Att veta Gudarnas hemlighet: En sårbarhetsanalys av omständigheterna kring stormen Gudrun med pressure and release modellen

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper

Cecilia Fransson

Att veta Gudarnas hemlighet

- En sårbarhetsanalys av omständigheterna kring stormen Gudrun med pressure and release

modellen

To know the secrets of the Gods

- A vulnerability analysis of the circumstances regarding the storm Gudrun with the Pressure And Release Model

Magisteruppsats Samhällelig Riskhantering

Datum/Termin: 12-06-06

Handledare: Magnus Johansson Examinator: Ragnar Andersson

2

F

Att veta Gudarnas hemlighet.

Är försöket att finna svaret på varför ett samhälle är sårbart i samband med naturkatastrofer det samma som att försöka veta Gudarnas hemlighet? Kan det vara lika stort, mäktigt och mystiskt? Oavsett så har den här studien gjorts för att försöka finna samhällets sårbarheter i samband med stormen Gudrun. Gudrun som betyder den som vet Gudarnas hemlighet.

Cecilia Fransson

Karlstad Universitet 2012

S

Begreppet sårbarhet innebär kapaciteten eller känsligheten att bli skadad. Sårbarhet karakteriseras av en eller fler av följande termer; ett systems känslighet för exponering av chock, stress eller störningar, systemets tillstånd i förhållande till ett tröskelvärde för skador, och systemets förmåga att anpassa sig till ändrade förhållanden. Sårbarhet i den här studien syftar på känsligheten för omständigheter som leder till att en hållbar försörjning inte kan upprätthållas och att det finns en oförmåga att stå emot och hantera en påfrestning. Valet av att göra en studie om detta område är baserat på att åtgärder behöver sättas in för att mildra de sårbara aspekterna i samhället, i detta avseende i samband med stormar. För effektiva åtgärder behövs det analyser av samhällets sårbarheter för klimatförändringar eller naturhändelser.

Syftet med studien är att redogöra för sårbarheten på samhälls- och hushållsnivå i samband med stormar, i detta fall stormen Gudrun. Målet med studien är den ska kunna användas som underlag för jämförelse med andra efterkommande stormar och som underlag till förebyggande åtgärder. Metoden som används i den här studien är pressure and release modellen (PAR- modellen) som är en förklarande modell för sårbarhet som involverar globala grundorsaker, regional tryck och lokala sårbara förhållanden. Resultaten är att grundorsakerna är skogspolitiken, den ekonomiska och politiska makten samt urbanisering, de dynamiska trycken är brister i krishanteringsarbetet och befolkningstryck i städer, och de osäkra förhållandena är landsbygden i närheten av skog, brist på resurser och kunskaper samt utsatta el- och telefonnät.

Nyckelord: sårbarhet, stormen Gudrun, Pressure and release modellen (PAR- modellen)

A

The concept of vulnerability is the capacity or the sensitivity to become damaged.

Vulnerability are characterized by one or more of the following terms; a system´s sensitivity to exposure to shock, stress or interference, the state of the system in relations to a threshold of damages, and the system´s ability to adapt to the changing circumstances. Vulnerability in this study is referring to the sensitivity of the circumstances that lead to sustainable livelihood that can´t be maintain and that there is an inability to cope with and manage stress. The choice of making a study in this area is based on that action needs to be taken to moderate the vulnerable aspects of society, in this respect in relations to storms. Analyzes of the social vulnerability to climate change or natural events is needed for effective actions. The purpose of this study is to report on the vulnerability of the community- and household levels in relations with storms, in this case the storm Gudrun. The objective of this study is that it can be used as a basis for comparison with subsequent storms and also as a basis for preventive measures. The method used in this study is Pressure and Release Model (PAR) model ant it works like an explanatory model for the vulnerability involving the root causes of global, regional pressures and local vulnerable conditions. The results are that the root causes are forest policy, economic and political power and urbanization; the dynamic pressures are deficiencies in crisis management activities and population pressure in cities and the unsafe conditions are the countryside surrounded by forest, lack of resources and knowledge, and vulnerable electricity- and telephone networks.

Keywords: vulnerability, the storm Gudrun, Pressure and Release model (PAR- model)

I

Bakgrund ... 7

Sårbarhet ... 7

Teori Pressure And Release Modellen (PAR- Modellen) ... 9

Tidigare Forskning Och Övergripande Forskningsfråga... 10

Syfte Och Frågeställningar ... 10

Avgränsningar ... 11

Metod Och Material ... 12

Pressure And Release modellen (Par- Modellen) ... 12

Fara/Naturhändelse Och Katastrof ... 13

Grundorsaker ... 13

Dynamiska tryck ... 14

Osäkra förhållanden ... 14

Material Och Materialkritik ... 15

Resultat Från PAR- Analysen ... 16

Fara/Naturhändelse Och Katastrof ... 16

Stormen Gudrun ... 16

Katastrof ... 17

Kostnader ... 20

Personskador Och Dödsfall ... 22

Grundorsaker ... 23

Makt Och Politiska System I Sverige ... 23

Lagar ... 23

Sveriges Samhällsstruktur ... 24

Ekonomiska System Och Resurser I Samband Med Gudrun ... 25

Slutsatser ... 26

Dynamiska Tryck ... 27

Lokala Institutioner, Kompetenser Och Lokala Investeringar ... 27

Slutsatser ... 31

6

Osäkra Förhållanden ... 32

Farliga Lokaliseringar, Oskyddade Byggnader Och Oskyddade Infrastrukturer ... 32

Riskgrupper Och Försörjningar I Risk ... 34

Katastrofberedskap, Utbildning, Kompetens Och Lokala Investeringar ... 37

Endemiska Sjukdomar ... 53

Slutsatser ... 53

Diskussion ... 55

Grundorsaker ... 55

Dynamiska Tryck ... 56

Osäkra Förhållanden ... 57

Metodkritik ... 58

Förslag På Fortsatt Forskning ... 58

Källor ... 60

Bilaga 1 ... 63

7

B

S

Begreppet sårbarhet innebär kapaciteten eller känsligheten att bli skadad, eller i andra ord, den graden av skador ett område troligtvis kan utsättas för på grund av en fara (Füssel, 2007;

Adger, 2006; Luers, 2005; Wisner, Blaikie, Cannon & Davis, 2004). Sårbarhet karakteriseras av en eller fler av följande termer; ett systems (människor eller platser) känslighet för exponering av chock, stress eller störningar, systemets tillstånd i förhållande till ett tröskelvärde för skador, och systemets förmåga att anpassa sig till ändrade förhållanden (Adger, 2006; Luers, 2005; Wisner et al, 2004). Termerna chock, stress och störningar används ofta för att relatera till externa (utanför systemet) krafter som potentiellt kan skapa en negativ inverkan på systemet (Luers, 2005). En kraft anses vara extern om dess förekomst befinner sig utanför kraften av systemet som analyseras som individen eller hushållet (Luers, 2005). De här krafterna inkluderar fenomen som klimatvariationer, klimatförändringar och naturhändelser som översvämningar och stormar (Luers, 2005). Exponering är hur och i vilken grad ett system upplever stress på grund av miljö och/eller socio- politik, och karaktärerna av dessa är deras omfattning, frekvens, varaktighet och utbredningen av faran.

Känslighet är i vilken grad ett system ändras eller påverkas av störningar (Füssel, 2007).

Sårbarhet är resultat av processer som människor engagerar sig i och som människor nästan alltid kan förhindra eller reducera genom att inrikta bland annat åtgärder mot någon grupp av sårbarhetsfaktorer som är påverkningsbara (Füssel, 2007; Adger, 2006). Sårbarhet i den här studien syftar på känsligheten för omständigheter som leder till att en hållbar försörjning inte kan upprätthållas och att det finns en oförmåga att stå emot och hantera en påfrestning, både för samhället och för individerna (Guldåker, 2009; Adger, 2006). Mer eller mindre uppstår sårbarheten för försörjningsmöjligheter i samband med stress eller chock när inkomsterna och/eller förmögenheterna är otillräcklig, detta gäller både för hela samhället och för individerna (Adger, 2006). Definitionen av en hållbar försörjning är en individs eller hushålls välfärd samt samhällets välfärd och omfattar kapaciteten, tillgångarna och aktiviteterna som leder till välbefinnande (Adger, 2006). Vissa grupper av människor och delar av samhället är mer benägna att utsättas för skador, förluster och lidande i samband med katastrofer, och variationerna av effekterna kan förklaras med nyckelvariablerna klass, sysselsättning, kast, etnicitet, kön, handikapp och hälsotillstånd, ålder, immigrationsstatus samt utformningen och omfattningen av sociala nätverk (Wisner et al, 2004).

