VDs kommentar 2

o

Arsredovisning

1992

Innehåll ^Sid

VDs kommentar 2

Koncernöversikt 4

Förvaltningsberättelse s

Femårsöversikt 8

N CC-aktien lO

Marknadsöversikt 12

Effektiviseringsprogram 14

NCC Bygg 15

NCC International 20

NCC Fastigheter 22

NCC lnvest 27

Redovisningsprinciper 31

Definitioner 33

Ekonomisk redovisning 34 Styrelse och revisorer 47 Styrelse, revisorer och

ledande befattningshavare 48

Ekonomisk information

NCC-koncernen offentliggör följande ekono- miska information under 1993 och början av 1994:

26 augusti 1993: Halvårsrapport januari-juni 1993 Slutet av mars 1994: Bokslutskorumunike

för 1993

Slutet av apri/1994: Årsredovisning för 1993

Aktieägare, som så önskar, får automatiskt denna information. Övriga som önskar erhålla den bör meddela namn och adress till NCC AB, Koncernstab Information, 171 80 Solna.

En komplett förteckning över NCCs fastighetsbestånd kan också beställas från NCC AB, Koncernstab Information, 171 80 Solna.

Analyser av NCC

NCC analyseras löpande av följande fondkommissionärer, som distribuerar rapporter till sina klienter:

Enskilda Fondkommission, Stockholm 08-7639500

Enskilda Securities, London +4471-5889111

Handelsbanken Fondkommission, Stockholm 08-701 2144

Svenska International, London

Inbjudan till bolagsstämma

Välkommen till N CC s ordinarie bolagsstämma måndagen den l O maj 1993 kl 17.30 i Stockholms Konserthus, Stora Salen, Stock- holm. Registreringen inleds kl 16.30.

Deltagande

Rätt att delta i bolagsstämman har den aktieägare som

- dels var registrerad i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken den 30 april 1993,

- dels anmält sin avsikt att delta i bolagsstämman senast kl l 2.00

den 5 maj 1993. ~

Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier genom banks notar.k.' avdelning eller hos enskild fondhandlare måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Sådan registrering skall vara verkställd senast fredagen den 30 april l 993.

Anmälan kan ske per post under adress NCC AB, 171 80 S~

eller per telefon 08-655 22 61. Vid anmälan skall uppges namn, j. /

sonnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer samt registrerat aktieinnehav.

Ärenden

På bolagsstämman skall följande frågor behandlas:

- Ärenden som enligt lag och bolagsordning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma.

- Styrelsens förslag till beslut om nyemission i anledning av NCCs erbjudande till aktieägarna i AB Nordiska Kompaniet (NK).

Förslaget innebär att bolagets aktiekapital skall ökas med högst 56 607 200 kronor genom nyteckning av högst 2 264 288 aktier av serie B, envar aktie på nominellt 25 kronor.

De nya aktierna får tecknas endast av aktieägarna i NK, med rätt och skyldighet för tecknarna att betala de nya aktierna genom att överlåta sina aktier i NK till NCC. Härvid skall bl a gälla följande:

- Varje helt tretal stamaktier i NK medför rätt att teckna~

nyemitterad aktie av serie B i NCC.

- Varje helt sextal preferensaktier i NK medför rätt att teckna en nyemitterad aktie av serie B i N CC.

Styrelsens fullständiga förslag till beslut om nyemission jämte redogörelse och yttrande enligt 4 kap. 6 § aktiebolagslagen h?.' • tillgängliga för aktieägarna från och med måndagen den 3 ,

l 993 på bolagets huvudkontor och sänds på särskild begäran till aktieägare som uppger sin postadress.

Utdelning

styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret l 992.

.

"

^.

SAMMANFATTNING

Koncentration till Bygg och Fastigheter

• Förbättrat resultat i kärnverksamheten. Resultatet efter finansnetto före fastighetsnedskrivningar och exklusive andelar i intressebolag uppgick till 587 (430) Mkr.

• Positivt kassafiöde 1992, vilket är en väsentlig för- bättring jämfört med den prognos som lämnades våren 1992.

• Fastighetsnedskrivningar om närmare 1,4 miljar- der kronor.

Resultatet inklusive andelar i intressebolag ochfas- tighetsnedskrivningar blev -1 217 ( -122) Mkr.

Eget kapital per aktie

Kr 250 200 -

150 ~

~· ·~

100 " - ~

\ _{- - -} 50

88 89 90 91 92 - Synligt eget kapital

före konvertering

-

Synligt eget kapital efter konvertering Börskurs per aktie

Nyckeltal i sammandrag

Resultat efter finansnetto

före fastighetsnedskrivningar och exkl andelar i intressebolag, Mkr efter fastighetsnedskrivningar och ink! andelar i intressebolag, Mkr Synligt eget kapital per aktie

före full konvertering, kr Utdelning, kr

1 l styrelsens förslag till bolagsstamman

Resultat efter finansnetto exkl fastighetsnedskrivningar

Mkr 2000

• REF exkl intressebolag

D REF inkl intressebolag

1992

587 -1 217 95

0,00¹1

1991

430

-122

124

2,00

VDs KOMMENTAR

Effektivisering ger långsil<tig l<onl<urrensl<raft

Den svenska ekonomin utsattes under I 992 för mycket stora påfrestningar. Hög räntenivå och mycket låg inflation innebar en så hög realrän- ta att investeringar och konsumtion minskade.

Arbetslösheten steg till nivåer som tidigare varit otänkbara. Under hösten tvingades Riks- banken tillgripa extrema räntenivåer för att för- svara kronan. Efter Riksbankens beslut den I 9 november 1992 att överge kronans fasta växel- kurs gentemot ECU:n har räntorna sjunkit suc- cessiv

t.

Industrins kostnadsläge gentemot omvärlden har förbättrats väsentligt, men fler- talet av Sveriges ekonomiska problem kvarstår.

Den ekonomiska krisen påverkade kraftigt bygg- och fastighetsbranschen. Den totala bygg- produktionen minskade med fem procent.

Nyproduktionen av bostäder sjönk och kontors- och industribyggandet minskade för tredje året i rad. Väg- och anläggningsbyggandet ökade något, men besluten om omfattande investering- ar i transportinfrastrukturen kan ännu ej avläsas i ökad volym. Antalet anställda i byggbranschen minskade med cirka 70 000 personer under 1992.

På fastighetsmarknaden fortsatte pris- och hyresfallen, även om prisfallet bromsades upp något. Vakansgraden ökade.

3K minskar omkostnader och kapitalbindning

För NCCs del har de förändrade marknadsför- utsättningarna lett till en omprövning av kon- cernens strategier. Tidigare, alltför offensiva strategier ledde bland annat till omfattande fas- tighetsinvesteringar i slutet av I 980-talet. Det ökade lånebehovet parerades tidigt genom upp- handling av bindande kreditlöften, men kon- cernens skuldsättning ökade betydligt och balansräkningen blev hårt ansträngd. Investe- ringarna i fastigheter bromsades redan 1990 och minskade under I 99 I och 1992. För 1993 återstår endast en mindre del av investerings- programmet.

Ett omfattande effektiviseringsprogram, kallat 3K, startade under året. Programmet syf- tar t i Il att, i förhållande till 1991, sänka omkost- naderna med 30 procent eller cirka 500 Mkr, reducera kapitalbindningen med minst fyra miljarder kronor och stärka marknadspositio- nerna genom offensiva åtgärder.

NCC-koncernens organisation renodlades och förtydligades. Verksamheter utanför kon- cernens kärnområde samlades i NCC Invest.

Från och med 1993 sänks omkostnadsnivån i N CC-koncernen med mer än 500 Mkr jämfört

med 199

I.

