Ekonomin på medellång siktEkonomin på medellång sikt

(1)

Blanchard kapitel 7 Blanchard kapitel 7

Ekonomin på medellång sikt Ekonomin på medellång sikt

 Idag: Idag:

 Flödena på arbetsmarknaden. Flödena på arbetsmarknaden.

 Hur bestäms löner och priser? Hur bestäms löner och priser?

 Hur påverkar löne- och prisbildningen Hur påverkar löne- och prisbildningen arbetslösheten i jämvikt?

arbetslösheten i jämvikt?

 Hur påverkas arbetslösheten av faktorer som Hur påverkas arbetslösheten av faktorer som arbetslöshetsersättning och konkurrenstryck?

arbetslöshetsersättning och konkurrenstryck?

(2)

F4: sid. 2

Arbetskraften Arbetskraften

6-1

 I I arbetskraften arbetskraften är de som har jobb eller söker jobb. är de som har jobb eller söker jobb.

 Individer mellan 16-64 som ej är i arbetskraften Individer mellan 16-64 som ej är i arbetskraften kan vara kan vara

 studerande studerande

 pensionerade pensionerade

 på sabbatsår, i hemarbete. på sabbatsår, i hemarbete.

 Sysselsättning är de i arbetskraften som har ett arbete. En person Sysselsättning är de i arbetskraften som har ett arbete. En person är sysselsatt enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) om:

är sysselsatt enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) om:

• han/hon han/hon under mätveckan utför minst under mätveckan utför minst en en timmes arbete som avlönad timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare (inklusive fri yrkesutövare) eller som arbetstagare, som egen företagare (inklusive fri yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag som tillhör familjemedlem i samma hushåll oavlönad medhjälpare i företag som tillhör familjemedlem i samma hushåll (personen är

(personen är i arbete i arbete). ).

• han/hon normalt är sysselsatt enligt ovan, men tillfälligt är frånvarande från han/hon normalt är sysselsatt enligt ovan, men tillfälligt är frånvarande från arbetet under hela mätveckan (personen är

arbetet under hela mätveckan (personen är tillfälligt frånvarande tillfälligt frånvarande). ).

 Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta

som sysselsatta

• T. ex. offentligt skyddat arbete, arbete vid Samhall, start av T. ex. offentligt skyddat arbete, arbete vid Samhall, start av

näringsverksamhet samt anställning med lönebidrag eller anställningsstöd.

 Arbetskraftsdeltagandet är kvoten mellan personer i arbetskraften Arbetskraftsdeltagandet är kvoten mellan personer i arbetskraften och total befolkning (ofta i åldersgruppen 16-64 år).

och total befolkning (ofta i åldersgruppen 16-64 år).

(3)

Arbetskraften Arbetskraften

 Alla sysselsatta arbetar inte, de kan vara Alla sysselsatta arbetar inte, de kan vara

 sjukskrivna, sjukskrivna,

 lediga av andra skäl. lediga av andra skäl.

 USA har högt arbetskraftsdeltagande jämfört med USA har högt arbetskraftsdeltagande jämfört med Europa.

Europa.

 Också Sverige har högt arbetskraftsdeltagande jämfört Också Sverige har högt arbetskraftsdeltagande jämfört med övriga Europa.

med övriga Europa.

 Störst skillnader mellan länder för kvinnor och äldre. Störst skillnader mellan länder för kvinnor och äldre.

 Sverige har relativt sett höga andelar frånvarande Sverige har relativt sett höga andelar frånvarande (sjuka). Också stor variation över tiden.

(sjuka). Också stor variation över tiden.

(4)

F4: sid. 4

Individer 16-64 ej i arbete som andel av arbetskraften

0 0.05 0.1 0.15 0.2 0.25 0.3 0.35

19 7 6 19 79 19 82 1 98 5 1 98 8 1 99 1 19 94 19 9 7 2 00 0

Arbetslösa Frånvarande Ej i arbets- kraften

Källa: AKU SCB

(5)

Utanför arbetskraften, 2007 Utanför arbetskraften, 2007

Källa: SCB, AKU

(6)

F4: sid. 6

Arbetskraftsdeltagande 2008 Arbetskraftsdeltagande 2008

(av befolkning 15-65)

(7)

Arbetslöshet 2008

(8)

F4: sid. 8

Flöden mellan olika Flöden mellan olika arbetsmarknadsstatus arbetsmarknadsstatus

 Bakom samma arbetslöshetsnivå kan två olika Bakom samma arbetslöshetsnivå kan två olika situationer gömma sig:

situationer gömma sig:

 Stora flöden, många förlorar jobbet men de flesta Stora flöden, många förlorar jobbet men de flesta hittar också snabbt ett nytt jobb, eller

hittar också snabbt ett nytt jobb, eller

 Få som förlorar jobbet men de som förlorar jobbet Få som förlorar jobbet men de som förlorar jobbet har svårt att hitta ett nytt.

har svårt att hitta ett nytt.

