Styrelsen och dess kompetens – vad händer vid könskvotering?

(1)

1 UPPSALA UNIVERSITET

Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt

Styrelsen och dess kompetens – vad händer vid könskvotering?

Datum: 2015-06-07

Kandidatuppsats 15 hp VT 15 Sandra Elofsson

Handledare: Kjell Adolfsson

(2)

2 Sammanfattning

Styrelsen är en viktig del av ett börsnoterat bolag och är tänkt att bidra till bland annat ökad tillväxt och lönsamhet. Ett bolag påverkas alltså till stor del av styrelsen och vad den åstadkommer. Det handlar främst om styrelsens arbete, sammansättning och kompetens. Framgångsrika bolag har en gemensam faktor i form av en kompetent styrelse samt tydligt formulerade mål som sätts av styrelsen. För att styrelsen ska kunna utföra sitt arbete och föra bolaget framåt i utvecklingen krävs att styrelsen är rätt sammansatt och innehar rätt kompetens. Det är dock något som snäva rekryteringsprocesser och ett lagförslag om kvotering från EU-kommissionen sätter stopp för, vilket kan bli till en stor begränsning för börsbolagen och dess utvecklingsmöjligheter. Lagförslaget kom 2012 och har blivit ett väl diskuterat ämne i media där bland annat jämställdhet och jämnare könsfördelning ställs emot Europas börsnoterade bolags välmående.

Nyckelord: Styrelse, Kompetens, Kvotering, Sammansättning, Bolag

(3)

3 Förkortningslista

ABL Aktiebolagslagen (2005:551)

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

EU Europeiska Unionen

HB Handelsbalken (1736:0123)

Kap Kapitel

Koden Svensk kod för bolagsstyrning

Prop. Proposition

RF Regeringsformen (1974:152)

SD Sverigedemokraterna

VD Verkställande direktör

(4)

4 Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1 B

AKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING

... 1

1.2 S

YFTE

... 5

1.3 F

RÅGESTÄLLNINGAR

... 5

1.4 M

ETOD

... 5

1.5 D

ISPOSITION

... 7

2. STYRELSEN ... 8

2.1 S

TYRELSEN

-

ETT AV BOLAGSORGANEN

... 8

2.2 T

ILLSÄTTNING OCH ANTAL LEDAMÖTER

... 9

2.3 F

ORMELLA KRAV PÅ LEDAMÖTER

... 10

2.4 S

TYRELSENS UPPGIFTER

... 11

2.5 S

TYRELSENS MANDAT

... 15

2.6 S

TYRELSENS ANSVAR

... 15

3. JÄMSTÄLLDHET OCH KVOTERING ... 17

3.1 J

ÄMSTÄLLDHET

... 17

3.2 K

VOTERING

... 17

3.3 K

ÖNSKVOTERING

... 18

4. KVOTERINGSFÖRSLAGET ... 18

4.1 L

AGFÖRSLAGET OCH DESS INNEHÅLL

... 18

4.2 K

ÖNSFÖRDELNINGEN I STYRELSEN I

S

VERIGE

... 20

4.3 L

ÄNDER SOM REDAN ANPASSAT KVOTERING

... 22

5. STYRELSENS KVALITET OCH VARIATION ... 23

5.1 L

EDAMÖTERNAS KVALITET

... 23

5.2 E

N VARIERAD STYRELSE

,

EN FÖR

-

ELLER NACKDEL

? ... 25

6. REKRYTERING AV STYRELSER ... 28

6.1 S

NEDREKRYTERING AV STYRELSELEDAMÖTER

... 28

6.2 T

RANSPARENS I REKRYTERINGSPROCESSEN

... 29

7. ANALYS ... 30

7.1 S

TYRELSEN OCH DESS KOMPETENS

... 30

7.2 R

EKRYTERING AV KANDIDATER

... 32

7.3 S

VÅRIGHETERNA MED ATT NÅ EN STYRELSEPOSITION

... 33

7.4 K

VOTERINGEN

... 35

8. SLUTSATSER ... 36

9. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 37

KÄLLFÖRTECKNING ... 39

(5)

1 1. Inledning

Inledningsvis kommer en bakgrund och problemformulering presenteras. Därefter följer uppsatsens syfte, frågeställningar och metod. Kapitlet avslutas med en disposition över uppsatsens innehåll.

1.1 Bakgrund och problemformulering

Enligt svensk lag ska alla aktiebolag ha en styrelse.

¹

Styrelsen är ett av de tre maktcentrala organen i ett bolag utöver ägarna och ledningen. Varje maktcentra har sin egen roll att spela i bolaget.

²

Styrelsen ansvarar bland annat för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter och arbetar för att omsätta ägarnas tankar och mål till handling med hjälp av planer och strategier.

³

Styrelsen har ansvar gentemot bolagets intressenter för allt som händer bolaget.

⁴

För att ett bolag ska utvecklas krävs det att många komponenter i bolaget fungerar väl, däribland styrelsen.

Ett exempel på styrelsens vikt i ett bolag kan hämtas ur en intervju med Robert af Jochnik, kosmetikföretaget Oriflames ena grundare som beskriver att framgången som Oriflame har bygger på en stark styrelse.

⁵

Hur styrelsen är sammansatt och vilka kompetenser som finns bland styrelsemedlemmarna är viktiga byggstenar för att styrelsen ska kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt.

⁶

Vid sammansättning av styrelsen är det eftersträvansvärt med allsidighet.

⁷

Det kan vara bra med spridning av erfarenhet, nätverk, bakgrund, kunskap, kön och ålder.

⁸

En styrelse där ledamöterna har olika bakgrund och kompetenser medför bättre förutsättningar för bolaget att utvecklas.

⁹

Det ska också vara ledamöter som fungerar väl tillsammans.

¹⁰

Det kan annars uppkomma konflikter som gör att det svårare att fatta beslut när ledamöterna inte kommer överens på grund av de skilda personligheterna.

Kompetenser som efterfrågas hos en styrelsekandidat är bland annat erfarenhet, men behöver inte nödvändigtvis vara från branschen, stort kontaktnät, god kunskap, tar sig

1 ABL 8:1

2 Far Förlag, 2010 s. 19

3 Far Förlag, 2010 s. 19; Lundén och Bokelund Svensson, 2014 s. 128

4 Lundén och Bokelund Svensson, 2014 s. 128

(6)

2 tid för styrelsearbetet, är affärsmässig och initiativtagande för att nämna några exempel.

¹¹

Det finns även en del krav i lag, såsom ett minimum antal styrelsemedlemmar och vissa hinder som föreligger för att kunna vara ledamot. Dessa återfinns framförallt i Aktiebolagslagens (2005:551) (ABL) 8 kap. och kommer mer detaljerat beskrivas senare i uppsatsen.