Arbetet med att reducera kapital- bindningen pågår. Det omfattar försäljning av företag och fastigheter samt övrig kapitalratio- nalisering. Under I 992 såldes fastigheter för

I ,3 miljarder kronor med drygt 400 Mkr i vinst.

Cirka 90 procent av aktierna i Linjebuss samt

.

några mindre bolag såldes I 992. Hittills under 1993 har Linjedäck och Nordie Water sålts. Ett särskilt program har startat för övrig kapitalra- tionalisering, där målet var att frigöra minst 500 Mkr, men där potentialen idag visar s·

~

ligga kring 800 Mkr. Hittills har de olika åtgi;..) derna minskat balansomslutningen med 2,4 miljarder kronor.

Sedan 1990 pågår ett antal projekt för att anpassa och effektivisera produktionsresurse • na. Inom NCC Bygg har drygt 3 000 tjänstLr

:

män utbildats i byggstyrning för att säkerställa kvalitet och tidhållning i byggprojekten. Under de närmaste åren planeras motsvarande utbild- ning för yrkesarbetare.

Antalet anställda i koncernen minskade under 1992 med drygt 4 300 personer, främst inom den svenska entreprenadverksamheten.

Parallellt med besparing och effektivisering inriktas verksamheten alltmer mot marknadens och kundernas behov. Utbildningen inom marknadsföring och anläggningsbyggande in- tensifierades under året.

I början av 1993 startade NCC Fastigheter

"Operation Mera Värd" i syfte att väsentligt förbättra sig som hyresvärd. Bland annat intro- duceras en flyttgaranti, service dygnet runt o ett antal andra koncept för att öka servicen tilr hyresgästerna.

Europeisk allians

Under året bildade NCC en strategisk alliar._

tillsammans med tre europeiska byggföretag;

det franska GTM Entrepose, det engelska John Laing och det tyska byggföretaget Strabag.

Genom alliansen ges NCC International ökade möjligheter att delta i utbyggnaden av infra- strukturen i Europa.

Inom NCC Universitetets ram bedrivs

omfattande och långsiktiga utbildningspro-

gram för att förbereda framtidens chefer för

sina arbetsuppgifter. Trots kraftig personalre-

duktion fortsätter rekryteringen av unga, välut-

bildade medarbetare främst från de tekniska

högskolorna. En kontinuerlig tillförsel av

chefsämnen är viktigt för NCCs framtida kon-

kurrenskraft.

Kraftiga nedskrivningar i 1992

års

bokslut

Mot bakgrund av den stora osäkerheten på fas- tighetsmarknaden görs ingen extern marknads- värdering av NCCs fastighetsbestånd. Den ögonblicksbild en sådan värdering ger har ersatts

av

en intern värdering i

syfte

att fast- ställa långsiktigt uthålliga fastighetsvärden. De principer som tillämpats bygger på Föreningen Auktotiserade Revisorers överväganden. För- valtningsfastigheterna i NCC-koncernen har

der

I

992 skrivits ned med närmare l ,4 mil-

) ~rder

kronor. Sedan årsskiftet I 990/91 har det

bokförda värdet på fastighetsbeståndet skrivits ned med totalt

l ,8 miljarder kronor.

De stora nedskrivningarna på fastighets- Aståndet och betydande negativa resultatande-

'\"~~ från intressebolagen är de främsta orsakerna

till det kraftigt negativa resultatet. Det är emel- lertid glädjande att kärnverksamheten, framför allt den svenska byggrörelsen, visar ett förbätt- rat resultat. Ä ven NCC Fastigheters resultat är positivt, där en framgångsrik försäljning i en kärv marknad kompenserar det försämrade för- valtningsresultatet I NCC International för- bättras resultatet successivt och vi inleder nu en försiktig uppbyggnadsfas. Finansrörelsens resultat är också mycket bra främst på grund av ett framsynt agerande på ränte- och valuta- marknaderna. Finansrörelsen drabbades inte heller under 1992 av några kreditförluster.

Positivt kassaflöde 1992

C-koncernen redovisar ett positivt kassa-

flöde, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med föregående år. Det förbättrade kassaflödet har sin grund i försäljningar och lägre investe- ringar. Även för 1993 förväntas ett positivt .ssaflöde.

Bygg- och fastighetsmarknaderna

'kommer

att vara mycket pressade de närmaste åren. Vi följer marknadsutvecklingen mycket noga för att förvissa oss om att de åtgärder som vidtagits säkerställer vår långsiktiga konkulTenskraft Om marknaden skulle vika mer än beräknat är ytterligare åtgärder förberedda.

Framtidens NCC

med tonvikt på anläggningsverksamheL Indus- tribyggandet har ökat i takt med konjunktur- uppgången, varvid NCCs traditionellt starka position inom detta område ytterligare för- stärkts. Bostadsbyggandet ligger kvar på en låg nivå, men inom vissa segment är NCCs mark- nadsanpassade koncept framgångsrika. Repa- rationer, om- och tillbyggnader (s k ROT-arbe- ten) är en viktig del av NCCs marknad.

Fastighetsmarknaden är fortsatt pressad, men priserna för fastigheter av hög kvalitet har ökat från sitt bottenläge. NCCs fastighetsbe- stånd är sammanhållet och välskött med en hög servicegrad för hyresgästerna.

NCCs internationella byggverksamhet

är

främst koncentrerad till stora anläggningspro- jekt i tredje världen, där mjuka krediter och tek- niskt kunnande är konkurrensfördelar. Genom den strategiska alliansen deltar NCC i några störTe infrastrukturprojekt i Europa. Den nya generationen chefer inom NCC får genom alli- ansen kunskap om europeiska förhållanden.

Detta är naturligtvis ett scenario med många reservationer, men det är denna vision somlig- ger till grund för vårt arbete med att förstärka NCC-koncernens långsiktiga konkulTenskraft

Hur ser NCC ut under andra halvan av 1990- Solna den 25 mars 1993 talet, då prognoserna tyder på att byggmark-

nadens totala volym ligger kring samma nivå

/

/)~

som i början av 1980-talet och fastighetsmark-

U~

·

naden kommit något så när i balans?

Då

är

NCC i än högre grad ett kund- och Torsten Eriksson marknadsanpassat bygg- och fastighetsföretag verkställande direktör

f

NCCs fem ledstjärnor:

- Vi tar initiativ och kän- ner ett större engage- mang.

- Ärlighet och öppenhet är våra viktigaste verktyg.

- För oss är inget upp- drag för litet ellerför komplicerat.

- Vi ser till helheten.

- Vi bygger kunskap för . framtiden.

KONCERNÖVERSIKT

Renodlad organisation

NCC-koncernen genomgår sedan flera år en genomgripande omstrukturering i syfte att renodla verksamheten mot kärnaffären bygg och fastigheter.

Sedan tidigare är den den kortsiktiga strate- gin inriktad på att anpassa verksamheterna till den vikande marknaden. Detta innebär koncen- tration, ökad effektivitet samt en kraftig ned- dragning av omkostnader och investeringar i syfte att förbättra resultaten och nå positivt kassaft öde.

NCC Bygg är NCC-koncernens största enhet och svarar för entreprenadrörelsen i Sverige.

NCC Bygg är ett av de två ledande bygg- företagen och marknadsledande inom väg och anläggning.

V åren 1992 intensifierades arbetet i och med att ett omfattande effektiviserings- och rationaliseringsprogram startade. Programmet, som kallas 3K, omfattar neddragning av kost- nader, reducering av kapitalbindning och ökad kundorientering.

Den l oktober fick NCC-koncernen en ny och mer koncentrerad organisation. Koncer- nens kärnverksamhet drivs inom NCC Bygg, NCC International och NCC Fastigheter. I NCC lnvest återfinns de dotter- och

intresseb~-,.,

lag, som ligger utanför kärnverksamheten.

