Fast News
Ett examensarbete inom grafisk design.
Tove Salomonsson
Mediedesign, konstnärlig kandidat 2017
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Fast News
ett examensarbete i grafisk design
Tove Salomonsson 2017
2
Innehåll
Begrepp (sid. 3)
Introduktion (sid. 4) Bakgrund (sid. 5-8) Idé (sid. 9)
Process (sid. 10-14)
Resultat (sid. 15-3)
Reflektioner (sid. 3)
Referenslista (sid. 3-3)
3
Begrepp
Clickbait:
Negativ benämning på en överdriven eller missledande text eller bild vars funktion är att locka människor till att klicka på en länk på en hemsida.
Mainstream media:
Samlingsnamn för medier som utgör ett övergripande flöde inom medielandskapet. I denna text menas de nyhetskällorna som har störst räckvidd och är de mest välkända.
Flöde:
Ett begrepp den här texten använder för att beskriva tidslinjen som inlägg befinner sig i på sociala media eller liknande hemsidor.
Blogg:
Förkortning av webblogg. Det är en webbplats som är en form av journal där inlägg publiceras periodiskt och det senaste inlägget oftast visas högst upp på sidan.
Online:
Ett ord som används för att beskriva internet som plats. I den här texten betyder det att vad som beskrivs har skett/sker under uppkoppling till internet.
Delbar/Delbarhet:
Inte menat i den här kontexten som att något kan delas i tu, utan snarare huruvida det har värde att spridas vidare,
”dela med sig” på internet.
Story:
Begrepp som används i den här texten som är synonymt med det mer formella ordet ”artikel”.
Spridning/Sprida/Spridas:
I den här texten syftar begreppet till när information vidarebefodras på internet.
View:
En view är ett mått för hur ofta en hemsida besöks. Skulle en besökare uppdatera hemsidan, innebär det att en besökare har orsakat två views (plural).
Värdet i detta mått har med annonsering och reklam att göra.
Introduktion
4
Den här texten handlar om ett projekt med utgångspunkt i fenomenet ”Fake News”.
Motivationen var en frustration över dess påtagliga närvaro, hur lätt man blir påverkad av det, och konsekvenserna som följer av att fenomenet finns.
Målet med projektet förändrades hela tiden under processen, men landade till slut i en vilja att göra konsekvenserna mer uppenbara och ”på riktigt” genom att kvittera dem.
En påminnelse om att följderna inte bör glömmas och att det finns tankesätt som kan förhindra dessa.
Slutresultatet är i sin kärna ett försök att bevisa en omätbar mängd människors aktiva deltagande i ”Fake News”, och vad det kostar.
5
Bakgrund
Jag visste från början att jag ville belysa falsk information och dess följder.
Det är en problematik som dyker upp överallt och i många olika former, vilket gör ”falsk information” som frågeställning till ett brett ämne. ”Fake News” är en form av falsk information som har varit speciellt relevant det senaste året. Därför valde jag det som utgångspunkt efter att ha testat olika idéer som hanterade andra former av falsk information.
Mer källkritiska nyhetskällor som tidigare förlitat sig på prenumeranter förlorar nu mycket på att människor väljer att ta in nyheter online, via deras flöden. Online handlar det mindre om kvalité, och mer om vad som ger mest views och är värt att sprida till sina vänner. Eftersom allt som är framgångsrikt på nätet är gratis, tvingas nyhetskällor ta till tricks för att frambringa inkomst via reklam.
Samtidigt måste det ständigt produceras något nytt att se för att intresset för en specifik nyhetskälla ska upprätthållas.
Chockerande rubriker och överdrivna bilder ersätter mer noggrann källkritik.
(Källa/Referens: 3)
”Fake News” är en slags journalism där fakta som presenteras är felaktig och missvisande. Ofta grundas dessa nyheter på obekräftade rykten och förlitar sig på anonyma källor. Alltså spelar det inte någon roll vart informationen kommer
ifrån eller hur sann den är, bara den genererar views. (Källa/Referens: 1)
Det som kanske förvånar minst är att ”Fake News” inte är ett nytt fenomen. Förut har det kallats sensationsjournalistik, bland andra namn. Först efter det senaste
presidentvalet i USA har fenomenet självt blivit värt att skriva nyheter om.
Termen ”Fake News” har blivit clickbait, och sprider innehåll som använder sig av termen effektivt online. Alltså pågår det nu en diskussion om fenomenet, som jag vill delta i med detta arbete.
(Källa/Referens: 2)
En stor inspiration till arbetet och min research har varit boken ”Trust Me, I’m Lying.” av Ryan Holiday. Den handlar om Ryans upplevelse i mediabranschen, om hur han provocerar och påverkar nyheter för att marknadsföra sina kunder. Han beskriver hur det ser ut idag, och varför nyhetskällor är allt för ivriga att nappa på den minsta lilla chockfaktor och även öppnar sig för att använda sig oftare av anonyma källor.
“You can trade up the chain for charity or you can trade it up to create funny fake news– or you can do it to create violence, hatred, and even incidentally, death. I’ve done the first two, while others, out of negligence or malice, have done the latter. At the end of the day, intentions are not a justification I’m going to hide behind. There is more than enough blame to go around.”
