Sjuksköterskans samtal med patienten om sexuell hälsa
- En litteraturöversikt
Dahlgren Tina Stare Sara
Vetenskapligt arbete Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6, HT 2017 Handledare: Cecilia Segevall Examinator: Lena Junehag Kurskod: OM019G
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Abstrakt
Bakgrund: Sexuell hälsa är viktigt för att känna välbefinnande. Trots att det är ett viktigt ämne upplever sjuksköterskor att det är svårt att ta upp till samtal med patienter.
Syfte: Syftet var att beskriva förutsättningar som underlättar för sjuksköterskan vid samtal med patienten om sexuell hälsa.
Metod: Studien var en litteraturöversikt med 16 artiklar; nio kvalitativa, fem kvantitativa och två med mixad metod. Urval, granskning och analys har utförts strukturerat.
Resultat: Resultatet presenterades i tre övergripande områden med underlättande
förutsättningar. Att ta sitt ansvar som sjuksköterska, där sjuksköterskans professionella ansvar var grunden för samtal. Sjuksköterskans egenskaper, som beskrev sjuksköterskans personliga förmågor vid samtal. Mötets förutsättningar behandlade relationsskapande, patientens egenskaper och yttre omständigheter vid samtalet.
Diskussion: Sjuksköterskans egna inneboende förmåga hade betydelse för att samtal om sexuell hälsa skulle äga rum. Utbildning, redskap och vårdorganisation kunde främja sjuksköterskan i att finna medvetenhet och förmåga till att skapa relation med patienten vilket var underlättande för samtalet.
Slutsats: Litteraturöversikten beskrev förutsättningar som underlättar för sjuksköterskan vid samtal om sexuell hälsa. Flertalet av dessa går att implementera i svensk sjukvård och skulle kunna bidra till att samtal kring sexuell hälsa förbättras för patienten.
Nyckelord: Litteraturöversikt, Samtal, Sexuell hälsa, Sjuksköterska, Underlättande förutsättningar
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Sexuell hälsa ... 1
Samtal om sexuell hälsa ur patientens perspektiv ... 2
Sjuksköterskans ansvar ... 3
Teoretisk anknytning ... 4
Problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 5
Litteratursökning ... 5
Tabell 1. Litteratursökningar ... 6
Urval, relevansbedömning och granskning ... 7
Analys ... 7
Tabell 2. Exempel över utförd analysprocess ... 8
Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 8
Tabell 3. Överblick över artiklarnas innehåll ... 9
Att ta sitt ansvar som sjuksköterska ... 9
Sjuksköterskans egenskaper ... 11
Mötets förutsättningar ... 12
Diskussion ... 14
Metoddiskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 16
Figur 1. Illustration av huvudresultatens samverkan ... 16
Slutsats ... 20
Referenser ... 21 Bilaga
1
Introduktion
Samtal om sexuell hälsa med patienter ingår i sjuksköterskans arbete, men forskning visar att sjuksköterskor upplever detta som något svårt och kan agera undvikande.
Bakgrund
Sexuell hälsa
Sexuell hälsa är en väsentlig del av att uppleva livskvalitet och berör människans intimitet, närhet, tillfredsställelse och välbefinnande (Henriksson & Carlsson, 2002). Sexualitet är ett grundläggande mänskligt behov tillsammans med hunger och sömn. Om det sexuella behovet inte tillgodoses har människan svårt att fortsätta utvecklas mot andra behov som trygghet och samhörighet (Maslow, 1943). Sexuell hälsa kommer i litteraturöversikten innefatta begreppen sexuell hälsa (World Health Organization [WHO], 2006) samt reproduktiv hälsa (Förenta Nationerna [FN], 2014).
WHO (2006) har definierat sexuell hälsa enligt följande:
Sexual health is a state of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality; it is not merely the absence of disease, dysfunction or infirmity. Sexual health requires a positive and respectful approach to sexuality and sexual relationships, as well as the possibility of having pleasurable and safe sexual experiences, free of coercion, discrimination and violence. For sexual health to be attained and maintained, the sexual rights of all persons must be respected, protected and fulfilled.
(WHO, 2006, s. 5)
Vidare definieras reproduktiv hälsa av FN (2014) som:
Reproductive health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity, in all matters relating to the reproductive system and to its functions and processes. Reproductive health therefore implies that people are able to have a satisfying and safe sex life and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when and how often to do so. (FN, 2014, s. 59)
Den sexuella hälsan beskrivs vara låg i Sverige (Socialstyrelsen, 2014). En undersökning med 2810 svenska personer visar att 47 % av kvinnorna och 23 % av männen i åldrarna 18-74 upplevde någon form av sexuell dysfunktion (Fugl-Meyer & Fugl-Meyer, 1999). Liknande procentsatser går att finna i en litteraturstudie som sammanställt studier utifrån ett
internationellt perspektiv (Lewis et al., 2010). Efter cancersjukdom uppgav 42 % av 752 patienter att de hade försämrad fysisk möjlighet till samlag (Baker, Denniston, Smith & West, 2005). Av 213 patienter som brukat antipsykotiska läkemedel uppgav 12 % biverkningar på
2 den sexuella funktionen. Det var även den biverkan som hade störst påverkan för patientens välbefinnande (Lambert et al., 2004). I en undersökning med 1498 brittiska kvinnor hade 26%
någon gång under sitt sexuellt aktiva liv upplevt sexuell dysfunktion. Det vanligaste besväret var avsaknad av lust (Burri & Spector, 2011). Användandet av blodtrycksmedicin kunde försvåra orgasm, reducera lubrikation samt minska sexlusten för kvinnor (Lewis et al., 2010). Cellgiftsbehandling kunde försätta kvinnan i menopaus, vilket upplevdes som en sorg och ett tecken på åldrande (Wilmoth, 2001). Av 2047 män som sökt hjälp för sexuell hälsa hade 58 % upplevt erektionsproblematik (Fugl-Meyer et al., 2004). Uppskattningsvis 20
% av män över 65 år upplever erektionsproblematik enligt en litteraturstudie (Lewis et al., 2010). Vid prostatacancer upplever 62 av 84 män sexuell dysfunktion och de ansåg att denna biverkan var den mest påtagliga av deras cancersjukdom (Baker et al., 2005).
Samtal om sexuell hälsa ur patientens perspektiv
Patienter uttrycker en önskan om att inkludera sexuell hälsa i samtalet (East & Hutchinson, 2013; Rasmusson, Plantin & Elmerstig, 2013; Southard & Keller, 2009). I en undersökning med 52 cancersjuka patienter upplevde 22 stycken att det var viktigt att diskutera sin sexuella hälsa med en sjuksköterska. De ansåg att sjuksköterskan skulle kunna svara på frågor om fysiskt och psykiskt välmående inom sexuell hälsa (Southard & Keller, 2009). För psykiatripatienter var det lättare att hantera sexuella biverkningar av läkemedel om
sjuksköterskan hade informerat om risken för biverkningar (Happell, Manias & Roper, 2004).
Patienter ansåg att samtal rörande sexuell hälsa var sammanlänkat med att bli bemött som en hel person (Hughes & Lewinson, 2014). Det framkommer dock att alla patienter inte fick tillfälle till samtal om sexuell hälsa, av 106 patienter var det 14 % som hade samtalat om sexuell hälsa med en sjuksköterska (Rasmusson et al., 2013). Patienter som kunde samtala om sin sexuella hälsa hade en högre grad av sexuellt välbefinnande jämfört med patienter som inte talade om sin sexuella hälsa (Perz, Ussher & Gilbert, 2014; Ussher, Perz & Gilbert, 2012). Av 1598 personer uppgav 61 % att de i första hand samtalade med sina partners om sexuella besvär, medan 21 % vände sig till hälso- och sjukvårdspersonal för råd (Ussher et al., 2012).
