Aktiv- och Indexförvaltning: - Kan svenska investerare få högre riskjusterad avkastning genom aktiv förvaltning?

(1)

Op990

Aktiv- och Indexförvaltning

– Kan svenska investerare få högre riskjusterad avkastning genom aktiv förvaltning?

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper

Magisteruppsats 30 hp | Företagsekonomi | VT 2014

Av: Mah-Jabin Choudrey, Ana Damjanovic Handledare: Malin Gawell, Besrat Tesfaye Examinator: Yohanan Stryjan

(2)

Abstract

Nearly 74 percent of the Swedish population invests in funds and the options are therefore various. The Swedish private investors can choose between active and passively managed funds. Fund managers, who seek to generate higher returns than the market, manage active managed funds. Unlike the active managed funds, passively managed funds do not require any active investment decisions.

Fama’s (1970) efficient market theory reflects all available information in the stock price, therefore it is not possible to predict how the stock price changes. According to the theory it is not possible to create any higher returns on the fund market for the private investors.

The aim of this study is to investigate which form of management that generates the highest risk-adjusted returns for the private investor during a ten year period and further to provide guidance to the investor in their investment choice. The focus is on Swedish and Global funds, which are the most popular choices among private investors in Sweden. The results of the study show that active management generally provides a higher risk- adjusted return for the private investor during a long term investment.

In conclusion the study shows that active management generally can create a higher return for the private investor during stable economic conditions, however, during unstable economic conditions fund managers fail to provide a higher return. This means that passively managed funds are to prefer during unstable market conditions.

(3)

Sammanfattning

Svenskarnas intresse för fondsparande är idag stort. Närmare 74 procent av Sveriges befolkning fondsparar och valmöjligheterna för fondsparande är stora. På den svenska fondmarknaden finns det aktivt respektive passivt förvaltade fonder. Vid aktiv förvaltning väljer förvaltaren att placera i företag som ska generera överavkastning. I passiv förvaltning, eller Indexförvaltning görs inga aktiva placeringsbeslut.

Enligt Famas (1970) effektiva marknadsteori, återspeglas all tillgänglig information i aktiepriset och det aldrig går att förutsäga hur aktiepriset kommer att förändras. Detta innebär att fondförvaltarna inte kan skapa en överavkastning och således överträffa marknaden. Trots detta fortsätter den aktiva förvaltningen att öka.

Syftet med denna studie är att genom en jämförelse av aktiva och passiva Sverige- och Globalfonder undersöka vilken förvaltningsform som har genererat högst riskjusterad avkastning för den privata investeraren, vilket ska bidra med vägledning i investerarens val av fondförvaltning. Studiens resultat visar att aktiv förvaltning generellt sätt ger högre riskjusterad avkastning för den privata investeraren under en tio årsperiod.

Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att aktiv förvaltning överlag kan skapa överavkastning för den privata investeraren dock under ett stabilare marknadsläge.

Det går således inte att ge stöd för den effektiva marknadsteorin då de aktiva fonderna i helhet överträffar marknaden.

(4)

Definitioner

Obligationer – är en del av marknaden för säljare och köpare. Den som köper en obligation lånar ut pengar till den som ger ut obligationen.

¹

Optioner – Derivatinstrument. Finansiell produkt.

²

Fondportfölj – Sammansättning av fonder i en investerares samling.

³

Indexförvaltning–Indexfonder följer per automatik ett marknadsindex och kräver minimal insats av förvaltare, därmed låga förvaltningskostnader.

⁴

Aktiv förvaltning - Aktiv förvaltning av fonder där förvaltaren mot en avgift försöker överträffa marknadsindex och skapa överavkastning för fonddelägare.

1

Oxenstierna, G. (2012) ”Placeringsrådgivning”, Studentlitteratur, s.79

2

Ibid.s.127

3

Ibid.s.147

4

Ibid.s.170

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.2 Problemformulering ... 3

1.3 Syfte ... 5

1.4 Frågeställning ... 5

1.5 Avgränsning ... 5

2. Teoretisk referensram ... 7

2.1 Modern portföljteori ... 7

2.2 CAPM-‐ modellen ... 9

2.2.1 Beta ... 11

2.2.2 Kritk mot Capm och beta ... 11

2.3 Tidigare forskning ... 12

2.3.1 Den effektiva marknadsteorin ... 12

2.3.2 Kritik mot tidigare forskning ... 13

2.4 Indexförvaltning ... 16

2.5 Aktiv förvaltning ... 16

3.Metod ... 17

3.1 Angreppssätt ... 17

3.1.1 Kvantitativ metod ... 17

3.1.2 Tvärsnittsdesign ... 17

3.2 Fondurval ... 18

3.2.1 Sverigefonder ... 18

3.2.2 Globalfonder ... 18

3.2.3 Bortfall ... 19

3.3 Jämförelseindex ... 19

3.4 Tillvägagångssätt ... 20

3.4.1 NAV kurs ... 20

3.4.2 Money Mate ... 20

3.5 Prestationsmått ... 22

3.5.1 Treynor´s performance measure ... 22

3.5.2 Sharpe´s performance measure ... 23

3.6 Metoddiskussion ... 25

3.6.1 Reliabilitet ... 25

3.6.2 Validitet ... 25

4. Empiri ... 27

4.1 Sverigefonder resultat ... 27

4.1.1 Avkastning ... 27

4.1.2 Treynor ... 29

4.1.3 Sharpe ... 31

4.2 Globalfonder resultat ... 33

4.2.1 Avkastning ... 33

4.2.2 Treynor ... 35

4.2.3 Sharpe ... 37

5. Analys ... 39

5.1 Avkastning ... 39

5.2 Prestationsmått – riskjusterad avkastning ... 40

(6)

5.2.1 Treynor ... 40

5.2.2 Sharpe ... 41

6. Slutsats ... 43

7. Kritisk granskning ... 44

7.1 Vidare forskning ... 45

8. Referenslista ... 46

9. Bilagor ... 49

(7)

Figurförteckning

Figur 1 Förhållandet mellan Beta och avkastning ... 10

Figur 2 Avkastning för aktiva Sverigefonder ... 27 Figur 3 Avkastning för passiva Sverigefonder ... 28

Figur 4 Avkastning för aktiva Globalfonder ... 33 Figur 5 Avkastning för passiva Globalfonder ... 34

Tabellförteckning

Tabell 1 Treynorkvot för aktiva Sverigefonder ... 29 Tabell 2 Treynorkvot för passiva Sverigefonder ... 30

Tabell 3 Sharpekvot för aktiva Sverigefonder ... 31 Tabell 4 Sharpekvot för passiva Sverigefonder ... 32

Tabell 5 Treynorkvot för aktiva Globalfonder ... 35 Tabell 6 Treynorkvot förpassiva Globalfonder ... 36

Tabell 7 Sharpekvot för aktiva Globalfonder ... 37

Tabell 8 Sharpekvot för passiva Globalfonder ... 38

(8)

1. Inledning

Svenskarnas intresse för fondsparande är idag stort. Närmare 74 procent av Sveriges befolkning fondsparar

⁵

och intresset förstärks ytterligare av det uppmärksammade individuella premiepensionsvalet.

