• No results found

Budget 2019-2021

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Budget 2019-2021"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Budget

2019-2021

ljusdal.se

(2)

Nämnderna

Bolagen

Styrmodell 1

Fullmäktigemål 2

Omvärld och förutsättningar 3

God ekonomisk hushållning 4

Resultatbudget 5

Balansbudget 6

Finansieringsbudget 7

Nämndernas nettoramar 8

Investeringsbudget 9

Kommunstyrelse 10

Samhällsservicenämnd 11

Utbildningsnämnd 12

Omsorgsnämnd 13

Arbetsmarknads- och socialnämnd 14 Jävsnämnd 15

Revision 15

Valnämnd 15

Överförmyndarnämnd 15

AB Ljusdal Energiföretag 16

AB Ljusdalshem 17

Stiftelsen Närljus 18 Planeringsförutsättningar

Ekonomisk sammanställning

(3)

STYRMODELL

BUDGET 2019-2021 I 1 Så styrs Ljusdals kommun

Visionen är den övergripande nivån i styrmodellen.

Visionens roll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal.

Den Lokala utvecklingsstrategin är tidsbestämd och skall konkretisera visionen. Strategin skall

innehålla nedbrytbara mål och inriktningar för vidare hantering i Ekonomisk långtidsplan och Årsbudget.

I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd.

Fullmäktigemålen är baserade på mål och inriktningar som fastställts i Vision, Strategi och Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål.

Fullmäktige har i juni 2018 antagit ett nytt

måldokument för budget 2019 och ELP 2020-2021.

(4)

LJUSDALS KOMMUNS FULLMÄKTIGEMÅL

BUDGET 2019-2021 2

Måldokument 2019

Från tre dimensioner av hållbar utveckling till sex utmaningar

Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Ljusdals kommun står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling.

 Kommunens invånare har arbete

 Kommunens invånare känner sig hemma

 Ljusdals kommun har de bästa skolorna

 Ljusdals kommun bidrar inte till klimatförändringarna

 Kommunens invånare är friska och mår bra

 Kommunens invånare har förtroende för varandra och för demokratin

Målområden och mål i flerårsplanen

De sex målområdena är: Ljusdals kommuns invånare, Framtidens jobb, Välfärd med kvalitet för alla, Grön bygd i rörelse, Kultur och kreativitet ger kraft och En effektiv och kreativ kommunal organisation.

Under respektive målområde finns nedanstående mål uppsatta:

Ljusdals kommuns invånare

 Kommunens invånare är mer delaktiga i samhällsutvecklingen

 Kommunens invånare har jämlika förutsättningar och jämställda möjligheter

 Kommunens invånare är friskare och mår bättre

Framtidens jobb

 Kommunens invånare kan försörja sig på eget arbete eller företagande

 Ljusdals kommun attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar

Välfärd med kvalitet för alla

 Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar

 Ljusdals kommuns äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver

Grön bygd i rörelse

 Fler företag och hushåll använder

förnybara energikällor, är fossilbränslefria och energieffektiva

 I Ljusdals kommun byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och en mer levande bygd

 Kompostering av avfall från hushåll och företag byggs ut i kommunen

 Andelen ekologiska samt närproducerade livsmedel inom skola och omsorg ska öka

 Ljusdals kommun ska aktivt arbeta för att begränsa användandet av plast, kemikalier och allergener

Kultur och kreativitet ger kraft

 Ljusdals kommun stimulerar kreativitet och entreprenörskap

 Fler invånare i Ljusdals kommun har möjlighet att uppleva och skapa kultur

En effektiv och kreativ kommunal organisation

 Ljusdals kommun har en effektiv organisation med hög kvalitet och rätt kompetens

 En fossilbränslefri kommunal organisation senast 2022

 Ljusdals kommun ska jobba med tydliga riktlinjer för en god arbetsmiljö och human personalpolitik

(5)

OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

BUDGET 2019-2021 I 3

Sveriges ekonomi

Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under de senaste åren. Detta har till största delen varit en följd av stark utveckling av den inhemska

efterfrågan. Framförallt har investeringarna, speciellt byggnadsinvesteringarna, vuxit mycket snabbt. Även den offentliga konsumtionen har ökat betydligt mer än normalt. Denna utveckling hänger samman med en relativt kraftig befolkningstillväxt främst orsakad av den kraftiga migrationen 2015- 2016.