Det är under bolagsstämman som minst hälften av styrelseledamöterna väljs ut och valet bygger oftast på den som bäst är lämpad för styrelsearbete och som kan leva upp till de krav som ställs på en ledamot. Dock diskuterad det att snäva rekryteringsprocesser och trångsynta rekryterare gör att fel personer får en plats i styrelsen. Valet baseras istället på vilka kandidater som skulle passa i styrelsen och det handlar främst om kandidatens kontakt till andra styrelseledamöter eller annan kontakt till bolaget. Detta gör att bolagsstyrelsen riskerar gå miste om viktig och nödvändig kompetens. De valda kandidaterna är ofta lika de som redan sitter i styrelsen vad gäller kompetens, såsom erfarenhet, kunskap och utbildning vilket gör att antalet ökar men någon bredare eller ytterligare kompetens kommer inte att tillföras. Det i sin tur leder till att kompetensen minskar i styrelsen och att bolagen får sämre förutsättningar att utvecklas. Styrelsen ska bland annat handla för ägarnas och bolagets bästa men om det bästa kandidaterna inte väljs vid rekryteringen handlar inte rekryterarna utefter detta.

Friheten att välja ledamöter har varit ett väl diskuterat ämne i Europa sedan EU- kommissionen 2012 lade fram ett förslag om att införa en minimumkvot av kvinnor i börsbolags styrelser.

¹²

Det har även blivit en av kommissionens mest omtalade lagförslag hittills.

¹³

Förslaget innebär att av samtliga medlemmar i styrelsen, ska 40 procent vara kvinnor.

¹⁴

EU-kommissionen vill att detta ska blir lagstiftning 2020.

¹⁵

Lagen ska endast vara tillämplig på styrelser i bolag som är noterade på någon börs i EU, vilket skulle innebära att uppskattningsvis 5000 bolag kommer påverkas.

¹⁶

Ett problem som verkar föreligga är att EUs huvudsakliga mål med denna ändring, att öka jämställdheten, i sin tur inte är förenlig med börsbolagens huvudsakliga mål som

12 Löfström, 2008

13 Löfström, 2008

14 European Commission, Cracking Europe's Glass Ceiling

16 European Commission, Improving the gender balance in company boardrooms

(7)

3 är att få en så hög avkastning som möjligt.

¹⁷

Målen kan således hamna i konflikt med varandra. För att få en jämnare könsfördelning och en ökad jämställdhet kan det behöva betalas i form av en sämre bolagsstyrning. En kvotering kan begränsa inflödet av rätt personer till styrelsen och som i sin tur kan leda till att förutsättningarna kan försämras och det kan bli svårare för bolagen att uppnå sina mål och utvecklas.

Ett ytterligare problem med kvoteringen anses vara att det skulle kunna hindra bolagens ägare att själva välja styrelseledamöter.

¹⁸

Det kan hindra aktieägarna att själva bestämma sammansättningen i styrelsen så att rätt kompetens finns för att bolaget ska kunna utvecklas i rätt riktning.

¹⁹

Aktieägarna har i den här meningen ett stort ansvar att tillsätta rätt personer i styrelsen.

²⁰

I svensk lagstiftning stöds aktieägarnas rätt att själva utse styrelsen i ABL och i svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Det återfinns även i Regeringsformen (1974:152) (RF) 2:15 att ägare ska ha rätt till skydd från staten för rådighetsinskränkningar i egen egendom.

Andelen kvinnor i börsbolagsstyrelser i EU var i snitt 17,8 procent mätt 2013, i Sverige låg snittet på 26,5 procent.

²¹

Antalet kvinnor som är medlemmar i de svenska börsbolagens styrelser återkommer i rapporter och dessa återföljs av spekulationer om vad den låga kvinnoandelen beror på.

²²

Förslagen om att höja andelen med hjälp av lagstiftning från EUs håll har bidragit till en debatt i frågan och ett tiotal länder i EU, däribland Sverige, ställer sig negativa till förslaget.

²³

Av de svenska partierna är det ett antal som är villiga att sträva efter att öka kvinnoandelen i bolagens styrelser men att det ska göras via juridisk bindande regler stöds inte från flera håll.

²⁴

Av de svenska partierna är det Vänsterpartiet och Miljöpartiet som är drivande vad gäller könskvotering men fyra av de borgerliga partierna samt Sverigedemokraterna ställer sig negativa till EU-kommissionens förslag.

²⁵

17 Wiberg et. al. 2011 s. 11

18 Svenskt näringsliv, Ett oacceptabelt ingrepp i äganderätten, 2012

21 European Commission, Improving the gender balance in company boardrooms

22 Löfström, 2008

23 Dagens industri, 2012

24 Dagens industri, 2012

25 Sveriges radio, Repitsch, 2015

(8)

4 Ett antal länder har redan valt att anpassa sin nationella lagstiftning efter lagförslaget från EU såsom Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Nederländerna, Spanien och utanför EU, Norge.

²⁶

Idag präglas de svenska börsbolagens styrelser av manliga ledamöter i övre medelåldern, med liknande kunskaper, livsstil, värderingar samt yrkeskarriärer bakom sig och besitter liknande nätverk och även personlighetstyper. Denna information anfördes av förtroendekommissionen i ett betänkande som föregick förslaget om svensk kod för bolagsstyrning.

²⁷

Vad skillnaden kommer att bli genom att få in flera kvinnor i mansdominerande styrelser är svår att avgöra. Det råder meningsskiljaktigheter med både negativa och positiva konsekvenser med att ha kvinnor i styrelsen. Det finns en rad studier som undersökt hur kvinnors närvaro på toppositioner påverkat bolagens utvecklingsmöjligheter.

²⁸

Vissa menar att det är lönsamt med en hög närvaro av kvinnor i styrelsen.

²⁹

Fördelar, såsom att styrelsen blir mer effektiv kan identifieras, i och med att en bredare kunskapskrets kan nås bland styrelseledamöterna.

³⁰

Vidare finns även flera olika perspektiv och synsätt som i sin tur kan förbättra bolagets rykte.

³¹

En ökad könsfördelning bland styrelseledamöterna kan även bidra till en bättre relation till bolagets intressenter i och med att det kan relateras till flera olika personlighetstyper.

³²

En studie av Badal visar också på att ett högre antal kvinnor i styrelsen har en positiv inverkan på bolagets tillväxt.

³³

Andra studier visar på att det finns ett negativt samband i och med att det skapas mer konflikter mellan styrelsemedlemmarna.

³⁴

Det förekommer oftare oenigheter samt att detta kan leda till att det inte blir lika effektivt att fatta beslut.

³⁵

Det finns även studier som visar på att det inte föreligger något samband eller att det inte går att avläsa någon effekt alls.

