Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Mikaela Eckered
Title Bebyggelsehistorisk forskning vid BFR
Issue 8
Year of Publication 1984
Pages 24–26
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Bebyggelsehistorisk forskning vid BFR
av MikaelaEckered
BFR har fåttenförfråganfrånBebyggelsehistorisk tidskriftområdetsinställningtillforskningsområ¬
dena teknikhistoria, byggnadsvård och estetisk
miljöforskning. Likalydande fråga har ställts till HSFR. Enligt skrivelsen ärgränsdragningen mel¬
lan råden oklar varförmanönskar fåpubliceraar¬
tiklar som belyser rådens forskningsinsatser och respektiveansvarsområden.
Fråganom BFR:s program förbyggnadsvårds- forskningen har också fått aktualitet med forsk- ningspolitiska propositionen(1983/84:107).Stats¬
rådet Göransson anför där i utbildningsdeparte¬
mentets avsnitt, att några s k lärda verk, såsom Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har en hög veten¬
skaplig kompetenshos de anställdasomoftautgör
enformavbasresurs förforskningen.Detär stats¬
rådets förhoppning att ett utökat samråd skall kommatill stånd mellan BFR ochRAÄ.Statsrådet hänvisar till ROT-programmet och citerar därur att ”ökad kunskap om gångna tiders byggnads-
skick och byggnadsteknik kan sannolikt tillföra
dagens byggande många viktigaerfarenheter och det är nödvändigt attutvecklaett stortkunnande bl a irestaureringstekniska frågor”.
Byggnadsvård, teknikhistoria
och estetisk miljöforskning
Rådet har naturligtvis inte någon annanuppfatt¬
ningänovanciteradestatsråd vadgällerbetydelsen
avökad kunskapomgångna tiders byggnadsskick
och byggnadsteknik. Rådets särskilda ansvar att bidra till en sådan kunskapsuppbyggnad är dock
”att tillföra dagens byggande många viktigaerfa¬
renheter”. Detärintekunskapeni sigsomärden viktigaförBFRutanifalldenägertillämpningi da¬
gensbyggnadssektor.
Ommangörpreciseringenavdet aktuella forsk¬
ningsfältet i teknikhistorisk forskning, byggnads- vårdsforskning och estetisk miljöforskning så är rådetshuvudsakliga forskningsinsatseratthänföra
tillbyggnadsvård. Rådethar vidareprioriteratbo¬
stadsforskningundersenareår ochdärmed i första hand uppmärksammat forskningsbehoven i det
storavardagligabostadsbeståndet framfördespe¬
ciellabyggnadernaochmonumenten.Med hänvis¬
ning återigen till statsrådet Göransson så har ju RAÄinomsigutvecklatenkunskap inomdetsena¬
re områdetsomligger forskningen nära.
När det gäller byggnadsvård har forskningen i
stortarbetat eftertvåhuvudinriktningarnämligen
att argumentera för ett ökat hänsynstagande till det befintliga bostadsbeståndet ochdess speciella värdenochattfinna metoderochtekniker föratti ökad utsträckning bevara och förnya byggnader¬
na.Rådet har sökt arbeta efter synsättet”attbygg¬
nadsbeståndetinrymmerenhel skalaavkulturhis¬
toriskt värdefullainslag istörreeller mindre grad.
Ennyanserad diskussionombevarandemålet ire¬
lation till behovet avanvändning och förändring
avkulturhistorisktvärdefullabyggnaderbörligga tillgrund förenstrukturavbevarandeproblemet”.
(Remissyttrande 79-10-01, Kulturhistorisk bebyg¬
gelsevärdattvårda, SOU 1979:17).
Den aktuella forskningen
och forskningsmiljöer
Om man dock söker göra en gränsdragning mot modern ombyggnad och stadsförnyelse inom byggnadsvården och håller fram några projekt
som kan hänförastillteknik-ocharkitekturhisto¬
riasåhar rådetshuvudsakligainsatserunder deall¬
rasenasteårenvarit följande.
Den kanske viktigaste insatsen har varit en
tjänst,motsvarandeprofessur,somOve Hidemark innehar vidKonsthögskolansarkitekturskola. Un¬
dertreårsperioden 1981—1984har 1 Mkranslagits
förtjänsten,somvarit inriktadmotbådeforskning
och utbildning. Verksamheten omfattar främst restaureringsteknik, dels i innerstadsbebyggelse,
dels i speciella bebyggelsetyper som uppländska 24
herrgårdar. Varje år följer ett 10-tal verksamma
arkitekter och konstvetareenkvalificerad utbild¬
ning i historisktbyggande, materialhantering och
konstruktionsteknik. Resultatet av dessa studier redovisas i rapportersomsamtidigt redovisar helt
nykunskap avforskningskaraktär.
