1
Examensarbete på grundnivå
Independent degree project first cycle
Omvårdnad C
Vetenskapligt arbete, 15 hp
Att växa upp i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol - En litteraturöversikt
Emelie Ersson Lisa Nolin
MITTUNIVERSITETET Hälsoinstutionen
Författare: Emelie Ersson; emer1206@student.miun.se Lisa Nolin; lino1101@student.miun.se
Handledare: Britt Bäckström; britt.backstrom@miun.se
Examinator: Malin Rising-Holmström; malin.rising-holmstrom@miun.se Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Huvudområde: Omvårdnad Termin, år: Termin 6, 2015
Abstrakt
Bakgrund: Att vara barn till alkoholiserade föräldrar kan innebära stora påfrestningar.
Barnet får många gånger inte en normal uppväxt och detta kan påverka barnet negativt på många sätt. Barn pratar ofta inte om problemet och är sina föräldrar hängivna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att synliggöra barns upplevelser av att leva i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol. Metod: Artiklar har sökts i databaserna Cinahl och PubMed, med fokus att hitta artiklar relaterade mot barn till alkoholiserande föräldrar.
Artiklarna granskades och 13 valdes ut. Resultaten av dessa sammanställdes. Resultat:
Barnen kände att de inte hade någon förälder och att de levde i ett oroligt hem. De kastades mellan känslan av hat och kärlek till sin förälder samtidigt som de eftersökte någon form av stöd. Diskussion: Sjuksköterskor får inte vara rädda för att prata om alkoholism. Barnen behöver stöd och kommunikation är det första steget i att kunna hjälpa barn till
alkoholiserade föräldrar. Slutsats: Familjen bör ses som en helhet då alla i en familj påverkas om en familjemedlem blir sjuk. För att sjuksköterskor skall få den kunskap de behöver för att ge barnen stöd behövs mer forskning inom detta område.
Nyckelord: Alkoholism, barn till alkoholister, litteraturöversikt, upplevelser
Innehållsförteckning
Introduktion/Bakgrund ...1
Problemformulering ...4
Syfte ...4
Metod ...4
Design ...4
Inklusion- och exklusionskriterier ...4
Urval ...5
Analys ...6
Etiska överväganden ...6
Resultat ...6
Förlust av omsorg från föräldrar ...6
Oro i hemmet ...7
Att vara i en känslomässig kamp ...8
Att söka stöd ...10
Att vakna upp ...10
Att känna rädsla för relationer ...11
Diskussion ...12
Metoddiskussion ...12
Resultatdiskussion ...13
Slutsats ...16
Referenslista ...18 Bilaga 1
1 Introduktion/Bakgrund
Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning är en organisation som har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger. De uppskattar att det finns 318 000 personer som är alkoholberoende och 128 000 som har ett alkoholmissbruk. Det finns därmed 446 000 personer med alkoholproblem i Sverige (CAN, 2014). Enligt Johansson och Wirbring (2005, s. 325-326) definieras ett missbruk enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) som ett användande av en substans som leder till en signifikant funktionsnedsättning eller lidande. Kännetecken på ett missbruk är till exempel att det upprepade intaget av en substans leder till att den enskilde misslyckas med arbetet eller att fullgöra sina skyldigheter i hemmet, att den enskilde hamnat i situationer som medför risker för fysisk skada eller upprepade problem med rättvisan. Minst ett av kriterierna skall
uppfyllas under en tolvmånaders period för att kunna klassas som missbruk. Enligt International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems - Tenth Revision som är utfärdat av Världshälsoorganisationen, (ICD-10, WHO) definieras ett beroende som att den enskilde har stark längtan efter en substans, har svårigheter att
kontrollera intaget, fortsätter användandet trots skadliga effekter, prioriterar substansintaget högre än andra åtaganden samt att användandet leder till en ökad tolerans och
abstinenssymtom.
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som har ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. De uppskattar att det är omkring 20 % av Sveriges barn som kommer från ett hem där en eller båda föräldrarna missbrukar eller har missbrukat alkohol, vilket motsvarar omkring 385 000 barn (Folkhälsomyndigheten, 2014). Elgán och Leifman (2013) visar i sin studie att 20 % av barnen hade en förälder som var alkoholiserad. De visade även på att 44 % hade någon av sina närmaste som drack för mycket alkohol och att 21 % av dem hade blivit sårad eller fått problem på grund av detta.
FN:s konvention, även kallad barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och definierar barn som varje människa under 18 år. Barnkonventionen säger bland annat att alla barn är lika mycket värda, alla ska ha samma rättigheter och barnens bästa ska alltid komma i främsta rummet. Barnets föräldrar/vårdnadshavare har
2
huvudansvaret för barnet och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till och politikerna som styr i landet ansvarar för att barnen får det de är berättigade. Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrarna, och varje barn har rätt att skyddas mot droger. Varje barn har rätt till bra hälsa och sjukvård (Unicef, 2014).
Conner et al. (2014) har undersökt förhållandet mellan alkoholiserade föräldrar och deras barn. Syftet med studien var att visa om det finns ett samband mellan att alkoholiserade föräldrar med suicidtankar och depressioner kan ”överföra” det på sina barn. Barnen hade vid inskrivningen en medelålder på 9,4 år och de följdes sedan upp efter 5 år (i tonåren).
Resultaten visade att om barnen hade depressionssymtom, suicidtankar och
uppförandeproblem i barndomen så följde de ofta med och blev värre i tonåren. De fann även en viss överförbarhet från förälder till barn angående sårbarhet, och då framförallt antisocialt beteende. I två olika rewiev-artiklar av Emshoff och Valentine (2006) och
Henriques (2012) framkommer att föräldrars alkoholism kan leda till negativa tillstånd hos barnen, så som hyperaktivitet, trotsbeteende, beteendeproblematik, sämre prestation i skolan, social isolation, depression och låg självkänsla. Dessa känslomässiga och fysiska problem följer ofta med upp i vuxenlivet och kan uttryckas som låg självkänsla, perioder av depression och dåliga relationer. Detta tyder på att om en familjemedlem blir sjuk så kan hela familjen påverkas. Systemteorin förklarar det med sin teori om att mänskliga relationer utvecklas utifrån ett system där alla delar påverkar varandra och helheten är större än delarna. Vilket i sig innebär att om en del påverkas, påverkas även de övriga delarna. Blir således en familjemedlem sjuk så påverkas hela familjen. Vardagens rutiner förändras, nya resurser kan behöva inkluderas och familjemedlemmarna kan behöva ta sig an nya roller (Benzein, Hagberg & Saveman 2009, s. 75). Kommunikation är en viktig beståndsdel i det sociala livet. Kommunikation förmedlar både fakta och påverkar sociala relationer mellan de människor som kommunicerar (Baggens & Sandén, 2009, s. 205).