³⁶

26 European Commission, Improving the gender balance in company boardrooms s. 6

27 SOU 2004:47 s. 213

28 Löfström, 2008

29 Gallego-Álvarez et. al., 2010; Rodríguez-Domínguez et.al., 2012; Badal, 2014

30 Gallego-Álvarez et.al., 2010

31 Rodríguez-Domínguez et. al., 2012

32 Rodríguez-Domínguez et. al., 2012

33 Badal, 2014

34 Rodríguez-Domínguez et. al., 2012; Gul et.al., 2013

35 Adams and Ferreira, 2004; Rodríguez-Domínguez et. al., 2012

36 Löfström, 2008; Rodríguez-Domínguez et. al., 2012

(9)

5 Kvinnor har i allmänhet svårt att få en plats i styrelsen, vad detta beror på är också omdiskuterat och det finns framförallt två olika ståndpunkter som tas upp i sammanhanget. Vissa menar att det råder brist på kvinnor med rätt erfarenhet för att sitta i styrelsen, de har ingen erfarenhet av chefspositioner eller annat ledningsarbete medan andra hävdar att det finns gott om kompetenta kvinnor för sådana tjänster och för att sitta i styrelsen.

³⁷

Frågan är hur kvoteringen och den felaktiga rekryteringen av styrelseledamöter påverkar bolagen i form av missad kompetens och hindrar bolagen att kunna välja bäst lämpad för styrelsearbetet. Vad är det för kompetens som går förlorad och hur kommer det att påverka bolagen?

1.2 Syfte

Denna studie ämnar undersöka styrelsen, dess sammansättning, ansvar och arbete i Svenska börsnoterade bolag. Hur bör styrelsen se ut och agera för att bolaget ska kunna utvecklas på bästa sätt? Vilken kompetens behöver en styrelseledamot ha och hur rekryteras ledamöter till sina positioner? Vilka svårigheter finns gällande att få in rätt personer, framförallt kvinnor, och hur ser behovet ut kring att införa regler för kvotering i bolagsstyrelser?

1.3 Frågeställningar

Det finns flera frågor som väckt intresse och som kommer att diskuteras i denna uppsats men huvudsakligen kommer följande frågor att beröras: Hur ser styrelsen ut i ett börsnoterat bolag i form av sammansättning, uppgift och ansvar och hur kan styrelsens sammansättning påverka bolag?; Vad är det för kompetens som efterfrågas för en styrelseledamot och hur får bolagen tillgång till denna kompetens? Samt, hur påverkar EU-kommissionens förslag bolagens möjligheter till utveckling?

1.4 Metod

Uppsatsen är en litteraturstudie där kunskapen inom området bolagsstyrelser och könskvotering fördjupas för att utveckla den vetenskapliga förmågan inom detta.

Litteraturen består av lagtext, böcker, vetenskapliga artiklar, tidningsartiklar och andra debattartiklar inom området. De är studerade och analyserade för att få kunskap om diskussionen kring könskvotering i svenska bolagsstyrelser.

37 Sns, hur får vi jämställda bolagsstyrelser, 2014

(10)

6 ABL har utgjort basen för genomgång av rättsläget för styrelsen och dess ledamöter.

Då frågan om könskvotering berör börsbolagens självreglering har Svensk kod för

bolagsstyrning även använts. Litteraturen har varit komplement till lagen för att

utförligare kunna beskriva informationen dels i lagen men också inom området utöver

det som står i lagtext. De vetenskapliga artiklarna har bidragit med resultat och

konstaterande från undersökningar som har kunnat analyseras och debatterna samt

tidningsartiklarna har bidragit med olika ståndpunkter och åsikter kring ämnet. Det

har också väckt en del frågor.

(11)

7 1.5 Disposition

2. Styrelsen

• Kapitel 2 berör tillsättning av styrelsen och antalet ledamöter som bör och kan ingå i en styrelse, vad det finns för formella krav på styrelsen, vad styrelsen har för uppgifter och ansvar samt hur länge en styrelseledamot kan och bör sitta i en och samma styrelse.

Dessa delar besvarar bland annat frågor såsom: Hur tillsätts

styrelseledamöter? Och hur många bör och får en styrelse bestå av? Vad finns det för krav på styrelsen och dess ledamöter? Vem kan vara ledamot?

Jämställdhet 3.

och kvotering

• Kapitel 3 definierar de olika begreppen jämställdhet och kvotering och beskriver vad könskvotering innebär

Här besvaras bland annat frågor såsom: Vad är jämställdhet och vad menas med begreppet?

Vad betyder kvotering och vad menas med könskvotering?

Kvoteringsför 4.

slaget

• Kapitel 4 beskriver de lagförslaget som EU kommissionen tagit fram, hur könsfördelningen ser ut i Sverige samt tar även upp två valda länder som redan anpassat en nationell lagstiftning för att kunna få en bild hur det skulle kunna se ut för Sverige.

I det här kapitlet besvaras frågor såsom: Vad innebär ett lagförslag om könskvotering? Vart ligger Sverige i utvecklingen mot en högre andel kvinnor i bolagsstyrelser?

Styrelsens 5.

kvalitet och variation

• Kapitel 5 berör vad för typ av kvaliteter en styrelseledamot bör ha. Det beskrivs även fördelar och nackdelar med en heterogen respektive homogen sammansatt styrelse och hur styrelsen och bolaget påverkas att ha kvinnor i styrelsen.

I det här kapitlet besvaras frågor såsom: Vad för typer av kompetens är eftersträvansvärt och fördelaktigt att ha i en styrelse? Vad är fördelaktigt med en heterogen respektive en homogen styrelse och varför?

6. Rekrytering av styrelsen

• Kapitel 6 berör rekryteringsprocessen och belyser de problemen som verkar finnas när nya styrelseledamöter ska antas till styrelsen. Det transparenskrav som kvoteringen kommer medföra kommer även beskrivas och hur det påverkar bolagsstyrelsen.

I kapitlet besvaras frågor såsom: Hur fungerar rekryteringsprocessen vid antagning av nya styrelseledamöter? Vad innebär det att bolagen måste vara transparenta vid sina rekryteringsprocesser?

7. Analys

• I Analysen förs en vidare och mer djupgående diskussion av det som

berörts i Empirin bestående av kapitel 2 till 5. Svar på forskningsfrågorna

presenteras och analysen avslutas med utvalda slutsatser och förslag till

fortsatt forskning i kapitel 8 respektive 9.

(12)

8 2. Styrelsen

Här presenteras empiri om bolagsstyrelser och dess sammansättning, hur tillsättning sker och vilket antal som får och kan sitta i styrelsen. Vad det finns för formella krav för att vara ledamot samt vilka arbetsuppgifter och vad för typ av ansvar styrelsen har.

2.1 Styrelsen - ett av bolagsorganen

Enligt ABL 8:1 ska alla aktiebolag ha en juridiskt ansvarig styrelse. Styrelsen fungerar som ett kollegialt organ och fattar som sådant beslut.

³⁸

Kollektivt beslutsfattande leder fram till klokare och mer genomtänkta beslut än om beslutet hade fattats av en enda person hävdar Gustafsson.

