Livet med hjärtinfarkt
-ett patientperspektiv
Självständigt arbete 15hp
Abstrakt
Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar utgör ett av de största folkhälsoproblemen i dagsläget världen över. För både män och kvinnor över 50 år är detta den vanligaste dödsorsaken. Årligen drabbas 35 000 personer i Sverige av akut hjärtinfarkt. Hjärtats blodförsörjning sker via kranskärlen som vid en hjärtinfarkt blir tilltäppta. Det medför att syretillförseln till hjärtmuskeln försämras och en akut hjärtinfarkt uppstår. Skadan på hjärtmuskeln gör att hjärtat får en försämrad förmåga och skadan det medför är permanent.
Det är en stor patientgrupp som sjuksköterskan kommer att möta ofta inom vården. Då är det viktigt att man som sjukvårdspersonal vet vikten av att ge kunskap och stöd till motivation för livsstilsförändringar. Detta är en diagnos patienten kommer att behöva leva med livet ut.
Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser i samband med hjärtinfarkt.
Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Åtta artiklar valdes ut.
Litteratursökning skedde i Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes.
Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman; upplevelse av symtom med underkategorier; upplevda fysiska symtom och upplevda psykiska symtom, förändrat liv och livsstil, vikten av samhörighet och professionellt bemötande.
Slutsatser: Studiens resultat visade att patienterna upplevde känslor som att kroppen var förändrad, svagare och att döden var nära. De upplevde en trötthet som gjorde att deras sociala liv påverkades och de blev isolerade.
Patienterna var tacksamma för sjuksköterskornas engagemang och uppskattade att få dela erfarenheter tillsammans med andra patienter.
Nyckelord
Hjärtinfarkt, upplevelser, patientperspektiv
Tack
Vi vill ge ett stort tack till Kristina Tryselius för engagemang och god handledning. Tack för tydliga riktlinjer och ett bra samarbete genom uppsatsen.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Hjärtinfarkt 1
2.2 Riskfaktorer 2
2.3 Symtom 3
2.4 Behandling 3
2.5 Livet efter hjärtinfarkt 4
2.6 Sjuksköterskans roll 5
3 Teoretisk referensram 7
3.1 KASAM 7
4 Problemformulering 7
5 Syfte 8
6 Metod 8
6.1 Datainsamling 9
6.1.1 Cinahl 9
6.1.2 PsycINFO 10
6.2 Urval och kvalitetsgranskning 10
6.3 Analys 11
6.4 Forskningsetiska aspekter 11
7 Resultat 12
7.1 Upplevelse av symtom 13
7.1.1 Upplevda fysiska symtom 13
7.1.2 Upplevda psykiska symtom 14
7.2 Förändrat liv och livsstil 16
7.3 Vikten av att känna samhörighet 18
7.4 Professionellt bemötande 19
8 Diskussion 21
8.1 Metoddiskussion 21
8.1.1 Datainsamling 21
8.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier 22
8.1.3 Urval och granskning 23
8.1.4 Analys 25
8.1.5 Forskningsetiska överväganden 25
8.1.6 Överförbarhet 26
8.2 Resultatdiskussion 26
8.2.1 Upplevelse av symtom 27
8.2.2 Förändrat liv och livsstil 28
8.2.3 Vikten av att känna samhörighet 29
8.2.4 Professionellt bemötande 30
9 Slutsats 32
9.1 Kliniska implikationer 33
9.2 Förslag på fortsatt forskning 33
Referenser
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris Cinahl Bilaga 2 Sökmatris PsycINFO Bilaga 3 Artikelmatris
Bilaga 4 Granskningsmall
Bilaga 5 Exempel på analysförfarande
1 Inledning
Hjärt- och kärlsjukdomar räknas som en folksjukdom. För att kalla det folksjukdom utgår bedömningen från sjukdomens allvarlighetsgrad samt hur sjukdomen fördelar sig i befolkningen (Folkhälsomyndigheten, 2020). En folksjukdom är en sjukdom som förekommer under en viss tidsperiod som ger upphov till en försämrad folkhälsa och bedöms ha en stor inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Folksjukdomar har en stor inverkan på samhällets funktioner och ekonomi eftersom de påverkar individens behov av hälso- och sjukvård samt arbetsförmåga (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Antalet hjärtinfarkter har de senaste åren halverats men fortsätter att vara en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Eftersom vi ska arbeta med dessa typer av patienter i vårt framtida yrke, är det viktigt att känna till patienternas upplevelser i samband med en hjärtinfarkt. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna hjälpa och främja patientens hälsa på bästa sätt. Individanpassad vård och att vi behandlar varje person utifrån deras egen upplevelse av sin hjärtinfarkt är grundläggande för oss.
2 Bakgrund
2.1 Hjärtinfarkt
Forskning kring hjärtinfarkt har gjort stora framsteg de senaste åren och antalet hjärtinfarkter har halverats vilket leder till att fler överlever. Trots detta är hjärt-och kärlsjukdomar den idag största folksjukdomen i Sverige (Hjärt- lungfonden, 2019).
Enligt statistik från Socialstyrelsen drabbades under år 2019 ca 24 300 personer av hjärtinfarkt. Av dessa dog ca 5200 med hjärtinfarkt som
Enligt Endalew et al. (2021) är akut hjärtinfarkt en av de vanligaste
dödsorsakerna i världen. Det är ett kroniskt allvarligt tillstånd som kan leda till bestående skador på hjärtat (Endalew et al., 2021). Det är därför enormt viktigt att forskning och sjukvård fortsätter utvecklas och förbättras. Stort engagemang och kraft har lagts på att bland annathitta biologiska markörer samt antikroppar som i sin tur används för att både ställa diagnos och
påverka ateroskleros på cell och molekylnivå (Hjärtlungfonden, 2019). Ett av målen som satts för forskning är att hitta vaccin mot just åderförfettning.
Även forskning för att hitta läkemedel som stärker kärlväggens förmåga att stå emot och försvara sig mot detta görs kontinuerligt(Hjärtlungfonden, 2019). Detta är ett viktigt mål att belysa på grund av att åderförfettning kan leda till en hjärtinfarkt.
När det uppstår förträngningar eller proppar i hjärtats kranskärl som hindrar blodflödet från att passera drabbas hjärtmuskeln av syrebrist och en
hjärtinfarkt uppstår (Folkhälsomyndigheten, 2020). Sedan 2002 har insjuknandet i hjärtinfarkt minskat tack vare förbättrad behandling av sjukdomen och bättre levnadsvanor. Mellan män och kvinnor under 60 år skiljer sig risken att drabbas av hjärtinfarkt, risken att drabbas är högre bland män än kvinnor i samma ålder. En skyddande faktor för kvinnorna att
drabbas av hjärtinfarkt tros vara hormonet östrogen. Med åldern sjunker östrogenhalten och risken för att insjukna i hjärtinfarkt ökar därmed (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.2 Riskfaktorer
Ateroskleros kan som tidigare nämnts leda till hjärtinfarkt och riskfaktorer för detta är hypertoni, hyperlipidemi, inaktivitet, rökning, stress, diabetes, bukfetma och ärftliga faktorer (Hjärtlungfonden, 2019). Livsstilenoch den bristande kunskapen om livsstilens inverkan på hälsan utgör också en
riskfaktor. I en studie som Lönnberg et al. (2020) utfört angående sjukdom och livsstil fick deltagarna berätta om vad som motiverade dem till
förändring. Enligt studien Lönnberg et al. (2020) var det värdefullt för patienterna att få se sina olika provsvar för att bli motiverade till förändring av livsstilen. Deltagarna i studien upplevde att återkoppling av resultat var både motiverande och utvecklande.
