Ekoutvecklingen i offentlig sektor 2003-2021 (1:a halvåret)%

(1)

Halvårsrapport 2021 - ekologiskt och svenskt i offentlig sektor

I Livsmedelsstrategin från 2017 skrivs, bland annat, att svensk och även ekologisk

livsmedelsproduktion ska öka. Regeringen har därför formulerat två inriktningsmål för en ökad konsumtion och produktion av ekologiskt. Målet för konsumtionen avser offentlig sektor och är ”60 % ekologisk konsumtion till 2030”.

Ekomatcentrum följer sedan 1997 ekoutvecklingen i kommuner och regioner i Sverige. Varje år summeras resultaten av en årlig enkät i Ekomatcentrums marknadsrapporter;

http://ekomatcentrum.se/rapporter/ .

Sedan 2003 har inköpen av ekologisk mat ökat stadigt i kommuner och regioner med ett undantag, pandemiåret 2020, då minskade andelen ekologiska inköp för första gången med en procentenhet. Andelen ekologiska inköp räknat i kr fortsätter nu att öka efter en tillfällig nedgång under 2020. Däremot ökar inte andelen ekologiskt räknat i kg. Det innebär att det är prisökningar på det ekologiska sortimentet som är anledningen till att vi ser en ökning under 1:a halvåret 2021, i kurvan nedan (diagram 1).

Diagram 1. Ekoutvecklingen i offentlig sektor 2003 till 2021 (endast första halvåret). Räknat i SEK.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Ekoutvecklingen i offentlig sektor 2003-2021 (1:a halvåret)

%

(2)

0,74%

-0,15%

0,68%

0,02%

2,11%

1,29%

-0,03%

-0,80%

-1,00%

-0,50%

0,00%

0,50%

1,00%

1,50%

2,00%

2,50%

Eko (kr) Eko (kg) Sveko (kr) Sveko (kg) Svenskt (kr) Svenskt (kg) KRAV (kr) KRAV (kg)

En absolut förutsättning för den positiva ekoutvecklingen i offentlig sektor har varit, och är fortfarande, de lokala och regionala ekomålen. 2017 hade 88 % av kommunerna och regionerna mål för ekologiska inköp. 2020 hade andelen med ekomål minskat till 67 %.

Valet 2017 medförde nya politiska konstellationer i kommuner och regioner, som gjorde nya prioriteringar. Ekologiskt fick stå tillbaka för svenskt och närproducerat. Ökningstakten för ekologiska inköp i offentlig sektor har därför stagnerat de senaste två åren.

Ekologiskt stagnerar i offentlig sektor

Ekoandelarna fortsätter att öka i offentlig sektor enligt senaste halvårsstatistiken för kommuner och regioner om man räknar i värde, men i volym ser vi en liten minskning. Det innebär att priserna på ekologisk mat har stigit under de två senaste åren medan volymen stagnerat. Det gäller både importerat ekologiskt och ekologiskt av svenskt ursprung.

Diagram 2. Utvecklingen inköpsandelar ekologiskt och svenskt i kommuner och regioner, 1:a halvåret 2019 och 2021. Värdena är angivna i procentenheter.

Utveckling andelar ekologiskt och svenskt i offentlig sektor 1:a halvåret 2019 - 2021

(3)

-2,2%

-4,6%

-1,3%

-3,1%

2,4%

1,8%

-1,1%

-3,2%

-5,0%

-4,0%

-3,0%

-2,0%

-1,0%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

Utveckling ekologiskt och svenskt i regioner 1:a halvåret 2019-2021

Vinnare i offentlig sektor är svenska konventionella livsmedel som ökat både i värde och volym under tidsperioden första halvåret 2019–2021. Bland dessa ingår även ekologiska livsmedel av svenskt ursprung. Svekologiskt har däremot varken ökat eller minskat under perioden, mätt i kg. Däremot har de ökat i värde under perioden.

Om svenska livsmedel är vinnare så är KRAV-märkta livsmedel förlorarare. KRAV-märkta livsmedel har tappat i volym och stagnerat i värde sedan första halvåret 2019.