Barn har ofta, precis som vuxna, svårt att tala om de problem som finns i hemmet. Det finns tecken som är viktiga att uppmärksamma, som kan tyda på att barnet far illa av att en
3
förälder missbrukar alkohol. Yttringar kan vara exempelvis att barnet inte blir exalterad över en spännande utflykt eller att barnet blir upprörd kring sin födelsedag, då barnet är van vid att löften bryts och att speciella dagar ofta är fyllda av besvikelser. De kan också uppvisa trots och av oförklarliga anledningar misslyckas i skolan (Henriques, 2012). När barn i missbrukarfamiljer visar tecken på, eller uttrycker sig angående problemet är det ofta på ett indirekt vis, så som; magsmärtor, huvudvärk, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, motorisk oro och trötthet (Mortensen, 1995, s. 37-38). Barn till föräldrar med alkoholproblem har mer problem i skolan jämfört med andra barn. Koncentrationssvårigheter, uppförande- och uppmärksamhetsproblem var några av de punkter som barn till alkoholiserade hade större bekymmer med (Torvik, Rognmo, Ask, Røysamb & Tambs, 2011; Zanito-Jeronymo &
Carvalho, 2005). Det bör därför finnas en uppmärksamhet och observans för en eventuell sårbarhet hos barn till alkoholmissbrukande föräldrar, framförallt för att ha möjlighet till att kunna minska deras sårbarhet och lidande, vilket kan påverka deras liv för evigt (Zanoti- Jeronymo & Carvalho, 2005). Barn till alkoholiserade föräldrar löper större risk att själv utveckla missbruk och de löper fem gånger större risk att utveckla en ätstörning och tre gånger större risk till suicidförsök, både som barn och vuxen (Henriques, 2012).
Barn till alkoholiserade föräldrar är en utsatt grupp. Barn är beroende av sina föräldrar för sitt välbefinnande, vilket också innebär att de kan vara utelämnade till vuxenvärldens godtycke (Runquist, 1998, s.19). Att vara barn till en person som missbrukar alkohol innebär ofta stora påfrestningar. Den närstående kan mötas av kärlek och tacksamhet, men också förnedring och aggression. För barn till föräldrar som missbrukar alkohol kan det kännas som en berg-och dalbana med föräldrarnas känslor beroende på vilket tillstånd han/hon befinner sig i, vilket kan vara allt från berusning och abstinens till nykterhet (Leissner, 1997, s. 168). Barn till missbrukande föräldrar upplever ofta den största oron inför den förändring som föräldern genomgår i och med att denne blir berusad. De upplever att deras, i vanliga fall snälla och omtänksamma föräldrar, förvandlas och istället blir egoistiska, ointresserade och i vissa fall också aggressiva eller förvirrade. Dåligt föräldraskap tillsammans med en konfliktartad hemmiljö kan vara en risk för att barnen ska få en misslyckad skolgång och utveckla en beteendeproblematik (Rice, Dandreaux, Handley & Chassin, 2006).
4 Problemformulering
Barn som far illa till följd av alkoholmissbrukande föräldrar kan vara ett stort problem och för att personal inom hälso-och sjukvården ska kunna upptäcka detta behövs kunskap.
Personal inom hälso-och sjukvården kan stöta på dessa barn överallt, inte enbart på en barnavdelning. Det är därför viktigt att det finns en kännedom om problematiken för att ha möjlighet att agera. Kommande litteraturöversikt vill visa på diverse svårigheter med att vara barn till föräldrar som missbrukar alkohol och lyfta fram det för sjuksköterskor, som därmed kan få bredare kunskap och utifrån det ha möjlighet att agera.
Syfte
Syftet med litteraturöversikten är att synliggöra barns upplevelser av att leva i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol.
Vilka erfarenheter har barnen och hur påverkas de?
Hur berörs deras liv av att ha vuxit upp i en missbrukande familj?
Metod Design
För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. En litteraturöversikt handlar om att skapa en översikt över ett visst område, det innebär att ta reda på befintlig forskning för att få en klarhet och översikt av forskningsläget (Friberg, 2012, s.133). Genom ett brett sökande på databaser av vetenskapliga artiklar, en bred analys och sammanställning av dessa, kan kunskapsläget fastställas. En sådan analys ger kunskap om vad som kan påverka vårdarbetet på olika sätt och visar även på vad som kan bli föremål för fortsatt forskning (Segersten, s.
100, 2012).
Inklusion- och exklusionskriterier
Som inklusionskriterier inför sökningarna valdes studier som beskrev barndomen hos barn som är 6-18 år. Barnen skulle ingå i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol samt att barnen var de som uttryckt sig angående sin situation. Även vuxna barn till alkoholister inkluderades, där personen berättade om barndomen och hur uppväxten påverkat deras vuxna liv. Barn 0-6 år exkluderades då de inte har förmågan att uttrycka sig på samma vis som äldre. Även reviewartiklar exkluderades.
5 Urval
För att få fram relevanta vetenskapliga artiklar till litteraturöversikten har databaserna Cinahl och PubMed använts. Sökningarna i PubMed baseras på MeSH-termer, så som child (barn 6-12 år), adolescents (ungdomar 13-18 år), parents (föräldrar), alcoholism (alkoholism) och family relations (relationer inom familjen). Varje ord testades var för sig för att få en överblick av ordens betydelse och antalet sökträffar. Därefter användes alla ord i samma sökning för att få sökträffar som svarar mot syftet. En manuell sökning gjordes för att finna ytterligare artiklar och en artikel valdes från Kelley, Nair, Rawlings, Cash, Steer och Fals-Stewart (2005).
Tabell 1. Översikt av sökningar genomförda i PubMed med MeSH-termer, 9/1-15
Sökord Limits Antal
träffar
Antal valda efter läst titel
Antal valda efter läst abstrakt
Antal valda efter läst artikel
Antal inkluderade efter kvalitetsg- ranskning
Child Engelska 1 176 180 - - - -
Adolescents Engelska 1 259 106 - - - -
Parents Engelska 67 498 - - - -
Alcoholism Engelska 52 283 - - - -
Family relations Engelska 63 974 - - - -
Child OR adolescents Engelska 1 966 571 - - - -
Child OR adolescents AND parents AND alcoholism
Engelska 400 - - - -
Child OR adolescents AND parents AND alcoholism AND experiences
Engelska 16 - - - -
Child OR adolescents AND parents AND alcoholism AND family relations
Engelska 113 10 7 5 2
Sökningarna i Cinahl grundades på deras s.k. Headings. I ett försök att använda samma termer som i sökningarna på PubMed framkom att dessa sökord inte passade in i Cinahl.