2.3 Symtom
Symtom som ofta förekommer vid en hjärtinfarkt är en stark ihållande smärta i bröstet som även strålar ut i armarna. Obehagskänslor i bröstet som kan stråla upp mot halsen, skuldrorna och även till käkarna är också vanligt.
Hjärtklappning, yrsel och influensaliknande besvär i samband med bröstsmärtor kan förekomma. Andra symtom vid hjärtinfarkt kan vara
illamående och kallsvettighet samt känsla av andnöd och till följd av det även rädsla och ångest. Äldre personer och personer med diabetes kan få vagare symtom, svårare att lokalisera. Det kan då handla mer om att känna stark trötthet eller andnöd (1177 Vårdguiden, 2019). Enligt An et al. (2019) skiljer sig symtomen mellan kvinnor och män. Kvinnor var mer benägna att få smärta i rygg, mellan eller under skulderbladen samt i det högra bröstet.
Kvinnorna kände av tröttheten mer än männen. Även svaghet, andfåddhet och andningssvårigheterna var tydligare hos kvinnorna. Männen hade starkare bröstsmärtor än kvinnor samt att männens symtom höll i sig längre tid än kvinnornas (An et al., 2019).
2.4 Behandling
När en infarkt ger en ST-höjning på de elektrokardiografiundersökningar (EKG) som görs, är denna oftast orsakad av en propp i ett kranskärl. Ju snabbare kärlet återfår sin genomströmning av blod och cirkulationen är tillbaka, desto bättre blir sedan prognosen (Held, 2020). Hjärtinfarkt utan ST-
höjning så kallad, NSTEMI bekräftas genom blodprov i kombination med symtom. NSTEMI är mindre allvarlig i det akuta skedet. Percutan Coronar Intervention (PCI) även kallad ballongvidgning behöver därför inte göras lika akut som vid en ST-höjningsinfarkt. Däremot bör kranskärlsröntgen utföras för att minska risken för ännu en hjärtinfarkt (Hjärt- lungfonden, 2019).
Enligt Socialstyrelsens rekommendationer efter att EKG är taget som påvisar en ST-höjning bör PCI göras inom 120 minuter. I de fall där PCI inte kan utföras inom tidsramen ska trombolys ges vilket är en propplösande medicinsk behandling (Socialstyrelsen, 2018).
2.5 Uppföljande vård efter hjärtinfarkt
Efter en genomgången hjärtinfarkt får patienten träffa en kardiolog 4–8 veckor efter utskrivningen. 2 veckor efter utskrivning erbjuds patienterna kontakt med kranskärlssjuksköterska. Ytterligare besök hos sjuksköterskan kan även erbjudas efter läkarbesöket. Under besöken kontrolleras patientens mediciner, medicindoseringar och hur livsstilsförändringarna efterföljs.
Patienterna ges också möjlighet till att ställa frågor om sin hjärtinfarkt. I de flesta fall blir patienterna sjukskrivna första månaden efter hjärtinfarkten (Held, 2021).
De mest vanliga läkemedel efter en genomgången hjärtinfarkt är blodproppsförebyggande, blodtryckssänkande, kärlvidgande samt betablockerare som underlättar för hjärtats arbete. Även mediciner som sänker blodfettsnivåerna som i första hand är statiner och
kolesterolabsorptionshämmare är vanliga läkemedel vid behandlingen efter hjärtinfarkten (Hjärt- lungfonden, 2019).
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt med återhämtning där grundlig planering av vården underlättar för patienten att följa den behandling som är
rekommenderad och därmed hitta strategier för att främja livskvalitet (Abreu de Vargas et al., 2017). Att finna välbefinnande och att hitta grunden för individens livskvalitet kan vara svårt efter en hjärtinfarkt (Dahlberg &
Segesten, 2010).
Enligt Galdas et al. (2010) är hjärtrehabilitering och stöd viktigt för patienterna för att hjälpa dem förstå vad som hade hänt och hur de skulle kunna förebygga att det skulle hända igen. Det är viktigt för patienterna att få kontinuerlig feedback på de rehabiliteringsåtgärder som genomförs avseende livsstilsförändringar (Galdas et al., 2010). Abreu de Vargas et al. (2017) skriver i sin artikel att fysisk aktivitet bidrar till en bättre livskvalitet efter genomgången hjärtinfarkt. Individen kan främja sitt välmående genom rörelse och fysisk aktivitet. En regelbunden och vardaglig motion ligger till grund för att hälsoprocessen ska fungera optimalt. (Dahlberg & Segesten 2010).
Hjärtinfarkt kan leda till plötsliga hjärtstopp och ventrikulära arytmier.
Majoriteten av de som drabbades av hjärtinfarkt fick förmaksflimmer i efterförloppet. Under tiden hjärtinfarkten pågick sjönk också patienternas ejektionsfraktion som även kvarstod i efterförloppet hos många av
patienterna, vilket innebär att patienterna drabbats av hjärtsvikt (Amin et al., 2019). Ejektionsfraktion innebär volymen hjärtat pumpar ut i den diastoliska fasen.
2.6 Sjuksköterskans roll
International Council of Nurses (ICN):s etiska kod för sjuksköterskor beskriver att sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande och återställa hälsa.
Omvårdnaden ska ges respektfullt och med värdighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
När sjuksköterskan möter patienten är det viktigt att hon/han utstrålar ett lugn. I samband med hjärtinfarkt är det sjuksköterskans ansvar att snabbt administrera de läkemedel som ordinerats. Blodtrycket hos patienten kan både stiga och sjunka snabbt vid en akut hjärtinfarkt, därav är det viktigt att sjuksköterskan har uppsikt över det. Även patientens EKG och hjärtrytm övervakas av sjuksköterskan (Strömberg, 2014).
En stor utmaning som sjuksköterskan står inför vid omhändertagandet av patienter med hjärtinfarkt är smärtbehandlingen. Sjuksköterskor beskriver att det är utmanande att behandla smärtan hos dessa patienter då vissa har svårt att redogöra för smärtan och av vilken karaktär den är. De belyser också att det är av stor vikt att sjuksköterskan är observant på komplikationer som kan uppkomma i samband med behandlingen som innefattar blodförtunnande läkemedel. Det var också viktigt för sjuksköterskorna i behandlingen av hjärtinfarkten att de hade bra övervakning på patienten och kunde göra snabba ingripanden vid försämring (Alasiry & Löfvenmark, 2013).
Enligt Galdas et al. (2010) tyckte patienterna att det var av stor vikt att de, i samband med sin hjärtinfarkt hade privata samtal med sjuksköterskan och att de när som helst kunde ringa och få stöttning. Hjärtrehabiliteringen och stöd av sjuksköterskan ansågs av patienterna vara viktigt för att hjälpa dem förstå vad som hade hänt och hur de skulle kunna förebygga framtida händelser (Galdas et al., 2010).
