Examensarbete
Nathalie Törnemyr 1988-09-06
Ämne: Datavetenskap
Abstrakt
Det undersökande arbetet i den här rapporten består av att ta reda på hur ett användarvänligt system utvecklas. Och utifrån detta har sedan en webbutik skapats Denna webbutik har man sedan utvärderat för att ta reda på om den är användarvänlig eller inte.
Anledningen till att man valt att fördjupa sig och undersöka möjligheterna inom användarvänlighet var bland annat på grund av dess relevans i dagens system då det spelar en central roll i utfallet av, i det här fallet, om ett köp genomförs eller inte.
För att ta reda på om webbutiken var användarvänlig eller inte bad man tolv personer att utföra ett testfall respektive utföra en uppgift genom ad-hoctestning.
Förutom att sammanställa all data i ett diagram, jämförde man även män och kvinnors svar med varandra då testgruppen bestod av sex kvinnor och sex män, vilket gjorde jämförelsen mer intressant. Man kom bland annat fram till att kvinnorna reagerade mer positivt på webbutiken än männen, och att webbutiken uppfyller kraven för att anses vara användarvänlig.
Abstract
The investigative work in this report consists of finding out how to develop a user-friendly system and based on this an online store was developed. This online store then was evaluated to determine if it is user friendly or not.
The reason for having chosen to go in depth and explore the possibilities of user-friendliness was partly because of its relevance in today's systems where it plays a central role in the outcome of, in this case, if a purchase is made or not.
To find out if the developed online store was user friendly or not twelve people were asked to perform a test case and perform a task by ad-hoc testing.
Förord
Examensarbetet har utförts under tio veckor, vårterminen 2011. Arbetet har bestått av att utveckla en användarvänlig webbutik.
Webbutiken har utvecklats för eget bruk men också för att, i framtiden, även kunna sälja färdiga lösningar till kund.
Skrivprocessen av denna rapport har förflutit förvånansvärt smärtfritt tack vare min handledare Johan Leitet som, genom att ha gjort upp en plan med klara deadlines och möten för återkoppling och feedback, varit till stor hjälp.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund... 1
1.1 Introduktion till problemområdet ... 1
1.2 Tidigare forskning ... 1 1.3 Avgränsningar... 2 2. Metod ...3 2.1 Metoddiskussion... 3 3. Genomförande...5 4. Resultat ...6 5. Slutsats ... 10 6. Källförteckning... 13 6.1 Elektroniska källor ...13 6.2 Artiklar ...13 7. Bilagor ... 14
7.1 Bilaga 1: Enkät för användarvänlighetstest ...14
1. Bakgrund
1.1 Introduktion till problemområdet
Inom ramen för examensarbetet ska en webbutik utvecklas helt ifrån grunden, och ansvaret ligger på utvecklaren att göra ett så användarvänligt och tillgängligt system som möjligt.
Att utveckla användarvänliga system är i dagsläget otroligt viktigt och avgör många gånger om en kund återvänder eller inte.
Men hur gör man egentligen ett användarvänligt system? Uppfyller den utvecklade applikationen kraven för användarvänlighet? Det är dessa frågor som kommer att behandlas och undersökas i denna rapport.
1.2 Tidigare forskning
Efter närmare undersökning om det går att mäta användarvänlighet, har det visat sig att det finns många olika system för detta.
I jakten på intressanta studier fann man en artikel (Schmidta, E. K, Liua Y, Sridharan S.(Juni 2009)) med konkret fakta om vad som är användarvänlighet och inte, baserat på deras egna studie. I denna studie för användarvänlighet för webben, har man kommit fram till att de fem viktigaste bitarna för användaren var informationslayout, svarstid på servern, laddningstid, nedladdningstid och hastighet. Kontra de fem minst viktiga, som var reklam, musik, popup-fönster, filmer och synkad musik och film. I samma studie gjorde man även ett flertal experiment med testpersoner för att se vilka element som var mest användarvänliga, eller “estetiskt tilltalande”, till exempel vilken länkstil som tilltalade flest användare. Resultat man kunde komma fram till var bland annat att blå, understruken länk föredras av de flesta användare, samt bredare kolumner, större textstorlek samt mindre bildstorlek.