8

Sveriges klimatscenarier över de kommande 100 åren visar att extrema väder, som stormar, kommer att öka, och i nuläget orsakar extrema väder stora skador (SOU, 2007). Ett anpassat samhälle till de förväntade nya förutsättningarna kan minska skadeverkningarna, men i andra situationer kan det vara bättre att vänta och ta hand om skadorna när de uppkommer (SOU, 2007). Men för att antingen anpassa samhället eller vänta bör det finnas dokumentation över vilka delar av samhället som är sårbara och på vilket sätt (SOU, 2007).

Forskare inom forskningstraditionen om naturkatastrofer har visat att mer eller mindre alla typer av naturkatastrofer och omvälvningar inom det sociala och politiska har väldigt olika effekter på olika grupper inom samhället (Adger, 2006). Grunderna för den här forskningstraditionen är de fysikaliska elementen av exponeringen, sannolikheten och konsekvenserna av faror, både naturliga och onaturliga (Adger, 2006). De olika effekterna på de olika grupperna beror bland annat på var populationerna är bosatta, hur de använder sig av naturliga resurser och vilka resurser de har att hantera (Adger, 2006). På hushållsnivå är det en katastrof när det sker en störning i den ekonomiska och mänskliga utvecklingen (när boskap, skörd, hem och redskap förstörs) och på nationell nivå är det en katastrof när vägar, broar, sjukhus, skolor och andra faciliteter skadas eller förstörs (Wisner et al, 2004).

Naturkatastrofer sker inte bara på grund av naturhändelser utan även på grund av sociala, ekonomiska och politiska miljöer då de här miljöerna strukturerar samhällets olika gruppers leverne och livsförhållanden (Wisner et al, 2004). När en katastrof sker kan det vara lätt att se kopplingar mellan naturhändelsen och dödsfall och skador på egendomar, men det finns även sociala faktorer inblandade som kan bidra till människors sårbarhet och grundorsakerna till dessa kan spåras lång tillbaka i tiden (Wisner et al, 2004). Det finns aspekter inom politiken och ekonomin som inte är lika uppenbara så som vilka tillgångar, inkomster och tillgång till andra resurser (kunskap, information) som är fördelade mellan olika sociala grupper, samt diskriminering som förekommer när välfärd och social trygghet fördelas (Wisner et al, 2004).

De här aspekterna kopplar analyser av naturakatastrofer till ett bredare mönster i samhället (Wisner et al, 2004).

År 2005 den 8e till den 9e januari drabbades de södra och mellersta delarna av Småland och Halland, de sydliga delarna av Västergötland samt de norra delarna av Skåne och Blekinge, av stormen Gudrun och den här stormen hade förödande effekter på områdena (Gustavsson, Albertsson & Kolessar, 2009; SMHI, 2005).

9

Stormen Gudrun hade störst påverkan på skogarna och rev ner cirka 75 miljoner m³ (cirka 250 miljoner träd) (Wirtén, 2006; SMHI, 2005). Den skog som stormfälldes motsvarade en samlad årsavverkning för hela landet, dock blev kvaliteten lägre på virket i och med att det var mestadels rötskadade träd som fälldes (Wirtén, 2006; SMHI, 2005).

Den stormfällda skogen bidrog till att vägar blockerades, kraftledningar revs ner och förstördes vilket ledde till att hushåll och organisationer blev utan el och telefonförbindelse, fastigheter förstördes och gjorde institutioner, som ansvarar för infrastrukturen, till stor del oförmögna att agera (Johannisson & Olaison, 2007). Stormen bidrog även till förändrade vattennivåer vilket medförde betydande skador på bryggor, hamndepåer och fastigheter, samt omformade många stränder (SMHI, 2005).

Skadorna på grund av Gudrun var i särklass de största som drabbat Sveriges infrastruktur någonsin (Johannisson & Olaison, 2007). Offentliga institutioner och andra formella organisationer hade inte resurserna eller krafterna för att kunna hantera krisen som Gudrun bidrog med, speciellt inte på landsbygden där många av de boende blev avskärmade på grund av nerblåsta träd samtidigt som de var utan el och telefonförbindelse (Johannisson & Olaison, 2007). På grund av detta tog i stället privata organisationer, kommuner och individer engagerade i orten initiativ för att hantera krisen (Johannisson & Olaison, 2007). Det är just sådana här förödande händelser som utlöser och tvingar alla att ta egna initiativ för att hantera den lokala situationen här och nu, från formella ledare som sätter igång befintliga rutiner eller som etablerar nya i sina organisationer, till medborgarinitiativ på gräsrotsnivå (Johannisson &

Olaison, 2007).

T

P

A

R

M

(PAR- M

)

Enligt Wisner et al (2004) är det vid analyser av sårbarhet viktigt att analysera hur sårbart området eller människorna är i det vardagliga livet, inte bara hur sårbara de är i samband med naturkatastrofer. Detta för att i ett bredare perspektiv kunna förebygga konsekvenserna i samband med katastrofer samt ha en bra och välfungerande katastrofhantering (Wisner et al, 2004). De sociala och naturliga aspekterna kan inte separeras om man som analyserare vill förstå naturkatastrofer och göra något för att förhindra eller mildra dem (Wisner et al, 2004).

Sårbarhet betecknar förhållandet mellan graden av faran och skadegraden (Füssel, 2007;

Wisner et al, 2004). Om man använder sig av ett ramverk för fara förutsätts det att farliga händelser är ovanliga i systemet, samt att faran är känd och stationär (Füssel, 2007). Pressure

10

and release modellen (PAR- modellen) utgår från ett ramverk för risker och fara och definierar risk som en produkt av fara och sårbarhet (Füssel, 2007; Wisner et al, 2004). Enligt Wisner et al (2004) är idén med PAR- modellen att kopplingarna som länkar effekten av en fara för människorna med ett antal sociala faktorer och processer som genererar sårbarhet ska spåras för att kunna förklara katastrofer. Förklaringen av sårbarhet består av tre kopplingar som länkar katastrofen och processer som är lokaliserade på nivåer där människorna är påverkade av en katastrof och de tre kopplingarna är grundorsaker, dynamiska tryck och osäkra förhållanden (Füssel, 2007; Wisner et al, 2004). Enligt Wisner et al (2004) har de flesta av grundorsakerna uppkommit i en avlägsen tid och grundorsakerna hänger ihop med varandra i en uppsättning av omfattande och allmänna processer inom ett samhälle och världsekonomin. De viktigaste grundorsakerna till sårbarhet är ekonomi, demografi och politiska processer då dessa har effekter på fördelningen och distributionen av resurser inom olika grupper av människor (Wisner et al, 2004). Wisner et al (2004) beskriver dynamiska tryck som processer och aktiviteter som ”översätter” effekterna av grundorsakerna, i både tid och rum, in i osäkra förhållanden (Wisner et al, 2004). Wisner et als (2004) definition av osäkra förhållanden i samband med PAR-modellen är de specifika formerna som sårbarheten kan visa sig i en population över tid och rum i samband med en fara. Osäkra förhållanden kan vara när människor tvingas bo på riskfyllda platser, att de inte har råd med säkra byggnader, att det saknas effektiv skydd av staten eller att de har minimalt med mat eller andra resurser samt att de måste engagera sig i farliga försörjningsmöjligheter (Wisner et al, 2004). Om det krävs förändringar inom de sociala och ekonomiska aspekterna för att mildra sårbarheten innebär detta oftast att makten i samhället måste förändras (Wisner et al, 2004).

T

F

O

Ö

F

Enligt Adger (2006) är sårbarhet en dynamisk företeelse som ofta återfinns i ett kontinuerligt tillstånd av förändring i både de biofysikaliska och sociala processerna som formar de lokala förhållandena och möjligheten att hantera dessa företeelser (Adger, 2006). Därav bör mätningar av sårbarhet reflektera även de sociala processerna, så väl som materialutfall inom ett system som verkar vara komplicerat och innehålla många kopplingar som är svåra att definiera och sätta fingret på (Adger, 2006). På grund av detta är det inte lätt att mäta sårbarhet i ett enda mått och är inte lätt att kvantifieras (Adger, 2006).