⁶

Den privata investeraren blir i samband med ett fondköp delägare i fondens förmögenhet, fonden ägs således av fondandelsägarna, men hanteras av fondbolag som står för administreringen och placeringsbesluten.

⁷

Fonderna kan bland annat äga aktier, obligationer och optioner, och fördelningen mellan dessa ska ske i fondernas placeringsbestämmelser, och inom ramarna för lagen om värdepappersfonder och föreskrifter från finansinspektionen.

⁸

Den privata investeraren ställs inför många valmöjligheter vid fondsparande. Det stora utbudet gör det möjligt att skräddarsy en fondportfölj med olika fonder anpassad till individuella önskemål och behov.

⁹

Samtidigt finns flera förvaltningsformer att tillgå.

På den svenska fondmarknaden finns det aktivt respektive passivt förvaltade fonder.

Vid aktiv förvaltning väljer förvaltaren att placera i företag som ska generera överavkastning. En analys av företag och utvecklingsmöjligheter gör att förvaltaren fattar aktiva placeringsbeslut i försök att överträffa index. I passiv förvaltning, eller Indexförvaltning som det hädanefter kommer att benämnas i denna studie, görs inga aktiva placeringsbeslut.

¹⁰

Utvecklingen på fondens värde ska följa ett index vilket automatiskt sköts av datorer. Beroende på vilken förvaltningsform den privata investeraren väljer påverkas avkastning och risknivå.

När investeraren väljer aktiv förvaltning får denna betala en högre avgift i utbyte mot att fondförvaltaren genom sin kunskap och information försöker skapa en överavkastning.

¹¹

De flesta kapitalplaceringar utgör en viss typ av risk som innebär svängningar i avkastning. Det går således aldrig att få garantier för att förvaltaren kan

5

Fondbolagen-‐ fakta: 8 av 10 svenskar sparar i fonder.

6

Haskel, A. (2000), ”Fondhandboken – så blir du en framgångsrik fondsparare”, aktiespararna s. 9.

7

Wilke, B. (2007), ”aktie-‐ och fondhandboken”, aktiespararna. s.99.

8

Haskel, A. (2000), ”Fondhandboken – så blir du en framgångsrik fondsparare”, aktiespararna s.

10.

9

Ibid. s.14.

10

Pettersson, Fredrik & Hård af Segerstad, Fredrik (2013), ”Fondspecial – aktiv och passiv fondförvaltning”. s.2.

11

Hansson, S. (2005), ”Aktier, optioner, obligationer – en introduktion”, studentlitteratur, s.61.

(9)

generera en överavkastning. Ju högre risk den privata investeraren är villig att ta desto större möjlighet har denna att få en högre avkastning. Investerarens val mellan aktiv- och indexförvaltning kan avgöras av investerarens riskbenägenhet. Indexförvaltning minimerar å andra sidan riskerna för investeraren genom en högre grad av diversifiering. Då indexfonderna ska följa index, vilket inte kräver en förvaltares aktiva placeringar, blir förvaltningskostnaderna för indexfonder mycket lägre.

Under 2013 var fondsparandet rekordstort och 150 miljarder kronor netto sparades.

Detta gjordes främst i fonder på den svenska fondmarknaden. De populäraste fondkategorierna var blandfonder och aktiefonder.

¹²

Under årets första månad nettoplacerade svenskarna tio miljarder kronor i aktiefonder och mer än hälften hamnade i Sverige- och globalfonder, vilket vidare gjorde Sverige- och globalfonder till de populäraste fondtyperna under 2013.

¹³

12

Rekordstort fondsparande 2013.

13

Sverige-‐ och globalfonder lockar.

(10)

1.2 Problemformulering

Vilken förvaltningsform ger högst avkastning för privata investerare?

Sverigefonder investerar huvudsakligen i aktier på den svenska marknaden. Den svenska marknaden är relativt liten ur ett globalt perspektiv men har flera exportföretag som agerar på den internationella marknaden, och utgör ca en procent av den globala marknaden. Exporten är en fördel för företagen, men gör även att den svenska aktiemarknaden blir känslig och påverkas av vad som händer i omvärlden.

¹⁴

Samband mellan konjunktur och börsutveckling är ett ständigt omdebatterat ämne bland aktieplacerare. Sambandet mellan konjunkturen och börsens cykliska mönster finns av naturliga skäl då konjunkturen speglar företagens möjlighet till intäkter.

Detta samband anses inte vara förutsägbart, snarare fastförskjutet då börsen sägs ligga steget före konjunkturförändringar. Trots att detta är ett tämligen välkänt mönster är det svårt att omsätta teori till praktik när det kommer till val av aktier vid rätt tidpunkt. Mäklarfirmor och analytiker försöker genom sofistikerade instrument förutspå konjunktursvängningar inom varje bransch dock finns inga studier som hittills bekräftar deras arbete.

¹⁵

Globalfonder däremot investerar i aktier i hela världen. Med anledning av riskspridningen har globalfonder relativt sätt en lägre risk.

¹⁶

Fördelen med globalfonder är just den goda möjligheten till fördelning av riskerna och en stor frihet för förvaltarna ur ett globalt perspektiv. Globalfonder har oftast även en lägre förvaltningsavgift än andra specialiserade fonder.

¹⁷

Under 2013 sågs ett fallande intresse för lågprisfonder och fonder som inte förvaltas aktivt som minskade jämfört med året innan samtidigt som fondsparandet fortsatte att öka. I aktiefonder sparades under året ca 20 miljarder kronor varav ca 45 procent gick

14

Fondmarknaden – Sverigfonder.

15

Börsen ligger steget före.

16

Globalfonder.

17

Morningsstar – Fondtyper 1: Globalfonder.

(11)

in i fonder med låg avgift och indexfonder. Detta är en stor skillnad från 2012 där ca 65 procent sparades i indexfonder.