³⁹

Beroende på bolagets storlek, framtidsplaner och den marknad bolaget agerar på föreligger behov av skillnader i styrelsens sammansättning, arbete samt kompetens.

⁴⁰

Sammansättningen av styrelsen handlar om ett val ägarna gör som baseras på förväntningar om framtida avkastning.

⁴¹

Styrelsen i ett bolag är en strategisk resurs och ska bidra till tillväxt och lönsamhet för bolaget.

⁴²

De identifierar relevanta frågor såsom utvecklingsmöjligheter och affärslogik, tar beslut i frågorna och följer sedan upp genomförandet.

⁴³

Mål sätts för bolaget utefter ägarnas ambitioner och intentioner och en affärsplan utarbetas och implementeras.

⁴⁴

Styrelsen ser även till att bolaget följer lagar och regler som är anpassningsbara till verksamheten.

⁴⁵

Styrelsen är också aktiv när det gäller personalfrågor såväl som investering och marknadsfrågor, styrelsen bidrar med kontaktnät, kompetens och erfarenhet samt fungerar bitvis som ett bollplank till den verkställande direktören.

⁴⁶

En gemensam faktor som präglar framgångsrika bolag är att ha en kompetent styrelse och att ha tydligt formulerade mål. Dessa mål är styrelsens uppgift att sätta.

⁴⁷

Så med andra ord har styrelsen en stor påverkan på bolaget, dess prestation och framtid.

38 Hemström, 2010 s. 116 se om ordförande i ABL 8:17-26

39 Gustafsson, 2012 s. 11

40 Jansson et. al. 2013 s. 109

41 Löfström, 2008

42 Wiberg och Salomonson, 2010 s. 9

(13)

9 Styrelsens storlek och sammansättning ska ge utrymme åt olika kompetenser och ska uppfylla kraven på oberoende som krävs för att styrelsen både självständigt och effektivt ska kunna förvalta bolagets angelägenheter.

⁴⁸

Sammansättningen av styrelsen bestämmer hur bra den kan fungera i sin roll.

⁴⁹

Styrelsen bör bytas ut och förändras i lämplig takt med bolagets utveckling samt behovet av kontinuitet i styrelsearbetet.

⁵⁰

Med hänsyn till bolagets verksamhet ska styrelsen präglas av mångsidighet samt bredd gällande ledamöternas erfarenhet, bakgrund och kompetens.

⁵¹

Det finns två teorier om hur en styrelse ska vara sammansatt, agentteorin och resursberoendeteorin.

⁵²

En utgångspunkt inom agentteorin har varit att styrelsen ska vara oberoende från bolagets ledning och detta ska kunna kontrolleras på ett effektivt sätt.

⁵³

Utgångspunkten i resursberoendeteorin handlar om att bolaget på olika sätt måste få tillgång till relevanta resurser för att överleva.

⁵⁴

Genom denna teori blir styrelsesammansättningen ett sätt att se till att det finns tillgång till resurserna.

⁵⁵

2.2 Tillsättning och antal ledamöter

En styrelse ska bestå av en styrelseordförande, ledamöter, eventuella arbetstagarrepresentanter samt suppleanter.

⁵⁶

Det är en av ledamöterna ska utses till ordförande för styrelsen.

⁵⁷

Denna position får dock inte innehas av den verkställande direktören.

⁵⁸

Ledamöterna väljs normalt sett av bolagsstämman enligt ABL 8:8

⁵⁹

och i ABL 8:47 finns även kravet på att minst hälften av styrelseledamöterna ska vara utsedda av bolagsstämman.

⁶⁰

Utöver de stämmovalda representanterna har arbetstagarna rätt att välja några representanter till styrelsen.

⁶¹

Enligt ABL 8:47 kan bolagsstyrningen även ge en utomstående rätt att utse en eller flera ledamöter.

⁶²⁶³

Det är inte tillåtet med självsupplering, det vill säga att styrelsen eller en styrelseledamot

48 Regeringen.se s. 15

49 Sns Thorburn, 2013 s. 3

52 Jansson et. al. 2013 ss. 103-104

56 ABL 8:1, 8:2, 8:3

57 Hemström, 2010 s. 116

58 Hemström, 2010 s. 116

59 Hemström, 2010 s. 114

60 Hemström, 2010 s. 114; Regeringen.se s. 16

61 Sevenius, 2010

62 Hemström, 2010 s. 114

(14)

10 inte får utse andra styrelseledamöter.

⁶⁴

Varje styrelseledamot utses för ett år i taget enligt ABL 8:47.

⁶⁵

Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska arbetet med att nominera lämpliga styrelsekandidater skötas av en valberedning eller en nomineringskommitté.

⁶⁶

Valberedningen ska ha minst tre stycken ledamöter att välja på bolagsstämman eller på ett sätt som bolagsstämman bestämt.

⁶⁷

Det är vanligt att dessa ledamöter består av institutionella investerare från exempelvis pensionsfonder men kan även vara styrelsen som helhet eller huvudägare.

⁶⁸

Enkla och effektiva arbetsformer ska kunna tillämpas i styrelsen och därmed bör styrelsen inte vara större än att detta kan fungera.

⁶⁹

I ABL finns ett minimumkrav på antalet ledamöter i styrelsen. Ett aktiebolag som har ett aktiekapital överstigande 1 Mkr ska ha en styrelse på minst tre stycken ledamöter.

⁷⁰

Det finns däremot ingen övre gräns för hur många som får eller kan ingå i en styrelse, det är bolagsstämman eller bolagsordningen som avgör antalet ledamöter enligt ABL 8:1 och 3:1. Vanligtvis beror antalet på spridningen av aktierna och verksamhetens behov.

⁷¹

Lundén och Bokelund Svensson menar att antalet brukar begränsas av praktiska skäl.

⁷²

Genom att ha ett stort antal ledamöter ges bolaget fler och goda kontakter samt ökad informationsspridning men risken ökar däremot för att arbetet blir mer tungrott och ansvaret blir avtrubbat.

⁷³

Det är även svårare att samla en stor grupp, det uppkommer alltid situationer där det krävs snabba insatser från styrelsen, ju större styrelsen är desto svårare blir det att hantera sådana händelser.

⁷⁴

I en styrelse som består utav för få ledamöter kan beslut möjligen fattas snabbare, vilket resulterar i snabba resultat men bolaget går miste om informationskanaler.

⁷⁵

2.3 Formella krav på ledamöter

I ABL finns vissa begränsningar som gäller vilka som kan ingå i en styrelse.

⁷⁶

En person som är i konkurs får inte utses till styrelseledamot, detsamma gäller en person

64 Hemström, 2010 s. 114

65 Hemström, 2010 s. 114; Regeringen.se s.16

70 ABL 8:46

71 Sandström 2010 s. 243

72 Lundén och Bokelund Svensson, 2014

74 Brandinger, 2011 s. 168

75 Sandström, 2010 s. 243

76 Hemström, 2010 s. 114 se även ABL 8:9 -11

(15)

11 som har förvaltare eller är underårig.