Den svenska ekonomins utveckling gör att vi befinner oss i en högkonjunktur med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i

skatteunderlaget. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019 samtidigt som utvecklingen i omvärlden blir något bättre vilket gynnar svensk export. Högkonjunkturen förväntas nå sin topp under 2019. I och med att antalet arbetade timmar inte beräknas öka alls under 2019 sker en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten.

Konjunkturen planar ut 2020-2021 och ekonomin förväntas successivt återgå till ett normaltillstånd.

Ökningen av antalet sysselsatta stagnerar och skatteunderlaget utvecklas betydligt svagare än tidigare år. Efter flera år med ökningstal på 4,5 % eller mer förväntas ett par år med en ökningstakt under det historiska genomsnittet.

En svag utveckling av skatteunderlaget i riket innebär att utvecklingen av skatteintäkterna för kommunsektorn dämpas. Det innebär att ett betydande glapp riskerar att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den befolkningsutvecklingen för med sig. Förutom nödvändiga besparings-, rationaliserings- och effektiviseringsåtgärder i kommunens olika verksamheter kommer även strukturella förändringar att behöva genomföras.

Skattesats

Skattesatsen för åren 2019-2021 är i denna budget oförändrat 22,36 kr per skattekrona.

Skatteintäkter och statsbidrag

Skatteintäkter och statsbidrag för 2019-2021 är baserat på Sveriges kommuner och landstings (SKL) cirkulär 18:18 ”Budgetförutsättningar för åren 2018-2021”.

Befolkningsprognos

Utifrån framtagen befolkningsprognos, vilken är underlag till denna budget, beräknas invånarantalet i Ljusdal vara 19 026 stycken den 1/11 2018 vilket är avstämningsdag för budgetår 2019.

För 2020 års budget beräknas invånarantalet vara 19 035 stycken den 1/11 2019 och för 2021 19 048 stycken den 1/11 2020.

Budgetförutsättningar

Internräntan för 2019 är 1,5 % vilket är i enlighet med SKL:s rekommendationer.

Påslaget för personalomkostnad (PO-påslaget) är för 2019 39,17 % vilket är i enlighet med SKL:s rekommendationer.

För lönekostnader enligt löneöversyn får respektive nämnd årligen tilläggsbudget utifrån utfall.

För övriga nettokostnadsökningar har nämnderna fått kompensation i budgetram utifrån

konsumentprisindex KPIF (KPI beräknat med fast ränta).

Interna priser har för 2019 antagits där

fastighetshyror och städpriser hålls oförändrade medan portionspriser för kosten justeras med hänsyn till minskad volym och höjda livsmedelspriser.

För att finansiera extra anslag till nämnderna för ökade flyktingkostnader används under

budgetperioden tidigare balanserade flyktingmedel.

Resultatutjämningsreserv

I resultatutjämningsreserven återstår 33,9 Mkr inför budgetperioden 2018-2021. Utifrån riktlinjerna beräknas den årliga tillväxten av skatteunderlaget år 2019 och 2021 vara lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. I denna budget planeras uttag ur resultatutjämningsreserven med 15 371 Tkr för 2019, 9 978 Tkr för 2020 och 8 551 Tkr för 2021.

(6)

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

BUDGET 2019-2021 I 4

God ekonomisk hushållning

Kommunallagen stadgar att kommuner måste ha balans i ekonomin där kostnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kommunerna även ha en god ekonomisk

hushållning i sin verksamhet. För detta skall kommunerna ta fram riktlinjer.