Den ”slutgiltiga” sökningen blev så pass begränsad och därmed fick en ny sökning göras.
Istället valdes heading ”children of alcoholics”, ett heading som bra överensstämde till problemformuleringen, se tabell 2.
6
Tabell 2. Översikt av sökningar genomförda i Cinahl med Headings, 9/1-15
Sökord Limits Antal
träffar
Antal valda efter läst titel
Antal valda efter läst abstrakt
Antal valda efter läst artikel
Antal inkluderade efter
kvalitetsgranskning
Children of alcoholics
Peer-reviewed
& Eng.
118 17 14 12 10
Analys
Alla artiklar granskades med stöd av Statens beredning för medicinsk utvärdering’s
granskningsmallar (SBU, 2014). De artiklar som ej ansågs svara mot syftet exkluderades. En sammanfattning av artiklarnas resultat genomfördes, se bilaga 1, och därmed kunde
artiklarnas huvudresultat identifieras och sorteras in i grupper efter likheter och skillnader.
De kunde därefter delas in i sex kategorier.
Etiska överväganden
I denna litteraturöversikt togs hänsyn till att barn under sex år kan ha svårare att uttrycka sig i jämförelse med äldre. Med tanke på det, och att det ur ett etiskt perspektiv kan vara svårt att forska om barn, beslutades att barn under sex år skulle exkluderas från
litteraturöversikten. De artiklar som granskats och inkluderats i litteraturöversikten har redovisat grundläggande etiska principer angående deltagarna i studierna. För att inte dra egna slutsatser utan enbart tolka resultatet utifrån fakta sattes den egna förförståelsen åt sidan.
Resultat
Resultatet omfattas av 13 artiklar som främst är gjorda i USA (n=10) men också i England (n=2) och Canada (n=1). Åtta stycken hade en kvantitativ design, fyra stycken kvalitativ design samt en med mixad design. En översikt av inkluderade studier återfinns i bilaga 1.
Resultatet nedan redovisas utifrån sex kategorier; förlust av omsorg från föräldrar, oro i hemmet, att leva i en känslomässig kamp, att söka stöd, att vakna upp och att känna rädsla för relationer.
7 Förlust av omsorg från föräldrar
Studier visar att alkoholiserade föräldrars alkoholkonsumtion hade en negativ inverkan på barnen då barnen saknade en närvarande förälder. Till en början trodde barnen att allt de såg och upplevde var normalt, att alla familjer var likadana. Beröm, regler och disciplin var inte konsekvent, utan föräldrarnas agerande mot barnen var baserat på deras aktuella humör eller grad av berusning. Barnen berättade om hur livet var fullt med inre motsägelse, osäkerhet och förvirring. Hemligheten om föräldrarnas alkoholism fanns ständigt omkring dem, men det var inget som det talades om i hemmet och utanför hemmet var hemligheten väl skyddad (Murray, 1998; Templeton, Velleman, Hardy & Boon, 2009).
My mom always told me, ‘you don’t tell anybody about what goes on at home, if you tell anybody you won´t be living with me anymore, they´ll take you away, and you´ll never see me again’. So I never told. My life seems like one big secret. It´s hard to trust people now. (Murray, 1998, s. 527-528)
Barnen beskriver att de med tidens gång förstod vad de hade gått miste om och hur
barndomen hade kunnat vara. Deras förlust av en riktig förälder var direkt relaterat till den övergivenhet de kände under barndomen. Barnen kände sig varken skyddade eller trygga (Murray, 1998). I en studie av Orford, Krishnan och Velleman (2003) var syftet att utforska barndomen hos unga vuxna i åldrarna 16-35 år där någon av föräldrarna hade
alkoholproblem. ”Richard” var i tjugoårsålder när intervjun gjordes och han berättar att under sina första tio år var hans far alkoholiserad men efter att hans far blivit inlagd på sjukhus skildes hans föräldrar och han bodde endast hos modern. Han beskriver hur han var stel av rädsla för sin far och att om hans far kom in i rummet gick han ut i trädgården för att slippa se honom. Han berättar att det känns som om att han inte haft någon far, hans far var en främling för honom och att de inte hade någon far-son relation. Fadern var väldigt dominant och modern väldigt foglig. ”Richard ” beskriver att han inte hade några riktiga vänner förutom sina systrar, men när han blev åtta år började han umgås med äldre pojkar, eftersom han inte hade någon fadersfigur var han ute och letade efter en. De kompisar han fick tog han aldrig med hem och han spenderade mycket tid långt bort från hemmet.
Oro i hemmet
Barnen var rädda för den alkoholiserade föräldern, de gömde sig på sitt rum, gick ut eller bytte rum för att slippa se sin berusade förälder. Barnen tog aldrig hem kompisar
8
och spenderade mycket tid utanför hemmet (Orford et al., 2003; Templeton et al., 2009).
Barnen beskriver miljön hemma som temperamentsfull och väldigt ombytlig (Orford et al., 2003).
I remember the house was always a mess when she came home, and she always woke me and my brother up and made us clean the house in the middle of the night and we had school the next day. My brother did something to make my mom mad once and she burnt his school books. (Murray, 1998, s. 529)
Barnen beskriver hur de försökte hitta en rad olika strategier för att hantera all oro i hemmet. De vanligast förekommande strategierna var att hålla avstånd, både fysiskt och psykiskt, mellan dem själva och den alkoholiserade föräldern. Exempel på detta var att stanna inne på sitt rum, gå ut med hunden, lämna huset och spendera mycket tid någon annanstans (Orford et al., 2003; Templeton et al., 2009).
Barnen beskriver att verbal aggression var väldigt vanligt förekommande i hemmet.
Vanligtvis var det mellan föräldrarna, även om barnen ofta var närvarande eller direkt involverade. Diskussionerna kom ofta under drickandet och utlöstes av alldagliga händelser i familjens hem. Barnen förstod att drickandet och slagsmålen skulle fortsätta och de kände att det inte fanns någonting de kunde göra åt det. Vad de än gjorde kändes ingenting speciellt effektivt. Barnen reagerade med aggression,
depression och även suicidförsök. Rädsla för att bli övergiven, brist på förtroende och skam var något barnen la stor vikt vid. De lärde sig att förneka sin verklighet och sina känslor. Deras erfarenhet var att tillit enbart orsakade övergivenhet och smärta (Murray, 1998; Templeton et al., 2009).