3 Teoretisk referensram
3.1 KASAM
KASAM är ett betydande begrepp inom det salutogenetiska synsättet på hälsa och står för känsla av sammanhang. Delbegreppen inom KASAM är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (Willman, 2014). Enligt Willman (2014) innebär begriplighet i vilken utsträckning patienter förstår vissa händelser i olika situationer. Hanterbarhet innebär i vilken utsträckning patienten upplever att han/hon hanterar olika händelser. Meningsfullhet avspeglar i vilken utsträckning patienten känner engagemang och motivation i olika situationer och händelser (Willman, 2014). Dessa begrepp ger var för sig betydelse, men begreppet meningsfullhet har den mest centrala rollen enligt Willman (2014). KASAM-teorin innebär att de som ser meningsfullhet i saker som sker och ett sammanhang i sin tillvaro, är de personer som har hälsa (Willman, 2014). Det är viktigt för personer att ha en känsla av sammanhang vid och efter en hjärtinfarkt och att de känner sig involverade.
Holism betyder helhet och enligt Willman (2014) är det salutogenetiska synsättet en holistisk modell inom ett humanistiskt perspektiv, vilket innebär att fokus läggs på det som främjar hälsa hos människan. Willman (2014) menar att en känsla av sammanhang utgör att finna hälsa. Enligt Antonovsky har individer med en stark känsla av sammanhang en större kapacitet att klara av svåra påfrestningar än de individerna med en svag känsla av sammanhang (Forsberg & Wengström, 2008). KASAM är en viktig
referensram för vårt utvalda syfte eftersom en hjärtinfarkt för med sig stora påfrestningar i livet. För att klara av dem har patienterna stor nytta av att ha en känsla av sammanhang i samband med hjärtinfarkten.
4 Problemformulering
Hjärtinfarkterna har i Sverige halverats under de senaste åren men fortsätter att vara en av de vanligaste sjukdomarna i landet. Eftersom forskningen hela
tiden går framåt vad gäller behandling, överlever fler patienter och det är därför fler patienter som lever med att ha genomgått en hjärtinfarkt. För oss som ska arbeta med dessa patienter är det viktigt att ta reda på hur dessa personer upplever sin hjärtinfarkt för att vi ska kunna stötta dem i sin situation på bästa sätt. Som sjuksköterskor behöver vi kunna erbjuda hjälp och stöd med det medicinska och det psykiska som kan uppstå i samband med en hjärtinfarkt. Eftersom upplevelserna i samband med hjärtinfarkten är olika för alla är det viktigt att vården behandlar varje person utifrån deras egna upplevelser. Det medför att vården kan ske på en individanpassad nivå.
I denna studie görs ingen skillnad på när upplevelserna uppstår utan författarna avser att undersöka upplevelserna hos patienterna oavsett om dessa sker innan, under pågående hjärtinfarkt eller efter hjärtinfarkten. Detta eftersom vi som sjuksköterskor kommer att kunna möta dessa patienter under olika tidsperioder i samband med deras hjärtinfarkt. Vår studie kan bidra med kunskap om vilket stöd patienterna och deras anhöriga behöver i samband med en hjärtinfarkt.
5 Syfte
Att undersöka patienters upplevelser i samband med hjärtinfarkt.
6 Metod
Som design för arbetet användes en litteraturstudie. Enligt Kristensson (2014) är en litteraturstudie bra att använda för att sammanställa adekvat kunskap som sedan kan användas i praktiken. En litteraturstudie inleds enligt Kristensson (2014) med att ställa en avgränsad och specifik
undersökningsfråga som utgör syftet för studien. Litteratur söks därefter strukturerat inom det område som frågan berör. Det är viktigt att kritiskt granska litteraturen som används i studien och som sedan ska utgöra slutresultatet (Kristensson, 2014).
6.1 Datainsamling
Vi valde att skriva om hjärtinfarkt. Vi ville lägga fokus på ett område som sjuksköterskan möter i sin profession och som det är viktigt att ha kunskap om. För att avgränsa sökningen valde vi att utgå från ett patientperspektiv och upplevelser hos patienten i samband med en hjärtinfarkt. Under tiden datainsamlingen pågick använde vi oss av en tabell där vi listade sökorden och synonymer som tillhör. För att få fram vetenskapliga artiklar tillhörande vårt syfte använde vi sökorden i en systematisk litteratursökning i Cinahl och PsycINFO. Vi valde att använda oss av Cinahl och PsycINFO eftersom de inriktar sig på vårdvetenskap och har ett brett utbud inom området.
Inklusionskriterier: Kvalitativa eller kvantitativa artiklar, peer-reviewed, engelsk text.
Exklusionskriterier: Icke peer-reviewed artiklar och studier gjorda på barn under 18 år.
6.1.1 Cinahl
I databasen Cinahl finns artiklar som handlar om omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi (Forsberg & Wengström, 2008) I Cinahl sökte vi först ämnesord för hjärtinfarkt. Ämnesorden vi valde var (MH myocardial infarction) OR (MH myocardial ischemia). Fritextordet för hjärtinfarkt vi använde var “heart attack”. Dessa ämnesord och fritextord kombinerades sedan till ett block. För att söka på patientupplevelser valde vi att söka på
”patient*” och ”experience*” som fritextord. Dessa kombinerades sedan till ett block med AND eftersom vi ville ha resultat för patientupplevelser.
Avgränsningar i sökningen var peer-reviewed, engelskt språk och årtal 2006- 2021. I slutet av sökningen söktes blocken ihop och resulterade i 434 artiklar efter avgränsningarna lagts till. Huvudsökningen gjordes 21-04-07 och presenteras i Bilaga 1.
6.1.2 PsycINFO
I PsycINFO finns artiklar som specialiserar sig på psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2008). I PsycINFO användes endast ett ämnesord (myocardial infarctions) då de andra
ämnesorden som tidigare använts inte fanns i PsycINFO. Fritextord vi sökte på var ”heart attack”. För att söka på patientupplevelser sökte vi på
”patient*” och ”experience*” som sedan kombinerades till ett block.
Avgränsningar i sökningen var peer-reviewed, engelskt språk och årtal 2006- 2021. Blocken söktes sedan tillsammans och resulterade i 66 artiklar efter avgränsningarna lagts till. Huvudsökningen gjordes 21-04-09 och presenteras i Bilaga 2.
6.2 Urval och kvalitetsgranskning
Begränsningar i urvalet har gjorts i form av vetenskapliga artiklar. För att artikeln ska vara en vetenskaplig artikel ska den enligt Kristensson (2014) innehålla abstrakt, introduktion, metod, resultat och diskussion. Artiklarna skullea vara peer-reviewed och vara primärpublikationer, vilket innebär att de har genomgått granskning och inte har publicerats tidigare.
Originalartiklar som beskriver resultatet från en vetenskaplig studie för första gången ska användas (Kristensson, 2014). Vi läste titlarna för att se om de överensstämde med vårt syfte och för att gallra artiklarna innan vi läste dem i fulltext läste vi igenom abstrakt på de artiklar vi upplevde svarade an på syftet. Med benämningen ”I samband med hjärtinfarkt” menar vi strax innan, under tiden och något år efter hjärtinfarkten. Det var totalt 8 artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskning, 6 st från CINAHL och 2 st från PsycINFO.
De artiklar som inte gick vidare till kvalitetsgranskning svarade inte på vårt syfte.