¹⁸

Valet mellan aktiv- och indexförvaltning samt de avgifter som förekommer med respektive förvaltningsform, har varit omdiskuterat i samband med den kontinuerliga ökningen av fondsparande. Fama (1970) beskriver i sin studie, den effektiva marknadsteorin, att all tillgänglig information återspeglas i aktiepriset samt att det aldrig går att förutsäga hur aktiepriset kommer att förändras, vilket innebär att marknaden är effektiv. På fondmarknaden innebär detta att fondförvaltarna inte kan skapa en överavkastning och således överträffa marknaden.

¹⁹

Trots detta fortsätter den aktiva förvaltningen att öka.

²⁰

Famas forskning kring den effektiva marknadshypotesen har dock omdebatterats ett flertal gånger och därmed ifrågasatts av ett antal forskare bland annat, Grossman &

Stiglitz (1980), Oppenheimer (1986) och Basu (1977), som påvisar att det på långsikt går att överträffa marknaden. Enligt Donald H. Chew finns det ett antal begränsningar med den effektiva marknadsteorin som menar att teorin inte tar hänsyn till anomalier som bör beaktas vid förändrad avkastning.

Krugman (2009) menar dock att tron på effektiva finansiella marknader förblindade de flesta ekonomer fram till framväxten av den största finansiella bubblan någonsin, den finansiella krisen år 2008. Soros (2009) stärker kritiken och beskriver investmentbanken Lehman Brothers(som ofta framställs som den utlösande faktorn till finanskrisen) nedläggning som en slutgiltig förfalskning av den effektiva marknadsteorin.

²¹

Mot bakgrund av tidigare forskning går det att urskilja ett trevande mönster kring fonder och dess prestationer. Forskning kring samband mellan avkastning och avgifter har främst gjorts på den amerikanska marknaden där Sharpe (1996), Malkiel (1995) och Carhart (1997) visar att en högre avgift genererar en lägre avkastning. Likaså finns motsägande studier där bland annat Ippolito (1989) inte kunnat fastställa detta

18

Lågprisfonder tappar mark.

19

Hansson, S. (2005), ”Aktier, optioner, obligationer – en introduktion”, studentlitteratur, s. 211

20

Lågprisfonder tappar mark.

21

Wojcik, D., Kreston, N., McGill, S. (2012) “Freshwater, saltwater and deepwater – efficient

market hypothesis versus behavioural finance” Journal of economics Geography

(12)

samband. Kacperczyk m.fl. (2005) och Cremers m.fl. (2011) studier visar att fonder med höga avgifter genererar högre avkastning. På den svenska marknaden är studierna begränsade. Dahlqvist är en av få som har studerat dessa egenskaper med fokus på olika fondtyper och kommit fram till ett negativt samband mellan avkastning och förvaltningsavgifter.

²²

Intresset att utreda investerarnas valmöjligheter är stort. Tidigare forskning och tidigare studier undersöker främst den amerikanska marknaden med ett fokus på avgifternas betydelse för fondens prestation. Intresset ligger därför i att undersöka hur det ser ut på den svenska marknaden och med fokus på specifika fondkategorier och konjunkturlägets betydelse undersöka fondernas prestation.

1.3 Syfte

Genom en jämförelse av aktiva och passiva Sverige- och Globalfonder undersöka vilken förvaltningsform som ger högst riskjusterad avkastning för den privata investeraren. Studien riktar sig mot privata investerares intressen och ska bidra med vägledning i deras val av fondförvaltning.

1.4 Frågeställning

• Vilken förvaltningsform respektive fondkategori genererar högst riskjusterad avkastning i förhållande till jämförelseindex?

• Vilken förvaltningsform genererar högst riskjusterad avkastning i förhållande till jämförelseindex under finanskrisen?

1.5 Avgränsning

Denna studie har gjorts med utgångspunkt på den svenska fondmarknaden. Då fondsparande beror större delen av den svenska befolkningen begränsas därför fondurvalet till den populäraste fondkategorin i svenskens portfölj; aktiefonder. För

22

Fondspecial – fördjupning om fonder rån Fondbolagens förening.

(13)

att avgränsa studien ytterligare har vidare urval av fonder begränsats till de populäraste fondtyperna bland svenska fondsparare; Sverigefonder och globalfonder.

Ett urval av passiva respektive aktiva slumpmässigt utvalda fonder har sedan valts för respektive fondtyp. Några vidare aspekter har inte tagits till hänsyn i fondurvalet.

Tidsperioden för undersökningen fastställdes till tio år från 2003-2013.

(14)

2. Teoretisk referensram

Då denna uppsats grundar sig på prestationsmått som mäter fonders riskjusterade avkastning, anses en redogörelse för Modern portföljteori samt CAPM modellen vara av vikt för att skapa tydligare förståelse för kommande beräkningar. Vidare följer en genomgång av tidigare forskning. Avsnittet avslutas med en begreppsförklaring för aktiv-‐

och indexförvaltning.

2.1 Modern portföljteori

Grunden för den moderna portföljteorin lades av Harry Markowitz i artikel ”Portfolio Selection” (1952). Han utgår i sin artikel från regeln att rationella investerare söker maximera framtida förväntade avkastning genom diversifiering och låg risk. Där risken i portföljen mäts utifrån variansen i dess avkastning.

²³

Det är således en teori om hur riskaverta investerare kan skapa optimala portföljer genom diversifiering, som genererar en så hög avkastning som möjligt till en given risknivå.

²⁴

Förklaringen bakom den riskreducerande effekten som en spridning eller så kallad diversifiering av investeringar över ett antal olika tillgångar, är att oväntade dåliga nyheter om ett företag i en portfölj till en viss mån kan kompenseras av oväntade goda nyheter om ett annat företag. Markowitz utformade ett verktyg för investerarna att kunna identifiera portföljer som genererar högsta möjliga avkastning för en specifikt föreliggande risknivå. Detta innebär att investerarens omfattning av personlig riskaversion är avgörande för den optimala risk och avkastning som investeraren väljer för sig själv. En ung person med alternativa inkomstkällor kan föredra att välja en portfölj med högre risk och avkastning, medan en pensionär som är beroende av investeringar som inkomstkällor kan föredrar en portfölj med lägre risk och avkastning. En fundamental aspekt är således att varje investerare trots olika preferenser kommer att kunna investera i en effektiv portfölj, det vill säga en portfölj som ger den högsta avkastningen för investerarens givna risknivå.

