samt den hårdare ringen/hålet i hårdare plast.

Genom tillverkningsmetoden ska handtagen bli lätt att rengöra då det inte handlar om lösa delar och att det dessutom finns fler produkter med tvåfärgade handtag för köket redan på marknaden.

Noterbart är att bladen på osthyvelstyperna, stekspaden samt kapsylöppnaren kommer att behöva en smalare infästning i och med de nya handtagsmodellerna.

I övrigt hoppas jag att handtagsserien en dag ska komma att produceras då produkten/handtaget passar utmärkt för Gastromax/Orthex Group med den ergonomiska utformningen som även passar Gastromax profil.

(58)

3.7 | ^Slutord

Detta projekt har varit givande och spännande och jag är nöjd över mitt resultat. Hårt arbete ligger bakom varje moment vilket jag hoppas ska synas.

Ett stort tack till alla testpersoner, handledare

Catharina Cronsjö och Per Sihlén, även Melanny Law för ingenjörsfrågor och blivande industridesigner Mikael Frisk för stöd under projektets gång, som allt sammantaget möjliggjort att projektet kunnat genomföras.

(59)

59

Bilaga 1 | ^Enkätsvar

(60)

Bilaga 1 | ^Enkätsvar

(61)

61

(62)