 Stora skillnader mellan Europa och USA i Stora skillnader mellan Europa och USA i detta avseende.

detta avseende.

(9)

Stora flöden Stora flöden

(1) Flöden in och ut från sysselsättning är stora.

(2) Relativt stocken är flödena in och ut ur arbetslösheten ännu större. Genomsnittlig tid i arbetslöshet

ungefärligen 3 månader.

(3) Stora flöden också in och ut ur arbetskraften.

(4) Också stora jobbflöden, många nya jobb skapas och gamla försvinner.

Genomsnittliga flöden per Genomsnittliga flöden per månad i USA

månad i USA , 1994-1999 , 1994-1999

Ej i arbets- kraften 59,3

miljoner Arbetslösa

6,2 miljoner

Sysselsatta

122 miljoner

(10)

F4: sid. 10

Nyskapade och förlorade jobb i Nyskapade och förlorade jobb i

tillverkningsindustrin i Sverige tillverkningsindustrin i Sverige

1975 1980 1985 1990 1995

20 16 12 8 4 0

%

Nyskapade Förlorade

Källa: Doktorsavhandling, Fredrik Andersson, Uppsala, 2003

Här visar vi data över nyskapade och förlorade arbetstillfällen i

tillverkningsindustrin i Sverige. Detta visar flödena av arbetstillfällen, snarare än

flödena av löntagare. Dvs, om en person på ett jobb slutar och ersätts med en

annan, räknades detta som ett flöde av löntagare men inte som ett jobb-flöde.

(11)

Mindre flöden in och ut ur Mindre flöden in och ut ur

arbetslösheten i Europa arbetslösheten i Europa

Inflöde

Inflöde Utflöde Utflöde

1985 1985 1993 1993 1985 1985 1993 1993 Belgien

Belgien 0.14 0.14 0.42 0.42 2.7 2.7 8.6 8.6 Denmark

Denmark 0.29 0.29 1.75 1.75 6.3 6.3 21.4 21.4 Finland

Finland 1.49 1.49 2.83 2.83 36.5 36.5 13.9 13.9 France

France 0.32 0.32 0.34 0.34 3.7 3.7 3.0 3.0 Germany

Germany 0.25 0.25 0.57 0.57 6.1 6.1 9.0 9.0 Italy

Italy 0.14 0.14 0.41 0.41 1.8 1.8 9.5 9.5 Netherlands

Netherlands 0.28 0.28 0.24 0.24 6.8 6.8 6.4 6.4 Spain

Spain 0.35 0.35 0.56 0.56 1.7 1.7 1.8 1.8 Sweden

Sweden 0.66 0.66 1.25 1.25 28.5 28.5 11.6 11.6 U.K. U.K. 0.51 0.51 0.67 0.67 6.1 6.1 9.3 9.3 Gen. sn. ovan

Gen. sn. ovan 0.44 0.44 0.90 0.90 10.0 10.0 8.45 8.45

USA USA 2.45 2.45 2.06 2.06 41.4 41.4 37.4 37.4

(12)

F4: sid. 12

Förändringar i arbetslösheten Förändringar i arbetslösheten

 Förändringar i arbetslösheten påverkar Förändringar i arbetslösheten påverkar

 individernas välfärd, och individernas välfärd, och

 lönebildningen. lönebildningen.

 Arbetslösheten går upp för att Arbetslösheten går upp för att : :

 nyanställningstakten minskar – det blir svårare att nyanställningstakten minskar – det blir svårare att hitta nytt jobb.

hitta nytt jobb.

 uppsägningarna ökar – större risk bli av med uppsägningarna ökar – större risk bli av med jobbet.

jobbet.

(13)

Jobbhittartakt

(14)

F4: sid. 14

Jobbförlorartakt

(15)

Lönebildningen Lönebildningen

 Kollektiva löneförhandlingar Kollektiva löneförhandlingar mellan företag och anställda regel mellan företag och anställda regel snarare än undantag i Europa.

snarare än undantag i Europa.

 Lönen oftast högre än Lönen oftast högre än reservationslönen reservationslönen både i Europa och USA. både i Europa och USA.

