UPPSALA UNIVERSITET Magisteruppsats
Företagsekonomiska institutionen 2009-06-04
Aktiv PPM‐Förvaltning
- Vilket värde bidrar tjänsten med?
Förord
Vi har nu äntligen nått vårt mål och slutfört vårt uppsatsarbete. Vi vill i och med detta tacka alla som har hjälp oss på vägen. Först och främst vill vi rikta ett stort tack till våra respondenter som tagit sig tid och ställt upp på intervjuer. Utan deras medverkan skulle uppsatsen ha varit omöjlig att genomföra. Vi vill även tacka alla övriga inblandade människor i vår omgivning som löpande har hjälpt oss att se uppsatsen med andra ögon. Till sist vill vi tacka vår handledare Katerina Hellström som alltid varit tillgänglig och väglett oss under arbetets gång.
Sammandrag
Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har därigenom ämnat undersöka hur prisstrategierna och synen på förvaltningens olika avgifter ställs i förhållande till förväntad och levererad avkastning. Studien har även innefattat en granskning av aktörernas avkastning under åren 2005-2008 som sedan ställts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundärdata har använts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen är följande:
• Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlätta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gällande sina premiepensionspengar. • Aktiv PPM-förvaltning är förknippat med högre avgifter än det passiva valet i
form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna då produkten i nuläget inte anses vara priskänslig.
• Värdet med aktiv PPM-förvaltning är som allra mest motiverad under sämre tider. Detta eftersom att Premiesparfonden då ligger kvar med samma risknivå, samtidigt som förvaltarna har större möjligheter att anpassa sina placeringar. • Samtliga aktörer har uppvisat stora skillnader under flera år av uppgång på
finansmarknaden i förhållande till Premiesparfonden, vilket därmed gör det aktiva valet, som helhet, väl motiverat i jämförelse mot det passiva.
1 Inledning
Här ger vi läsaren först en introduktion i det valda ämnet genom att först presentera bakgrunden och problematiseringen. Detta följs av uppsatsens frågeställningar, syfte och avgränsningar. Avsnittet syftar till att skapa en helhetsbild av ämnet och därigenom underlätta för vidare läsning.
1.1 Pensionsstrukturen
Den allmänna pensionen som utgör basen i det svenska pensionssystemet, består av tre delar: inkomstpension, premiepension och för vissa garantipension (de som har en låg inkomstgrundad pension). Till den allmänna pensionen avsätts varje år 18,5 procent av lönen och andra skattepliktiga ersättningar. Av dessa 18,5 procent går 16 procent till inkomstpensionen, där värdet följer inkomstutvecklingen i Sverige. Den andra delen kallas för premiepensionen (PPM) och till den avsätts årligen resterande 2,5 procent av det totala pensionsunderlaget. Premiepensionen gäller för den som har pensionsgrundande inkomst från och med 16 års ålder. Placeringen sker dock två år senare och därigenom är de yngsta 18 år när de första pengarna till den framtida premiepensionen ska placeras. Varje år sätts nya pengar in på spararnas premiepensionskonto och hur mycket pengar som finns tillgängligt går att utläsa i det ”orange kuvertet” som årligen skickas ut.
Figur 1: Det svenska pensionssystemet (PPM, 2008)
PPM-pengar i upp till fem olika fonder, med utrymme för olika fördelning inom fonderna. Görs inget aktivt val styrs istället denna procentdel årligen in i den så kallade Premiesparfonden. Denna fond förvaltas av Sjunde AP-fonden och investerar i aktier och ger, precis som vilken annan aktiefond som helst, inte någon garanti om positiv avkastning. (PPM, 2008)
1.2 Problematisering
I en artikel av Ullerstam (2008) nämns en undersökning genomförd av PPM, vilken visar att åtta av tio sparare anser att det är för svårt och krångligt att välja PPM-fonder. Samtidigt tycks det finnas en negativ trend om att en allt större del av svenskarna avstår från att engagera sig i sina PPM-pengar. Vad förmodligen många sparare inte reflekterar över, är att trots de till synes ringa procenten det rör sig om, kan aktiv placering av PPM-pengarna få avgörande betydelse för hur stor den slutgiltiga pensionen blir, eftersom ränta-på-ränta-effekten kan få små belopp att med åren blomstra till väldigt stora summor. (Börjesson, 2008, s. 28)
Under år 2008 minskade Premiesparfondens avkastning med 36,2 procent samtidigt som övriga PPM-fonder minskade med i snitt 33,8 procent. Vid minusavkastningar skall man komma ihåg, att för att ta igen ett fall på -35 procent (exempelvis från ett värde på 100 till 65), krävs en uppgång på +54 procent (G2Analys, 2009). Detta har lett till att kraftiga debatter kring förvaltandet av PPM-pengarna växt fram.
1.2.1 Påverkan för den enskilde spararen
I dagsläget finns, som tidigare nämnts, inget fullständigt passivt alternativ gentemot en placering av PPM-pengarna, så den passivitet som går att välja på idag leder istället till en placering i Premiesparfonden. Sammanfattningsvis kan därför sägas att dilemmat i det rådande pensionssystemet är att ett passivt agerande av den enskilde spararen inte leder till en passiv utveckling av pengarna. Detta gör att den enskilde spararen alltid påverkas i någon mening och frågan är om kostnaden för att göra ett aktivt val och att anlita en förvaltare är väl investerade pengar? Här kan vi även se att avgifterna för förvaltningen skiljer sig åt mellan de olika förvaltarna som finns presenterade och att en central och aktuell fråga därför blir vilka strategier som ligger till grund för dessa avgifter och vad den aktiva förvaltningen faktiskt genererar. Vi anser därför att utgångspunkten i detta dilemma gör detta ämne till högst debattaktuellt och väldigt intressant sådant att studera.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att granska utbudssidan av ett antal utvalda aktiva
PPM-förvaltare. Vi ämnar därigenom undersöka hur prisstrategierna och synen på förvaltningens olika avgifter ställs i förhållande till förväntad och levererad avkastning. Detta jämförs sedan mot ett icke aktivt val i form av en placering i Premiesparfonden. Tanken är att uppsatsen ska bidra till att ge en bättre inblick i dessa två valmöjligheter.
Centrala frågor blir därför;
• Vad kan en aktiv PPM-förvaltning bidra till?
• Vilket är priset för tjänsterna och hur ser prissättningsstrategierna ut för dessa? • Hur ställs tjänsternas värde mot Premiesparfonden och dess utveckling?
• Hur ser PPM-förvaltarna på förhållandet mellan avkastningsvärdet som levereras till kund och de underliggande fondavgifterna som tas ut?
1.4 Avgränsningar
2 Metod och Data
För att läsaren på ett enkelt sätt skall förstå hur vår undersökning har genomförts kommer vi i detta kapitel att redogöra för de olika steg som utfördes. Nedan förklarar vi vår undersökningsmetod och vilken typ av aktörer som har undersökts. Vidare beskriver vi hur vi har gått tillväga för att samla in data från deltagarna. Avslutningsvis redogör vi för den metodkritik som undersökningen karaktäriseras av.