.

NCC International driver byggprojekt utanför Sverige. Resurser för projektering, planering och byggledning finns inom bolaget. Övriga personella resurser tillsätts i nära samarbete med NCC Bygg och via rekrytering

utomlands.

NCC INTERNATIONAL

NCCs fastighetsbestånd är till största delen uppbyggt under 1980-talet. l Sverige har NCC Fastigheter ett bestånd om 925 000 m² och i övriga Europa uppgår beståndet till 98 000 m2•

I NCC lnvest återfinns dejöretag som ligger utanför kärn verksamheten. NCC lnvest skall utveckla, förädla och realisera värdetillväxt för dessa företag.

Anläggningsentreprenader

NCC FASTIGHETER

Fastighets utveckling Fastighetsförvaltning

NCC INVEST

Dotter- och intressebolag utanför kärnverksamheten

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Organisationsförändring

ökningen beror på förbättrade resultat i NCC

Fakturering

NCC-koncernen omorganiserades den l okto-

ber 1992 i fyra affärsområden, som tydliggör koncentrationen mot bygg och fastigheter.

Affärsområdena är NCC Bygg, NCC Interna- tional, NCC Fastigheter och NCC Invest.

I NCC Invest återfinns de företag som ligger utanför kärnaffären bygg och fastigheter.

Viktiga händelser

Ett effektiviserings- och rationaliserings- program startade under året i syfte att ned- bringa omkostnaderna med 30 procent eller 500 Mkr och reducera kapitalbindningen med minst fyra miljarder kronor i jämförel- se med 1991.

•

NCC ingick en strategisk allians med tre ledande byggföretag i Europa, vilka till- sammans etablerat bolaget Societe Europe- enne de Construction S.A. i Bryssel.

•

Fastighetsförsäljningar om l ,3 miljarder kronor gav vinster om 411 Mkr på kon- cernnivå.

•

Samgåendet mellan Avesta och British Steels rostfria verksamhet genomfördes i november 1992. NCCs ägarandel i det nya bolaget, Avesta Sheffield, är 25 procent.

•

•

Försäljningar av ett antal bolag genomför- des, varav försäljningen av Linjebuss var den största. Sammantaget innebar dessa försäljningar att balansomslutningen min- skade med cirka 700 Mkr. Totalt uppgick realisationsvinsten till 80 Mkr för försälj- ningar under 1992.

Under 1993 avyttrades Linjedäck och

'

Nordie Water, vilket gav en realisations-

vinst om cirka 300 Mkr och en kapitalfri- görelse om cirka 500 Mkr.

Fakturering

Koncernens fakturering uppgick till 20 082 Mkr jämfört med 21524 Mkr föregående år.

Minskningen beror i huvudsak på försäljning av verksamheter, omvandlingen av NK från varuhusrörelse till fastighetsbolag samt min- skad volym i den svenska byggrörelsen. För kvarvarande verksamheter minskade fakture- ringen med tre procentjämfört med 1991.

Resultat

Koncernens resultat efter finansnetto före fas- tighetsnedskrivningar och exklusive andelar i intressebolag blev 587 ( 430) Mkr. Resultat-

Bygg, NCC International, NCC Fastigheter och finansrörelsen.

Resultatet efter finansnetto inklusive andelar i intressebolag före fastighetsnedskrivningar uppgick till 170 (295) Mkr. Försämrade resulta- tandelar från Avesta Sheffield och EffJohn är främsta orsaken till resultatnedgången.

Fastighetsnedskrivningar uppgick till l 387 ( 417) Mkr och resultatet efter finansnetto inklusive andelar

i

intressebolag och fastig- hetsnedskrivningar uppgick således till -l 217 (-122) Mkr.

Resultat efter finansnetto (REF)

Mkr 1992 1991

REF exkl intressebolag och fastighetsnedskrivningar Andelar i intressebolag/

sålda dotterbolag

REF inkl intressebolag och exkl fast i g hetsnedskrivning ar Fastighetsnedskrivningar REF inkl intressebolag och

fastig hetsned skrivning ar

587

430

-417 -135 170 295 -1 387

-417

-1 217 -122

De extraordinära posterna uppgick till-320 (-453) Mkr. Försäljning av aktier och rörelse gav en vinst om 81 (262) Mkr. Aktieinnehaven i Andersons och Nordie Homes har skrivits ned med 78 Mkr till O Mkr. Vidare har aktierna i BPA, Rasmussen

&

Schiotz och Scandiacon- sult skrivits ned med 88 Mkr. Dessutom ingår en avsättning om 215 Mkr för befarade förlus- ter på engagemanget i Granit

&

Betan Fastig- hetsrenting AB.

Resultatet före skatt uppgick till -l 537 (-575) Mkr. Detta resultat har belastats med sammanlagt 1,8 (0,9) miljarder kronor i ned- skrivningar av fastigheter och aktier samt reserveringar i Granit & Betan.

Värdering av fastigheter och börsaktier

Mot bakgrund av den stora osäkerheten på fas- tighetsmarknaden görs ingen extern marknads- värdering av NCCs fastighetsbestånd. Den ögonblicksbild som en sådan värdering ger har ersatts av en intern värdering i syfte att faststäl- la långsiktigt uthålliga fastighetsvärden. De principer som tillämpats bygger på Föreningen Auktoriserade Revisorers överväganden. Vär- deringen har skett med utgångspunkt från lång- siktigt rimliga avkastningskrav, bedömda hyresintäkter med hänsyn tagen till reducerade räntebidrag samt vakansgrader i ett femårs- perspektiv. Beroende på läge m m varierar kra-

M dr 30

25

20 _l

l

15

10

5

88 89 90 91 92

•

Fakturering

- • - Fakturering i kvarvarande verksamheter 92-12-31

Resultat efter finansnetto exkl fastighetsnedskrivningar

Mkr 2000

1500

1000

500

88 89 90 91 92

• REF exkl intressebolag

D REF inkl intressebolag

Soliditet

% 50

40

...___

30

"""

~ ~

10

88 89 90 91 92

- Andel riskbärande kapital Soliditet

l

- - ^-~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

vet på direktavkastning mellan knappt sju och drygt tio

procent.

De bedömda hyresnivåerna

är

lägre

än

de nuvarande. Varje enskild

fastig~

het har bedömts utifrån sina egna

förutsättning~

ar att

motivera ett långsiktigt

värde.

Enskilda

objekts undervärden har inte kvittats mot över~

värden

i andra fastigheter.

Nedskrivningen uppgår till l 387 Mkr på

koncernnivå,

vilket är en ökning jämfört med tidigare lämnad prognos. Försämringen beror främst på

antaganden

om lägre hyresnivåer,

reduktion av

räntebidrag samt

nedskrivningar av ännu ej

färdigställda projekt. Sedan

årsskif~

tet 1990/91 har det bokförda

värdet

på NCCs fastighetsbestånd

skrivits

ned med totalt l

,8

miljarder kronor.

Den

31

december 1992 uppgick börsvärdet

av NCCs aktieinnehav i dotter~ och intressebola~

gen Avesta, NK, EffJohn och Scandiaconsult till sammanlagt

l 169 Mkr. Den dolda reserven i börsaktierna uppgick därvid

till

-783 (-516) Mkr i

koncernen.

Den 19 mars 1993

var mot~

svarande

undervärde 685 Mkr. I moderbolaget uppgick den dolda reserven till -525 (45) Mkr.

Aktierna

i EffJohn och Scandiaconsult har

skrivits ned till ett värde som motsvarar synligt eget

kapital per aktie i respektive bolag.

Ned~

skrivningen

har mötts av en uppskrivning av

Avestaaktien

till 16 kronor per aktie.