För att kvalitetsgranska artiklarna som valdes ut har vi använt oss av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall som presenteras i Bilaga 4.
Utifrån mallen fick artiklarna poäng beroende på innehåll. Poängen räknas sedan om i procent som motsvarar en gradering. Grad I avser hög kvalitet och grad III speglar låg kvalitet. För att artikeln ska bli bedömd som grad I krävs 80–100 procent, för grad II krävs 70–79 procent och för grad III krävs 60–69 procent (Carlsson & Eiman, 2003). Originalmallen utgår från patienter med lungcancerdiagnos, vi har istället valt att utgå ifrån patienter med
diagnosen hjärtinfarkt. Samtliga granskade artiklar uppnådde minst 70% och gick därför vidare till analysen.
Artiklarna som valdes ut till resultatet presenteras i en artikelmatris (Bilaga 3).
6.3 Analys
Vi analyserade de utvalda artiklarna med hjälp av kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Lundman och Hällgren Granheim (2017). I första steget lästes de utvalda artiklarna i fulltext enskilt upprepade gånger för att sedan
gemensamt gå igenom materialet för att få en helhet. I steg två valde vi ut relevanta meningsenheter som kunde bilda koder utifrån vårt syfte. I tredje steget skapade vi tillsammans underkategorier av våra koder som vi sedan skapade olika kategorier utifrån. I steg fyra placerade vi sedan in
kategorierna i olika teman gemensamt, detta gjordes i en översiktlig tabell som presenteras i Bilaga 5. I steg fem diskuterade vi innehållet och resultatet av vår innehållsanalys.
6.4 Forskningsetiska aspekter
Studien genomfördes utefter forskningsetiska principer. Vi har i enlighet med Kristensson (2014) tagit hänsyn till forskningsetik i vår litteraturstudie. I likhet med Helsingforsdeklarationen vill vi att de artiklarna vi väljer ut ska ha bevarat deltagarnas integritet i studierna som gjorts.
Helsingforsdeklarationen utvecklades år 1964 av World Medical Association
och är inriktad mot medicinsk forskning som inkluderar människor.
Deklarationen är ett styrdokument som fokuserar på att deltagarnas integritet ska bevaras samt deras rätt till information och självbestämmande. Nyttan med forskningen ska noggrant vägas mot risken för skada och risken för skada ska minimeras. Aktuell lagstiftning ska följas i forskningsprojektet och den ska vara tydligt beskriven samt genomgå en formell etikprövning av en kommitté som är oberoende (Kristensson, 2014). För att beakta de viktigaste etiska aspekterna i forskningsprojektet använde vi oss av de fyra centrala principerna: nyttoprincipen, autonomiprincipen, rättviseprincipen och inte skada- principen. I de artiklar vi valde ut till vår litteraturstudie var det viktigt att de etiska aspekterna har följts i forskningen.
För att resultatet ska presenteras sanningsenligt har vi försökt åsidosätta våra egna värderingar och vår förförståelse.
7 Resultat
Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Resultatet presenteras utifrån fyra teman:
1. Upplevelse av symtom 2. Förändrat liv och livsstil 3. Vikten av att känna samhörighet 4. Professionellt bemötande
Artiklarna har sammanställts och redovisas i artikelmatrisen med respektive nummer (Bilaga 3). I resultatet refereras det till artiklarnas nummer i
matrisen.
7.1 Upplevelse av symtom
Resultatet visar att det finns symtom som patienterna förväntar sig ska komma av en hjärtinfarkt, men även symtom som ej förväntas vilket kan göra att patienterna valde att söka vård i ett senare skede (3).
7.1.1 Upplevda fysiska symtom
Patienterna upplevde att hjärtinfarkten ledde till flera förändringar i
vardagen. De upplever fysisk försämring som gör att de inte kan leva livet de vill (2).
Symtom vid akut hjärtinfarkt som förväntas av patienter är ofta en symptomupplevelse som liknar den som ses i media eller som de som framhävs av andra informationskällor som exempelvis anhöriga,
vårdpersonal eller de som kan läsas på internet (3). Vidare visar resultatet att de förväntade symtom bestod av typiska symtom med en plötslig och
oavbruten karaktär, bröstsmärta, käksmärta, smärtstrålning i käken eller i axlarna och dyspné. De sjukdomstecken som ej förväntades vid en akut hjärtinfarkt inkluderar buksmärta, huvudvärk, hjärtklappning, illamående och kräkningar. De atypiska symtomen var även gradvisa, intermittenta eller milda. Upplevda symtom vid akut hjärtinfarkt kan variera och är beroende av patientens ålder och kön samt kliniska egenskaper som exempelvis rökning.
Äldre individer tenderar till exempel få en intermittent bröstsmärta som successivt ökar i intensitet medan unga patienter vanligtvis upplever svåra, utstrålande bröstsmärtor. Män klagar ofta på typiska symtom medan kvinnor ofta beskriver atypiska symtom. Äldre patienter utan höga blodfetter har färre typiska symtom medan patienter med akut ST- höjnings infarkt (STEMI) och tidigare hjärtinfarkt har fler symtom än de motsatta. Patienter med STEMI hade mer typiska besvär (3).
Patienternas energi blev förändrad och aktiviteter de utfört förr kunde inte
utföras i samma utsträckning som innan hjärtinfarkten. En del kunde koppla symtomen till överansträngning medan andra fastnade i en ond cykel som sedan hindrade deras fysiska aktivitet på grund av rädsla för symtomen (2, 4). Patienterna upplevde tröttheten och försvagningen som jobbig då de ena dagen inte kunde bära hem en påse matvaror från butiken men andra dagen gick det bra. Hur symtomen upplevdes uppgav patienterna bland annat bero på informationen de fått från hälso- och sjukvården (5). Patienterna kände att hjärtinfarkten gav dem en varning att deras liv behöver förändras (8).
7.1.2 Upplevda psykiska symtom
Resan med sjukdomen innefattade dramatiska och oönskade förändringar i livet hos patienterna. När patienterna upplevde symtomen på hjärtinfarkt uppstod känslor som att livet är i fara och att döden kommer närmare (1, 2).
Att drabbas av hjärtsjukdom upplevde patienterna som obehagligt och vill inte inse att det var en hjärtinfarkt som utgjorde den smärta och de obehag som upplevdes. När bröstsmärtorna uppstod ledde det till känslor som rädsla, chock och existentiella funderingar på livet, funderingar på hur hjärtinfarkten skulle påverka sitt liv och livet med familjen (1). I den akuta fasen exponeras patienterna för en existentiell oro och upplever händelsen som brutal och är rädda för vad framtiden ska komma med (2). Efter diagnosen började patienterna förstå att sjukdomen inte bara handlade om överlevnad i det akuta skedet utan att diagnosen också innebar ett liv med ett kroniskt och potentiellt dödligt tillstånd. De upplevde sitt liv som bräckligt även om hjärtinfarkten karaktäriserades som mindre i jämförelse med andra hjärtsjukdomar. Patienterna var rädda för symtomen och sjukdomens
svårighetsgrad och en del vågade inte sova för att de var rädda att aldrig mer vakna (2). Att hjärtinfarkten var allvarlig insåg patienterna när de blev inlagda på sjukhuset och inte var tillsammans med sin familj eller i sin
hemmiljö. Efter att patienterna åkt till sjukhus och informerats om att de varit
med om en hjärtinfarkt, upplevde många en känsla av utsatthet och
hjälplöshet. En oro fanns hos patienterna då de visste att det inte fanns någon garanti för att de skulle överleva en akut behandling (1, 2). Vissa uttryckte redan på sjukhuset att de sökte orsaker till hur detta kunde hända dem och vilken påverkan det skulle ha på familjen. De undrade även hur hjärtinfarkten skulle påverka deras liv negativt (7).