– Ryan Holiday (”Trust Me, I’m Lying.”)
6
Bakgrund
Fördelen med Ryans perspektiv är att det är väldigt omfattande. Han målar upp en bild av branschen som en kedja, där information färdas i en tydlig linje, och förklarar exakt hur han gör för att manipulera den kedjan efter hans egna motiv. Kedjan förklaras såhär:
Små bloggar, de med liten räckvidd och liten publik, är troliga att nappa på nästan vilken information som helst, eftersom de måste ha ett konstant flöde med intressanta artiklar. Större bloggar, (större räckvidd, större publik), får sin information från mindre
bloggar. Mer välkända hemsidor får information från större bloggar, om de tycker informationen är värd att skriva om, tycker dessa hemsidor också det.
Mainstream media får sin information från dessa.
Det är en kedja där varje person förutom de i toppskiktet är under gigantisk press att producera innehåll under strama deadlines. Alla nyhetskällor är ständigt på jakt efter att hålla sig relevanta. Ryan liknar det med ett ekosystem, eller en galloperande hjord. Han skriver att det
”bara tar en styrning att orsaka hjorden att skena.”
Det bör inte vara en överraskning att hemsidor gör allt för att få sin chans när en enda framgångsrik story kan lyfta upp dem från att vara internets bottenskrap till att bli ett välkänt namn. Även om de kanske måste fabricera eller stjäla sagda story. Etablerade nyhetskällor har redan igenkännande, och fokuserar därför mer på att skydda sitt namn och sitt rykte.
På internet handlar det om att jobba
hårt för att bygga upp kändisskap för företagets/bloggens/hemsidans namn.
Den okända bloggen är därför ängslig, ivrig, och villig att göra nästan vad som helst för att uppnå det. Annars tjänas nästintill ingenting.
Till och med utan någon som försöker manipulera kedjan, händer det att
felaktig information för enorm spridning av sig självt. En felaktig formulering, ett rykte, ett antagande. Vad som helst kan påverka att en story blir delbar.
Det jag främst har fokuserat på i boken är de faktorer som gör det möjligt för
”Fake News” att ha det vida utrymme det har fått.
Exempel på dessa faktorer:
t+PVSOBMJTUFSTPNKPCCBSGÚS
nyhetskällor online får betalt ”per view”. Det betyder att varje gång någon klickar på deras artikel, tjänar dom en minimal summa pengar. Därför betyder det mer för deras ekonomi eller karriär hur dom skriver, inte vad dom skriver om. Klickbara rubriker prioriteras över värdefullt innehåll.
t"OPOZNBLÊMMPSÊSWÊMEJHUWBOMJHU
Tips, email, någon som skriver in med information, men som inte använder namn eller vill att journalisten ska använda namnet. Det är inte något som uppmanas inom respekterade former av journalism, eftersom det sänker trovärdigheten av storyn. Är källan anonym vet man inte om journalisten har hittat på allt.
7
Bakgrund
t %FUGJOOTOÌHPOUJOHTPNIFUFSw)FMQ A Reporter Out”. Där de anställer människor som påstår sig ha erfarenhet inom ett visst ämne som ”experter”, dvs, källor till reportage. Likt anonyma källor, kan det vara vem som helst, till exempel Ryan Holiday, som är ute efter att tjäna lite pengar eller marknadsföra för en annan kund. Anledningen till att det finns är att de egentligen bara vill ha svar på vad de hade tänkt skriva. Med riktiga experter finns det en risk att de inte svarar rätt på ledande frågor.
t ,ÊOTMBOTPNHÚSEFUUSPMJHBTUGÚS en läsare att sprida vidare innehåll är ilska. Alltså uppmanas det att skriva om ämnen som chockerar, hatfyllda åsikter, absurda saker. Målet är att läsaren blir så överväldigande ilsken att delningen händer impulsivt, utan tanke på källkritik.
t 7ÊMLÊOEBOBNOJOPNNBJOTUSFBN media har motsvarigheter online.
Hemsidor som använder samma namn, grafiskt uttryck och språk. Däremot använder de inte samma regler, och är inte lika stränga vad det gäller källor, t.ex.
t 'ÚSS OÊSUJEOJOHBSVQQMFWEFQSPCMFNFU att de behövde prioritera chock över trovärdighet för att sälja, var lösningen att starta en form av prenumeration.
Vet de att de har en stadig publik som alltid betalar för trovärdiga nyheter, kan de slappna av och fokusera på kvalitet.
Det uppfanns en metod för detta. RSS, ett sätt att ”prenumerera” på specifika bloggar. RSS finns fortfarande, men har dött ut; nästan ingen använder RSS.
(Källa/Referens: 3)
”Every blog, publisher and
oversharer in your Facebook feed is constantly looking to post things that will take on a life of it’s own and get attention, links, and readers with the least work possible. Wether the content is accurate, important, or helpful doesn’t even register on their list of priorities.”
– Ryan Holiday (”Trust Me, I’m Lying.”)
Clickbait är en metod för spridning som hjälper ”Fake News”. Det finns säkerligen ingen människa som gillar clickbait, men det fungerar.
+FBO1JBHFU FOLÊOEQTZLPMPHJOPN
barns utveckling, har förklarat en teori om hur den mänskliga hjärnan hatar att ha olösta problem. Man blir obekväm.
