medellång sikt.

 IDAG: IDAG:

 Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Gifta ihop alla marknader vi diskuterat.

 Vad bestämmer priser och produktion (samt Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och

arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt.

medellång sikt.

Blanchard kapitel 7 Blanchard kapitel 7

Medellång sikt – AS-AD modellen

Medellång sikt – AS-AD modellen

Aggregerat Utbud Aggregerat Utbud

 Punkt 1 idag är att härleda AS-kurvan som visar Punkt 1 idag är att härleda AS-kurvan som visar aggregerat utbud (aggregate supply)

aggregerat utbud (aggregate supply) . Denna . Denna beskriver sambandet mellan produktion (BNP) och beskriver sambandet mellan produktion (BNP) och priser och vi kommer att härleda den från pris och priser och vi kommer att härleda den från pris och

lönesättningen.

lönesättningen.

 Kom ihåg från förra kapitlet att löne- och prissättnings- Kom ihåg från förra kapitlet att löne- och prissättnings- relationerna kan skrivas om vi antar att förväntade

relationerna kan skrivas om vi antar att förväntade priser kan avvika från de senare realiserade:

priser kan avvika från de senare realiserade:

7-1

W  P F u z ^e ( , )

P  ( 1   ) W

 Genom att använda dessa, samt relationen mellan Genom att använda dessa, samt relationen mellan produktion och arbetslöshet, som vi diskuterade förra produktion och arbetslöshet, som vi diskuterade förra föreläsningen, kan vi härleda en relation mellan

föreläsningen, kan vi härleda en relation mellan

Härledning av AS – kurvan Härledning av AS – kurvan

 Steg 1 Steg 1 : Använde de två relationerna : Använde de två relationerna tillsammans för att eliminera W:

tillsammans för att eliminera W:

W  P F u z ^e ( , ) _{och och} ^{P  ( 1 }  ^{) W} , _, som ger som ger : :

(1 ) ^e ( , ) P    P F u z

I ord, prisnivån beror på den förväntade I ord, prisnivån beror på den förväntade

prisnivån och arbetslösheten. Vi antar att prisnivån och arbetslösheten. Vi antar att

prispåslaget

prispåslaget   och ”slaskvariabeln” och ”slaskvariabeln” z z är är konstanta.

konstanta.

Härledning av AS – kurvan Härledning av AS – kurvan

 Steg 2: Steg 2: Uttryck arbetslösheten i termer av Uttryck arbetslösheten i termer av produktionen:

produktionen:

u U

L

L N

L

N L

Y

   L

  1   1

Som vi ser, givet mängden personer i Som vi ser, givet mängden personer i

arbetskraften, högre produktion minskar arbetskraften, högre produktion minskar

arbetslösheten.

arbetslösheten.

Härledning av AS – kurvan Härledning av AS – kurvan

 Steg 3 Steg 3 : Använd : Använd u = 1-Y/ u = 1-Y/ L för att eliminera L för att eliminera arbetslösheten i ekvationen i steg 1.

arbetslösheten i ekvationen i steg 1.

P P F Y

L z



  

 

( 1  ) 1 , 

Detta är vår AS — kurva.

Detta är vår AS — kurva.

I ord beskriver den att

I ord beskriver den att pri pri snivån beror på snivån beror på förväntade priser,

förväntade priser, P P ^{e e} , , och produktionsnivån och produktionsnivån , , Y Y

( ( och förstås de exogena variablerna och förstås de exogena variablerna   , _, z z , , och och

L L , , som vi tar för givna i analysen som vi tar för givna i analysen ). ).

AS AS – kurvans egenskaper – kurvans egenskaper

P P F Y

L z



  

 

( 1  ) 1 , 

Y   N  N   u  u   W  W   P 

 Två egenskaper hos AS –kurvan är särskilt Två egenskaper hos AS –kurvan är särskilt viktiga:

viktiga:

1. 1. En ökning av produktionen leder till en ökning i En ökning av produktionen leder till en ökning i

prisnivån. Mekanismen bakom detta består av fyra prisnivån. Mekanismen bakom detta består av fyra led: led:

1. 1.