²⁵

23

Markowitz, H. (1952) ”Portfolio selection”, Journal of Finance, 7 (1), s 77

24

Investopedia-‐ Definition of Modern Portfolio Theory-‐ MPT

25

Arnold, G. (2001) “Corporate financial management”, Pearson Education Limited, s.235

(15)

Markowitz menar dock att diversifiering inte kan eliminera all varians då en portfölj med maximal förväntad avkastning inte nödvändigtvis är den portfölj med minst varians. Investeraren kan följaktligen minska variansnivån genom att tillåta en lägre förväntad avkastning eller få en ökad förväntad avkastning genom att öka variansnivån. Med detta som grund samt förutsättningarna för diversifiering, risk och varians skapade Markowitz den så kallade E-V regeln, ”expected returns- variance of returns”.

²⁶

E-V regeln innebär inte enbart diversifiering utan ”rätt typ av diversifiering”. Markowitz menar att diversifieringens kompetens inte enbart är beroende av antalet värdepapper som det investeras i, utan även av investeringar i olika industrier eller branscher. Det är i allmänhet troligare att investeringar i olika företag inom samma bransch genererar sämre avkastning än investeringar olika branscher. Detta beror på att en händelse som påverkar ett företag i en bransch troligtvis även påverkar övriga företag inom samma bransch. På samma sätt är det inte tillräckligt att investera i ett flertal värdepapper inom samma bransch i försök att minska på variansen. Det är här nödvändigt att undvika investeringar i olika företag som har en hög kovarians mellan varandra. Därför är det gynnsamt att investera inom olika branscher då företag i olika branscher har lägre kovarians än företag inom samma bransch.

Idag är Markowitz tillvägagångssätt vanligt bland institutionella förvaltare som använder modellen både för att strukturera sina portföljer samt att mäta portföljernas avkastning. Modellen har generaliserats och därmed förfinats på otaliga sätt samtidigt som den används för att hantera privatpersoners portföljer. Idéerna i Markowitz artikel från 1952 har blivit accepterade i den finansiella sektorn och ligger idag som grund till utvecklingen av teorier om riskens och variansens effekter på investeringar i värdepapper.

²⁷

Markowitz teori ligger således till grund för utvecklingen av CAPM modellen samt olika prestationsmått som används för att mäta fonders prestation.

26

Markowitz, H. (1952) ”Portfolio selection”, Journal of Finance, 7 (1), s.79

27

Rubinstein, M. (2002) ”Markowitz’s ”Portfolio Selection”: A Fifty-‐Year Retrospective”, The

Journal of Finance, Vol LVII, No. 3, s. 1044

(16)

2.2 CAPM-‐ modellen

Sedan CAPM modellen framfördes av nobelpristagaren William Sharpe och andra teoretiker för mer en tre decennier sedan har den dominerat i den akademiska litteraturen och influerat finans- och affärsvärlden. CAPM modellen utgår från att avkastningen på en finansiell tillgång ökar i samband med risk.

1960 talets genombrott inom finansiering handlade om att definiera risk på ett precisare sätt. Detta hade sin grund i Markowitz med fleras forskning som lyfte fram fördelarna med diversifiering och gjorde att standardavvikelse som mått på risk inte längre ansågs som tillräckligt. Vid bildandet av en portfölj elimineras en typ av risk, den som specifikt förknippas med enskilda bolags fram- och motgångar. Denna risk kallas för osystematisk risk eller unik risk.

²⁸

Innehåller en portfölj aktier från endast ett bolag blir risken väldigt hög. Risken minskar successivt då variationen av bolag ökar i portföljen. Detta möjliggör en stabil portfölj även i tillstånd då aktiernas avkastning kan variera kraftigt

²⁹

.

Att diversifiera på rätt sätt blir väldigt viktigt. Anledningen till detta är som tidigare nämnt att det i allmänhet är mer sannolikt att det ska gå dåligt för företag samtidigt i samma bransch än i olika branscher.

³⁰

När denna typ av risk elimineras kan investeraren fokusera på risker som inte går att eliminera genom att skapa större portföljer, vilket kallas för systematisk risk. Denna typ av risk är gemensamt för i princip alla företag. En central del i CAPM är just den systematiska risken, mätt som Beta, som är den enda faktorn som påverkar vilken avkastning som krävs på en aktie för en helt diversifierad investerare. Beta som riskfaktor visar i vilken utsträckning en akties avkastning ändras när börsen i sin helhet ändras. Förhållandet mellan Beta och avkastning beskrivs av en rät linje.

³¹

28

Arnold, G. (2001) “Corporate financial management”, Pearson Education Limited, s.285.

29

Ibid. s. 297-‐298.

30

Markowitz, H. (1952) ”Portfolio selection”, Journal of Finance, 7 (1), s.89.

31

Arnold, G. (2001) “Corporate financial management”, Pearson Education Limited, s.285.

(17)

Figur. 1 Förhållandet mellan Beta och avkastning.

32

Linjens lutning representeras av beta som mäter volatiliteten mellan marknaden och portföljen. En mindre sluttande linje indikerar att fonden är relativt okänslig för konjunktursvängningar, medan en brantare lutning indikerar att fondens faktiska avkastning är relativt känslig för svängningar som sker på den allmänna aktiemarknaden

³³

32

Bodie, Z.,Kane, A., Marcus, A. (2002) “Investments”, McGraw-‐Hill, s.273.

33

Treynor, J. L. (1965) How to Rate Management of Investment Funds, Harvard Business Review,

s.64-‐66.

(18)

2.2.1 Beta

Betavärdet mäter den systematiska risken eller marknadsrisken och visar hur en fond eller aktie reagerar på förändringar i jämförelseindex. Ett betavärde på ett innebär en neutral marknadsrisk alltså att fonden eller aktien har en lika hög volatilitet som hela marknaden. Ett betavärde på lägre än ett innebär en låg marknadsrisk och ett betavärde på högre än ett innebär en hög marknadsrisk.

³⁴

Beta definieras enligt följande formel:

³⁵

𝛽 _! = Cov (𝑅 _! , 𝑅 _! ) 𝜎 ^! _! 𝑅 _! = Tillgångens avkastning

𝑅 _! = Marknadens (marknadsportföljens) avkastning

𝜎 ^! _! = Variansen i marknadsportföljens avkastning

Enligt formeln utgörs täljaren av kovariansen på avkastningen av tillgången (𝑅

_!

) samt marknadsportföljens avkastning ( 𝑅

_!

). Nämnaren utgörs av variansen av marknadsportföljen.