I samband med hjärtinfarkten kände patienterna minskad meningsfullhet och de ansåg att de förlorade sin glädje i livet. Patienterna upplevde även en begränsning i att kunna utöva sina intressen som i sin tur ledde till en förlust av glädje och meningsfullhet (2).
Efter hjärtinfarkten kunde små symtom som andfåddhet, lätt bröstsmärta och förändring av hjärtfrekvensen göra att ångest utvecklades hos patienterna. De var rädda för en för tidig död. Vissa hade svårt att se en framtid och vågade inte tänka för många år framåt. Patienterna upplevde att de hade åldrats snabbt och kände en fysisk trötthet som de inte var vana vid (1, 4). Chocken av hjärtinfarkten fungerade som en väckarklocka för flera av patienterna.
Efter hjärtinfarkten upplevde dem att livet var för kort för att inte göra det de ville. Vissa började fundera på vad som var viktigt i livet och hur man skulle prioritera (4). De började reflektera över existentiella frågor och insåg vikten av att uppskatta livet så länge som möjligt. Patienterna insåg också att det var dags att göra det de ville i livet för en dag kunde det vara för sent. Det var viktigt för de flesta att byta till en mer positiv syn på livet (7).
Patienter som fortfarande upplevde symtom som bröstsmärtor, dyspné, uttryckte en känsla av ångest och en oro för framtiden. De betonade en rädsla för kroniska sjukdomar och var oroliga för att de inte skulle känna igen symtomen och ville veta hur mycket smärta de skulle ha innan de sökte vård (7).
7.2 Förändrat liv och livsstil
Att få diagnosen hjärtinfarkt upplevdes som livsförändrande av patienterna eftersom det är ett livshotande tillstånd. Under en övergång från frisk till att diagnosen ställdes blev sårbarheten påtaglig och patienten behövde därför stödjande åtgärder. Patienterna såg hjärtinfarkten som en vändningspunkt i livet där de kan ändra riktning (1, 2, 7). Personalen betonade för patienterna att fysisk inaktivitet, ohälsosam mat och stress är riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar (8). Patienterna uttryckte ett behov av fri vilja för att bli motiverade att införliva modifieringar i sin livsstil. Det var viktigt för patienterna att det var de själva som kom med beslutet om att förändra livet, det kan ingen annan tvinga på dem (6). De betonade att de ville leva så normalt som möjligt för att kunna anpassa sig till det nya livet. Behovet av självbestämmande var viktigt hos patienterna för att upprätthålla kontrollen över sitt liv och sina förändringar (7).
Hos patienter som inte fick så tydliga symtom på hjärtinfarkt utan fick sin diagnos via kliniska undersökningar uppstod tankar om deras egen roll i sjukdomsförloppet. Patienterna upplevde det lättare att inse allvaret i hjärtinfarkten när de blev inlagda på sjukhus och fick avstånd till hem och familj. De tyckte att det var lättare att hantera diagnosen när diagnosen var ställd då de upplevde att det var lättare att kämpa när de visste vad de kämpade mot. De patienter som hade upplevt hjärtinfarkt tidigare inom familjen upplevde det lättare att hantera diagnosen då de redan hade lite insikt i vad diagnosen innebar. Personligheten hos patienterna hade också en avgörande roll i hanteringen av sjukdomen. De belyste ett behov av ensamhet för att mentalt kunna bearbeta diagnosen. Behovet av ensamhet fanns oavsett om hjärtinfarkten var akut insättande eller icke akut (1).
Patienterna upplevde att de hade blivit äldre för att de inte orkar lika mycket som de gjort tidigare. De kände också att de var mindre kapabla till att göra
saker i hemmet och på arbetet. Vissa kände sig beroende av att behålla sin hälsa efter hjärtinfarkten, men de förlorade glädjen i att utföra aktiviteter och glädjen till mat som tidigare fanns, eftersom det numera anses vara en riskfaktor för hjärtinfarkt (4).
Tröttheten som uppstod i samband med sjukdomen gjorde att patienterna isolerade sig socialt och inte var med i sociala sammanhang på samma vis som innan sjukdomen. Trots att de uppskattade sådana evenemang när de var friska (2). Patienterna upplevde förlust och förnekande av nöjen, vilket påverkade livet negativt och de upplevde att det sociala livet som var grundat i beteenden innan hjärtinfarkten inte kunde fortsätta. De var tvungna att anpassa sig till livet efter, utan det beteendet som innefattar de sociala kontakter som de hade innan hjärtinfarkten (4).
Patienter tenderade att se en hjärtinfarkt som endast en akut händelse. Det har även visat sig att många upplever en invasiv behandling mer som en akut botande åtgärd, än som ett ingrepp för att behandla ett kroniskt tillstånd. De kan uppleva en stor livsförändring när de drabbats av en mindre hjärtinfarkt (2). Vissa av patienterna upplevde att livsgnistan försvann efter
hjärtinfarkten. De tyckte det var tråkigt att de inte kunde träna och arbeta som tidigare. Om man själv är hemma från jobbet men alla andra i
omgivningen jobbar så blir man lätt isolerad, många tyckte att det var jobbigt att bara sitta hemma och inte göra någonting (4).
Patienterna ansåg att de inte tog tillräcklig hjälp av sitt sociala nätverk i förändringarna som skulle göras i livet i samband med hjärtinfarkten. För att kunna genomföra varaktiga förändringar var de tvungna att ha vänner och familj med på resan. Att följa rekommendationer och göra förändringar var lättare när de hade stöd av familjen och andra som brydde sig om dem. En del patienter tyckte däremot det var jobbigt och kände sig förolämpade av att
andra lade sig i och gillade inte deras attityd angående deras följsamhet. De uttryckte det ibland som att de var vuxna och inga barn som behövde ses efter. Patienterna reagerade negativt när andra var nedlåtande över att de inte alltid följde sina rekommendationer om livsstilsförändringar (6, 7). Vissa beskrev att deras anhöriga var oroliga för om deras hjärta skulle klara av den fysiska påfrestning som en mer aktiv livsstil krävde. De anhöriga bad ofta patienterna att hålla tillbaka med fysisk ansträngning och hårt fysiskt arbete (8).
Många patienter började med kortsiktiga mål för att sedan öka aktiviteten och livsstilsförändringarna steg för steg. De såg det som en förutsättning att delta i rehabilitering efter hjärtinfarkten för att förebygga riskfaktorer för hjärtinfarkt. Under rehabiliteringen beskrev patienterna svårigheter med att förändra sina levnadsvanor. Viljan att förändras fanns men handlingskraften saknades. Det var viktigt för patienterna att veta varför de skulle förändra sig och vad det kunde leda till för att kunna omsätta kunskapen i praktiken (6, 7).