3 Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskans roll är att stötta patienten i dennes upplevelse av sjukdom och att bringa mening i patientens situation (Berg & Sarvimäki, 2003). I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska framgår att sjuksköterskan ska se patienten utifrån ett holistiskt perspektiv, vilket innefattar patientens fysiska, psykiska och existentiella hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskans bedömning av den sexuella hälsan bör vara lika självklar som bedömning kring nutrition och sömnvanor och det är sjuksköterskans ansvar att lyfta sexuell hälsa i samtal med patienten. Genom att bedöma den sexuella hälsan kan problem upptäckas och patientens omvårdnadsbehov tillgodoses (Sundbeck, 2013, s. 14- 24).
För att kunna tolka och förstå patientens behov krävs ett samtal mellan sjuksköterska och patient (Holst, Sparrman & Berglund, 2003). Att samtala är att utöka kunskap, alternativt överföra kunskap till motparten. Samtalet ska bestå av delaktighet, samverkan, bekräftelse, respekt och intresse för patientens livshistoria (Fossum, 2013, s. 25-28). Som stöd finns samtalsmodeller som sjuksköterskan kan använda vid samtal om sexuell hälsa. “Watts Sexual Function Questionnaire” (Kristofferzon et al., 2010), BETTER-modellen (Mick, Hughes, Cohen & Brant, 2004) och PLISSIT-modellen (Annon, 1976) är exempel på samtalsmodeller.
Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det är svårt att samtala om sexuell hälsa (East &
Hutchinson, 2013; Haesler, Bauer & Fetherstonhaugh, 2016; Higgins, Barker & Begley, 2008;
Julien, Thom & Kline, 2010; Kim & Shin, 2014; Zeng, Li, Wang, Ching & Loke, 2011). En ofta förekommande barriär var att sjuksköterskan upplevde sexuell hälsa som ett intimt ämne och kunde avstå att ta upp det med patienter (Haesler et al., 2016; Higgins et al., 2008; Zeng et al., 2011). Det fanns också en uppfattning hos sjuksköterskor att patienter inte ville samtala om sexuell hälsa (Julien et al., 2010). Sjuksköterskans förutfattade meningar kring hur
patienten förväntades vara utifrån ålder, kön, sexuell läggning samt kulturellt och etniskt tillhörande kunde vara en barriär för samtal om sexuell hälsa med patienter (East &
Hutchinson, 2013). Sjuksköterskor upplevde en brist på kollegiala förebilder (Higgins et al.,
4 2008) och att det fanns en kunskapslucka och avsaknad av utbildning inom sexuell hälsa (Haesler et al., 2016; Higgins et al., 2008; Kim & Shin, 2014).
Teoretisk anknytning
Travelbee (1971, s. 94-153) beskriver att i varje möte med en patient sker kommunikation.
Meningen med kommunikationen är att lära känna patienten och därmed kunna tillgodose dennes behov. Kommunikationen är ett sätt att finna en mellanmänsklig relation. En mellanmänsklig relation är en process där två personer delar känslor och tankar med varandra och är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten att acceptera lidande och finna mening. För att en mellanmänsklig relation ska uppstå krävs tid och mod av sjuksköterskan att möta patienten, och båda parter behöver interagera med varandra utanför sina roller som sjuksköterska och patient. Istället bör de möta varandra som jämlika individer för att successivt bygga upp en relation. Att bygga en relation kräver arbete, och utvecklingen kan ske både snabbt eller långsamt. När en mellanmänsklig relation har uppstått skapas en möjlighet för sjuksköterskan att se patientens unika fysiska, psykiska och existentiella behov och planera omvårdnaden efter detta. Vidare anser Travelbee att det är genom kommunikationsprocessen patientens behov kan uppmärksammas och åtgärdas.
Genom kommunikationen och samtal kan sjuksköterskan föreslå åtgärder och patienten kan själva kommunicera sin önskan. Sjuksköterskan behöver kommunikationsfärdigheter såsom att uttrycka sig i skrift och tal samt förmåga att lyssna och tolka ansiktsuttryck. Utöver dessa baskunskaper krävs ett antal specialiserade förmågor däribland förmågan att veta när det passar att tala respektive lyssna.
Problemformulering
Patienter upplever sexuell hälsa som ett ämne de vill samtala med en sjuksköterska om. Att samtala om sexuell hälsa är en del av sjuksköterskans ansvarsområde utifrån den helhetssyn som ska genomsyra sjukvården. Sjuksköterskor hindras dock av barriärer vilket gör att samtal om sexuell hälsa med patienter uteblir. Det är därför värdefullt att kartlägga aktuell forskning över förutsättningar som underlättar för sjuksköterskor. Kartläggningen kan bidra med kunskap för hur samtal kring sexuell hälsa kan förbättras i det dagliga arbetet. En
5 förbättring skulle i förlängningen gynna patienter då sjuksköterskor i större utsträckning skulle samtala om sexuell hälsa med dem.
Syfte
Syftet var att beskriva förutsättningar som underlättar för sjuksköterskan vid samtal med patienten om sexuell hälsa
Metod
Design
Studien var en litteraturöversikt. En litteraturöversikt kan ha som syfte att skapa en beskrivande sammanställning av ett valt kunskapsområde genom att strukturerat söka information i form av vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskas gällande kvalitet för att säkerställa att litteraturöversikten håller god kvalitet och därefter analyseras artiklarnas resultat för att sedan presenteras i ett nytt resultat (Friberg, 2017b, s. 141-145).
Inklusions- och exklusionskriterier
För att inkluderas i litteraturöversikten skulle artiklarna svara mot syftet, det vill säga beskriva förutsättningar som underlättar för sjuksköterskan vid samtal med patienten om sexuell hälsa. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska samt vara publicerade i en, enligt Ulrichsweb (http://ulrichsweb.serialssolutions.com/) vetenskapligt granskad tidskrift mellan 2006-2017. Vidare skulle artiklarna vara originalartiklar där ett etiskt resonemang förts samt hålla god kvalitet enligt kvalitetsbedömning. Artiklar som berörde barnmorskor, skolsköterskor samt sjuksköterskor som arbetade inom primärvård och sexualkliniker exkluderades.
Litteratursökning
Litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Sökningarna gjordes med hjälp av tesaurusar som valdes utifrån syftet och var; Nurse Attitudes, Attitude of Health Personnel, Nursing, Nurses, Conversation, Sexual Health, Reproductive Health, Sexually Transmitted Diseases, Sexuality och Sexual Reproduction. Tesaurusarna
kombinerades genom boolesk söklogik. Detta innebär att de binds samman med AND, OR
6 och NOT i en söksträng (Polit & Beck, 2017, s. 91). Sökningarna presenteras i Tabell 1. Utifrån de inkluderade artiklarnas referenslistor gjordes manuella sökningar som gav ytterligare tre artiklar till resultatet.
Tabell 1. Litteratursökningar
Datum
Databas Sökord Avgränsningar Antal
träffar Urval Valda artiklar;
Författare, år
170830 Cinahl
(MH "Sexual Health") AND (MH "Nurse Attitudes")
English, Swedish, Peer Reviewed och 2006-2017
25
*18
**8
***5
****5
*****4
Jonsdottir et al., 2015
Quinn, Happell & Welch, 2013b
Sung, Jiang, Chen &
Chao, 2016 Yip et al., 2015
170830 PubMed
"Reproductive Health"[Mesh]
AND "Attitude of Health Personnel"[Mesh]
English, Swedish
och 2006-2017 92
*38
**9
***4
****3
*****3
Jung & Kim, 2016
Krouwel et al., 2015 McCabe & Holmes, 2013
170905 PsycInfo
(SU.EXACT("Sexually Transmitted Diseases") OR SU.EXACT("Sexuality") OR SU.EXACT("Sexual Reproduction")) AND SU.EXACT("Nursing")
English, Swedish, Peer Reviewed och 2006-2017
75
*35
**15
***8
****4
*****4
Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012
Quinn, Happell &
Browne, 2011b
Quinn & Happell, 2012
Saunamäki & Engström, 2013
170906 PsycInfo
(SU.EXACT("Sexually Transmitted Diseases") OR SU.EXACT("Sexuality") OR SU.EXACT("Sexual Reproduction")) AND SU.EXACT("Nurses")
English, Swedish, Peer Reviewed och 2006-2017
71
*14
**8
***8
****2
*****1
Quinn, Happell & Welch, 2013a
170907 PsycInfo
SU.EXACT("Conversation") AND (SU.EXACT("Sexually Transmitted Diseases") OR SU.EXACT("Sexuality") OR SU.EXACT("Sexual Reproduction")) AND SU.EXACT(“Nurses”)
English, Swedish, Peer Reviewed och 2006-2017
1
*1
**1
***1
****1
*****1
Saunamäki, Andersson &
Engström, 2010
*valda artiklar efter granskad titel **valda artiklar efter granskat abstrakt ***valda artiklar efter granskning av hela artikeln ****valda artiklar efter borttagande av dubbletter *****valda artiklar efter kvalitetsgranskning
7 Urval, relevansbedömning och granskning
Urval och relevansbedömning gjordes stegvis genom granskning av artiklarna. Artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte valdes ut under varje steg. Först granskades
artiklarnas titlar, därefter abstrakten och så småningom granskades hela artiklarna. De artiklar som valdes ut efter relevansbedömning kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2017a, s.