2.2.2 Kritk mot Capm och beta

Det har riktats en del kritik mot CAPM. En av de största kritikerna till CAPM är Richard Roll (1967) och hans analys om CAPM’s validitet där han bland annat hävdar att det är teoretiskt omöjligt att testa denna teori. Roll menar att det endast går att testa

34

Oxenstierna, G. ,(2012) ”Placeringsrådgivning”, Studentlitteratur, s. 51.

35

Arnold, G. (2001) “Corporate financial management”, Pearson Education Limited, s.299

(19)

marknadens effektivitet. Tidigare forskning visar på ett positivt samband mellan avkastning och beta, dock inte ett lika starkt samband som förutspås av CAPM. Då det även finns forskning som påvisat att det inte finns ett samband mellan beta och avkastning finns det behov att fastställa sambandet mellan beta och avkastning.

³⁶

Detta kan delvis bero på vilken tidsperiod som används för att mäta avkastningen då både avkastning samt beta varierar över tid. En del forskare ifrågasätter därför betas stabilitet och anser vidare att det är ett irrelevant mått på systematisk risk.

³⁷

Trots de begränsningar som finns med CAPM modellen anses den vara effektivare på att uppskatta risk samt riskpremie än alternativa modeller.

2.3 Tidigare forskning

2.3.1 Den effektiva marknadsteorin

För en generation sedan blev den effektiva marknadsteorin allmänt accepterad av ekonomer som Eugene Fama (1970) med flera.

³⁸

Den effektiva marknadsteorin syftar till finansiella tillgångars förmåga att anpassa sig och reflektera all tillgänglig information i priset. När informationen uppstår sprids informationen så snabbt att den beaktas i aktiens pris.

³⁹

Den effektiva marknadsteorin bygger på samma idé som Random Walk teorin som utvecklades av Jules Regnault år 1863 som utgår från att prisförändringar är slumpmässiga avvikelser från tidigare priser. Logiken bakom idén om Random Walk teorin är att om informationsflödet är fritt och omedelbart återspeglas i aktiepriset, kommer morgondagens prisförändring enbart återspegla morgondagens nyheter och därmed vara oberoende av prisförändringarna som sker idag. Nyheten är dock per definition oförutsägbar vilket innebär att även prisförändringar blir oförutsägbara och slumpmässiga. Som ett resultat av all tillgänglig information som återspeglas i aktiepriset kommer även oinformerade

36

Rolls, R. (1976) ”A critique of the asset pricing theory’s tests”, Journal of Financial Economics 4, s.129-‐176

37

Arnold, G. (2001) “Corporate financial management”, Pearson Education Limited, s.740-‐741

38

Malkiel, B. G. (2003) “The Efficient Market Hypothesis and Its Critics”, Journal of Economic Perspectives, Volume 17, s. 59.

39

Francis, W. & Taylor, R. (2000) ”Investments”, McGraw.Hill, s.211.

(20)

investerare som köper en diversifierad portfölj generera en lika hög avkastning som uppnås av förvaltare.

⁴⁰

Den effektiva marknadsteorin delas in i tre former som beskriver graden av effektivitet. Den svaga formen av effektivitet som innebär att aktiepriser reflekterar tidigare aktiekurser vilket i sin tur innebär att en investerare inte kan överträffa marknaden genom att studera historiska aktiekurser. En förvaltare eller investerare kan således inte genom tidigare information prestera bättre än index.

⁴¹

Mellanstark form innebär att all offentlig information reflekteras i aktiepriset vilket innebär att en investerare inte kan överträffa marknaden genom att studera offentligt tryck som exempelvis The Wall Street Journal där finansiell information återfinns.

Den mellanstarka formen mäts genom event studier där fokus ligger på att undersöka hur snabbt offentlig information återspeglas i aktiepriset. Positiv information som återspeglas snabbt i aktiepriset speglar en allt effektivare marknad.

⁴²

Stark form innebär att marknaden inte kan överträffas genom beaktelse av all offentlig information men även all privat information. Detta antagande har dock motbevisats då insiders har visat sig kunna slå marknaden.

⁴³

2.3.2 Kritik mot tidigare forskning

Den effektiva marknadsteorin har fått mycket kritik av studier som bland annat lyfter fram anomalier som bakomliggande orsak till kritiken. Några av anomalierna som påverkar teorins tillförlitlighet är ”weekend effekt” som innebär att den förväntade avkastningen inte är densamma för varje veckodag. Den tenderar att vara lägre på måndagar. En liknande anomali är ”january effect” som beskriver avkastningen (speciellt för småbolag) vara högre under januari månad än resten av året. En annan anomali som säger emot den effektiva marknadsteorin är överreaktion på aktiepriset som sker då information blir tillgänglig Denna överreaktion brukar dock återgå till

40

Malkiel, B. G. (2003) “The Efficient Market Hypothesis and Its Critics”, Journal of Economic Perspectives, Volume 17, s. 59.

41

Francis, W. & Taylor, R. (2000) ”Investments”, McGraw.Hill, s.211-‐212.

42

Ibid.s. 2012.

43

Francis, W. & Taylor, R.(2000) ”Investments”, McGraw.Hill, s.213.

(21)

ursprungligt läge relativt snabbt. Studier visar även att det sker en underreaktion i samband med publicering av kvartalsrapporter.

⁴⁴

En av den viktigaste förklaringen till anomalierna är troligtvis ett försummande av informationskostnader. Informationskostnaden är inget nytt för ekonomer eller konkurrensutsatta marknader, trots detta har kostnaden för att förvärva och bearbeta information fått lite uppmärksamhet i teori och forskning kring effektivitet på aktiemarknaden.

⁴⁵

Den effektiva marknadsteorin har testats av en del forskare som sökt motbevisa eller stödja teorin. Malkiel (1995) syftar i sin undersökning till att bekräfta att fondförvaltare generellt sätt inte kan slå marknaden. Malkiel undersöker i sin studie aktiefonders prestation mellan 1971-1991 och utgår från att det sker en återinvestering av all utdelning. Vidare räknade han ut en genomsnittlig avkastning för att sedan jämföra det med S&P index. Resultatet visade att aktiefonderna presterat sämre än S&P indexet under perioden 1982-1991 dock visade det sig att de 20 topp fonderna presterat bättre än S&P indexet under en period mellan 1980-1990. Det slutgiltiga resultatet visade således att fonderna inte genererat en bättre avkastning än marknadsindexet. Vidare bekräftar Burton att aktiv förvaltning generellt sätt inte kan slå marknaden och att passiv förvaltning därför bör vara investerarens främsta val.