Därför känns det bra att som ex. klara uppgifter, spela spel, eller läsa klart en bok. De slags rubriker och bilder som kallas clickbait är designade att skapa ett olöst tillstånd i hjärnan. Man får bara en del av storyn och därför är det svårt att inte klicka. Det man får när man gör det tenderar också att vara en besvikelse, eller en lögn.
Clickbait fungerar trots det. Det beror på dopamin, en signalsubstans i hjärnan, som fungerar som belöning. Dopamin utlöses innan du ens har klickat på rubriken. Bara din förväntan, tanken på belöningen, ger belöning. Om chansen att man får det man förväntar sig är liten, blir belöningen större. Clickbait har enligt den här teorin samma effekt på hjärnan som ett lotteri, eller casinospel.
(Källa/Referens: 4 & 5)
8
Bakgrund
Det är svårt att veta om personliga kanaler är pålitliga källor. Under kris är det sällan effektivt att vända sig till mainstream media för att få reda på om de man bryr sig om har klarat sig undan fara. När Bostons maraton 2013 föll offer för ett terroristattentat, delades den viktigaste informationen av privatpersoner. På forum hjälpte människor varandra att se när deras nära hade sprungit klart, vilka som hade skadat sig, eller dött. Media fick sin information från dessa forum.
Problemet i situationen uppstod när det skapades forum för att analysera bilderna med fokus på att hitta förövaren,
eftersom de ansåg att polisen inte jobbade snabbt nog. Det var välment, men det orsakade vilda anklagelser och kastades med namn. Subjektiva åsikter påverkade ”häxjakten”. En helt oskyldig man sågs av dessa civila som
”huvudmisstänkt”. Mainstream media tog den informationen och rapporterade vidare om det. Det visade sig senare att informationen var felaktig.
(Källa/Referens: 6)
”Fake News” är ett så välkänt fenomen att det finns satir på nätet som
efterliknar det, som ”The Onion” eller
”Clickhole”, och förvånansvärt ofta lyckas få människor att tro på deras rubriker, trots att det är grovt överdrivna och skämtsamma påståenden. En annan följd, en positiv sådan, är att det har uppkommit hemsidor där journalister jobbar frivilligt med att kritisera kända nyheter, som ”Snopes.com” och
”Factcheck.org”. De fokuserar dock främst på händelser i Nordamerika.
Medieetik är ett sätt att fundera kring och ta eller utkräva ansvar för innehåll som publiceras i medier. Det är dock frivilligt som källa att arbeta utifrån det systemet, eftersom det inte är lagfäst, och svårt att reglera alla källor. Mainstream media jobbar med medieetik i åtanke.
(Källa/Referens: 7)
Med stor spridning kan vilken lögn som helst bli allmänt accepterad, och det är ett stort problem. Ett exempel på detta kommer från år 1782. Det var presidenten Benjamin Franklin som bluffade ett nyhetsblad där det beskrevs att Nordamerikas urbefolkning,
”indianer”, hade försökt skicka en påse med huvudsvål från USAs soldater till Englands kung som en förfrågan att samarbeta för makten över landet. En lögn orsakade stor ilska hos folket, och förstärkte hatet mot denna folkgrupp, också tron att de inte var pålitliga eller förtjänade en plats i USA.
(Källa/Referens: 8 & 9)
“...Det är inte minst viktigt då vi har en tendens att välja att tro på uppgifter, sanna eller ej, som ligger i linjer med vad vi redan tycker. Inte med vad som är rationellt, bevisat, eller mest troligt. Eller som Skalman säger till Lille Skutt, som skriker i panik att han har läst på internet att Bamse inte längre blir stark av dunderhonung: Har du kontrollerat källan?”
– Susanne Nyström, (”Lyssna på Skalman!”, Eskilstuna Kuriren 27/1-2017.)
9
Idé
Det jag kom fram till att göra är en liknelse som gör problematiken i scenariot så tydligt som möjligt.
+BHIBSWBMUBUUHFOPNHSBGJTLEFTJHO
jämföra ”Fake News” med snabbmat.
Det som motiverar den liknelsen är förhållningssätt. Inom både ”Fake News”
och snabbmat värderas tempo, kvantitet och stundens upplevelse högre än
produktens nytta eller onytta, dvs. dess effekt.
En annan likhet finns i snabbmatens fina studiofoton av produkter. När produkten köps blir det tydligt att det inte alls är en passade representation.
Det tycker jag kan påminna om när man klickar på en missledande rubrik och kommer till en artikel som inte alls handlar om det som förväntas.
Idén är tänkt att påverka genom att skapa medvetenhet. Målet är att liknelsen ska göra sig påmind när människan som tagit del av min artefakt läser en nyhet online nästa gång, och minns att ställa sig kritiskt till det. En förhoppning är att det blir en frågeställare till läsare, skribenter, bloggare, eller ägare av hemsidor.
Liknelsen ska bli ett värdefullt tillägg i en pågående diskussion om källkritik i nyhetsmedia, genom att måla upp en bild av allt som är skadligt med fenomenet jag har undersökt. Det ska vara en uppmaning till att delta i denna diskussion.