Vid SIB harBjörn Linn länge verkatinom områ¬
det, och varitenforskare och debattörombebyg¬
gelsens miljövärden. Den 1juli 1983tillträdde Linn professuren i arkitekturens teori och historia vid
CTH. Institutionen vid CTH harunderprofessor emeritusElias Cornell varitlivaktig inom området.
Mångamindreanslag hargenomårenbeviljatsin¬
stitutionen för det intressanta folkbildnings- och informationsarbetesomföretagits där,blabidrog
BFR till TV-filmen ”Byggarna”. Västkustens byggnads- ochbebyggelsehistoria finns väl doku¬
menterad genominstitutionens arbeten.
Avdelningen för arkitekturhistoria vid KTH
saknarprofessur, och docentFredrikBedoire har
endasthaft mindrebidragtillresoroch publikatio¬
ner, t ex omsvenska bankerochvårdbyggnader.
Avdelningen för arkitekturhistoria vid LTH
saknar ocksåprofessur,mendocentOlle Svedberg
harettpågåendeprojektavovanligart.Avdelning¬
enhar iett nordisktsamarbetsprojekt fått ansvar för en uppmätning av Castor Pollux-templet i
RomsForum Romanumoch BFR harbeviljatett bidrag till arbetet.
Arkitekturmuseum har liksom nämnda CTH- institution fått fleramindrebidrag till sin verksam¬
het för folkbildning och information, t extill ut¬
ställningskatalogen ”Skada eller skapa”.
Vid sidanomnämndainstitutioner har rådetbevil¬
jat spriddamindre anslag tillprojekt rörande
— jordbrukets bostäder ochgårdsmiljöer
— bebyggelseinventeringar i bl a Gästrikland,
Dalarna ochVärmland
— lokalabevarandeplaner och s k miljöprogram
för bevarande av lokala byggnadstraditioner
— stadsstudier
Ett parviktiga informationsinsatsermåste också
nämnas, som fö visar på svårigheterna att göra gränsdragningarmellan historiskt värdefulla mil¬
jöer och detvanliga gamlabostadsbeståndet.
Detärskrifterna
— Så byggdes husen 1880—1980. Arkitektur,
konstruktion och material i våra flerbostads-
husunder 100 år.CeciliaBjörk, PerKallstenius
och LailaReppen(TI: 1984).
— Stenhusen 1880—1920. Varsam ombyggnad,
Christina Engdahl och Lena Dranger Isfält (T12:1983).
Inomdetmerbyggnadstekniskt inriktade forsk¬
ningsområdet, såsomgrundläggning,material och
konstruktioner har insatserna företrädesvis gällt profana byggnader av relativt sent datum (1880-
talet ochsenare)menresultatenäroftatillämpliga
idenäldre historiskabebyggelsen. Forskningsmil¬
jöernapå detbyggnadstekniska områdetäri högre grad företag och konsulter än högskoleinstitutio¬
ner, och det ärkanskemerutvecklingsarbeten än forskningsarbeten. Till teknikhistoria kan endast
hänförasettpar avnedannämnda projekt. Någon högskoleinstitution med sådan huvudsakliginrikt¬
ning finns ej. Detärdockenaktuell frågasomstu¬
deras med BFR-anslag, om till Arkitektmuseum
kan knytas ettbyggnadstekniskt arkiv —som ett stegpåvägenmot ettbyggmuseum.
Grundförstärkningav befintliga byggnader har ägnatsstoraforskningsinsatser, bl ai Gamlastani
Stockholm. I enskrift från 1979(T15:1979)sam¬
manfattasenradtillämpliga metoderanvändbara i
alla typeravbyggnader.
SvenErik Bjerking i Uppsala har utvecklat en helt nymetodattgrundlägga förnyahus påkultur¬
lager i marken. Metodeninnebärattmaninte be¬
höver görakostsamma utgrävningar vid nybygg¬
nad, utan kan göra en grundläggning med beva¬
randeavkulturlagren. Arbetet har ocksålett tillatt sondmätningar kangörasi marken för antikvari¬
skaanalyser,som synes gebättreresultatänvadto¬
tala utgrävningar gör (bl a Bygga på kulturlager R79:1982).