⁴⁶

Basu (1977) testar den effektiva marknadshypotesen genom en undersökning av förhållandet mellan aktiers P/E-tal och aktiers avkastning. Syftet med studien är således att empiriskt fastställa om avkastningen av stamaktier är relaterat till deras P/E-tal. I övervägandet för varje given period formas två eller fler portföljer bestående av värdepapper med liknande P/E-tal som sedan jämförs med varandra. För att vidare testa den effektiva marknadshypotesen jämför Basu avkastningen från en låg P/E portfölj med avkastningen från en P/E portfölj bestående av slumpvist utvalda värdepapper med samma totala risknivå.

⁴⁷

Sammanfattningsvis visade resultatet att placeringarna som studerades under en 14 års period inte var fullständigt styrda av den effektiva marknadsteorin. Detta då

44

Chew, D. H. (2001) “The new corporate finance”, McGraw-‐Hill, s. 26.

45

Ibid.s.26

46

Malkiel, B. G. (1995) ”Returns from Investing in Equity Mutual Funds 1971-‐1991”, Journal of Finance, Vol 50, No.2

47

Basu S. (1997) “Investment Performance oc Common Stocks in Relation to Their Price-‐Earnings

Ratios: A Test of the Efficient Market Hypothesis”, The Journal of Finance, Vol. 32, No.3 s.663-‐664

(22)

portföljer med låga P/E tal genererade en högre riskjusterad avkastning än företag med höga P/E-tal. I sin studie kommer Basu således fram till att företagens P/E-tal inte alltid kan reflekteras i aktiepriset vilket vidare innebär att det går att överträffa marknaden.

⁴⁸

Till skillnad från Malkiel går det enligt Basu att överträffa marknaden.

Även Oppenheimer (1986) motbevisar den effektiva marknadsteorin då han i sin studie kommer fram till att det går att överträffa marknaden. Oppenheimer undersöker i sin studie resultatet av värdepapper under perioden 1970-1982 med portföljer sammansatta av Grahams NAV kriterium. Undersökningen utfördes på de amerikanska börserna AMEX samt NYSE. Resultatet visade att portföljer som skapats utifrån Grahams NAV kriterium under en 13-årsperiod i genomsnitt lyckats överträffa omfattande NYSE-AMEX index efter riskjustering. Detta med en avkastning på 1,46 procent per månad, det vill säga 19 procent per år.

⁴⁹

Det finns även en del tidigare forskning som testat den effektiva marknadshypotesen genom undersökningar där man bland annat tittat på sambandet mellan fonders förvaltningsavgifter och avkastning. Carhart (1997) vidareutvecklar i sin undersökning Eugene Fama och Kenneth French’s (1993) tre- faktormodell genom att lägga till ytterligare en faktor som betecknas PR1YR (prior one year return). Carhart bildar i sin studie olika portföljer av fonder som baseras på PR1YR. Resultatet visar att fyra- faktors modellen bättre förklarar variationen av avkastning i jämförelse med CAPM och tre- faktorsmodellen. Han kommer således fram till att en bra strategi är att investera i fonder baserat på deras PR1YR resultat. Han kommer vidare fram till att investeringar i fonder med högre kostnader samt fonder som historiskt sätt presterat sämre samt bör undvikas.

⁵⁰

I Ippolitos studie från 1989 jämfördes avkastning och avgifter i 143 fonder under en undersökningsperiod mellan 1965-1984. Datan som använts i studien är jämförbar med ett flertal ”första generationens” fond studier som publicerades, mellan 1962 och

48

Basu S. (1997) “Investment Performance oc Common Stocks in Relation to Their Price-‐Earnings Ratios: A Test of the Efficient Market Hypothesis”, The Journal of Finance, Vol. 32, No.3 s.680

49

Oppenheimer, H. R. (1986) “Ben Graham’s Net Current Asset Values: A Performance Update”, Financial Analysts Journal, 42 (6), 40-‐47

50

Carhart, M. M. (1997) ”On Persistence in Mutual Fund Performance”, The Journal of Finance, Vol.

52, No.1, pp. 57-‐82

(23)

1970. Studiens huvudsakliga syfte är att testa hypotesen, att förhållandena som kännetecknar fondindustrin uppfyller förutsättningarna för effektiva marknader.

⁵¹

Studiens resultat visade att fonder med en högre avgift i genomsnitt har en högre avkastning än fonder med en lägre avgift, vilket bland annat har att göra med aktiv förvaltning. Ippolito hävdar således i sin studie att fonder med en högre avgift motiveras av att de förvaltas mer aktivt och med en större kompetens. Han påstår även att fonder som har en högre avgift kan ta mer betalt då de har en högre riskjusterad avkastning än fonder med en lägre avgift.

⁵²

2.4 Indexförvaltning

Passiva fonders uppgift är att per automatik följa ett visst marknadsindex. Fördelen med passiva fonder är att de kräver minimal insats av förvaltaren och de kännetecknas därmed av en låg avgift.

⁵³

Avgiften för en indexfond brukar ligga mellan 0,1 procent och 0.5 procent och är vanligtvis lägre än en procent per år.

⁵⁴

Risknivån för indexfonder är lika hög som aktiemarknaden totalt.

⁵⁵

2.5 Aktiv förvaltning

Aktiva fonder förvaltas av fondförvaltare för en given förvaltningsavgift. Avgiften för aktiva fonder kan ibland bli mycket hög. Vanligtvis ligger förvaltningsavgiften för aktiva fonder mellan 1,5 – 3 procent per år.

⁵⁶

Förvaltaren måste i detta fal prestera tillräckligt för att täcka kostnaderna och även slå index.

⁵⁷

Genom att ta aktiva risker måste förvaltaren utforma fonden på ett annat sätt än indexportföljen. Riskerna mäts i procent som fondens aktiva risk och ju högre procenttal desto högre risk har förvaltaren tagit.

⁵⁸

51

Ippolito, R. A. (1989) ”Efficiency With Costly Information: A Study of Mutual Fund Performance 1965-‐1984”, The Quarterly Journal of Economics, Vol. 104, No.1 s. 20

52

Ibid

53

Oxenstierna, G. (2012) ”Placeringsrådgivning”, Studentlitteratur, s. 170.

54

Indexfond – förvaltningsavgift för en indexfond.

55

Oxenstierna, G. (2012) ”Placeringsrådgivning”, Studentlitteratur, s. 170.

