1
Obligatorisk byrårotation EU:s nya revisionspaket
Master’s Thesis 15 credits
Department of Business Studies Uppsala University
Spring Semester of 2017
Date of Submission: 2017-01-20
Author: Gustaf Westerlund
Supervisor: Kjell Adolfsson
2
Sammanfattning
Den 18 maj 2016 röstade Sveriges riksdag igenom EU:s nya revisionspaket. Börsnoterade företag och de viktigaste finansiella företagen ska nu byta revisionsbyrå regelbundet och reglerna för deras revisorer skärps. EU har motiverat de nya reglerna med att de kommer att öka konkurrensen på revisionsmarknaden, stärka revisorers oberoende och höja
revisionskvaliteten. Samtidigt hävdar kritikerna att de nya reglerna kommer försvaga revisionskvaliteten och resultera i onödiga kostnader både för revisorer och deras klienter.
Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera de nya reglerna om obligatorisk byrårotation.
Studien visar att de nya reglerna om obligatorisk byrårotation främst kommer att drabba revisorer och revisionsbyråer som arbetar mot företag av allmänt intresse och de viktigaste finansiella företagen. Detta är en marknad som idag domineras av Big 4 företagen Deloitte, EY, KPMG och PWC.
Slutsatsen i uppsatsen är att oberoendet eventuellt kan komma att stärkas av de nya reglerna men detta kommer att ske på bekostnad av en lägre revisionskvalitet. Kostnaderna för de drabbade revisionsbyråerna och företagen kommer också att öka till följd av de nya reglerna.
Slutsatserna visar även att konkurrensen från nya aktörer på revisionsmarknaden inte kommer att öka då inträdesbarriärerna för nya företag är för höga. Däremot är det troligt att
konkurrensen mellan redan etablerade företag kommer att öka till följd av de nya reglerna, detta kan komma att minska riskerna på de finansiella marknaderna.
3
Förkortningar
ABL Aktiebolagslag (2005:551)
FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer FRL Försäkringsrörelselagen (2010:2043) ISA International Standards on Auditing
LBF Lag om bank och finansieringsrörelse (2004:297) RL Revisorslagen (2001:883)
RN Revisorsnämnden
4 Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Förkortningar ... 3
Innehållsförteckning ... 4
1 Inledning... 6
1.1 Inledning ... 6
1.2 Problemformulering ... 8
1.3 Syfte ... 8
1.4 Frågeställning ... 8
2. Utgångspunkter ... 9
2.1 Inträdesbarriärer ... 9
2.2 Stordriftsfördelar ... 9
2.3 Produktdifferentiering ... 9
2.4 Kundväxlingskostnader... 9
2.5 Regeringens politik ... 10
2.6 Investeringskostnader. ... 10
2.7 Distributionskanaler ... 10
2.8 Kostnadsfördelar ... 10
3. Materialinventering ... 11
3.1 Revisorers oberoende ... 11
3.2 Analys modellen ... 13
3.3 En bransch i förändring ... 14
3. 4 Obligatorisk byrårotation ... 15
3.5 Företag av allmänt intresse ... 16
3.6 Obligatorisk byrårotation ur ett historiskt perspektiv ... 16
3.7 Kritik mot byrårotation ... 17
3.7.1 FAR ... 17
3.7.2 Big4 ... 18
3.7.2.1 Kritik från Big4 ... 18
3.7.3 Svenskt näringsliv ... 19
4. Diskussion och Analys... 21
4.1 Hur kommer de nya reglerna om obligatorisk byrårotation påverka revisorers oberoende och revisionskvalitén? ... 21
4.2 Hur kommer de nya reglerna om obligatorisk byrårotation påverka konkurrensen på revisionsmarknaden? ... 23
5
5. Avslutande synpunkter ... 25
6. Referenser ... 26
6. 1 Offentligt tryck ... 26
6.2 Artiklar ... 26
6.3 Internet källor ... 27
6
1 Inledning
1.1 Inledning
I juli 2006 antog Europaparlamentet direktiv 2006/43/EG även kallat revisorsdirektivet. Syftet med direktivet var att försöka öka förtroendet från investerare på Europas finansmarknader.
Investerarnas förtroende för företags finansiella rapporter skulle ökas genom införandet av krav på revisors rotation samt krav på att börsnoterade företag måste ha ett revisionsutskott.1 Finanskrisen år 2008 väckte dock frågan om allvarliga brister inom EU:s finansiella och ekonomiska system. Revisorer spelar en viktig roll då de ger aktieägarna en rättvis bild över sanningshalten i företagens finansiella rapporter. Enligt Europeiska kommissionen visar inspektionsrapporter från medlemsländer att revisorer inför krisen hade brustit i sin professionella skepticism och i nytänkande kring revisioner av storföretag.
Inspektionsrapporterna vittnar även om väsentliga felaktigheter i revisorers granskningar av företags finansiella rapporter. Detta kan enligt kommissionen förklaras av att den genomsnittliga långvariga relationen mellan revisorn och deras kunder har haft en negativ inverkan på revisorernas oberoende.2
Som resultat av finanskriserna 2008 och 2011 tog EU fram sitt nya revisionspaket och den 18 maj 2016 röstade Sveriges riksdag igenom det nya revisionspaket. De nya reglerna trädde i kraft den 17 juni 2016 och kommer påverka svenska börsbolag, revisorer och revisionsbyråer. Detta genom implementerandet av nya regler kring revisorers rådgivning, revisionsberättelse, revisionsutskott samt införandet av obligatorisk byrårotation.3
Det nya revisionspaketet har i både svensk och utländsk media fått stor uppmärksamhet, då det nya paketet kommer att ha stor inverkan på revisorer och deras uppdrag. För revisionsbranschen innebär det en rad förändringar. De revisorer som påverkas mest är revisorer som arbetar mot företag av allmänt intresse d.v.s. företag som är börsnoterade och vissa finansiella företag. För dessa företag och deras revisorer kommer EU:s nya revisionspaket ha en stor inverkan.4 Före implementerandet av EU:s nya revisionspaket i Sverige fanns det redan regler kring revisors rotation. Enligt tidigare regler så måste revisorer av börsnoterade företag bytas ut efter en period på sju år. De kan senare återkomma och återigen ta över som huvudrevisor efter att tre år har passerat. I Sverige har det inte tidigare funnits regler kring obligatorisk byrårotation.
Genom införandet av EU:s revisionspaket begränsas nu även revisionsbyråers mandatperioder.5 Enligt Sveriges regering leder revisionspaketet till att förtroende för företagen kommer att öka och att deras konkurrenskraft kommer att stärkas. Den ökade konkurrenskraften ger enligt regeringen bättre förutsättningar för en ökad sysselsättning. Enligt regeringen kan resultatet av det nya paketet bli att konkurrensen mellan revisionsbyråers som arbetat mot företag av allmänt intresse ökar. Paketet kan dessutom resultera i högre administrativa kostnader för revisionsbolagen och en ökad kostnad för de företag som påverkas av de nya reglerna.