Regionerna gynnar svenska konventionella inköp framför ekologiska

Om man delar upp offentlig sektor i kommuner och regioner så kan ett klart mönster skönjas i regionerna. De minskar sina inköp av ekologiskt, såväl i volym som värde. De gynnar i stället svenska konventionella livsmedel som ökat i värde med 2,4 procentenheter under perioden.

De ekologiska inköpen har minskat med nästan 5 procentenheter de senaste två åren, räknat i procentandelar och kg. I regionerna syns tydligt resultaten av de nedmonterade ekomålen.

Svenskt konventionellt prioriteras framför ekologiskt och svenskt ekologiskt.

Diagram 3. Utvecklingen av inköpsandelar ekologiskt och svenskt i regioner, 1:a halvåret 2019 och 2021. Samtliga värden är angivna i procentenheter.

(4)

-5%

1%

-4%

3%

-2%

0%

3%

1%

-2%

7% 7%

-5%

-8%

-1%

7%

2%

11%

-4%

-1%0%

1%

-2% -1% -2%

0%

3%

-5% -4%

-10%

-8% -8%

-3%

-12%

-7%

-2%

3%

8%

13%

Utveckling svenskt och ekologiskt i regioner 2019-2021, 1:a halvåret

Sv kg 2019-2021 Eko kg 2019-2021

Inköpen av ekologiska baljväxter har ökat i regionerna

Även om de ekologiska inköpen totalt sett minskat i regionerna under mätperioden så finns det en produktgrupp som ökat rejält under samma period (diagram 6). Det är

produktgruppen ekologiska baljväxter och fröer. Ökningen är 11 % sedan 1:a halvåret 2019.

Även produktgruppen kryddor har ökat under mätperioden, med 3 % mätt i kg. Ekologiska produktgrupper som minskat rejält är kött och chark (-5 %), matfett (-10 %), mjölk och mejeri (-8 %) samt ägg (-8 %). Samtliga dessa ekologiska produktgrupper är till största delen av svenskt ursprung och man kan därför tolka det som att svenskt konventionellt har prioriterats framför svenskt ekologiskt.

Ekoinköpen har minskat i regionerna. En anledning är att politikerna vill att svenskt och närproducerat ska prioriteras framför ekologiskt.

Diagram 4. Utveckling inköpsandelar svenskt och ekologiskt i regioner, uppdelat på produktgrupper, i kg, mätperiod är 1:a halvåret 2019 och 2021. Förändring i procent.

(5)

0,9%

0,2%

0,8%

0,2%

2,1%

1,2%

0,0%

-0,6%

-1,0%

-0,5%

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

Utveckling ekologiskt och svenskt i kommuner, 1:a halvåret 2019-2021

Ekoinköpen har stagnerat i kommunerna

I kommunerna, som står för majoriteten av offentlig sektors livsmedelsinköp, ökar också de svenska konventionella inköpen. Men de ökar inte i lika stor utsträckning på bekostnad av det ekologiska, som i regionerna. De ekologiska inköpen i kommunerna behåller sina ekoandelar i vikt och ökar något i värde. Det innebär att ökningen i värde kan tillskrivas ökade priser på ekologiskt under mätperioden. Vad gäller den del av sortimentet som är KRAV kan man se att det KRAV-märkta sortimentet krympt något under mätperioden.

Förskolebarn i Nacka.

Diagram 5. Utvecklingen av inköpsandelar ekologiskt och svenskt i kommuner, 1:a halvåret 2019 och 2021. Samtliga värden är angivna i procentenheter.

(6)

43%

67%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Produktgrupper och procentandelar för ekologiskt, svenskt och import

EKO SVENSKT IMPORT

67 % av maten i offentlig sektor är svensk

Det är en relativt hög andel av maten i offentlig sektor som är av svenskt ursprung räknat i kg. Två tredjedelar av den mat som serveras på tallriken är svensk. Även ekoandelen är hög, 43 %. Dock finns vissa reservationer för vad som räknas som svenskt eftersom reglerna för ursprungsmärkning på vissa råvaror inte är helt kristallklara. Allt kaffe räknas till exempel som svenskt eftersom det rostas i Sverige.