187-188) kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Mallen byggde på ett antal frågor som ställs utifrån olika delar av artiklarna med fokus på dess utformning.
Frågorna behandlade artiklarnas problemformulering, syfte och metodavsnitt som skulle beskriva kontext och dataanalys väl. Artiklarna skulle även ha fört ett etiskt resonemang och en diskussion kring metod. Samtliga svar vägdes ihop för att leda till bedömning av
artiklarnas kvalitet. För att anses hålla god kvalitet bedömdes ovanstående delar subjektivt.
De artiklar som valts ut efter relevansbedömning och kvalitetsgranskning presenteras vidare i Bilaga 1.
Analys
Artiklarna bearbetades i likhet med hur Friberg (2017b, s. 148-150) beskriver en analysprocess. Det första steget var att läsa artiklarnas resultat för att få en känsla för innehållet samt identifiera och stryka under resultat som svarade till litteraturöversiktens syfte. Det andra steget innefattade att förtydliga och sammanfatta resultatet till
meningsbärande enheter och lägga in dessa i en analystabell. I det tredje steget skapades kategorier bestående av ett eller två beskrivande ord utifrån likheter och skillnader i de meningsbärande enheterna. I det fjärde steget sorterades kategorierna in i övergripande områden utifrån likheter och skillnader mellan de olika kategorierna. I det femte steget lästes artiklarnas resultat på nytt och varje övergripande område fick varsin färg, som sedan
användes för att markera fynd i artiklarna som hörde till respektive övergripande område.
Artiklarnas resultat lästes ett flertal gånger för att säkerställa att allt resultat som svarade mot syftet inkluderades i analysprocessen. Se Tabell 2 för exempel över hur analysprocessen utfördes.
8 Tabell 2. Exempel över utförd analysprocess
Meningsbärande enheter Kategorier Övergripande områden
Att vara medveten om sjuksköterskans helhetsansvar
underlättade för samtal om sexuell hälsa
Medvetenhet Att ta sitt ansvar som sjuksköterska
Att utföra samtal om sexuell hälsa
blev enklare med tiden Erfarenhet Sjuksköterskans egenskaper
Att använda humor som ingång i samtalet underlättade för
sjuksköterskan
Humor Mötets förutsättningar
Etiska överväganden
Litteraturöversikten innefattar enbart artiklar som förde ett resonemang kring etik.
Artiklarna översattes textnära med respekt för materialet och för att inte förvanska resultatet hanterades materialet noggrant i analys och syntetisering genom att all kunskap redovisades även om den inte överensstämde med eventuell förkunskap.
Resultat
Litteraturöversiktens resultat bygger på 16 artiklar, varav nio med kvalitativ metod, fem med kvantitativ metod samt två av mixad metod. Artiklarna behandlade studier från Europa, Asien, Oceanien samt Nordamerika och utfördes i olika kontext, bland annat psykiatri och onkologi. Studierna utformades genom interventioner, intervjuer och enkäter.
Resultatet presenteras i tre övergripande områden som framkommit under analysprocessen;
Att ta sitt ansvar som sjuksköterska, Sjuksköterskans egenskaper samt Mötets förutsättningar. Se Tabell 3 för en överblick över fördelningen av artiklarnas resultat till de tre övergripande områdena.
9 Tabell 3. Överblick över artiklarnas innehåll
Författare, år
Att ta sitt ansvar som sjuksköterska
Sjuksköterskans egenskaper
Mötets förutsättningar
Jonsdottir et al., 2015 X X X
Jung & Kim, 2016 X X X
Krouwel et al., 2015 X X X
McCabe & Holmes, 2013 X X
Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012 X X
Quinn & Happell, 2012 X X X
Quinn & Happell, 2013 X X X
Quinn, Happell & Browne, 2011a X
Quinn, Happell & Browne, 2011b X X
Quinn, Happell & Welch, 2013a X X X
Quinn, Happell & Welch, 2013b X X X
Saunamäki, Andersson & Engström, 2010 X X
Saunamäki & Engström, 2013 X X
Sung, Jiang, Chen & Chao, 2016 X
Yip et al., 2015 X X X
Zeng, Liu & Loke, 2011 X X X
Att ta sitt ansvar som sjuksköterska
Under “Att ta sitt ansvar som sjuksköterska” presenteras förutsättningar som utgår från sjuksköterskans yrkesroll, och det ansvar som kommer med rollen.
Sjuksköterskor upplevde att vara medveten om sitt helhetsansvar för patienter, där den sexuella hälsan ingick, underlättade för samtal om sexuell hälsa (McCabe & Holmes, 2013;
Quinn & Happell, 2012; Quinn, Happell & Welch, 2013a; Quinn, Happell & Welch, 2013b;
Saunamäki & Engström, 2013). En studie visade att sjuksköterskans medvetna förståelse kunde hjälpa sjuksköterskan att överbygga de egna rädslorna i samtalet (Quinn, Happell &
Welch, 2013b). En sjuksköterska inom psykiatrisk sjukvård beskrev den sexuella hälsan som en naturlig del av människans helhet:
I think it’s a part of holistic approach to nursing care. It’s about honouring the whole person,
honouring the whole human being and all aspects of that person. Oh it’s such an essential part of being human, being a human being and part of recovery, quality of life. It’s part of our essence. (Quinn et al., 2013b, s. 234).
Sjuksköterskor upplevde att en förutsättning som kunde leda till samtal om sexuell hälsa var att känna ansvar utifrån rollen som sjuksköterska: “If the medications are reported to have side-effects of sexual dysfunction … then it is our duty to say: Look, … I need to ask you
10 whether you are having any sexual side-effects.” (Quinn & Happell, 2012, s. 158).
Sjuksköterskor som kände ansvar gällande patientens sexuella hälsa var statistiskt
signifikant (P = 0,002) mer benägna att ta sig tid för att samtala om sexuell hälsa jämfört med de som inte kände ansvar (Saunamäki, Andersson & Engström, 2010). Flera sjuksköterskor upplevde ett ansvar att möta patientens förväntan om att sjuksköterskan skulle ha en helhetssyn, vilket var positivt för att samtal om sexuell hälsa skulle äga rum (McCabe &
Holmes, 2013; Saunamäki & Engström, 2013).
Sjuksköterskorna upplevde att kunskap om hur läkemedel och sjukdom kan påverka den sexuella hälsan ökade känslan av ansvar och därmed stärktes sjuksköterskorna vid samtal om sexuell hälsa med patienter (Saunamäki & Engström, 2013). Kunskapen om den sexuella hälsans betydelse för patienten kunde förvärvas genom utbildning och det ledde till att sjuksköterskan i större utsträckning samtalade om sexuell hälsa (Jonsdottir et al., 2015;
Krouwel et al., 2015; Quinn & Happell, 2012; Quinn & Happell, 2013; Quinn et al., 2013a;
Quinn et al., 2013b; Saunamäki et al., 2010; Sung, Jiang, Chen & Chao, 2016; Yip et al., 2015;
Zeng, Liu & Loke, 2011). I en interventionsstudie redovisades en förbättring inom kunskap och fördomar om sexuell hälsa hos de sjuksköterskor som genomgått en fyra-veckors lång utbildning inom sexuell hälsa (Sung et al., 2016).