2. 2.

3. 3.

4. 4.

AS AS – kurvans egenskaper – kurvans egenskaper

 Två egenskaper hos AS –kurvan är särskilt Två egenskaper hos AS –kurvan är särskilt viktiga:

viktiga:

P P F Y

L z



  

 

( 1  ) 1 , 

P

  W  W   P 

2. 2. En ökning i den förväntade prisnivån leder till en En ökning i den förväntade prisnivån leder till en (proportionerligt sett)

(proportionerligt sett) lika stor ökning i prisnivån lika stor ökning i prisnivån . . Mekanismen bakom detta har två steg

Mekanismen bakom detta har två steg : :

1. 1.

2. 2.

AS – aggregerat utbud AS – aggregerat utbud

 Givet den förväntade prisnivån, högre

produktion leder till högre priser.

 Om produktionen är på sin naturliga nivå, blir prisnivån lika med den förväntade.

 Y=Y

och P=P

AS - kurvan AS - kurvan

Produktion, Y

P ris ni vå , P

AS - summering AS - summering

1. 1. AS AS kurvan lutar uppåt. Högre produktion leder till kurvan lutar uppåt. Högre produktion leder till högre priser.

högre priser.

2. 2. AS AS kurvan går genom en punkt där kurvan går genom en punkt där Y Y = = Y Y

och och P P = = P P

. Därmed gäller att: . Därmed gäller att:

1. 1. när när Y Y > > Y Y

, så blir , så blir P P > > P P

, ,

2. 2. när när Y Y < < Y Y

, så blir , så blir P P < < P P

. .

3. 3. En ökning av förväntade priser En ökning av förväntade priser P P

skiftar skiftar AS AS kurvan kurvan uppåt och en minskning i

uppåt och en minskning i P P

skiftar den nedåt. skiftar den nedåt.

4. 4. Kom ihåg att Kom ihåg att AS- AS- kurvan inte är en utbudskurva i kurvan inte är en utbudskurva i vanlig mening, utan en relation mellan priser och vanlig mening, utan en relation mellan priser och

produktion som uppstår genom löne- och produktion som uppstår genom löne- och

prissättningsbeteende hos företag och anställda.

prissättningsbeteende hos företag och anställda.

AS och förväntade prisnivån AS och förväntade prisnivån

Slutsats:

AS-kurvan skiftar uppåt .

Hur ändras AS- Hur ändras AS- kurvan om den kurvan om den förväntade

förväntade prisnivån, P

prisnivån, P

ökar? ökar?

;

(1 ) 1 Y ,

AS P P F z

 ^ L ^

      

P

A’

P ris ni vå , P

P

Y

A

Aggregerad Efterfrågan Aggregerad Efterfrågan

 AD-kurvan, den aggregerade efterfrågerelationen AD-kurvan, den aggregerade efterfrågerelationen

( ( aggregate demand relation aggregate demand relation ) ) beskriver hur prisnivån beskriver hur prisnivån påverkar produktionsnivån, när denna är ett resultat av påverkar produktionsnivån, när denna är ett resultat av jämvikt på varu- och penningmarknaden.

jämvikt på varu- och penningmarknaden.

 Den är inte Den är inte en efterfrågekurva i vanlig mening. en efterfrågekurva i vanlig mening.

 Låt oss repetera ekvationerna för dessa jämvikter: Låt oss repetera ekvationerna för dessa jämvikter:

7-2

IS (varujämvikt): Y C Y T  (  )  I Y i ( , )  G LM (penningjämvikt): M ( )

P  YL i

Aggregerad Efterfrågan Aggregerad Efterfrågan

En ökning av prisnivån leder till en minskning av produktionen i IS- LM modellen.

 P   M       P i d e m a n d Y

Härledning av AD-kurvan Härledning av AD-kurvan

Y’

LM (P’>P)

i’

LM kurvan: M ( ) P  YL i

R än ta , i

Y

LM (P)

i

IS

P ris ni vå , P

P P’

AD

Skift i AD-kurvan Skift i AD-kurvan

 En ökning av offentlig

konsumtion ökar efterfrågan och därmed produktionen vid en given prisnivå. AD- kurvan skiftar därmed till höger.