Börsvär~

det på

övriga

noterade aktier, Linjebuss, BPA och Andersons uppgick till 68 Mkr.

Motsva~

rande bokförda värde var 45 Mkr.

Känslighetsanalys-effekten av räntesänkning med en procentenhet baserad på balansposter och räntebindningstid 1992-12-31

Utländsk Total Exponering

Mkr SEK valuta exponering

Lån räntebindning < 1 år 41 34 75

snitt räntebindning 3 män

Lån räntebindning > 1 år 19 7 26

snitt räntebindning 38 mån

Likvida tillgångar -13 -4 -17

Räntebärande fordringar

räntebindning < 1 år -11 -11

snitt räntebindning 5 mån Räntebärande fordringar

räntebindning > 1 år -1 -1

snitt räntebindning 13 män

Total resultateffekt 35 37 72

Koncernens resultat påverkas i hög grad av ränteförändringar. En känslighets~

analys, där räntenivån sänkts med en procentenhet medan räntebärande balans- poster och räntebindningstid hålls konstanta, visar resultateffekten 1993 samt i el/ längre perspektiv.

1993 59

-17

-7

35

Resultat per aktie

Resultatet per

aktie, efter

full

skatt och före

konvertering av utgivna förlagslån, blev nega- tivt (0,00 kronor). Motsvarande resultat exklu- sive fastighetsnedskrivningar blev 4,30 (7,40) kronor.

Räntabilitet och soliditet

Räntabiliteten på synligt eget kapital

efter full

skatt och före konvertering blev

-20

(0) pro- cent. Räntabiliteten efter full skatt och konver- tering blev -15 (l) procent.

,

Andelen riskbärande kapital uppgick till 24

(28) procent vid årets slut och soliditeten var 18 (21) procent.

Investeringar

Bruttoinvesteringarna i omsättningsfastigheter uppgick till l 565 (2 543) Mkr och i aktier samt anläggningar till265 (931) Mkr. Under året sål- des anläggningstillgångar för 785 (l 373) Mkr och omsättningsfastigheter i NCC Fastigheter för 1323 (501) Mkr.

Kassaflöde

Kassaflödet

från rörelsen

efter gjorda investe- ringar och utdelning uppgick 1992 till

225 (-2 092) Mkr, vilket

innebär en

väsentlig för-

bättring jämfört nied den prognos

som

lämna- des

våren 1992.

Kassaflödet 1991 påverkades emellertid negativt med cirka 950 Mkr av tidi- gare år

genomförd

omläggning av mervärde- skatten. Det förbättrade kassaflödet är en ko binatian av lägre investeringar och försäljni~<­

av aktier, fastigheter

samt

rörelser. Neddrag- ningen av fastighetsinvesteringar, som påbörja- des 1990, fortsätter även 1993.

Ä

ven för

1993

förväntas

ett p o

si

t i

v

t kass flöde.

Finansrörelsen

Finansrörelsens uppgift är att definiera de finansiella

riskerna

och begränsa deras nega- tiva inverkan på

koncernens

resultat. En

klar

och

samordnad finanspolicy är grunden i han~

teringen av koncernens finansiella risker.

NCC Treasury

är

NCC-koncernens intern- bank

för central aktiv

förvaltning, placering och upplåning

av

likvida medel, köp

och för-

säljning av valutor samt rådgivning. Här han- teras ränte-,

valuta-,

likviditets- och

kredit~

riskerna inom fastställda risklimiter. Verksam-

heten bedrivs marknadsmässigt. Kompetens-

och skalfördelar tillvaratas genom NCC Trea-

sury,

som är en aktiv del av marknaden.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

N CC-koncernen har sedan flera år bindande kreditlöften. Dessa utgör tillsammans med koncernens likvida tillgångar den samlade betalningsberedskapen. Vid utgången av 1992 uppgick sådana outnyttjade, bindande kredit- löften till 2 787 (3 924) Mkr. Minskningen beror på att en del av de avtalade kreditlöftena utnyttjats för att öka den genomsnittliga löpti- den i skuldportföljen. De likvida tillgångarna uppgick vid årsskiftet till l 731 (2 377) Mkr.

CC-koncernens betalningsberedskap var

· ' aledes 4 518 (6 30 l) Mkr.

Valutarisken i koncernen är naturligt begränsad på grund av den starka koncentratio- nen till Sverige. I enlighet med finanspolicyn

s inte heller några stora valutapositioner. Lån

utländsk valuta motsvaras i stort sett av inne- hav av fastigheter i motsvarande valuta. Där- med uppstod endast marginella valutakursdif- ferenser på grund av kronans värdefall.

Ränterisken hanteras som en funktion av

aktuell ränteexponering

samt bedömd ränteut- veckling i enlighet med koncernens finanspoli- cy. NCC-koncernens nettoskuld (räntebärande skulder -likvida tillgångar- räntebärande for- dringar) uppgick vid årets slut till 7 185

(7

129) Mkr. Nettoskuld och räntebindningstid påver- kar räntekänsligheten.

Finansverksamhetens resultat efter finans- netto uppgick till 158 (84) Mkr, varav NCC Treasury svarade för 146 (69) Mkr. Verksam- heten var fortsatt framgångsrik och inte heller

der 1992 uppstod någon kreditförlust Försäkringsverksamheten, so m företrädes- vis omfattar återförsäkring

,

hanteras i egna bolag. Endast koncernrelaterade risker från venska och utländska försäkringsbolag åter-

r

äkra

i dessa bolag. Händelserna på finans- marknaden och konkursen i Svenska Kredit innebär att tillgången på entreprenadgarantier blivit starkt begränsad. NCC upphandlade under 1992 ramar för att täcka behovet av entreprenadgaranti er.

Personal

Medelantalet anställda i NCC-koncernen upp- gick till 17 561 personer under 1992 jämfört med 21 868 personer 1991.

Moderbolaget

Resultatet efter finansnetto i moderbolaget upp- gick till 941 (126) Mkr, varav 657 Mkr utgör anteciperad utdelning från NCC Bygg. De extraordinära posterna uppgick till -1 737

(-494) Mkr netto, varav 1400 Mkr tillfördes

Medelantal anställda

NCC Fastigheter i syfte att stärka bolagets soli- ditet. Medelantalet anställda var 53 (57).

Utsikter för 1993

Resultatet för NCC-koncernens enheter beräk- nas komma att utvecklas på följande sätt:

•

Resultatet för NCC Bygg bedöms bli till- fredsställande, men lägre än föregående år.

•

NCC International förutses redovisa ett förbättrat, men alltjämt negativt resultat.

•

Förvaltningsresultatet i NCC Fastigheter beräknas bli något förbättrat, men fortsatt negativt. Fastighetsförsäljningar kommer främst att ske på utlandsmarknaderna.

•

NCC Invest förutses redovisa ett förbättrat, men negativt resultat.

Sammantaget väntas resultatet före skatt och inklusive andelar i intressebolag bli positivt. För 1993 förväntas ett fortsatt positivt kassaflöde.

Förslag till utdelning

styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 1992. För räkenskapsåret 1991 uppgick utdelningen till 2,00 kronor per aktie.

Bolagsstämma

Bolagsstämma hålls måndagen den l O maj 1993 kl 17.30 i Stockholms Konserthus, Stora Salen, Stockholm.