Sjuksköterskor som använde en samtalsmodell vid samtal om sexuell hälsa beskrev att det efterhand blev en del av den dagliga rutinen. Sjuksköterskorna kände sig motiverade till att samtala om sexuell hälsa utifrån samtalsmodellen även om modellen anpassades till den enskilda sjuksköterskans preferenser (Quinn & Happell, 2012; Quinn et al., 2013a; Quinn et al., 2013b). “Well, I wouldn’t say I stuck strictly to the model. …. I think it provided a better awareness to help approach people, reminding me that it was something I needed to have in mind with each (consumer). …. “ (Quinn & Happell, 2012, s. 159). I en pilotstudie som utvärderade användandet av en samtalsmodell för sexuell hälsa framkom att det blev en rutin för sjuksköterskan att fråga om detta och modellen gav sjuksköterskan flera möjligheter att samtala om sexuell hälsa med patienten (Jung & Kim, 2016).
11 Sjuksköterskans egenskaper
Under detta område presenteras förutsättningar som har sin grund i egenskaper som sjuksköterskans har med sig eller som kan uppnås genom erfarenhet.
Sjuksköterskor med erfarenhet av att samtala om sexuell hälsa eller som arbetat länge inom sjuksköterskeyrket samtalade om sexuell hälsa med patienten i större utsträckning
(Jonsdottir et al., 2015; Krouwel et al., 2015; Quinn & Happell, 2012; Quinn et al., 2013b;
Saunamäki et al., 2010; Yip et al., 2015; Zeng et al., 2011). De sjuksköterskor som arbetat i över 10 år var statistiskt signifikant mer benägna att samtala om sexuell hälsa med sina patienter jämfört med sjuksköterskor som arbetat kortare tid (P = 0,001)(Krouwel et al., 2015).
En del sjuksköterskor berättade att de utvecklade erfarenhet genom att samtala om sexuell hälsa, “It’s like; if you practice it … it teaches you ways of doing things better … Getting a clinical comfort around the topic is important … and the more you practice it, the more comfortable you get at it.” (Quinn & Happell, 2012, s. 158). Sjuksköterskor upplevde att när de kände sig väl till mods inför samtal om sexuell hälsa hade de en ökad förmåga att faktiskt utföra samtalet (Yip et al., 2015).
För att samtala om sexuell hälsa krävdes mod och självförtroende enligt sjuksköterskor, vilket de beskrev ökade när de fick använda en samtalsmodell (Quinn & Happell, 2012;
Quinn & Happell, 2013). Sjuksköterskor upplevde ett ökat självförtroende två år efter
införandet av en samtalsmodell som skulle hjälpa dem att etablera en öppen kommunikation angående sexuell hälsa, självförtroendet underlättade vid samtal om sexuell hälsa med patienter (Quinn et al., 2013a). En pilotstudie visade att sjuksköterskor som använde ett frågeformulär som behandlade sexuell hälsa kände ett ökat självförtroende i sin förmåga att samtala om sexuell hälsa (Jung & Kim, 2016). När sjuksköterskor kände självförtroende i sin förmåga att samtala med patienter om sexuell hälsa var de statistiskt signifikant mer
benägna att ta sig tid till samtalet (P = 0,002)(Saunamäki et al., 2010).
Sjuksköterskor som upplevde en personlig mognad och en trygghet i sin egen sexualitet vågade samtala om sexuell hälsa: “... to dare to talk about this, which is so very intimate, somehow I need personal maturity. It also relates to my own sexuality …” (Olsson,
12 Berglund, Larsson & Athlin, 2012, s. 428). Av 202 sjuksköterskor ansåg 82 % att goda
kommunikationsfärdigheter förenklade samtal om sexuell hälsa (Zeng et al., 2011). Äldre sjuksköterskor var tryggare i samtalet om sexuell hälsa med patienter (Krouwel et al., 2015;
Quinn, Happell & Browne, 2011b; Saunamäki et al., 2010). De sjuksköterskor som var äldre upplevdes även vara mer positiva till att samtala om sexuell hälsa jämfört med yngre kollegor (Saunamäki et al., 2010).
Mötets förutsättningar
“Mötets förutsättningar” berör olika underlättande förutsättningar vid mötet med patienten, som relation, patientens egenskaper och yttre omständigheter.
Sjuksköterskor upplevde att samtal om sexuell hälsa förenklades när en relation hade
skapats med patienten (McCabe & Holmes, 2013; Olsson et al., 2012; Quinn & Happell, 2012).
“It is not something you can come barging in at the first visit … you need to have met some times … you need to have established contact” (Olsson et al., 2012, s. 429). En god relation mellan sjuksköterska och patient bidrog till samtal om sexuell hälsa enligt 87 % av 202 sjuksköterskor på en onkologiavdelning (Zeng et al., 2011). En relation kunde även skapas genom att sjuksköterskan förde ett samtal om sexuell hälsa med patienten (Jung & Kim, 2016).
Att patienten var ung upplevdes som underlättande vid samtal om sexuell hälsa enligt sjuksköterskor (Krouwel et al., 2015; Olsson et al., 2012; Quinn et al., 2011b; Saunamäki &
Engström, 2013). Av 477 sjuksköterskor diskuterade 60 % sexuell hälsa regelbundet med onkologipatienter i åldrarna 16-35 år (Krouwel et al., 2015). Sjuksköterskor ansåg att det var extra viktigt att ta upp sexuell hälsa med unga män då de antogs vara sexuella varelser och därmed påverkades i större utsträckning av biverkningar eller symtom på den sexuella hälsan. “With young men, especially, because it’s an important thing in their life … “ (Quinn et al., 2011b, s. 173). Vissa sjuksköterskor ansåg att samtal underlättades när patienten var av samma kön som de själva, en sjuksköterska beskrev: “With females, I probably discuss things in greater detail … “ (Quinn et al., 2013b, s. 235). I motsats till detta upplevde andra sjuksköterskor att det var likvärdigt att prata med båda könen och en del sjuksköterskor
13 uttryckte att de efter ökad erfarenhet kunde samtala likvärdigt med båda könen (Quinn et al., 2011b; Quinn et al., 2013b).
Sjuksköterskor upplevde att fertilitet, potens och preventivmedel var de ämnen inom den sexuella hälsan som var enklast att samtala om (Olsson et al., 2012; Yip et al., 2015).
Erektionsproblematik var oftare än främjande faktor för samtal om sexuell hälsa i jämförelse med lubrikationsproblematik, av 477 sjuksköterskor samtalade 52 % om erektionsproblem jämfört med 28 % om lubrikationsproblem (Krouwel et al., 2015). Att patienten inte var svårt sjuk var något som sjuksköterskorna upplevde som underlättande vid samtal om sexuell hälsa. Sjuksköterskorna ansåg även att det underlättade för samtal om sexuell hälsa om patienten förväntades tillfriskna från sin grundsjukdom (Krouwel et al., 2015; Saunamäki &
Engström, 2013).
När patienter själva tog upp frågor rörande sexuell hälsa ansåg sjuksköterskor att det var lättare att samtala om detta ämne (Krouwel et al., 2015; Olsson et al., 2012; Quinn et al., 2011b; Saunamäki & Engström, 2013; Zeng et al., 2011). För vissa sjuksköterskor var patientens initiativ en förutsättning för att sjuksköterskan skulle samtala om sexuell hälsa (Olsson et al., 2012). Att patienterna var motiverade vid samtalet var något som
sjuksköterskorna ansåg underlättade mötet (Quinn & Happell, 2013). Positiv inställning hos patienterna bidrog till att sjuksköterskorna blev mer benägna att fortsätta ta upp sexuell hälsa vid samtal: “Amazingly those who want to talk about it seem to be able to, just once you’ve brought it up it just comes out” (Quinn et al., 2013a, s. 21).