Sammanfattningsvis kommer arbetet att måla upp en bild av en snabbmatsrestaurang som säljer ”Fake News”. Detta för att påpeka likheter mellan ”Fake News” och snabbmat, dessutom att poängtera att felaktig information är farlig om man sväljer det som sanning.
10
Process
Först behövde jag få en
tydlig bild av vad som exakt definierar utseendet som skulle användas.
En insamling av logotyper, färger, bilder, reklam och karaktärer fick bygga upp moodboards. Den ena hade som mål att beskriva snabbmat, och den andra var en karta över nyhetskällor online.
Med dessa moodboards sida vid sida, skapade jag en sammanställning av båda, som inkluderade typografi, färg, känsla, former, karaktärer. Det var med den utgångspunkten som jag började skissa.
Försök gjordes att kontakta experter på dessa utseenden, byråer eller designers som arbetat med snabbmatskedjor, marknadsföringschefer eller
huvudkontor på snabbmatskedjor.
Samtliga svarade att de var för upptagna för mig, eller att jag skulle maila
frågorna, så skulle de ”återkomma”.
Frågorna fick jag till slut försöka finna svar på i sällskap med de yrkesverksamma designers jag sökte feedback ifrån under hela min process.
Huvudsakligen försökte jag komma fram till vart tyngden i formgivningen ligger.
Det jag kom fram till är följande:
Fokuset ligger i att framstå som en källa för positiva känslor och upplevelser.
Varma färger står i framkant, i logotyp, till exempel. Om man har ansikten i marknadsföring eller illustrationer, ska de le. Runda former används främst.
Mycket utrymme på förpackningar och liknande lämnas vitt, troligtvis för att det inte ska bli dyrt att producera. Sedan
behövs det också för att balansera ut de klara färgerna. I sociala media fokuserar de på att bilder ska se autentiska ut, medan i TV och annan reklam, är produkterna fotograferade i studio.
Då och då används handskrivna små texter, för att lägga till ett element av mänsklighet. I helhet ska uttrycket kännas vänligt, och det ska vara tydligt att det inte handlar om lyx.
11
Process
12
Process
Efter utseendet, sökte jag mig till att få en tydlig bild av hur dessa företag använder språk för att måla upp en bild BWTJHTKÊMWB+BHMÊTUFPDILPQJFSBEFBMM
text från två stora företags hemsidor och sammanställde en text som jag sedan matade in i en hemsida som räknar ut de mest förekommande ord och fraser.
Utifrån detta skapade jag en moodboard över hur språket i min liknelse ska te sig.
karta:
språk
VANLIGT FÖREKOMMANDE ORD & FRASER
FÖRETAGSNAMNET
VI /HAR VI /ATT VI /VÅR /VÅRA DU /GÄSTER
TILLSAMMANS MED /TILL /GENOM /FÖR /STÄNDIGT SVERIGE /SVERIGES /SVENSKT RESTAURANG /RESTAURANGER /LEVERANTÖRER
NYA /NÖJDA /MEST /STÖRST /FÖRST
KVALITET /KLIMAT /RENLIGHET SKALL /MINSKA /STRÄVA /ÖPPNAR /LANSERAR /PRESENTERAR
Process
1
Rent konceptuellt och utseendemässigt inspirerades jag från början av Sebastian Errazuriz arbete ”Nada de Nada”. Han har designat en förpackning som säljer ingenting.
Det är en kommentar på hur vi köper produkter mest för status, märket, eller ytans skull. Språket på förpackningen, bildspråket, och syftet har inspirerat mig i mitt eget projekt.
(Källa/Referens: 10)
Inspirationen till att fokusera mycket på logotyper kommer från att
observera ”Silencio” av Francis Alÿs.
Det är tydligheten i verket som har motiverat mig att efterlikna sättet som illustrationen bär fram budskap utan ord. Se tydligare vad det hade för effekt på arbetet i delen jag kallar ”Motaktion”
under ”Resultat”.
(Källa/Referens: 11)
Aida Cherehgosha är har inspirerat en annan känsla, som hon själv gillar att uttrycka det, en överdrift.
Som jag tidigare nämnt så söker jag mig efter en tydlighet som definitivt finns i hennes verk. Det är i att hon överdriver så mycket som gör det tydligt, och det har jag inspirerats av. Det var något som Signe Lindgren från Sigmar Metodbyrå också poängterade, att jag borde ”dra det så långt som det går”.
(Källa/Referens: 12)
”Love Is Korea” är ett projekt där en byrå omdesignade Nordkoreas varumärke. Det var när jag blev tipsad om projektet som det blev tydligt för mig vilken slags känsla jag ville uppnå.
Att det skulle vara en helhet, ett slags varumärke. Allt jag har producerat under processen har jag gjort med den här inspirationen i åtanke.
(Källa/Referens: 13)
14
Process
Nada de Nada. Sebastian Errazuriz.
http://cp.ar t.cmu.edu/nada-de-nada-by- sebastian-errazuriz/
Vittne. Aida Cherehgosha.