⁷⁷

Enligt lagen om näringsförbud gäller även samma inskränkningar i behörigheten för den som fått näringsförbud.

⁷⁸

Dessutom ska minst hälften av styrelseledamöterna vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

⁷⁹

Av styrelseledamöterna ska majoriteten vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

⁸⁰

Utöver de begränsningarna som nämnts ovan får inte heller den som inte avser att ta del av verksamheten som ankommer på en styrelse bli styrelseledamot så till vida att det inte föreligger några godtagbara skäl enligt ABL 8:12.

⁸¹

I flera fall innebär detta att styrelseledamöterna utses från årsstämman tills årsstämman nästföljande år.

⁸²

Utöver ABLs bestämmelser om vilka som får vara styrelseledamöter finns en tyst norm att duglighet och aktsamhet ska vara ledande faktorer vid val av styrelseledamot.

⁸³

2.4 Styrelsens uppgifter

Styrelsens ledamöter blir i samband med att de accepterar styrelseposten bolagets sysslomän.

⁸⁴⁸⁵

En syssloman är en part som givits fullmakt att uträtta ärenden åt fullmaktsgivaren.

⁸⁶

Ett uppdragsförhållande som detta är alltså ett avtal där styrelseledamoten som part åtar sig att utföra en tjänst åt uppdragsgivaren, i det här fallet bolaget, men som inte innefattar en anställning. Styrelseledamöternas uppdrag innefattar en kombination av ett individuellt ansvar och en kollegial beslutanderätt.

⁸⁷

Det individuella ansvaret bygger på att visa omsorg mot bolaget och dess tillgångar och hänsyn bör även tas till lojalitetsplikten som en syssloman eller uppdragstagare vanligtvis har gentemot sin uppdragsgivare.

⁸⁸

Uppdraget är av affärsmässig karaktär och betyder att styrelsen får betalt för det arbetet som görs, resultatet av arbetet bör sedan påverka storleken på styrelseledamotens arvode.

⁸⁹

77 FB 11:7; Hemström, 2010 s. 114

78 Hemström, 2010 s. 114-115

79 ABL 8:9; Hemström, 2010 s. 115

81 Hemström, 2010 s. 115

82 Hemström, 2010 s. 115-116

84 Hemström, 2010 s. 110

85 ABL 29:1

86 HB 18:1

87 Skog, 2011 s. 244

88 Skog, 2011 s. 244

(16)

12 Ledamöterna ska ta tillvara bolagets intressen och enligt bästa förmåga förhindra att skada uppkommer för bolaget.

⁹⁰

Varje ledamot har därmed en självständig och kravställande roll för att uppfylla sitt uppdrag.

⁹¹

Styrelseledamöterna har en skyldighet att ägna uppdraget den tid och omsorg som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets och dess ägares intressen.

⁹²

En styrelseledamot måste även besitta en viss kunskap för att kunna uppfylla dessa intressen.

⁹³

Det ska bland annat vara kunskap om bolagets verksamhet, dess marknad och organisationen i sin helhet.

⁹⁴

De ska fortlöpande hålla sig underrättade om betydande omständigheter som kan föreligga i eller för bolaget.

⁹⁵

Styrelseledamoten har en förtroendeställning som innebär att denne har vårdnads- och lojalitetsplikt gentemot bolaget.

⁹⁶

Lojalitetsplikten antyder var fokus ska ligga, det vill säga på bolagets vinstsyfte och inte på styrelseledamöternas intresse.

⁹⁷

Vad som är bolagets bästa är olika från fall till fall. Förutom avtal för bolagets räkning så berör lojalitetsplikten även handlingar eller agerande utanför bolaget.

⁹⁸

Bland annat får en styrelseledamot inte bedriva någon konkurrerande verksamhet.

⁹⁹¹⁰⁰

Som syssloman eller förtroendeman så förutsätts ett aktivt deltagande i det kollegiala beslutsfattandet inom ramen för styrelsearbetet.

¹⁰¹

En självvald underlåtenhet eller en passiv ställning till att sätta sig in i beslutsmaterial som framläggs styrelsen står därmed i strid med det uppdrag en styrelseledamot har.

¹⁰²

Styrelsen beslut sker genom majoritetsavgörande.

¹⁰³

Dess kollegiala beslutanderätt kan inte frånsägas genom särskilda anvisningar i styrelsen arbetsordning.

¹⁰⁴

Styrelsen ordförande ska se till att sammanträde sker när behov föreligger annars hålls ordinarie

90 Wiberg et. al. 2011 s. 12

91 Wiberg et. al. 2011 s. 12

95 Prop. 1997/98:99

96 Wiberg et. al. 2011 s. 12

100 se även jävsregeln ABL 8:23, Sysslomannaregeln och generalklausulen ABL 8:41.

101 Wiberg et. al. 2011 s. 13

102 Wiberg et.al. 2011 s. 13

103 ABL 8:22

104 ABL 8:6

(17)

13 sammanträden i enighet med arbetsordningen.

¹⁰⁵

Minst hälften av ledamöterna måste då vara närvarande om styrelsen ska kunna fatta beslut.

¹⁰⁶

Styrelsens huvudsakliga roller är att styra och kontrollera.

¹⁰⁷

Med styra innefattas styrelsens bidrag till utveckling av bolagets verksamhet och affärer.

¹⁰⁸

Kontrollfunktionen handlar om styrelsens arbete och ansvar för bolagets ekonomi, risker, kompetens och juridik och att detta hanteras på bästa sätt.

¹⁰⁹

Rollen omfattar även att bolaget ska arbeta med ”rätt saker” medan kontrollfunktionen riktar sig främst mot att bolaget gör ”saker rätt”.

¹¹⁰

En annan översiktlig uppgift styrelsen har är att förvalta bolagets angelägenheter så att ägarnas intresse tillgodoses på bästa sätt.

¹¹¹

Styrelsen har i och med detta beslutanderätt enligt ABL 8:21. Med bolagets bästa menas affärsmässig styrning som främjar bolagets utveckling och intressen genom att öka bolagets förmögenhetsvärde och stärka deras marknadsposition och genom det öka värdet på aktierna.

¹¹²

Styrelsen svarar också för bolagets organisation.

¹¹³

Detta ska vara av både långsiktig karaktär och god kapitalavkastning.

¹¹⁴

För att fullgöra dessa uppgifter och tillgodose bolagets ägare ska styrelsen fokusera på att dels fastställa målen för bolagets verksamhet och upprätta en strategi för hur målen ska nås.

¹¹⁵

Styrelsen ska även se till att organisationen i bolaget är utformad så att medelsförvaltningen, bokföringen samt de ekonomiska förhållandena kontrolleras på ett betryggande sätt.

¹¹⁶

Bolagets operativa ledning ska utvärderas och en verkställande direktör ska tillsättas.