De 5 viktigaste faktorerna(med viktigaste faktorn först) som avgör om användaren väljer att fullfölja ett köp/ återkomma är enligt (Tilson R, Dong J, Martin S. & Kieke E. (2011)) 1) Feedback som visar att köpet har gått igenom; 2) Möjlighet att gå tillbaka och ändra i varukorgen; 3) Ha klart synliga knappar för köp; 4) Enkla sätt att reklamera eller byta en vara; samt 5) Klart kategorisystem så att det man är ute efter är lätt att hitta.
som utvecklats för att utmäta användarvänlighet, och alla är uppbyggda på liknande sätt. Bland annat kan man läsa om en modell som J.Cox och B.G Dale utvecklat. Denna modell är “för webbsidor och är baserad på sex huvudsakliga kvalitetsfaktorer (KQFs) som bidrar till tillfredställda användare: 1) klart syfte; 2) design; 3)
tillgänglighet och hastighet; 4) innehåll; 5) kundservice; 6) kundrelationer. Design var dessutom ytterligare uppdelad i fem områden: 1) länkar; 2) konsekvens, menyer och site maps3) sidor, text ock klickningar; 4) kommunikation och feedback; 5) Sök- och skrivformulär; “ (Schmidta, E. K, Liua Y, Sridharan S.(Juni 2009, s. 632)). Dessa faktorer utvärderas sedan genom att besöka ett antal webbsidor, ge dessa poäng utifrån punkterna ovan, sedan jämföra poängen med kundkrets, andelen felaktigheter och ekonomisk prestation.
En annan metod som nämns i artikeln är T.Lavie och Tracitinsky(2004)s studie. Där har man delat upp bedömningskriterierna i två delar, “classical aesthetics” och
“expressive aesthetics” (Lavie T & Tracitinsky N. (2004)), där “classical aesthetics” står för adjektiv som exempelvis välorganiserad och symmetrisk, medan “expressive aeshtetics” representerar adjektiv som beskriver designerns kreativitet och förmåga att uttrycka sig, som till exempel originalitet och fascinerande design. Istället för att koncentrera sig på specifika element använder man adjektiv för att beskriva designen och påstående för att beskriva användarens upplevelse av applikationen som undersöks.
Ytterligare en anfallsvinkel är, hur många användare krävs det för att testa
användarvänlighet? Enligt (Hwang. W & Salvendy. G. (Maj 2010)) studie bör mellan 8 och 12 testpersoner användas, beroende på vilken testmetod som tillämpas. Tidigare fanns det något som kallades “det magiska numret fem”, vilket innebar att 5 var det idealiska antalet testpersoner som behövdes för att upptäcka 80 % av de
användarvänlighetsproblem som fanns.
1.3 Avgränsningar
Då det finns väldigt många testmetoder, och lika många metoder för att mäta
2. Metod
För att besvara den problemställning som tidigare fastställts kommer ett antal tester att utföras.
Testerna kommer att grunda sig på den metod som Lavie T & Tracitinsky N. (2004) tagit fram, och presenteras för användaren i form av testfall, där användaren får klara instruktioner på hur denne skall navigera genom den webbutik som har utvecklats, tillsammans med en lista med adjektiv och påståenden (Lavie T & Tracitinsky N. (2004)) som är framtagna för att mäta användarvänlighet. Varje listobjekt har två alternativ; 1) Ja eller 2) Nej, det vill säga om användaren håller med eller inte. Användarna kommer att utföra testerna i sitt eget hem, vid sin egen dator.
I och med testfallen får man således också reda på eventuella brister och felaktigheter i systemet, vilket också hör till användarvänligheten.
Antal testanvändare kommer att vara enligt Hwang. W & Salvendy. G. (Maj 2010) studie och rekommendationer, det vill säga 12 stycken.
Testresultaten kommer sedan att analyseras enligt följande:
Om övervägande svarsalternativ är Ja, anses applikationen vara ett användarvänligt system utifrån ett estetiskt perspektiv.
Och om övervägande svarsalternativ är Nej, anses det motsatta, att applikationen inte är användarvänlig.
Utöver denna sammanfattande analys kommer ytterligare analys att utföras för att få en mer klar inblick i det data som samlats in, där diagram över kön och de svar varje individuell testperson har lämnat kommer att skapas för att kunna se eventuella samband mellan svar och kön.
2.1 Metoddiskussion
Då det finns många andra studier och framtagna metoder för att mäta
användarvänlighet finns det också möjlighet att testa på flera olika sätt och andra aspekter på användarvänlighet än det som har valts att fokusera på i de här testerna, det vill säga estetiken.