Regeringen tror vidare att de nya reglerna kommer öka allmänhetens förtroende för företag av allmänt intresse vilket kommer stärka deras konkurrenskraft.6
1 SOU 2015:49 s 29
2 Europeiska kommissionen 2014
3 FAR, 2016a
4 Tidningen balans 2016a
5 SOU 2015:49 s 519
6 Lagrådsremiss s 198
7
Revisorns rådgivningstjänster har i och med det nya revisionspaketet begränsats för revisorer av företag av allmänt intresse. Rådgivningstjänster kommer fortfarande att vara tillåtet för revisionsbyråerna att erbjuda sina klienter. Detta gäller även byråer som arbetar mot företag av allmänt intresse. De rådgivningstjänster som kan erbjudas begränsas dock av en så kallad svart lista. På EU:s svarta lista återfinns skatterådgivning, värderingsuppdrag, utformande och implementering av interna kontroller, rådgivning kring kapitalstruktur och rådgivning kring finansiering.7
De nya reglerna innehåller också bestämmelser som begränsar revisionsbyråernas inkomster från tjänster som inte räknas som revisionstjänster. Exempelvis så får nu ersättningen för tjänster som inte räknas som revisionstjänster uppgå till högst 70 procent av det sammanlagda arvodet.8
Revisionsberättelsen för företag av har också påverkats av det nya revisionspaketet. I och med de nya reglerna har revisorernas rapporteringsskyldighet ökat. I den nya revisionsberättelsen av företag ska en riskbedömning nu göras där riskerna för potentiella felaktigheter och bedrägeri bedöms. Revisorn ska även i revisionsberättelsen sammanfatta sin viktigaste iakttagelser av dessa risker samt eventuella åtgärder mot riskerna. Den nya revisionsberättelsen ska även innehålla utökade skrivningar om styrelsen respektive revisorns ansvar. Andra förändringar handlar främst om formalia exempelvis så ska nu slutsatsen placeras först i revisionsberättelsen.8
I och med EU:s nya revision paket införs nu sanktionsavgifter mot revisorer.
Sanktionsavgifterna kommer att drabba revisorers som har begått allvarliga överträdelser men hur de kommer att tillämpas i praktiken är fortfarande oklart. Revisorsnämnden får i samband med de nya paketet ytterligare arbetsuppgifter. RN:s kvalitetskontroller utvidgas och kommer i framtiden att innefatta revisioner av finansiella företag. RN ska även vart tredje år komma med en rapport gällande iakttagelser av utvecklingen på revisionsmarknaden och fokus ska främst läggas på marknadskoncentrationen.9
7 Dan Brännström 2013
8 FAR, 2016a
9 Tidningen balans, 2016b,
8
1.2 Problemformulering
Ifall byrårotation skall vara obligatorisk eller inte är ett ämne som har diskuterats under en längre tid. De nya reglerna förväntas få både positiva och negativa effekter för revisionsbranschen. De som förespråkar obligatorisk byrårotation hävdar att den ökar revisorers oberoende och således så ökar även den professionella skepticismen. Samtidigt hävdar skeptikerna att nya revisorer saknar expertis och detaljerade kunskaper över bolagets räkenskaper vilket resulterar i att kostnaderna i början av uppdragen ökar och så ökar sannolikheten att revisorn missar väsentliga felaktigheter i bolagens finansiella rapporter.10 Enligt Europakommissionen är de fyra största revisionsbyråerna Deloitte, EY, KPMG och PWC idag alldeles för stora. Som resultat av detta får små och medelstora revisionsbyråer svårt att konkurrera med Big4 byråerna som enligt kommissionen resulterar i att oberoendet drabbas negativt. Kommissionen ser även en systemrisk för finansmarknaden ifall ett av Big4 byråerna skulle komma att misslyckas, detta skedde under tidigt 2000-tal i och med Arthur Andersens konkurs. Som resultat av detta har kommissionen valt att införa obligatorisk byrårotation. Enligt Europakommissionen kommer de nya reglerna kring obligatorisk byrårotation att öka revisorers oberoende, öka konkurrensen samt minska riskerna på revisionsmarknaderna.11 Kritikerna hävdar samtidigt att de nya reglerna inte kommer att stärka revisorers oberoende utan kommer istället att försämra revisionskvaliteten och resultera i onödiga kostnader för både revisionsbyråerna och deras klienter.11
1.3 Syfte
Denna uppsats syftar till att utreda och analysera de nya reglerna om obligatorisk byrårotation, vilket utmynnar i följande frågeställning.
1.4 Frågeställning
Hur kommer de nya reglerna om obligatorisk byrårotation påverka revisorers oberoende och revisionskvalitén?
Hur kommer de nya reglerna om obligatorisk byrårotation påverka konkurrensen på revisionsmarknaden?
10 Kwon et al 2014 ss168-169
11 Europeiska kommissionen 2011 s174
9
2. Utgångspunkter
2.1 Inträdesbarriärer
Innan ett företag kan konkurrera på en marknad måste de först etablera sig på marknaden. De flesta marknader har inträdesbarriärer som gör det svårare för nya företag att etablera sig.
Inträdesbarriärer är avskräckande för nya företag. Inträdesbarriärer fungerar som en försvarsmekanism mot nya konkurrenter och innebär att nya konkurrenter måste bära kostnader som befintliga aktörer inte behöver bära. För nya företag på en marknad är det viktigt att förstå sig på inträdesbarriärer av två anledningar.12
1. Nya företag kan komma att försöka etablera sig på marknader med höga inträdesbarriärer. Om de försöker etablera sig på marknader med höga inträdesbarriärer kommer de ha en betydande nackdelar som blir svåra att övervinna.12
2. Nya företag som blir marknadsledande på en marknad måste förstå hur de ska skydda sig mot konkurrenter genom att bygga inträdesbarriärer.12
Det finns enligt Porter sju olika typer av inträdesbarriärer som påverkar företags möjligheter att penetrera och etablera sig på nya marknader. De sju inträdesbarriärerna är: Stordriftsfördelar, kostnadsfördelar, produktdifferentiering, investeringskostnader, kundväxlingskostnader, distributionskanaler samt lagar och regler.13
2.2 Stordriftsfördelar
Ett företag uppnår stordriftsfördelar då styckkostnaden per producerad enhet sjunker till följd av en storskalig produktion. Vanligast sker detta genom att de fasta kostnaderna sprids ut på ett stort utbud av varor och tjänster. De ekonomiska riskerna för nya aktörer ökar om det redan finns aktörer som har stordriftsfördelar. Detta eftersom de har möjlighet att press priserna ytterligare för att försvårar för nya aktörer som försöker etablera sig på marknaden.13
2.3 Produktdifferentiering
Produktdifferentiering innebär att etablerade företag redan har etablerade varumärken och kundlojalitet som uppnåtts genom tidigare reklamkampanjer, kundservice och investeringar i produkten. Nya företag måste genomföra stora investeringar för att själva etablera ett varumärke som kan konkurrera med redan etablerade företag. Investeringen i ett nytt varumärke är en riskabel investering då kapital som har investerats inte går att få tillbaka vid ett misslyckande. Produktdifferentiering är förmodligen den viktigaste inträdesbarriären när det kommer till investmentbanks, och revisionsbyråer.13
2.4 Kundväxlingskostnader
Etablerande på nya marknader kan även försvåras av hög kundväxlingskostnader.