Aidafotograf.se
Love is korea. Snask.
love-is-korea.com Silencio. Francis Alÿs. Stillbild av:
https://www.youtube.com/
watch?v=pIXhOOWAe40
15
Resultat
Många gånger under projektet ändrades det tänkta slutresultatet, men det
landade till slut i att sammanställa all information jag hade samlat till att skapa en fiktiv restaurang som säljer ”Fake News”.
Under processen fokuserade jag på att utveckla utseendet av vad det skulle bli till slut, alltså en grafisk manual.
Utifrån manualen testade jag olika användningsområden som tillsammans illustrerade en restaurang som fick heta
”Fast News”.
Den delen som jag har valt att kalla artefakt är ett kvitto, eftersom den tydligt påpekar att det finns följder till fenomenet ”Fake News”, vilket var huvudsakligen det jag ville
LPNNVOJDFSB+BHIBSÊWFOQSPEVDFSBU
allt som skulle existera i en restaurang kring kvittot, för att ge kvittot kontext.
(Se längre fram i ”Resultat”.)
16
Resultat
Första delen:
En manual, som förklarar hur allt ser ut, rent grafiskt. Manualen tydliggör typografi, logotyp, färger och grafiska element. I språk och navigering ljuger den, för att symbolisera fenomenet den behandlar.
Logotypen jag har skapat är rund, glad och färgstark. Ikonen ska föreställa ryktesspridning. Vanligt för snabbmat är att marknadsföra med hjälp av leende karaktärer. Därför kan en av figurerna ses som leende. (Se sid. 1.)
Typsnitten är valda baserat på deras snälla utseende, men även deras förmåga att dra till sig uppmärksamhet och ta över en bild i deras uttryck. De är tjocka, runda och tydliga. 4FTJE
2
Resultat
Andra delen:
En flyer, där jag visar upp språket som används i detta kontext, och illustrerar en tydlig bild av fenomenets karaktär.
Flyern uttrycker värderingarna som den fiktiva restaurangen har, eller inte har.
Det viktiga med flyern är alltså den säljande texten inuti.
9 +1: & : 50: ,.01:+ : .)01:01,11.:.: ,/ *&'!* :4:!* +.)1!+*: *+):11: ,.01.&:01 / +17- .:+ :&* :*..1!4:9' 1:.:11:)!*0&:* ' *:!** 9:0+):31)*.:49/: 01 .0:4.' 0!' : 01: 50: .:!:0)* :''1! :4. .1:0&* ( .:-.+- * :+ :0&4'' .: , 1:!:' 4 / ..: 6&1:4 : 3:0+): 01: ,/4*1.: ! :
!:4!"#:+&09:*)*: :0+): ,.: 11:),$'! 1:!** 9('00&-.*:9.:*01'' :.: :) 01:*,$ :!:.*0 *: : 9.: 1'1:- .:4! 5: 11:.+'! 1:*711:011:11: : 3''1: +&30: 7 * 1:.3*1:
!:$+.: 9.1: ,.:11:0& .01'': *:4.' : 019 * :4: 11: ,.4!..* :!* +/)1!+*0,4 . ', :01: 50:01.4.: 1 .:11: 4! 1:'*0 .:*711: .):+ : /*0',0:)!00 ,.019* : 11: ,.0: ,.:11:,&:)* *:!'0&:0+):!:0!*:13.: /:3-- +4:1!'':0-.! *!* :4:!* +/)1!+*:9:0)1(! :&*' .:18& .:4!: *:0&:019.:0& / :$3:01,.. :-+.1!+* .: 01+:11. :* +.)1!+*:3--&+): ,.:11: '0:+ :46:
% # % % " % % $ % % " % % % % % % % % % % % % % % % % " %
4*1!1 1:+ :1 )-+:.: :4!&1! 01 :!* / ! *0 .*:!:49.: !'+0+ !:4!:0 .:''1! :1!'':11: 3: .:*9 +1:11:011:1* .*:!: 1: !**0:!* *:***:&'':0+):0*--.:3--:)!*01:'!'':.7&2 :'!&:0*1:0+): 01: 50:
', 1:4!:-.+ 3 ..:.:&+*01*1:+ :* ',01:01: 50:3*!&:. -1:4:!* +.)1!+*: 019.:4: *:'* *!* :4:.7&1 *: .3* ',0:*&' (0 .:. &'):+ : '0&: &1:9/:' 4 .*1,/ .:.:*+*7):&''+.: ,.:11: :1!''&:),$'! 1 .:1!'': *:04 *0&:)/&* 0 ,.!* 0!* :301/!*:
!/:01+'1:,4 .: 3.:.:4!:.:-9:11: * :) :!:1. * /:0+): ,.: 0,&:'11. :+ :.+'! . : ,.:49/: 01 .:0+):'!&!1:+ :) ) 0:*10!:.: *:01.: ':4:*.!* 0!.& '*: +0:+00:09: 3:0+): 01:&*:0 : .): )+1: *:01.:)* :0-*** :!** 9:
9/:-.+ 3&1!+*:/: .1 8''1: + !0: ,.: !*: %/*:!001 : 3:11:.:07* *:4:'!&!1:0&-.: *:1!'( ,/0 ':4: +-)!* : ,.4*1*!* *:4:11: 9:'0: *: +.1011*!* :-9:.3.!& *:.:1!''.&(! 1: ,.:11:011: !*: $.*:!:0-!**:
0031+): *+):11: ,.'!1: ! :-9: 01: 50:+ :!* +.)1!+* *:4!:0 .4 ..:0'!-- .: 3:1*&: 1 .:0.0&!'1:)7& 1:. *:'!.:)!* . :1.9&! :+ :0)1! ! 1:)!* . :*01.* * :
% % % % % % " % % % % ! "% "% % " % % % % # % % % % " % %
2
Resultat
Tredje delen:
Menyer, där kända ”Fake News” nämns, för att ge perspektiv på hur ofta det förekommer och hur länge fenomenet verkligen har existerat.
