De Globala målens plats i undervisningen: En intervjustudie kring Agenda 2030s implementering i samhällskunskap

(1)

De globala målens plats i undervisningen

En intervjuundersökning kring Agenda 2030s implementering i samhällskunskap

Författare: Erika Hallgren Handledare: Stefan Höjelid

Självständigt arbete, 15 hp, Institutionen

för statsvetenskap

(2)

(3)

Abstract

The aim of this thesis is to examine how civics teachers use and implement of Agenda 2030, the seventeen sustainable goals set by the United Nations, in their teaching. This paper will off in the implementation theory set by Lennart Lundquist that has three requirements: understanding, will and knowledge and how those requirements affect the teachers in their work.

Five teachers have been interviewed in person and it is their answers that has been the basis of this study. Their answers have then been analysed by using four themes to answer the questions at issue. These four themes are: knowledge of Agenda 2030, teaching of Agenda 2030, the teacher’s opinion on guidelines and interdisciplinary teaching.

The result showed a lack of implementing Agenda 2030. There are a few reasons for this, but it is mainly because there is a lack of understanding among teachers what Agenda 2030 really means and a lack of knowledge of how to implement it.

Nyckelord

Agenda 2030, Civics teaching, implementation, education, sustainable development,

Tack

Tack till de lärare som ställde upp på intervju för den här uppsatsen, utan de har det här arbetet inte varit möjligt. Och ett tack till min handledare.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Syfte och frågeställning 3

2.1 Frågeställningar 3

3 Bakgrund 4

3.1 Världens arbete för hållbar utveckling 4

3.1.1 Millenniemålen 4

3.1.2 Agenda 2030 5

3.1.3 Sveriges arbetande med Agenda 2030 7

3.2 Riktlinjer 8

3.2.1 Läroplanen 8

3.2.2 Kursplanen i samhällskunskap 8

3.2.3 Kunskapsöversikt över arbetet med lärandet för hållbar utveckling i

skolväsendet 9

3.2.4 Skolverkets Redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att

bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 10

4 Tidigare forskning 12

4.1 Studie: Hållbar utveckling i skolan. En studie i hur några NO och SO lärare implementerar hållbar utveckling i sin undervisning 12 4.2 Studie: Hållbar utveckling i undervisningen. Hur arbetar lärare med hållbar utveckling och de 3 dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social

hållbarhet? 13

4.3 Studie: Undervisning för hållbar utveckling – att fånga en vilja till aktiv

handling 14

5 Teori 16

5.1 Implementering 16

5.2 Sammanfattning 21

6 Metod och material 22

6.1 Kvalitativa intervjuer 22

6.1.1 Semistrukturerade personintervjuer 23

6.1.2 Under intervjun 23

6.1.3 Etiska reflektioner 24

6.1.4 Kritiska reflektioner 25

6.2 Material 26

6.2.1 Urval och avgränsningar 27

6.3 Textanalys 28

6.4 Operationalisering av implementeringen 29

7 Resultat 31

7.1 Kännedom om Agenda 2030 31

7.2 Undervisningen kring Agenda 2030 36

7.3 Lärarnas tankar kring riktlinjer 42

7.4 Ämnesöverskridande arbete och tematiskt arbete om Agenda 2030 45

8 Analys 51

(5)

9 Slutsats 56 9.1 Didaktisk reflektion och fortsatt forskning 56

Referenslista 58

Bilagor

Bilaga 1 Kompendium Agenda 2030

Bilaga 2 Intervjuguide

(6)

1 Inledning

I New York 2015 samlades världens ledare på Förenta Nationernas (FN) hög- kvarter. Femton år tidigare hade man antagit åtta mål som skulle leda till att världen blev en bättre plats för både människor och miljö. Målen handlade om hur man skulle minska på fattigdom, att alla ska ha rätt till en grundläggande utbildning, stoppa sjukdomar, öka jämställdhet och skapa en hållbar utveckling. Man kunde nu konstatera att världen lyckats rätt bra med sina mål, men också att man hade en lång väg kvar att gå. Därför antog man 17 nya mål och tillsammans bestod av 169 delmål och den nya deadlinen är i skrivande stund elva år fram i tiden – år 2030. Det är upp till varje nation att själva bestämma hur man vill arbeta med Agenda 2030, som kom att bli samlingsnamnet för de 17 olika målen som handlar om mänskliga rättigheter, klimatbekämpande och hållbar utveckling.

Mycket av det som Agenda 2030 handlar om återkommer i skolans läroplan.

Den här uppsatsen handlar främst om undervisningen på gymnasiet, och i läroplanen för gymnasiet 2011 står det att undervisningen ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, varje människas egenvärde och respekt för den gemensamma miljö som vi lever i.¹ I samma stycke står det också att några av de värden som utbildningen ska förmedla handlar om jämställdhet och jämlikhet, vilket också är två konkreta mål i Agenda 2030. I skolans uppdrag står det att eleverna ska utvecklas till ansvarskännande medborgare som aktivt kan delta i samhällslivet och kan möta de nya kraven på kunskap som miljöfrågornas komplexitet ställer.²

Agenda 2030 startades 2016 och har varit verkande i tre år och än är det många organisationer som fortfarande är i planeringsstadiet, men det som Agenda 2030 handlar om är ständigt i olika medier. Miljön är en ständig fråga i både

1 Skolverket, 2011, sid 5

2 Skolverket, 2011, sid 6-7

(7)

nationella val som EU-valet 2019 som precis varit. Det har även jämställdhet i olika former, kvinnors rättigheter och jämlikhet varit. Det senaste året har också skolungdomar börjat engagera sig och genom sociala medier som Instagram har det startat upp stora klimatstrejker runt om i hela världen där skolungdomar strejkar varje fredag. Hjärnan bakom klimatstrejkerna som upprört och inspirerat många, en sextonårig skolungdom, har målet att politikerna ska gå från ord till handling. Och då hållbar utveckling är en viktig fråga för eleverna, så bör det vara det för lärarna.

Agenda 2030s olika delar går att koppla till flera ämnen i skolan, inom olika vetenskaper. Speciellt inom ämnet samhällskunskap. Det är ett globalt samarbete som vill skapa en bättre och mer hållbar värld med mänskliga rättigheter och klimat i åtanke. Och då det går att göra tydliga kopplingar till flera delar i det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap är frågan hur mycket Agenda 2030 genomsyrar samhällskunskapsundervisningen, är det som undersökningen vill få svar på.

(8)

2

Syfte och frågeställning

Huvudsyftet med den här undersökningen är att undersöka om och hur Agenda 2030 genomsyrar undervisningen i skolan. I undersökningen förekommer lärare som främst har koppling till de samhällsvetenskapliga ämnena. Mer konkret vill jag ta reda på om och hur Agenda 2030 implementerats i undervisningen, antingen som eget tema, som en del i specifika arbetsområden eller om det genomsyrar hela undervisningen i sin helhet samt vilka eventuella hinder som finns som gör att man inte lägger mycket tid eller tyngd på Agenda 2030.