Ljusdals kommun har antagit en ny styrmodell.

Utifrån denna har det beslutats om en vision för kommunen och en lokal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna och ELP, den ekonomiska långtidsplanen.

Nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lokala

utvecklingsstrategin och kommunens ekonomi. Till dessa riktlinjer har kopplats finansiella mål för den ekonomiska utvecklingen 2016-2020.

Under 2013 har kommunfullmäktige beslutat införa en resultatutjämningsreserv. Till den avsattes 37 Mkr för åren 2010-2012. Resultatutjämnings- reserven innebär en uppmjukning av balanskravet där det är möjligt att utjämna skatteintäkter över tiden.

Balanskrav

Ljusdals kommun har ett balanskravsunderskott på 14,4 miljoner att reglera. Underskottet ska enligt kommunallagen återställas under åren 2018 – 2020.

Finansiella mål

Ljusdals kommun har ett årligt finansiellt mål och ett långsiktigt finansiellt mål. Det årliga finansiella målet är ett resultatmål vars syfte är att klara balanskravet, att nettokostnaderna inte ökar snabbare är intäkterna och att betalningsförmågan är god.

Det långsiktiga finansiella målet är ett balansmål för att säkerställa att det egna kapitalet inte urholkas, att skuldsättningen inte ökar och att den långsiktiga betalningsförmågan är god.

Årligt finansiellt mål

Kommunens resultat skall vara 0,5 % av skatteintäkter och statsbidrag.

Budget 2019-2021 är lagd utifrån en resultatnivå som klarar det årliga finansiella målet.

Långsiktigt finansiellt mål

Kommunens soliditet* (inkl.

pensionsskuld) skall år 2020 vara 7 %.

Enligt denna budget beräknas soliditeten uppgå till 4,7 % år 2020.

Mål ur ett verksamhetsperspektiv

Den lokala utvecklingsstrategin innehåller mål för kommunens utveckling. Kommunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade

utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre

hållbarhetsperspektiven; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin och därmed också fullmäktigemålen är kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning.

Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål.

För de kommunala bolagen finns också

fullmäktigemål. Kommunfullmäktige styr bolagen genom ägardirektiv.

* Soliditet mäter hur mycket av tillgångarna som finansierats med egna medel.

(7)

RESULTATBUDGET

BUDGET 2019-2021 I 5

Intäkt/kostnad Budget Budget Plan Plan

(Tkr) 2018 2019 2020 2021

Nämndernas nettokostnad -1 168 546 -1 169 417 -1 174 170 -1 174 170

Tilläggsbudget -13 560 -31 910 -50 630 -69 720

Finansiering 14 946 17 239 19 539 19 539

Balanserade flyktingmedel 14 000 7 000 8 000 4 125

Avskrivning -32 903 -35 947 -35 947 -35 947

Verksamhetens nettokostnad -1 186 063 -1 213 035 -1 233 208 -1 256 173

Skatteintäkter 810 844 837 624 863 590 895 543

Kommunal utjämning 311 771 315 551 318 684 316 770

Kommunal fastighetsavgift 39 168 39 355 39 355 39 355

Välfärdsmiljard flyktingfördelad 11 983 8 487 5 090

Vindkraftspremie 12 831

Planerat uttag resultatutjämningsreserv 15 371 9 978 8 551

Slutavräkning -1 599

Finansiella intäkter 6 300 6 700 6 700 6 700

Finansiella kostnader -2 770 -4 060 -4 070 -4 490

Resultat efter finansnetto 2 465 5 993 6 119 6 256

Årets resultat 2 465 5 993 6 119 6 256

(8)

BALANSBUDGET

BUDGET 2019-2021 I 6

Tillgång/Skuld Utfall Budget Budget Plan Plan

(Tkr) 2017 2018 2019 2020 2021

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Fastigheter o inventarier 691 001 693 798 684 401 680 534 677 657