Kundväxlingskostnader är engångskostnader som uppstår av att byta från ett varumärke till ett annat eller att byta leverantör. Kostanden kan exempelvis handla om utbildningen av anställda.
Om kundväxlingskostnaderna är höga måste nya företag erbjuda produkter till ett lägre pris eller produkter som är bättre än de etablerade företagens produkter.13
12 OECD, 2007
13 Porter 1980, ss 31-34
10
2.5 Regeringens politik
Regeringens politik kan också fungera som inträdesbarriärer inom vissa branscher. Regeringen kan medvetet eller omedvetet begränsa eller helt utestänga företag från vissa marknader. Detta kan göras genom krav på licenser eller att de stryper tillgången till vissa råvaror. Det kan även ske genom subventioneringar av statliga bolag vilket försvårar för privata aktörer att ta sig in på marknaden.13
2.6 Investeringskostnader.
Behovet av att genomföra större investeringar för att kunna konkurrera skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Dagens stor företag har resurserna som krävs för att etablera sig på nästan vilken marknaden som helst, detsamma gälld dock inte för mindre och medelstora företag. Är investeringskostnaderna höga minskar risken att nya företag försöker etablera sig på marknaden. Nya potentiella aktörer kommer att vara i underläge på kapitalmarknaderna vilket kommer speglas i deras riskpremie. Däremot om det är ett större företag som genom diversifiering försöker etablera sig på en nya marknad kommer de inte att vara i underläge på kapitalmarknaderna.13
2.7 Distributionskanaler
Behovet av att säkra distributionskanaler kan vara en inträdesbarriär på nya marknader.
Befintlig konkurrenter kan ha starka band med distributionskanaler som är baserat på långa relationer eller exklusiva avtal där distributionskanalen endast kan användas av en användare.
Då det redan finns etablerade relationer mellan företag och distributionskanaler kan innebörden bli att de inte är villiga att dela med sig av kanalen utan ekonomisk kompensation vilket försvagar nya företags konkurrenskraft då de måste acceptera en lägre vinst.13
2.8 Kostnadsfördelar
Etablerade företag på en marknad kan ha kostnadsfördelar genom att de har bättre till gång till råvaror, innehar produktteknologi, patent eller ett bättre geografiskt läge. Kostnadsfördelar är den största inträdesbarriärer för etablerade företag som försöker penetrera nya marknader genom att diversifiera sig.13
11
3. Materialinventering
3.1 Revisorers oberoende
Utförandet av en revision genomförs med ett oberoende där revisorn granskar ett företags finansiella ställning. Revisionens syfte är att ge företagets intressenter en rättvis bild av företaget.14 Enligt intressentmodellen kan intressenter bestå av, ägare, styrelse, VD, leverantörer, anställda, kunder och kreditgivare.15 Vad som speglar revisionen är att intressenterna skall kunna lita på den information som företaget ger ut och dess ekonomiska ställning. En revisor anlitas för att informationen skall kvalitetssäkras genom granskning och ge en ökad trovärdighet till intressenterna.
Under senare år har oro över oberoende och intressekonflikter genomsyrat revisionsbranschen.
Exempelvis så existerar i dag en utbredd misstänksamhet att skatterevisorer går utanför sin roll som revisorer och erbjuder lukrativa produkter som hjälper sina klienter att undvika skatter. Det finns även en misstänksamhet mot att revisionsbyråerna fokuserar allt för mycket på att generera intäkter från lukrativa konsultuppdrag och att revisorer fungerar och agerar som finansiella ingenjörer som strukturerar upp företags transaktioner så att de kringgår befintliga standarder.16
Revisionsbranschen uppfyller skyldighet mot allmänheten genom att bidra till att säkerhetsställa en välfungerande ekonomi inkluderat kapitalmarknader. Tillhandhållandet av granskningar som håller hög kvalitet är centralt i att uppfylla denna skyldighet. Definitioner av en hög revisionskvalitet betonar vikten av revisorers kompetens och oberoende. Revisorers oberoende är ett ämne som på senare år har varit föremål för en intensiv debatt sedan början av 2000-talet. Detta till följd av stora företags kollapser och misslyckanden från revisorer i granskningsarbetet. Till följd av detta har debatten till stor del handlat om revisorers oberoende och deras relationer till sina klienter.17
Revisorns oberoende har traditionell uppfattats som en moralisk fråga. Det upptar en framskjuten position i redovisningens samtida etiska diskurser, inkluderat formella etiska koder och berättelser om mycket ointresserade revisorer. Exempelvis så talar de senaste böckerna om hur revisionsbyrån Arthur Andersen grundare fick ett ryckte om pålitlighet genom att vägra godkänna vissa företags finansiella rapporter.18
Revisorers oberoende uppfattas idag som en produkt av regleringar. I USA definieras revisorers oberoende av reglerna från Security and Exchange Commission(SEC) och i Sverige definieras revisors ers oberoende av Revisorslagen. Uttalanden rörande oberoende samt utfärdandet av standarder av professionella redovisningsorganisationer utgör försök till att tillhandhålla vägledning för revisorer vid utvärderandet av sitt oberoende.18
För att skapa en efterfrågan på revisionstjänster måste revisorer övertyga marknaden om deras oberoende och kompetens. Det är allmänt känt att ett rykte om oberoende är en revisors största professionella tillgång och att allt vårdslöst beteende från revisorer kommer lämna revisorn öppen för straff och en förlust av anseende.19
14 Christensen et al 2012 s128
15 Donaldson & Preston, 1995 s68
16 Arya & Glover 2014 ss188-189
17 Graeme, W, 2011 s6
18 Gendron et al 2006 s171
19 Graeme ,W, 2011 s7
12
Under de senaste årtiondena har revisorers arbete förändrats. Dagens revisionsbyråer har idag fler inkomstkällor och således inte bara intäkter från revisioner. Tidigare var endast revisorer anställda på revisionsbyråer men numera arbetar även jurister, ingenjörer och management konsulter åt revisionsbyråer. En stor del av revisionsbyråernas intäkter kommer idag från icke- traditionellt redovisningsarbete. Detta innebär att det är mindre troligt att revisorer endast arbetar med redovisning och revision.20
Statistik visar att år 1990 i USA så utgjorde konsultarvoden som inte rörde revision 26 procent av de större revisionsbyråernas totala intäkter. Detta kan jämföras med år 1999 då 49 procent av de totala arvodet utgjordes av konsultarvoden som inte rörde redovisning och revision. Det skiljer sig dock enligt statistiken mellan större och mellanstora revisionsbyråer. År 1999 utgjorde konsultarvoden från tjänster som inte rör redovisning och revision 23 procent av de medelstora revisionsbyråernas intäkter. Detta kan jämföras med de fem största revisionsbyråerna vid samma tidpunkt som där konsultarvoden från tjänster som inte rör redovisning och revision uppgick till cirka 50 procent av de totala intäkterna.21
Införandet av icke revisionstjänster, främst management konsultarbeten, till stora revisionsbolag har skiftat belöningsstrukturen bort från belöningar för professionell normer och etik mot kommersiell vinning. Yrkesetik och värderingar är resultatet av en gyllene ålder av professionalism som inte längre existerar inom revisionsbranschen. Detta då denna professionalism inte har överförts på arbetsplatsen till den yngre generationen.22
En revisor som genomför en revision har som mål att uppnå en rimlig försäkran om att ett företags finansiella rapporter är fri från felaktigheter. För att uppnå detta måste revisorn ha ett skeptiskt synsätt genom hela granskningen. Felaktigheter i företags finansiella rapporter kan antingen uppstå genom misstag eller bedrägeri. Skillnaderna mellan ett misstag och bedrägeri är ifall de felaktigheterna som har identifierats är avsiktliga eller inte. I Sverige är det ISA 240 som behandlar väsentliga felaktigheter som är relaterade till bedrägerier.23
För revisorer har det på senare år blivit allt svårare att upptäcka eventuella fel efter att man har introducerat redovisning till verkligt värde. Tidigare kunde revisorer med hjälp av historisk data värdera ett objekt men i och med introducerandet av redovisning till verkligt värde har revisorns oberoende minskat. Detta för att revisorn nu i en allt högre grad måste förlita sig på experter för att fastställa ifall de värden som företaget uppgett i sina rapporter är korrekt. Revisorn måste nu även avsätta tid för att avgöra om den expert som han använder sig av är pålitlig.24
När man talar om risk utifrån en revisors perspektiv talar man om risken att revisorn inte upptäcker eventuella felaktigheter i det granskade företagets finansiella rapporter. Som nämnts ovan i texten så har risken ökat för att revisorn inte upptäcker eventuella felaktigheter då oberoendet har minskat till följd av introduktionen av redovisning till verkligt värde.