Om mamman var alkoholist var hemmet ofta mer oorganiserat och barnen led mer (Hall, 2008). Tweed (1997) redovisar att det finns en signifikant skillnad hos döttrar när det gällde konflikt och uttrycksfullhet, beroende på om det är en eller båda föräldrarna som är alkoholiserad. Om båda föräldrarna var alkoholiserade beskrev döttrarna miljön hemma som mer konfliktrik och att det fanns mindre uttrycksfullhet.
9
I had two dads growing up. I had the sober dad, who was quiet, reserved, and advised me when I had problems. The sober dad did housework, cooked, and behaved intelligently.
My ‘drunken’ father would come in the house cursing and throwing stuff! He made our lives horrible; our home was chaotic. (Hall, 2008, s. 262)
Att vara i en känslomässig kamp
Barnen beskriver att den svåraste kampen var känslan mellan kärlek och hat till sin förälder.
De kände i omgångar hat, men kände samtidigt att det inte var rätt att inte älska sin förälder.
Deras föräldrar fanns inte där för att stötta och ta hand om dem. Även när barnen gjorde sitt bästa kändes det som att de misslyckades (Murray, 1998). Barnen kände sig ovärdiga och oälskade eftersom deras föräldrar var otillgängliga, både känslomässigt och fysiskt. De kände skam och började tvivla på sig själva, vilket ledde till förlust av hopp och oförmåga till att följa sina ambitioner och drömmar (Murray, 1998; Orford et al., 2003). ”Constantly being told I was loved. I felt this was a kind of excuse on the part of both parents for their behavior”
(Murray, 1998).
I don’t even know what to say to my dad. I love him but at the same time I hate him for never being there. I don’t love him like a parent. It’s not even like a friend. On occasion he´d be there for you but most of the time you needed to be there for him. (Murray, 1998, s. 532)
Kärleksfullheten till ett barn från en alkoholiserad moder hade större effekt på barnets självkänsla än om det var pappan som var alkoholiserad. Det fanns även skillnader i att vara flicka eller pojke, där de visade på att flickor har sämre självkänsla än pojkar och att de löper större risk att utveckla en depression. Det visade dock ingen skillnad i att utveckla
depression beroende på vem av föräldrarna som drack (Rangarajan, 2008; Rodney & Mupier, 1999; Tweed, 1997). Välmående, den personliga utvecklingen, meningen med livet,
personliga relationer och självacceptans var inte beroende av vilken av föräldrarna som var alkoholist eller om det var båda (Tweed, 1997). Det fanns en signifikant skillnad på bandet mellan barn och förälder när det gällde vilket kön den alkoholiserade föräldern hade. De som hade en alkoholiserad mamma hade ett starkare band till henne än de som hade en alkoholiserad pappa (Orford et al., 2003). Barn till alkoholmissbrukande fäder har en negativ relation till sin far när det gäller hans uppförande i föräldrarollen, kommunikation och emotionellt engagemang (Tweed & Ryff, 1996). Bandet mellan barnen och den
alkoholiserade föräldern var mindre positivt jämfört med de som hade icke alkoholiserade
10 föräldrar (Orford et al., 2003).
Holt och Kaiser (2001) genomförde en studie där de lät barn till alkoholiserande föräldrar rita en teckning där familjen gör någonting tillsammans. Barnen ritade en bild som var uppdelad, till exempel ritade de syskonet i ena hörnet, sig själv bakom ett träd och
föräldrarna som gjorde någonting annat. Tolkningen av barnens teckningar antogs uttrycka isolering och avskiljning. Även Templeton et al. (2009) beskriver i sin studie hur barnen avbildade en generell känsla av isolering, samtidigt som de berättade hur det var att hantera och överleva situationen med väldigt lite stöd – ”no-one has ever asked me about how I feel in any of this”. Många av barnen var mer oroliga för sina syskon och sina föräldrar än sig själva.
Att söka stöd
Barnen efterlyste stöd, stöd i form av att någon lyssnade, att prata med någon som varit med om samma sak eller att bara göra normala aktiviteter så som att spela spel, shoppa eller utöva olika sporter. Det framkom även att de upplevde bristande stöd då folk inte vågade prata om alkoholism, utan det byttes ämne så fort alkoholproblematik kom på tal. Det fanns också personer som sa att allt kommer att bli bra och professionella personer som ville hjälpa men inte visste hur de skulle gå tillväga (Templeton et al., 2009).
The more you talk about it the easier it gets, it´s good to get it all out in the open for them to understand, not to say it´s all going to be okay … it is more helpful if they don´t try to sort it out for you. (Templeton et al., 2009, s. 146)
De flesta barn beskrev den icke alkoholiserade föräldern som stödjande och
omhändertagande (Hall, 2008). I en annan studie framkom det att barnen kände sig lurade och förråda, inte bara utav den alkoholiserade föräldern, utan även av den andre föräldern, släkt och vänner (Murray, 1998). I många fall fanns en så kallad
”påhittad anhörig”, där barnen fann trygghet i någon utanför familjen. Det kunde vara lärare, granndamen eller kompisar –”My school teacher [fictive kin] always took me to her house on the weekends, and we went to church a lot” (Hall, 2008).
Att känna rädsla inför relationer
Barn till alkoholister berättar att de känner en rädsla inför relationer, att de erfar mer ångest och undviker romantiska relationer (Kelley, Cash, Grant, Miles & Santos, 2004). Kvinnor som
11
är uppväxta med alkoholiserande föräldrar upplever mer ångest och undvikande av
romantiska relationer i det vuxna livet än vad kvinnor till icke-alkoholiserade föräldrar gör.
De visar också på att både oro och ångest inför förhållanden var förhöjt och de redogör för att det är skillnad i om det var modern eller fadern som missbrukade alkohol. Om det var modern som var alkoholist beskrev deltagarna henne som mindre känslomässigt involverad, samt att de undvek romantiska relationer i större utsträckning jämfört med om det var fadern som missbrukade alkohol (Kelley, Nair, Cash, Steer & Fals-Stewart, 2005; Kelley, Schroeder, Cooke, Gumienny, Platter & Fals-Stewart, 2010).
Martin (1995) beskriver hur barn till alkoholister upplevde intimitet i en mindre omfattning i sina relationer än andra barn. I studien framkom att två av deltagarna inte kunde identifiera en nära relation utanför familjen, något som inte förekom hos barnen till icke-alkoholisterna.
Däremot fann de ingen signifikant skillnad mellan barn till alkoholister och barn till icke- alkoholiserade föräldrar angående ensamhet och öppenhet gentemot relationer, även om man såg ett samband mellan sänkt intimitet och högre nivåer av ensamhet och öppenhet.