S

O

F

11

Valet av att göra en studie om detta område är baserat på att åtgärder behöver sättas in för att mildra de sårbara aspekterna i samhället, i detta avseende i samband med stormar. För effektiva åtgärder behövs det analyser av samhällets sårbarheter för klimatförändringar eller naturhändelser. Intresse borde finnas hos alla aktörer och inblandade att ta reda på mer specifikt hur ett samhälle är sårbart, även på individ- och hushållsnivå, i samband med stormar. Detta för att kunna förebereda sig bättre, då alla förebereder sig på olika sätt, och för att kunna komma ut med bra beredskapsinformation. Målet med studien är den ska kunna användas som ett underlag av olika aktörer och andra intressenter för jämförelse med andra efterkommande stormar och som underlag till förebyggande åtgärder. Syftet med den här studien är att utreda vilka sårbarhetsaspekterna kan vara i samband med stormar, med utgångspunkten stormen Gudrun.

Följande frågeställningar används för att uppnå syftet:

Vilka bidragande grundorsaker kan leda till att vissa samhällen och hushåll blir sårbara i samband med stormar?

Vilka dynamiska tryck kan leda till att vissa samhällen och hushåll blir sårbara i samband med stormar?

Vilka osäkra förhållanden kan leda till att vissa samhällen och hushåll blir sårbara i samband med stormar?

A

För den här studien har valet varit att analysera omständigheterna kring Gudrun, detta för att det var den största och första stormen under 2000- talet. De områden som ska analyseras i den här studien är de södra delarna av Sverige, Götaland och Svealand, som drabbades av stormen Gudrun år 2005. Dock kommer det inte ligga någon större fokus på områdena, utan vissa delar utav studien kommer vara generella och inkludera alla drabbade områden. En viss tidsavgränsning kommer göras till år 2004 och 2005 i och med att stormen Gudrun härjade år 2005 samt att vissa händelser och beslut inom samhällsstrukturen, ekonomistrukturen och politikstrukturen skedde år 2004.

M

O

M

För att uppnå studiens syfte kommer en litteraturstudie göras. Litteraturer kommer att samlas in genom systematiska sökningar, som är valda med hänsyn till studien, som sedan systematiskt granskas för att finna om de är relevanta eller inte för studien. Den systematiska granskningen utgörs av genomläsning av sammanfattningar och nyckelord, och om dessa verkar relevanta läses litteraturerna igenom. När fastställandet av vilka litteraturer som ska användas är klart kommer sårbarhetsanalysen pressure and release modellen (PAR- modellen) användas som analysverktyg för att finna svaren på syftet och frågeställningarna i denna studie.

Till varje del av PAR- modellen finns det ett antal nyckelord, som presenteras kursiverade i kommande avsnitt, och med dem som grund kommer frågor ställas (se bilaga 1). De här frågorna kommer ställas för att lättare kunna hitta delarna i de utvalda litteraturerna som kan härledas till grundorsakerna, de dynamiska trycken och de osäkra förhållandena. Svaren på de här frågorna kommer användas till resultaten i den här studien.

P

A

R

(P

- M

)

Metoden som kommer användas för sårbarhetsanalysen är PAR- modellen och följande bok;

At Risk – natural hazards, people´s vulnerability and disasters (Wisner et al, 2004), kommer att användas som riktlinje för hur modellen ska byggas upp och användas. För att kunna förstå riskerna i särskilda risksituationer i form av sårbarhetsanalys används pressure and release modellen (PAR- modellen). PAR- modellen är ett verktyg som visar hur katastrofer inträffar när effekterna av naturhändelser påverkar sårbara människor (Wisner et al, 2004). Sårbarheten har rötter i sociala processer och underliggande orsaker som kan härstamma från händelser långt bak i tiden (Wisner et al, 2004).

13

FARA/NATURHÄNDELSE OCH KATASTROF

I PAR- modellen finns aspekterna fara/naturhändelse och katastrof. I detta sammanhang är det givet vad som är faran/naturhändelsen och detta kommer presenteras närmre under resultaten.

Under aspekten katastrof ska konsekvenserna av faran/naturhändelsen beskrivas; antal döda, förluster, förstörelse och annan destruktiv påverkan/ inverkan på de drabbade områdena.

Fakta om konsekvenserna fås av genomsökning i litteraturerna som har valts ut till den här studien.

GRUNDORSAKER

Enligt Wisner et al (2004) har de flesta av grundorsakerna uppkommit i en avlägsen tid och grundorsakerna hänger ihop med varandra i en uppsättning av omfattande och allmänna processer inom ett samhälle och världsekonomin. Grundorsakerna kan vara avlägsna på tre vis; rumsligt avlägsna, tidsmässigt avlägsna och avlägsna i den bemärkelsen att vara djupt förbunden med kulturella antaganden, ideologier, övertygelser och sociala relationer (Wisner et al, 2004). De viktigaste grundorsakerna till sårbarhet är ekonomi, demografi och politiska processer då dessa har effekter på fördelningen och distributionen av resurser inom olika grupper av människor (Wisner et al, 2004). Wisner et al (2004) menar att grundorsakerna även fungerar som funktioner inom ekonomiska, sociala och politiska strukturer, men även som juridiska definitioner och verkställande av rättigheter, genusrelationer och andra delar av den ideologiska ordningen. Grundorsakerna är kopplade till funktioner (eller i vissa fall

Grund - orsaker

Dynamiska tryck

Osäkra

förhållanden Katastrof Fara/

Naturhändelse

FIGUR 1 PRESSURE AND RELEASE- MODELLEN (WISNER ET AL, 2004). WISNER ET ALS (2004) GRUNDIDÉ MED PAR- MODELLEN ÄR ATT KATASTROFEN ÄR I MITTEN MELLAN TVÅ MOTPOLER; DE PROCESSER SOM BIDRAR TILL SÅRBARHET (GRUNDORSAKER, DYNAMISKA TRYCK OCH OSÄKRA FÖRHÅLLANDEN) PÅ ENA SIDAN OCH SJÄLVA NATURHÄNDELSEN (FARA/ NATURHÄNDELSE) PÅ ANDRA SIDAN. FIGUREN VISAR HUR TRYCKET ÖKAR PÅ DE SÅRBARA MÄNNISKORNA FRÅN BÅDA HÅLLEN VILKET LEDER TILL KATASTROFEN (WISNER ET AL, 2004).

FRISÄTTNINGSTANKEN (RELEASE) MED MODELLEN ÄR INFÖRLIVAD FÖR ATT MAN SKA KUNNA FÖRESTÄLLA SIG EN MINSKNING AV KATASTROFER, OCH FÖR ATT LÄTTA PÅ TRYCKET BEHÖVER SÅRBARHETEN MINSKA (WISNER ET AL, 2004).

14

dysfunktionerna) inom staten och vilken typ av kontroll som utövas av polisen och militären (Wisner et al, 2004). Grundorsakerna reflekterar utövning av makt och distributionen av makt i ett samhälle och för de som har politisk och ekonomisk makt är de människor som har marginell ekonomi, eller som bor i en avgränsande miljö av stor betydelse (Wisner et al, 2004).

Sammanfattningsvis är grundorsaker begränsade tillgångar till makt, struktur och resurser, och ideologierna är politiska system och ekonomiska system (Wisner et al, 2004).

DYNAMISKA TRYCK

Wisner et al (2004) beskriver dynamiska tryck som processer och aktiviteter som ”översätter”

effekterna av grundorsakerna, i både tid och rum, in i osäkra förhållanden. Dessa är mer samtida eller omedelbara och är konjunkturella manifestationer av allmänna bakomliggande ekonomiska, sociala och politiska mönster, till exempel kapitalism (Wisner et al, 2004).

Dynamiska tryck kanaliserar grundorsakerna till vissa former av osäkra förhållanden, som sedan måste tas i beaktning i relation till olika typer av risker som hotar människan (Wisner et al, 2004). Exempel på dynamiska tryck kan vara epidemiska sjukdomar, snabb urbanisering, pågående krig och andra våldsamma konflikter, utlandsskulder och vissa strukturella anpassningsprogram (Wisner et al, 2004).

Sammanfattningsvis är dynamiska tryck brister på lokala institutioner, utbildning, lämplig kompetens, lokala investeringar, pressfrihet och etniska normer i samhället (Wisner et al, 2004). Dynamiska tryck består av makrokrafter som snabb befolkningsutveckling, snabb urbanisering, beväpningsutgifter, scheman över återbetalning av skulder, avskogning och minskning av markers produktivitet (Wisner et al, 2004).