Fokus kommer att ligga på samhällskunskapsundervisningen hos fyra samhällskunskapslärare. Dessutom ingår perspektiv från en lärare som förekommer i undersökningen, men som inte har en bakgrund i samhällskunskap, om hur den läraren undervisar om Agenda 2030.

2.1 Frågeställningar

1. Hur implementeras Agenda 2030 i undervisningen? Mer bestämt, sker undervisning med en tydlig koppling till Agenda 2030 och på vilket sätt?

2. Om fallet skulle vara att Agenda 2030 inte implementerats, vad finns det för eventuella hinder som gör att undervisning kring Agenda 2030 och hållbar utveckling inte fått större utrymme?

(9)

3 Bakgrund

Det här avsnittet handlar om vad Agenda 2030 och dess föregångare är samt hur man jobbar med målen samt vad styrdokumenten säger om hållbar utveckling.

3.1 Världens arbete för hållbar utveckling

FN har satt upp mål som organisationen velat att deras medlemsstater ska arbeta med. Målen handlar om hållbar utveckling; för klimatet och för våra olika samhällen. Det man vill skapa är en framtid där klimatet inte är ett hot, där det råder jämställdhet och där alla har rätt till en viss levnadsstandard. År 2000 arbetade man fram åtta globala mål för att skapa bättre samhällen genom att bland annat lösa världens extrema fattigdom, hungersnöd och livskvalitet till 2015. Framgången av de åtta målen och situationen med ett varmare klimat ledde fram till att man 2015 antog sjutton nya, mer ambitiösa mål som ska lösas fram till år 2030.

3.1.1 Millenniemålen

I september år 2000 samlades representanter från de Förenta Nationernas olika medlemsstater för att bland annat prata om det individuella ansvaret för våra samhällen och att vi måste upprätthålla mänsklig värdighet, jämlikhet och jämställdhet på en global nivå – för oss och för våra barn.³ Man arbetade fram fundamentala värderingar som var viktiga för att de internationella relationerna mellan världens nationer skulle kunna främja en global fred. Det handlade om frihet, jämlikhet, solidaritet, tolerans, respekt för naturen och ett

3 United Nations Millennium Declaration, 2000, sid 1

(10)

delat ansvar.⁴ Man arbetade fram åtta globala mål – de så kallade milleniemålen – som skulle vara mötta till 2015:⁵

1. Halvera jordens fattigdom och hunger 2. Se till att alla barn får gå i grundskola 3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män 4. Minska barnadödligheten

5. Förbättra mödrahälsan

6. Stoppa spridningen av HIV och aids 7. Säkra en hållbar utveckling

8. Öka samarbetet kring bistånd och handel

3.1.2 Agenda 2030

Trots framgången med Millenniemålen så var världens problem fortfarande inte helt lösta. Den första januari år 2016 började arbetet med de 17 olika hållbara målen. Målen antogs av FN under sommaren 2015. De nya målen är mer ambitiösa och täcker in fler områden än de föregående målen. Det finns 17 konkreta olika mål med 169 delmål:⁶

1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger

3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning till alla 5. Jämställdhet

6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

4 United Nations Millennium Declaration, 2000, sid 2

5 http://www.millenniemalen.nu/malen-2/ 2019-04-09, sista uppdateringen på sidan skedde 2015

6 https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/

(11)

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet

11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion

13. Bekämpa klimatförändringar 14. Hav och Marina Resurser

15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderade samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap

De globala målen för hållbar utveckling berör flera olika områden som i undervisningssammanhang går att koppla till olika ämnen; naturvetenskapliga ämnen, teknikämnen och samhällsvetenskapliga ämnen bland annat. En del av målen har en tydligare koppling till just samhällskunskap än andra och då samhällslärare kanske känner att mål som hållbar energi, bekämpa klimat- förändringar och hav och marina resurser kanske har större anknytning till naturvetenskapliga ämnen och geografi så finns det mål som tydligt går att få in i samhällskunskapsundervisningen. Mål 5 och 10 som handlar om jämställdhet och ojämlikhet som innebär utrotandet av diskriminering, främja social, ekonomisk och politisk inkludering, värdesättandet av obetalt arbete och stärkandet av rättigheter och kvinnor roll. Mål 8 om anständiga arbetsvillkor, hållbar ekonomisk tillväxt, arbetsmiljö och trygghet är sådant som bland annat ska tas upp i samhällskunskapsundervisningen. Mål 12 om hållbar konsumtion har också en del i samhällskunskapsundervisningen som handlar om hållbara konsumtionsmönster, matsvinn och ökandet av kunskapen om hållbara livsstilar.

Målen har alltså en plats i undervisningen beroende på vilken vinkel som man väljer att ha.

(12)

3.1.3 Sveriges arbetande med Agenda 2030

Det är upp till varje nation att själva arbeta fram hur de ska agera för att världen ska uppnå målen i agenda 2030. För Sveriges del startade man redan under 2014 genom att nystarta politiken för global utveckling (PUG) som är ett viktigt verktyg i genomförandet av det hållbara arbetet.⁷ Den nationella handlingsplanen för Sverige ska tas fram under våren 2018 med Finansdepartementet i spetsen med fokus på det nationella genomförandet för åren 2018–2020. Dels ska man ta reda på vad som redan görs för att uppnå målen, dels så behövs det ta redas på i vilken utsträckning man kan översätta agendans mål till existerande svenska mål.⁸

Agenda-delegationen har lämnat sex förslag till områden där Sveriges utmaningar bedöms vara störst och där man kan identifiera möjligheter till lösningar. De sex områdena är:⁹

1. Ett jämlikt och jämställt samhälle 2. Hållbara städer

3. En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi

4. Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller 5. Hållbara och hälsosamma livsmedel

6. Stärkt kunskap och innovation

PUG och regeringen arbetar med alla målen på olika sätt och har olika fokus.

Exempelvis så är en feministisk utrikespolitik¹⁰ ett område som PUG arbetar med inom mål 5, Internationella marknadsfrågor och Global Deal¹¹ på mål 8 och sociala trygghetssystem i mål 1.¹²

7 Regeringens skrivelse 2017/18:146, sid 5

(13)

3.2 Riktlinjer

3.2.1 Läroplanen

Hållbar utveckling har en självklar del i skolans värdegrund, även om det inte uttryckts med begreppet hållbar utveckling. I värdegrunden står det att skolan ska arbeta med människors lika värde, demokrati och jämställdhet som är en del i den hållbara framtiden. Skolan ska arbeta för en likvärdig utbildning, som också är en central del i den hållbara utvecklingen.¹³ Att skolan ska arbeta för en hållbar utveckling står även i de riktlinjer som hela skolan ska arbeta med.¹⁴ Ett av skolans uppdrag är bland annat att arbeta med miljöperspektivet där eleverna ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper och förmågor att påverka och skaffa sig ett individuellt förhållningssätt till miljöfrågor. Eleverna ska få kunskaper om samhällets funktioner och hur vi lever för att skapa en hållbar utveckling.¹⁵

Läroplanen för grundskolan blev reviderad 2018 för att man skulle förtydliga skolans uppdrag kring jämställdhet – som en av Agenda 2030s mål handlar om – och motverka könsnormer. I riktlinjerna i undervisningen på grundskolan nämns det att man ska arbeta för hållbar utveckling i naturvetenskap som en del hur det kan kopplas till vardagen och samhället. I samhällsvetenskaperna är det främst geografi som arbetar med hållbar utveckling som begrepp och då genom klimatfrågan. I läroplanen för gymnasiet står det i program- beskrivningarna att hela undervisningen ska anpassas till de krav som en hållbar utveckling ställer.