Y Y M

P G T

 

 

, , 

Skift i a

Skift i a ggreg ggreg erad efterfrågan erad efterfrågan

 En minskning av (den

nominella) penningmängden ökar räntan och minskar

produktionen vid given

prisnivå. AD-kurvan skiftar till vänster

Produktion, Y

P ris ni vå , P

AD

AD – uppsummering AD – uppsummering

 Genom att studera vad som händer om prisnivån varu- Genom att studera vad som händer om prisnivån varu- och finansmarknadsjämvikterna om prisnivån ändras och finansmarknadsjämvikterna om prisnivån ändras skapar vi en relation mellan pris och produktion – AD- skapar vi en relation mellan pris och produktion – AD- kurvan.

kurvan.

 Eftersom högre prisnivå minskar real penningmängd Eftersom högre prisnivå minskar real penningmängd och därmed ökar räntan är sambandet negativt.

och därmed ökar räntan är sambandet negativt.

 Penning- och finanspolitik och allt annat som leder till Penning- och finanspolitik och allt annat som leder till skift i IS eller LM kurvorna skiftar också AD-kurvan.

skift i IS eller LM kurvorna skiftar också AD-kurvan.

Jämvikt på kort och medellång Jämvikt på kort och medellång

sikt sikt

 Jämvikten beror på Jämvikten beror på P P ^{e e} . På kort sikt är . På kort sikt är P P ^{e e} givet givet och och P P kan avvika från kan avvika från P P ^{e e} . . Sådana avvikelser Sådana avvikelser

leder till att

leder till att P P ^{e e} revideras och därmed skiftar revideras och därmed skiftar AS- AS- kurvan. kurvan.

7-3

-relationen

(1 ) 1 Y ,

AS P P F z

 ^ L ^

      

relation M , ,

AD Y Y G T

P

 

  

 

Jämvikt på kort sikt Jämvikt på kort sikt

Jämvikten ges av

korsningen mellan AD och AS – kurvorna. I detta exempel är realiserad prisnivå P>P

och Y>Y

. ^Men

varu- och

penningmarknaderna är i jämvikt.

Kort sikt i AD-AS modellen Kort sikt i AD-AS modellen

Produktion, Y

P ris ni vå , P

P

AD

Y

P A

Y

AS

Från kort till medellång sikt Från kort till medellång sikt

 Vid jämvikten Vid jämvikten A är P>P A är

och Y>Y

.

 Lönesättarna har underskattat Lönesättarna har underskattat prisnivån och reallönen är lägre prisnivån och reallönen är lägre än vad man tänkt sig.

än vad man tänkt sig.

 Lönesättarna reviderar upp sina Lönesättarna reviderar upp sina prisförväntningar och sätter högre prisförväntningar och sätter högre nominallöner. Med andra ord, AS- nominallöner. Med andra ord, AS- kurvan skiftar uppåt.

kurvan skiftar uppåt. _P ^ris

ni vå , P

P

AD

Y

P A

Y

AS

 Processen med skift uppåt Processen med skift uppåt fortsätter så länge

fortsätter så länge Y Y > Y Y

 Slutsats: Så länge Slutsats: Så länge Y>Y Y>Y

(med (med andra ord

andra ord u<u u<u

) så ökar priser ) så ökar priser och löner, produktionen sjunker.

och löner, produktionen sjunker.

På lång sikt återgår produktionen På lång sikt återgår produktionen till

till Y Y . .

Produktion, Y

Effekten av en monetär Effekten av en monetär

expansion 1 expansion 1

 I ekvationen för aggre- I ekvationen för aggre- gerad efterfrågan kan vi gerad efterfrågan kan vi se att en ökning av

se att en ökning av mängden pengar,

mängden pengar, M, M, ökar ökar output för given prisnivå output för given prisnivå P P . Med andra ord, AD- . Med andra ord, AD- kurvan skiftar till höger.

kurvan skiftar till höger.