2.1 Undersökningsmetod
Vid val av ansats brukar fokus ligga på två alternativa angreppssätt, induktiv respektive deduktiv. (Holme & Solvang, 1997) Vi har valt att följa den deduktiva ansatsen, vilken innebär att arbetet utgår ifrån teorin, då vi anser att det har kunnat ge oss en nödvändig grund för att kunna ställa relevanta intervjufrågor. Däremot har vi reserverat oss för eventuella förändringar av teoriavsnittet i efterhand för att matcha vårt empiriskt insamlade material.
2.2 Urval
Utbudet av PPM-tjänster som finns tillgängliga via Internet är stort, där tjänsterna som erbjuds kan delas in i två kategorier. Dels finns det de aktörer som tillhandahåller kunden information via e-mail eller sms om vilka PPM-fonder de råder att byta till, varpå kunden själv får ombesörja bytet. Sedan finns det även aktörer som erbjuder sig att gå steget längre och ansvara för kundernas PPM-kod och därmed sköta all handel med kundernas PPM-fonder. Det är dessa aktörer som vi har intresserat oss för, det vill säga de aktörer som tillhandahåller en fullständigt aktiv PPM-förvaltningstjänst.
2.3 Urvalsprocessen
Trots att de flesta av aktörerna inom PPM branschen till synes tycks sköta sig utan kritik, tyngs dock branschen ned av en del mindre seriösa aktörer. Eftersom vi som författare värderar det högt att endast undersöka seriösa aktörer har vi i vår urvalsprocess tagit detta i särskild beaktning. Vi har därför varit tvungna att finna någon form av garantimått över branschen.
Förvaltning av kunders PPM-fonder är sedan år 2004 en tillståndspliktig verksamhet som står under Finansinspektionen (FI). Detta tillstånd har vi därmed valt att använda som garantimått för de aktörer vi vill inrikta oss på. Ur FI:s register över värdepappersbolag erhöll vi från början 137 stycken företag med ett allmänt gällande värdepapperstillstånd. (Finansinspektionen, 2009) Denna lista bearbetades sedan systematiskt för att därigenom kunna identifiera de aktörer som med detta tillstånd erbjuder PPM-tjänster. För att sedan kunna gå vidare i vår urvalsprocess ställde vi därefter upp två stycken ramkrav:
Affärer. I de fall där vi fortfarande saknade data kontaktades respondenterna via telefon och e-mail. Återstoden efter första urvalet återfinns som bilaga 2 i appendix.
Andra kravet: Att bolaget skulle ha bedrivit denna verksamhet sedan år 2005.
Detta krav grundas på vårt önskemål att ta med så många aktörer som möjligt, men som samtidigt hade verkat under en längre tid. Genom att därför välja att titta på aktörer som verkat sedan år 2005 kunde vi få med flest aktörer. Återstoden efter andra och sista urvalet blev därmed sju stycken aktiva PPM-förvaltare. Nedan i tabell 2.1 återfinns en sammanställning över de sju aktörernas respektive avkastning.
Förvaltare Portföljnamn 2004 2005 2006 2007 2008
IIG/Twoship Twoship 29,00% 66,00% 7,00% 11,00% -3,00% Dinppm DinPPM Offensiv 53,00% 52,00% 67,00% -2,74% Advisor Kapitalförvaltning PPM-Förvaltning 45,89% 47,23% -6,73% 42,80% -33,32% Aktiva fonder Global Tillväxt 28,70% 53,70% 41,40% 37,80% -18,20% Fondmarknaden.se Aktiv PPM 8,80% 44,46% 15,03% 11,78% -31,05% Fondbytesprogrammet 37,40% 37,90% 15,70% 30,70% -13,60% Solidar Fondservice Flex 70 11,40% 25,70% 12,40% 4,00% -16,20%
Tabell 2.1: Sammanställning över de sju aktörernas avkastning efter andra urvalet
2.4 Undersökningens praktiska genomförande
Huvudundersökningen har genomförts genom att samtliga sju förvaltare först kontaktades via ett standardiserat e-mail. I detta brev beskrevs idén med vår uppsats och en förfrågan om de var intresserade att bidra till insamlingen av vårt empiriska material. Syftet med detta var att alla deltagare skulle delges identisk information, för att undvika missförstånd. Genom detta gavs också alla deltagare samma möjlighet att bestämma om de ville delta eller ej. Utifrån detta e-mail fick vi löpande kontakt med de olika PPM-förvaltarna och därefter skickades ännu ett e-mail ut med en förfrågan om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju samt även en bilaga på de tänkta intervjufrågorna.
på grund av tidsbrist och rekonstruktion av företaget. Totalt valde fyra förvaltare att delta i vår undersökning, vilket därmed blev vår slutgiltiga svarsfrekvens.
Utifrån detta genomfördes därefter fyra stycken olika intervjuer med respektive utvalda personer från företagen. Intervjuerna gjordes i olika former, där tre av dem skedde via telefon och en i form av en personlig intervju. Intervjufrågorna som bifogats deltagarna användes som underlag i intervjuerna, men utrymme gavs även för öppna svar. Intervjuerna sammanställdes därefter allteftersom och varje deltagare fick möjligheten att välja om de ville granska de renskrivna intervjuerna i efterhand. Intervjuerna återfinns i en sammanställd form i empiriavsnittet och intervjufrågorna återfinns i appendix som bilaga 1.
2.5 Metoddiskussion
Efter ovanstående beskrivning av undersökningsmetod kan ett antal kritiska invändningar läggas fram mot hur resultatet framtagits.
Branschen rörande aktiv PPM-förvaltning är ett relativt nytt område och få liknande studier har genomförts inom det specifika området. Möjligheten att kunna jämföra och validera resultatet från vår undersökning kommer därför att vara relativt begränsad.
En ytterligare begränsning med denna undersökning är vår möjlighet att validera förvaltarnas egna rapporterade kursutveckling, då förvaltarnas portföljer inte presenteras via PPM-myndigheten eller någon annan opartisk hemsida. Det ser vi självklart som en brist, men denna information är trots allt vad allmänheten endast har att tillgå med och därför anser vi att denna går att använda, då ett delsyfte med denna undersökning ligger i att på ett mer övergripande sätt granska förvaltarna.
Gällande vår svarfrekvens och följande intervjuer inser vi att fyra intervjuer kan upplevas som en liten population. Vi var själva medvetna om detta men anser i efterhand att de intervjuer vi ändå har gjort har bidragit till att ge oss en god inblick i branschen, vilket är vårt syfte med undersökningen.
En av de stora fördelarna med att genomföra intervjuer är att det finns en chans att ställa följdfrågor och på så vis får mer oväntad information ett utrymme att komma fram. Vid vår personliga intervju gavs även möjligheten för oss att kunna uppfatta den intervjuades kroppsspråk och vice versa. Att kroppsspråket är synligt kan även vara till en nackdel eftersom det omedvetet kan påverka båda parter. (Eriksson & Wiedersheim, 2001 s. 85) I vår intervjusituation upplevde vi inte detta som något negativt, utan snarare det motsatta, då respondenten vid några tillfällen under intervjun förtydligade vissa oklarheter när denne såg att vi inte riktigt begrep. Det var troligtvis en av de bidragande orsakerna till att den personliga intervjun tog längre tid än telefonintervjuerna.