Tusental 30 25 20 15 10 5

88 89 90 91 92

Fakturering och resultat efter finansnetto (REF) per affärsområde

REF REF

exkl. andelar in kl. andelar Fakturering i intressebolag i intressebolag

Mkr 1992

1991

1992

1991

1992

1991

NCC Bygg 15 607

15 808

811

742

811

742

NCC International 955

1 026

-20

-128

-36

-153

NCC Fastigheter före

nedskrivning 1154

1175

88

-25

41

-39

NCC lnvest 3 360

5 068

-87

165

-429

57

Finansrörelsen 40

34

158

84

158

84

Övrigt och eliminering -1 034

-1 587

-363

-408

-375

-396

Resultat exkl nedskrivning

av fastigheter 587

430

170

295

Nedskrivning av fastigheter -1387

-417

-1387

-417

Koncernen 20 082

21 524

-800

13

-1217

-122

FEMÅRSÖVERSII<T

FEMÄRSÖVERSIKT

RESULTATRÄKNING 1988 1989 1990 1991 1992

Mkr

Den minskade faktureringen Fakturering 24 523 23 285 23158 21 524 20 082

avspeglar väl Rörelsens kostnader -22 043 -21 778 -21 992 -20 149-18 858

koncentrationen till bygg Vinst vid försäljning av

och fastigheter. omsättningsfastigheter 60 114 206 78 411

Avskrivningar enligt plan -542 -519 -556 -566 -478

Nedskrivning omsättningsfastigheter -417 -1 387

Rörelseresultat efter avskrivningar 1 998 1102 816 470 -230

Finansnetto -402 -370 -304 -457

-570 ~·

skillnaderna i resultatet Resultat efter finansnetto 1 596 732 512 13 -800

efter finansnetto inklusive Resultat i sålda dotterbolag 15 14 6 24

andelar i intressebolag Andelar i intressebolag 152 397 39 -141 -441

under /988 och /989 för- Resultat efter finansnetto ink!

klaras bland annat av goda andelar i intressebolag 1 748 1144 565 -122

-1217 ~·

resultat i ~ves/a och Kamyr- Extraordinära poster 259 656 400 -453 -320

bolagen. Avesta var fullt Resultat före skatt 2 007 1 800 965 -575 -1 537

konsoliderat 1988 och blev Skatt -689 -435 -275 139 206

genom konverteringar in-

Minoritetsandelar -350 20 44 -26 18

tresseholag 1989. Kamyr-

ÅRETS RESULTAT 968 1 385 734 -462 -1 313

bolagen avyllrades samma

år. BALANSRÄKNING

Mkr

Likvida tillgångar 1 522 2 236 2 117 2 377 1731

Varulager 3 280 594 553 390 365

Räntefria fordringar1l 6 503 5 755 5132 4 289 3 579

NCCs nettoskuld (=ränte- Räntebärande fordringar 1 041 1 215 1186

bärande skulder-likvida Omsättningsfastigheter 6 742 8 287 10 579 12 432 11 899

tillgångar- räntebärande Aktier och andelar 1 082 2 577 3 564 2 483 2 018

fordringar) uppgick den 31 Övr anläggningstillgångar 4 658 4 037 3 583 3 420 2 619

december 1992 till 7185 SUMMA TILLGÅNGAR 23 787 23 486 26 569 26 606 23 397

Mkr.

Saldo i pågående arbeten 2 565 3 250 4 377 3 662 _{3028 ~}

Räntefria skulder 6 786 5 771 6 602 5 980 5 678 .

Latenta skatteskulder 1123 846 871 581 264

Räntebärande skulder 6198 6 936 7 272 9 633 9 014

Konvertibla förlagslån 1 603 1 140 1129 1 088 1 088

Minoritetsandelar 1132 108 129 125 94

Eget kapital ^{koncernen 4196 4 384 5 396 4 863 3 802}

•

andelar i intressebolag 184 1 051 793 674 429

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 23 787 23 486 26 569 26 606 23 397

ÖVRIGT

Medelantal anställda 25 677 24 827 23 178 21 868 17 561

Antal aktier

genomsnitt under året, milj 32,9 43,1 43,1 43,4 44,6

vid årets slut, milj 43,1 43,1 43,1 44,6 44,6

Antal aktier efter konvertering

genomsnitt under året. milj 50,0 60,3 60,3 60.3 60,3

vid årets slut, milj 60,3 60 3 60,3 60.3 60,4

Börsvärde, Mkr 8 542 7 636 2 459 1 561 713

Helärsränta, konvertibla förlagslån, Mkr 111 121 138 119 113

1) Inklusive räntebarande fordringar 1988 och 1989. Redovosningsprinciper och definitioner, se sidorna 31·33

FEMÄRSÖVERSIKT

Mkr

Resultat efter finansnetto exkl andelar i intressebolag Resultat efter finansnetto in kl andelar i intressebolag Resultat efter finansnetto in kl andelar i intressebolag

exkl minoritetsandelar Synligt eget kapital

Synligt eget kapital efter konvertering Synligt sysselsatt kapital vid årets slut v: Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar

Nettoinvesteringar i omsättningsfastigheter Marknadsvärde börsnoterade koncernbolag 1l Dold reserv i börsnoterade koncernbolag Bokfört värde i koncernen

• Bokfört värde i moderbolaget KRONOR/AKTIE

Synligt eget kapital före konvertering efter konvertering Resultat efter full skatt

före konvertering efter konvertering

Resultat före fastighetsnedskrivningar efter full skatt före konvertering efter full skatt efter konvertering

Resultat efter extraordinära poster och full skatt före konvertering

efter konvertering Börskurs vid årets slut Utdelning

RELATIONSTAL

Räntabilitet på synligt eget kapital efter full skatt före konvertering efter full skatt etter konvertenng . , Räntabilitet pa synligt sysselsatt kapital

soliditet

Andel riskbärande kapital

Räntebärande skulder/balansomslutning P/E-tal efter full skatt före konvertering P/E-tal efter full skatt efter konvertering Direktavkastning

Börskurs/synligt eget kapital töre konvertering Börskurs/synligt eget kapital efter konvertering

11 1988-1989 Avesta. NK, Oatabolin. 1990 Avesta NK. EttJohn 199t-92 Avesta. NK EffJohn Scandiaconsult.

21 Se not 27

3) styrelsens för>lag till bolagsstämman

FEMÅRSÖVERSIKT

1988 1989 1990 1991 1992

1 596 747 526 19 -776

1 748 1144 565 -122 -1217

1164 1162 602 -127 -1 209 4 380 5 435 6 186 5 537 4 231 5 437 6 492 7 243 6 553 5 247 13 313 13 61 g 14 716 16 383 14 427 1 937 2 165 2 194 931 265 5 280 1 602 2 355 2 239 942 2 640 2 311 1 783 1 764 1169 951 758 -522 -516 -783

1 689 1 553 2 305 2 280 1 952 Den19mars 1993 varden 772 772 1 645 1 719 1 694²) dolda reserven i börs-

noterade koncernbolag -685 Mkr.

102,00 126,00 143,00 124,00 95,00 90,00 108,00 120.00 109,00 87,00

21,1

o

17,10 10,40 0,00

neg

15.40 13.70 9,00 1.40

neg

7.40 4,30 6,70 4,50

29.40 32,10 17,00 neg

neg

20.90 24,40 13,80 neg

neg

198.00 177.00 57,00 35,00 16,00 2.25 2.75 3.00 2,00 0,0031

23% 16% 8% 0%

neg

19% 14% 8% 1%

neg

Riskbärande kapital ii r 22% 14% 10% 5%

neg

summan av eget kapital, 18% 23% 23% 21% 18% minoritetsandelar, latent 35% 32% 31% 28% 24% skatteskuld och konvertibla 26% 30% 27% 36% 39% förlagslån.

g 10 5

13 13 6 26

1.1% 1.6% 5.3°¹o 5,7%

195% 140% 40% 28% 17%

219% 164% 47% 32% 18%

Redovisningsprmciper och definitioner se sidorna 31-33

Aktiedata

Resultat efter full skatt, kr Resultat före fastighetsned-

skrivningar efter full skatt Synligt eget kapital, kr Börskurs/synligt eget kapital

NCC-aktiens utveckling

- - - - - -

NCC-AKTIEN

Under 1992 omsattes cirka 7,7 miljoner NCC- aktier på Stockho1ms Fondbörs. De omsatta aktierna utgjorde 17 procent av det totala antalet utgivna NCC-aktier. Vid årets slut var börskur- sen 16 (35) kronor. Dessutom omsattes konver- tibla förlagsbevis motsvarande 3 739 Mkr.