3.2.2 Kursplanen i samhällskunskap

Samhällskunskapsämnets syfte är att eleverna utvecklar kunskaper om människors olika livsvillkor utifrån olika samhällsfrågor och om de politiska, ekonomiska och sociala band som sammanlänkar människor i hela världen.

13 Skolverket, 2011, sid 5-6; Skolverket, 2018, sid 5-6

14 Skolverket, 2011, sid 9; Skolverket, 2018, sid 10

15 Skolverket, 2011, sid 7; Skolverket, 2018, sid 8

(14)

Undervisningen ska innehålla områden som demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Undervisningen ska också bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.¹⁶

I det centrala innehållet för kurs samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b står det bland annat att man ska gå igenom politiska institutioner som EU – eller FN som är det organ som utvecklat Agenda 2030 – och att man ska ta upp internationella och nationella samarbeten, vilket Agenda 2030 kan räknas som. Undervisningen ska också innehålla de mänskliga rättigheterna, folkrätten, arbetsmarknaden och arbetsmiljö samt samhälls- och/eller privatekonomi. Punkter som alla har tydliga kopplingar till målen i Agenda 2030, om man väljer att låta de globala målen genomsyra undervisningen.¹⁷

3.2.3 Kunskapsöversikt över arbetet med lärandet för hållbar utveckling i skolväsendet

Skolverket som förvaltningsmyndighet på skolområdet med uppdraget att verka för generationsmålet och miljökvalitetsmålen, jämställdhet och mänskliga rättigheter¹⁸

Skolverket är medvetet om att det är ett lågt antal skolor som sprider kunskap om Agenda 2030 och att det efterfrågas mer stöd och material kring hur undervisningen kan skötas.¹⁹ Men man ser samtidigt ingen anledning till att revidera de rådande styrdokumenten då regeringen ska ha aviserat en nationell handlingsplan under våren 2018.²⁰ Agendadelegationen har uppmärksammat skolans roll för att sprida kunskap kring de olika målen, delmålen och hur man kan arbeta med och för de. Delegationen har också identifierat de centrala utmaningarna för utbildningsväsendet i relation till målen²¹:

17 Skolverket, 2011, sid 144-145, 150

18 Nilsson, 2018, sid 1

21 Nilsson, 2018, sid 5-6

(15)

- Bristande likvärdighet mellan skolor

- Kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar - Unga som varken arbetar eller studerar

- Lärarbrist och ett behov av att stärka lärarens profession och kompetens

- Behov av att stärka utbildning för hållbar utveckling

- Behov av validering av kompetenser erhållna genom icke-formellt lärande

- Minskat svenskt bistånd till utbildning samtidigt som ett finansieringsgap för utbildning råder globalt.

Delegationen vill att skolverket skulle kartlägga innehållet i undervisningen kring Agenda 2030 och lämna förslag till revideringar samt att det från och med våren ska finnas en handlingsplan för perioden 2018–2020.²² Det finns också en utmärkelse som Skolverket utarbetat gällande hållbar utveckling → Skola för Hållbar utveckling. Utmärkelsen har en rad kriterier som gäller pedagogik, ledning och arbete. Skolverket erbjuder också länkar till material om hållbar utveckling i undervisning samt stödmaterial.²³

3.2.4 Skolverkets Redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Skolverket har granskat Agenda 2030s mål och delmål till hur de kan anpassas till Skolverkets verksamhet och för att finna områden där man behöver förbättra sig och vad man kan göra. Man gör också bedömningen att man inte kan göra någon stor internationell påverkan, men det finns möjlighet till stor nationell påverkan – framförallt gällande mål 4, god utbildningskvalitet, och

(16)

speciellt delmål 4.7, utbildning för hållbar utveckling och globalt medlemskap.²⁴

Flera mål förekommer i granskningen (mål 2, mål 3, mål 5, mål 8, mål 9 och mål 13) men det läggs mest vikt på mål 4. Med målet kan man se ett problemområde med elever som inte slutför studierna eftersom de då inte garanteras en god utbildning. Ett annat problemområde är elever som migrerat till Sverige som saknar kunskaper. Men skolverket menar också att med mål 4 i avseende behövs ingen revidering i styrdokumenten. Formuleringarna i de befintliga styrdokumenten ska ge starkt stöd till hållbar utvecklings- undervisning där man förespråkar ett holistiskt perspektiv och att eleverna ska bilda en egen uppfattning och handlingskompetens. Skolverket hänvisar här till SOU 2004:104 Om lärande för hållbar utveckling. Skolverket skriver dock att det finns områden som kan förtydligas i styrdokumenten samtidigt som det saknas en klar bild av hur undervisning om hållbar utveckling genomförs.²⁵ Mål 5 som handlar om jämställdhet ger Skolverket också kommentarer kring.

Jämställdhet behandlas i skolans värdegrundsarbete och skolverket väljer i nuläget att avvakta gällande om det stora antalet nyanlända elever behöver ökade insatser på myndighetsnivå kring delmålen gällande kvinnodiskriminering och utnyttjande. Det finns också planer för hur man ska hantera skolavhopp och ungas arbetslöshet som skolan arbetar med.²⁶ Rapporten tar inte upp undervisningen kring ämnet i mer än hänvisningar till aktuella styrdokument.

(17)

4 Tidigare forskning

Det här stycket handlar om vad tidigare undersökningar har kommit fram till.

Den tidigare forskningen består av undersökningar kring lärares undervisning i hållbar utveckling innan Agenda 2030 antogs 2016.

4.1 Studie: Hållbar utveckling i skolan. En studie i hur några NO och SO lärare implementerar hållbar utveckling i sin undervisning Det här är en studie med syfte att studera om lärarna på en utvald skola arbetar med hållbar utveckling på ett sätt så att det inkluderas i undervisningen.

Undersökningen kollar också på eventuella hinder och problem som lärarna stöter på.²⁷ I bakgrunden ligger skollagen och aktuella kursplaner i samhällskunskap och naturkunskap. Ljungström tar också upp olika perspektiv på hållbar utveckling; ekonomisk, social, miljö.

Lärarna relaterar i hög grad hållbar utveckling till den ekologiska problematiken. 3 av de 6 intervjuade lärarna hade också med samhälls- orienterade aspekter som demokrati, social orättvisa och jämställdhet. De lärarna tryckte också mer på ämnesövergripande arbete. De andra lärarna ville ha ett tydligare samband till deras eget undervisningsämne innan de kan utveckla undervisningen kring hållbar utveckling.²⁸ De hinder som dessa lärare såg var att hållbar utveckling inte hade en självklar plats i deras ämne (i det här fallet fysik) och det då blev svårt att motivera både sig själva och eleverna samt att de inte vill spä på en så kallad ’skrämselpropaganda’. Andra problem som nämndes var generella problem med ämnesövergripande områden var schematiska eller organisatoriska hinder, men också att det saknades intresse från lärarnas sida.²⁹ Allt som allt kom undersökningen fram till att lärarna uppfattar hållbar utveckling som någonting viktigt men att det

27 Ljungström, 2014, sid 5

(18)

saknas kunskap kring ämnet, ingen av lärarna hade heller märkt av att hållbar utveckling genomsyrar hela undervisningen.³⁰

4.2 Studie: Hållbar utveckling i undervisningen. Hur arbetar lärare med hållbar utveckling och de 3 dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?