Sjuksköterskor beskrev att samtal om sexuell hälsa underlättades av att ha känslor som utgångspunkt. “The sexuality is so much more than just intercourse … closeness and
affection/warmth/ and just lying next to each other, to feel the closeness” (Olsson et al., 2012, s. 428). Det underlättade även att använda en medicinsk utgångspunkt för samtal om sexuell hälsa enligt sjuksköterskorna (Krouwel et al., 2015; McCabe & Holmes, 2014; Olsson et al., 2012; Quinn & Happell, 2012; Quinn, Happell & Browne, 2011a; Quinn et al., 2013a; Quinn et al., 2013b). Sjuksköterskor beskrev att de kunde börja samtalet med att fråga om patienten upplevt någon sexuell biverkan från sin sjukdom eller medicinering, vilket gav patienten
14 möjlighet att samtala om ämnet (Quinn et al., 2011a). En annan aspekt av den medicinska utgångspunkten framkom i en studie av McCabe och Holmes (2013) där sjuksköterskorna menade att om den sexuella hälsan avsåg ett medicinskt problem så fick det högre prioritet på arbetsplatsen. Därmed gavs fler tillfällen att ta upp ämnet, till skillnad mot om det sågs som en mer emotionell fråga.
Att använda sig av en humoristisk jargong som utgångspunkt för samtal om sexuell hälsa förenklade för sjuksköterskan i samtalen (Saunamäki & Engström, 2013). Av 477
sjuksköterskor uppgav 20 % att de använde humor för att ta upp sexuell hälsa med patienter (Krouwel et al., 2015). En annan utgångspunkt för sjuksköterskan var att förse patienten med skriftlig information (Jonsdottir et al., 2015; Quinn et al., 2013b). Sjuksköterskan gav därmed patienten möjlighet att läsa och jämföra med sin egen situation: “ … I give them all the information. Let them read it and see whether they can identify with any of the symptoms …
“ (Quinn et al., 2011a, s. 419).
Sjuksköterskor ansåg att samtal om sexuell hälsa underlättades när de hade tid för samtal (McCabe & Holmes, 2013). Att ha en avskild plats för privata samtal var även det något som främjade samtal enligt sjuksköterskor (McCabe & Holmes, 2014; Zeng et al., 2011). Rutiner och arbetsbeskrivningar som betonade att sexuell hälsa var en del av sjuksköterskans uppgift upplevdes vara en god förutsättning och ett stöd för samtal enligt sjuksköterskor (Krouwel et al., 2015; McCabe & Holmes, 2013; Zeng et al., 2011). En arbetsrutin för sexuell hälsa var främjande för samtal enligt 56 % av 202 sjuksköterskor (Zeng et al., 2011). Sjuksköterskor beskrev att sexuell hälsa som ett sökord i patientens journal fungerade som en trygghet och en legitim anledning till att ta upp sexuell hälsa i samtal med patienten (Saunamäki &
Engström, 2013).
Diskussion
Metoddiskussion
En styrka i litteraturöversikten var att resultatet baserar sig på studier med olika design. Polit och Beck (2017, s. 578) anser att trovärdigheten ökar då kvalitativa resultat kan verifieras av
15 kvantitativ data och kvantitativ data kan fördjupas med hjälp av kvalitativa resultat. Anledning till tidsavgränsning mellan 2006-2017 var att definitionen av sexuell hälsa uppdaterades år 2006 (WHO, 2006). Det kan tänkas att ämnet sexuell hälsa aktualiserades på nytt och att forskningen inom området fick ett uppsving därefter. Detta avgränsade och medvetna val kan ses som en styrka i litteraturöversikten.Artiklar som berörde sjuksköterskor med vissa
specialkompetenser, såsom barnmorskor med flera, exkluderades då de ansågs ha för stor vana i att diskutera sexuell hälsa. Utan denna exkludering hade det funnits risk att resultatet inte kunde anses överförbart till allmänsjuksköterskans arbetsområde.Litteraturöversikten innehåller artiklar från olika delar av världen och inom olika kontexter vilket kan ses som en styrka då resultatet speglar en bred kulturell spännvidd och variation. En kulturell bredd förekommer även i den svenska sjukvården (Johansson, Golsäter & Hedberg, 2016).
En svaghet i litteraturöversikten var att samtliga meningsbärande ord i syftet ej funnits som tesaurusar i de använda sökmotorerna. Förutsättningar som underlättar återfanns ej som tesaurus och istället granskades artiklarnas resultat med fokus på detta. Flertalet sökningar utfördes med tesaurusen Conversation, som är den tesaurus som beskriver samtal bäst, men enbart en av sökningarna gav en artikel till resultatet. Sexual Health fanns inte som tesaurus i databasen PsycInfo. Istället kombinerades ord som kännetecknar sexuell hälsa enligt sub- headings i PubMed och Cinahl för att lokalisera artiklar som behandlade den sexuella hälsan I PsycInfo. Sökningar som inte har lett till nya artiklar har inte redovisats.En styrka var att litteratursökningen kompletterades med hjälp av manuella sökningar. Polit och Beck (2017, s. 90-91) beskriver att söka av fältet på detta vis kan leda till att “äga” litteraturen i det aktuella området. Vid kvalitetsgranskning föll två artiklar bort till följd av att de saknade tydlig metoddiskussion och etiska resonemang, vilken kunnat bidra till en litteraturöversikt med god kvalitet. Med syfte att hålla god kvalitet i litteraturöversikten har analysprocessen fortgått under arbetets gång genom diskussioner och bearbetning av de inkluderade
artiklarnas resultat. Detta kan ha lett till en djupare analys och förståelse för resultatet. En upplevd svårighet var att förmedla kvantitativa resultat i textform, vilket bidragit till att de kvalitativa resultaten fått ett större utrymme i resultatets textmassa.
16 Resultatdiskussion
Litteraturöversiktens huvudresultat är att de underlättande förutsättningarna står i relation till varandra och påverkar samtalet om sexuell hälsa både enskilt och tillsammans. När förutsättningarna samverkar med varandra får sjuksköterskan en optimal möjlighet att samtala om sexuell hälsa, se Figur 1 för en illustration av denna samverkan.
Figur 1. Illustration av huvudresultatens samverkan
Resultatet visar att sjuksköterskans helhetssyn av patientens behov kunde underlätta för samtal om sexuell hälsa, sjuksköterskor som använde en helhetssyn kände ett ansvar i sin roll som sjuksköterska. Att sjuksköterskor har denna helhetssyn stärks i en studie där sjuksköterskor beskrivit den sexuella hälsan som en del av helheten, med tillhörande emotionella och sociala aspekter (Nakopoulou, Papaharitou & Hatzichristou, 2009). Även Travelbee (1971, s. 33) menar att sjuksköterskan ska se hela patienten som en unik människa och inte endast dennes sjukdom. Att sjuksköterskan skulle ignorera den sexuella hälsan skulle vara motsatsen till en helhetssyn då den sexuella hälsan ingår i konceptet holism (East
& Hutchinson, 2013; Peate, 1997). Genom att belysa sexuell hälsa som en del av helheten vid utbildningar, arbetsplatsträffar och konferenser skulle fler sjuksköterskor kunna känna ansvar för att bemöta patientens behov av samtal gällande den sexuella hälsan.
Av resultatet framkommer att sjuksköterskor som hade kunskap om hur sjukdom och läkemedel kan påverka patientens sexuella hälsa, samtalade om detta med patienter i större utsträckning. Detta kan tyda på att medvetenhet skapar ansvar, som kan vara en hjälp för
Samtal om sexuell
hälsa
Att ta sitt ansvar som sjuksköterska
Sjuksköterskans egenskaper
Mötets förutsättningar
17 sjuksköterskan att faktiskt utföra samtalen. Travelbee (1971, s. 17) menar att en sjuksköterska som medvetet använder sin kunskap till att på ett uppfinningsrikt sätt tillgodose människors omvårdnadsbehov är redo för sitt uppdrag som sjuksköterska. Resultatet visar vidare att det var lättare att samtala om sexuell hälsa när sjuksköterskan hade kunskap om sexuell hälsa.