 Effektivitetslöneteorin säger att lönen också är ett instrument för Effektivitetslöneteorin säger att lönen också är ett instrument för att påverka den anställdes produktivitet, högre löner ju svårare att att påverka den anställdes produktivitet, högre löner ju svårare att kontrollera den anställdes arbetsinsats.

kontrollera den anställdes arbetsinsats.

 Oavsett förhandlingsform så gäller att löntagarnas Oavsett förhandlingsform så gäller att löntagarnas förhandlingsstyrka är:

förhandlingsstyrka är:

 högre, ju svårare det är att ersätta dem med andra, högre, ju svårare det är att ersätta dem med andra,

 lägre, ju svårare det är för dem att hitta alternativ sysselsättning. lägre, ju svårare det är för dem att hitta alternativ sysselsättning.

 Dessa faktorer påverkas av arbetsmarknadens situation, men Dessa faktorer påverkas av arbetsmarknadens situation, men också av institutionella faktorer inklusive lagstiftning.

också av institutionella faktorer inklusive lagstiftning.

7-2

(16)

F4: sid. 16

Löner, priser och arbetslöshet Löner, priser och arbetslöshet

1. 1. Anställda och företag bryr sig om den reala lönen Anställda och företag bryr sig om den reala lönen ( ( W W / / P P ), ), inte den nominella inte den nominella ( ( W W ). ).

2. 2. Högre arbetslöshet försvagar löntagarnas Högre arbetslöshet försvagar löntagarnas förhandlingsposition.

förhandlingsposition.

3. 3. Bland andra faktorer som påverkar lönen är Bland andra faktorer som påverkar lönen är arbetslöshetsersättningen

arbetslöshetsersättningen . Högre ersättningar ger . Högre ersättningar ger mindre press på lägre löner för att minska

mindre press på lägre löner för att minska

arbetslösheten. Även andra institutionella faktorer arbetslösheten. Även andra institutionella faktorer

som anställningsskydd, vilka som förhandlar m.m. är som anställningsskydd, vilka som förhandlar m.m. är

betydelsefulla

betydelsefulla . .

(17)

Löner, priser och arbetslöshet Löner, priser och arbetslöshet

- en formalisering - en formalisering

 Vi antar att den nominella lönen Vi antar att den nominella lönen , , W W , , beror på beror på tre faktorer

tre faktorer : :

 Förväntad prisnivå, Förväntad prisnivå, P P ^e ^e (positivt). (positivt).

 Arbetslösheten Arbetslösheten , , u u (negativt). (negativt).

 En variabel En variabel , , z z , , som fångar allt annat som kan som fångar allt annat som kan påverka lönebildningen (arbetslöshetsersättning, påverka lönebildningen (arbetslöshetsersättning,

arbetsrätt, m.m.) arbetsrätt, m.m.) . .

 Detta kan skrivas, Detta kan skrivas,

W  P F u z ^e ( , )

( , )  

(18)

F4: sid. 18

Pr Pr issättning issättning

 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen är en relation mellan är en relation mellan

mängden och kvaliteten på produktionsfaktorer och mängden och kvaliteten på produktionsfaktorer och produktion

produktion . .

 Vi bortser tillsvidare från kapital och fokuserar på Vi bortser tillsvidare från kapital och fokuserar på produktionsfaktorn arbetskraft. En enkel

produktionsfaktorn arbetskraft. En enkel produktionsfunktionen kan då skrivas

produktionsfunktionen kan då skrivas: :

Y  A N

Y Y = = produktion produktion

N N = = sysselsättning sysselsättning

A A = = arbetskraftsproduktivitet arbetskraftsproduktivitet , , (produktion per arbetare) (produktion per arbetare)

 För att förenkla notationen, antag att en arbetare För att förenkla notationen, antag att en arbetare producerar en enhet output, dvs

producerar en enhet output, dvs A A = 1. = 1.

Y  N

(19)

Pri Pri ssättning ssättning

 Vi antar att företag har viss prissättningsstyrka och Vi antar att företag har viss prissättningsstyrka och sätter priset

sätter priset

P = P = (1+ (1+   ) ₎ W W

   kallas kallas påslag påslag ( ( markup markup ) ) på produktionskostnaderna på produktionskostnaderna . . Under perfekt konkurrens gäller att

Under perfekt konkurrens gäller att   = 0, = 0, och och P P = = W W . .

 P = P = (1+ (1+   ) ) W W kommer att ge oss en kommer att ge oss en prissättningsrelation.

prissättningsrelation.