¹¹⁷

Styrelsen ska även se till att det finns effektiva system för att följa upp och kontrollera bolagets ekonomiska ställning och verksamhet gentemot de fastställda målen.

¹¹⁸

Det ska finnas en tillräcklig kontroll som ser till att bolaget följer aktuella lagar och regler för bolagets verksamhet och att dessa efterlevs.

¹¹⁹

En annan av styrelsens uppgifter är att bereda ärendena och lägga fram eventuella beslutsförslag

105 ABL 8:18

106 ABL 8:21

111 ABL 8:4; Regeringen.se s. 14; Wiberg et. al. 2011 s. 11

112 Wiberg et. al. 2011 s. 11-12

113 ABL 8:4; Hemström, 2010 s. 110

116 ABL 8:4

(18)

14 inför bolagsstämman.

¹²⁰

Slutligen ska styrelsen se till att det fastställs etiska riktlinjer för bolagets uppträdande.

¹²¹

Utöver ABLs bestämmelser om styrelsens befogenheter och uppgifter så måste uppgifterna härledas utifrån den ställning som styrelsen har som ledande organ och inom ramen för bolagets verksamhetsmål.

¹²²

Ansvarsgrunden blir i och med det nämnda till viss del obestämd men som komplement till lagen såsom interna rättsnormer kan styrelsens uppgifter begränsas eller preciseras.

¹²³

Styrelseledamöterna har en aktivitetsplikt gentemot bolaget och denna kan variera i olika grad, främst är de frågor som ska behandlas på styrelsens sammanträden.

¹²⁴

Hit kan den kollegiala beslutsformen kopplas.

¹²⁵

Ledamöterna ska vid de sammanträden som föreligger vara aktiva och självständiga samt ta ställning till de ärenden som är aktuella.

¹²⁶

Aktivitetsplikten innebär inte enbart i denna meningen att ledamöterna ska ta ställning utan det krävs även i rimlig omfattning granskning av förslaget som läggs fram och dess bakgrund.

¹²⁷

Bolagets ekonomi och förvaltning i allmänhet är även något som varje styrelseledamot förväntas ha koll på, här övergår aktivitetsplikten till en handlingsplikt då ekonomin i bolaget kan vara svag eller att fortsatta affärer utgör fara för fordringsägarnas intressen.

¹²⁸

Om det finns tid ska även egna undersökningar göras för att avgöra vad som kan krävas för att främja nyttan för bolaget och hur potentiella skador kan förhindras.

¹²⁹

Styrelsen är skyldig att utforma organisationen genom en årlig skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner så att det är en klar arbetsfördelning mellan alla som ingår i organisationen.

¹³⁰

Det anses i och med denna arbetsfördelning bli lättare att utkräva ansvar om uppdraget missköts.

¹³¹¹³²

Om styrelseledamöterna inte kan fullfölja de

120 Wiberg et. al. 2011 s. 18

122 Taxell, 1981

123 Taxell, 1981

130 Hemström, 2010 s. 111

131 Hemström, 2010 s. 111

132 se NJA 2003 s. 550 om styrelseledamot som dömts för bokföringsbrott för att ha underlåtit att utöva kontroll och tillsyn över bokföringsarbetet och att det utfördes på ett korrekt sätt

(19)

15 arbetsuppgifter som åligger en styrelseledamot träder en styrelsesuppleant in i deras ställe.

¹³³

Om det inte finns någon styrelsesuppleant och styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter får valet vänta till nästa årsstämma.

¹³⁴

2.5 Styrelsens mandat

Styrelseledamotens mandattid utgår oftast vid slutet av den första årsstämma som hålls året efter det år då styrelseledamoten utsågs om bolagsordningen inte föreskrivit annat.

¹³⁵ ¹³⁶

Längsta mandattiden som bolagsstämman kan ange är till och med årsstämman det fjärde året efter det år då styrelseledamoten utsågs.

¹³⁷

Dock kan en ledamot väljas om hur många gånger som helst.

¹³⁸

Enligt Gustafsson har en ledamot en begränsad livslängd i styrelsen och bör alltså inte sitta för länge i en styrelse.

¹³⁹

Ungefär 3-5 år är normalt den längd som en styrelseledamot bör sitta i styrelsen, på den tiden har ledamoten hunnit tömma ut det denne har att bidra med och då är det lämpligt att förnya och föryngra styrelsen.

¹⁴⁰

Saknar bolaget styrelse kan de tvångslikvideras enligt ABL 25:11.

¹⁴¹

2.6 Styrelsens ansvar

Enligt ABL ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt ska kontinuerligt bedöma bolagets ekonomiska situation.

¹⁴²

Styrelsen får vidta alla förvaltningsåtgärder enligt ABL förutom om uppgifter enligt ABL eller bolagsordningen är förbehållna bolagsstämman.

¹⁴³

Styrelsen bör dock i vissa fall inhämta samtycke från bolagsstämman och se till att de råder samsyn i frågan.

¹⁴⁴

Detta kan vara beslut som kan innebära ett djupt ingrepp i aktieägarnas rättigheter, som exempelvis att övergå till en ny verksamhet eller att balansräkningen kommer att påverkas på ett avsevärt sätt.

¹⁴⁵

Gällande ansvaret för förvaltningen så får styrelsen inte fatta beslut eller vidta några åtgärder som står i strid med ABL, annan tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.

¹⁴⁶

Det får heller inte vara i

133 Bolagsverket.se

134 Wiberg et. al. 2011 s. 5

135 Hemström, 2010 s. 115

136 ABL 8:13

137 Hemström, 2010 s. 116

138 Gustafsson 2012 s. 28

141 Hemström, 2010 s. 114

142 Wiberg et. al. 2011 s. 13

143 Wiberg et. al. 2011 s. 14

144 Wiberg et. al. 2011 s. 14

145 Wiberg et. al. 2011 s. 14

146 Wiberg et. al. 2011 s. 14

(20)

16 strid med föremålet för bolagets verksamhet (om det inte föreligger undantag i bolagsordningen), i strid mot likhetsprincipen eller ge någon otillbörlig fördel för en aktieägare eller annan som medför skada för någon aktieägare eller bolaget i sig.

¹⁴⁷

Styrelsen har även ett ekonomiskt ansvar över bolagets årsredovisning och att denna är upprättad i överensstämmelse med lag samt följa god redovisningssed.

¹⁴⁸

Årsredovisningen ska lämnas till revisorerna för det gångna året inom sex veckor från räkenskapsårets utgång och lämnas till Bolagsverket för registrering efter det att bolagsstämman fastställt den.

¹⁴⁹

Om årsredovisningen och revisionsberättelsen inte lämnas in i tid till Bolagsverket kan bolaget bli betalningsskyldiga, tvingas gå i likvidation och styrelseledamöterna kan till och med bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser.