56

Indexfond – förvaltningsavgift för en indexfond.

57

Oxenstierna, G. (2012) ”Placeringsrådgivning”, Studentlitteratur, s. 183.

58

Ibid. s. 161.

(24)

3. Metod

I detta avsnitt presenteras studiens angreppssätt och de fonder som undersökningen bygger på. Beräkningssättet av fondernas avkastning presenteras tydligt med modell och formler. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion där metodens för och nackdelar framställs.

3.1 Angreppssätt

3.1.1 Kvantitativ metod

Inom samhällsvetenskapen finns det två metodiska angreppssätt att urskilja;

kvalitativa och kvantitativa metoder. Skillnaden mellan dessa är hur siffror och statistik används. Kvantitativa metoder har en högre grad av formalisering och strukturering. För att genomföra en formaliserad analys, göra jämförelser och pröva resultat präglas metoden utav selektivitet och avstånd i förhållande till informationskällan.

⁵⁹

Metoden omfattar matematiska tillvägagångssätt för att analysera siffror samt de uppgifter som betecknas med siffror. Syftet är att analysera kvantitativa variablers fördelning inom olika grupper.

⁶⁰

I detta fall speglar det matematiska tillvägagångssättet insamlingen av fondhistorik och bearbetning av fond uppgifter som krävs för systematiska beräkningar av fondernas avkastning.

3.1.2 Tvärsnittsdesign

Tvärsnittsdesign innebär insamling av data från flera fall vid en specifik tidpunkt för att få fram kvantitativ data som kan kopplas till flera variabler för att sedan hitta ett samband. Variationen blir viktig i en tvärsnittsdesign vilket fås genom att studera flera fall. I denna studie ligger 14 fonder till grund för undersökningen. Dessa har undersökts varje år under en tio års period vilket innebär att det har gjorts upprepade tvärsnitt med en tidsserie för att undersöka hur fonderna har presterat.

⁶¹

59

Holme, I. & Solvang, B. (2006) ”Forskningsmetodik -‐ om kvalitativa och kvantitativa metoder”, Studentlitteratur, s. 13-‐14.

60

Eliasson, A. (2013) ”Kvantitativ metod från början”, Studentlitteratur, s. 28.

61

Bryman, A. & Bell, E. (2013), ”Företagsekonomiska forsknings metoder”, Liber.s.77

(25)

3.2 Fondurval

3.2.1 Sverigefonder

Sverigefonder är de fonder som huvudsakligen investerar i aktier på den svenska marknaden och då Sverige är vår hemmamarknad faller Sverigefonder som ett naturligt skäl i svenskens fondportfölj. Den svenska aktiemarknaden är relativt liten ur ett globalt perspektiv men har flera exportföretag som agerar på den internationella marknaden. Exporten är en fördel för företagen men gör även att den svenska aktiemarknaden blir känslig och påverkas av vad som händer i omvärlden.

⁶²

Nästan 90 procent av hushållens direktsparande investeras i svenska börsbolag och nästan 30 procent av förmögenheten i aktiefonder placeras i Sverigefonder. Svenskarna har en stark ”home bias” det vill säga stark benägenhet att investera i hemlandet snarare än i utlandet. Då den svenska marknaden endast utgör ca en procent av den globala marknaden är det ”nationalistiska” sparandet stort. Sverigefonder gav en genomsnittlig avkastning på 186 procent under en 15 års period och 7,3 procent per år. Skillnaden mot snittet av alla aktiefonder eller obligationsfonder är dubbelt så stor.

⁶³

3.2.2 Globalfonder

Globalfonder är aktiefonder som investerar i aktier i hela världen. Aktiefonder har hög risk men med anledning av riskspridningen har globalfonder relativt sätt en lägre risk.

⁶⁴

Globalfonder innehåller flera olika varianter och samtliga har som fördel en bra fördelning av riskerna, en stor frihet för förvaltarna ur ett globalt perspektiv samt att globalfonder oftast har en lägre förvaltningsavgift än andra specialiserade fonder. Den stora friheten kan därför möjliggöra för kunden att få mer förvaltning för pengarna.

Globalfonder investerar nästan exklusivt i stora börsbolag i etablerade industriländer eftersom att dessa är marknadsledande och förutsätter en större stabilitet.

⁶⁵

62

Fondmarknaden – Sverigfonder.

63

Sverigefonder står sig i längden.

64

Globalfonder.

65

Morningsstar – Fondtyper 1: Globalfonder.

(26)

3.2.3 Bortfall

Undersökningen baserades ursprungligen på totalt 20 slumpmässigt utvalda aktiefonder som finns tillgängliga på den svenska marknaden. Fem fonder för respektive fondkategori samt förvaltningsform. På grund av brist av historisk fondinformation resulterade detta i ett bortfall på sammanlagt sex fonder. Studiens slutgiltiga fondurval resulterade i ett ojämnt antal fonder med totalt åtta aktiva fonder respektive 6 passiva fonder. Fördelningen av dessa fonder mellan fondkategorierna är jämn med fyra respektive tre fonder för respektive förvaltningsform.

3.3 Jämförelseindex

Det vanligaste indexet på börsen tar endast hänsyn till kursutvecklingen och är ett prisindex. Samtliga index beräknas dock på samma sätt där utgångspunkten är aktiekursen vid en specifik tidpunkt (basdatum) där indexet sätts till 100. De vanligaste indexen är samtliga värdeviktade vilket innebär att en enskild aktie får en vikt som motsvarar dess aktuella börsvärde. Detta innebär alltså att stora företag får en viktig påverkan på hur indexet utvecklas.

⁶⁶

Börsen innehåller prisindex, totalavkastningsindex samt viktbegränsade index.

Totalavkastningsindex är index där aktieutdelningar återinvesteras löpande.

Viktbegränsande index innebär att de största bolagens påverkan på index begränsas till normalt tio procent maximal vikt.

⁶⁷

Då det finns flera olika index att välja mellan, kan lämpligaste alternativet väljas beroende på de fonder som väljs. Eftersom fonder återinvesterar de utdelning och kuponger som kommer in faller det naturligt att välja ett så kallat återinvesterande jämförelseindex.

⁶⁸

För Sverigefonderna kommer jämförelseindex MSCI Sweden att användas och MSCI Global för Globalfonder MSCI Sweden är ett index som innehåller majoriteten av den svenska börsmarknaden. MSCI World är ett index som är inriktat på fonder som

66

Oxenstierna, G. (2012) ”Placeringsrådgivning”, Studentlitteratur, s. 201.