Patienterna kom ofta ihåg sin hjärtinfarkt mycket tydligt som en kritisk livshotande händelse. De beskrev känslor av smärta som de aldrig upplevt och att dessa var oacceptabla. Hjärtinfarkten blev vändpunkten som gjorde att många införde livsstilsförändringar. Ju längre tiden gick efter
hjärtinfarkten desto mer återvände de till sina vanor som de hade innan och hoppades på att de inte skulle få någon mer hjärtinfarkt (6).
7.3 Vikten av att känna samhörighet
För att underlätta god hälsa efter en hjärtinfarkt anses ett stöd av patientens integritet vara en avgörande faktor. En underlättande del i processen kunde vara att träffa medpatienter under hjärtrehabilitering. Patienterna tyckte att det var givande att diskutera i grupp och dela erfarenheter med andra
medpatienter. Att samtala i grupp gynnade patienterna då deras förståelse för sjukdomen ökade. Alla patienter som deltog var överens om att sjukdomen påverkar dem både psykisk och fysiskt och att det är svårt att komma tillbaka på fötter (2).
Den minskade sociala kontakten som hjärtinfarkten medför bidrog till att patienterna kände sig annorlunda gentemot andra. Många tyckte att det är viktigt att delta i hjärtrehabiliteringsgrupper där de kan dela erfarenheter med andra patienter i samma ålder och som också har genomgått en hjärtinfarkt.
De kunde dela liknande erfarenheter och kände att de inte var ensamma i sin situation (4). Det var viktigt för deltagarna att höra andra hjärtpatienter berätta om sin sjukdomsupplevelse. Vilka personliga sätt de har att hantera sjukdomen och hur dom övervunnit sina utmaningar med sjukdomen. Det var även givande för patienterna att höra andra berätta hur de har hanterat sin osäkerhet och förändringarna som hjärtinfarkten medförde. Att höra från tidigare hjärtpatienter att det har gått bra gjorde att de blev mer realistiska och hoppfulla för sin egen situation (8).
7.4 Professionellt bemötande
Det är av stor vikt att kunna förstå patienters upplevelser och perspektiv av sin livssituation när de drabbats av en hjärtinfarkt. Dels för att utveckla förbättring inom hjärtsjukvården, dels vid förbättring inom
hjärtrehabilitering. Hälso-och sjukvården arbetar ständigt med att förbättra diagnosen och hjälpa patienter att gå vidare med tillfredsställande,
hälsosamma och välfungerande liv (2).
Patienterna tyckte att de behandlades väl av de som är specialiserade på hjärta och tycker att de behandlades med respekt. Många tyckte att det var ett användbart stöd att ha kontakt med sjuksköterskan när de försökte ta itu med sin nya sjukdom och den nya situationen denna medförde. Samtal med
sjuksköterskan upplevdes som en stor lättnad då de får svar på många av sina frågor. Stödet gjorde att de kände ett större förtroende för vården i deras fortsatta kamp med ett sjukt hjärta i vardagen. Det upplevdes väldigt tryggt att alltid kunna ringa till sin sjuksköterska för att diskutera konkreta frågor (8).
Många patienter uttryckte även ett stort förtroende för fysioterapeuterna som hjälpte dom med den fysiska rehabiliteringen (8). Patienterna blev rädda när de kände sig yra eller när pulsen ökade men sjukgymnasterna fanns där för att förklara för dom vad som var normalt och inte. En trygghet uppstod hos patienterna i att utföra träning när det var hälso- och sjukvårdspersonal närvarande och fick lära sig att göra avslappningsövningar hemma de gånger pulsen gick upp och rädslan för symtomen uppstod. Att patienterna även hade stöd från hjärtteamet gjorde att de blev starkare mentalt och att de kunde se lite mer ljus i tunneln. De kände sig stödda av teamet att hitta nya meningsfulla sätt att trivas med sin vardag och att kunna se en framtid (8).
Många uttryckte i samband med diagnosen ett stort förtroende för läkare och sjuksköterskor som behandlade dem (1).
Patienterna var ofta rädda för att få fortsatta hjärtproblem som skulle leda till döden. Patienterna uttryckte att de var i behov av känslomässigt stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen. De blev därför rekommenderade att söka hjälp för att bearbeta sina tankar kring döden (1,5). Det var viktigt för patienterna med en handlingsplan och råd från sjukvårdspersonalen innan de lämnade sjukhuset efter hjärtinfarkten. De kände också en trygghet i att fråga vänner och släktningar som hade upplevt hjärtinfarkt om råd. De behövde tydliga riktlinjer från hjärtteamet för att de skulle öka sitt välbefinnande (7).
De patienter som valde att inte delta i rehabiliteringsprogram upplevde en försämring av sin livsstil, medan patienterna kände stöd från sjuksköterska
och läkare när de gjorde sina årliga besök. Det var viktigt för patienterna att få feedbacken för att vilja fortsätta följa rekommendationer om livsstil.
Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevdes därför som en källa till externt stöd. Patienterna tyckte däremot att det fanns brister i uppföljningen (6).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
8.1.1 Datainsamling
Inledningsvis gjordes en testsökning som visade att ämnet var välbeforskat.
Vi eftersträvade en god sökstrategi och valde relevanta sökord utifrån
studiens syfte. För att identifiera relevanta sökord till vår sökstrategi sökte vi i svensk MeSH. I sökningen använde vi oss av både indexord och fritextord.
Enligt Kristensson (2014) är den vanligaste sökstrategin en kombination av både fritextsökningar och indexord. Fritextorden gav ett stort antal artiklar och indexorden användes därför mer för att avgränsa sökningen. Vi använde samma sökord i de två databaserna för att få relevanta resultat. I PsycINFO upplevde vi det lättare att söka med fritextord då ämnesorden skiljer sig mellan Cinahl och PsycINFO. Enligt Kristensson (2014) ska sökorden vara specifika och tydliga så att relevant litteratur identifieras. För att hitta flera relevanta sökord i Cinahl använde vi oss av listan major subjects, där det kan stå med flera relevanta sökord för ämnet det söks på.
I sökningen i Cinahl använde vi oss inte av trunkering inledningsvis då vi tyckte att sökningen gav ett stort antal resultat. I den slutliga sökningen valde vi att lägga till trunkering på vissa ord för att detta, enligt Forsberg &
Wengström (2008), gör det att fler varianter av begreppet täcks in. I sökningen använde vi oss av Booleska sökoperatorer som innebär att sökningen görs med AND, OR och NOT. Att använda sig av AND och OR
ökar enligt Kristensson (2014) sökningens sensitivitet. OR användes i sökningen mellan olika sökord och AND användes i slutet av sökningen där de olika blocken som kombinerats med sökorden söktes tillsammans med AND. Vi hittade artiklar 6 st artiklar i Cinahl och 2 artiklar i PsycINFO som analyserades och användes i resultatet. Eftersom vi ville undersöka
patienternas upplevelser i samband med en hjärtinfarkt valde vi att söka i PsycINFO då databasen innehåller psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad.
Att söka i flera databaser med omvårdnadsfokus ökar trovärdigheten i arbetet eftersom det ökar chansen att hitta fler relevanta artiklar (Henricsson, 2012).
Vi valde att inte använda PubMed då vi ansåg att vi fick fram ett bra antal relevanta artiklar i PsycINFO och Cinahl. Att inte använda oss av PubMed kan ha resulterat i att vi missade fler relevanta artiklar som hade kunnat svara på vårt syfte.