 På kort sikt uppstår en På kort sikt uppstår en jämvikt vid

jämvikt vid A’ A’ med högre med högre output och priser.

output och priser.

P ris ni vå , P

P

Y

P

Y

AS 7-4

; M , ,

AD Y Y G T P

  

 

 

  

 

AD

A AD

A’

Effekten av en monetär Effekten av en monetär

expansion 2 expansion 2

 Eftersom Y>Y Eftersom Y>Y

blir priserna blir priserna högre än förväntat och AS- högre än förväntat och AS- kurvan börjar skifta uppåt.

kurvan börjar skifta uppåt.

 På medellång sikt uppnås en ny På medellång sikt uppnås en ny jämvikt vid

jämvikt vid A’’ A’’ där endast där endast priserna är högre.

priserna är högre.

P ris ni vå , P

P

AD

Y

AS

AD

A

P A’

Y A’’

 Prisökningen är proportionell Prisökningen är proportionell mot penningmängdsökningen mot penningmängdsökningen så att M/P är återställt.

så att M/P är återställt.

 Under anpassningen är räntan Under anpassningen är räntan lägre.

lägre.

 Detta kan analyseras i IS-LM Detta kan analyseras i IS-LM diagrammet där LM-kurvan diagrammet där LM-kurvan skiftar nedåt.

skiftar nedåt.

 I takt med prisökningarna skiftar I takt med prisökningarna skiftar LM-kurvan tillbaka.

LM-kurvan tillbaka.

Pengars Neutralitet Pengars Neutralitet

 Notera att över tid så anpassas prisnivån efter en Notera att över tid så anpassas prisnivån efter en monetär expansion (kontraktion) så att den reala monetär expansion (kontraktion) så att den reala

penningmängden blir oförändrad. Därmed får den inga penningmängden blir oförändrad. Därmed får den inga långsiktiga effekter på produktion, eller andra reala

långsiktiga effekter på produktion, eller andra reala variabler eller på räntan.

variabler eller på räntan.

 Detta fenomen kallas Detta fenomen kallas Pengars Neutralitet Pengars Neutralitet , nominell , nominell neutralitet eller monetär neutralitet (

neutralitet eller monetär neutralitet ( neutrality of neutrality of money

money). ).

P

AD’

A’

En minskning i En minskning i

budgetunderskottet budgetunderskottet

Dynamiska effekter efter en Dynamiska effekter efter en

minskning av budget- minskning av budget-

underskottet genom mindre underskottet genom mindre offentlig konsumtion.

offentlig konsumtion.

7-5

 En minskning av

budgetunderskottet leder till först till ett fall i produktionen (AD-skiftar till vänster).

P ris ni vå , P

AD

P

AS

A

A’’

 Över tid faller prisförvänt-

ningarna och AS skiftar nedåt tills naturlig produktion återigen uppnått.

 Pga fallande priser skiftar LM-

kurvan nedåt.

En minskning i En minskning i

budgetunderskottet budgetunderskottet

 Efter hela anpassningsprocessen är aggregerad efterfrågan Efter hela anpassningsprocessen är aggregerad efterfrågan densamma som innan budgetförstärkningen, men

densamma som innan budgetförstärkningen, men sammansättningen är förändrad

sammansättningen är förändrad

I S r e l a t i o n : Y

 C Y (

 T )  I Y i (

, )  G

 Inkomster och skatter är oförändrade och därmed den privata Inkomster och skatter är oförändrade och därmed den privata konsumtionen.

konsumtionen.

 Offentlig konsumtion är lägre, men detta kompenseras fullt ut Offentlig konsumtion är lägre, men detta kompenseras fullt ut av högre investeringar.

av högre investeringar.

 På medellång sikt leder mindre offentliga utgifter till På medellång sikt leder mindre offentliga utgifter till lägre räntor och högre investeringar

lägre räntor och högre investeringar . .

Högre priser genom större prispåslag Högre priser genom större prispåslag

- effekter på naturlig arbetslöshet - effekter på naturlig arbetslöshet

 Högre prispåslag skiftar prissättnings- kurvan nedåt.

 Naturlig arbets- löshet ökar och

naturlig produktion minskar.