OSÄKRA FÖRHÅLLANDEN

Wisner et als (2004) definition av osäkra förhållanden i samband med PAR-modellen är de specifika formerna som sårbarheten kan visa sig i en population över tid och rum i samband med en fara. Osäkra förhållanden kan vara då människor tvingas bo på riskfyllda platser, att de inte har råd med säkra byggnader, att det saknas effektiv skydd av staten eller att de har minimalt med mat eller andra resurser samt att de måste engagera sig i farliga försörjningsmöjligheter (Wisner et al, 2004). Det är av stor vikt att ta hänsyn till hur mönstret av tillgångar till materiella resurser (pengar, husrum, matlager, jordbruksutrustning) och

15

immateriella resurser (stödnätverk, kunskap om överlevnad och källor för stöd, moral och förmåga att fungera i en kris) ser ut (Wisner et al, 2004).

Sammanfattningsvis är de osäkra förhållanden, enligt Wisner et al (2004), inom den fysiska miljön farliga lokaliseringar och oskyddade byggnader och infrastrukturer, de osäkra förhållanden inom den lokala ekonomin är försörjning i riskzoner och låga inkomstnivåer, de osäkra förhållanden inom de sociala relationerna är särskilda grupper som befinner sig i risk och brist på lokala institutioner. De osäkra förhållandena inom offentliga åtgärder och institutioner är brist på katastrofberedskap och utbredning av endemiska sjukdomar (Wisner et al, 2004).

M

O

M

Insamling av litteraturer har skett via Scopus, relevanta myndigheters hemsidor, Google Scholar och Google. Även tryckt litteratur har använts och har hittats genom sökningar på bibliotek. Sökord som har använts är vulnerability, sårbarhet, stormar och Gudrun. Det finns en möjlighet att viss litteratur har missats på grund av oanvända sökord eller databaser, ändock så har den litteraturen som använts till den här studien varit fullt tillräckligt.

Den litteraturen som har använts har utgetts av; statens energimyndighet, SOU, länsstyrelser, krisberedskapsmyndigheten, försvarsmakten, SMHI, riksdagen, regeringskansliet, skogsindustrierna samt skogsstyrelsen, och dessa kan anses vara trovärdiga och pålitliga källor i och med att de är bland annat statliga institutioner. En källa som har använts en stor del till den här studien är Krishantering, hushåll och stormen Gudrun- att analysera hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter av Nicklas Guldåker, detta för att den är mest relevant för den här studien, dock är den mest inriktad på krishanteringsförmåga.

Till den här studien har inget eget material samlats in med till exempel intervju- eller enkätmetoder, utan det är bara befintliga litteraturer som har använts. Kritik kan riktas mot detta i och med att vissa av dessa litteraturer har samlat in data och information för annat syfte än syftet för den här studien, vilket kan göra att viss information saknas som kan vara relevant för resultaten.

R

F

S

PAR- M

F

/N

O

K

Sverige är ett avlångt land och sträcker sig långt från norr till söder och är därmed utsatt för ett antal olika klimatzoner (Gustavsson, Albertsson & Kolessar, 2009). Vintrarna i norr är snörika men är relativt skyddade från starka vindar på grund av den skandinaviska bergskedjan. I södra Sverige är vintrarna kortare och mer blåsigare då lågtryck från sydväst drabbar den här delen av landet (Gustavsson, Albertsson & Kolessar, 2009).

År 2005 den 8e till den 9e januari drabbades de södra och mellersta delarna av Småland och Halland, sydligaste Västergötland samt de norra delarna av Skåne och Blekinge, av stormen Gudrun som hade förödande effekter (Svensson et al, 2011; Gustavsson, Albertsson &

Kolessar, 2009; SOU, 2007; Skogsstyrelsen, 2006; SMHI, 2005). Stormen hade en medelvind som mest på 33 m/s (vilket motsvarar orkanstyrka) och den högsta uppmätta byvinden uppgick till 43 m/s (SOU, 2007; Wirtén, 2006; Skogsstyrelsen, 2006; SMHI, 2005).

FIGUR 2 EN KARTA ÖVER SÖDRA SVERIGE ÖVER STYRKAN PÅ BYVINDARNA (M/S) I SAMBAND MED STORMEN GUDRUN (SMHI, 2005).

17

KATASTROF

Konsekvenserna av stormen var stora materiella skador, bland annat byggnader som raserade, och olägenheter för många människor i de drabbade områdena (Guldåker, 2009;

Länsstyrelsen, 2005). För att minska konsekvenserna i samband med naturkatastrofer spelar varnings- och prognostjänster vid SMHI en stor roll (SOU, 2007). De här tjänsterna skulle dock kunna kompletteras med risker för stormfällning, då stormfällning påverkar el, tele och kommunikationer med bidragande konsekvenser för allmänheten och samhällssektorer (SOU, 2007). De största problemen dygnen efter stormen var framkomlighetssvårigheterna och omfattande avbrott i både elsystemen och telesystemen som drabbade både de mindre orterna och landsbygden (Länsstyrelsen, 2005).

Byvindarna har störst påverkan på skogar och i samband med Stormen Gudrun revs cirka 75 miljoner m³ (cirka 250 miljoner träd) skog ner och jämförelsevis med en tidigare storm i samma storlek år 1969 fälldes tre gånger så mycket skog (Svensson et al, 2011; Guldåker, 2009; Riksdagen, 2007; SOU, 2007; Wirtén, 2006; Skogsstyrelsen, 2006; SMHI, 2005). Av skogen som stormfälldes år 2005 var cirka 85 % gran och 15 % var tall. Den skog som stormfälldes motsvarar en samlad årsavverkning för hela landet och cirka tre årsavverkningar för Götaland, dock blev kvaliteten lägre på grund av att det var mestadels rötskadade träd som fälldes (Svensson et al, 2011; Guldåker, 2009; Riksdagen, 2007; SOU, 2007; Wirtén, 2006;

Skogsstyrelsen, 2006; SMHI, 2005).

18

FIGUR 3 KARTA ÖVER SÖDRA SVERIGE. VOLYM STORMSKADAD SKOG PER HA DEN 8- 9 JANUARI 2005 (SMHI, 2005).

Anledningarna till att det var så mycket skog som stormfälldes, förutom vindstyrkorna, är dels för att Skogsbestånden ökade under 1900- talet, på grund av att skogsarbetet dels hade upphört, och trädslagsammansättningen förändrade, i de drabbade områdena hade mycket granskog planterats och det var just gran som fälldes mest (SOU, 2007; Skogsstyrelsen, 2006;

SMHI, 2005). Gran och tall är de trädslagen som är mest känsliga för stormar (SOU, 2007;

Skogsstyrelsen, 2006) och beror på hur träden etablerats och dess karaktär - höjd, ålder, diameter och så vidare (Skogsstyrelsen, 2006). Många av de drabbade skogarna var rötskadade på grund av att tunga maskiner används i skogarna för gallring och maskinerna skadar ofta träden i nederdelen av stammen vilket bidrar till just rötskador (SMHI, 2005).

Ytterligare en anledning till att det var så mycket skog som fälldes var för att vintern hade varit mild under en längre tid och marken var otjälad (SOU, 2007; SMHI, 2005).

På grund av den stormfällda skogen blev vägar och järnvägsnät ofarbara genom att de blockerades och även delvis förstörda (Guldåker, 2009; Johannisson & Olaison, 2007; SOU, 2007). Kontaktledningar revs ner i järnvägsnätet och uppgick till cirka 41 kilometer, och det var fler än 600 kontaktledningsstolpar som skadades av stormfällda träd (Riksdagen, 2007).

19

Tågavgångar ställdes in veckan efter och i två dygn stod den internationella godstågtrafiken stilla (Riksdagen, 2007).

Över 100 eldistributörers nät skadades och de värst drabbade var Sydkraft (Eon), Vattenfall och KREAB och Fortum (Guldåker, 2009). Cirka 30 000 kilometer elnät förstördes (Guldåker, 2009) och av dessa var det cirka 2 700 kilometet som krävde nybyggnationen efter stormen (Johannisson & Olaison, 2007; SOU, 2007). För elbolaget Sydkraft skadades totalt 567 mil kabel och av dessa var det 413 mil som behövdes repareras och 154 mil som behövdes nybyggas (Länsstyrelsen, 2005).