Forskningens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med hållbar utveckling där man fokuserar på de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Lärarna blir intervjuade på deras syn på hållbar utveckling och vilken plats ämnet får i deras undervisning.³¹ I undersökningen används det holistiska perspektivet där ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet utgör de tre grundpelarna till hållbar utveckling. Hållbar utveckling är i den här studien ett heltäckande begrepp.³² Till grund för undersökningen ligger läroplanen som har en tydlig ståndpunkt gällande hållbar utveckling i att eleverna ska förberedas för framtiden och att kursplanerna i åtta ämnen nämner hållbar utveckling, exempelvis samhällskunskap.³³ Fyra lärare intervjuades i undersökningen som alla vill arbeta mer praktiskt med hållbarhet och efterfrågar mer tips på hur man förankrar hållbarhet i verkligheten. Texten tar också upp hur just skolorna i Gävle arbetar med hållbar utveckling.³⁴ Undersökningen tyder också på skillnader mellan lärare i naturkunskap och lärare i samhällskunskap när det kommer till de tre dimensionerna.³⁵ Resultatet visar att det är viktigt att undervisa kring både det lilla och det stora gällande hållbar utveckling, men att begreppet i sig blir alldeles för stort och svårdefinierat. Ett problem ligger i att det även är svårdefinierat för lärarna

31 Larsson; Löthman, 2013, sid 2

(19)

som då upplever det svårt att använda. Skolans resurser och lärarnas utbildning har också betydelse för undervisning om hållbar utveckling.³⁶

4.3 Studie: Undervisning för hållbar utveckling – att fånga en vilja till aktiv handling

Det här är en omfattande studie med syfte att synliggöra skolors hållbara utvecklingsarbete utifrån elevernas synvinkel och hur de ser på sitt eget inflytande. Det författarna vill få fram är hur undervisning i hållbar utveckling verkar för elevers utveckling så att de utvecklar en vilja till aktiv handling.³⁷ Undersökningen vilar på styrdokumenten för Lp94 och vad Hagadeklarationen³⁸ samt UNESCO³⁹ säger om undervisning i hållbar utveckling, för att få svar på frågor kring helhetsperspektiv, elevernas värderingar och inflytande samt lärarnas intentioner.⁴⁰

Resultatet i undersökningen visar att det som oroar skoleleverna mest gällande framtiden är människoorsakade miljöproblem och det framgår också att det som uppfattas som hållbar utveckling i stor del kopplas till just miljö och klimatfrågor.⁴¹ Resultatet visar också att när det kom till elevernas egna handlingar så var det inte hållbarhet som var prioritet, då få av eleverna svarade att de var ekologiskt medvetna om varor som de konsumerade.⁴² Få av eleverna har engagerat sig aktivt genom att vara med i föreningar, men de har engagerat sig i protestlistor, insamlingar och insändare genom skolarbetet – men studien visade också stora skillnader från skola till skola.⁴³ För lärarnas del blev de tillfrågade gällande sin undervisning i hållbar utveckling och då de flesta svarade att de arbetade för att göra eleverna samhällsmedvetna så var hållbarhetsperspektivet något som de kände behövde utvecklas. De vill jobba

36 Larsson; Löthman, 2013, sid 20-21

37 Backman; Höglund, 2006, sid 6

41 Backman; Höglund, 2006, sid24-25

(20)

mer med hållbarhetsperspektivet men upplever att det finns diverse hinder:

kunskapsmässiga, tidsmässiga, ämnesmässiga och organisatoriska.⁴⁴

44 Backman; Höglund, 2006, sid 38-39

(21)

5 Teori

I det här avsnittet så presenteras den teoretiska analysramen som den här uppsatsen arbetar mot. Jag utgår främst från Lennart Lundquist tankar från implementering då uppsatsens syfte är att undersöka genomförandet – implementeringen – av Agenda 2030 i undervisningen.

5.1 Implementering

Implementering betyder genomförande, att verkställa de beslut som tagits av politiker och organisationer, och den sker från det att politiker eller organ tagit beslutet till det att det slutgiltiga resultatet kommit fram.⁴⁵ Förvaltningarna i Sverige måste förhålla sig till tre krav i sin verksamhet.⁴⁶

1. Lagens krav 2. Politikernas vilja 3. Folkets val och vilja.

Lennart Lundquist skriver bland annat att det är hur förvaltningarna väljer att reagera på de tre olika kraven som avgör vilken typ av åtgärd som förvaltningarna kommer fram till. Och det finns två typer av åtgärder:

påverkan av politikerna och samhällsstyrning. Samhällsstyrning handlar om medborgarnas val och vilja och sker vid implementeringen av de politiskt fattade besluten.⁴⁷ Evert Vedung ställer sig också frågan var implementeringen slutar någonstans. Var finns slutprestationen, vad innebär slutpresentationen och vilken målgrupp berör den? I det här fallet, slutar den i att det finns och erbjuds undervisningsmaterial och riktlinjer gällande undervisningen kring Agenda 2030 som lärarna kan ta del av eller är implementeringens slutstation att lärarna, målgruppen, tar ett aktivt beslut att undervisa kring Agenda 2030?

45 Vedung, 2016, sid 13

46 Lundquist, 1991, sid 138–139

47 Lundquist, 1991, sid 139

(22)

Det svåra med att sätta implementeringsstoppet vid målgruppen handlande är att det kan vara mycket annat än själva implementeringsobjektet som kan spela in. Till implementering bör därför endast det som styrande organ kan påverkas räknas. Vedung skriver att man ska ta hänsyn till var man drar slutprestationen, som i det här fallet antingen kan vara ifall det finns undervisningsmaterial om Agenda 2030 eller om det erbjuds information till lärarna. Man ska också ta hänsyn till målgruppens del i implementeringen, om de (lärarna) aktivt tar del av informationen eller väljer man att inte ta del av den.⁴⁸

Politiska beslut använder sig av ramlagar. Ramlagar är de lagar som handlar om riktlinjer och allmänna mål. Vad det sedan faktiskt innebär lämnar man över till olika förvaltningar. Förvaltningsstyrningen ger en lokalt styrd utveckling som i grunden har gemensamma mål. Lokala myndigheter har enklare att anpassa utvecklingen så den passar just det lokala området. Men det kan innebära ett problem när preciseringen hamnar hos kommunerna och olika centrala förvaltningsmyndigheter.⁴⁹ Eftersom ramstyrningen inte är bestämd från början är det svårbedömt om politiska beslut och intentionen bakom slår igenom vid implementeringen som det är tänkt.⁵⁰ Implantering karakteriseras av olika föreställningar som påverkar både orsaker och verkan.