VIRALT PER 100 G
META INSTRUCTIONSSPECIAL
FAST NEWS
MENY MAJ 2017
KLASSIKER
QTY SPECIAL
INSTRUCTIONS
KONSPIRATION
QTY SPECIAL
INSTRUCTIONS
MISS
QTY SPECIAL
INSTRUCTIONS
PRISVÄRT
QTY SPECIAL
INSTRUCTIONS
VIRALT
QTY SPECIAL
INSTRUCTIONS
HETS
QTY SPECIAL
INSTRUCTIONS
BLUFF
QTY SPECIAL
INSTRUCTIONS
QTY
Ben Franklin’s Original JätteCardiff Special C.P. Med Zooflykt Sol- Och Månmål, NY Style
Elvismål Maya Special Dubbla Milleniummålet Bigfoot Original
Saturday Night Fever
J. Cooke Special W. Duranty Special S. Glass Special J. Blair Special B. Williams Special
KONYmål Balloon Boy Special SaveJoycemål Plastris
Moskémål Pizzagatemål Boston Bomben Zimmerman’s 911 Rathergatemål
Swiss Spaghetti Tree Nylonstumpan Original Fox Sisters Special Batboymål
FakeNewsOmFakeNewsmål Dubbel Clickbait
META
KLASSIKER PER 100 G
KONSPIRATION
MISS
PRISVÄRT
HETS
BLUFF
INNEHÅLL
PER 100 G
PER 100 G
PER 100 G
PER 100 G
PER 100 G
PER 100 G
Meal Of The Worlds
girighet 20g
missförstånd 2g
lögn 76g
tanklöshet 2g
sanning 0g
ilska 0g
humor 19g
fantasi 72g
förnekelse 6g
överanalys 3g
misstag 100g
skada 0g
girighet 80g
Tanklöshet 20g
Sanning 0g
girighet 20g
rykten/skvaller 18g
humor 2g
tempo 60g
hat 86g
förhastande 2g
politik 500g
rykten 10g
häxjakt 2g
humor 100g
sanning 0g
innehåll 0g
SPECIALS FAST NEWS
MÅN
TIS
ONS
BATBOYMÅL
Något att sätta huggtänderna i! Vi lovar en spännande resa där du får reda på om den om- talade hybriden mellan människa och fladdermus existerar på riktigt. Det går kanske även att köpa till tidigare osedda GIFs där han gosar med en hund! Gulligt!
BEN FRANKLIN’S
Ben Franklin’s Original är hårresande. En klassiker! Vad hittade den här presidenten på som orsakade ofantligt hat riktat mot en viss människogrupp? Var det ett misstag? Brydde han sig att det blev fel? Du kommer att slå dig över pannan om du köper BFO.
PIZZAGATEMÅL
Pizzan är äventyrad! Här tros det att man serverar pedofilringar istället för lökringar. Vad händer sen? Och vart befinner sig den saknade källaren egentligen? Chocken kommer ta tag i dig likt ett pistolskott!
MENY
FAST NEWS
Klassiker
Ben Franklin’s Original...0kr JätteCardiff Special...0kr C.P. Med Zooflykt...0kr Sol- Och Månmål, NY Style...0kr
Konspiration
Elvismål...0kr Maya Special... . ...0kr Dubbla Milleniummålet...0kr Bigfoot Original...0kr
Miss
Saturday Night Fever...0kr Meal Of The Worlds... . ...0kr
Prisvärt
J. Cooke Special...0kr W. Duranty Special...0kr S. Glass Special...0kr J. Blair Special...0kr B. Williams Special...0kr
Viralt
KONYmål...0kr Balloon Boy Special...0kr SaveJoycemål...0kr Plastris...0kr
Hets
Moskémål...0kr Pizzagatemål... . ...0kr Rathergatemål...0kr Boston Bomben...0kr Zimmerman’s 911...0kr
Bluff
Swiss Spaghetti Tree...0kr Nylonstrumpan Original...0kr Fox Sisters Special...0kr Batboymål...0kr
Meta
FakeNewsOmFakeNewsmål...0kr Dubbel Clickbait...0kr
2
Resultat
Fjärde delen:
Förpackningar, som genom att vara tomma, symboliserar hur ”Fake News”
saknar värdefull information.
Resultat
Huvuddelen:
Ett kvitto, som symboliserar att ”Fake News” har riktiga konsekvenser. Allt i designen efterliknar ett riktigt kvitto som jag själv förskaffade mig på en restaurang. I texten på kvittot belyses en specifik händelse och de konsekvenser som följde.