På grund av att kraftledningarna revs ner blev mer än 660 000 abonnenter utan el och av dem var det 253 000 stycken som var hushåll (Johannisson & Olaison, 2007; SOU, 2007). I samband med stormen blev över 700 000 abonnenter utan el och 55 000 av dem var abonnenter hos Sydkraft (Guldåker, 2009; Länsstyrelsen, 2005). Elavbrotten varade för många i en vecka, och för andra som bodde på landsbygden varade elavbrotten i upp till 45 dagar (Guldåker, 2009; SOU, 2007).

De fasta och mobila telekommunikationerna slogs ut (Guldåker, 2009) och många abonnenter blev utan telefonförbindelse (Johannisson & Olaison, 2007; SOU, 2007).

De svenska samhällena är starkt beroende av el och tele, därmed blev de indirekta konsekvenserna stora när det blev elavbrott i samband med Gudrun; funktioner som vatten- och värmeförsörjning, äldrevården, transporter med flera drabbades (SOU, 2007).

I flera kommuner evakuerades rörelsehindrade, äldre, sjuka och handikappade från sina hem till servicehem eller andra uppvärmda lokaler (Guldåker, 2009). Personerna evakuerades mest på grund av att trygghetslarm, liftar, eldrivna dörröppnare, dialysapparater och annan medicinsk teknisk utrustning blev obrukbara i och med strömavbrotten (Guldåker, 2009).

Sammanlagt evakuerades cirka 300 personer (Länsstyrelsen, 2005).

För att hålla igång de kommunala vattensystemen och avloppsanläggningarna fick många elkraftsverk sättas in, dock stängdes vissa mindre avloppssystem av vilket resulterade i utsläpp i sjöar och vattendrag (Guldåker, 2009). Spridningen av utsläppen och tillväxten av bakterien hindrades av årstidens låga temperaturer, och det har inte inkommit några rapporter om förgiftat dricksvatten (Guldåker, 2009)

20

Stormen bidrog även till förändrade vattennivåer; vattenståndet i Kattegatt ökade på grund av ett extremt vindband, liknande scenarior fick man erfara även norrut längs västkusten medan vattenståndet sjönk på sydkusten (SMHI, 2005). Hallandskusten drabbades hårdast och medförde betydande skador på bryggor, hamndepåer och fastigheter, samt var det många stränder som omformades bland annat på grund av att sanddyner eroderas bort (SMHI, 2005).

Stormen hade även miljömässiga konsekvenser, främst i Kronobergs län, där omkring 5- 10 % av den drabbade skogen var naturreservat, biotopskyddsområde, hade naturvårdsavtal och nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen, 2006). Enligt Skogsstyrelsen (2006) kan stormen få miljömässiga konsekvenser som ökning av kvicksilver, ökning av kväveutlakning och högre halter av fosfor.

KOSTNADER

Det finns olika uppgifter om hur stora kostnaderna för stormen var, men de direkta kostnaderna uppskattas ligga mellan 17 miljarder svenska kronor och 21 miljarder svenska kronor (SOU, 2007; Näringsdepartementet, 2005). Stormens kostnader för samhället, exklusive skogsbrukets kostnader, uppskattas till omkring 4-5 miljarder svenska kronor, och om skogsbruket räknas med blir den totala kostnaden cirka 23, 3 miljarder svenska kronor (Guldåker, 2009). Kostnaderna för stormfällningarna och skadorna på skogarna i samband med Gudrun uppgick till mellan 11 och 12 miljarder kronor (SOU, 2007; Skogsstyrelsen, 2006). Efter stormen var värdet på den stormfällda skogen som låg på marken värderad till mellan 25 och 30 miljarder kronor (Svensson et al, 2011; Wirtén, 2006).

Efter stormen Gudrun var de samhällsekonomiska konsekvenserna i skogsbruket både omfattande och komplexa (Skogsstyrelsen, 2006). När skogsbruk får stora skador på grund av en storm tyder det på att resurserna i samhällsekonomin inte kan användas optimalt, och att stora samhällsekonomiska värden reduceras eller försvinner i sådana här situationer (Skogsstyrelsen, 2006).

Kostnaderna är svåra att beräkna i och med att fler kostnader kan uppstå under tiden, till exempel för skogsbruket där värdet på det stormfällda virket kan förändras beroende på skicket (Guldåker, 2009).

För vissa offentliga utgifter beviljades bistånd på 741 miljoner kronor från EU:s solidaritetsfond (Guldåker, 2009).

21

Kostnaderna för kommuner i samband med stormar är akuta insatser, återställande av gator, VA och andra infrastrukturer och i samband med Gudrun beräknas det att kommunerna sammanlagt hade kostnader på 300 miljoner kronor (SOU, 2007).

TABELL 1 SKADEKOSTNADER FÖR STORMEN GUDRUN. MILJONER KRONOR (SOU, 2007).

Skogsbruket 15 800

Kraftbolagen 1 750

Jordbruket 750

Kommuner 305

Banverket 180

Vägverket 180

Totalt 18 965

Vägverkets kostnader för reparationer av vägnätet till följd av stormen redovisas i tabell 4.

Akuta åtgärder var att trygga vägarnas framkomlighet, trygga trafiksäkerheten, reparationer av viltstängsel, räcken och vägmärken (Riksdagen, 2007). För järnvägsnätet uppgick kostnaderna till 132 miljoner kronor (SOU, 2007).

TABELL 2 VÄGVERKETS KOSTNADER PÅ GRUND AV STORMEN GUDRUN (RIKSDAGEN, 2007 SID 25).

Typ av kostnad År 2005 (miljoner kronor)

Akuta skador av driftsanslaget 200 Insatser finansierade av bärighetsmedel 150 Drift och underhåll av belagd väg 95 Drift och underhåll av grusväg 29 Byggande och drift av enskild väg 12

Totalt 486

22

För Telia kostade stormen Gudrun 500 miljoner kronor vid återställandet av det fasta nätet och för elbolagen uppgick kostnaderna för Gudrun till cirka 2,6 miljarder kronor, cirka 25 % gick till avbrottsersättningar (SOU, 2007; Skogsstyrelsen, 2006).

På landsbygden var det många företag som drabbades hårt, bland annat skogs- och lantbruk, livsmedelshandlare och IT-företag (Guldåker, 2009). För enskilda skogsägare var förlusten 150 kronor per kubikmeter sålt stormvirke vid jämförelse med ett normalår utan storm (Skogsstyrelsen, 2006). För jordbruken kostade skadorna i samband med Gudrun 750 miljoner kronor (SOU, 2007).

Vissa aktörer har försäkringar som gör att kostnaderna mildras (Guldåker, 2009). Kostnaderna för försäkringsbolagen uppgick till cirka 4,2 miljarder svenska kronor (Guldåker, 2009).

Försäkringsbolagens kostnader i form av ersättningar för naturskador presenteras i tabellen nedan (tabell 5) och stormen Gudrun orsakade dubbelt så stora kostnader som andra tidigare naturhändelser (SOU, 2007). I tabellen ingår inte skogsägarnas förluster på 16 miljarder kronor (SOU, 2007).

TABELL 3 SKADEERSÄTTNING INOM FÖRSÄKRINGSBRANSCHEN FÖR STORMEN GUDRUN, ÅR 2005 (SOU, 2007).

Antal skador Skadekostnad (miljoner kronor)

Privatpersoner/

boende

Företag Totalt antal

Privatpersoner/

boende

Företag Total kostnad Stormen

Gudrun, År 2005

56 917 33 303 90

220

604 3 361 3 965

PERSONSKADOR OCH DÖDSFALL

Det var flertalet i de drabbade kommunerna som råkade illa ut på olika sätt och skadades samt så var det ett antal inträffade dödsfall under natten mellan lördagen och söndagen (Länsstyrelsen, 2005). I samband med uppröjningsarbete och återuppbyggnad av elnäten efter stormen Gudrun omkom 17 personer (SOU, 2007). Jämförelsevis med liknande stormar var antalet omkomna lägre vilket beror på den ökade mekaniseringen av avverkningen vilket har lett till minskning av motorsågsarbete (Skogsstyrelsen, 2006). Antalet inträffade olycksfall uppgick till mer än 1 600 stycken (Skogsstyrelsen, 2006) och antalet arbetsmiljöolyckor som

23

inrapporterades till arbetsmiljöverket var 141 stycken, många av de här skadorna inträffade i samband med användandet av motorsåg (Guldåker, 2009). Förutom de fysiska skadorna så var effekterna även sociala och psykologiska (Guldåker, 2009). I de värst drabbade områdena fanns de tendenser till en ökad frekvens av självmord, misshandel och missbruk, enligt landstingen (Guldåker, 2009).