Äldretegelmurverk har studeratsavJacobson&
Widmarks ingenjörsbyrå och resultaten kommer
attredovisas våren -84 i formavhandbok förrepa- rationsåtgärder främst avseende historiska bygg¬
nader. Saltvittring i äldre tegelmurverk är också föremål förforskningsinsatser,somförväntas leda
till nyasaneringsmetoder. I Sveaborg i Helsingfors pågår försök med denyametoderna.
Ettantal mindreprojektsomägerintresse isam¬
manhanget harvidare gällt:
— nyputspå gammal fasad
— reparation och underhållavtegeltak
— brandsäkerhet i äldre hus
25
— fönster
— energihushållningsåtgärderi gamla byggnader Vid institutionen för VA-teknik, CTH har den
s k geohydrologiska forskningsgruppen studerat tekniken föravloppsledningaroch avloppssystem i
ett historisktperspektiv,och inst förrestprodukt¬
teknik vidhögskolan iLuleå har intresseratsig för avfallshanteringenshistoria.
Förattocksånämnanågotomdenestetiska mil¬
jöforskningenså bedrev institutionenför konstve¬
tenskap vid Lunds universitet under flera år ett
forskningsarbete kring konstnärliga elemement i publik miljö under ledning av professor Sven Sandström. Projektet var samfinansierat mellan HSFR och BFR, och avsatte flera rapporter.
Vidare har rådet sedantidigt60-talstöttarkitek¬
turinstitutionen i Lund, där professorerna Sven Hesselgrenoch Carl AxelAcking inleddeden mil¬
jöpsykologiska forskningen, idag efterträdda av Harald ThafvelinochRikard Kuller.
Aktuella arbeten inom den estetiskamiljöforsk¬
ningen är slutligen Ramon Wåhlins avhandling i bebyggelsesemiotik och Stefan Alenius utställ¬
ningskatalogerManierismeroch VillaLante.
Gränsdragning
mellan HSFR och BFR
FråganomengränsdragningmotHSFR harmyc¬
ket sällan varit angelägen för BFR. Att rådets in¬
satser inom områdena teknik- och arkitektur¬
historia inte varit större, beror bl a påatt antalet ansökningar intevaritmycketstörre. Inkomnaan¬
sökningarhar heller intevaritavden karaktärenatt rådetmåsteifrågasätta sittansvarsområde.
Med den forskningspolitiska propositionens vägledningom enökadinriktningmot ”långsiktig kunskapsuppbyggnad” följer naturligtvisenökad satsning på mer ”grundforskningsinriktad” til¬
lämpadforskning.Detfinnsväl ocksåenmärkbart ökadinsikti vårtsamhälleombetydelsenavhisto¬
risk kunskap för moderna problem, liksom en märkbar tendens inomhistorieforskningenatt äg¬
na uppmärksamhet åt relationen dåtid—nutid.
Med detföljer i sintur etttroligtökatsamråd med HSFR. Det är dock inte möjligt att göra någon gränsdragning mellan råden som går längre än vad somgäller generellt. BFR ärettsektorsforsk¬
ningsrådförtillämpad forskning, utvecklingsarbe¬
te och experiment inom byggnadssektorn, och har alltsåatt förse inom sektorn verksamma med
nödvändigt kunskapsunderlag.
Ett praktiskt råd till osäkra forskare kan vara att sända sin ansökan till båda demöjliga finan¬
siärerna. Det ärofta en fördel att ansökningarna registreras såsom ärende vid båda råden, varvid handläggarnamåste samråda inför beslutet.
Rådets programarbete
och framtida insatser
Avovanbeskrivnaframgårattrådet harenöppen attitydmotförslagtill forskningsinsatserinom det bebeyggelsehistoriska området. Dock kommer BFR:s minskaderesurserattstarktbegränsa möj¬
ligheternatill nyainsatser.
Forskningens inriktning måste dock studeras i programarbeten. Det är naturligtvis så att rådets FoU-program utvecklas i samspel mellan rådet, forskare och andra intressenter. Eftersom sådant utbyte inom det aktuellaområdet inte varit såstort under senare år har rådet inte för närvarande en
tillräckligt god referensram för att kunna ge ut¬
tryck förmestangelägna FoU-behovet. Detärna¬
turligt att rådets programarbete bedrivs i samar¬
bete mellan BFR, RAÄ och representanter för i förstahandovannämndainstitutioner. Rådet kän¬
nerslutligenettansvarför denverksamhetsombe¬
drivsav Ove Hidemark vid Konsthögskolan, och har därför nyligen beslutat att stödja den under kommandetreårsperiod.
Mikaela Eckered, arkitekt, forskningssekreterare
vid BFR sedan 1975 för området samhälls- och
byggnadsplanering.
26