När de finansiella marknaderna är volatila skapar värderingen via redovisning till verkligt värde svårigheter för revisorer och effekterna kan bli att revisorn måste ändra i revisionsberättelsen.
Värdet på finansiella tillgångar kan skifta dramatiskt och oväntat inom loppet av några veckor.
Detta förklarar varför företag kan få en okvalificerad revisionsberättelse för att sedan kort därefter misslyckas.25
20 Gendron et al 2006 s 170
21 Gendron et al 2006 s 174
22 Gendron et al 2006 s170
23 Se ISA 240 s157
24 Christensen et al 2012 ss 127-128
25 Humphrey et al 2009 s819
13
Revisorn gör vid sin bedömning med en framåtblickande syn på 12 månader. Men om volatiliteten på världens finansmarknader är hög, kan 12 månader vara en lång tid. Lehman Brothers kraschen resulterade i kraftigt sänkta priser på vissa tillgångar efter tvångsförsäljningar. De fallande priserna ledde till ökande avskrivningar av andra banker framförallt HBOS som hade en hög exponering mot de relevanta marknaderna. Detta resulterade i att HBOS aktie föll kraftigt och HBOS blev kort därefter övertaget av Lloyds Bank.25
Riskerna har även ökat till följd av att de större revisionsbyråerna på senare år har ökat sitt erbjudande av tjänster som inte rör revision. Då antalet anställda som inte arbetar med traditionellt revisionsarbete på de större företagen har ökat finns det en risk att dessa experter som träffar revisorerna dagligen har en negativ inverkan på revisorernas oberoende.26
Många kritiker har pekat på det ökande inflytandet från kommersiell girighet över professionell objektivitet som en viktig orsak till de etiska bristerna i revisionen. Forskare hävdar exempelvis att den interna bolagsstyrningsstrukturen hos de större revisionsbyråerna gjort den moderna redovisningsbranschen mer som ett företag än som ett yrke. 27
3.2 Analys modellen
Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet är en modell framtagen av kommissionen för att säkerhetsställa revisorers oberoende inom Europeiska Unionen. Inför varje nytt uppdrag har revisorn en skyldighet att testa sitt oberoende mot analysmodellen samt dokumentera detta. Revisorn har även en skyldighet att när anledning därtill uppkommer under pågående uppdrag undersöka om det finns omständigheter som kan ha rubbat revisorns oberoende.28
Analysmodellen består av tre olik steg. I det första steget ska revisorn identifiera potentiella omständigheter som kan utgöra ett hot mot revisorns oberoende. I steg nummer två ska revisorn bedöma om det med hänsyn till det enskilda fallets omständigheter finns skäl att ifrågasätt revisorns vilja eller förmåga att genomföra revisionsuppdraget med oberoende. Det tredje och sista steget är dokumenterandet av själva prövningen.28
Vid tillämpandet av analysmodellen ska vid prövning all omständigheter kända och okända för tredje man vägas in, exempelvis ekonomiska och personliga mellanhavanden mellan den som ska granskas och revisorn. Vidare ska revisorn beakta förtroende stärkande åtgärder som exempelvis externa kontrollåtgärder och interna kvalitetssäkringar. Omständigheterna måste sedan även prövas hypotetiskt mot hur en person med gott omdöme, goda kunskaper och som har insikt om alla relevanta omständigheter skulle bedöma revisorns vilja och förmåga att utföra revisionen på ett sätt med högt oberoende.28
I analysmodellens första steg som nämns ovan ska revisorn identifiera situationer som kan utgör ett hot mot revisorns oberoende. Dessa situationer är:
Egenintressehot
Självgranskningshot
Partställningshot
Vänskapshot
Skrämselhot
26 Gendron et al 2006 s 170
27 Macey & Sale 2003 s 1170
28 Far 2016c
14
Egenintressehot förekommer då revisorn har direkta eller indirekta ekonomiska intressen i huvudmannens verksamhet. Självgranskningshot förekommer då revisorn i något annat sammanhang redan har tagit ställning till det som ska granskas. Partställningshot förekommer då revisorn vid tidigare tillfälle tagit ställning vid någon ekonomisk angelägenhet för eller mot kunden. Detta kan exempelvis var en rättstvist där både kunden och revisorn är inblandade.28 Vänskapshot förekommer vid nära personliga relationer mellan kunden och revisorn.
Skrämselhot förekommer då kunden via hot och utpressning försöker påverka revisorns uttalande om företagets finansiella rapporter.28
Steg numer två i analysmodellen går ut på att revisorn ska eliminera de hot som har upptäckts.