Och anledningen till att just denna metod valdes var på grund av den
känslor och upplevelse. Detta är viktiga faktorer när man vill sälja någonting, då det många gånger hänger på kundens intryck och känsla, om ett köp genomförs eller inte.
Eftersom ingen egentlig gemensam testmiljö existerar, förutom servern som applikationen finns publicerad på, kan det medföra att testerna kan komma att innehålla en del varierande faktorer, som till exempel internetuppkoppling och skärmupplösning.
3. Genomförande
Tanken var från början att endast använda sig av testfall, men genomförandefasen avvek från detta, dock inte helt.
Cirka två tredjedelar utav testpersonerna fick ett testfall, och resterande fick istället en uppgift muntligt som de sedan skulle utföra med så kallad ad hoc-testning. Uppgiften var, i båda fallen, att slutföra ett köp. Och för att tillgodose sig resultatet av denna typ av testning observerade man och antecknade användarens beteende och
tillvägagångssätt för att slutföra uppgiften.
4. Resultat
Resultatet baserar sig på sex kvinnors och sex mäns svar på den enkät de erhöll vid testtillfället (se bilaga 1). Där ombads de svara på ett antal påståenden kring applikationen de precis testat (se bilaga 2), det vill säga, den webbutik som utvecklats. Åldersspannet i gruppen av testpersoner sträckte sig från tjugofyra till femtiosju år.
Resultatet påvisar en genomgående trend som talar för att applikationen anses vara användarvänlig (se figur 1 respektive figur 2).
Samtliga testpersoner tyckte bland annat att applikationen var lätt att använda och att de hade lätt att orientera sig. De tyckte även att det var lätt att navigera och att designen var tydlig och tilltalande.
De påståenden som fått mest negativ respons i enkäten var bland annat om designen innehöll några specialeffekter och om applikationen inte gjorde några misstag. Åtta av tolv tyckte inte att applikationen gjorde några misstag, medan samtliga testpersoner var överens om att designen inte innehöll några specialeffekter. Elva av tolv tyckte inte att designen var fascinerande, och tio av tolv tyckte heller inte att designen var originell.
Figur 2. Översiktlig bild på hur man har svarat.
För att få en större förståelse för resultatet jämfördes kvinnor och mäns svar med varandra. Männen hade en högre procentuell andel negativa svar, än kvinnorna. Det är tydligt att kvinnors (se figur 3) respektive mäns (se figur 4) respons skiljer sig något ifrån varandra. Mer än en fjärdedel (28%) utav männens svar var av negativ natur, medan kvinnornas endast var 16%.
Figur 4. Männens svar i procent.
För att få en än mer tydligare bild har ytterligare ett diagram upprättats som visar en detaljerad jämförelse mellan män och kvinnors respons, för att kunna se exakt vad de har svarat och vilka svar som skiljer dem åt (se figur 5 respektive figur 6). Resultatet utifrån figur 5 respektive 6 visar att mäns respektive kvinnors svar avviker som mest där de blivit tillfrågade om man känt välbehag eller känt sig tillfredsställd och om de tyckte att designen var sofistikerad samt kreativ.
5. Slutsats
I det undersökande arbete som gjorts i den här rapporten har ett positivt utfall på en utav de två frågeställningar som tidigare fastställts erhållits, uppfyller den utvecklade applikationen kraven för användarvänlighet?
Om man ska spekulera i varför övervägande positiv respons har erhållits i undersökningen kan detta eventuellt härledas till att hänsyn har tagits till tidigare forskning kring ämnet under utvecklingens gång, och bland annat den studie som gjorts av Tilson R, Dong J, Martin S. & Kieke E. (2011), där de har tagit reda på vilka faktorer som användaren prioriterar för att fullfölja ett köp. Resultatet av studien visar att det som prioriterats högst var att få feedback som visar att köpet har gått igenom. Detta har då implementerats på två sätt i den utvecklade webbutiken, både i form av en vy som visas efter att användaren slutfört köpet, men också i form av e-post som skickas till användaren. Det är även möjligt att gå tillbaka och ändra innehållet i varukorgen, vilket rankades som nummer två över viktigaste faktorer (Tilson R, Dong J, Martin S. & Kieke E. (2011)).