3 Teori
Här presenterar vi vår teoretiska referensram. Kapitlet inleds med en grundläggande förklaring om vad aktiv PPM-förvaltning och PPM-fonder är. Sedan följer en presentation av generella teorier om prissättning och dess strategier, samt fondavgifter. Detta ligger till grund för förståelsen om vad de olika avgifterna baseras på. Därefter presenteras riskens inverkan på förvaltarnas utformning av tjänsteutbudet. Slutligen redogörs för begreppet tjänster samt ett förväntat värde som hänger ihop med dessa.
3.1 Aktiv PPM‐förvaltning
I PPM-systemet ges privatpersoner möjligheten att själva investera sin premiepension bland cirka 800 speciellt utvalda fonder. Dessa fonder är egentligen precis samma fonder som finns ute på den övriga fondmarknaden, där den enda skillnaden är att PPM har samlat dem under deras portal, samt även förhandlat ner förvaltningsavgifterna kraftigt. Fondbyten inom PPM sker idag helt utan transaktionsavgifter och byten av fonder kan göras hur ofta som varje person vill. Däremot är portföljen begränsad till maximalt fem olika fondinnehav samtidigt. (PPM, 2009) En annan begränsning i PPM-systemet är att det endast administrerar 40000 fondbyten per dag, det vill säga det överskjutande antalet fondbyten läggs på kö till dagen efter. (E24, 2008) Detta leder till att handläggningstiden vid stora nedgångar på finansmarknaden kan få fondbyten att ta fler än fyra dagar, som annars är normalt, eftersom många sparare därför vill byta fonder samtidigt. (PPM, 2009)
3.2 Prissättning på förvaltningstjänsterna
Priset för förvaltningstjänsten är en kostnad som måste betalas ur kundens egen ficka, utöver de PPM-pengar som fås genom staten och som ska förvaltas. För ett företag kan prissättning ses som ett av de viktigaste redskapen för att styra försäljningen av en produkt och för att möjliggöra lönsamhet. Prisprocessen är något som oftast ändras över tiden när produkter rör sig längs sin livscykel och företag justerar priserna för att spegla förändringar i kostnader, efterfrågan och med hänsyn till köparen. Huvudlinjen när det gäller prissättning är dock att det finns en önskan för ett företag att uppnå en vinstmarginal och det absolut viktigaste kravet är att företaget ska täcka produktens eller tjänstens självkostnad. Till grund ligger ofta en produkt/tjänstekalkyl som talar om vad kostnaden är för att producera produkten. Kalkylen består därigenom både av de direkta och de indirekta kostnaderna och genom detta får företaget fram ett pris som täcker produktens eller tjänstens kostnader. Detta är vad som kallas break-even-point. (Kotler et al., 1999, s. 719)
3.2.1 Prissättningsstrategier
Bakom ett företags prissättning ligger ofta en strategi som ska leda till att företagets mål nås. Det finns en mängd olika prisstrategier och dessa förändras ofta i takt med produktlivscykeln. I implementeringsstadiet kan ett företag välja att exempelvis konkurrera i budget-segmentet för att locka en stor mängd konsumenter (market-penetration pricing) eller att sätta ett högt pris och konkurrera främst med kvalitet i premium-segmentet (market-skimming pricing). En av de vanligare strategierna är dock att sätta ett pris som är jämförbart med konkurrenternas.
Att utgå ifrån det faktiska och upplevda värdet för kunden (value pricing) kan också vara en prismetod att välja för ett företag. I ett sådant fall utgår företaget utifrån kunden och hur denne värderar den nytta som uppstår genom köpet. Tanken i denna strategi är att kunden försöker nyttomaximera sina inköp och är därmed beredd att betala ett högre pris om produkten upplevs ge mest värde för pengarna. Ett högre pris än konkurrenterna är då inget problem, under förutsättning att kunden upplever företagets produkt som mest prisvärd. Det handlar om att erbjuda den perfekta kombinationen av kvalitet och bra service till ett rättvist pris. (Nagle & Holden, 1998)
3.3 Fondavgifter
3.4 Risk och fondvalsprocessen
Individers riskbenägenhet är något som spelar in i valet av PPM-förvaltare. Det är ett mått för hur stor finansiell risk en individ är villig att ta med sina egna pensionspengar. Generellt kan det sägas att ju större risk en individ väljer, desto större är möjligheterna till en fördelaktig avkastning, samtidigt som risken för en negativ avkastning också ökar. Aktier och optioner klassificeras ofta som instrument med hög risk, det vill säga att de kraftigt kan svänga upp och ned, samtidigt som en placering i räntebärande papper vanligtvis påvisar mindre svängningar och ses som en säkrare placering. (Börjesson, 2008, s. 78) Sjunde AP-fondens premiesparfond placerar mestadels i aktier världen över och har tilldelats en medelhög risknivå av PPM baserat på de 36 senaste månadernas genomsnittliga värdeförändring. (PPM, 2009)
Vid lansering av en förvaltningstjänst är ett viktigt första steg från förvaltarens håll att identifiera kundernas riskprofil. Welie, Janssen & Hoogstrate (2004) presenterar en process (se figur 3.1) med vilken förvaltare kan fastställa kunders riskbenägenhet och utifrån det tillhandahålla portföljer som är attraktiva för kunderna.
Figur 3.1: Fastställande av investeringsbeslut
Processen inleds med att förvaltaren fastställer kundens riskprofil. Det görs vanligtvis genom frågeenkäter där kunden får svara på frågor kring olika situationer och påståenden. Baserat på svaren fastställs sedan med hjälp av olika formler det
maximala risktagandet som kunden är villig att anta, vilket resulterar i att kundens kortsiktiga riskprofil kommer fram. Samtidigt som riskprofilen arbetas fram, fastställs också kundens långsiktiga investeringshorisont. Dessa två parametrar ligger sedan till grund för fastställandet av kundens risktolerans och val av investeringar. (Ibid., 2004) I en omfattande studie, (Jianakoplos & Bernasek, 2006), konstateras även att finansiellt risktagande generellt sett avtar med åldern, det vill säga ju längre investeringshorisonten är, desto större risk tolereras av kunden. Detta kan i sin tur påverka förvaltarnas portföljerbjudanden, beroende vilka de väljer att inrikta sig på.
3.5 Tjänster och dess värde
Tjänster brukar betonas som processer som består av en eller flera aktiviteter som till viss del produceras och konsumeras samtidigt, samt att kunden deltar i tjänsteproduktionsprocessen i viss utsträckning. Detta skiljer tjänster från fysiska produkter och därför finns det vissa anpassningar som måste tas hänsyn till. Bland dessa finns behovet av att förtydliga tjänstens innebörd, eftersom den ofta inte finns när kundens ska köpa den. Det är viktigt att mer exakt styra in kundens förväntningar på rätt nivå, där den rätta nivån är en balansgång mellan en hög nivå för att skapa intresse för tjänsten och en låg nivå för att inte lägga grunden för besvikelse. Prissättningsfrågorna blir därför ofta väldigt annorlunda, då det i många fall kan vara svårt att se en koppling mellan priset och tjänstens värde.