Att tydligare integrera betydelsen av sexuell hälsa i sjuksköterskeutbildningen skulle därför kunna hjälpa sjuksköterskan att implementera samtal om sexuell hälsa i sitt dagliga arbete.
Dattilo och Brewer (2005) visade dock att sexuell hälsa inte uppmärksammas i
sjuksköterskeutbildning och det sände signaler till studenten att sexuell hälsa inte var lika viktigt som andra delar av patientens hälsa. East och Hutchinson (2013) visade att
sjuksköterskor var undermåligt utbildade gällande sexuell hälsa. Detta skulle kunna tyda på att sjuksköterskestudenter inte får tillräcklig utbildning i att möta patienter med en
helhetssyn. Travelbee (1971, s. 17 & 105) beskriver att sjuksköterskan bör få god utbildning rörande fysiska och psykiska aspekter av människan för att kunna tillgodose patientens hela omvårdnadsbehov.
Det framkommer i resultatet att sjuksköterskor som var erfarna hade lättare att samtala om sexuell hälsa. Travelbee (1971, s. 105) beskriver att förmågan att samtala är något som utvecklas under lång tid. En erfaren sjuksköterska skulle därmed inte bara kunna bemöta patientens behov av samtal om sexuell hälsa, utan även vara en kollegial förebild för
nyexaminerade och mindre erfarna sjuksköterskor i dessa samtal. Sjuksköterskor byter dock arbetsplats ofta och lämnar i vissa fall professionen (Rongen et al., 2014), vilket kan leda till att arbetsplatser saknar erfarna sjuksköterskor.
Sjuksköterskans egenskaper av självförtroende och mognad främjade samtal om sexuell hälsa enligt resultatet. Sjuksköterskan är en människa med olika egenskaper precis som alla andra människor, men utbildning, ansvar och förståelse kring lidande och sjukdom kan hjälpa sjuksköterskan i mötet med patienten (Travelbee, 1971, s. 40). Även patientens egenskaper kunde påverka samtal om sexuell hälsa, en öppen och framåt patient kunde skapa ett tillåtande klimat, likväl som att hindren för samtal ökade om patienten var blyg och ovan att samtala om sexuell hälsa (Hughes & Lewinson, 2014). Sjuksköterskan kan dock inte välja vem patienten är, vilket gör att sjuksköterskan måste kunna möta alla sorters
18 människor. Travelbee (1971, s. 94-106) beskriver att kommunikationsfärdigheter kan ses som en nyckel för att möta patienten och dennes behov. Feo et al. (2017) beskriver att
sjuksköterskan behövde behärska kommunikationsfärdigheter som aktivt lyssnande och icke-verbal kommunikation vid samtalet med patienten. Det framkommer även i resultatet att samtal om sexuell hälsa möjliggjordes när sjuksköterskan besatt
kommunikationsfärdigheter.
Resultatet visar att samtalsmodeller kunde vara en hjälp för sjuksköterskan vid samtal om sexuell hälsa. Denna kunskap skulle kunna ge stöd till att införa samtalsmodeller kring sexuell hälsa inom hälso- och sjukvården i större utsträckning än det används idag.
Travelbee (1971, s. 104) beskriver att om sjuksköterskan har svårt för kommunikation så kan det underlätta att lära sig kommunikationsprocesser, och på så vis lära sig att reflektera, syntetisera och förstå andra människor bättre. En möjlig väg till en förbättrad
kommunikationsförmåga skulle därför kunna ske genom att använda samtalsmodeller i den dagliga verksamheten, som till exempel PLISSIT-modellen som ger sjuksköterskan stöd i hur sexuell hälsa kan inkluderas i samtal (Annon, 1976).
I resultatet framkommer att samtal om sexuell hälsa underlättades när en relation hade skapats mellan sjuksköterska och patient. Vidare visar resultatet att samtal om sexuell hälsa i sin tur kan underlätta skapandet av en relation. Detta visar att en relation kan skapas trots ett kort möte, genom att sjuksköterskan inkluderar sexuell hälsa sammanvävt med hälsa överlag i samtalet, som sexuella biverkningar, sexuell påverkan av sjukdom eller ger förslag på hjälpmedel vid sexuell dysfunktion. Travelbee (1971, s. 121-124) menar att samtal skapar relation om sjuksköterska och patient vågar gå utanför sina respektive roller och verkligen mötas. Detta kan tänkas ske när sjuksköterska och patient samtalar om det intima ämnet sexuell hälsa som är ett av människans grundläggande behov.
Resultatet visar att sjuksköterskor tyckte att det var lättare att samtala med unga män om sexuell hälsa då sexualitet ansågs spela en stor roll i deras liv. Folkhälsomyndigheten (2017, s. 78-82) visar dock att en högre andel unga kvinnor i jämförelse med unga män i åldrarna 16-29 år, ansåg att de behövde någon att samtala om sexuell hälsa med. En sådan fördom
19 som att unga män tänker mer på sexuella frågor än kvinnor skulle kunna förklaras av att människan redan från tidig ålder lär sig att agera efter könsnormer (Emilson, Folkesson &
Lindberg, 2016). Att sjuksköterskan hade normativa fördomar försämrade förutsättningarna till en jämställd och likvärdig sjukvård (East & Hutchinson, 2013). För att kunna uppnå en jämställd sjukvård behöver sjuksköterskan därför lämna sina fördomar utanför mötet med patienten. Travelbee (1971, s. 104) beskriver att vissa människor har en inneboende förmåga att intuitivt kunna förstå andra människor, medan andra behöver träna sig till kunskapen för att förutsättningslöst möta patienten.
Resultatet visar att sjuksköterskor använde en medicinsk utgångspunkt vid samtal om sexuell hälsa med patienter. Enligt East och Hutchinson (2013) kunde vissa sjuksköterskor behandla sexuell hälsa enbart som en medicinsk fråga. Vidare visar resultatet att när den sexuella hälsan hade en medicinsk anknytning så fick det högre prioritet på arbetsplatsen än om det sågs som omvårdnad. Detta kan tyda på att medicinska aspekter prioriteras högre än omvårdnadsaspekter och det finns en risk att omvårdnadens betydelse för patienten
förbises. En förklaring till detta skulle kunna vara att den medicinska aspekten har en högre status än omvårdnad och därför anses viktigare. Travelbee (1971, s. 7-20) beskriver att sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper inom både omvårdnad och medicin för att kunna tillgodose patientens behov.
Resultatet visar att yttre förutsättningar som tid till samtal och en avskild plats kunde underlätta för sjuksköterskan vid samtal om sexuell hälsa. Dessa yttre förutsättningar upplevdes som underlättande även av patienter (Jerome, Hicks & Herron-Marx, 2009;
Southard & Keller, 2009). Om en arbetsplats kan stötta sjuksköterskan med dessa
förutsättningar skulle detta kunna möjliggöra att fler samtal om sexuell hälsa ägde rum. Ett sökord rörande sexuell hälsa var även det en yttre förutsättning som enligt resultatet kunde underlätta för sjuksköterskan vid samtal om sexuell hälsa. Att sjukvård journalförs är i enlighet med Patientdatalagen (SFS 2008:355, kap. 3, 1 §) lagstadgat. Journalföringen kan ske utifrån olika modeller, till exempel VIPS-modellen där sökordet Sexualitet/Reproduktion finns representerat (Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 2013, s. 11-99). Att använda sig av VIPS-modellen förbättrade sjuksköterskornas dokumentation (Björvell, Wredling &
20 Thorell- Ekstrand, 2002). Detta kan tyda på att om arbetsgivaren tillhandahåller ett
journalsystem med sökord för sexuell hälsa kan det ge en grund till att samtal om sexuell hälsa faktiskt blir av. Brist på stöd från arbetsgivaren har visat sig vara en barriär till att samtala om sexuell hälsa (Kim, Kang & Kim, 2011).