1992 1991

Före lull Efter lull Före full Efter lull konvertering konvertering konvertering konvertering

neg neg

0.00 1,40

4,30 4,50 7,40 6,70

95,00 87,00 124,00 109,00

17% 18% 28% 32%

Kr l B-aktien - Generalindex - Bygg- och Fastighetsindex

250 ,. 'fr-.. _{~ ~}

225 ₂₀₀

...

~ l l •

-

^{;;;;;; i ..}

----

175 •• ^# -.., .c~

150 'l~-

'

125

Il , P•, ,,

100 ₁

II I

^{• l}

l

Il

,, ..

^\

50

l· l

^\

....

·p·

l_j_,

' '

' / 25

III ^Il

5 ^{© Findata}

1988 1989 1990 1991 1992 1993

Antal omsatta B-aktier

Miljoner

s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j ] a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f

1988 1989 1990 1991 1992 1993

l september 1988 noterades NCC-aktien på Stockholms Fondbörs O-lista. l maj 1989 introducerades aktien på A: l-listan. Samtidigt placerades 2,5 miljoner B-aktier hos internationella institutionella placerare via Londonmarknaden. Under oktober och november 1992 ökade omsättningen markant i samband med att ett stort antal aktier bytte ägare från större institutionella placerare till andra aktieägare.

Aktiekapital

NCCs aktiekapital uppgår till l 115 Mkr.

Aktiekapitalet fördelas på 44 588 565 A- och B-aktier, var och en på nominellt 25 kronor.

Endast fria aktier

Vid bolagsstämman 1992 beslöts om ändring i bolagsordningen så att samtliga NCC-aktier blev fria aktier per den 5 juni 1992.

Konvertibla förlagslån

Tre konvertibla förlagslån har emitterats a 1"' NCC. I samband med försäljningen av Linje- buss ändrades konverteringskurserna i enlighet med villkoren för lånen. Konverteringskurser- na justerades med priset för tecknings

rätterna~

Linjebuss och blev för lån I 54,60 kronor, fL_

lån II och III 114, l O kronor och för lån IV 27,30 kronor.

Vid full konvertering ökar aktiekapitalet med 395 Mkr till l 509 Mkr och de bundna reserverna med 621 Mkr. Antalet aktier ökar till 60 376 505 med den fördelning som framgår av tabellen här intill.

Utdelningspolitik

Sedan börsintroduktionen 1988 har NCC haft följande utdelningspolitik:

• Från bolag som ägs till mellan 25 och 90 procent

är

endast den erhållna utdelningen kassamässigt tillgänglig. Den är dock skat- tefri i sin helhet och möjlig att

vidareutdel~

till NCCs aktieägare. n ·

• NCCs fastighetsförvaltning genererar låga synliga vinster, i synnerhet under ett upp- byggnadsskede. Huvuddelen av den synli- ga vinsten skapas genom

fastighetsförsäl~'

ningar, som dock kan variera kraftigt fråi.

år till år. En tredjedel av fastighetsrörelsens synliga resultat efter skatt kan långsiktigt delas ut till NCCs ägare.

• I övriga helägda bolag samt i moderbolaget bör vid normal kapitalstruktur och expan- sionstakt en tredjedel av resultatet efter skatt från dessa verksamheter kunna vida- reutdelas till NCCs aktieägare.

Mot bakgrund av den av N CC-koncernen redo- visade förlusten för räkenskapsåret 1992 före- slår styrelsen att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 1992.

'l

- - - - -- - -- - -

NCC-AKTIEN

Antal aktier

A-aktierna berättigar

A-aktier B-aktier Summa till tio röster och Vid 1992 års utgång 31430688 13157877 44588565 B-aktierna till en röst

vardera. Nominellt värde

Konvertibla Lån 1986/94 3152633 3152 633 är 25 kr per aktie.

förlagslån Lån 1987/94 8604175 8604175

Lån 1988/95 2015566 2 015 566 4031132 Summa efter full konvertering 33 446 254 26 930 251 60376505

Förändringar i

Av konverteringarna 1991

aktiekapitalet

Antal aktier Aktiekapital utgjorde l 415 7 34 aktier

•

¹⁹⁸⁸ Årets början 6720000 672 från lån 86194, 32 961

•'f aktier från lån 87/94 och

Split 1:4 20160 000 416 aktier från lån 88195.

Riktad nyemission 16259454 407

1991 Konverteringar 1449111 36

1992 Arets slut 44588565 1115

Aktiernas

_{Antal Andel av Äger Andel av Medeltal} Antalet aktieägare har

Innehav, ökat från 13 007 i februari

fördelning

antal aktier aktie- alla aktie- antal aktiekap i- aktier per

1992. Det är andelen

februari 1993

^{ägare ägare,% aktier talet,%} aktieägare

aktieägare med mindre än

1-500 11 336 78,0 1 805 818 4,1 159 JO 000 aktier som har

501-1 000 1 698 11,7 1 423 892 3,2 839 ökat.

1 001-10 000 1 406 9} 3 616 372 8,1 2 572

10 001-100 000 73 0,5 1 694 692 3.8 23 215

100 001- 22 0,1 36 047 791 80.8 1 638 536

Summa 14 535 100.0 44 588 565 100,0 3 068

Ägarstruktur

Andelen institutionellt

februari 1993

Före konvertering Efter konvertering ägande uppgår till Aktier, o/o Röster, o/o Aktier.% Röster,% 87 procent av röstvärdet

Nordstjernan och 81 procent av aktie-

Förvaltning AB 57,6 66.7 42,6 60,5 kapitalet före konvertering.

Sparbankernas

Aktiefonder 7,2 4.0 5.8 3,7

Trygg-Hansa SPP 4,4 3,2 4,7 3,1

Fjärde AP-Fonden 4.3 5,5 3,2 5,0

Handelsbankens

Pensionsstiftelse 3,4 4,7 2,5 4,2

AMF 0,0 0,0 1.4 0,2

Övriga 23,1 15,9 39,8 23,3

Summa 100,0 100,0 100.0 100,0

Konvertibeldata

Lån 86/94 Lån 87/94 Lån 88/95 Konvertibellån l, Il och III är noterade på Stockholms

VPC-beteckning IV l Il+ III Fondbörs.

Emissionsbelopp, Mkr 125 472 460

Skuld 31 dec 1992, Mkr 86 470 460

Ränta,% 9 Disk+2,5 Disk+2,5

Konverteringskurs, kr 27.30 54,60 114,10

Kurs 31 dec 1992,% 82 73

Direktavkastning 1992, % 13,8 15.5

Omsättning, Mkr 2 238 1 501

Löptid 860101-941101 871115-940331 880909-950331 Ränteförfallodatum 2 maj, 2 nov 14 febr 14 febr Konverteringstid 901101-941015 901101-940315 901101-950331

Bygg- och fastighetsmarl<naden i Sverige

Sverige betinner sig i den svåraste ekonomiska krisen sedan

andra

världskriget, dels beroende panedgången i

världsekonomin, dels beroende

på inhemska faktorer. De utmärkande dragen är fallande industriproduktion med åtföljande hög arbetslöshet,

stora offentliga utgifter och väx-

ande budgetunderskott.