3.5.1 Det förväntade värdet
Då lösningen på problemet ofta inte är befintlig när affären görs upp, är det väldigt svårt att konkretisera tjänstens förväntade värde. Vad menar kunderna egentligen med kvalitet och värde och hur ställs detta i förhållande till gällande pris? Dessa tre aspekter hänger nära ihop och det går att se ett tydligt samband mellan dessa. (Zeithaml, V.A., 1988)
Det förväntade värdet är en avgörande aspekt för att i slutändan uppnå kundnöjdhet. Om tjänstens förutspådda utförande matchar kundens förväntningar eller till och med överstiger förväntningar uppstår kundnöjdhet och ett värde skapas för kunden. Utöver förväntningar så spelar även en kunds önskan en viktig roll, då det bidrar till att forma kundens känsla av nöjdhet. (Spreng, MacKenzie & Olshavsky, 1996) Att kunna identifiera de faktorer som bidrar till att det skapas värde för kunden och att bedöma nivån (i pengar) på dessa värden blir därför centralt för tjänsteföretag. Huvudprincipen är att först försöka fastställa vilka typer av värden som skapas och lista dessa så fullständigt som möjligt. Därefter att beräkna hur stora de enskilda värdekategorierna är och under vilka förutsättningar de uppkommer, för att slutligen försöka översätta dessa värden till ekonomiska värden. (Axelsson & Agndal, 2005)
4 Empiri
I detta kapitel presenteras resultatet från vår undersökning. Avsnittet är i stor utsträckning strukturerat på samma vis som det teoretiska avsnittet. Tillsammans med teorin ligger detta kapitel till grund för den följande analysen.
4.1 Introduktion till Empirin
För att underlätta för läsaren har vi under varje rubrik sammanställt det vi funnit relevant från respektive intervju och ställt det i jämförelse mot varandra. Genomgående upplägg för empirins olika delavsnitt blir därför enligt följande: först ut kommer Ginyard, J. för Twoship, sedan Mårtensson, D. för DinPPM, därefter följer Svensson, M. för Advisor Kapitalförvaltning och sist kommer Hultblad, C. för Aktiva fonder.
4.2 Aktiv PPM‐förvaltning
För företaget Twoship är konceptet upplagt på så vis att det är Twoship som ger ut gratis råd enligt deras modell, som vem som helst genom registrering kan följa via deras hemsida. Utifrån detta är det sedan upp till varje registrerad användare att fritt välja om de vill följa de rekommenderade fondbytena. Sedan finns det även ett annat alternativ, för de kunder som inte alls vill tänka på att behöva byta PPM-fonder. Detta alternativ är att beställa så kallad fullständig aktiv PPM-förvaltning mot en årlig avgift och det är dessa kunder som behandlas i denna studie. Det innebär att kunderna då slussas vidare till företagets samarbetspartner, Independent Investment Group (IIG), som är de som besitter tillståndet hos FI i denna konstellation. Där registrerar sig kunderna och tackar ja till att denna samarbetspartner aktivt tar hand om alla byten enligt de råd som Twoship-modellen föreslår. I företagets kundregister finns idag ca 3000 registrerade användare som använder den aktiva bytestjänsten.
många privatpersoner saknar kunskap och nästintill får ångest när det orangefärgade kuvertet dyker ner i brevlådan.
Advisor kapitalförvaltning är i grund och botten ett kapitalförvaltningsbolag, men där
den aktiva PPM-förvaltningen troligtvis utgör den största delen i bolaget. Tanken är att de i första hand skall hjälpa kunderna till att få ut så mycket som möjligt i pension, varför också företaget är beredd att ta en viss risk för att uppnå detta. Företaget har fler PPM-kunder än andra kunder och Svensson på Advisor anser att det är en bra inkörningsport för företaget. Han anser att det är bra att få in kunder den vägen, för att sedan eventuellt kunna hjälpa dem med andra bitar i deras ekonomi. Företaget är däremot väldigt nöjda även om kunderna bara förblir PPM-kunder hos dem.
Företaget Aktiva fonder startade deras verksamhet med att de först ägnade sig åt att skicka ut erbjudanden i så kallade placeringsbrev till olika kunder. Nu erbjuds även aktiv PPM-förvaltning hos Aktiva fonder, detta för att möta kundernas efterfrågan. Företaget erbjuder tre olika PPM-portföljer (Global tillväxt, Global miljö och Global stabil) till sina kunder. De två portföljerna tillväxt och miljö är likartade och inriktar sig mer mot långsiktigt sparande. Dessa har som målsättning att ligga klart högre än Premiesparfonden och tar en högre risk än vad Global stabil gör. Skillnaden mellan de båda är att Global miljö inriktar sig mot miljö och etik i dess fondval. Stabilportföljen å sin sida är mer lämpad för de som vill ta en lägre risk. Hultblad på Aktiva Fonder menar att till dessa kundkategorier hör bland annat de som inte har allt för lång tid kvar till sin pension eller de som har ett väldigt stort uppbyggt kapital att förvalta och inte vill ta lika stor risk.
4.3 Prissättning och prisstrategier för förvaltningstjänsterna
gjorde det motiverat att höja. Priset på 250 kr/år baseras på en break-even beräkning där fokus alltså i första hand ligger på att få verksamheten att gå runt och täcka de kostnader de har. Företaget har dock som en policy att inte debitera kunden någon årsavgift om inte Premiesparfondens resultat slås. Företaget ger som sagt även ut råden gratis, där de har som syfte att skapa ett namn om att ”leverera till kunderna, till ett vettigt pris”, vilket på så vis kan fungera som PR för deras andra produkter.
På DinPPM är priset för tjänsten satt till 49 kr/månad, men om man som kund väljer att istället betala för ett helår i stöten erhålls en rabatt om en fri månad året därpå. Detta pris är lika för alla kunder, men tidigare har kampanjer körts där vissa speciella målgrupper erbjudits ett extra förmånligt pris. Mårtensson kan inte peka på vilka exakta strategier som ligger bakom detta pris, men hans egen gissning är dock att det troligtvis har baserats på antalet förväntade kunder i framtiden.
Advisor har en förvaltningsavgift på 595 kr/år och det klassificerar Svensson som premium-segmentet jämfört med konkurrenterna. Anledningen till detta är att företaget själva anser att de faktiskt levererar så pass bra och att deras kunder verkligen får valuta för pengarna. Priset är fast för alla kunder i nuläget och endast i speciella fall kan vissa rabatterade undantag göras för en del av helårskunderna. De anser också att det inte går att ha en rörlig avgift då den riskerar att bli för hög vid goda år. Företaget vill dessutom kunna jobba utifrån deras strategi med en offensiv förvaltning oavsett upp- eller nedgång och därför passar inte rörliga avgifter dem. Svensson är medveten om att det under lite sämre år kan tyckas konstigt, men sett över en längre tidsperiod så vet företaget att de presterar väldigt bra och att det lönar sig.
gällande gruppabonnemanget. Motiveringen till ett budget-segment är att företaget tror på strategin att först inrikta sig på att få nöjda kunder och genom det eventuellt kunna göra fler affärer. Dessutom tror företaget att PPM-förvaltning är en tjänst som många efterfrågar och som därigenom inte är så priskänslig.