PS’

u’

PS

WS Arbetslöshet, u

R ea llö n , W /P

W P 

 1

1(  )

u Vad blir effekten av högre

prispåslag (t.ex. p.g.a. sämre

konkurrens eller högre priser

på insatsvaror)?

Dynamisk anpassning Dynamisk anpassning

 Ett högre prispåslag, Ett högre prispåslag, , leder till  , leder till högre priser vid en given

högre priser vid en given

produktions-nivå. Detta betyder att produktions-nivå. Detta betyder att AS-kurvan skiftar uppåt.

AS-kurvan skiftar uppåt.

P P F Y

L z



  

 

( 1  ) 1 , 

P ris ni vå , P AS

AD

A B

A’

Y’

 Antag att prisförväntningarna inte Antag att prisförväntningarna inte ändras direkt. Ny kortsiktig jämvikt ändras direkt. Ny kortsiktig jämvikt uppstår då vid vid

uppstår då vid vid A’ A’ med med produktionen

produktionen Y’. Y’.

 Den nya naturliga produktionen är Den nya naturliga produktionen är vid Y’ vid Y’

. . Produktionen är lägre, Produktionen är lägre, priserna högre, men produktionen priserna högre, men produktionen är fortfarande högre än den nya är fortfarande högre än den nya Y’ Y’

. .

 AS fortsätter därmed att skifta AS fortsätter därmed att skifta uppåt p.g.a. förväntade priser uppåt p.g.a. förväntade priser fortsätter att öka.

fortsätter att öka.

 När jämvikten vid B När jämvikten vid B nåtts är nåtts är

anpassningen avslutad, med högre anpassningen avslutad, med högre

P

Sammanfattning Sammanfattning

Kort vs. medellång sikt Kort vs. medellång sikt

7-6

Table 7-2 Kortsiktiga och medelfristiga effekter av monetär expansion, offentlig budgetförstärkning genom lägre offentliga utgifter och högre prispåslag

Kort sikt Medellång sikt

Produktion Ränta Prisnivå Produktion Ränta Prisnivå

Monetär

expansion ökar minskar svag

ökning

ingen förändring

ingen

förändring ökar Budget

förstärkn. minskar minskar svag

minskning

ingen

förändring minskar minskar Högre

prispåslag minskar ökar ökar minskar ökar ökar

Chocker och Chocker och

Propageringsmekanismer Propageringsmekanismer

 Konjunkturcykler Konjunkturcykler ( ( business cycles business cycles ) ) är fluktuationer i är fluktuationer i

produktion med en varaktighet på några år runt en långsiktig produktion med en varaktighet på några år runt en långsiktig trend.

trend.

 Vi definierar trenden som den nivå på produktion som uppstår då Vi definierar trenden som den nivå på produktion som uppstår då sysselsättning och arbetslösheten är på sina naturliga/strukturella sysselsättning och arbetslösheten är på sina naturliga/strukturella nivåer. Med andra ord, produktionsgapet är 0.

nivåer. Med andra ord, produktionsgapet är 0.

 Ekonomin utsätts ständigt för chocker som påverkar aggregerat Ekonomin utsätts ständigt för chocker som påverkar aggregerat utbud och/eller aggregerad efterfrågan och gör att

utbud och/eller aggregerad efterfrågan och gör att produktionsgapet avviker från 0.

produktionsgapet avviker från 0.

 Chockerna har, som vi sett dynamiska effekter på produktion, Chockerna har, som vi sett dynamiska effekter på produktion, sysselsättning, ränta, investeringar och prisnivån. Dessa effekter sysselsättning, ränta, investeringar och prisnivån. Dessa effekter brukar kallas ekonomins propageringsmekanism

brukar kallas ekonomins propageringsmekanism propagation propagation mechanism

mechanism . .

 Liknas ibland med en gungstol. (Nästan) oavsett vilka stötar Liknas ibland med en gungstol. (Nästan) oavsett vilka stötar

(chocker) som träffar den, gungar den på ett karaktäristiskt sätt

(chocker) som träffar den, gungar den på ett karaktäristiskt sätt