Elimineringen sker genom olika motåtgärder från revisorn. Om revisorn via motåtgärder inte kan eliminera hotet ska han avsäga sig uppdraget. Men om revisorn via motåtgärder kan eliminera potentiella hot mot revisorns oberoende kan revisorn fullfölja sitt granskningsuppdrag.28
Om revisorn bryter mot oberoendet kan revisorn drabbas av olika påföljder som exempelvis en varning, erinran, varning med straffavgift eller skadeståndsansvar mot den som lidit skada. Den som lidit skada skulle exempelvis kunna vara en aktieägare eller uppdragsgivare. Revisorn kan även att straffas vid bokföringsbrott om revisorn vid sin granskning agerat oaktsamt eller uppsåtligen inte skött sitt arbete. Har revisorn gjort grova felaktigheter kan resultat komma att bli att revisorsnämnden drar in revisorns auktorisation eller väljer att inte låta revisorn förnya sin auktorisation när det är dags.28
Den tredje och sista delen i analysmodellen går ut på att revisorn ska dokumentera de olika bedömningar som revisorn gjort i samband med att eventuella hot har identifierats. Revisorn måste också dokumentera de eventuella motåtgärder som har tagits om hot har identifierats.
Inför varje nytt uppdrag ska dokumentering ske. Överväganden om eventuella tillägg i dokumentation ska ske under hel revisionsprocessen.28
3.3 En bransch i förändring
År 2001 uppmärksammades Enronskandalen efter att det hade avslöjats att Enron begått brott genom olaglig insiderhandel, bokföringsbrott och korruption. Före avslöjandet om Enrons olagligheter var Enrons aktie en av investerarnas favorit aktie på de amerikanska börserna.
Enron hade i sin koncernredovisning exkluderat vissa av sina enheter. Detta genom att Enron i sin redovisning hade bokfört vissa av sina lån och derivat i bolag som formellt sett inte ägdes av Enron samtidigt som tillgångar och intäkter tillföll enheter ägda av Enron. Detta skapade en mera positiv bild av Enrons finansiella ställning. Enron rapporterade under perioden stora vinster fast egentligen så gick koncernen med förlust.29
För revisionsbranschen resulterade Enronskandalen i katastrofala konsekvenser. Arthur Andersen som var den revisionsbyrå som godkänt Enrons redovisning tvingades i konkurs och över 100 000 anställda på revisionsbyrån världen över fick söka sig till nya arbetsgivare. Enron och även senare Worldcom skandalen bidrog till införandet av nya regler för att skydda investerare. Införandet av hårdare regelverk blev en direkt konsekvens utav dessa skandaler.
SOX(Sarbanes-Oxley Act) var en påföljd som bidrog till ökade krav på revisorns oberoende och företagets interna kontroll av de finansiella rapporterna.29
Den senaste globala finanskrisen började i slutet av 2007 och har av många ansetts vara den värsta finansiella krisen sedan 1930-talet då den amerikanska aktiebubblan sprack och startade den stora depressionen. Under 2007-2008 startade finanskrisen med en likviditetskris i
29 Li 2010 ss37-38
15
banksystemet och kollapsen av den amerikanska bostadsbubblan. Flera ekonomer har efter krisen diskuterat revisorernas roll i krisen i synnerhet deras roll som granskande revisorer.
Enligt ett flertal ekonomer så orsakades krisen av bristande insyn i företagens finansiella rapporter. Under finanskrisen så gick flera banker i konkurs och flera av bankerna var nära konkurs men räddades av olika räddningspaket från bland annat federal reserv. I efterdyningen av den senaste finansiella krisen så har frågan rest om var befann sig revisorerna.30
Flera rapporter från lagstiftande organisationer och statliga organisationer som har publicerats efter krisen kommer fram till att den finansiella krisen orsakades av en samverkan av en rad olika omvärldsfaktorer. Skulden och kritiken har främst riktat sig mot banker, kreditvärderingsinstitut och finansiella tillsynsmyndigheter.30
Även om revisorer inte tillhör de grupper som har fått utstå den hårdaste kritiken har de fått ta emot kritik då de lämnade positiv feedback på de banker som kort därefter var i ekonomiska svårigheter efter att deras årsredovisningar från 2007 publicerats.30
Efter finanskrisen 2007-2008 började under 2009 världens aktiemarknader och många banker att återhämta sig efter finanskrisen. Samtidigt så spred sig krisen till framförallt tillverkningsindustrin men även andra delar ekonomin vilket resulterade i en ökad arbetslöshet inom EU. De började även de senare också att återhämta sig men återhämtningen bröts under sommaren 2011 och den finansiella krisen gick nu in i en nya fas.31
Under 2011 visade det sig att Cypern, Grekland, Irland, Island och Spanien finanspolitik och banksektorer var svaga och illa skötta. Detta resulterade i att dessa länder fick ta emot olika typer av internationella kris-lån för att inte gå i konkurs. Som konsekvens av den nya krisen valde EU att skärpa olika ekonomiska regelverk.31
2012 bildade EU en bankunion med bland annat en bankinspektion, Sverige valde dock att ställa sig utanför den nya bankunionen. År 2013 infördes även skärpta kapitaltäckningskrav och ett tak för bankanställdas bonusar.31 Det senaste revisionspaketet togs också fram och röstades igenom i Sveriges riksdag år 2016. 32
3. 4 Obligatorisk byrårotation
EU:s revisionspaket har kommit att påverka tidigare lagar rörande byrårotation. I och med implementerandet av revisionspaketet har förändringar skett. Nu måste de viktigaste finansiella företagen samt de företag som är börsnoterade praktisera byrårotation. Det finns dock skillnader mellan de finansiella och börsnoterade företagen när det kommer till reglerna kring rotation.33 Enligt 9 kap. 21 1st § ABL "Uppdraget som revisor gäller till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då revisorn utsågs”. Enligt 9 kap 21 2st § ABL kan man dock uppge i bolagsordningen att uppdraget ska vara under en längre period. Hur lång period som en revisor kan ha uppdrag som revisor åt ett företag bestäms av vilken typ av företag det handlar om.
Revisorer som arbetar mot börsnoterade företag har sedan 2006 sitt revisorsuppdrag begränsat till en period på max 7 år.34
Det gäller dock inte för revisionsbolaget utan för revisorn. För ett revisionsbolag får revisorsuppdraget pågå under en period på 10 år. Tidigare regler begränsade endast revisorns
30 Humphrey et al 2009 ss 810-811
31 Europaportalen 2016
32 Tidningen Balans 2016a
33 FAR 2016a
34 SOU 2015:49 s517- 518
16
mandatperiod och inte revisionsbyråers mandatperiod. De har då också möjlighet att förlänga revisionsuppdraget med ytterligare 10 år. Om dock det granskade företaget efter 10 år anlitar ytterligare en revisionsbyrå kan de förlänga den första revisionsbyråns uppdrag med 4 år till 14 år istället för 10 år.35
För revisionsbyråer av de viktigaste finansiella företagen(banker & försäkringsbolag) är den maximala mandatperioden för ett uppdrag 10 år. Dessa regler gäller för samtliga revisorer och revisionsbyråer oavsett om företaget är börsnoterat eller inte. Om det granskade företaget är ett företag av allmänt intresse med en revisor så begränsas revisorns mandatperiod till sju år.36 För att ett revisorsuppdrag skall upphöra i förtid krävs det att antingen revisorn anmäler till styrelsen att uppdraget skall slutföras eller att den som utsett revisorn säger upp revisorn från sitt uppdrag. Om revisorn inte är utsedd av bolagsstämman ska revisorn anmäla sin uppsägning till personen som utsåg honom. För att företaget skall kunna säga upp en revisor från sin tjänst krävs det att de har goda skäl.37
3.5 Företag av allmänt intresse
I 9 § 1st – 5st § Revisorslagen definieras de företag som räknas som företag av allmänt intresse.