G

MAKT OCH POLITISKA SYSTEM ISVERIGE

En definition av makt är att det handlar om att ”åstadkomma social förändring i stor eller liten skala” (Engelstad, 2005, s 15), eller med andra ord få någon att göra något. För att ha makt krävs det resurser men även förmågan att använda resurserna (Edling & Liljeros, 2010). Makt är i grunden alltid ojämlikt fördelat på det viset att någon har makt över någon annan (Edling

& Liljeros, 2010). Makt kan många gånger ses som något som hindrar eller förtrycker människor, men i många andra fall kan makt utövas under tystnad (i situationer där tystnad är lika med acceptans) och vara produktiv (Edling & Liljeros, 2010). Världen är uppbyggd av maktrelationer där makt och motstånd är förbundna med varandra och beroende av varandra och bidrar till maktkamper (Bogren, 2010).

Politiken inom skogssektorn dem senaste 40 åren har lett till en monokultur där bara gran återplanteras i vissa skogar (Wirtén, 2006). Skogspolitiken, med syftet att återplantera gran, är formad av framgångsrika marknadskrafter då gran ger snabb och hög avkastning (Wirtén, 2006). Även fast den politiska styrningen borde vetat att gran är stormkänsliga blev de förvånade över den omfattande mängden skog som fälldes i samband med Gudrun (Wirtén, 2006).

LAGAR

Regelverk kan bromsa akuta åtgärder efter stora naturkatastrofer, som stormar. Främst gäller det de regelverk som har bestämmelser av administrativ art, teknisk art och ekonomisk art (Svensson et al, 2011). Dock finns det lagar som ska underlätta arbetet och åtgärderna i samband med katastrofer och kriser, som lagen om skydd mot olyckor (LSO) (SFS 2003:778).

I samband med stora olyckor eller kriser har räddningstjänsten rätt, enligt LSO, vid behov ta in olika samhälleliga resurser, vilket gjordes i samband med stormen Gudrun (Guldåker, 2009). I lagen om skydd mot olyckor (2003:778) finns det ett räddningstjänstbegrepp vilket kan försvåra gränsdragningarna kring räddningstjänsterna i samband med naturkatastrofer och

24

andra kriser (Länsstyrelsen, 2005). I samband med stormen Gudrun hade gränsdragningen betydelse för ersättningsfrågorna, hanteringen av praktiska frågor som hur prioriteringar skulle göras och av vem eller vilka skulle yrka av understöd eller material samt hur dessa skulle distribueras (Länsstyrelsen, 2005). I LSO 1 kap. 2 §, 6 kap. 7 § och 7 kap. 3 § står det skrivet hur resursanskaffningar inom de kommunala räddningstjänsterna ska gå till, i samband med Gudrun följdes dessa (Länsstyrelsen, 2005). Länsstyrelsen (2005) har, enligt LSO, möjlighet att ta över ansvaret för räddningstjänsten inom en eller flera kommuner vid sådana händelser ett helt län behöver räddningstjänster. I samband med stormen drabbades hela län men länsstyrelsen bedömdes att ett sådant övertag inte behövdes, även fast de formella kriterierna för övertagande uppfylldes (Länsstyrelsen, 2005).

Enligt Regeringskansliet (2011) regleras kommunernas och landstingens ansvar av lagen (2006:544) om kommunernas och landstingens åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I detta sammanhang innebär en extraordinär händelse något som avviker från det normala, en händelse som bidrar med en allvarlig störning eller att händelsen innebär en överhängande risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner som kräver akuta insatser av både kommuner och landsting (Regeringskansliet, 2011).

SVERIGES SAMHÄLLSSTRUKTUR

Edling och Liljeros (2010) beskriver att ett samhälle är uppbyggt på relationer mellan människor och de mönster som dessa relationer bildar. Mönstren utgör strukturer, institutioner och organisationer i samhället (Edling & Liljeros, 2010). Ett samhälle beskrivs ofta i termerna strukturer och institutioner, exempelvis politik, ekonomi, familj, lagar, eller organisationer som stat, skola, företag eller armé (Edling & Liljeros, 2010). Ett samhälle är i ständig förändring, både långsamma och snabba, i och med att invånarna hela tiden agerar och interagerar, skapar relationer och omförhandlar (Edling & Liljeros, 2010)

Sverige är indelat i två nivåer under den centrala statsmakten, län och kommuner (Bäck &

Larsson, 2008). Det lokala självstyret är en av grundstenarna i den svenska demokratin. Även om en kommun är självstyrt så styrs kommunerna på flera sätt av staten och att staten ingriper i den kommunala sektorns organisation och verksamhet (Bäck & Larsson, 2008). Det finns en kommunallag som innehåller detaljerade regler och en allmän kompetensbestämmelse om vad kommunerna får syssla med, och den här lagen betraktas som en hörnsten i det lokala självstyret (Bäck & Larsson, 2008). Generellt kan den kommunala självstyrelsen visa sig vara

25

stark men det finns undantag där kommuner är starkt styrda av en interventionisk central statsmakt (Bäck & Larsson, 2008).

EKONOMISKA SYSTEM OCH RESURSER ISAMBAND MED GUDRUN

Enligt SOU (2007) krävs det en stark ekonomi med hög omvandlingstakt för att kunna möta påfrestningar och nödvändiga åtgärder och vidta omstruktureringar. Den ekonomiska sårbarheten påverkas av hur priserna utvecklas och hur stora möjligheterna är att ta tillvara på förbättrade produktionspotentialer (SOU, 2007).

Skadorna på grund av Gudrun var i särklass de största som drabbat Sveriges infrastruktur någonsin (Johannisson & Olaison, 2007). Offentliga institutionerna och andra formella organisationer hade inte resurserna eller krafterna för att kunna hantera krisen som Gudrun bidrog med, speciellt inte på landsbygden där många av de boende hade blivit avskärmade på grund av nerblåsta träd och utan el och telefonförbindelse (Johannisson & Olaison, 2007).

Antingen saknar många samhällssektorer reservkrafter eller så är de befintliga reserverna otillräckliga vid elavbrott (SOU, 2007). Vidare har innehavarna av dessa reservkrafter begränsad tillgång till bränsle för att driva dessa och i krislägen är det problematiskt och riskfyllt att transportera bränsle (SOU, 2007).

För att täcka kostnaderna för konsekvenserna av stormen ansökte Sverige om bistånd från EU:s solidaritetsfond (Riksdagen, 2007). Biståndet beviljades och Sverige fick 714 miljoner kronor och hur dessa skulle användas avtalades med kommissionen samt utfärdade regeringen en förordning om vilka åtgärder man kan få bidrag för (Riksdagen, 2007). Det var bara offentliga åtgärder som kunde få bidrag, så som återställande av infrastruktur, räddningstjänst, röjning av katastrofdrabbade områden och liknande (Riksdagen, 2007). Från år 2005 till år 2007 betalades det ut 600 miljoner kronor av biståndet till de kommuner och myndigheterna som hade drabbats av stormen (Riksdagen, 2007). Att inte hela beloppet hade utbetalats var på grund av att vissa av de som hade ansökt om bidrag hade fått avslag då de hade ansökt för kostnader som inte var bidragsberättigade (Riksdagen, 2007). Transportområdet hade de största bidragsposterna; vägverket (193 miljoner kronor), banverket (126 miljoner kronor) och lagringsplatser för timmer och för sönderkörda enskilda vägar (126 miljoner kronor) (Riksdagen, 2007). En summa på 114 miljoner kronor i bidrag betalades ut till 71 kommuner och landsting, och dessa har gått till kostnader för gator och vägar, upprätthållande av utbildning, räddningstjänst, vård och omsorg samt röjningar i parker och naturområden (Riksdagen, 2007).

26

Försvarsmakten är en viktig resurs för samhällets krishantering då de har personella och materiella resurser (Riksrevisionen, 2011). De har även förmågor att organisera och leda, vilket kan ha stor betydelse vid stora kriser då dessa ställer krav på en större kvantitet av organiserad personal och materiella resurser (Riksrevisionen, 2011). Försvarsmakten samarbetade med länsstyrelsen i samband med stormen Gudrun och arbetade med att tillföra och prioritera de begärda resurserna som krävdes för att kunna ta hand om efterarbetet (Länsstyrelsen, 2005). Detta arbete grundade sig i förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (Länsstyrelsen, 2005).