 Överkurs; Överkurs ;

 I detta fall är företagens vinst ( I detta fall är företagens vinst ( P-W) P-W )Q Q där Q där Q är såld kvantitet. är såld kvantitet.

Om ett företag möter en efterfråga Q

Om ett företag möter en efterfråga Q = P = P

^-(1+^-^(1+µ^µ)/^)/µ^µ

där där µ µ >1 >1 , , så så maximeras vinsten om

maximeras vinsten om P =(1+ P = (1+µ µ ) ) W. W.

 Lös Lös



 1 

(20)

F4: sid. 20

Hur bestäms arbets- Hur bestäms arbets-

löshetens nivå?

 I denna sektion studerar vi hur lönesättning I denna sektion studerar vi hur lönesättning och prissättning bestämmer arbetslösheten och prissättning bestämmer arbetslösheten . .

 Vi antar att Vi antar att P P ^e ^e = = P P , , så att nominallönen beror så att nominallönen beror den faktiska prisnivån

den faktiska prisnivån . . Detta är ett antagande Detta är ett antagande om att marknaden är i jämvikt. Senare kommer om att marknaden är i jämvikt. Senare kommer

vi att tillåta avvikelser från en sådan jämvikt.

(21)

Lönesättningsrelationen Lönesättningsrelationen

 Ovan antog vi att den nominella lönen beror Ovan antog vi att den nominella lönen beror på prisnivån, arbetslösheten och z

på prisnivån, arbetslösheten och z : : W  P F u z ^e ( , )

( , )  

 Eftersom vi antar att Eftersom vi antar att P P ^e ^e = P = P , , så får vi så får vi : :

W

P  F u z ( , ) W  P F u z ( , )

 Genom att dela båda sidor med får vi Genom att dela båda sidor med får vi lönebildningsrelationen

lönebildningsrelationen : :

(22)

F4: sid. 22

Prissättningsrel

Prissättningsrel ation ation en en

 Prissättningen lyder Prissättningen lyder : :

P  ( 1   ) W

 Dela båda sidor med Dela båda sidor med W W : : P

W  ( 1   )

 För att uttrycka detta i termer av reallön För att uttrycka detta i termer av reallön inverterar vi båda sidor, vilket ger oss inverterar vi båda sidor, vilket ger oss

prissättningsrelationen prissättningsrelationen : :

W

P 

 1

1(  )

(23)

Reallöner och produktmarknadsregleringar

(24)

F4: sid. 24

Jämviktsarbetslöshet Jämviktsarbetslöshet

Enligt prissättningsrelationen är reallönen oberoende av arbetslösheten.

Lönesättning, prissättning och Lönesättning, prissättning och jämviktsarbetslöshet

jämviktsarbetslöshet (naturlig (naturlig arbetslöshet)

arbetslöshet)

Arbetslöshet, u

R e al lö n, W /P

W P 

 1

1(  )

Prissättning, PS

W

P  F u z ( , )

( , )  

Löne sättn

ing, W S Enligt lönesättningsrelationen

är reallönen en fallande funktion av arbetslösheten.

Slutsats:

Den naturliga arbetslösheten

är sådan att den lönesättarna

väljer den lön som ges av

prissättningsrelationen.

(25)

Arbetslöshetsersättning och Arbetslöshetsersättning och

arbetslöshet arbetslöshet

Högre

arbetslöshetsersättning stärker löntagarnas

förhandlingskraft, WS- kurvan skiftar uppåt (z- variabeln ökar.)

Hur påverkas Hur påverkas

arbetslösheten av högre arbetslösheten av högre arbetslöshetsersättning?

arbetslöshetsersättning?

W

P  F u z ( , )

( , )  

Slutsats: WS’

Arbetslösheten ökar från u till u’.

R e a llö n, W /P

PS

WS

u u’

(26)

F4: sid. 26

Prisbildning och arbetslöshet Prisbildning och arbetslöshet

En ökning av påslagen innebär att  går upp.

PS kurvan skiftar då nedåt.

Vad händer om Vad händer om konkurrensen på konkurrensen på

varumarknaden minskar varumarknaden minskar så prispåslagen ökar?

så prispåslagen ökar?

PS’

u’

PS

WS

Arbetslöshet, u

R e al lö n, W /P

W P 

 1

1(  )

u Slutsats:

Reallönen faller och

arbetslösheten ökar.