Händelsen som exemplifieras kallas
”Pizzagate” och utspelades under presidentvalet i USA 2016. En vanlig pizzeria anklagades för att vara ett gömställe för pedofili, vilket ledde till hot och till slut en skottlossning.
(Källa/Referens: 14)
Resultat
3159
FAST NEWS SV 92838588 Org nr: $$$
ÄTA HÄR FAST NEWS EXPRESS
Notanummer 3159 2017-05-24 23:59
1 Pizzagatemål 0.00
1
71 Smält mordhot 0.00
Förstörda liv 0.00
Auth#: 39475 0.00
Netto 6 personlig information
Moms 12% 0.00
Subtotal 6 personlig information
Politikmacka 0.00
Stor skottlossning 0.00
Ilska Original 0.00
TERM. ID: 5138008/344889 BUTIKSNR: 707
*********
Personlig kod
AID: A0000000003339 TVR: 00800007000 TSI: 707 REF: 77345 IB1
RESP: 00
Gästens kvitto
3
Resultat
Ur syfte för presentation och tydlig illustration, monterades kvittot för att visa att just den delen är viktigast.
De andra delarna fick ta plats i en liten modell av en restaurang. På så vis blir det inte överväldigande, och den visuella berättelsen blir tydligare. Det är en plats, ett sammanhang, en helhet. Modellen är startpunkten, rummet, det kontext, som gör det möjligt för kvittot att existera.
Hela sammanhanget är ett
förkroppsligande av ”Fake News”.
3
Resultat
3
Resultat
Slutligen skapades ”Motaktion”. Det är ett märke som vid användning symboliserar att användaren jobbar för medvetenhet om, och stöttar, källkritik.
Syftet var att förse mottagaren av arbetet med ett verktyg att reagera, att göra något. Dvs, vad jag vill att följden av arbetet ska vara. Den här delen har som funktion att fylla ut rollen som hjälte i projektets storytelling.
Det skapar också utrymme för vidareutveckling av projektet i
GSBNUJEFO+BHGÚSLMBSBSEFUUBVUGÚSMJHBSF
i ”Reflektioner”. Den röda färgen som används är tagen från en av de färger som används i det grafiska uttrycket för ”Fast News”. Varför just rött valdes är för att det vanligtvis används för att varna och fånga uppmärksamhet.
MOTAKTION.
MOTAKTION är ett märke. Fritt att användas på bilder, profiler, online, på papper, var som helst. Märket står för medvetenhet. Alltså att:
- det är viktigt att granska information.
- det är viktigt att ta ansvar för spridningen av felaktig information - det är viktigt att föra talan, och reda ut missförstånd.
Detta för att förhindra onödiga konsekvenser, hat och ilska. MOTAKTION är emot impulsiv spridning, för källkritik.
MOTAKTION.
MOTAKTION är ett märke. Fritt att användas på bilder, profiler, online, på papper, var som helst. Märket står för medvetenhet. Alltså att:
- det är viktigt att granska information.
- det är viktigt att ta ansvar för spridningen av felaktig information - det är viktigt att föra talan, och reda ut missförstånd.
Detta för att förhindra onödiga konsekvenser, hat och ilska. MOTAKTION är emot impulsiv spridning, för källkritik.
3
Ref lektioner
Syftet med att ha flera olika delar producerade blev storytelling. Kvittot självt skulle kunna vara tillräckligt, i all enkelhet. Men det finns något tilltalande i berättelser. När Kvittot får ett kontext det härstammar från, bildas ett mer utvecklat berättande.
Den här berättelsen fick tre delar i sammanfattning: kvittot, modellen och märket.
För att effektivt måla upp en övertygande och intressant bild av ämnet, skapades en antagonist, ”Fast News”, och en hjälte, ”Motaktion”.
En kamp mellan gott och ont är en klassisk dynamik inom storytelling, till exempel filmer om superhjältar eller fantasyböcker som ”Sagan om ringen”.
Det hjälper till att göra meningen med arbetet så tydligt som möjligt.
(Källa/Referens: 15, 16, 17, 18 & 19.)
Huvudkaraktären är kvittot. Det jag anser viktigast att ta med sig från arbetet är insikten kring just konsekvenserna.
Om man får kvitto på sitt deltagande, kanske fenomenets effekter blir mer verkligt.
Något jag aktivt har undvikt är skuldbeläggning på specifik individ.
Detta för att det kan upplevas lättare att delta i en diskussion om man inte påstås vara problemet i situationen. I diskussionen om felaktig information online vill jag att både mottagare och avsändare av sådan information ska delta. Därför lägger jag skulden på fenomenet självt, vilket jag ger en identitet. Identiteten upplevs kanske då som en gemensam fiende.
Det finns en tanke bakom att liknelsen handlar om mat. De flesta bryr sig om vad de stoppar i sig, och är medvetna om de negativa konsekvenserna av onyttig mat. Genom att likna ”Fake News” med mat, påpekar arbetet att information kan vara onyttigt. Det påstår att information är något du lagrar i minnet, i hjärnan, i kroppen. Informationen är byggstenarna som bildar din syn på livet, och det blir en metafor som förhoppningsvis påminner om att tänka efter om vilken information du väljer att lita på.