Nedan följer en sammanställning över förvaltningstjänsternas prissättning i dagsläget (se tabell 4.1).
Förvaltare Pris (kr/år) Startavgift Rabattsystem
Twoship 250* 695
DinPPM 588**
1 månad gratis vid betalning av hela årsavgiften
Advisor Kapitalförvaltning 595
Aktiva fonder 395 595 kr för gruppabonnemang (max 5 pers) * = Tas ut från år 2- och endast om Premiesparfondens resultat slås
** = Baseras på månadsavgiften (á 49 kr) x 12
Tabell 4.1 Förvaltningstjänsternas pris
4.4 Fondavgifter
När det gäller avgifter i fonderna så menar Ginyard, för Twoship, att risken för att avkastningen skall ätas upp av avgifterna självklart alltid finns. Dock hänvisar han till att fondavgifterna är kraftigt rabatterade i PPM-systemet, i jämförelse med den vanliga fondhandeln, vilket verkligen uppmuntrar till fondhandel. Avgifterna är en av faktorerna som vägs in när företaget väljer fonder till deras modell, men samtidigt finns det andra faktorer som väger tyngre. Ginyard menar för egen del att han hellre väljer en fond med en större avgift om den kan förväntas prestera högre. Ginyard menar vidare att det inte behöver vara så att hög avgift och hög avkastning går hand i hand. Generellt sett ligger inte fokus på att hålla avgifterna nere, utan istället på att försöka få en så bra och jämn avkastning som möjligt.
Däremot, menar Mårtensson, att det alltid inom företaget ändå finns en inre ambition om att försöka välja fonder med lägre avgifter.
Advisor fokuserar likaså inte alls på avgifterna i fonderna, utan det är avkastningen som är nummer ett. Svensson anser generellt att privatpersoner lägger alldeles för stort fokus på alla avgifter. Är fondförvaltaren bra och levererar en bra avkastning, så tycker han att det inte är mer än rätt att spararen får betala därefter. Svensson menar dock att företaget har koll på vilka avgifter som tas och avkastningen som redovisas är efter att dessa har dragits av. Avkastningen som redovisas på hemsidan till kund kan dock variera något från period till period eftersom företaget ibland väljer att presentera den genomsnittliga avkastningen och ibland den totala.
När det gäller fondernas respektive avgifter så anser Hultblad, för Aktiva Fonder, att detta är relativt ointressant i det tidsperspektiv företaget tittar på. Fondavgifterna är därför inte något som redovisas för kunderna på hemsidan, utan Hultblad säger att fokus helt och hållet ligger på att presentera en hög avkastning.
4.5 Risk och fondvalsprocessen
DinPPM erbjuder tre olika PPM-portföljer med olika risknivåer och ambitioner på avkastning. Tanken är att detta skall täcka in hela registret och därför kunna passa de allra flesta spararna. Portföljen med lägst risk heter Trygg och placerar i räntefonder och andra aktiefonder med låg risk. Denna portfölj har ett avkastningsmål på 5 procent/år och rekommenderas främst till dem som har nära till sin pension. Medelriskportföljen heter Stabil och har en ambition att skapa en avkastning på 10 procent/år. Högriskportföljen heter Offensiv och placerar endast i aktiefonder. Den har ett avkastningsmål på 15 procent/år och rekommenderas till dem som har långt kvar till sin pension och kan tänkas acceptera en högre risk mot en möjlighet till högre avkastning. Generellt sett kan fondvalen för de olika portföljerna liknas vid en momentum-taktik, det vill säga att investeringar sker i fonder som är i en uppåtgående trend. Första steget i valet av fonder är att genomföra en makroanalys över hur det står till i världen. Genom detta försöker företaget skapa en bild av hur den befintliga situationen på världsmarknaden ser ut och hur den kan tänkas se ut framöver. Nästa steg i processen är att se till risknivån på investeringarna. Därefter går företaget ner på branschnivå och försöker matcha risknivå och avkastning mot branschen i övrigt. Genom att se över vilket tidsperspektiv som planeras för fonderna, plockas några potentiella fonder fram, varifrån de med lägst avgift väljs.
För Aktiva Fonder uppger Hultblad att grunden när det gäller risk är att kunna balansera risknivån till marknaden och att det är just det som själva förvaltningen representerar. Hultblad säger också att anledningen till att portföljen Stabil finns, är att företaget har valt att ändå hålla en viss tolerans nivå. Med det menas att de börjar försiktigt med att titta på vilka marginaler det kan ta, för att sedan i så fall öka lite. De andra portföljerna är medvetet mer offensiva, där målsättningen är att aldrig sjunka mer än 20 procent per år. Vid fondbyten använder företaget en så kallad ”top-down-approach”, vilket innebär att de tittar på finansmarknaden ur ett makroekonomiskt perspektiv för att identifiera osäkra kontra säkra marknader att inrikta sig på. Hultblad menar att det först handlar om att hitta en balans mellan ränte- och aktiemarknaden för att sedan se över olika länder, regioner och sektorer. Därefter väljs respektive fonder ut genom att företaget tittar på vissa ratingsystem, som sträcker sig en till tre månader bakåt i tiden.
4.6 Tjänster och dess förväntade värde
Mårtensson, för DinPPM, menar också att det är hög avkastning som är av den största betydelsen för kunderna. Inom företaget är de väldigt kritiska till Premiesparfonden som ett passivt sparandealternativ. Detta främst med anledning av att Premiesparfonden har gjort dåliga placeringar redan från start vilket har resulterat i att spararna nästan förlorat 18 kr per investerad hundralapp. Mårtensson menar att de som inte har valt att vara aktiva alltid kommer att tycka att PPM-systemet är dåligt. I jämförande hänseende väljer företaget att framhålla Premiesparfondens resultat på hemsidans förstasida.
Svensson, för Advisor, säger att han tror att kunderna värdesätter att företaget erbjuder en väldigt enkel tjänst. Om en privatperson anlitar en extern förvaltare så gör denne det för att engagemanget inte finns, enligt honom. Han menar på att det ska vara lätt att få en bra avkastning och att företaget gör det enklare genom att erbjuda en offensiv portfölj. Företaget redovisar alltid avkastningen i förhållande till hur Premiesparfonden har presterat, men säger samtidigt att företaget inte tycker att den fonden är särskilt bra. De anser att den tar bort själva poängen med PPM-systemet, nämligen att det finns valmöjligheter. Svensson menar också att många dessutom har väldigt dålig koll på denna och lätt kan tro att pengarna är säkra där. Han menar att vad som glöms bort är att det faktiskt är en ganska hög risk i Premiesparfonden, med en hel del aktier i sig som dessutom är begränsad till vissa marknader.