Diagram 6 visar hur stor andel i kg som är ekologiskt, svenskt eller import för respektive livsmedelsgrupp i offentlig sektor.

Nästan allt bröd är till exempel svenskt (93 %) medan endast en liten del av detta är ekologiskt. Ägg, mejeri samt kött och chark är i samma utsträckning av svenskt ursprung.

Grönsaker och potatis är till 53 % svenskt och det är framför allt potatisen som är av svenskt ursprung. Grönsakerna är till stor del importerade. Produktgruppen färdigmat anges till 73 % med ursprung från Sverige, men är förmodligen ”bara” monterad i Sverige. Själva råvarorna kommer förmodligen i stor utsträckning från andra länder. Frukt och bär importeras till 97 %.

Runt 70 % av baljväxter och frön samt kryddor importeras.

Diagram 6. Andel av total andel inom respektive livsmedelsgrupp, räknat i kg. Svenskt, import och ekologiskt. Kommuner och regioner 1:a halvåret 2021.

(7)

5%

0% -2% -1% -1%

1% 1% 1% 1% 2% 1% 1% 1%

-1%

3% 1%

-4% -1%

-1% -1% 0%

2%

-6%

-2%

-7%

24%

5%

-16%

4%

-13%

1%

-1%

-20%

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Utveckling inköpsandelar produktvis i kg, 2019-2021, 1:a halvåret

KG EKO KG SVENSKT

Diagram 6 visar tydligt att Sveriges ekologiska lantbrukare är bäst på att producera mjölk och mejeriprodukter och att kommuner och regioner köper stora andelar svekologiskt mejeri.

Även äggen är till stora delar svenska och ekologiska. Märkligt nog är det mindre intresse för svekologiskt kött och chark. Hela 90 % av det köttet och charken är svenskt men endast 8 % är även ekologiskt (diagram 6).

Andelen ekologiskt kött har ökat med knappa 1 procentenhet sedan 1:a halvåret 2019, medan det svenska konventionella köttet ökat med 5 procentenheter, diagram 7. Här borde finnas utrymme för en större andel ekologiskt kött från Sverige.

Diagram 7. Inköpsutveckling ekologiska livsmedel jämfört med svenska i kommuner och regioner. Mätt i procentenheter i kg, 1:a halvåret 2019-2021.

(8)

Endast 2 promille är baljväxter och fröer

Produktgruppen baljväxter är till största delen ekologisk (nästan 80 %) och 30 % är av svenskt ursprung (diagram 6). MEN det är en försvinnande liten andel av de totala inköpen i offentlig sektor som utgörs av baljväxter, endast 2 promille räknat i kr (diagram 8). Räknar man däremot i kg så utgör baljväxter 4,3 %. Vilket i sin tur visar att baljväxterna skulle kunna vara ett mycket billigt proteinalternativ till animaliskt kött.

Närmare 20 % av de totala livsmedelsinköpen, räknat i kr, utgörs av kött och chark. Räknat i kg är det drygt 8 % som utgör kött och chark av inköpen. Sveriges kommuner och regioner lägger i genomsnitt 65,1 kr/kg på kött och chark och 35,2 kr/kg på baljväxter och fröer. Om målet är att inköpen ska bli mer hållbara och dessutom billigare borde inköpen av baljväxter prioriteras i större utsträckning än vad de gör idag.

Källor:

Rapporten baseras på statistik från Ekomatcentrums årligen insamlade statistik från

kommuner och regioner samt två halvårsrapporter (2019 och 2021) med statistik avseende utvecklingen ekologiska livsmedelsinköp i kommuner och regioner från Matilda FoodTech AB. Statistiken är bearbetad av Eva Fröman på Ekomatcentrum.

Sigtuna den 23 september 2021.

0,2%

4,3%

19,4%

8,2%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

KR KG

Inköp baljväxter jämfört kött

Baljväxter andel av totala livsmedelsinköp Kött och chark totala livsmedelsinköpinköp

Diagram 8. Inköp baljväxter och fröer jämfört med kött och chark (svenska och ekologiska) i kommuner och regioner. Mätt i procentandelar av totala livsmedelsinköp, i kg, 1:a halvåret 2021.