På grund av resursbrister tog i stället privata organisationer, kommuner och individer engagerade i orten initiativ för att hantera krisen (Johannisson & Olaison, 2007). Det är just sådana här förödande händelser, till exempel i samband med Gudrun, som utlöser och tvingar alla att ta egna initiativ för att hantera den lokala situationen här och nu, från formella ledare som sätter igång befintliga rutiner eller som etablerar nya i sina organisationer, till medborgarinitiativ på gräsrotsnivå (Johannisson & Olaison, 2007).

SLUTSATSER

Under regeringen var det först och främst kommunerna och landstingen som hade den största makten i samband med stormen Gudrun och över hur stor sårbarheten blev.

En grundorsak som ökade trycket på sårbarheten i samband med Gudrun var skogspolitiken och deras beslut att återplantera skog fast de borde vetat att dessa skogar skulle bli mer stormkänsliga. Skogsägarna hade makten att mildra sårbarheten om de hade planterat mindre gran eller satt in åtgärder för att minska risken för stormfällning, som bidrog till den största sårbarheten.

Den svenska ekonomin anses vara stabil, men i samband med naturkatastrofer kan de ekonomiska påfrestningarna bli omfattande om resurserna inte är tillräckliga. Demografin i Sverige har varit stabil det senaste decenniet, urbaniseringen är densamma och kan öka sårbarheten i städerna på grund av ökat tryck på samhällsviktiga delar och resurser. Få boende på landsbygden kan öka sårbarheten på grund av isoleringen. Demokrati innebär att även folket har makten i samhället och vid beslut, men i katastrofsituationer är det människorna som är mest sårbara och maktlösa. De egna hushållen hade också en viss makt över deras sårbarhet, beroende på vad de hade för resurser och hur förberedda de var.

27

Det kan även finnas indirekta grundorsaker som inte är lika tydliga och som därmed inte kan fastställas.

D

T

LOKALA INSTITUTIONER,KOMPETENSER OCH LOKALA INVESTERINGAR

Nationalencyklopedin (NE, 2012b) beskriver institutioner som en inrättning eller en anordning, men kan innebära flera saker. Inom samhällsvetenskapen syftar institutioner på de normer och handlingar som strukturerar det mänskliga handlandet som kan vara bestående eller återkommande (NE, 2012b). Sociala institutioner är bland annat familjerna, staten, marknaden, sjukvården, idrotten och vetenskapen, och institutioner kan även vara byggnader, maskiner och kommunikationssystem (NE, 2012b).

Den institutionen som har en central roll för att minska sårbarheten i samband med extrema naturhändelser, som stormen Gudrun, är Räddningsverket (SOU, 2007). Räddningsverket har bytt namn till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I samverkan med länsstyrelser, kommuner och landsting ska hot, risker och sårbarheter identifieras i samhället, samt ska de arbeta förebyggande och förberedande (Riksrevisionen, 2011). Inom krisberedskapsområdet ska MSB tillhandahålla utbildningar och genomför övningar, samt stödja Regeringskansliet i deras utbildnings- och övningsverksamhet (Riksrevisionen, 2011).

När en olycka eller en kris sker ska MSB stötta och samordna samt kunna bistå med stödresurser och stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder i dessa situationer (Riksrevisionen, 2011). Efter en olycka eller en kris ska MSB göra uppföljningar och utvärdera krisberedskapen för att kunna bedöma om vidtagna åtgärder har varit tillräckliga (Riksrevisionen, 2011).

Riskrevisionen (2011, sid 22) beskriver länsstyrelsen ansvar på följande sätt; ”Länsstyrelserna har det främsta ansvaret för att verka för samordning av förstärkningsresurser, i form av offentliga, privata och frivilliga resurser. Länsstyrelser ska bland annat arbeta med att samverka och samordna med berörda myndigheter och organisationer i det förebyggande arbetet och vid kriser”. Samarbetet mellan kommunerna och Länsstyrelsen i samband med Gudrun skiljde sig åt, vissa kommuner hade möte med Länsstyrelsen varje dag medan andra kommuner hade mer sporadisk kontakt med Länsstyrelsen (Guldåker, 2009). Länsstyrelsens roll var för många otydlig och för vissa kändes det som att Länsstyrelsen var en kontrollinsats och inte ett stöd (Guldåker, 2009). Representanter från Länsstyrelsen saknades i

28

kommunernas ledningsstab som kunde svarat på frågor som hade regional anknytning, till exempel vilka telekunder som kommunerna skulle prioritera (Guldåker, 2009). Den här bristen ledde till att kommunerna i stället fick förlita sig på lokala kontakter. Enligt Guldåker (2009) fanns det ytterligare uppgifter som var Länsstyrelsens men som kommunerna tog över, till exempel engagera signaltrupper, kalla in frivilliga stödgrupper. Däremot uppfattades Länsstyrelsens samverkansmöten positiva (Guldåker, 2009).

När det kommer till krishanteringssystem är det svenska kommuner som är mest betydelsefulla med tanke på deras geografiska områdesansvar (Guldåker, 2009). Kommuner har ett ansvar att vid extraordinära händelser samordna information från de olika inblandade aktörerna och utge den samordnade informationen till allmänheten (Guldåker, 2009). I samband med stormen Gudrun samarbetade kommunerna med ett antal institutioner och samhällsaktörer, så som frivilliga organisationer, länsstyrelser, landsting, polisen med flera (Guldåker, 2009). Kommunerna samarbetade även med grannkommuner och kunde få ett tillskott av kompetent personal, till exempel specialutbildad personal, samt resurser till exempel reservelverk och kaminer (Guldåker, 2009). Grannkommunerna kunde även hjälpa till med kommunikation och information utåt via ombud i och med att deras kommunikation och el fungerade (Guldåker, 2009). Det negativa med samverkan mellan kommuner är att resurserna kan bli knappa då många kommuner delar på vissa nödvända resurser, till exempel beredskapssamordnare, räddningstjänstbilar, mobila reservelverk och kaminer (Guldåker, 2009).

Försvarsmaktens resurser används oftast inom militära insatser och liknande situationer (Riksrevisionen, 2011). Dock är det viktigt att deras resurser även kan användas vid kriser under fredstid, fast det inte finns ett utpekat ansvar för Försvarsmakten i krishanteringssystemet (Riksrevisionen, 2011). Enligt riksdagens beslut och regeringens styrning ska Försvarsmakten bistå samhället med befintliga resurser och kompetenser (Riksrevisionen, 2011).

SOS Alarm roll i krissituationer är att finnas tillgängliga vid akutfall och liknande. De har ansvaret att få ut alarm till bland annat länsstyrelsen när de anser att krisberedskapen bör höjas (Länsstyrelsen, 2005).

Deltagande av privata bolag, som el- och telebolag, i kommunernas krisledningsstab behövs utökas enligt vissa kommuner (Guldåker, 2009). El- och telebolagens roller i samband med kriser är av stor betydelse då dessa fungerar som obligatoriska passagepunkter (Guldåker,

29

2009). Via dessa aktör-nätverk distribueras information, viktiga aktioner och materiella resurser (Guldåker, 2009). De problemen el- och telebolagen hade i samband med Gudrun var att de inte kunde hantera de drabbades krav på information och aktioner (Guldåker, 2009).

Detta ledde till att havererade nätverk samt svårigheter att upprätta mobiliserande enheter i och med att vissa aktörer inte kunde ersättas av andra (Guldåker, 2009). Vad som ytterligare försvårade insatser och samarbete var att el- och telebolagen ansågs ha svårtydda och slutna rutiner, effekter och skeenden (Guldåker, 2009). Tack vare att det fanns vissa samarbeten mellan tjänstemän från kommuner och nätoperatörer från el- och telebolagen löstes många problem relativt snabbt som annars kunde kvarstått mycket längre (Guldåker, 2009). Det fanns även kommunala elbolag med lokal personal som ökade möjligheterna till informationsutbyte och samordning av insatser som inspektion av ledningsgator och olika former av stöd till de drabbade (Guldåker, 2009).

Enligt Skogsstyrelsen (2006) fanns det ett antal fungerande interna nätverk för kordinering på lokal, regional, och nationell nivå inom skogsrörelsen, skogsindustrin och Skogsstyrelsen.

Kordineringen mellan privata och offentliga påbörjades snabbt i samband med stormen, detta tack vare dialoger mellan regeringen, skogsnäringen och berörda myndigheter, dialoger i det nationella sektorsrådet och de regionala sektorsråden (Skogsstyrelsen, 2006).