Högre nivåer påverkar de lägre nivåerna och det är upp till varje nivå att tolka det som den högre nivån beslutat och sedan fatta nya beslut som skapar en reaktion i de lägre nivåerna.⁵¹

Den politiska processen innefattar stadierna initiering, beredning, beslut, implementering och utvärdering. Och det är implementeringsstadiet som är i centrum i den här uppsatsen. Det är som nämnt ovan det stadiet som innebär att man ska verkställa de beslut, dokument och riktlinjer som politikerna

48 Vedung, 2016, sid 25–26

51 Vedung, 2016, sid 50

(23)

kommer fram till i de färdigställda besluten. Lundqvist skriver att det exempelvis kan handla om ett realiserande av studieplaner som skolan arbetar med.⁵²

Lundquist skriver att:

Grundtesen i den parlamentariska debatten i Sverige är att decentralisering leder till ökad politisk demokrati vid implementeringen av

förvaltningsstyrningen (folkmakten slår igenom) vilket i sin tur leder till demokratisk förvaltning (folkmassan präglar samhällsstyrningen).⁵³

Det han menar är att det måste finnas en politisk demokrati när det kommer till implementeringen av besluten. Man har decentraliserat Sverige för att folkmakten ska ha mer att säga till om på de beslut som tas på lägre nivåer.

Förvaltningsarbetet sker just på lokala och regionala nivåer som har en grad av självstyre. Det självstyre som kommunerna har är till för att motsvara de behov som finns hos medborgarna och det garanteras i beskattningsrätten.

Genom skatten får kommunerna en kontroll över sin egen handlingskraft.⁵⁴ Den kommunala förvaltningen sköts av byråkrater och professionella som också de har en stor autonomi i sitt arbete och den stora frågan är hur kommunalpolitikerna ska dra igenom politiken i förvaltningen.⁵⁵

För att åstadkomma en demokratisk förvaltning vill man att kommunalorganisationen ska vara politiskt-demokratiskt legitimerad. Då politikerna är väljarlegitimerade – de har valts av folkmassan – och tjänstemännen är meritlegitimerade – de har utbildning och kunskap – har en diskussion uppstått kring rollfördelningen: vad ska en politiker respektive tjänsteman göra?⁵⁶ Mer konkret handlar det om var gränsen går mellan en politiker och en tjänsteman. I normen är rollfördelningen klar – politikerna bör

52 Lundqvist, 1991, sid 34

55 Lundqvist, 1991, sid 166–1667

(24)

ägna sig åt mål, inriktningar och kvaliteten i de olika verksamheterna på ett sätt som ansluter till folkets vilja. Implementeringen däremot, säger normen, faller på tjänstemännen – det är de som ska se till att besluten genomförs.⁵⁷ Genom väljarlegitimiteten faller beslutanderätten över besluten som sker i den kommunala självstyrningen på politikerna, även de konkreta implementerings- åtgärderna. Det är för många områden som politikerna behöver sköta för att kunna sätta in sig i och politikerna behöver därför hjälp av tjänstemännen.⁵⁸ I praktiken är det svårare att göra den gränsdragningen kring politiker och tjänstemän eftersom man ur en demokratisk synvinkel inte velat hämma politikernas ingripandemakt.⁵⁹ Vilket leder till en klyfta mellan besluten (politikerna) och implementeringen (tjänstemännen). Politikerna avstår gärna detaljarbetet till tjänstemännen men vill samtidigt ha kvar möjligheten att ingripa i den konkreta verksamheten. Tjänstemännen å andra sidan önskar en autonomi som ger möjlighet att utnyttja professionalismen, men vill samtidigt också ha klart formulerade målsättningar och vill inte överta det totala ansvaret för verksamheten.⁶⁰ Skolan är ett av de stora sakområdena inom kommunen, både sett till personal och kostnader Tjänstemännen på skolorna i kommunen är så kallade närbyråkrater, som har en stor professionell status och de kommer med en hög autonomi.⁶¹ Vedung använder istället begreppet frontbyråkrater när han pratar om de som är sist i ledet till slutmotagaren (i det här fallet eleven) och menar att även om de har en hög autonomi så är det de som ska tillämpa policyn som högre nivåer skapat. Det är upp till de att applicera regelverk och riktlinjer.⁶²

60 Lundqvist, 1991, sid 229–230

62 Vedung, 2016, sid 89, 91

(25)

Lundquist myntade också förstå, vilja, kunna konceptet som består av tre komponenter som påverkar hur och varför en implementering kan ske:⁶³

- Förstå: i vilken utsträckning förstår de som utför implementeringen inventionens faktiska innebörd?

- Vilja: i vilken utsträckning vill man genomföra inventionen?

- Kunna: i vilken utsträckning förmår man genomföra inventionen?

Vilka resurser har man till sitt befogande?

Förståelse har stor betydelse för implementeringen och innebär att man ska förstå vad inventionen i detalj handlar om. Lärarna ska inte bara förstå innebörden av Agenda 2030, utan också vad det innebär att undervisa kring ämnet.⁶⁴ Det finns också fall när de som ska genomföra implementeringen (i den här undersökningen är det lärarna) inte förstår vad det är som de ska göra, vilket kommer att påverka implementeringen. De som utformade inventionen kan då behöva klargöra innebörden genom att informera och upplysa genomförarna.⁶⁵

Viljan till implementering kan både hämmas och främjas av eventuella politiska åsikter och allmänna uppfattningar kring det som man ska implementera. Om grundattityden hos de som ska genomföra implementeringen är positiv så kommer implementeringen vara fördelaktig, om den är negativ eller likgiltig så kommer implementeringen att ta tid på sig.⁶⁶

Kunna-delen i implementeringen handlar om de som ska genomföra implementeringen förmåga att handla och att det finns resurser till handling, av både materiellt och ickemateriellt slag.⁶⁷

63 Vedung, 2016, sid 83

64 Vedung, 2016, sid 83

65 Vedung, 2016, sid 84

66 Vedung, 2016, sid 85

67 Vedung, 2016, sid 86

(26)

5.2 Sammanfattning

Implementering betyder att beslut genomförs. Den här uppsatsen syfte menar att undersöka hur Agenda 2030 genomsyrar undervisningen i samhällskunskap, med fokus på lärarnas hantering av Agenda 2030- undervisning. Implementeringen sker i olika steg och ser olika ut i olika nivåer vilket gör att det blir en klyfta mellan politikerna och tjänstemännen gällande implementeringen, att den kanske inte sker på det sätt som beslutsfattarna hade tänkt. Beslutsfattarna använder sig av ramverk och riktlinjer, men vad de i slutändan är det upp till de olika förvaltningarna att tolka vad ramverken och riktlinjerna säger efter de olika förutsättningarna som varje förvaltning och myndighet har. Tjänstemän har en hög autonomi i sitt arbete och implementeringen påverkas av deras förståelse, vilja och kunnande. I det här fallet, förstår lärarna vad det är de ska göra och varför de ska göra det, är de beredda att ändra eventuella upplägg och finns de möjligheter/resurser.