Ett mål jag hade var att min artefakt skulle upplevas som humoristisk, därför att det uppmanar en mer positiv respons och gör innehållet lättare att ta in och dela med sig. Exempel på vad jag menar, humor som gör seriösa ämnen lättare att tala om, är program som ”Last 8FFL5POJHIUXJUI+PIO0MJWFSw FMMFS
”The Colbert Report”. Genom humorn öppnas en dialog om ämnet.
(Källa/Referens: 20 & 21)
I framtiden vill jag sprida min artefakt online och se hur reaktionerna på det kan se ut. En möjlig vidareutveckling är att skapa fler kvitton baserade på verkliga händelser. Främst finns det en tanke till att bygga på ”Motaktion” och göra det till ett mer innehållsrikt märke som på olika vis kan mer aktivt påverka medvetenheten kring källkritik. Då alltså som en positiv kraft, ge upphov till vidare diskussion. Det skulle kunna utvecklas till en riktig rörelse, till och med. ”Fast News” är utgångspunkten för något som kan bli en lång visuell berättelse.
3
Referenslista
1. Fake News. (2017, 12 maj). I Wikipedia. Hämtad 2017-02- 24, från https://en.wikipedia.org/wiki/Fake_news
2. Yellow journalism. (2017, 2 maj). I Wikipedia. Hämtad 2017-02-24, från https://en.wikipedia.org/wiki/Yellow_
journalism
3. Holiday, R. (2012). Trust Me, I’m Lying: the tactics and confessions of a media manipulator (första upplaga). London:
Penguin Books.
4. Kibler, J. /Springer US. (2011). Cognitive Disequilibrium.
Hämtad 2017-05-06 från http://link.springer.com/
referenceworkentry/10.1007%2F978-0-387-79061-9_598 5. Patrick, M. R. [The Game Theorists]. (2016, 23 december).
Game Theory: The REAL Reason Youtube is Broken. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=6_ZiyhR1DfI
6. Perman, A. (producent/författare), & Barker, G. (regissör/
författare). (2015). The Thread [dokumentär]. USA: Lightbox.
Hämtad från https://www.netflix.com/title/80077403
7. Funcke, N. /Utgivarna. (N/A). Medieetik. Hämtad 2017-05- 06 från http://www.utgivarna.se/medieetik
8. Patricios, O. (2017, 12 januari). Fake News, Real
Consequences. Daily Maverick. Hämtad från https://www.
dailymaverick.co.za/opinionista/2017-01-12-fake-news-real- consequences/#.WQ8LA1KHLCA
9. D’Costa, K. (2016, 1 december). Three Historical Examples of ”Fake News” [Blogginlägg]. Hämtad från https://blogs.
scientificamerican.com/anthropology-in-practice/three- historical-examples-of-fake-news/
10. admin /Carnegie Mellon University School of Art. (2015).
Nada de Nada by Sebastian Errazuriz. Hämtad 2017-05- 07 från http://cp.art.cmu.edu/nada-de-nada-by-sebastian- errazuriz/
11. N/A. [Bonnefanten]. (2010, 16 November). Flipbook - Silencio by Francis Alÿs. Hämtad från https://www.youtube.
com/watch?v=pIXhOOWAe40
3
Referenslista
12. Cherehgosha, A. (N/A). Photographer Aida Cherehgosha.
Hämtad 2017-05-07 från http://aidafotograf.se
13. Ostrovskaja, A. /Snask AB. (2016). Love Is Korea. Hämtad 2017-05-12 från http://www.love-is-korea.com
14. Fredriksson, M. (redaktör), Vårdstedt, M. (ansvarig utgivare), Kustfält, A. (inslagsproducent). (2017). Sex, lögner och pizzabeställningar [TV-program]. I C. Tofft (producent), Kobra. Sverige: Sveriges Television AB. /Hämtad från https://
www.svtplay.se/video/12824764/kobra/kobra-sasong-19- sanningen-om-pizzagate?info=visa
15. Storytelling. (2017, 26 april). I Wikipedia. Hämtad 2017- 05-11, från https://en.wikipedia.org/wiki/Storytelling
16. Antagonist (narratologi). (2016, 20 november). I
Wikipedia. Hämtad 2017-05-11, från https://sv.wikipedia.org/
wiki/Antagonist_(narratologi)
17. Hjälte. (2017, 27 april). I Wikipedia. Hämtad 2017-05-11, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjälte
18. Superhjälte. (2017, 25 april). I Wikipedia. Hämtad 2017- 05-11, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Superhjälte
19. Sagan om ringen. (2017, 23 april). I Wikipedia. Hämtad 2017-05-11, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Sagan_om_
ringen
20. Oliver, J. (producent), Carvell, T. (producent), Taylor J.
(producent), Thoday, J. (producent), Stanton, L. (producent),
& Perota, J. (regissör). (2014–). Last Week Tonight with John Oliver [TV-program]. USA: Home Box office.
21. Colbert, S. (producent), Purcell, T. (producent), Stewart, J. (producent), Gasperak, E. (producent), Cummings, P. B.
(regissör), & Hoskinson, J. (regissör). (2005–2015). The Colbert Report [TV-program]. USA: Comedy Central, Busboy Productions, Hello Doggie, Spartina Productions.
referenceworkentry/10.1007%2F978-0-387-79061-9_598