Barn till icke-alkoholiserade föräldrar rankade sin mamma som mer accepterande än barn som hade en alkoholiserande mamma. Barnen ansåg att mammorna hade bättre kontroll och autonomi än vad barn till alkoholiserade mammor ansåg. Ingen skillnad angående detta sågs hos papporna (Kelley et al., 2005). Mätningar har också gjorts på vuxna barn till
alkoholiserade föräldrar i vuxenlivet angående ångest, välmående, depression, personliga relationer och självacceptans. Ingen av dessa punkter var dock något som skiljde sig beroende på vilken förälder det var som missbrukade alkohol (Tweed, 1997).
Att vakna upp
När barnen blev äldre beskrev de ett uppvaknande, vilket innebar att de började få perspektiv på sin uppväxt. De började förstå att föräldrarna hade ett alkoholmissbruk och vilken effekt det hade haft på deras familj. Barnen började förstå att övergivandet de upplevt inte berodde på att de var dåliga barn eller att det var något de förtjänade. När de fick mer förståelse kände de att de kunde komma ut ur mörkret, de blev medvetna om vilka de var och vilka de ville bli. Men även om de precis hade börjat gå vidare och lämna barndomen bakom sig fanns det fortfarande stunder då de tvivlade på sig själva, hade de kunnat
12
förändra sina föräldrar om de bara ansträngt sig mer? De kämpade fortfarande med känslan av ett visst ansvar gentemot sina föräldrar och de kunde känna att de övergav dem och sina syskon. Men trots detta började de tro på sig själva och känna att de hade makten att göra sina drömmar till verklighet. De pratade om viljan till ett bättre liv, en lycklig framtid och hälsosamma relationer (Murray, 1998).
As I get older I realize that it wasn’t anything that I did. That really hurts me. I could be a perfect angel and nothing would change. It was obviously nothing that I was doing so I don’t feel that much responsibility for it now. (Murray, 1998, s. 533)
Diskussion Metoddiskussion
Ämnet till litteraturöversikten valdes för att uppmärksamma och belysa
problemområdet för att ge sjuksköterskor en förståelse i hur det kan vara att växa upp i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol. Resultatet i
litteraturöversikten belyser barnens egna upplevelser och det går genom detta att bilda sig en bra uppfattning i hur barn kan påverkas av att växa upp i en
alkoholmissbrukande familj. Resultatet ger sjuksköterskor en stabil grund till förståelse för vad barnen går igenom och därmed ha förmågan till att erbjuda stöd.
När sökningarna påbörjades var tanken att få fram barnens upplevelser och hur de hanterar sin situation. Det framkom då ganska fort att det var en alltför smal inriktning och därmed fick syftet ändras för att det skulle bli möjligt att även inkludera vuxna barns erfarenheter från barndomen. Att fånga barns synvinkel kan vara en svårighet då barn har svårare att uttrycka sig, de är lojala mot sina föräldrar och föräldrarna ofta behöver ge sitt godkännande för att barnen ska delta i en studie. Därför valdes det att också inkludera vuxna barn som återberättar om barndomen, då erfarenheter och upplevelser är något som följer med hela livet. Det fanns i åtanke att det kan skilja sig i om det är ett barn eller en vuxen som berättar, då tankesättet och förståelsen kan ha förändrats med åren, men det bedömdes att detta inte skulle ha någon större betydelse för resultatet. En upplevelse från barndomen är något som alltid finns med under livets gång och något som kan påverka ens vuxna liv.
13
Från början avsågs det att mestadels ha kvalitativa studier där barnen intervjuades, men då det bara fanns ett fåtal artiklar av den typen och många var gamla
inkluderades så även kvantitativa studier. Även om flera kvalitativa studier var genomförda på slutet av 90-talet valdes de att ha med då de består av upplevelser och innehållet kändes relevant. Hade det emellertid funnits mer kvalitativa artiklar att bearbeta skulle resultatet troligen blivit djupare och mer innehållsrikt.
Den slutgiltiga sökningen innehåller inte ordet upplevelser. Detta testades men då träffarna blev få och ingen av artiklarna kändes relevant inkluderas ingen ur den sökningen. Dock speglade de andra sökningarna upplevelser utan att sökningen innehöll det ordet. Detta kan diskuteras och eventuellt hade resultatet fått en annan skildring om en annan sökning med ordet upplevelser funnits med. Detta uppdagades i ett sent skede av arbetet och då artiklarna från de andra sökningarna kändes mycket relevanta gjordes inga nya sökningar. Antalet artiklar som inkluderades i resultatet är 13 stycken. Eftersom detta är ett område som är svårt att forska om och lite forskning har gjorts på detta område är det svårt att kunna inkludera fler artiklar med bra innehåll. Fyra av de valda artiklarna bedömdes ha en låg kvalitet pga. att tre av dem ej angivit bortfall och en hade en dåligt beskriven metod. Anledningen till att de
inkluderades var att deras resultat överensstämde med syftet i litteraturöversikten.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att synliggöra barns upplevelser av att växa upp i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol. Resultatet visade att barn är beroende av sina föräldrar för en trygg uppväxt. Alla barn har rätt till sina föräldrar och inget barn ska någonsin behöva känna sig övergiven av sina föräldrar. För att ett barn ska kunna växa upp och bli en självständig individ med drömmar och ett gott självförtroende är ett tryggt och stöttande föräldrar en förutsättning. Känslan av att bli övergiven är fruktansvärd och kan i många fall följa med och påverka barnen resten av livet.
Resultatet av litteraturöversikten visar att barn behöver ett tryggt och organiserat hem där de kan utvecklas till en självständig individ. Barn till alkoholiserade föräldrar
14
växer ofta upp i en orolig och oorganiserad hemmiljö. Detta innebär ofta att de inte vet hur ett ”normalt” hem ser ut. Utan referensramar till hur ett ”normalt” hem ser ut kommer det senare bli svårt att själv utveckla ett tryggt hem. I en review-artikel påvisas att föräldrar som missbrukar alkohol ofta saknar en förmåga att upprätthålla en struktur och disciplin inom familjens hem. Drickandet är den största faktorn till att föräldrarna inte kan upprätthålla en trygg miljö hemma. Barnen beskrev att det var en dålig skötsel av hemmet, kommunikationen mellan medlemmarna i familjen var dålig och de saknade en föräldrafigur och en förebild för att själv kunna utveckla ett bra föräldraskap senare i livet (Johnson & Leff, 1999).