(27)

6 Metod och material

I det här avsnittet så går jag igenom vilken metod jag valt att arbeta med – den kvalitativa intervjumetoden – och vilken intervjustuktur som används, vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med intervjuer samt vad som låg bakom valet av material i form av avgränsningar och urval.

6.1 Kvalitativa intervjuer

I kvalitativ forskning är det viktigt att betona det generella i frågorna som man ställer och att det finns en tyngd på informanternas egna tankar och perspektiv.

Informanterna är de personer som ställer upp på att intervjuas. I en kvalitativ intervju är det informanternas ståndpunkt som är det viktiga och då informanternas upplevelser är i centrum kan intervjun peka i olika riktningar utan att det uppstår problem och man kan också lättare följa upp svaren och utveckla de med följdfrågor.⁶⁸

En forskningsintervju är en datainsamlingsmetod där man använder sig av människor och de svar som de ger som material för den undersökning som man gör – datamaterialet kommer från det som människor berättar för forskaren.⁶⁹ En intervju passar när avsikten är att utforska komplexa fenomen.

Det kan tillexempel handla om det som Martyn Denscombe kallar privilegierad information där man pratar med nyckelpersoner på fältet som har en speciell position eller kunskap runt det som man undersöker och därmed kan ge värdefulla insikter. Det kan också vara undersökningar som handlar om komplexa frågor där man behöver en djup förståelse av hur saker fungerar.

Intervjumetoden fungerar också bra när det handlar om att utforska åsikter och uppfattningar.⁷⁰

68 Bryman, 2011, sid 413

69 Denscombe, 2016, sid 263

(28)

6.1.1 Semistrukturerade personintervjuer

Jag använder mig av en semistrukturerad intervjumetod i den här undersökningen. En semistrukturerad intervju utmärks av att forskaren har en intervjuguide med en lista över frågor som ska behandlas under intervjun men forskaren kan också vara flexibel i den mån att ordningsföljden inte är bestämd sedan tidigare utan kan ändras under intervjun. Det gör att det blir ett större spelrum för informanten att utveckla sina tankar och därmed också sina svar.⁷¹ Jag kommer att hålla personliga intervjuer, vilket innebär att jag kommer att ha intervjuerna en och en med alla informanter. Intervjun sker som ett möte mellan mig och varje informant. Det gör att den här typen av intervju är enklare att arrangera då det som behövs är att två personer kommer överens om vilken tid och plats som intervjun kommer att äga runt på. Forskaren kan också enkelt hålla reda på varifrån informationen kommer och kan på så vis enklare hänvisa till sin källa och forskaren kan enklare kontrollera intervjun och välja vilka spår att följa upp med följdfrågor.⁷²

Intervjun består av nio frågor (se bilaga 2) och är tänkta att vara runt trettio minuter. Platsen för intervjuerna bestämdes av de lärare som är med i undersökningen, för att underlätta för lärarna då det är enklare för mig att förflytta mig. Men för att undvika störmoment kommer intervjuerna att ske avskilt där ingen annan kommer avbryta oss

6.1.2 Under intervjun

Som forskare bör man minimera sin inblandning på undersökningsresultatet genom att hålla sig neutral och passiv och alltid vara tillmötesgående. Det är inte forskaren som intervjun kommer att handla om, men man ska fortfarande bjuda in till samtal och ibland kan man behöva engagera sig i samtalet så att informanten får enklare att öppna sig. Monica Dalen och Barbro Sætersdal har utarbetat en checklista som kan vara bra att ha med sig när man intervjuar

(29)

någon, nämligen att under en intervju öppna med att upprepa den information som intervjupersonerna redan ska ha fått tillgång till. Så som vem jag är, vad syftet med intervjun är, vad jag vill ha svar på och vad jag kommer att göra med materialet.⁷³

6.1.3 Etiska reflektioner

När man ska arbeta med kvalitativ intervjuforskning är det viktigt att man reflekterar över den etiska aspekten kring undersökningen. Det finns bland annat olika krav på den tänkta undersökningen. Ett av de kraven är ett krav på samtycke. Det innebär att personerna som deltar i undersökningen måste ge sitt godkännande och det skall vara frivilligt. Personen måste dessutom fått information om undersökningen innan de kan ge sitt samtycke.⁷⁴ När en person ger sitt samtycke ska de förstå att intervjun sker i ett syfte att ge material till den undersökning som jag ska göra och kommer att användas i ett forskningssyfte och att det är det här som man ger sitt samtycke till.⁷⁵ Ett annat krav är nämligen krav på information, vilket innebär att personerna som ska vara med i undersökningen har rätt att veta vad planen med undersökningen är och vad syftet med undersökningen är. Men de har också rätt att få veta vilka som kommer ha tillgång till undersökningen och vilka som håller i den och vilka metoder som kommer att användas samt att de har rätt att avbryta sin medverkan.⁷⁶

Det tredje kravet som är viktigt att tänka på är kravet på konfidentialitet – nämligen att de personuppgifter som förekommer i intervjun skall bevaras så att obehöriga inte kan få tag på dem. Alla detaljer som identifiera en person som är med i en undersökning ska avkodas så att man inte kan lista ut vem det är som är med i intervjun. Det är viktigt att de som intervjuas känner sig säkra med att deras personuppgifter inte kommer att komma ut och att forskaren ser

73 Dalen, 2015, sid 45

74 Dalen, 2015, sid 25

76 Dalen, 2015, sid 26

(30)

till att intervjupersonerna hålls anonyma i undersökningen – samtidigt som forskaren måste se till att resultatet blir trovärdigt.⁷⁷

6.1.4 Kritiska reflektioner

Ett av problemen med att göra en liten kvalitativ undersökning är risken för stigmatisering. Det innebär att den bild som framkommer under undersökningen enkelt kan fastna på de som ingår i undersökningen. Och eftersom det kommer vara en begränsad grupp som jag kommer att intervjua är det viktigt att vara medveten om risken för stigmatisering och verkligen se till att personerna inte är identifieringsbara.⁷⁸ Ett annat problem med den här typen av forskning är närhets och orosproblemet som kan te sig i att de som är tänkta att intervjuas ändrar sig eller att skolorna inte ens går med på att intervjuas – vilket också hänger ihop med de krav som ställs på forskaren och undersökningen. Forskaren måste skapa ett band till intervjupersonerna samtidigt som man håller sig objektiv. Den undersökning som jag ska göra handlar inte om intervjupersonernas privata liv, men man kan ändå möta motstånd när det handlar om hur skolorna ska arbeta och när man ifrågasätter varför de tänkt som man gjort, så att skapa ett band och säkerhet mellan mig som intervjuare och intervjupersonerna är fortfarande viktigt.⁷⁹ Där får man också vara uppmärksam så man inte får ett annat problem – nämligen ett solidaritetsproblem. Det kan uppstå när man väljer att studera ett tema som man själv är berörd av och kan få betydelse för tolkningen och resultatet.⁸⁰ Under intervjuerna måste jag dessutom vara medveten om intervjuareffekten.