(27)

Den strukturella arbetslösheten Den strukturella arbetslösheten

 Ett annat, kanske bättre, namn på den naturliga Ett annat, kanske bättre, namn på den naturliga arbetslösheten är

arbetslösheten är den strukturella arbetslösheten den strukturella arbetslösheten ( ( structural rate of unemployment structural rate of unemployment ) ) eftersom denna eftersom denna beror på en rad strukturella faktorer i ekonomin

beror på en rad strukturella faktorer i ekonomin

(arbetslöshetsersättning, konkurrenstryck, lagstiftning, (arbetslöshetsersättning, konkurrenstryck, lagstiftning, m.m.).

m.m.).

 Vi kan också definiera den naturliga (eller strukturella) Vi kan också definiera den naturliga (eller strukturella) sysselsättningen:

sysselsättningen:

N _n  L ( 1  u _n )

(28)

F4: sid. 28

Från sysselsättning till produktion Från sysselsättning till produktion

 Associerade med den naturliga sysselsättningen finns en Associerade med den naturliga sysselsättningen finns en naturlig produktionsnivå

naturlig produktionsnivå. . Hittills har vi förenklat och sagt att en Hittills har vi förenklat och sagt att en arbetare producerar en en enhet output (Y

arbetare producerar en en enhet output (Y =N =N ) )

Y _n  N _n  L ( 1  u _n )

 Den naturliga produktionsnivån tillfredsställer följande ekvation: Den naturliga produktionsnivån tillfredsställer följande ekvation:

F Y

L ⁿ z

1 1

 1







  

, 

 I ord, den naturliga produktionsnivån är sådan att: I ord, den naturliga produktionsnivån är sådan att:

 vid den associerade arbetslösheten ( vid den associerade arbetslösheten ( u u

_n_n

=1- Y =1- Y

_n_n

/ / L L ) )

 den av lönesättarna valda reallönen ( den av lönesättarna valda reallönen ( F F ( ( u u

_n_n

, , z z )), )),

 överensstämmer med den som impliceras av överensstämmer med den som impliceras av prissättningen (

prissättningen ( 1/(1+ 1 /(1+   ) ). ) ).

(29)

Mer om naturlig produktion Mer om naturlig produktion

 I statistiken redovisas I statistiken redovisas potentiell output, potentiell output, detta är i princip samma detta är i princip samma sak som naturlig produktion, men tar också hänsyn till

sak som naturlig produktion, men tar också hänsyn till kapitalstocken och dess normala utnyttjandegrad

kapitalstocken och dess normala utnyttjandegrad (kapacitetsutnyttjande).

(kapacitetsutnyttjande).

 Potentiell output; Potentiell output;

 Givet, Givet,

• kapitalstockens storlek och kvalitet, kapitalstockens storlek och kvalitet,

• mängden personer i arbetskraften och deras kvalifikationer mängden personer i arbetskraften och deras kvalifikationer

• samt det tekniska kunnandet och företagsorganisationen, samt det tekniska kunnandet och företagsorganisationen,

 hur hög skulle produktionen vara vid den naturliga (strukturella) hur hög skulle produktionen vara vid den naturliga (strukturella) arbetslöshetsnivån och normalt kapacitetsutnyttjande.

arbetslöshetsnivån och normalt kapacitetsutnyttjande.

 På kort sikt är det främst arbetslösheten och På kort sikt är det främst arbetslösheten och

kapacitetsutnyttjandet som varierar, därför är våra tidigare kapacitetsutnyttjandet som varierar, därför är våra tidigare

förenklingar om att kapitalstock och teknologi är exogena OK på förenklingar om att kapitalstock och teknologi är exogena OK på

kort sikt (men INTE på längre sikt).

(30)

F4: sid. 30

Prissättningsrel

Prissättningsrel ation ation en vid ökande en vid ökande marginalkostnader

marginalkostnader

 I verkligheten kan det vara rimligt att anta att företagens I verkligheten kan det vara rimligt att anta att företagens

kostnader (kortsiktigt) ökar om de producerar mer. Vi kan fånga kostnader (kortsiktigt) ökar om de producerar mer. Vi kan fånga detta genom att skriva.

detta genom att skriva.

   



 Wc Y

P 1 

 Eftersom Eftersom Y = N = L Y = N = L ( ( 1-u 1-u ) får vi följande prissättnings relation ) får vi följande prissättnings relation

 ¹   ^c ¹ ^L ⁽ ¹ ^u ⁾ 

P W



 



 Notera att denna PS-relation är uppåtlutande i diagrammet. Notera att denna PS-relation är uppåtlutande i diagrammet.

(31)

Lägre arbetslöshetsersättning vid ökande ökande marginalkostnader

marginalkostnader

Lägre arbetslöshets- ersättning försvagar löntagarnas förhand- lingskraft, WS-kurvan skiftar nedåt.