Finansiella tillgångar 96 822 97 000 97 000 97 000 97 000

Summa anläggningstillgångar 787 823 790 798 781 401 777 534 774 657

Omsättningstillgångar

Förråd 3 466 3 000 3 000 3 000 3 000

Kortfristiga fordringar 110 082 120 000 120 000 120 000 120 000

Pensionsmedel 57 986 59 000 60 000 61 000 62 000

Kassa och bank 46 325 5 776 3 680 11 574 11 806

Summa omsättningstillgångar 217 859 187 776 186 680 195 574 196 806

SUMMA TILLGÅNGAR 1 005 682 978 574 968 081 973 108 971 463

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapital 563 314 565 779 556 401 552 542 550 248

Avsättningar 69 579 69 484 75 536 82 035 89 371

Skulder

Långfristiga skulder 39 912 40 000 40 000 40 000 40 000

Kortfristiga skulder 332 877 303 311 296 144 298 531 291 844

Summa skulder 372 789 343 311 336 144 338 531 331 844

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 005 682 978 574 968 081 973 108 971 463

Borgensförbindelser 992 474 1 079 700 1 079 700 1 079 700 1 079 700

Pensionsförbindelser 523 735 515 123 512 635 507 014 501 901

(9)

FINANSIERINGSBUDGET

BUDGET 2019-2021 I 7

Tillförda och disponerade Utfall Budget Budget Plan Plan

medel (Tkr) 2017 2018 2019 2020 2021

Löpande verksamhet

Årets resultat -13 471 2 465 5 993 6 119 6 256

Resultatutjämningsreserv -15 371 -9 978 -8 551

Av- och nedskrivningar 33 667 32 903 35 947 35 947 35 947

Avsättningar -1 659 -95 6 052 6 499 7 336

Internt tillförda medel 18 537 35 273 32 621 38 587 40 988

Kortfristiga poster och lager 4 135 -40 032 -8 167 1 387 -7 687

Netto löpande verksamhet 22 672 -4 759 24 454 39 974 33 301

Investeringar

Investering anläggningar -67 903 -35 700 -26 550 -32 080 -33 070

Finansiella tillgångar -42 -178 0 0 0 Extraordinära poster

Netto investeringar -67 945 -35 878 -26 550 -32 080 -33 070

Finansiering

Långfristiga skulder 1 447 88 0 0 0

Amorteringar 0 0 0 0 0 Netto finansiering 1 447 88 0 0 0

Förändring likvida medel -43 826 -40 549 -2 096 7 894 231

Summa likvida medel 46 325 5 776 3 680 11 574 11 806

(10)

BUDGETRAMAR DRIFT

BUDGET 2019-2021 I 8

Nämnd Budget Plan Plan

(Tkr) 2019 2020 2021

Kommunfullmäktige 2 404 2 404 2 404

Revision 1 265 1 265 1 265

Kommunstyrelse 70 674 71 116 71 116

Kommunstyrelsen till förfogande 1 400 1 400 1 400

Kommunstyrelsen utvecklingsreserv* 1 600 1 500 1 500

Samhällsservicenämnd 116 554 117 365 117 365

Utbildningsnämnd 455 818 457 694 457 694

Omsorgsnämnd 383 207 383 246 383 246

Arbetsmarknads- och socialnämnd 134 854 136 895 136 895

Valnämnd 362 5 5

Jävsnämnd 343 343 343

Överförmyndarnämnd 936 936 936

1 169 417 1 174 170 1 174 170

* Kommunstyrelsens utvecklingsreserv

Reserv för att kommunstyrelsen aktivt skall kunna agera för att möta en omvärld i förändring.