Slutsats
I litteraturöversikten framkommer underlättande förutsättningar som är påverkningsbara både på individ och gruppnivå; arbetsrutiner, utökad utbildning, relationsskapande, en medvetenhet hos sjuksköterskan och yttre förutsättningar som en avskild plats. Att tidigt belysa sexuell hälsa som vital för välbefinnandet hos patienter i undervisning för
sjuksköterskestudenter, skulle i förlängningen kunna leda till förbättrad omvårdnad för patienten rörande sexuell hälsa. Det är också av stor vikt att arbetsplatser tillhandahåller en arbetsmiljö som stöttar sjuksköterskor i förbättringsarbetet kring sexuell hälsa samt
tillhandahåller utbildningar och tydliga rutiner. En sjuksköterska som får möjlighet att utveckla ett självförtroende, bygga på sin erfarenhet, utbildas inom sexuell hälsa samt erhålla verktyg för samtal, skulle ha optimala förutsättningar för att kunna bedriva en holistisk sjukvård för patienten.
Denna litteraturöversikt bidrar till kunskap som beskriver förutsättningar som underlättar för sjuksköterskan i samtal om sexuell hälsa. Detta genom att väva samman tidigare beskrivet resultat av detta ämne till en överskådlig enhet som kan tänkas ha relevans för sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter samt politiker som beslutar om sjukvårdens
ekonomiska medel. Vidare forskning som undersöker sjuksköterskors upplevelse av samtal om sexuell hälsa samt interventioner där sjuksköterskor erbjuds optimala förutsättningar för samtal skulle i förlängningen kunna bidra till en förbättrad sjukvård för patienter.
Patienterna skulle då möta en sjuksköterska som ser sexuell hälsa som en självklar del av sitt holistiska ansvar och tydligt kan presentera konsekvenser av sjukdom, behandling och läkemedel på det sexuella planet sammanflätat med resterande konsekvenser för dem.
21
Referenser
Annon, J. (1976). The PLISSIT Model: A proposed conceptual scheme for the behavioural treatment of sexual problems. Journal of Sex Education Therapy, 2(1), 1–15.
Baker, F., Denniston, M., Smith, T., & West, M. M. (2005). Adult cancer survivors: How are they faring?. Cancer, 104, 2565–2576. doi:10.1002/cncr.21488
Berg, G. V., & Sarvimäki, A. (2003). A holistic-existential approach to health promotion.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, 384–391. doi:10.1046/j.0283- 9318.2003.00240.x
Björvell, C., Wredling, R., & Thorell-Ekstrand, I. (2002). Long-term increase in quality of nursing documentation: effects of a comprehensive intervention. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(1), 34-42. Hämtad från databasen PubMed.
Burri, A., & Spector, T. (2011). Recent and lifelong sexual dysfunction in a female UK population sample: Prevalence and risk factors. The Journal of Sexual Medicine, 8(9), 2420-2430. doi:10.1111/j.1743-6109.2011.02341.x
Dattilo, J., & Brewer, M. (2005). Assessing clients' sexual health as a component of holistic nursing practice: Senior nursing students share their experiences. Journal of Holistic Nursing, 23(2), 208-219. doi:10.1177/0898010105275839
East, L., & Hutchinson, M. (2013). Moving beyond the therapeutic relationship: A selective review of intimacy in the sexual health encounter in nursing practice. Journal of Clinical Nursing, 22(23/24), 3568-3576. doi:10.1111/jocn.12247
Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken: Välbefinnande, Integritet, Prevention, Säkerhet (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Emilson, A., Folkesson, A., & Lindberg, I. M. (2016). Gender beliefs and embedded gendered values in preschool. International Journal of Early Childhood, 48(2), 225-240.
doi:10.1007/s13158-016-0162-4
Feo, R., Conroy, T., Marshall, R. J., Rasmussen, P., Wiechula, R., & Kitson, A. L. (2017). Using holistic interpretive synthesis to create practice-relevant guidance for person-centred fundamental care delivered by nurses. Nursing Inquiry, 24(2). doi:10.1111/nin.12152 Folkhälsomyndigheten. (2017). Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige: UngKAB15 - En studie
om kunskap, attityder och beteenden bland unga 16-29 år. Solna/Östersund:
Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/
11272529714342b390d40fe3200f48cf/sexualitet-halsa-bland-unga-sverige-01186-2017- 1-webb.pdf
Fossum, B. (2013). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum (Red.), Kommunikation:
Samtal och bemötande i vården (2. uppl., s. 25-49). Lund: Studentlitteratur.
22 Friberg, F. (Red.). (2017a). Bilaga 3 från Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur.
Fugl-Meyer, A., & Fugl-Meyer, K. (1999). Sexual disabilities, problems and satisfaction in 18–
74 year old swedes. Scandinavian Journal of Sexology, 2(2), 79-105. Hämtad från databasen PsycInfo.
Fugl-Meyer, K. S., Arrhult, H., Pharmanson, H., Bäckman, A., Fugl-Meyer, A. M., & Fugl- Meyer, A. R. (2004). A Swedish telephone help-line for sexual problems: A 5-year survey. Journal of Sexual Medicine, 1(3), 278-283. Hämtad från databasen PubMed.
Förenta Nationerna. (2014). Programme of Action of the international conference on population development. Från: http://www.unfpa.org/sites/default/files/pub-
pdf/programme_of_action_Web%20ENGLISH.pdf
Haesler, E., Bauer, M., & Fetherstonhaugh, D. (2016). Sexuality, sexual health and older people: A systematic review of research on the knowledge and attitudes of health professionals. Nurse Education Today, 40, 57-71. doi:10.1016/j.nedt.2016.02.012 Happell, B., Manias, E., & Roper C. (2004). Wanting to be heard: Mental health consumers'
experiences of information about medication. International Journal of Mental Health Nursing, 13(4), 242-248. doi:10.1111/j.1440-0979.2004.00340.x
Henriksson, M., & Carlsson, P. (2002). Att mäta hälsorelaterad livskvalitet: En beskrivning av instrumentet EQ-5D. Linköping: Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
Higgins, A., Barker, P., & Begley, C. M. (2008). ‘Veiling sexualities’: A grounded theory of mental health nurses responses to issues of sexuality. Journal of Advanced Nursing, 62(3), 307–317. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04586.x
Holst, M., Sparrman, S., & Berglund, A. L. (2003). Det dialogiska förhållandet – Möten i palliativ omvårdnad vid somatiska vårdavdelningar. Vård i Norden, 23(2), 46-49.
doi:10.1177/010740830302300211
Hughes, A. K., & Lewinson, T. D. W. (2014). Facilitating communication about sexual health between aging women and their health care providers. Qualitative Health Research, 25(4), 540-550. doi:10.1177/1049732314551062
Jerome, S., Hicks, C., & Herron-Marx, S. (2009). Designing sexual health services for young people: A methodology for capturing the user voice. Health & Social Care in the Community, 17(4), 350-357. doi:10.1111/j.1365-2524.2009.00832.x
Johansson, L., Golsäter, M., & Hedberg, B. (2016). Health dialogue with non-native-speaking parents: Child health nurses' experiences. Nordic Journal of Nursing Research, 36(4), 209-215. doi:10.1177/2057158516635480
23
*Jonsdottir, J. I., Zoëga, S., Saevarsdottir, T., Sverrisdottir, A., Thorsdottir, T., Einarsson, G.
V., … Fridriksdottir, N. (2015). Changes in attitudes, practices and barriers among oncology health care professionals regarding sexual health care: Outcomes from a 2- year educational intervention at a University Hospital. European Journal of Oncology Nursing, (21), 24-30. doi:10.1016/j.ejon.2015.12.004
Julien, J. O., Thom, B., & Kline, N. E. (2010). Identification of barriers to sexual health assessment in oncology nursing practice. Oncology Nursing Forum, 37(3), 186-190.
doi:10.1188/10.ONF.E186-E190
*Jung, D., & Kim, J.H. (2016). Effects of a sexual health care nursing record on the attitudes and practice of oncology nurses. Sexual & Reproductive Healthcare, 9, 21-26.
doi:10.1016/j.srhc.2016.06.001
Kim, J.-H., & Shin, J.-S. (2014). Effects of an online problem-based learning program on sexual health care competencies among oncology nurses: A pilot study. The journal of Continuing Education on Nursing, 45(9), 393-401. doi:10.3928/00220124-20140826-02 Kim, S., Kang, H. S., & Kim, J. (2011). A sexual health care attitude scale for nurses:
Development and psychometric evaluation. International Journal of Nursing Studies, 48(12), 1522-1532. doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.06.008
Kristofferzon, M., Johansson, I., Brännström, M., Arenhall, E., Baigi, A., Brunt, D., ...