Hultblad, för Aktiva fonder, anser att den viktigaste aspekten till varför kunderna väljer just dem är tack vare det resultat de uppvisat. Han tror att kunderna i första hand värdesätter detta och att företaget därigenom anses vara seriösa i kundernas ögon. Företagets syn på Premiesparfonden är att denna är en ”trött”-fond och inget bra alternativ till sparande. Hultblad menar att denna fond har begränsad handlingsfrihet och egentligen inget mandat att göra något åt detta. Grunden för företaget är ändå en jämförelse mot denna, då de hela tiden eftersträvar att visa att de kan prestera bättre än denna. Det viktigaste inför framtiden är, enligt honom, att företaget kommer kunna fortsätta att leverera ett resultat som är bättre än Premiesparfonden.
5 Analys
Här kopplar vi samman vårt teori och empirikapitel och ämnar skapa en helhetsförståelse av vår undersökning med hjälp av våra egna reflektioner. Analysen är strukturerad på liknande vis som föregående teori och empirikapitel.
5.1 Aktiv PPM‐förvaltning
När det gäller PPM-förvaltning så kan vi, som tidigare gjorts, konstatera att detta är ett relativt nytt och orört område. Många privatpersoner är varken engagerade eller ens intresserade av att ta tag i frågor och beslut gällande dessa pengar som myndigheterna nu har lagt i knäet på privatpersoner. Att välja en aktiv förvaltning och inte behöva bry sig, samt ändå ha en chans till en högre avkastning än men det passiva alternativet, ser vi kan upplevas som ett väldigt lockande erbjudande.
Generellt sett kan sägas att möjligheten för företag att kunna erbjuda en aktiv PPM-förvaltning kan ses som en bra inkörsport, då många privatpersoner är väldigt dåligt insatta i detta område. Dessutom går det att utläsa att rådande PPM-system inbjuder till en relativt attraktiv marknad för förvaltning, då priserna för fondhandeln är kraftigt rabatterade och att ingen reavinstskatt utlyses. Vi kan se att såväl Twoship som Advisor anser att det inte egentligen är själva PPM-förvaltningen som är det de vill tjäna pengar på. Svensson på Advisor menar att det är en marknad med lågtröskel och samtliga intervjupersoner konstaterar att aktiv PPM-förvaltning är något som lockar. Förhoppningen hos alla intervjuade, men kanske starkast hos Advisor och Twoship, är att genom en bra inkörsport kunna bygga upp ett förtroende och en relation till kunderna, för att vidare kunna göra andra affärer. Intresset för PPM-förvaltning tror vi också har ökat i takt med en rådande finanskris, där det passiva alternativet i form av en placering i Premiesparfonden, har genererat ett dåligt resultat på grund av ett relativt sätt stort innehav i aktiemarknaden.
flera olika portföljer, där beslutet om accepterad risknivå läggs i kundernas egna händer. Detta till skillnad mot att Twoship och Advisor har en bestämd risknivå, genom att i nuläget endast erbjuda en portfölj. Beslutet för kunden handlar då istället mer om att bestämma sig för att ”haka på” eller inte. Vi kan se att detta inte ger utrymme för en lika stor målgrupp som för de andra företagen, men å andra sidan eventuellt en trygghetskänsla genom att kunna inrikta sig på en tydlig strategi och följa den. Detta är även något som Ginyard på Twoship nämner som en av nyckelfaktorerna gällande förvaltning och underliggande placeringar.
5.2 Prissättning och prisstrategier för förvaltningstjänsterna
När det gäller prissättning för aktiv PPM-förvaltning kan vi se utifrån respondenternas svar att lönsamheten gällande själva tjänsten inte används som främsta argument. Samtliga respondenter talar istället om att det i första hand handlar om att kunna täcka produktens självkostnad och därigenom nå den så kallade break-even-point. Något större fokus läggs heller inte på att gå från fasta kostnader till mer rörliga. Detta på grund av att dessa avgifter riskeras att bli för höga vid goda år. Vi tror att detta hänger nära ihop med att förvaltningstjänsten ses som en långsiktig investering och att företagen är så mån om att behålla kunderna i såväl upp som nedgång. Dock kan vi se att priserna till viss del har eller förväntas förändras enligt gällande teorier om en produkts livscykel, då det hos såväl DinPPM, som hos Advisor och Aktiva Fonder görs eller övervägs att göra vissa individuella bedömningar gällande prissättning, med hänsyn till köparen.
Enligt gällande teorier om pris så kan ses att det är svårt att ta ut ett högre pris om det inte finns specifika egenskaper i produkten som gör det uppenbart för kunder att välja att betala mer än hos konkurrenterna; så kallad priskänslighet. Gällande aktiv PPM-förvaltning så kan vi se rent allmänt att denna tjänst inte upplevs som särskilt priskänslig, då exepmelvis Hultblad för Aktiva Fonder menar att det är en tjänst som väldigt många efterfrågar. Hultblad säger också att ”de som tycker att deras företag är dyra får tycka det och att de inom företaget vet att de har nöjda kunder.”
Utifrån detta kan sägas att det inte är konkurrenterna som i första hand styr de respektive företagens prissättning, utan fokus ligger främst på hur företaget upplevs av kunden, genom avkastningen de får. Priset styrs därigenom av den så kallade value pricing-strategin, där företagen utgår ifrån att kunden försöker nyttomaximera sina inköp. Frågan vi dock ställer oss är om denna strategi är den bild företaget gärna vill framhäva och hur väl detta stämmer överens med den verkliga synen hos kunderna?
Kunderna gör trots allt ett val när de väljer en aktiv förvaltare från början och vi tror att även om kunderna fokuserar till stor del på avkastningen, så jämför de priserna mellan olika konkurrenter. Vi tror därför att ett inslag av en konkurrensbaserad strategi i någon form ändå är oundviklig för förvaltarna för att locka nya kunder. Detta ser vi även genom att Twoship uppger att de höjt sitt pris, utifrån att de låg väl under konkurrenterna och därmed är det tydligt att de till viss del styrs av konkurrensmiljön. När det gäller Aktiva fonder så anser vi att även de styr sitt pris utifrån konkurrenternas priser. Vi kan se att de till viss del använder sig av market-skimming strategin, genom att erbjuda ett gruppabonnemang till ett relativt lågt pris, för att därigenom locka en större mängd kunder. Sammanfattningsvis kan konstateras att fokus på avkastningen är centralt för så väl förvaltarna som för kunderna, men att tjänsterna kanske däremot är mer priskänslig och konkurrentanpassad än vad förvaltarna vill hävda.
5.3 Fondavgifter
ligger på en betydligt högre procentnivå än vad Premiesparfondens avgift är. En grundfråga gällande detta blir därför om en hög avkastning som en aktiv förvaltning kan bidra till ändå äts upp av dessa respektive avgifter? Ginyard på Twoship menar att den risken alltid finns, men att samtidigt fondavgifterna vägs upp av att PPM-systemet är kraftigt rabatterat.
För Twoship är fondavgifterna bara en av faktorerna som vägs in, men inte den tyngsta. Fokus för dem ligger i första hand på att prestera en så bra och jämn avkastning som möjligt. Denna strategi är något som även DinPPM använder sig av. På Advisor menar de att fokus inte alls ligger på avgifterna, utan avkastningen är helt i centrum. Detsamma gäller för Aktiva fonder, där Hultblad hävdar att dessa är helt ointressanta i det tidsperspektiv det rör sig om.