Enligt 9 a § RL är ett företag av allmänt intresse ett företag vars överlåtbara ”värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad”. Detta innebär att om det aktuella företaget är börsnoterat och företagets aktie är tillgänglig för köp och sälj på en börs är företag enligt 9a § RL ett företag av allmänt intresse.
Enligt 9 b § RL är ett företag av allmänt intresse ett ”företag som har tillstånd att driva rörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse”. I Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 1 kap 3 – 6§ definieras dessa företag. De definitioner som redovisas är definitioner av bankrörelse, finansiell rörelse samt övriga definitioner. Om det aktuella företaget passar in på någon av dessa definitioner räknas det som företag av allmänt intresse och ska således anpassa sig efter de lagar och regler som är riktade mot företag av allmänt intresse.
Enligt 9 c § RL räknas också värdepappersbolag som företag av allmänt intresse. De företag som räknas som värdepappersbolag definieras i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Även försäkringsbolag räknas som företag av allmänt intresse. Försäkringsbolag är enligt 9 d § RL de ”företag som har tillstånd att driva rörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043), utom sådana företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § i den lagen”.
3.6 Obligatorisk byrårotation ur ett historiskt perspektiv
Det finns sedan tidigare länder som infört obligatorisk byrårotation och dessa är Brasilien, Italien och Singapore. I Italien måste alla börsnoterade företag byta revisionsbyrå efter att en period på nio år har passerat. I Brasilien så måste företag byta revisionsbyrå vart tredje år och i Singapore så måste banker byta revisionsbyrå efter att fem år har passerat. Spanien införde år 1988 obligatorisk byrårotation men de valda att år 1995 ta bort kraven på obligatoriskbyrårotation.38
35 SOU 2015:49 ss 521-522
36 SOU 2015:49 ss 529-532
37Prop. 2015/16:162 s174
38 Kwon et al 2014 s 170
17
Italien är det enda landet inom EU som före implementeringen av det nya revisionspaketet praktiserar byrårotation. För revisionsbyråer i Italien är den maximala uppdragstiden nio år, efter nio år måste revisionsbyrån vänta tre år innan de kan komma tillbaka och granska företaget.39
Byrårotationen har varit obligatoriskt för börsnoterade företag i Italien sedan 1975 och studier kring effekterna har genomförts. Enligt en av dessa studier så lägger revisionsbyråer ner mer tid i början av ett revisionsuppdrag. Enligt studien lägger en större revisionsbyrå ner 40 procent mer tid under de tre första åren av ett uppdrag.39
Att kostnaderna är hög i början av ett revisionsuppdrag stöds även av en annan studie, detta då revisionsbyrån måste avsätta mer tid för att lära känna företaget som de ska granska. Studien pekar även på att kostnaderna för det företag som blir granskat ökar. Detta då det granskade företaget måste avsätta tid för att utbilda de nya revisorerna kring hur företaget fungerar. 40 Samma studie pekar också på att obligatoriska byrårotationen resulterar i att revisionsbyråerna nästan alltid är garanterade att vara kvar på företaget i nio år. Enligt studien leder den obligatoriska byrårotationen till en försämrad revisionskvalitet de första tre åren och en ökad kostnad för företagen. Detta då en nya revisionsbyrå ofta inte har lika goda kund och branschspecifika kunskaper.40 En annan studie beträffande obligatorisk byrårotation visar även på att då krav på byrårotation implementeras minskar rörligheten på revisionsmarknaden. Detta är för att företagen väljer revisionsbyråer från samma grupp.39
En studie över marknadskoncentrationen genomförd i Italien pekar på att BIG 4:s marknadsandelar av revisionsmarknaden i Italien är minst lika stor eller större jämfört med andra EU länder där den obligatoriska byrårotationen ännu inte börjat gälla.41
En studie som har granskat forskning om obligatorisk byrårotation drar slutsatsen att implementerande av obligatorisk byrårotation har en negativ effekt på revisionskvaliteten.
Detta stöds även av en annan studie där 24 akademiska studier över obligatorisk byrårotation granskades. Resultatet från studien visar att införandet av obligatorisk byrårotation har en negativ effekt på revisionskvaliteten.42
En studie genomförd i Kanada som undersökt medlemmar av olika revisionskommittéers syn på obligatorisk byrårotation. Enligt studien indikerar medlemmarna att de mest betydande kostnaderna med en ny revisor är den tid och ansträngning som anbudsförfarandet tar och tiden det tar att lära upp den nya revisorn kring kund- och branschspecifika kunskaper. En majoritet av deltagarna i studien ställer sig positiva till partner rotation men nästan samtliga av deltagarna har en negativ syn på obligatorisk byrårotation.43
3.7 Kritik mot byrårotation 3.7.1 FAR
Föreningen auktoriserade revisorer(FAR) är en branschorganisation för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare och lönekonsulter. FAR har idag cirka 6000 medlemmar som utgörs av auktoriserade och godkända revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter,
39 Vourc’h & Morand, 2011 ss 210-217
40 Cameran et al., 2015 s21
41 Cameran et al., 2015 s5
42 Casterella & Johnston 2013 s110
43 Fontaine et al ., 2015 s497
18
lönekonsulter samt skatterådgivare. FAR arbetar både nationellt och internationell genom att de utvecklar revisionsbranschen. Detta görs bland annat genom utfärdandet av rekommendationer samt arrangerandet av utbildningar. Far ger även ut tidningar, böcker och digitala produkter.44
FAR har i ett uttalande påpekat att de nya reglerna kommer att resultera i en dyrare revision.
De framför att det är därför viktigt att de nya reglerna uppnår önskad effekt på revisionskvaliteten och revisorers oberoende.44 Dan Brännström generalsekreterare i FAR är hoppfull kring de nya reglerna och uttalar sig ”Låt oss hoppas att paketet får önskad effekt på kvalitet och oberoende, eftersom det är ett högt pris som revisorerna och deras kunder kommer att betala för den omfattande regleringen”. FAR har i ett uttalande uttryckt att de är positiva till att regeringen valt att införa Kommissionens revisionspaket utan att själva göra ytterligare tillägg som ökar näringslivets kostnader. Helene Agélii som är chefs jurist på FAR är positiv till de nya reglerna om byrårotation och tror att de nya reglerna kommer att minska ifrågasättandet av revisorernas synbara oberoende.45
I ett uttalande från FAR ställer de sig kritiska till särbehandlingen av finansiella företag i de nya reglerna. De är även kritiska till de höga sanktionsavgifterna på upp till 1 miljon som nu har införts för enskilda revisorer. De är dock positiva till den nya revisionsberättelsen och skriver i ett uttalande att revisionen nu blir mer relevant då revisorn nu tillåts berätta mer.44
3.7.2 Big4
De flesta av världens största företag granskas idag av Big 4 byråerna. Under 2008 så hade samtliga Big 4 nätverk över 7200 partners världen över. Varje företag har kontor i de flesta länder i världen, exempelvis så har Price Waterhouse Coopers kontor i 150 länder. De två näst största företagen utanför Big4, Grant Thornton och BDO är betydligt mindre.46 Inom EU är Big 4:s marknadsandelar måttliga. I 19 EU länder är Big 4:s marknadsandelar lägre än 26 procent och i fem länder(Tjeckien, Estland, Ungern, Polen och Slovenien) är Big 4:s marknadsandelar lägre än tio procent. De länder inom EU där Big 4 är starkast är Danmark, Luxemburg, Storbritannien och Sverige. I dessa länder har Big 4 mellan 35-44 procent av den totala revisionsmarknaden. Däremot om hänsyn endast tas till börsnoterade företag inom EU har Big4 i snitt över 90 procent av revisionsmarknaden. Inom vissa marknader kan till och med Big 4 ha nästa 100 procent av marknaden. I Sverige har exempelvis PWC 97 procent av marknaden för revision av börsnoterade IT företag.