En styrka i datainsamlingen anser vi är att vi valde att läsa titel och abstrakt var för sig och sedan gemensamt diskutera vad vi kommit fram till. Det gjorde att om vi tyckte olika artiklar var relevanta kunde vi komma fram till flera relevanta artiklar tillsammans. En svaghet i sökningen kan vara att vi inte använde oss av bibliotekarie för att ta hjälp med sökningen, vilket det kan ha gjort att vi missade flera relevanta artiklar. Enligt Forsberg och Wengström (2008) har bibliotekarien kunskap om de olika databasernas struktur och indexeringssätt och sökningen kan bli mer effektiv med hjälp av denne.
8.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Vi valde ut inklusions- och exklusionskriterier utifrån studiens syfte.
Sökningen startade med att inkludera artiklar mellan 2010–2021 men det gav ett för stort resultat som var svårt att hantera. Det ledde till att vi begränsade
oss till åren 2015–2021. Vi ansåg att det var bättre att analysera nyare forskning även om begränsningen av åren kan ha lett till att vi förlorade relevanta artiklar för syftet. Vi inkluderade artiklar som var skrivna på engelska och som var ”peer-reviewed”. Vi inkluderade endast artiklar på engelska då vi upplevde att det är ett språk vi förstår och kan hantera även om språket i artiklarna skiljer sig från det vardagliga språket. För att få en bättre förståelse för vad vi läste och undvika misstolkningar eller egna tolkningar använde vi oss av digital svensk-engelsk översättning. Trots att vi översatte texten och använde hjälpmedel till översättningen kan det ha lett till misstolkningar eftersom översättningen sannolikt inte alltid var helt korrekt.
Genom att avgränsa oss med språket fick vi inga resultat på andra språk än de vi kunde hantera. Vi valde att inrikta oss på artiklar som var “peer- reviewed” då vetenskapliga artiklar enligt Kristensson (2014) ska ha genomgått “peer- review” för att få publiceras i vetenskapliga tidskrifter.
Våra inklusionskriterier innebar också att vi skulle använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar. I resultatet presenteras endast kvalitativa artiklar, det kan ses som en svaghet då det enligt Forsberg och Wengström (2008) är en fördel att kombinera kvalitativa och kvantitativa studier eftersom det gör att fenomenet kan ses i olika synvinklar. De kvalitativa artiklarna svarade bättre på vårt syfte och enligt Forsberg och Wengström (2008) är kvalitativ forskning lämplig att använda när man vill ta reda på upplevelser hos patienter.
8.1.3 Urval och granskning
I bearbetningen med urvalet utgick vi från Kristensson (2014) där vi modifierade Kristenssons (2014) metod för gallring med att lägga till titeln innan abstrakt. Vi tyckte att titeln gav information om artikeln var relevant eller inte i ett första steg då titeln fångade vårt intresse eller gjorde att vi valde bort artikeln. Vi inledde därför urvalet med att läsa titlarna på våra
resultat för att sedan gå vidare till abstrakt. Enligt Kristensson (2014) får läsaren utifrån abstrakt reda på syftet, metoden, det viktigaste i resultatet och det viktigaste i slutsatsen. Vi läste abstrakten var för sig i enlighet med Kristensson (2014) för att sedan gemensamt diskutera artiklarna vi ville inkludera eller exkludera i resultatet. Efter att vi läst abstrakt valde vi bort flera artiklar. Vi läste inte alla artiklar i fulltext då vi ansåg att titel och abstrakt gav oss en bra bild över vad som passade till vårt syfte. De artiklar vi ansåg svarade bra på syftet läste vi i fulltext. Syftet på de artiklar vi valde ut skiljer sig en del från vårt syfte, men delar i innehållet i samtliga dessa artiklar besvarar vårt syfte. Vi anser att resultatet inte påverkades av att vi inte läste alla artiklar i fulltext.
För att kvalitetsgranska våra utvalda artiklar utgick vi från
bedömningsmallen skapad av Carlsson och Eiman (2003) som är utformad för kvalitativa artiklar. Deras mall utgick från patienter med lungcancer, vi justerade detta till patienter med hjärtinfarkt. Mallen gjorde att vi på ett enkelt sätt kunde kvalitetsgranska artiklarna utifrån den presenterade strukturen (Bilaga 4). Artiklarna granskades var för sig för att sedan gemensamt analyseras och sammanställas i resultatet. Enligt Kristensson (2014) är det viktigt att artiklarna granskas var för sig och att resultaten sedan diskuteras i gruppen innan de analyseras. Eftersom vi valde att granska artiklarna var för sig innan vi granskade dem tillsammans så stärker det enligt Henricsson (2012) reliabiliteten i arbetet. Diskussion uppkom då en artikel hade bedömts olika, vi satte oss ner och gick igenom granskningen tillsammans och uppnådde då samsyn i granskningen. Trovärdigheten i resultatet ökar eftersom samtliga artiklar bestod av hög eller medelhög kvalitet (Wallengren & Henriksson, 2012). De artiklar som ska ingå i resultatet är de artiklar som svarar an bra mot syftet och har hög kvalitet i granskningen anser Kristensson (2014).
8.1.4 Analys
Vi gjorde en innehållsanalys av våra utvalda artiklar för att sammanställa dem till resultatet. Innehållsanalysen utfördes enligt de beskrivna fem stegen i Forsberg och Wengström (2008). Vi upplevde att det var svårt att placera de olika kategorierna vi fick fram under teman, då vi tyckte att våra kategorier kunde passa in under flera av våra teman i vissa fall. Vi valde tillslut att behålla fyra teman även om några teman liknade varandra och upplever att uppdelningen ger mer tydlighet till arbetet. Vi anser att våra teman är relevanta utifrån syftet. Enligt Forsberg och Wengström (2008) bör
triangulering användas i analysen för att öka trovärdigheten i analysen. Att använda sig av triangulering innebär också att risken för att den egna
förförståelsen vägs in i resultatet minskar (Forsberg & Wengström, 2008). Vi ser det som en styrka i vårt arbete att vi använde oss av triangulering vid analysen eftersom vi såg artiklarna utifrån våra egna synvinklar. En svaghet i analysen kan vara att vi utifrån sökningen endast fick fram kvalitativa
artiklar som vi analyserade. En analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar ökar trovärdigheten i arbetet enligt Forsberg och Wengström (2008).
För att öka trovärdigheten i vårt resultat valde vi i enlighet med Wallengren och Henricsson (2012) att bifoga ett exempel i arbetet på hur analysen gick till.
8.1.5 Forskningsetiska överväganden
Litteraturstudien har utförts med hänsyn till forskningsetik och
Helsingforsdeklarationen. Enligt Kristensson (2014) gäller forskningsetik både empiriska studier och litteraturstudier. I enlighet med Kristensson (2014) har våra utvalda artiklar i resultatet genomgått etiska överväganden eller erhållit tillstånd från etisk kommitté. Detta ökar trovärdigheten i arbetet enligt Forsberg och Wengström (2008). Studiens tillförlitlighet styrks enligt Kristensson (2014) av att vi objektivt och onyanserat analyserat artiklarna.