Vi anser dock att fondernas underliggande avgifter är en viktig aspekt i denna konstellation, speciellt under de åren avkastningsökningen inte skiljer sig nämnvärt från Premiesparfonden. Trots en negativ avkastning, kommer dessa fondavgifter att debiteras och frågan är därför hur försvarbara dessa då är i jämförelse med Premiesparfondens relativt sett låga avgifter. Vi kan se att Twoship till viss del kommer undan från detta ”problem” genom att väga upp detta med att erbjuda gratis aktiv förvaltningstjänst de åren de inte når upp till en högre avkastning än Premiesparfonden. Svensson på Advisor menar dock att det inte är mer än rätt att en bra förvaltare får betalt därefter. Vi kan dock se att det inte går att utfästa några egentligen garantier om framtiden och följande avkastning. Därför kan också avgifterna i mångas ögon upplevas som väldigt svårmotiverade under sämre perioder. Under dessa perioder är det inte lika lätt att förbise dessa avgifter genom att kunna skylta med en hög avkastning.
5.4 Risk och fondvalsprocessen
När det gäller förvaltarnas portföljerbjudanden så anser vi att dessa inte riktigt följer det traditionella tillvägagångssättet gällande investeringsbeslut (se figur 3.1 i teorin). Vi kan istället se att största fokus läggs på investeringshorisonten och att fastställandet av kundens riskprofil till viss del förbises. Angående investeringshorisonten, så ser vi att detta faller i linje med de gällande teorierna kring detta, då förvaltarna antar att ju längre tidsperspektiv det rör sig om för kunden, desto större risk tolereras. Detta styr i sin tur deras portföljerbjudanden och vi ser att de flesta av förvaltarna inriktar sig i första hand mot dem som har väldigt långt kvar till pensionen, genom att endast erbjuda portföljer med relativt hög risk. Istället för att anpassa portföljen utifrån kunderna är det istället upp till kunderna själva att välja om den erbjudna riskprofilen i portföljen passar dem. Genom detta begränsar sig förvaltarna till vissa kundgrupper och bestämmer själva vilka de vill inrikta sig på. Vi kan däremot se att förvaltarna i takt med en växande förvaltningsmarknad känner sig mer tvingade att följa den traditionella modellen, genom att erbjuda flera portföljval med varierade risknivåer, för att därigenom nå ut till flera kundgrupper.
5.5 Tjänster och dess förväntade värde
Vi har sett att teorier gällande tjänster pekar på att det för dessa typer av företag till stor del handlar om att hitta en balans mellan kundens intresse för tjänsten och framtida nöjdhet, kontra en eventuell besvikelse. Företag anlitas ofta på grund av en förväntan om att de besitter unik kunskap och en problemlösningsförmåga gällande saker kunden själv ofta inte är bekant med. Detta anser vi faller väl i linje med den gällande PPM-förvaltningsbranschen. Vi ser att privatpersoner lockas av tjänsten då de helt enkelt verka sakna kunskap och i många fall intresse inom detta område, men då det passiva valet å andra sidan inte heller är ett lockande alternativ. Denna okunnighet anser vi gör tjänsten till en relativt lättsåld sådan, vilket i nuläget placerar förvaltarna i en bra position på marknaden. Vi ser här också att förvaltarna inte drar sig för att ställa sina avkastningsvärden i jämförelse mot Premiesparfondens, utan att presentera någon närmare redovisning av olika underliggande avgifter. På så vis framhålls ofta bara de positiva sidorna med en aktiv PPM-förvaltning.
Vi har sett att det för företagen är av största vikt att veta vad kunderna egentligen menar med kvalitet och värde, för att kunna ställa det i förhållande till gällande pris. Grunden blir därför att konkretisera tjänstens förväntade värde. När det gäller aktiv PPM-förvaltning så sätter samtliga respondenter avkastningen i främsta fokus och de pekar på att det också är det som kunderna värderar allra mest med tjänsterna.
Vi ser att kostnaden för såväl förvaltningstjänsten i sig, som fondavgifterna, inte upplevs vara en avgörande faktor för att attrahera kunder. Istället verkar en hög och jämn avkastning vara den stora målsättningen med aktiv PPM-förvaltning. Detta tillsammans med den enkelhet som en aktiv PPM-förvaltning bidrar till är något som lyfts fram och som vi ser gör tjänsten till en icke-priskänslig och attraktiv tjänst.
6 Slutliga kommentarer
I detta avslutande kapitel så redovisas vilket resultat ovanstående analys har hjälpt oss att komma fram till och genom vår slutsats ämnar vi svara på uppsatsens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med förslag på fortsatta studier inom detta område.
6.1 Slutsats
Genom denna undersökning ser vi att en aktiv PPM-förvaltning framförallt bidrar till att underlätta för de personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gällande sina PPM-pengar. Möjligheterna att, utan att behöva engagera sig, få ett diversifierat sparande som kan generera hög avkastning i utbyte mot olika avgifter, är det som lockar med tjänsten.
Priset inom tjänsteutbudet varierar relativt mycket och tjänsten kan inte klassificeras som särskilt priskänslig, då priset i nuläget inte upplevs vara den avgörande faktorn. Motiveringen bakom de olika priserna och dess strategier är istället att priset har ett nära samband med tjänstens upplevda värde. Trenden tyder dock på att tjänsten blir mer priskänslig i takt med att marknaden för aktiv PPM-förvaltning växer.
Vi kan vidare konstatera att de underliggande fondavgifterna saknar väsentlig betydelse för förvaltarna. Fokus hos samtliga förvaltare ligger istället på att välja de fonder som har en sannolikhet att prestera bra, oavsett marknadsläge. Detta hänger nära samman med beslut gällande risk och ligger i sin tur till grund för de portföljer som erbjuds till kunderna. Nyckelfaktorn för förvaltarna handlar om att balansera risknivån utifrån marknaden och det är här som fördelen med aktiv PPM-förvaltning kommer fram, i förhållande till det passiva Premiesparfondsalternativet.
lyckats mycket väl under flera år av uppgång, också i förhållande till Premiesparfonden, vilket därmed gör det aktiva valet, som helhet, väl motiverat i jämförelse mot det passiva.
6.2 Förslag till vidare studier
En viktig aspekt inom detta område är den icke-transparens som generellt sett råder över branschens redovisade avkastning. I nuläget finns inga egentliga möjligheter att kontrollera om den påstådda avkastningen överhuvudtaget stämmer överens med den faktiska avkastningen. Däremot ligger i skrivande stund ett förslag om att samla upp förvaltarna och integrera dem i PPM-systemet genom att låta dem skriva ett avtal med PPM-myndigheten.
Detta ser vi som något verkligt positivt eftersom det troligtvis skulle innebära slutet för många mindre seriösa aktörer. Under tiden som denna diskussion förs, skulle en alternativ- och synnerligen intressant studie vara att genomföra en kvantitativ insamling av resultaten från förvaltarnas egna kunder. Denna studie skulle vara intressant även ur det hänseendet då den eventuellt skulle kunna testa en hypotes om att kunder från samma förvaltare kan erhålla olika avkastning på grund av PPM-systemets begränsning om 40000 fondbyten per dag.