3.7.2.1 Kritik från Big4
Dessa fyra stora revisionsnätverk konkurrerar tillsammans om att erbjuda revisionstjänster till de största och mest komplexa organisationerna i världen. Större multinationella företag har specifika och ständigt förändrade behov som reflekterar deras komplexitet, geografiska räckvidd, bransch och tillväxtstrategi. Dessa företag och deras ägare ställer höga krav på kvalitet och värdeskapande från deras revisorer. Som i alla konkurrensutsatta marknader väljer företag att anlita det företag som bäst kan tillfredsställa företaget och dess ägares behov. Det finns dock ett par faktorer som skiljer revisionsmarknaden från övriga marknader och dessa är att.47
- De som köper revisionstjänster är några av de största och mest sofistikerade köparna av tjänster i hela världen.47
44 Far 2016d
45 Far 201b
46 Humphrey et al 2009 s 813
47 PWC 2012
19
- Den interna processen som större företag väljer och återinsätter revisorer kräver mer kontroll och en högre nivå av bolagsstyrning än några andra företagstjänster.47
- Revisionsbolagens tjänster, värdeskapande och kvalitet är ständigt föremål för regelbunden översyn av företaget de säljer tjänsten till, deras revisonskommitté och de som stiftar lagarna.47
- Det finns ett ständigt hot om nya anbud vilket stärker företagets förhandlingskraft.47 Under många års tid har de största revisionsbyråerna svarat på dessa krav från marknaden genom att utveckla deras globala nätverk och investera i nya och befintliga marknader, verktyg, metoder, industri experter och kompetent personal för att möta de höga kraven. De höga investeringarna som i dag krävs samt den storleks och de sofistikerade krav som ställs på revisionsbyrån efterfrågas har utan tvekan försvårat för nya aktörer att ta sig in på marknaden.
Men det finns i dag redan en hög konkurrens mellan de större globala revisionsnätverken när det kommer till kvalitet, innovation, teknisk och industriell expertis, geografisk räckvidd och pris. De försöker ständigt förbättra sina tjänster samt attrahera konkurrenters kunder.47 Det finns idag inga regler som hinder företag att försöka anlita mindre revisionsbyråer. Och marknaden idag visar egenskaper och resultat av det som återspeglar en hårt konkurrensutsatt marknad som exempelvis prispress samt kraven på att ständigt leverera en högkvalitativ revision.47
I ett gemensamt uttalande från Big4 till EU kommissionen ställer sig samtliga fyra revisionsbyråer negativa till de nya reglerna om byrårotation. I ett gemensamt uttalande hävdar Big4 att studier kring obligatorisk byrårotation visar att obligatorisk byrårotation försämra revisionskvalitén. De framhäver också att det idag redan finns regler angående rotation av revisorer samt att de nya reglerna som nu också kommer att gälla revisionsbyråer bara kommer att ha negativa effekter på revision kvalitéten samt ha en negativ ekonomisk påverkan på revisionsbyråerna samt företagen.48
3.7.3 Svenskt näringsliv
Svensk näringsliv som representerar 60 000 medlemsföretag har ställt sig kritiska till EU:s nya regler om byrårotation. Enligt svenskt näringsliv saknas en diskussion om kvaliteten i revisionen i EU:s förslag. Detta kan bero på att EU inte kunna bevisa några kvalitetsbrister och man måste därför ställa sig frågande på vilka grunder förslaget har lagts fram. Svenskt näringsliv hävdar vidare att det saknas en ordentlig analys av hur förslaget kommer att påverka revisionskvaliteten. Kommissionen gör vissa uttalande som att obligatorisk byrårotation kan komma att bidra till en högre revisionskvalitet men dessa påståenden är enligt svenskt näringsliv inte underbyggda och måste därför ifrågasättas.49
Enligt Svenskt näringsliv har många de stora noterade svenska företagen globala verksamheter med verksamhet i fler länder. De största är verksamma i över hundra länder med över hundra olika rapporterande enheter. Vid den finansiella rapporteringen står således koncernredovisningen i fokus och revisionen av koncernredovisningen blir därför central. Vid revisionen av en koncern med aktivitet i över hundra länder kan över hundra personer vara involverade i revisionen. Därför är det vanligt att större företag väljer att anlita samma revisionsbyrå för revisionen av hela koncernen. Detta görs bland annat på grund av effektivitets och kunskapsskäl då revisionen av större koncerner är komplexa.49
48 Tidningen Balans 2014
49 Svenskt Näringsliv 2012
20
Svenskt näringsliv har även uttryckt sig positiva till att det finns flera kvalificerade leverantörer av revisionstjänster. Då revisionen av större listade företag med verksamhet i flertalet länder ska göras av en globalt verksam koncern ställer sig svenskt näringsliv tvivelaktiga till att särskilt många revisionsbyråer skulle kunna bygga upp den kompetens och den organisationen som krävs för att genomför en global revision av hög kvalitet. Komplexa revisioner kräver breda och djupa kunskaper om verksamheten. Är det ett globalt företag ökar kraven. EU berör inte denna problematik utan har valt att fokusera på ett regionalt perspektiv i diskussionen.49 Enligt svenskt näringsliv är det ända som man kan vara säker på med det nya revisionspaketet är att de nya reglerna kommer att resultera i väsentliga kostnadsökningar för företagen. De tror även att de nya reglerna kan leda till en högre koncentration på revisionsmarknaden. Detta skulle inte vara fördelaktigt för företagen. De ser även en risk med att de nya reglerna kan komma att försämra kvalitén på revisionen inom EU.49
Enligt svenskt näringsliv uppgår kostnaden för revisorsbyte i ett stort börsnoterat företag till mellan fem -7 miljoner kronor. Kostnaden varier beroende på antalet bolag som ingår i koncernen och hur komplex verksamheten är. För företag av allmänt intresse är kostnaden lägre.