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) säger tydligt att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel (2 g §). I resultatet av
litteraturöversikten framkommer att ett barn som växer upp i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol behöver stöd. Det kan vara stöd i att finnas där, att vara en trygghet i vardagen för barnet som ofta lever i en kaotisk miljö hemma. Det kan vara svårt är att uppmärksamma att barnet behöver stöd då de ofta är lojala mot sina föräldrar och de kanske inte vet något annat än hur miljön ser ut hemma. Barnen kanske inte vet vad som är ”normalt” och ser det inte som ett problem. Som
sjuksköterska är det viktigt att våga prata med barn om alkoholism, visa att stödet finns och undvik inte situationen om det uppstår en diskussion om alkoholism.
Kirkevold (2007, s. 136) beskriver att inom Travelbees omvårdnadsteori är kommunikation ett av sjuksköterskans viktigaste redskap. Kommunikation är en ömsesidig process där man delar eller förmedlar tankar och känslor. Kommunikation är en förutsättning för att uppnå det som Travelbee anser är målet med omvårdnad, att hjälpa den enskilde att bemästra lidande och finna en mening med sina upplevelser.
Syftet med att belysa Travelbees omvårdnadsteori i litteraturöversikten är att visa att kommunikation är ett bra redskap för att komma nära och detta är något som
sjuksköterskor måste våga och de får inte vara rädda för ämnet. Kommunikation är första steget i att kunna hjälpa. Det framkom i resultatet att många barn ibland hade en
15
”påhittad anhörig” som de fann stöd och trygghet hos. De försökte hitta trygghet i någon utanför familjen. Barnet får då en känsla av att någon ser och uppmärksammar denne. Sjuksköterskans roll kan därför ses som viktig då det gäller att ge trygghet. Att som sjuksköterska visa att du ser barnet kan göra stor skillnad. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan i dialog med patient och/eller närstående ge stöd och vägledning, samt uppmärksamma de patienter som ej själva uttrycker informationsbehov.
Litteraturöversikten visar att känslan av att ständigt misslyckas tär på självförtroendet vilket leder till att barnen slutar tro på sig själva, och till följd av det slutar barnen hoppas och förverkliga sina drömmar. Det fanns även en återkommande känsla av isolering hos barnen, där de inte antas uppleva den sammanhållning som bör finnas i en familj. Alla dessa känslor av isolering och ensamhet är något som kan påverka hela livet i form av känslan att inte passa in, att vara annorlunda samt utanförskap. Vernig (2011) skriver att ett barn i en familj där en förälder missbrukar alkohol kan beskrivas som det förlorade barnet. Barnet förbises och sätts i andra hand då den alkoholiserade föräldern tar all tid och plats. De övriga familjemedlemmarna ser inte barnets behov och barnet drar sig ofta undan. Barnet präglas ofta av känslor av ensamhet och sorg och kan få svårt med att knyta an nära relationer, något som kan följa med in i vuxenlivet.
Resultatet visade att det fanns en viss skillnad i att vara flicka eller pojke, då flickor bland annat visade sig ha större en risk att utveckla depression. Möjligtvis kan det bero på att flickor har ett annat sätt att uttrycka sig än pojkar. Medan flickor kanske visar tydligare att de är ledsna och nedstämda, kan pojkarna eventuellt hålla det inne eller ta ut det på andra vis, såsom att de blir stökigare och lättare hamnar i bråk. Det finns många olika sätt för barn att uttrycka sig om situationen i hemmet. I en rapport från Socialstyrelsen (2009) skriver de att det kan vara svårt att tidigt hitta och
uppmärksamma barn till föräldrar som missbrukar alkohol. Barnen kan uttrycka sina känslor på så många sätt att det inte finns några självklara tecken på att det finns ett pågående missbruk inom familjen. Uttrycken kan variera sig från att barnen är allt
16
ifrån högpresterande till att ha koncentrationssvårigheter samt uppvisa trötthet och nedstämdhet. Alla instanser så som skola, barnomsorg och vården bör vara
informerade om hur ett barn kan uttrycka sig i svåra situationer och bör anmäla vid misstanke för att barnen skall få den hjälp och det stöd som de behöver.
I litteraturöversikten framkom att många barn beskrev ett uppvaknande där de förstod att deras föräldrar var alkoholiserade och de började då förstå att saker som hänt under barndomen inte var deras fel. I och med uppvaknandet inser barnen att de har
möjlighet att påverka och forma sitt eget liv. Något som ska finnas i åtanke är att barn till alkoholiserade föräldrar inte själva behöver bli alkoholister. Det finns många som kommer ur denna erfarenhet starkare och gör allt för att inte bli som sin förälder.
Eftersom många studier involverat enbart kvinnor under kategorin ”att känna rädsla för relationer” är det svårt att dra en slutsats som gäller för både kvinnor och män.
Men det faktum att det, efter en rörig uppväxt i en kaotisk familj där relationerna mellan familjemedlemmarna inte är som de borde, självklart kan leda till att barnen själva blir misstänksamma i egna relationer. Blir barnen under uppväxten gång på gång sårade kan det också vara svårt att inleda en relation helhjärtat utan en viss rädsla. Enligt Vungkhanching, Sher, Jackson & Parra (2004) riskerar barn till alkoholiserade föräldrar att känna betydligt mer rädsla, misstänksamhet och undvikande av romantiska relationer än andra barn.
Det bör finnas i åtanke att alla familjer är olika och det finns inga förutbestämda känslor eller beteende som är det självklara för dessa barn. Litteraturöversikten är gjord för att kunna få en förståelse i hur det kan vara att växa upp i en
alkoholmissbrukande familj och hur barnen kan känna sig.
Slutsats
Denna litteraturöversikt har belyst barns upplevelser av att leva i en familj där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol. Systemteorin är en teori som visar på att alla i en familj berörs när en i familjen drabbas av sjukdom (Benzein et al., 2009, s. 75).
Sjuksköterskan måste därför se familjen som en helhet och förstå att också barnen blir lidande vid föräldrars alkoholmissbruk. Genom denna litteraturöversikt hjälps
17
sjuksköterskor till en djupare förståelse för på vilket sätt barnen påverkas av föräldrarnas alkoholism.
Forskningen måste gå framåt inom detta område, då majoriteten av artiklarna är gjorda på 90-talet eller tidigare. Det är även en liten del forskning som har en kvalitativ
design, och då upplevelser och känslor är något kvalitativ design står för bör det göras fler sådana studier. Att inkludera barn till alkoholister kan vara svårt och
problematiskt ur ett etiskt perspektiv. Därför efterlyses forskning där vuxna barn till alkoholister berättar om sin barndom för att få veta vilket stöd och vilka åtgärder de anser att de behövde under sin uppväxt. Detta för att sjuksköterskor skall få ännu mer förståelse för vilket stöd ett barn i en utsatt situation kan behöva.