Resultatet från studien som gjorts av Schmidta, E. K., Liua Y., & Sridharan S.(Juni 2009) har också tagits i beaktande, där de kommit fram till att de viktigaste bitarna för användaren när det gäller användarvänlighet är bland annat svarstid på servern, laddingstid och hastighet. Detta har det alltså tagits hänsyn till under utvecklingen och då har implementering utav asynkrona anrop med hjälp av Ajax skett, för att undvika onödiga sidladdningar etcetera, som kan sänka användarens tålamod och trevliga upplevelse.
Efter att ha noga studerat andra, mer välkända och etablerade webbutiker kunde implementering av liknande funktioner ske för att skapa en atmosfär som gör att användaren kan känna igen sig och känna sig bekväm. En utvärdering gjordes även på dessa butiker med utgångspunkt från WCAG 2.0 (Caldwell B, Cooper M, Guarino Reid, L & Vanderheiden G. (2008)), och utifrån de resultat som erhölls vid
utvärderingen implementerades även de funktioner som ansågs vara bäst utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, som till exempel klart och ständigt synligt sökfält.
båda alternativen tagits i beaktande.
Samtliga testpersoner som har gett negativ respons på påståendet att applikationen inte gör några misstag, har hittat fel i applikationen, vilket är helt naturligt för en
applikation som fortfarande befinner sig i utvecklingsfasen.
Frågan är då om denna utvärderingsmetod bör användas i det stadiet då fokus ligger på testning och att hitta fel i systemet, eller om den endast bör användas på ett färdigtestat system för att lägga mer fokus på det grafiska och hur det samspelar med användaren.
Nu implementerades metoden enligt det förstnämnda, vilket resulterade i en, förmodligen, något högre kvot negativ respons på påståendet att applikationen inte gör några misstag, än om implementering hade skett enligt det sistnämnda, det vill säga på ett färdigtestat system.
En fråga som också bör ställas är, var testgruppen bestående av tolv personer tillräcklig? Skulle samma resultat ha uppnåtts om testgruppen utökats till hundra personer?
Att användaren har svarat nej på om han/hon kände sig glad kan ha att göra med att användaren, dels inte besökte webbutiken av egen fri vilja men också för att köpet inte var autentiskt. Sedan är det inte heller säkert att användaren brukar känna sig glad när han/hon handlar. Men det faktum att kvinnor reagerade mer positivt på applikationen än män kan ha att göra med att de tillhör målgruppen för webbutiken, som är ljus, romantisk och säljer inredningsdetaljer i stilar som Shabby Chic och New England. Förmodligen har män större krav på mer avancerad design och funktionalitet för att deras intresse och tillit ska vinnas.
För att avslutningsvis ge ett svar på hur ett användarvänligt system utvecklas och knyta ihop säcken kan det konstateras att det inte finns några klara direktiv för ett exakt tillvägagångssätt. Men det framgår, nu i efterhand, tydligt att ta användarnas åsikt i beaktande och väga det tungt när man utvecklar sitt system är ett måste, och att sedan testa sig fram för att se vad den tilltänkta målgruppen föredrar, både i funktionalitet men också design. Att i det här fallet ta del av andras studier och undersökningar visade sig bidra till att man fick ett positivt utfall.
6. Källförteckning
6.1 Elektroniska källor
Tilson R, Dong J, Martin S. & Kieke E. (2011). Factors and Principles Affecting the Usability of Four E-commerce Sites
Tillgänglig www: http://zing.ncsl.nist.gov/hfweb/att4/proceedings/tilson/ [2011-04-11]
Caldwell B, Cooper M, Guarino Reid, L & Vanderheiden G. (2008). Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0.
Tillgänglig www: http://www.w3.org/TR/WCAG20/ [2011-04-10]
6.2 Artiklar
Hwang. W & Salvendy. G. (Maj 2010). Number of People Required for Usability Evaluation: The 10±2 Rule. Communications of the acm, (5), 130 - 133.
Lavie T & Tracitinsky N. (2004). Assessing dimensions of percieved visual aesthetics of web sites. International Journal of Human-Computer Studies, (60). 269 - 298.
7. Bilagor
7.1 Bilaga 1: Enkät för användarvänlighetstest
Användarvänlighetstest
Om du upplevde att applikationen var något av nedanstående, gör ett kryss för Ja, annars Nej.
Om du kände något av nedanstående, gör ett kryss för Ja, annars Nej.
Om du tyckte att något av nedanstående stämde överens med designen av applikationen, gör ett kryss för Ja, annars Nej.