Ivarsson, B. (2010). Evaluation of a Swedish version of the Watts Sexual Function Questionnaire (WSFQ) in persons with heart disease: A pilot study. European Journal of Cardiovascular Nursing, 9(3), 168-174. doi:10.1016/j.ejcnurse.2009.12.004
*Krouwel, E. M., Nicolai, M. P. J., van Steijn-van Tol, A. Q. M. J., Putter, H., Osanto, S., Pelger, R. C. M., & Elzevier, H. W. (2015). Addressing changed sexual functioning in cancer patients: A cross-sectional survey among Dutch oncology nurses. European Journal of Oncology Nursing, 19(6), 707–715. doi:10.1016/j.ejon.2015.05.005
Lambert, M., Conus, P., Eide, P., Mass, R., Karow, A., Moritz, S., ... Naber, D. (2004). Impact of present and past antipsychotic side effects on attitude toward typical antipsychotic treatment and adherence. European Psychiatry, 19(7), 415-422.
doi:10.1016/j.eurpsy.2004.06.031
Lewis, R. W., Fugl-Meyer, K. S., Corona, G., Hayes, R. D., Laumann, E. O., Moreira Jr., E. D., ... Segraves, T. (2010). Definitions/epidemiology/risk factors for sexual dysfunction.
Journal of Sexual Medicine, 7(4), 1598-1607. doi:10.1111/j.1743-6109.2010.01778.x Maslow, A. H. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), 370-396.
doi:10.1037/h0054346
*McCabe, J., & Holmes, D. (2013). Nursing, sexual health and youth with disabilities: A critical ethnography. Journal of Advanced Nursing, 70(1), 77-86. doi:10.1111/jan.12167 Mick, J., Hughes, M., Cohen, M. Z., & Brant, J. M. (2004). Using the BETTER model to assess
sexuality. Clinical Journal of Oncology Nursing, 8(1), 84-86. doi:10.1188/04.CJON.84-86
24 Nakopoulou, E., Papaharitou, S., & Hatzichristou, D. (2009). Patients' sexual health: A
qualitative research approach on Greek nurses' perceptions. Journal of Sexual Medicine, 6(8), 2124-2132. doi:10.1111/j.1743-6109.2009.01334.x
*Olsson, C., Berglund, A., Larsson, M., & Athlin, E. (2012). Patient’s sexuality – A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing, 16(4), 426-431.
doi:10.1016/j.ejon.2011.10.003
Peate, I. (1997). Clinical. Taking a sexual health history: The role of the practice nurse. British Journal of Nursing, 6(17), 978-983. Hämtad från databasen Cinahl.
Perz, J., Ussher, J. M., & Gilbert, E. (2014). Feeling well and talking about sex: Psycho-social predictors of sexual functioning after cancer. BMC Cancer, 14(228). doi:10.1186/1471- 2407-14-228
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Quinn, C., & Happell, B. (2012). Getting BETTER: Breaking the ice and warming to the inclusion of sexuality in mental health nursing care. International Journal of Mental Health Nursing, 21(2), 154-162. doi:10.1111/j.1447-0349.2011.00783.x
*Quinn, C., & Happell, B. (2013). Talking about sexuality with consumers of mental health services. Perspectives in Psychiatric Care, 49(1), 13-20. doi:10.1111/j.1744-
6163.2012.00334.x
*Quinn, C., Happell, B., & Browne, G. (2011a). Opportunity lost? Psychiatric medications and problems with sexual function: A role for nurses in mental health. Journal of Clinical Nursing, 21(3/4), 415-423. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03908.x
*Quinn, C., Happell, B., & Browne, G. (2011b). Sexuality and consumers of mental health services: The impact of gender and boundary issues. Issues in Mental Health Nursing, 32(3), 170-176. doi:10.3109/01612840.2010.531518
*Quinn, C., Happell, B., & Welch, A. (2013a). The 5-As framework for including sexual concerns in mental health nursing practice. Issues in Mental Health Nursing, 34(1), 17- 24. doi:10.3109/01612840.2012.711433
*Quinn, C., Happell, B., & Welch, A. (2013b). Talking about sex as part of our role: Making and sustaining practice change. International Journal of Mental Health Nursing, 22(3), 231-240. doi:10.1111/j.1447-0349.2012.00865.x
Rasmusson E.-M., Plantin, L., & Elmerstig, E. (2013). ‘Did they think I would understand all that on my own?’ A questionnaire study about sexuality with Swedish cancer patients. European Journal of Cancer Care, 22, 361–369. doi:10.1111/ecc.12039
Rongen, A., Robroek, S. J., Heijden, B. I., Schouteten, R., Hasselhorn, H. M., & Burdorf, A.
(2014). Influence of work-related characteristics and work ability on changing employer or leaving the profession among nursing staff. Journal of Nursing Management, 22(8), 1065-1075. doi:10.1111/jonm.12066
25
*Saunamäki, N., Andersson, M., & Engström, M. (2010). Discussing sexuality with patients:
Nurses attitudes and beliefs. Journal of Advanced Nursing, 66(6), 1308-1316.
doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05260
*Saunamäki, N., & Engström, M. (2013). Registered nurses' reflections on discussing
sexuality with patients: Responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23(3-4), 531-540. doi:10.1111/jocn.12155
SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2014). Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/
Artikelkatalog/Attachments/19564/2014-10-26.pdf#page16
Southard, N., & Keller, J. (2009). The importance of assessing sexuality: A patient perspective. Clinical Journal of Oncology Nursing, 13(2), 213-217.
doi:10.1188/09.CJON.213-217
Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården: En metodbok för sjuksköterskor. Lund:
Studentlitteratur.
*Sung, S.-C., Jiang, H.-H., Chen, R.-R., & Chao, J.-K. (2016). Bridging the gap in sexual
healthcare in nursing practice: Implementing a sexual healthcare training programme to improve outcomes. Journal of Clinical Nursing, 25, 2989–3000. doi:10.1111/jocn.13441 Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från: https://www.swenurse.se/Sa-tycker- vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/kompetensbeskrivning-for- legitimerad-sjukskoterska/
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing (2nd ed.). Philadelphia: Davis.
Ussher, J. M., Perz, J., & Gilbert, E. (2012). Changes to sexual well-being and intimacy after breast cancer. Cancer Nursing, 35(6), 456-465. doi:10.1097/NCC.0b013e3182395401 Wilmoth, M. (2001). The aftermath of breast cancer: An altered sexual self. Cancer Nursing,
24(4), 278-286. Hämtad från databasen PubMed.
World Health Organization. (2006). Defining sexual health: Report of a technical consultation on sexual health 28–31 January 2002, Geneva. Geneva: World Health Organization. Från http://www.who.int/reproductivehealth/publications/sexual_health/defining_sexual_
health.pdf?ua=1
*Yip, B. H., Sheng, X., Chan, V. W., Wong, L. H., Lee, S. W., & Abraham, A. A. (2015). 'Let's talk about sex' - A knowledge, attitudes and practice study among paediatric nurses about teen sexual health in Hong Kong. Journal of Clinical Nursing, 24(17/18), 2591- 2600. doi:10.1111/jocn.12869
26 Zeng, Y.-C., Li, Q., Wang, N., Ching, S. S., & Loke, A. Y. (2011). Chinese nurses' attitudes and
beliefs toward sexuality care in cancer patients. Cancer Nursing, 34(2), 14-20.
doi:10.1097/NCC.0b013e3181f04b02
*Zeng, Y. C., Liu, X., & Loke, A. Y. (2011). Addressing sexuality issues of women with gynaecological cancer: Chinese nurses' attitudes and practice. Journal of Advanced Nursing, 68(2), 280-292. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05732.x
*Artiklar inkluderade i resultat