18 Referenser
* = Artiklar i resultatet
Baggens, C. & Sandén, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. Friberg, F. &
Öhlén, J. (red.), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt, (202-233). Lund:
Studentlitteratur
Benzein E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2009). Familj och sociala relationer. Friberg, F. &
Öhlén, J (red.), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt, (67-89). Lund:
Studentlitteratur
Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning (2014). Drogfakta. Frågor och svar om alkohol. Hämtad 2015-01-05 från http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-
Svar/Alkohol/#Hur_manga_dricker_riskabelt
Conner, K-R., Bossarte, R-M., Lu, N., Kaukeinen, K., Chan, G., Wyman, P., Tu, X-M., Goldston, D-B., Houston, R-J., Bucholz, K-K. & Hesselbrock, V-M. (2014). Parent and Child
Psychopathology and Suicide Attempts among Children of Parents with Alcohol Use Disorder. Archives of Suicide Research, 18(2): 117-130
Elgán, T. & Leifman, H. (2013). Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using web panel. Scandinavian Journal of Public Health, 41: 680-683
Emshoff, J. & Valentine, L. (2006). Supporting adolescent children of alcoholics. The Prevention Researcher, 13(4): 18-20
Folkhälsomyndigheten (2014). Barn till missbrukare. Hämtad 2015-02-24 från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/sok/?q=barn+alkohol+f%C3%B6r%C3%A4ldrar#conten t-primary
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. Friberg, F. (red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, (133-144). Lund: Studenlitteratur.
Frid A. Hansen (1995). Inledning. Frid A. Hansen (red.), Barn i familjer med missbruksproblem, (7- 12). Lund: Studentlitteratur
* Hall, J-C. (2008). The impact of kin and fictive kin relationships on the mental helath of black adult children of alcoholics. Health and social work, 33(4): 259-66
Henriques, P. (2012). Supporting children affected by parental alcoholism. British Journal of School Nursing, 6(10): 502-4
* Holt, E-S., & Kaiser, D-H. (2001). Indicators of familial alcoholism in children´s kinetic family drawings. Journal of the American Art Therapy Association, 18(2): 89-95
Johnson, J. & Leff, M. (1999). Children of substance abusers: Overview of research findings.
Pediatrics, 103(5): 1085-99
Johansson, K., & Wirbring, P. (2005). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Natur och Kultur.
19
* Kelley, M-L., Cash, T-F., Grant, A-R., Miles., D-L., & Santos, M-T. (2004). Parental alcoholism:
Relationships to adult attachment in collage women and men. Addictive Behaviors, 29(8): 1633- 1636
* Kelley, M-L., Nair, V., Rawlings, T., Cash T-F., Steer., K., & Fals-Stewart, W. (2005).
Retrospective reports of parenting received in their families of orgin: Relationships to adult attachment in adult children of alcoholics. Addictive Behaviors, 30(8): 1479-1495
* Kelley, M.L., Schroeder, VM., Cooke, C.G., Gumienny, L., Platter, A.J., & Fals-Stewart, W.
(2010). Mothers versus fathers alcohol abuse and attachment in adult daughters of alcoholics.
Journal of Family Issues, 31(11): 1555-1570
Kirkevold, M. (2007). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Leissner, T. (1997). Alkohol – Ett psykosocialt, beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Lund: studentlitteratur
* Martin, J-I. (1995). Intimacy, loneliness and openness to feelings in adult children of alcoholics. Health Social work, 20(1): 52-9
Mortensen, O. (1995). Barns reaktioner på föräldrarnas missbruk. Frid A. Hansen (red.), Barn i familjer med missbruksproblem, (35-60). Lund: studentlitteratur
* Murray, B-L. (1998). Perceptions of adolescents living with parental alcoholism. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 5(6): 525-534
* Orford, J.M., Krishnan, M., & Velleman, R. (2003). Young adult offspring of parents with drinking problems: a study of childhood family cohesion using simple family diagrams.
Journal of Substance Use, 8(3): 139-149
* Rangarajan, S. (2008). Mediators and moderators of parental alcoholism effects on offspring self-esteem. Alcohol & Alcoholism, 43(4): 481-491
Rice, C-E., Dandreaux, D., Handley, M-A. & Chassin, L. (2006). Children of Alcoholics: Risk and Resilience. The Prevention Researcher, 13(4): 3-6
* Rodney, H-E., & Mupier, R. (1999). The impact of parental alcoholism on self-esteem and depression among African-American Adolescents. Journal of Child & Adolescent Substance Abuse, 8(3): 55-71
Runquist, W. (1998). Små och Vuxna barn till alkoholister – deras livssituation och vägen till ett nytt liv. Alfagruppen
SBU (2014). Granskningsmallar. Hämtad 2015-01-12 från http://www.sbu.se/sv/var_metod/Granskningsmallar/
Segersten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, (97-100). Lund: Studenlitteratur SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 2015-03-15 från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-- och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
20
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2015-03-09 från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf
Socialstyrelsen (2009). Barn och unga i familjer med missbruk – Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Hämtad 2015-03-09 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009- 12-15
* Templeton, L., Velleman, R., Hardy, E., & Boon, S. (2009). Young people living with parental violence: `No-one has ever asked me hon I feel in any of this`. Journal of Substance Use, 14(3- 4): 139-150
Torvik FA., Rognmo, K., Ask H., Røysamb E. & Tambs K. (2011). Parental alcohol use and adolescent school adjustment in the general population: Results from the HUNT study. BMC Public Health, 11-706
* Tweed, S-H., (1997). “Who will take care of me? My mom is an alcoholic”. Journal of Addictions Nursing, 9(2): 72-6
* Tweed, S-H., & Ryff, C-D. (1996). Family climate and parent-child relationships: recollections from nonclinical sample of adult children of alcoholic fathers. Research in Nursing & Health, 19(4): 311-321
Zanoti-Jeronymo, DV. & Carvalho, AM. (2005). Self-concept, academic performance and behavioral evaluation of the children of alcoholic parents. Rev Bras Psiquiatr, 27(3): 233-6 Unicef (2014). Barnkonventionen. Hämtad 2015-02-12 från https://unicef.se/barnkonventionen Vernig, PM. (2011). Family roles in homes with alcohol-dependent parents: an evidence-based review. Substance use & misuse, 46(4): 535-42
Vungkhanching, M., Sher, KJ., Jackson, KM. & Parra, GR. (2004). Relation of attachment style to family history of alcoholism and alcohol use disorders in early adulthood. Drug & Alcohol Dependence, 75(1): 47-53
1 Bilaga 1. Översikt av inkluderade artiklar
Författare Årtal Land
Studiens syfte är att… Typ av studie Deltagare (Bortfall) Ålder på deltagare
Metod
Datainsamling Analys
Huvudresultat Kommentarer
gällande kvalitet Hall (2008). USA Undersöka hur relationer med
anhöriga kan hjälpa barnen i sin situation med
alkoholmissbrukande föräldrar.