(11)

INVESTERINGSRAMAR

BUDGET 2019-2021 I 9

Extra anslag vilka ingår i ovanstående budget 2019-2021:

(Tkr)

Självfinansierade

* Kommunstyrelse, kommunledningskontor

2019-2021 IT-investeringsplan 5 150 (2019), 5 150 (2020), 5 150 (2021) 2019 Naturbruk hus L och K byte fönster 1 400

** Samhällsservicenämnd

2019-2020 Asfaltsplan 1 350 (2019), 1 650 (2020) 2019 Släck-/räddningsbil 1 600

2019 Gata/park Hjullastare 1 100 (2019), 300 (2020)

2021 Förbindelse Centrum – Östernäs 9 030 (2020), 5 970 (2021) Kursiv text=nya eller reviderade objekt budget 2019-2021

Nämnd Budget Plan Plan

(Tkr) 2019 2020 2021

Kommunstyrelse * 10 550 9 150 9 150

Samhällsservicenämnd ** 10 200 17 130 12 120

Utbildningsnämnd 2 500 2 500 2 500

Omsorgsnämnd 1 040 1 040 1 040

Arbetsmarknads- och socialnämnd 260 260 260

KS Investeringsutrymme 1 000 1 000 7 000

Internleasing skogsmaskiner

Internleasing 1 000 1 000 1 000

26 550 32 080 33 070

(12)

KOMMUNSTYRELSEN

BUDGET 2019-2021 I 10

Budget

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 70 674 71 116 71 116

Medel till förfogande 1 400 1 400 1 400

Utvecklingsreserv 1 600 1 500 1 500

Investeringsbudget 10 550 9 150 9 150

KS Investeringsutrymme 1 000 1 000 7 000

Internleasing 1 000 1 000 1 000

Nämndens ansvarsområde

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi, finanser och verksamhet. Kommunledningskontoret, som är kommunens övergripande service- och stödorgan till förvaltningar och politik, består av enheterna kommunkansli, personal, ekonomi, inköp, information, utredningsenhet med strateger, projektstöd och intern service. Kommunlednings- kontoret ansvarar även för strategiska utvecklingsfrågor. Inom intern service sorterar enheterna IT, fastighet, kost och städ samt verksamheterna bilpool, interntryckeri, post, reception och säkerhetssamordning.

(13)

SAMHÄLLSSERVICENÄMND

BUDGET 2019-2021 I 11

Budget

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 116 554 117 365 117 365

Investeringsbudget 10 200 17 130 12 120

Förändringar och extra anslag inom ovanstående budgetramar:

2019 2020 2021

Investeringsbudget

Asfaltsplan 1 350 1 650

Gata/park Hjullastare 1 100 300

Förbindelse Centrum-Östernäs 9 030 5 970

Nämndens ansvarsområde

Samhällsservicenämnden bedriver verksamhet inom enheterna bibliotek, miljö, räddningstjänst, plan och bygg, gata och park, kultur och fritid, Slottehubben samt fritidsgårdar.

(14)

UTBILDNINGSNÄMND

BUDGET 2019-2021 I 12

Budget

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 455 818 457 694 457 694

Investeringsbudget 2 500 2 500 2 500

Nämndens ansvarsområde

Utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg och skola för barn, ungdomar och vuxna. Verksamhet bedrivs inom förskola, förskoleklass, fritids/skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,

vuxenutbildning samt samarbete kring högskoleutbildning

(15)

OMSORGSNÄMND

BUDGET 2019-2021 I 13

Budget

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 383 207 383 246 383 246

Investeringsbudget 1 040 1 040 1 040

Nämndens ansvarsområde

Omsorgsnämnden ansvarar för äldreomsorg, stöd och omsorg/LSS, biståndsbedömning och hälso- och sjukvård.

(16)

ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALNÄMND

BUDGET 2019-2021 I 14

Budget

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 134 854 136 895 136 895

Investeringsbudget 260 260 260

Nämndens ansvarsområde

Arbetsmarknads- och socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsenhet, arbetsmarknadsprojekt och socialpsykiatri.