Vi har utgått från att åsidosätta vår egen förförståelse och våra värderingar i
uppsatsen. Vi har kontinuerligt haft diskussioner med varandra om vad resultatet visar, vilket kan öka trovärdigheten. Eftersom viss erfarenhet inom området finns går det däremot inte utesluta att arbetet har påverkats av denna vilket kan ses som en svaghet. Informationen som framkommit från
artiklarna har vi hanterat på ett respektfullt sätt vilket Kristensson (2014) belyser som en viktig del inom forskningsetiken.
8.1.6 Överförbarhet
Eftersom artiklarna som är inkluderade i resultatet har stor geografisk spridning anser vi att det styrker överförbarhet. Studierna har utförts i Kroatien, Danmark, Jordanien, England, Norge, Israel. Eftersom hjärtinfarkt kan uppstå var som helst i världen ville vi inte begränsa oss geografiskt i sökningen. Att vi inte begränsade oss geografiskt ser vi som en styrka. Hade vi begränsat oss geografiskt kunde relevanta artiklar förlorats i sökningen.
Studierna har genomförts på både kvinnor och män vilket också stärker överförbarheten mellan olika grupper.
Vi anser att vårt resultat går att överföra till andra grupper som drabbas av akut sjukdom och som får en diagnos som förändrar livet. Psykiska, fysiska och sociala symtom kan uppstå även vid andra diagnoser. Vikten av ett professionellt bemötande är viktigt i alla akuta situationer samt när patienten drabbas av en diagnos som innebär en livsförändring. Enligt Kristensson (2014) är det slutligen läsaren som avgör om resultatet är överförbart eller inte.
8.2 Resultatdiskussion
Vårt syfte var att undersöka patienters upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Resultatet presenterades utifrån fyra teman; ”Upplevelse av symtom”, ”Förändrat liv och livsstil”, ”Vikten av att känna samhörighet”,
”Professionellt bemötande”. Resultatdiskussionen utgår från dessa teman.
8.2.1 Upplevelse av symtom
I litteraturstudiens resultat framkom det olika symtom som patienterna upplever. Symtomen handlar om fysiska och psykiska symtom i samband med hjärtinfarkt. Patienterna upplever en begränsning i vardagen som följd av sina symtom efter hjärtinfarkten. Enligt resultatet upplevde patienterna att de blev hämmade i sin vardag och att de inte kunde utföra samma aktiviteter som de tidigare gjort. Det framkom enligt litteraturstudien att patienterna upplevde det som hämmande att de blev mer beroende av andra i att utföra sina vardagliga sysslor. Detta överensstämmer med vad tidigare forskning visat då en otrygghet enligt Lindwall (2017) kan innebära att kontrollen över sin egen kropp förloras. Det leder till att kroppen känns begränsad och rädslor uppstår.
Vi upplever att tröttheten var ett återkommande symtom i artiklarna som ingick i resultatet. Tröttheten och rädslan för att få ont var det som begränsade patienterna mest i sin vardag enligt litteraturstudien. Enligt tidigare forskning är det vanligt att patienterna upplever en svår trötthet i samband med hjärtinfarkt, främst i efterförloppet (Fredriksson et al., 2013).
I litteraturstudien framkom det att patienterna isolerade sig socialt. Den sociala isoleringen tror vi kan bero på att patienterna vill skydda sina
medmänniskor. Enligt Arman (2017) kan människor skämmas för sitt lidande vilket kan leda till isolering och en vilja att avskärma andra från att se
lidandet.
I samband med hjärtinfarkten upplevde patienterna att de tappade sin känsla av meningsfullhet. Wärnu- Furu (2017) beskriver att en förlust av
meningsfullhet ger en sämre förmåga att uppfatta sitt sammanhang och en del av KASAM förloras därmed. Dahlberg och Segesten (2010) betonar att utan känsla av meningsfullhet är det nästan omöjligt att uppleva hälsa.
Lidandet i samband med hjärtinfarkt kan påverka känslor kopplat till meningen med livet och att känna sammanhang.
Rädsla och ångest inför symtomen som kvarstod men också en rädsla och ångest för att få en ny hjärtinfarkt, var känslor som patienterna upplevde i samband med hjärtinfarkten. Detta överensstämmer med tidigare forskning då ångest kan göra att livsenergin hämmas (Ueland, 2017).
8.2.2 Förändrat liv och livsstil
Resultatet visade på att patienterna såg det som livsförändrande att drabbas av en hjärtinfarkt. De sysslor och aktiviteter som de tidigare kunnat utföra gick inte längre då det gjorde att symtomen på hjärtinfarkten gjorde sig påminda. Det resultaten visar indikerar att informationen patienterna får inte alltid är så tydlig på vad de får och inte får göra och att patienterna då
drabbas av en osäkerhet som gör att de hellre står över vissa aktiviteter än att försöka utföra dem.
Patienterna upplevde att deras sociala nätverk blev mindre i samband med hjärtinfarkten eftersom de inte kunde jobba eller utföra sina aktiviteter på samma vis som innan hjärtinfarkten och de blev därför mer isolerade. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) påverkas patientens livskvalitet om denne känner sig bortvald, bortglömd eller övergiven.
En del patienter anpassade sig bra till sin nya livsstil medan andra tyckte det var svårare och upplevde att de kom tillbaka till gamla ovanor efter ett tag.
Enligt Dahlberg och Segesten (2010) kan det dock krävas insikt om att patienten behöver kämpa med sin kroniska sjukdom och inte mot den genom individuella kreativa sätt. Som tidigare nämnts innebär KASAM en känsla av meningsfullhet. Avsaknad av meningsfullhet kan avspeglas i att patienterna
inte känner motivation eller engagemang i att fortsätta med sina livsförändringar.
Att patienten ibland väljer att inte följa riktlinjer och nya livsstilsförändringar som rekommenderas ser vi som ett problem eftersom patienten då riskerar att återinsjukna i hjärtinfarkt. Varför är det så att en del patienter väljer att inte lyssna på hälso- och sjukvården utan väljer att agera utefter eget huvud?
Resultatet visar att patienterna inte alltid uppfattar allvaret i hjärtinfarkten.
Att patienterna inte alltid inser att det kan komma en till och att patienten själv kan påverka uppkomsten av en ny hjärtinfarkt genom att leva lite mer hälsosamt. Bristen på meningsfullhet blir tydlig när patienterna inte känner engagemang och motivation inför förändring i situationen de befinner sig i.
Bristen av meningsfullhet gör att KASAM inte upplevs så starkt enligt Willman (2014).
Det framkom i litteraturstudien att alla patienter inte alltid förstod varför hjärtinfarkt drabbade just dem eftersom dom ansåg att de levde ett hälsosamt och aktivt liv. Att bli sjuk drabbar inte bara kroppen utan förlusten av att kunna vara sig själv bidrar till stor del i lidandet människan upplever (Ueland, 2017).
8.2.3 Vikten av att känna samhörighet
Resultatet visade att patienterna upplevde gemenskap med andra
medpatienter som stöd och stöttning i den nya livsstilen efter genomgången hjärtinfarkt. Dahlberg och Segesten (2010) menar att människor är beroende av samspel med andra och de närstående är de allra viktigaste, särskilt vid långvarig sjukdom. I samband med hjärtinfarkt kan de personer som står patienten närmst vara en avgörande faktor till möjlighet att bevara eller finna hälsa och välbefinnande. Enligt Arman (2017) kan gemenskap ge en kraft för