Kvalitativ, beskrivande, retrospektiv
32 20-41 år
Djupgående &
semistrukturerade intervjuer, grounded theory
Föräldrars alkoholism bidrar till att barnens behov inte blir
uppfyllda. Många barn hittar stöd och omtanke hos den icke-
alkoholiserande föräldern samt hos andra nära personer (ex.
lärare, granne).
Hög
Holt & Kaiser (2001). USA
Undersöka hypotesen att teckningar ritade av barn till alkoholister angående deras barndom skiljer sig från barn till icke-alkoholiserande föräldrar.
Kvantitativ 34 (ej angivet) 7-12 år
Diagnostiskt ritande instrument.
Jämförelse mellan grupper.
Barnens teckningar tyder på känsla av isolation och avskildhet inom familjen.
Låg
Kelley, Cash, Grant, Miles &
Santos (2004).
USA
Testa hypotesen att unga vuxna som vuxit upp med
alkoholmissbrukande föräldrar är mer osäkra och ångestfyllda angående romantiska relationer jämfört med barn till icke- alkoholiserade föräldrar.
Kvantitativ 484 (44) 18-30 år
Frågeformulär.
Jämförelse mellan grupper.
Barn till alkoholister känner mer rädsla inför relationer och mer ångest och undvikande av romantiska relationer än barn till icke-alkoholiserade föräldrar.
Medel
Kelley, Nair, Rawlings, Cash, Steer & Fals- Stewart (2005).
USA
Undersöka om barn till alkoholiserande föräldrar har svårare med romantiska relationer i det vuxna livet jämfört med barn till icke-
Kvantitativ 401 (ej angivet) 18-30 år
Frågeformulär.
Jämförelse mellan grupper.
Barn till alkoholister undviker romantiska relationer mer än andra. De känner även mer oro och ångest i romantiska förhållanden.
Låg
2 alkoholiserande föräldrar.
Kelley,Schroeder, Cooke,
Gumienny, Platter & Fals- Stewart (2010).
USA
Jämföra förmågan att känna förtroende och tillit hos barn med alkoholmissbrukande mammor respektive pappor.
Kvantitativ 265 (ej angivet) 18-30 år. Kvinnor
Frågeformulär.
Jämförelse mellan grupper.
Barn till alkoholister känner mer ångest och erfar mer undvikande av romantiska relationer än barn till icke-alkoholiserande föräldrar.
Medel
Martin (1995).
USA
Undersöka om vuxna barn till alkoholiserande föräldrar upplever mer problem med intimitet, ensamhet och öppenhet än barn till icke- alkoholiserande föräldrar.
Kvantitativ 76 (45) 25-40 år
Hemskickat frågeformulär.
Jämförelse mellan grupper.
Barn till alkoholister upplever mindre intimitet i sina relationer än barn till icke-alkoholiserande föräldrar. Ingen signifikant skillnad angående känslan av ensamhet eller öppenhet.
Låg
Murray (1998).
Canada
Utforska och förstå upplevelsen av alkoholiserade föräldrar ur ungdomarnas perspektiv.
Kvalitativ, beskrivande
5 13-19 år
Ostrukturerade djupgående intervjuer, innehållsanalys
Barndomen delades in i Mardrömmen, Den förgångna drömmen, Kluvenheten samt Uppvaknandet. Barnen beskriver barndomen som en lögn och berättar om allt de gått miste om, känslan av förnedring osv.
Hög
Orford, Krishnan
& Velleman (2003). England
Utforska barndomen i familjer hos unga vuxna till föräldrar med alkoholproblem.
Mixad design 100 (ej angivet) 16-35 år
Djupgående semistrukturerade intervjuer,
familjeformulär
Berättelserna visar på väldigt olika uppväxter. Alltifrån en kaotisk barndom till att, först efter föräldern gått bort, förstå att föräldern är alkoholist.
Hög
Rangarajan (2008). USA
Utforska hur föräldrars alkoholism påverkar barns självkänsla samt identifiera utlösningsfaktorer till detta.
Kvantitativ 515 (ej angivet) Medelålder 29.7 år
Enkät på en online databas, bekräftande faktoranalys
Tillgivenheten till ett barn från en alkoholiserad moder hade större effekt på barnets självkänsla än om det var pappan som var
Låg
3
alkoholiserad.
Rodney & Mupier (1999). USA
Undersöka förhållanden mellan föräldrars alkoholism och känslan av självkänsla samt depression hos barnen.
Kvantitativ 649 (ej angivet) 12-19 år
Enkätundersökning.
Jämförelse mellan grupper.
Barn till alkoholiserade föräldrar har sämre självkänsla än andra barn. Döttrar har sämre självkänsla och upplever mer depression än söner.
Medel
Templeton, Velleman, Hardy
& Boon (2009).
England
Få en förståelse av barns upplevelser av att leva med föräldrar som missbrukar alkohol (där också våld förekommer).
Kvalitativt, beskrivande
8 12-18 år
Strukturerade intervjuer, innehållsanalys
Förälderns alkoholproblem hade en negativ inverkan på barnen och resten av familjen, med exempelvis förstörda högtider.
Hög
Tweed (1997).
USA
Jämföra mentala anpassningar i vuxenlivet hos döttrar till en alkoholiserad mamma resp.
pappa resp. båda föräldrarna.
Är det skillnad i uppväxten beroende på vilken förälder som dricker?
Kvantitativ, Sekundäranalys
107 (ej angivet) 17-50 år,
medelålder 27.81 år
Frågeformulär, självskattnings- mätningar
Det fanns ingen skillnad
angående depression, ångest och ensamhet beroende på vilken förälder som drack. Missbrukade båda föräldrarna alkohol fanns det en stor skillnad beträffande konflikter och förmågan att uttrycka sig.
Medel
Tweed & Ryff (1996). USA
Testa hypotesen att barn till alkoholiserade fäder upplever mer konflikter och känner lägre nivåer sammanhållning än barn till icke-alkoholiserade föräldrar.
Kvantitativ 193 (25)
Medelålder 19 år
Frågeformulär.
Jämförelse mellan grupper.
Barn till alkoholmissbrukande fäder har en sämre relation till sin far när det gäller hans
uppförande i föräldrarollen, kommunikation och emotionellt engagemang, jämfört med barn till icke-alkoholiserade föräldrar.
Medel
1