Med det menas vilken effekt jag som intervjuare har på de som intervjuas och det handlar oftast om intervjuarens kön, ålder och etnicitet som kan påverka hur de som blir intervjuade svarar på frågor och ärligheten i svaren.⁸¹ Det

77 Dalen, 2015, sid 27

78 Dalen, 2015, sid 20

79 Dalen, 2015, sid 21

80 Dalen, 2015, sid 22

(31)

handlar inte om exempelvis åldern i sig, utan det handlar om vad det betyder för respondenten. I det här fallet kan exempelvis de som blir intervjuade försöka ge en förskönad bild av skolans hållbara arbete utifrån vad de tror att jag är ute efter för svar. Därför är det viktigt att inte lägga någon värdering i de svar som man får utan hålla sig så neutral som möjligt.

6.2 Material

Materialet som används i den här uppsatsen är insamlat genom intervjuer.

Personerna som varit med i undersökningen har olika typer av lärarroller men jobbar på ett eller annat sätt aktivt med Agenda 2030. Spridningen av lärarna är stor och olika typer av skolor och program förekommer i undersökningen.

Det förekommer två gymnasielärare på kommunala gymnasieskolor från två olika kommuner, en högstadielärare i SO, en lärare som inte undervisar ämnesspecificerat och en lärare i samhälls-kunskap på en friskola.

Lärare A: har inte arbetat på sin skola mer än några månader och undervisar främst i samhällskunskap 1a1 med elever på yrkesprogrammen.

Lärare B: undervisar inte ämnesspecificerat utan har elever som läser mot nians betyg fast på gymnasiet, men använder sig mycket av Agenda 2030 i sin undervisning med elever som läser mot 9:ans betyg.

Lärare C: samhällskunskapslärare i en annan kommun och undervisar främst i samhällskunskap, geografi och internationella relation och har klasser i skolans alla program.

Lärare D: utbildad i samhällskunskap för gymnasiet men arbetar som högstadielärare i SO, främst i samhällskunskap, historia och religion.

Lärare E: utbildad geografilärare, men undervisar i samhällskunskap på en friskola på samhällsprogrammet.

(32)

6.2.1 Urval och avgränsningar

Jag har valt att intervjua lärare från två olika kommuner eftersom kommunen har en del att säga till om hur de kommunala skolorna arbetar och det är kommunerna som har uppdraget att implementera Agenda 2030 på en lokal nivå blir det intressant att se om det finns skillnader mellan hur implementeringen har skett i olika kommuner, vilka hinder som funnits eller om ett sätt att närma sig Agenda 2030 varit mer fördelaktigt än det andra. Av samma sätt kan det vara intressant att se hur gymnasielärare respektive grundskolelärare arbetar med implementeringen av Agenda 2030, varav jag även har med lärare som arbetar i grundskolan.

Lärare B arbetar inte ämnesspecificerat och arbetar mest i ämnena svenska och engelska, men jag har ändå valt att ha med Lärare B i undersökningen då Lärare B arbetar mycket med Agenda 2030. Lärare B arbetar med elever som går på gymnasiet men läser mot betygen i årskurs 9 och representerar därmed en annan del av skolverksamheten vilket gör Lärare B intressant för undersökningen. Agenda 2030 är i sig inte ämnesspecificerat, även om ämnen som naturkunskap eller samhällskunskap har enklare för att finna arbetsområden, och Lärare B arbetar aktivt med Agenda 2030. Lärare E undervisar i samhällskunskap men är inte utbildad samhällskunskapslärare utan har sin utbildning i geografi, vilket gör att Lärare E får ett annat perspektiv på Agenda 2030 än de andra – vilket också får betydelse för undervisningen kring det.

Materialet som jag har samlat in är för litet för att ge en generell bild, men det visar tendenser på hur det ser ut i olika delar av skolans verksamhet då det är en stor spridning mellan lärarna. Det har också varit en hög samständighet mellan de lärarna som har intervjuats, vilket gör att man kan anta att det finns en låg risk för slumpfel. Reliabiliteten för undersökningen är god. Även validiteten var god då man genom intervjun fick reda på hur undervisningen ser ut och varför lärarna arbetar som de gör, samt att samstämmigheten mellan

(33)

lärarna visar tendenser på att det verkligen ser ut så som lärarna säger.⁸² För en tydligare bild behövs mer tid och att fler lärare från både samma och fler skolor ställer upp.

6.3 Textanalys

Intervjuerna kommer att transkriberas och kommenteras för att få fram detaljer och jämförelser mellan dem.⁸³ Innehållet i intervjun används för att informationen som framkommer, vilket för att transkriberingarna kan skrivas för att belysa små extrakt för att belysa särskilda poäng, men för att lättare kategorisera informationen har de transkriberats i sin helhet. Det är genom transkriberingarna som man som forskare kommer i närkontakt med materialet och vad som sägs som är väsentligt för undersökningen.⁸⁴ Flera av intervjupersonerna avbröt sig och började om sina meningar innan de hittade rätt formulering för vad de ville få sagt. Vissa ord som ’eh’ och ’mm’ uteslöts ur transkriberingen för att de inte skulle störa informationsflödet, annars är transkriberingarna så lika dess rådata som möjligt. I eventuella citat har språket tillrättats men innebörden är densamma. Även när intervjupersonerna lagt extra betoning på vissa ord har det markerats i transkriberingen. ⁸⁵

Textanalysen kommer ske utifrån grundad teori-perspektivet, som är en vanlig analysmetod för intervjuutskrifter och innehåller en detaljerad granskning och en kodning av materialet.⁸⁶ Jag kommer att analysera materialet utifrån olika koder som uttrycker antingen en typ av händelse, en typ av handling eller en åsiktsskildring och sedan gruppera koderna i olika teman som är det som kommer presenteras i resultatet.⁸⁷

82 Lantz, 2017, sid 40–44

(34)

6.4 Operationalisering av implementeringen

För att kunna avgöra om Agenda 2030 implementerats i undervisningen kommer undersökningen att centrera kring lärarnas kännedom om Agenda 2030 och agendans plats i deras undervisning. Undersökningen kommer också ta upp lärarnas uppfattning om eleverna har någon del av undervisningen om hållbar utveckling som de föredrar samt lärarnas ämnesövergripande arbete i ämnet. Implementering har skett om:

- Om Agenda 2030 förekommer som ett specifikt område

o Förekommer Agenda 2030 som ett specifikt område eller som en del av ett större område om internationella organ/

internationell politik så sker undervisning kring Agenda 2030 och agendan har då implementerats i undervisningen, men den genomsyrar inte undervisningen

- Målen kopplas till delarna i det centrala innehållet som lärarna redan undervisar om

o Om målen får en tydlig och uttalad koppling till undervisning om samhälls- och privatekonomi, demokrati, arbetsmarknad, jämlikhet och vidare

- Genom gemensamma temaveckor, temadagar eller ämnes- överskridande som sker på skolan.

De teman som jag analyserat materialet utifrån är:

Kännedom om Agenda 2030

Det här temat kommer att behandla hur det ligger till med kunskapen kring Agenda 2030 hos de intervjuade lärarna. Temat innehåller också hur lärarna har uppfattat elevernas kunskaper och intresse för området och hur lärarna tror att det ser ut med kunskaperna på andra lärare och personal samt om lärare har möjlighet till kompetensutveckling kring Agenda 2030.