För att förstärka samordningen mellan drabbade regioner och nationell nivå kompletterades de befintliga nätverken med en krisorganisation (Skogsstyrelsen, 2006). Kordinering mellan länsstyrelser och Skogstyrelsens regioner skedde på regional nivå, dock bör dessa kontakter utvecklas så de bättre tar tillvara på Skogsstyrelsens kunnigheter angående skogar och lokalkännedom (Skogsstyrelsen, 2006). För en bra krishantering behövs det en lokal organisation med lokalkännedom (Skogsstyrelsen, 2006). I samband med Gudrun behövdes krisstöd till drabbade personer, och detta ordnades mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Skogsstyrelsens regioner, distrikt samt kommuner och deras räddningstjänster (Skogsstyrelsen, 2006).

Kommunerna samverkade med frivilliga organisationer och fick därmed möjlighet att mobilsera mer personal och materiella resurser utöver de kommunala resurserna (Guldåker, 2009). Med dessa friviliga organisationer kom extra tillgångar i form av viktig kunskap och handhavande av material, fordon och andra materiella resurser (Guldåker, 2009). De frivilliga organisationerna som samverkade var bland annat Frivilliga Flygkåren (FFK), Lottakåren, Röda korset, Civilförsvarsföreningen och Blå Stjärnan (Guldåker, 2009). Frivilliga

30

insatsstyrkan eller frivilliga resursgruppen (FRG) kallades en grupp med frivilliga organisationer som bildades i samband med stormen Gudrun och deras uppgifter var uppsökande verksamhet och utdelning av förnödenheter till drabbade personer och hushåll.

De fanns också som stöd till professionella grupper och medborgare (Guldåker, 2009). I de drabbade områdena fanns det frivillig och sociala stödgrupper bestående av lokala föreningar och grupperingar (Guldåker, 2009). Deras uppgifter var att samordna lokala insatser med att röja skog, få ut information och handha hjälp till de utsatta (Guldåker, 2009).

En av orsakerna till dynamiska tryck kan vara hur pressfriheten ser ut. I Sverige har vi tryckfrihetsförordningen (Proposition 1949:105) och principerna som kan urskiljas från denna är att svenskarna har friheten att i tryck få ge uttryck åt sina tankar, friheten att bland allmänheten få sprida tryckta skrifter och friheten att få fri tillgång till upplysningskällor (Halvarson, Lundmark & Staberg, 2003).

En ytterligare orsak till ett dynamiskt tryck kan vara hur de etniska normerna ser ut i samhället.

I den svenska samhällsdebatten är kategorierna etnicitet, nation och kultur centrala, vilket behövs då Sverige uppfattas som ett mångkulturellt samhälle där många olika kulturer och etniciteter lever sida vid sida (Sernhede, 2010). För att ett samhälle ska ses som mångkulturellt ska andras religioner, kulturer, språk och livsformer erkännas och respekteras, dock är detta inte helt självklart för alla invånare i de svenska samhällena (Sernhede, 2010). Även fast alla formellt sätt är lika inför lagen är det skillnader på villkoren och förutsättningarna för de olika grupperna i samhället (Sernhede, 2010).

Enligt SOU (2007) påverkar befolkningsutvecklingen och den regionala utvecklingen hur stora konsekvenserna blir i samband med extrema väder, som stormar. Med en ökande befolkning ökar behovet av bebyggelse och infrastruktur, vilket leder till att det därmed finns större värden som kan skadas (SOU, 2007). Det positiva är att förutsättningarna för att kunna anpassa samhället till ett förändrat klimat förbättras samt att takten för omställningar ökar vilket bidrar till lättare anpassning (SOU, 2007). Urbanisering innebär, enligt Nationalencyklopedin (NE, 2012c), att boendet i städer ökar genom inflyttningar av befolkningar från landsbygden. Om urbaniseringen ökar så att det blir alldeles för stora koncentrationer av befolkningar i storstadsregioner blir konsekvenserna av naturhändelser större, vilket lägger tyngd på vikten av en fysisk planering som tar hänsyn till kommande förändringar och naturhändelser (SOU, 2007). Enligt Regeringskansliet (2005) skedde den

31

största urbaniseringen i Sverige från 1900- talet och fram till 1980- talet, från 1990- talet är befolkningen stabil.

Dynamiska tryck kan även vara försvarsutgifter och återbetalning av skulder. I statsbudgeten för år 2004¹ framgår det att posten försvar samt beredskap mot sårbarhet erhöll 44 331 402 (tusental) svenska kronor (Proposition 2003/04:1). Underposten skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar erhöll 1 287 817 (tusental) svenska kronor och omfattar bland annat förebyggande åtgärder mot naturolyckor och samhällets skydd mot olyckor (Proposition 2003/04:1). I och med att Sverige befinner sig i fredstider är försvarsutgifterna minimala (Proposition 2003/04:1).

När statens utgifter överstiger inkomsterna tar staten lån för att täcka underskottet, det är detta som kallas för statsskuld (Regeringskansliet, 2006). I januari år 2005, när stormen Gudrun drog in över landet, var statskulden på 1 286 783 800 069 svenska kronor (Riksgäldskontoret, 2005).

Statens skuldräntor var år 2004 på totalt 47 684 000 (tusen) svenska kronor och av dessa var det 150 000 (tusen) svenska kronor som gick till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning (Proposition 2003/04:1).

Avskogning och markernas produktivitet kan också vara dynamiska tryck men Skogsstyrelsen (2005) nämner inget om avskogning, däremot nämner dem en viss avverkning och kalhyggen som dock följer riktlinjerna och rutinerna. Avskogning innebär omfattande nedhuggning och avbränning av skog att det inte sker någon återväxt. I de litteraturer som använts nämns inget om markernas produktivitet.

SLUTSATSER

De institutioner som var inblandade i samband med stormen Gudrun var Räddningsverket (MSB), länsstyrelsen, kommunerna, Försvarsmakten, SOS Alarm, el- och telebolagen, skogsnäringen, frivilliga organisationer och stödgrupper. Slutsatserna som kan dras gällande institutionerna är att deras insatser och resurser mildrade sårbarheten i samband med stormen.

Dock fanns det vissa brister, till exempel inom länsstyrelsen och el- och telebolagen, som var hindrande i krishanteringsarbetet och ökade sårbarheten inom vissa områden.

1Har valt att titta på år 2004 i och med att stormen Gudrun inträffade så tidigt under år 2005.

32

Slutsatsen som kan dras är att i samband med stormen Gudrun var det öppen pressfrihet och det fanns inga hinder för pressen att informera samhällena och invånarna om stormen och dess konsekvenser.

De etniska normerna gällande invandrare är utspritt över hela Sverige och i gällande litteratur fanns det ingen information om detta så slutsatsen som kan dras är att antingen påverkade inte de etniska normerna sårbarheten i samband med stormen eller så uppmärksammades inte detta, vilket är en sårbarhet i sig.

Urbaniseringen och befolkningen har varit stadig i Sverige sedan början av 1990-talet, därför har inte sårbarheten ökat. Dock är det 84 % som bor i tätorter vilket ökar sårbarheten i dessa områden i samband med stormar. Dragna slutsatser är att i detta sammanhang är urbanisering positiv i och med att de som drabbades hårdast var bosatta på landsbygden, och därmed minskade sårbarheten för samhällena och hushållen.

I och med att Sverige befinner sig i fredstider finns det inte direkt några beväpningsutgifter att prata om som har kunnat påverka sårbarheten i samband med stormen.

Sverige hade i januari år 2005 en total statsskuld på cirka 1 286 miljarder. Skillnader i hur stor statsskulden är skiljer sig inte mycket från år till år vilket innebär att den här posten är beräknad i statsbudgeten.

Det fanns inga uppgifter om markernas produktivitet eller om avskogning i de drabbade områdena.

O

F

FARLIGA LOKALISERINGAR,OSKYDDADE BYGGNADER OCH OSKYDDADE

INFRASTRUKTURER

Väg- Och Järnvägsinfrastruktur Samt Flygtransporter

Den stormfällda skogen blockerade vägar vilket ledde till problem när transporter av reservkraft och drivmedel till reservkraftsaggregat skulle ske (SOU, 2007; Skogsstyrelsen, 2006). De materiella skadorna på järnvägsinfrastrukturen var avbrutna och förstörda kontaktledningsstolpar samt nedfallna kontaktledningar, detta bidrog till att järnvägsnätet slogs ut (SOU, 2007; Skogsstyrelsen, 2006). Påverkan på flygtransporter var minimal, Landvetter tvingades stängda medan Arlanda kunde ha öppet (SOU, 2007).