Från överhettning till lågkonjunktur

Den avreglerade kredit-

och

valutamarknaden bidrog under senare delen av 1980-talet till

en

inflationsekonomi med bland annat stor värde- tillväxt på

aktier

och fastigheter. Köpkraften

var

hög

.

Bostadssubventioner, transfereringar och generösa lånevillkor möjliggjorde

över-

konsumtion. Investeringarna inom byggandet ökade och

framför allt byggdes bostäder. loka-

ler och kontor. Nya bygg- och fastighetsföretag

etablerades.

Behovet av arbetskraft

var större än tillgången.

Förändringen på fastighetsmarknaden in- leddes redan 1990. då prisuppgången på fastig- heter bröts. Sedan dess har minskad eftetfrågan på lokaler och fallande hyresnivåer i kombina- tion med högt ränteläge och hög skuldsätt- ningsgrad lett till ett stort antal konkurser i fas- tighetsbranschen.

Den

svenska

byggmarknaden minskar

sedan 1991 kraftigt i volym. Marknadens struk-

tur förändras på ett dramatiskt sätt med vittgå-

ende

konsekvenser för branschen. Prispressen på såväl byggentreprenörer som underentrepre- nörer är mycket

stor.

Antalet konkurser

ökar

kraftigt och innebär också en utslagning

av stora företag.

Svensk byggmarknad 1950-1992, prognos 1993-2000

Millarder~.-1-99 1

^{årspnser - -}

- -- l

250 225 200 175 150 125 100 75 50

o-·~~~~ ~~ ~~ ~~ ,~,~~~~~~~~~~~~-~~ ~~-~~ ~~ ~~ r1 r1 i1 i1 i1 ~~-i~ ~~ ~~-~~-~~ F~-F~-rrrr-rrr

1950 60 80 90 2000

Kålla: Byggentreprenbrema och NCC

Orsakerna till den kraftiga minskningen av byggandet är bland annat följande:

•

Lågkonjunktur i Sverige och

övriga väst-

världen

•

Finans- och fastighetskris Hög realränta

•

Nytt bostadsfinansieringssystem

•

Kommunalt skattestopp med

åtföljande

minskade investeringar

•

Minskad avdragsrätt för räntekostnader ~

Överskott på lokaler

Det sammanlagda fastighetsvärdet i de fallera- de bolagen uppgår till över l 00 miljarder

kn:~

nor. Flera banker bildade under 1992 särs k i Ide.

enheter för s k nödlidande krediter och banker- na äger nu en betydande del av Sveriges samla- de fastighetsbestånd. Huvuddelen

av

statens fastighetsbestånd bolagiseras 1993. Det nya bolaget

skall

verka i

fri

konkurrens och på samma

viikor

som andra fastighetsföretag

.

Sammantaget innebär detta att fastighetsmark- naden får en helt ny

struktur

och ny konkur- renssituation. Konkurrensen om hyresgästerna blir mycket hård de närmaste åren

.

Brist på kapital, hög realränta

och

en restriktiv inställning från banker och andra finansieringsinstitut till nya fastighetskrediter gör fastighetsinvesteringar mindre intressanta relativt

andra

placeringar. Omsättningen av stötTe kommersiella fastigheter var mycket lå~

under 1992.

Mot en eftertrågestyrd bostadsmarknad

Under senare delen

av

1980-talet byggdes ett stort antal nya bostäder med toppnoteringen r ff\

1990. då drygt 69 000 lägenheter påbötj a des:

En följd av den omfattande bostadsproduktio- nen är att det redan nu finns närmare 40 000 lediga lägenheter.

Vid

årsskiftet

1992/93 trädde

ett

nytt bostadsfinansieringssy

stem i kraft. Systemet

innebär

försämrade

räntevillkor och krav på större kontantinsatser

i

allt bostadsbyggande, vilket i

sin

tur leder

till

ökade kostnader för konsumenten.

Bostadsbyggandets omfattande regelsys- tem avvecklas. Arkitekter, producenter och konsumenter får en väsentligt större frihet än tidigare när det gäller bostädernas utformning.

Morgondagens bostadsbyggande

kommer

att

styras av efterfrågan. Regelstyrningen som

präglat

svenskt

bostadsbyggande sedan andra

MARKNADSÖVERSIKT

världskriget, hlir snart historia. Konsumenten kommer att ställa höga krav på bostadens funk- tion, kvalitet och ekonomi.

l 00-miljarderssatsning på transport- infrastruktur

Investeringar i vägar. järnvägar och broar ökar kraftigt under återstoden

av

J

990-talet.

Ett omfattande investeringsprogram skall förbättra den eftersatta svenska transpot1infrastrukturen.

, vesteringarna

för den närmaste JO-årsperio- .-rJen

beräknas

uppgå till 140 miljarder kronor,

dvs i

genomsnitt

14 miljarder per år,

vilket

är en tredubbling jämfört med 1980-talet.

l planerna finns projekt som Öresundsbron.

m

skall

bli Sveriges fysiska landbrygga till

-clG.

Nya trafikleder skall förbättra trafiken

i

storstadsregionerna. Det

s k Dennispaketet, som

uppgår till närmare 40 miljarder,

skall

avhjälpa Stockholms trafiksituation. Motor- vägsnätet och järnvägsnätet

skall

byggas ut.

Vägunderhållet skall förbättras.

Vissa projekt kommer att avgiftsfinansieras, medan merparten skall lånefinansieras.

Stort behov av underhåll

Det finns

ett stort

behov

av s k ROT-arbeten (reparation, om-

och tillbyggnad) på fastighe- ter. Skolor, sjukhus och bostäder behöver repa- reras

och byggas om, dels för att förbättra fas-

tighetens funktion och miljön för dem som vis- .J..as där, dels för att fastigheten skall fylla nya -.mktioner. Finansieringen

av

ROT-arbeten,

(ram.l:or allt av

kommunalt ägda lokaler, är ett problem. Riksdagen föreslår dock att 2,5 mil- jarder kronor anslås till ROT-projekt under

J

993 och

1994.

· .;trukturella förändringar

Den krympande byggmarknaden, med mycket hård priskonkurrens, ledde under 1992 till ett

:tort antal

konkurser. En omstrukturering mleddes. Företagsstrukturen blir nu

allt

tydli-

gare, med ett litet antal stora byggföretag, som

även har internationell verksamhet, och ett fåtal medelstora

företag, som

oftast

är verksamma

inom speciella områden, geografiskt eller pro- duktmässigt. Dessa kompletteras

av

tusentals

små, lokala byggföretag.

Den offentliga egen regi-verksamheten är unik för Sverige. Det gäller tex Vägverkets division Produktion, Vattenfalls dotterbolag Kraftbyggarna och ett antal kommunala

bygg-

företag. Banverket arbetar både

som beställare

och

som

byggledare och intar därigenom en

Planerade investeringar i vägar och järnvägar under 1993-2003

~liljarder Kronor

l

zo ,•

o

.. -····

.. ~ ... _ ...

.... .

----··

Vägar och Tidigare järnvägar beslutade enligt projekt forslaget

mellanställning. Den offentliga byggverksam- heten kommer inom de närmaste

åren,

bland annat till

följd

av

EES-avtalet, att

till

stor

del konkurrensutsättas.

En gemensam europeisk byggmarknad En

gemensam europeisk byggmarknad medför

förändringar. EOs regler och därav ändrad lag- stiftning kommer att päverka den svenska bygg- branschen redan

innan EES-avtalet trätt i kraft.

Kraven på

offentlig

upphandling av

alla

projekt större än fem miljoner ECU kommer att öka utbudet

av det

offentliga byggandet

och

öppna

en stor del av

denna marknad för kon- kurrens.

Utländska

entreprenörer,

främst från de nordiska länderna, finns redan i Sverige, men deras marknadsandel är lag. De slutsatser som kan dras från utvecklingen inom EG är att byg- gandet till

övervägande

del är nationellt.