(17)

ÖVRIGA NÄMNDER

BUDGET 2019-2021 I 15

Budget

Jävsnämnd

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 343 343 343

Nämndens ansvarsområde

Jävsnämnden ansvarar för myndighetsutövning när ett jävsförhållande råder.

Revision

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 1 265 1 265 1 265

Nämndens ansvarsområde

Revisionen granskar om nämndernas verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Valnämnd

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 362 5 5

Nämndens ansvarsområde

Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kommunallagen och lagen om kommunala folkomröstningar.

Överförmyndarnämnd

Tkr 2019 2020 2021

Nettoram drift 936 936 936

Nämndens ansvarsområde

Överförmyndarnämnden skall verka för att reglerna i enlighet med förmyndarlagstiftningen efterlevs. Den huvudsakliga uppgiften är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare.

(18)

AB LJUSDAL ENERGIFÖRETAG KONCERN

BUDGET 2019-2021 I 16

Bolagets verksamhet

AB Ljusdal Energiföretag bedriver i koncern produktion, inköp och försäljning av el, fjärrvärme, vatten, renhållning samt bredband. Inom koncernen finns helägda Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB, Ljusnet AB, Ljusdal Vatten AB, Ljusdal Renhållning AB samt Ljusdal Energiförsäljning AB. Koncernen producerar fjärrvärme i fyra anläggningar och elkraft i två vattenkraftsstationer.

(19)

AB LJUSDALSHEM KONCERN

BUDGET 2019-2021 I 17

Bolagets verksamhet

Koncernen bedriver fastighetsförvaltning och skall främja kommunens försörjning av bostäder och lokaler. Ljusdalshem förvaltar ca.1700 lägenheter och 110 affärslokaler. Inom koncernen finns helägda AB Ljusdals servicehus som skall främja försörjningen av boenden för kommunens omsorgsverksamhet.

(20)

STIFTELSEN NÄRLJUS

BUDGET 2019-2021 I 18

Stiftelsens verksamhet

Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse, NärLjus, bildades 1986 av kommunen och det lokala näringslivet. NärLjus ska arbeta för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt och differentierat näringsliv – som bidrar till tillväxt med fler arbetstillfällen och fler invånare i Ljusdals kommun. Närljus skall göra det så enkelt som möjligt att starta, etablera och driva företag i Ljusdals kommun.

(21)
(22)

ljusdal.se Ljusdals kommun

827 80 Ljusdal

0651-180 00

References

Related documents

Halland Västerbotten Norrbotten Södermanland Kalmar Stockholm Blekinge Västmanland Uppsala Östergötland Gotland Örebro Riket Västernorrland. Jämtland Västra götaland

Datum: 3 och 4 november Tid: 19.00 – 21.30, 07.30 – 09.30 Plats: Lokal meddelas vid anmälan?. Lärare:

För varje bostad företaget förmedlar, från och med 1 januari 2018, ges ett bidrag på 100 kronor till SOS Barnbyar, BRIS eller Sveriges Stadsmissioner.. På ett år innebär det cirka

Stadsbyggnadsnämnden har fått Plan för god ljudmiljö i Malmö 2020–2028 från tekniska förvaltningen för yttrande.. Yttrandet ska vara tekniska nämnden tillhanda den

Ett exempel är det inriktningsbeslut som tas under 2020 för en kommande handlingsplan för Malmö som kuststad med åta- ganden som ska förverkligas i samverkan med bland annat

Det var även totalt tre stycken som uppgav att de inte har möjlighet till det där de bor (i studentlägenhet och asylboende), och lika många som svarade att de inte vet hur

Men ibland så undrar jag ifall den kinesiska reger- ingen med sin repressiva dominans och brutalitet i Tibet och mot sitt eget folk har någon som helst aning om det grundläggande

•  Alliansen vill inrätta ny fond-i-fond där statligt riskkapital samverkar med privata fonder för att nå växande företag. •  Principerna i ny utredning utgångspunkt,