(35)

Undervisningen kring Agenda 2030

Det här temat handlar om hur lärarnas faktiska undervisning ser ut. Temat kommer ta upp hur deras enskilda undervisning ser ut i dagsläget och vilken del Agenda 2030 får eller inte får, men temat tar också upp hur planerad undervisning som de ännu inte hunnit ha eller som de har lösa planer på till nästa läsår. Det kommer också upp vad lärarna önskar man hade i sin undervisning.

Lärarnas tankar kring riktlinjer

Här kommer jag att ta upp hur lärarna känner kring olika riktlinjer kring undervisning i Agenda 2030 och hållbar utveckling. Här kommer jag också redovisa hur lärarna känner kring riktlinjerna och hur de ställer sig till tydligare riktlinjer.

Ämnesöverskridande arbete och tematiskt arbete Agenda 2030

Det här temat handlar också om undervisningen kring Agenda 2030 och håll- bar utveckling men det blir ett eget tema eftersom det inte pågår speciellt mycket ämnesöverskridande arbete, trots att samtliga lärare var positivt inställda till det. Därför kommer det här temat också handla om varför man inte har ämnesöverskridande arbete.

(36)

7 Resultat

I den här delen av uppsatsen kommer det resultat som framkommit från intervjuerna att redovisas. Resultatet kommer att delas in i de olika teman – kännedom om Agenda 2030, Undervisningen kring Agenda 2030, Lärarnas tankar kring riktlinjer – och de kommer att redovisas var för sig.

7.1 Kännedom om Agenda 2030

Den första frågan som ställdes till lärarna, efter att de har konstaterat vilken årskurs och ämne som de undervisar i, handlar om vad de själva kan om Agenda 2030 genom att de fick förklara vad Agenda 2030 är för något och vad målen innebär i sig och för skolan. Hur insatta lärarna faktiskt var i Agenda 2030 skiljde sig åt.

Lärare A svarade att Agenda 2030 är en påbyggnad på de tidigare Millenniemålen, där man faktiskt lyckades med att nå målen. Men Lärare A avslutar också frågan med orden ”antar jag, jag är ju inte så inläst”⁸⁸. Lärare D svarade att det är en handlingsplan med specifika mål med fokus på hållbarhet och på mänskliga rättigheter, men att det inte uppmärksammas i skolan speciellt mycket. Och att då lärare i de samhällsvetenskapliga ämnena känner till och kan lite om Agenda 2030 och vad målen innebär, så tror hon inte att man lägger mycket fokus vid dem.⁸⁹ Hon svarar också att:

Men jag tror också att jag hela tiden har tänkt att Agenda 2030 är rimligt att ta upp i typ geografiundervisningen, men ju mer jag har tänkt på och liksom satt in mig in i de globala målen, så känner jag ju att det också tillhör samhällskunskapen väldigt mycket.⁹⁰

Och eftersom hon har varit inställd på att de globala målen haft mer med geografi än samhällskunskap att göra så har de inte haft en naturlig del i hennes samhällskunskapsundervisning, att Agenda 2030 mest har handlat om hållbar

88 Intervju Lärare A 2019-04-26

89 Intervju Lärare D 2019-05-06

(37)

utveckling i miljöaspekt. Men hon säger med att nu när hon satt in sig djupare och insett att det är mycket samhällskunskap i flera av målen så kommer målen ha mer tyngd och genomsyra undervisningen på ett annat sätt.⁹¹ Lärare E, som i grunden är geografilärare, fortsätter på samma spår om de globala målen generellt har en för liten plats i undervisningen och att det beror på att geografin har fått en mindre plats i skolan än tidigare och att mycket av det geografin tog upp har hamnat på samhällskunskapen, och han upplever att när man pratar med samhällslärare så har de generellt sett dålig koll på Agenda 2030. Och har man dålig koll på vad det handlar om så är det svårt att implementera det i undervisningen och det blir inte heller prioriterat. Att man prioriterar att prata om samhällsekonomi och världshandel, men att man missar att koppla det till en hållbar och ekologisk ekonomi. Han summerar det så här:

Så jag kan tänka mig att en samhällslärare som inte har så stor koll på de globala målen, tittar på de mänskliga rättigheterna för sig och liksom undervisar om de mänskliga rättigheterna utan att kanske belysa att detta [Agenda 2030] är de mänskliga rättigheterna. De globala målen är de mänskliga rättigheterna.⁹²

Flera av lärarna pratade också mycket om klimataspekten när de pratade om Agenda 2030. På frågan om det var några av målen som fick mer fokus i deras undervisning än de andra svarade Lärare A att klimatförändringarna fick mest fokus, men att de ingår i alla målen.⁹³ Lärare E svarade också att alla de 17 målen håller ihop, att de är sammanlänkade med varandra, och att det inte går att ta bort ett av målen utan att de andra skulle påverkas, men att samtidigt så är det viktigt att lägga tyngd på klimataspekten eftersom att når man inte det målet så riskerar de övriga målen – som går framåt – att stagnera.⁹⁴

Lärarna är väldigt samspelta gällande elevernas kunnande och intresse av de globala målen. Lärare A menar att det ofta blir upprepning för hand elever och

92 Intervju Lärare E 2019-05-09

(38)

att det är saker som de har hört många gånger, och att även om de tycker det är intressant så kan de också tycka att det blir tjatigt.⁹⁵ Lärare B märker också att hennes elever känner till Agenda 2030 från grundskolan, men att de också tycker att det är rätt så kul och upplever inte att eleverna tycker det blir tjatigt utan snarare att det enklare kan spinna vidare på ämnet då de kan lite sen tidigare.⁹⁶ Lärare C svarade att han inte kollat hur eleverna ställer sig till målen och hållbar utveckling, men har märkt av att generellt är miljöintresset högt bland eleverna. Men han har också, då Lärare C arbetar på en skola på landsbygden, upplevt en motsättning mellan storstad och landsbygd gällande klimatet.⁹⁷ Lärare E svarar att eleverna också har väldig dålig koll på vad hållbar utveckling ens innebär, än mindre att det finns globala mål som alla stater ska försöka följa och han tror att elevernas okunskap kring hållbarhet beror på en brist från högstadiet och att man inte tar tag i hållbar utveckling på riktigt.⁹⁸ Han upplever inte heller att intresset från elevernas sida är speciellt stort, om det inte är nära eleverna. Att deras egen miljöpåverkan och energianvändning är för de viktigare än konsekvenser av klimatförändringar på andra ställen.⁹⁹

För Lärare D:s elever så är informationen väldigt ny, eftersom de går på högstadiet. Men eleverna uttrycker också intresse för hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna, även om de har svårt att sätta sig in i andras perspektiv och att de är väldigt centrerade på sitt eget.¹⁰⁰ Något som även Lärare B uppmärksammat. På frågan om eleverna också tänker att globala mål och hållbarhet främst handlar om klimat svarar Lärare D:

Ja, men jag tror att de har ju väldigt lite kunskap, generellt sett om de globala målen, men skulle man liksom bara nämna att vi ska jobba med

96 Intervju Lärare B 2019-05-02

97 Intervju Lärare C 2019-05-03