¹⁵⁰

Styrelsen ansvarar som kollektiv för bevakning och bedömning av bolagets ekonomiska situation. Styrelsen kan sätta upp en arbetsfördelning mellan ledamöterna i den interna arbetsordningen för olika segment i bolagets ekonomiska verksamhet men den slutliga bedömning över den ekonomiska situationen i bolaget och övergripande beslut ska tas av styrelsen som kollektiv. För att kunna fullgöra uppgifterna bör styrelsen ha fungerande rutiner och system för rapportering.

¹⁵¹

Med styrelseuppdraget följer även en skyldighet att uppfylla sina förpliktelser på ett lojalt och omsorgsfullt sätt.

¹⁵²

Ansvaret som föreligger ledamöterna grundar sig i uppdragsavtalet som en styrelseledamot ingår med bolaget när denne utses.

¹⁵³

Under vissa omständigheter kan en styrelseledamot bli skadeståndsansvarig gentemot bolaget, ägarna eller andra som kan beröras av bolagets verksamhet.

¹⁵⁴

Skador som har uppkommit på grund av egen oaktsamhet svarar styrelseledamoten för.

¹⁵⁵

Skadestånd kan endast bli aktuellt för aktieägarna eller andra om styrelseledamoten har handlat i strid med aktiebolagslagen, bolagsordningen eller årsredovisningslagen.

¹⁵⁶

Ansvarsfrihet kan ges till styrelseledamöter på årsstämman

147 Wiberg et. al. 2011 s. 14

148 Wiberg et.al. 2011 s. 15

149 Wiberg et. al. 2011 s. 15

150 Wiberg et. al. 2011 s. 15

151 Wiberg et. al. 2011 s. 15-16

152 Bolagsverket.se

153 Bolagsverket.se

154 Bolagsverket.se

155 Bolagsverket.se

156 Bolagsverket.se

(21)

17 för det gångna året och då kan inte som huvudregel skadeståndstalan väckas mot ledamoten för året som beslutet gäller.

¹⁵⁷

3. Jämställdhet och Kvotering

Nedan definieras orden jämställdhet, kvotering samt könskvotering. Begreppen beskrivs utefter hur de hör till uppsatsen och dess innehåll.

3.1 Jämställdhet

Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ges samma rättigheter som skyldigheter och möjligheter.

¹⁵⁸

Det handlar om att alla ska kunna vara ekonomiskt självständiga, alla ska ha rätt till lika lön för lika arbete samt arbete av lika värde, det ska sättas stopp för könsrelaterat våld, det ska vara jämställdhet i beslutsfattande och främjande av jämställdhet utanför EU.

¹⁵⁹

Jämställheten ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjligheter att påverka sin egen livssituation.

¹⁶⁰

Om kvinnor och män delar makt respektive inflytande i samtliga delar av samhällslivet skapas ett mer rättvist och demokratiskt samhälle.

¹⁶¹

I det offentliga talet om jämställdhet betraktas begreppet som en självklar och gemensam politisk målsättning.

¹⁶²

Jämställdhet benämns i kvantitativa termer, exempelvis när en organisation betraktas som mer eller mindre jämställd.

¹⁶³

Kvinnor och män ska ha samma villkor gällande möjligheter till utveckling och karriär i arbetslivet.

¹⁶⁴

Jämställdhetsfrågor har präglat svensk politik sedan 1960-talet.

¹⁶⁵

I Europa anses jämställdhet vara en förutsättning för ökat välstånd och tillväxt i EU.

¹⁶⁶

3.2 Kvotering

Kvotering eller positiv särbehandling avser ett undantag från ett förbud att diskriminera när syftet är att främja lika rättigheter och möjligheter för en medlem av

157 Bolagsverket.se

158 Wetterberg, 2002 s. 6

159 2010/11:FPM14

160 Regeringen.se, Jämställdhet, 2015

161 Regeringen.se, Jämställdhet, 2015

162 Rönnblom, 2011 s. 36

163 Rönnblom, 2011 s. 36

164 Skl.se 2014

165 Rönnblom, 2011 s. 36

166 2010/11:FPM14

(22)

18 en i någon mening eftersatt eller underrepresenterad grupp.

¹⁶⁷

Det kan vara dels platser men även resurser som tilldelas en särskild grupp och kan exempelvis vara tillgång till arbete, antagning till utbildning eller en plats i beslutande församling.

¹⁶⁸

Syftet med kvotering är att omfördela en ojämn fördelning.

¹⁶⁹

3.3 Könskvotering

Vid könskvotering så är kvoteringen enbart inriktat på kön. Det sätts klara kvantitativa mål

¹⁷⁰

vilket skulle vid könskvotering kunna vara att exempelvis en arbetsgivare bestämmer att en arbetsstyrka ska bestå av 50 procent män och 50 procent kvinnor. Det underrepresenterade könet kvoteras därmed in i någon form av särbehandling för att jämna ut fördelningen.

Vikten av att ha en jämnare könsfördelning och fler kvinnor i styrelserna faller delvis tillbaka på vad styrelsens roll ska vara och vilken sorts styrelse som eftersträvas.

¹⁷¹

4. Kvoteringsförslaget

Nedan presenteras lagförslaget om kvotering och hur andelen kvinnor ser ut i Sverige. Spanien och Norge som redan antagit en nationell reglering av könskvotering används som exempel då dessa länder har gjort på två olika sätt och kommit olika i utvecklingen mot en jämnare könsfördelning bland bolagsstyrelser.

4.1 Lagförslaget och dess innehåll

Målet med lagförslaget från EU-kommissionen är att 40 procent av styrelsemedlemmarna i större börsbolag ska vara kvinnor senast år 2020.

¹⁷²

Tidsfristen är däremot kortare för statligt ägda bolag, målet ska där vara uppnått 2018.

¹⁷³

Förslaget handlar om att införa nationell sanktionslagstiftning och genom detta ska EU-målet om jämn könsrepresentation uppnås.

¹⁷⁴

Syftet med förslaget är att etablera ett ramverk som är gemensamt för hela EU och främja jämnare

167 NJA 2006 s. 683

168 SOU 2006:22 s. 629

169 SOU 2006:22 s. 629

170 Dahlerup och Freidenvall, 2008 s. 10

172 EU portalen, Tunga EU-makthavare: ”Vi ska krossa glastaket”, 2012

174 Riksdagen.se, 2013 Motion 2013/14:C224

(23)

19 könsfördelning samt ge bolag ett juridiskt ramverk som är sammanhängande och pålitligt.

¹⁷⁵

Lagen lägger vikt på kvalificering, det vill säga att en kvinna inte ska få en plats i styrelsen bara för att denna är kvinna.

¹⁷⁶

Enligt direktivet tvingas bolagen att införa transparenta, öppna och effektiva rekryteringsprocesser när det ska väljas in nya medlemmar till styrelsen.

¹⁷⁷

I de fallen då det står mellan två personer med likvärdiga kvalifikationer måste då i det flesta fall kvinnan prioriteras framför mannen.