Utländsk

konkurrens

berör främst stora pro- jekt. Effekterna av den fria arbetsmarknaden är svåra att förutse bland annat inom arbetsrättens område

.

Importen

av

utländskt byggmaterial be- döms öka. För närvarande är byggmaterialtill- verkningen i Sverige koncentrerad till

ett fåtal

företag.

Öresunds- förbindelsen•

storstad.

Dennis- paketet

l 90-talet blir l

i.nfr.astruk. turens art10nde.

~F,nans1erasmedj avgifter ocn statliga lånegarantier

-

EFFEKTIVISERINGSPROGRAM

3K för ett starl<are NCC

Ett starkare och mer lönsamt NCC är målet för det effektiviseringsprogram som startade under våren 1992. Programmet, som kallas 3K, omfattar neddragning av kostnader, minskning av kapitalbindning och ökad kundorientering.

heter och samordnas med strategiarbete och andra effektiviseringsprojekt som redan pågår inom de olika enheterna.

På

väg

mot målen

Målet är att i förhållande ti Il 1991 reducera

omkostnaderna cirka 30 procent eller 500 Mkr, att reducera kapitalbindningen med minst fyra miljarder kronor netto, dvs utöver redan beslu- tade investeringar i fastigheter, samt att stärka marknadspositionerna genom offensiva åtgär- der.

3K-programmet är inte avslutat utan har initie- rat ett nytt sätt att arbeta som hålls levande i organisationen. 3K har lett till flera koncern- övergripande

åtgärdsprogram. Målet för hela

projektet förefaller i stort sett kunna nås även om mycket arbete återstår. Ytterligare åtgärdejp.

kommer att vidtas i den omfattning som kräv/

'

för att NCC skall gå stärkt ur lågkonjunkturen.

Projektet omfattar samtliga enheter inom NCCs bygg- och fastighetsrelaterade verksam-

Marknadspositionerna stärks

Det är kundernas behov och uppfattning om NCC som styr NCCs framtida utveckling. Avregleringen inom byggbranschen går fort och de företag som anpassar sig snabbast till den nya situationen stär- ker sina marknadspositio- ner.

Betydande uppmärk- samhet inom 3K-projek- tet ägnas kunder och ett antal kundundersökning- ar genomfördes under

1992. Arbetet har lett till ökad kundorientering och marknadsbearbet- ning framför allt inom NCC Bygg och NCC Fas- tigheter.

NC ~

Kapitalbindningen reduceras

Kapitalfrigörelse är en viktig del av 3K-projektet och syftar till att under 1992-1994 minska balans- omslutningen med minst fyra miljarder kronor. Arbetet omfattar försäljning av verksam- heter och fastigheter och övrig kapital rationalisering.

Hittills har Linjedäck, Nordie Water m fl verksamheter sålts.

Försäljning av fastigheter upp- gick under 1992 till l ,3 miljarder kronor, varav huvuddelen var utlandsfastigheter.

Ett omfattande program för övrig kapitalrationalisering, som i huvudsak inriktas på att minska rörelsekapitalet, har startat.

Målet var att under 1993 frigöra minst 500 Mkr, men potentialen ligger nu kring 800 Mkr.

Hittills genomförda försälj- ningar av fastigheter och verk- samheter samt övrig kapitalra- tionalisering innebär en kapital- frigörelse om 2,4 miljarder kronor.

Omkostnaderna minskas

En förutsättningslös pröv- ning av arbetssätt, rutiner, stabsstöd, numerär och organisation genomför- des under 1992. Resulta- tet blev att från och med

1993 sänks omkostnads-

nivån i NCC-koncernen

med mer än 500 Mkr jäm-

fört med 1991.

NCC BYGG

lnfrastrul<tur- största delen av produl<tionen

Affärside och strategi

•

NCC Bygg arbetar över hela Iandet med att initiera, projektera, förädla och producera bygg- och anläggningsprojekt för att till- godose såväl rikstäckande som lokala kunders behov.

•

NCC Byggs konkurrenskraft skapas genom att tillvarata storleksfördelar samt att inom varje enskilt verksamhetsområde utveckla och dra fördel av samverkansfördelar på

. ..,

både nationell och lokal nivå.

•

NCC Bygg skall uppfattas som det bästa och mest prisvärda byggföretaget på mark- naden

,

där varje individ bidrar med sitt yr- , keskunnande och engagemang i samspel

med föFetagets resurser och system.

Ett intensivt arbete genomfördes under 1992

'

för att anpassa produktionsresurserna till den vikande byggmarknaden. Antalet medarbetare minskade kraftigt och antalet enheter reducera- des, varigenom omkostnaderna successivt kommer att sänkas. Samtidigt fortsätter sats- ningarna på ökad kundorientering, effektiv produktion och minskad kapitalbindning.

De närmaste åren skall ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra produktiviteten. Utveck- lingen av organisationen siktar till att bibehålla det lokala engagemanget, samtidigt som företa- gets samlade resurser skall ge konkurrensför- delar. Bland annat skall erfarenhetsåterföring,

amverkan och administrativa stödsystem utvecklas ytterligare. Andra angelägna uppgif- ter är att höja medarbetarnas kompetens och genom nyrekrytering sölja för morgondagens

~ehov

av ledare. Ett långsiktigt arbete pågår . . 1ed att förändra avtalen så att löne-, arbets-

.

och organisationsformer kan diskuteras direkt mellan företag och medarbetare.

Byggandels utveckling i Sverige

Mdr, 1992 års

prisnivå Prognos Förändr% Prognos Förändr'lo

1992 1992 1993 1993

Bostäder

106 -9 78 -26

Övrigt husbyggande

och industri

60

-7

56 -6

Väg och anläggning

45 5 51 13

Totalt investeringar

och underhåll

211 -5 185 -13

Källa Byggentreprenörerna.

Byggmarknaden minskar

Den totala byggproduktionen i Sverige min- skade med fem procent under 1992. För 1993 förutspår byggindustrins branschorganisation, Byggentreprenörerna, att den totala byggmark- naden minskar med ytterligare 13 procent följt av en nedgång även 1994.

Bostadsbyggandet låg kvar på en hög nivå under 1992. Detta beror dels på eftersläpning från den omfattande igångsättningen 1991, dels den tillfälliga ökning som skedde under hösten 1992 innan det nya bostadsfinansieringssyste- met trädde i kraft.

De närmaste åren, 1993 och 1994, kommer sannolikt att präglas av:

•

En måttlig ökning av väg- och

anlägg-

ningsbyggandet under 1993, vilket följs av en stön·e uppgång under 1994.

•

En mycket kraftig minskning av nyproduk- tionen av bostäder. För 1993 är Byggentre- prenörernas bedömning att endast 18 000 nya lägenheter kommer att påbörjas. Om- byggnader av bostäder bedöms minska lik- som arbetsinnehållet i ombyggnadsarbetena.

•

En fortsatt minskning av nyproduktionen av övrigt husbyggande inklusive industrins byggande från 1992 års låga nivå.

Lars Wirdemark

Produktmix

1992 Den svenska byggmarknaden

Privata byggentreprenörer

NCC Bygg

Kå.lla: Byggentreprenbrerna och NCC

Väg- och anläggningsbyggan- dels andel av den totala byggmarknaden ökade något under året. Detta byggande utförs emellertid till största delen av stat och kommun i egen regi. Den offentliga byggverksamheten kommer de närmaste åren att konkur- rensutsättas fullt ut, något som får stor betydelse för NCC Bygg, därandelen·väg- och anläggningsbyggande var närmare 40 procent av produktmixen 1992. NCC Bygg är marknadsledande inom beläggningsarbeten.