Källhänvisningar
Internet
E24, 2008. ”Massbyten pressar PPM:s datasystem”. Besökt 2009-05-12 http://www.e24.se/pengar24/pension/artikel_479545.e24
FI, 2009. ”Värdepappersbolag - Företag per kategori”. Besökt 2009-05-12
http://www.fi.se/Templates/InstitutGridPage____2757.aspx?la=sv&typ=%27VARD+ +%27
IIG, 2009. ”Anmäl PPM-Tjänst”. Besökt 2009-05-12
http://www.iig.se/index.php?option=com_wrapper&view=wrapper&Itemid=57 Morningstar. ”Ordlista”. Besökt 2009-05-12
http://www.morningstar.se/definitions
PPM, 2008. ”Den allmänna pensionen”. Besökt 2009-05-12 http://www.ppm.nu/DenAllmannaPensionen2.html
Artiklar
G2Analys, 2009-03-25. ”Så gick det för pensionsspararna 2008”, http://www.g2analys.se/index.php
Jensen, M. C. 1968. “The Performance of Mutual Funds in the Period 1945-1964”,
The Journal of Finance, vol. 23, no. 2, pp. 389-416.
Jianakoplos, N. A., Bemasek, A. 2006. “Financial Risk Taking by Age and Birth Cohort”, Southern Economic Journal, vol. 72, issue 4, pp. 981-1001.
Lindmark, J., 2008-05-22. ”Osäker framtid för PPM-förvaltning”, http://www.morningsstar.se/news/commentary.asp?ArticleID=56274
Nagle, T. T., Holden, R. K. 1998. “Kamikaze pricing”, Marketing Management, vol. 7, issue 2, pp. 30-39.
Spreng, A. R., MacKenzie, S. B., Olshavsky, R. W., 1996. “A reexamination of the determinants of consumer satisfaction”, Journal of marketing, vol. 60, no. 3, pp. 15-33.
Treynor, J. L., Mazuy, K. K., 1966. “Can Mutual Funds Outguess the Market?”,
Harvard Business Review, vol. 44, no. 4, pp. 131-136.
Ullerstam, S., 2008-09-25. ”Nu är goda PPM-råd dyra”,
http://www.privataaffarer.se/fonder/200809/nu-ar-goda-ppm-rad-dyra/ van Welie, T., Janssen, R., Hoogstrate, M., 2004. ”An Integral Approach to
Zeithaml, V. A., 1988. “Consumer Perceptions of Price, Quality, and Value: A
Means-End Model and Synthesis of Evidence”, Journal of Marketing, vol. 52, issue 3, pp 2-22.
Litteratur
Axelsson, B., Agndal, H., 2005. Professionell marknadsföring. Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, P. H., 2008. Så här kan alla svenskar bli miljonärer. Stockholm: Aktiespararna Kunskap.
Eriksson, L-T, Wiedersheim–Paul, F., 2001. Att utreda, forska och rapportera. Sjunde upplagan, Malmö: Liber Ekonomi.
Haugen, R., 2001. Modern Investment Theory. Fifth edition, Irvine: Prentice Hall. Holme, I. M., Solvang, B. K., 1997. Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, P-E, 2003. Placera rätt: handboken för dina värdepapper. Malmö: Liber Ekonomi.
Kotler, P., Armstrong, G., Saunders, J., Wong, V., 1999. Principles of marketing. Second European edition. New Jersey: Prentice Hall Inc.
Intervjuer
Ginyard, Johan, Kapitalförvaltare, Twoship, 2009. Intervju 28/4-09. Intervjutid: 1,5 h.
Hultblad, Christer, VD, Aktiva Fonder, 2009. Telefonintervju 6/5-09. Intervjutid: 45 min.
Mårtensson, Dan, Kapitalförvaltare, DinPPM, 2009. Telefonintervju 29/4-09. Intervjutid: 1h.
Svensson, Mikael, Kapitalförvaltare, Advisor, 2009. Telefonintervju 6/5-09. Intervjutid: 1h.
Bilagor
Bilaga 1: Intervjumall
Vilken är företagets affärsidé?
Vad har ert företag för målsättning med aktiva PPM-förvaltningen?
Vilket av följande prissegment, Budget, Medium eller Premium anser ni att er förvaltningstjänst tillhör?
Hur skulle ni motivera det valet?
Vad var priset för den aktiva PPM-förvaltningen vid lanseringen av tjänsten? Hur har er prisutveckling sett ut sedan dess?
Vilken eller vilka prisstrategier används vid fastställandet av priset? Har ni olika priser gentemot olika kunder?
Hur marknadsför ni era tjänster gentemot era kunder? Vilka kanaler använder ni i marknadsföringen?
Hur påverkar Finansinspektionens tillstånd er marknadsföring?
Hur har ni kommit fram till vilken risknivå ni skall anta i er aktiva PPM-portfölj(er)? Hur ser processen ut när ni skall välja ut nya fonder till portföljen?
Hur beräknas kursutvecklingen av portföljen?
Hur är förhållandet gällande beaktning av fondernas respektive avgifter kontra fokus på avkastning?
Hur ser ni på en placering i Premiesparfonden och hur jämför Ni er med denna fond? Vad tror ni kunderna värdesätter allra mest med era tjänster?
Bilaga 2: Sammanställning över förvaltarna efter första urvalet
Förvaltare Portföljnamn 2004 2005 2006 2007 2008
IIG/Twoship Twoship 29,00% 66,00% 7,00% 11,00% -3,00% Dinppm Din PPM Offensiv 53,00% 52,00% 67,00% -2,74% Advisor Kapitalförvaltning PPM-Förvaltning 45,89% 47,23% -6,73% 42,80% -33,32% Aktiva fonder Global Tillväxt 28,70% 53,70% 41,40% 37,80% -18,20% Fondmarknaden.se Aktiv PPM 8,80% 44,46% 15,03% 11,78% -31,05% Fondbytesprogrammet 37,40% 37,90% 15,70% 30,70% -13,60% Solidar Fondservice Flex 70 11,40% 25,70% 12,40% 4,00% -16,20%
Avanza Placera 100 2,39% -25,99%
Monetar Flexibel 100 uppgift saknas
Naventi Balanserad 14,00% 12,11% -11,05% Nordisk Fondservice F100 6,00% 5,19% -30,95% Nordnet Mellan -6,00% Pensionsplaneraren -17,99% Bilaga 3: Sammanställning över förvaltarnas avkastning och Sjunde AP‐ fondens avkastning under år 2005‐2008 Förvaltare Portföljnamn 2005 2006 2007 2008 IIG/Twoship Twoship 66,00% 7,00% 11,00% -3,00% DinPPM Din PPM Offensiv 53,00% 52,00% 67,00% -2,74% Advisor Kapitalförvaltning PPM-Förvaltning 47,23% -6,73% 42,80% -33,32% Aktiva fonder Global Tillväxt 53,70% 41,40% 37,80% -18,20% Sjunde AP-Fonden Premiesparfonden 25,10% 10,50% 4,70% -36,20%