¹⁷⁸

De europeiska staterna ska fastställa lämpliga och avskräckande påföljder för bolag som handlar i strid med direktivet.

¹⁷⁹

Från kommissionens håll kan lämpliga påföljder vara böter, eller att utnämningen av de rörda styrelsemedlemmarna upphävs.

¹⁸⁰

Det ska även ges en förklaring enligt den så kallade comply or explain-modellen, alltså

”följ eller förklara” till varför om kvoten inte uppfyllts.

¹⁸¹

Lagen ska även innehålla en kompletterande åtgärd, så kallad ”flexi quota” som ska vara en skyldighet för de börsnoterade bolagen att sätta upp självreglerande mål för att uppnå en kvinnlig andel på 40 procent.

¹⁸²

De börsnoterade bolagen ska årligen rapportera utvecklingen mot dessa individuella mål för att kunna uppnå 40 procent till 2020.

¹⁸³

Om en medlemsstat inte följer reglerna kan EU-kommissionen ta staten till EU-domstolen.

¹⁸⁴

Det är tänkt att lagen ska vara en tillfällig åtgärd som automatiskt ska löpa ut 2028.

¹⁸⁵

Enligt EU-kommissionen leder jämställda styrelser till ekonomiska fördelar.

¹⁸⁶

De förespråkande kommissionärerna

¹⁸⁷

anser att det är rätt tid nu att implementera regleringen genom att finna och tillvarata talanger så att bolagen kan bli

175 Riksdagen.se, 2013 Motion 2013/14:C224

187 Såsom Antonio Tajani (näringsliv och företagande) Joaquín Almunia (konkurrens), Olli Rehn (ekonomiska och monetära frågor), Michel Barnier (inre marknad och tjänster) , László Andor (sysselsättning och socialpolitik) tillsammans med Viviane Reding (vice ordförande med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap) Sns Thorburn, 2013 s. 2

(24)

20 framgångsrika i de svåra tider som föreligger.

¹⁸⁸

De förekommer även kommissionärer som inte alls är positiva till förslaget.

¹⁸⁹

EU har tre stycken utgångspunkter för jämställdhet i arbete.

¹⁹⁰

Det ska vara lika lön för lika arbete, det är tillåtet med särbehandling för att nå jämställdhet och en jämställdhetsaspekt ska ingå i EU:s samtliga verksamhet.

¹⁹¹

Den andra benämnda jämställdhetspunkten är vad kvoteringsförslaget handlar om. I det här fallet handlar det om särbehandling till en viss grad.

Att 40 procent kvinnor skulle sitta i styrelserna redan år 2018 var Viviane Redings förslag från början.

¹⁹²

Detta förslag förkastades dock 2012, och direktivet är nu ett resultat av den kompromiss som Viviane Redings tidigare förespråkade.

¹⁹³

4.2 Könsfördelningen i styrelsen i Sverige

Sedan länge har styrelseledamotposterna enbart fyllts av män i svenska publika bolag.

¹⁹⁴

Först i början av 1990-talet hade andelen kvinnor blivit 1 procent i styrelserna och andelen steg långsamt fram till 2000-talet.

¹⁹⁵

Därefter skedde det en markant förändring av andelen.

¹⁹⁶

Den kvinnliga andelen hade gått från 5 procent till upp mot 20 procent.

¹⁹⁷¹⁹⁸

Men sedan 2010 har andelen inte ändrats markant.

¹⁹⁹

Det finns studier som menar på att andelen minskade under en tid mellan 2011 och 2013.

²⁰⁰

Löfström belyser problemet med svårigheten att få in kvinnor i styrelsen och menar på att prioriteten att en styrelsekandidat ska ha erfarenhet av ledningsarbete och att det redan där är brist på kvinnor ställer till det.

²⁰¹

Det är möjligen där problemet måste börja lösas, då bristen på kvinnor i ledningsgruppen annars kommer att utgöra ett direkt hinder för en förändring av andelen i styrelsen.

²⁰²

Det skulle i sin tur leda till att utbudet av ”lämpliga” kvinnor för styrelseposter aldrig skulle bli

190 EU portalen, Tema jämställdhet

191 EU portalen, Tema jämställdhet

194 Löfström, 2008 s. 18

195 Löfström, 2008 s. 18

196 Löfström, 2008

198 Jansson et. al. 2013 s. 110

199 Svd, 2015

200 DN, färre kvinnor i börsbolagen, 2013

(25)

21 tillräckligt stor.

²⁰³

Detta kan ses som en väg att gå, kanske bör rekryteringsprocessen till bolagets ledningspositioner granskas för att eventuellt behöva ändras för att uppnå målet att fler kvinnor ska kunna bli aktuella för att sitta i styrelsen. Hur kvinnoandelen kunde öka så snabbt under början av 2000-talet kan ha flera tänkbara förklaringar, enligt Löfström var det att problemet synliggjordes, att utbudet på lämpliga kvinnor ökade, en ökad kvinnoreserv och att den politiska aktiviteten ökade inom området.

²⁰⁴

En viss kompetens verkar finnas bland kvinnor i högre grad än hos män, i form av utbildning och kunskap då de är fler kvinnor än män som utexamineras från universitet och högskolor och som strävar efter att göra karriär.

²⁰⁵

Det är troligt att andelen kommer att fortsätta men i vilken takt och hur mycket är oklart.

²⁰⁶

Under 2006 hade den dåvarande socialdemokratiska regeringens planer på en kvoteringslagstiftning i form av utredningen Ds 2006:11, Könsfördelningen i bolagsstyrelser.

²⁰⁷

Utredningen handlade om att införa en ny paragraf i ABL 8:9a som skulle innefatta ett könsfördelningskrav för att båda könen ska vara representerade till minst 40 procent i en bolagsstyrelse.

²⁰⁸

Denna reglering skulle gälla för aktiebolag vars aktier är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats.

²⁰⁹

Utredningen var ute på remiss men nekades av den dåvarande borgerliga regeringen då det hade skett ett regeringsskifte i oktober 2006 och ärendet avskrevs.

²¹⁰

Från 2010 till 2015 har andelen ökat med ca 7 procent men Sverige har fortfarande en bit att klättra.

²¹¹

Till viss del tillämpas självreglering genom svensk kod för bolagsstyrning i Sverige.

²¹²

Koden belyser bland annat att en jämn könsfördelning ska eftersträvas.

²¹³

Det har visat sig genom en undersökning hur koden följs att informationsgivningen i bolagsstyrningsfrågor har blivit sämre.

²¹⁴

Merparten av de svenska börsbolagen underlåter också att rekrytera kvinnor till styrelsen trots att det står i koden.

²¹⁵

206 Jansson et. al. 2013 s. 110

207 Affärsvärlden, 2010

211 Ekonomifakta, 2014

212 DN, Hög tid att könskvotera för bolagens och landets bästa, 2013