67

Ibid s. 201.

68

Ibid s. 170, 201.

(27)

investerar globalt och omfattar cirka 85 procent av börsvärdet i respektive land. Dessa jämförelseindex används av Morningstar vid jämförelse av Sverige- och Globalfonder.

⁶⁹

3.4 Tillvägagångssätt

3.4.1 NAV kurs

För beräkning av avkastning måste hänsyn tas till fondernas avgifter. Kursen som används för beräkning är den så kallade NAV kursen som står för nettoandelsvärde.

Värdet på en fondandel beräknas som fondens tillgångar exklusive förvaltningskostnader dividerat med antal andelar.

⁷⁰

Alla andelar måste enligt lag vara lika stora. NAV kursen kan förklaras som fondens börskurs där marknadsvärdet av alla värdepapper som ingår i fonden summeras varje dag vid börsstängning. NAV kursen beräknas genom att förvaltningsavgiften dras bort från fondvärdet och därefter divideras nettovärdet med det totala antalet andelar i fonden. En fond som köps för exempelvis 1000 kronor och har ett NAV på 500 kronor har således två fondandelar.

⁷¹

För att få fram kursen NAV kursen kontaktades NAV center som bidrog med historik för samtliga fonders NAV kurs. Utifrån NAV kursen kunde sedan resten av beräkningarna utföras med ett rättvist resultat som beaktar förvaltningsavgifter.

3.4.2 Money Mate

MoneyMate är ett företag som samlar in, validerar och distribuerar finansiell data.

Företaget erbjuder produkter och tjänster för kapitalförvaltare, fondadministratörer och finansiella rådgivare. Utöver detta möjliggör MoneyMate för sina kunder ett användande av deras system och instrument för att få djupgående information om fonder.

⁷²

69

MSCI-‐ MSCI World Index

70

Nav-‐kurs, andelsvärde.

71

Oxenstierna, G.(2012) ”Placeringsrådgivning”, Studentlitteratur, s. 160.

72

MoneyMate – Om oss.

(28)

Vid beräkning av fondernas avkastning med Treynor och Sharpe de valda prestationsmåtten krävdes djupgående fondinformation. I samråd med MoneyMate användes ett utvecklat analysverktyg som ger specifik fondinformation.

Analysverktyget möjliggjorde tillgång till fondernas avkastning, den historiska

indexavkastningen och samtliga prestationsmått. NAV kursen för varje fond

summeras och genomsnittlig avkastning för respektive fond beräknas per år samt

årliga genomsnittliga prestationsmått. Vidare redogörs resultatet i diagram och

tabeller som tydligt visar varje fonds prestation för varje år under en tio års period.

(29)

3.5 Prestationsmått

3.5.1 Treynor´s prestationsmått

Jack L. Treynor var den första som skapade ett prestationsmått som tog hänsyn till både portföljens risk och avkastning. Han försåg följaktligen investerarna med ett prestationsmått som skulle kunna användas av alla investerare oberoende av investerarnas risk.

⁷³

Enligt Treynor finns det mer än en typ av risk, nämligen risk som uppstår i samband med svängningar på marknaden, med andra ord volatilitet på aktiemarknaden, samt risk som orsakas av svängningar i särskilda värdepapper som innehas av fonden.

⁷⁴

Treynor låg bakom införandet av den så kallade security market line, SML som reflekterar förväntad avkastning och risk.

⁷⁵

Fonder som har en hög Treynorkvot visar på högre avkastning till en lägre marknadsrisk därför kan dessa fonder vara att föredra. Fonder som har en negativ Treynorkvot tyder på att alternativa riskfria investeringar är att föredra.

Treynorskvot definieras enligt följande formel:

⁷⁶

𝑇𝑟𝑒𝑦𝑛𝑜𝑟𝑘𝑣𝑜𝑡 = 𝑅 _! − 𝑅 _! / 𝛽 _! 𝑅 _! = Den genomsnittliga avkastningen för portföljen p

𝑅 _! = riskfria räntan

𝛽 _! = portföljens beta

Täljaren i formeln redogör för portföljens riskpremie och nämnaren i formeln redogör för portföljens risk. Treynorkvot visar alltså portföljens avkastning per enhet risk.

⁷⁷

73

Investopedia, Pareto, C. (2012) – ”Measure your portfolios performance”

74

Treynor, J. L. (1965) How to Rate Management of Investment Funds, Harvard Business Review, s. 63

75

Ibid s.64-‐66

76

Bodie, Z. Kane, A. Marcus, A. (2009) ”Investments”, McGraw Hill, s.826

(30)

3.5.2 Sharpe´s prestationsmått

När portföljens prestanda mäts är det viktigt att beakta både avkastning och risk. Ett prestationsmått som har utvecklats för att utvärdera portföljprestanda, som tar hänsyn till både avkastning och risk samtidigt är Sharpekvot.

⁷⁸

Sharpekvot utvecklades under 1966 av William F. Sharpe som kom fram till detta mått genom att empiriskt testa och utvärdera Treynors forskning.

⁷⁹

Sharpekvot är till stor del identisk med Treynorkvot förutom att måttet för risk i Sharpekvot utgörs av portföljens standardavvikelse istället för att endast ta hänsyn till den systematiska risken som i Treynorkvot utgörs av portföljens beta. Då Sharpekvot tillskillnad från Treynorkvot utvärderar portföljförvaltaren både på basis av den förväntade avkastningen och på diversifiering är detta prestationsmått det lämpligaste för en investerare med väl diversifierade portföljer. Detta eftersom Sharpekvot mer precist tar hänsyn till risken i portföljen.

⁸⁰

Kvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus riskfri ränta) dividerat med fondens totala risk där risken som ovan nämnt mäts med standardavvikelsen.

Sharpekvoten visar hur mycket extra avkastning som fås per extra enhet risk. Ju högre kvot desto högre avkastning i förhållande till riskexponeringen. För att få en uppfattning om fondens utveckling jämförs Sharpekvoten med jämförelseindexets Sharpekvot eller med andra fonders.

⁸¹

Sharpekvoten påverkas av avkastning och risk. Olika fonder kan ha samma Sharpekvot men kan ha uppnått den på olika sätt. Vid jämförelse av exempelvis en räntefond och aktiefond kan en räntefond med låg risk och låg avkastning ha samma Sharpekvot som en aktiefond med hög risk och hög avkastning. Sharpekvoten bör således endast användas som prestationsmått i jämförelse av samma fondkategorier.

⁸²

77