Exklusive revisorsarvode uppskattas kostnaden till cirka tre miljoner kronor för företag av allmänt intresse.50
50 Lagrådsremiss s202
21
4. Diskussion och Analys
4.1 Hur kommer de nya reglerna om obligatorisk byrårotation påverka revisorers oberoende och revisionskvalitén?
Före implementerandet av EU:s nya revisionspaket i Sverige fanns det redan regler om revisors rotation. Enligt tidigare regler så måste revisorer av börsnoterade företag bytas ut efter sju år och de kan först återkomma och återigen ta över som huvudrevisor efter en period på tre år har passerat. Tidigare fanns det inte några regler kring rotation av revisionsbyrå. Men i och med EU:s nya regler begränsas nu även revisionsbyråers mandatperioder. Börsnoterade företag måste i och med de nya reglerna byta revisionsbyrå efter 20 år förutsatt att de efter tio år genomfört en upphandling av revisionen. Den totala mandat perioden kan dock förlängas till 24 år om det granskade företaget anlitar ytterligare en revisionsbyrå efter 10 år. De som drabbas hårdast av de nya reglerna är de viktigaste finansiella företagen d.v.s. banker och försäkringsbolag som nu måste byta revisionsbyrå efter 10 år. Att de viktigaste finansiella företagen särbehandlas är något som FAR har kritiserat. Särbehandling kan troligtvis förklaras av att det var Lehman Brothers som triggade finanskrisen 2008 genom att de hade en för hög exponering mot den amerikanska bostadsmarknaden och tvingades lämna in konkursansökan när bostadspriserna började sjunka.
Då revisorn uppgift är att kvalitetssäkra och skapa förtroende från intressenter är det viktigt att revisorer följer de lagar och regler som gäller revision. Desto större klient desto komplexare blir revisorns arbete. Revisorer av de större företagen genomförs i dag främst av någon av de fyra stora revisionsbyråerna Deloitte, EY, KPMG och PWC. Revisionen genomförs då av team bestående av flera personer med en huvudansvarig revisor.
Genom att bara byta revisor och inte revisionsbyrå skulle företag och revisionsbyråer minska sina kostnader och öka sin lönsamhet. Om företaget byter revisor efter sju år till en ny revisor från samma revisionsbyrå kommer inlärningsperioder bli kortare då den tidigare revisorn kan utbilda den nya revisorn. Om däremot företaget tvingas byta ut sin tidigare revisor mot en revisor från en annan revisionsbyrå kommer inlärningsperioden att bli längre. Då en revisor från en konkurrerande firma knappast kommer att utbilda en konkurrent, kommer företaget som granskas tvingas avsätta mer tid för att utbilda den nya revisorn.
Detta är kritik som även har framförts av svenskt näringsliv. De är noggranna med att påpeka hur komplext revisorns arbete kan vara, speciellt då flera större svenskaföretag har verksamheter i över 100 länder. De ser det även inte som särskilt troligt att andra revisionsbyråer har den vilja och de resurser som krävs för att genomföra globala revisioner med hög kvalitet. Detta är något som också stöds av den forskning som har presenteras i materialinventeringen. Enligt forskningen ökar både kostnaderna för revisionsbyrån samt för företaget då obligatorisk byrårotation tillämpas. Enligt forskningen beror detta på att företaget måste utbilda de nya revisorerna, detta är tidskrävande och därför kostsamt för det granskade företaget.
Enrons skandalen som skedde i början av 2000-talet kan tveklöst kopplas till revisorers oberoende. Enron hade begått olaglig insiderhandel, bokföringsbrott och korruption. Deras revisorer från Arthur Andersson hade en stor del i detta då de godkände deras finansiella rapporter. Enron skandalen kan förmodligen förklaras av de stora förändringarna som skedde i revisionsbranschen under 90-talet. År 1990 utgjorde konsultarvoden som inte rörde revision 26 procent av de större revisionsbyråernas totala intäkter. Detta kan jämföras med år 1999 då konsultarvoden från tjänster som inte rörde revision uppgick till 49 procent av de totala
22
intäkterna. Då Sarbanes Oxley Act(SOX), analys modellen och revisorsdirektivet kom efter Enron skandalen tyder detta på att olika myndigheter inte var beredda på den snabba utvecklingen i revisionsbranschen och dess konsekvenser.
Efter skandalerna i början av 2000-talet som bland annat resulterade i Arthur Andersons konkurs har EU genomfört åtgärder för att öka revisorernas oberoende. Nya regler har implementerats och de har infört analysmodellen som är en modell för att säkra revisorers oberoende inom EU. En revisor är numera tvungen att testa sitt oberoende mot analysmodellen samt dokumentera detta. Då det sedan införande av analysmodellen inte har skett några skandaler av samma storlek där revisorerna har agerat lika oansvarslöst som Enron skandalen kan man argumentera för att analysmodellen har haft en positiv inverkan på revisorers oberoende. Efter den senaste stora finansiella krisen 2007-2008 har skulden och kritiken främst riktats mot banker, kreditvärderingsinstitut och finansiella tillsynsmyndigheter. Detta stödjer påståendet om att analysmodellen har haft en positiv inverkan då inga större finansiella skandaler som kan kopplas till revisorers oberoende har skett efter införandet av analysmodellen. Med anledning av detta går det att argumentera för att EU:s nya regler om obligatorisk byrårotation inte kommer att få några större påverkan på revisorers oberoende då lagstiftningen som infördes efter Enronskandalen har haft önskad effekt. Däremot kan eventuellt det synlig oberoende komma att öka till följd av de nya reglerna. Detta kan eventuellt komma öka förtroendet från investerare och allmänheten. Om förtroende från allmänheten och investerarna ökar kommer detta att stärka företagens konkurrenskraft.
Genom införandet av obligatorisk byrårotationen är det troligt att vid rotation av revisionsbyrå så tvingas den nya revisionsbyrån anlita externa konsulter. Detta för att bättre förstå sig på och sätta sig in i det nya företaget. Även om Big4 byråerna idag är duktig med kompetent personal är det troligt att även de kommer tvingas anlita externa konsulter i början av sina uppdrag. Om revisorer nu tvingas anlita externa konsulter blir resultat av detta att deras oberoende minskar.
Det är mycket troligt att den nya revisionsbyrån anlitar den gamla revisionsbyrån för att bättre sätta sig in i företaget. Den gamla revisionsbyrån har ju sedan lång tid tillbaka en etablerad relation med det granskade företaget vilket bör resultera i att oberoendet för den nya revisionsbyrån minskar.
Efter introduktion av redovisning till verkligt värde har revisorernas arbete försvårats. Då revisorn tidigare kunde värdera objekt utifrån historisk data behövde revisorn inte förlita sig på andra experter i samma skala som efter introduktionen av redovisning till verkligt värde.
Värdering till verkligt värde är mer komplicerat än tidigare metoder speciellt värderingen av olika större finansiella företags tillgångar. Större finansiella företag sitter ofta på finansiella tillgångar som är känsliga för en ökad volatilitet i finansmarknaderna. De nya reglerna om obligatorisk byrårotation drabbar också de revisionsbyråer som arbetar mot finansiella företag hårdast.
Enligt de nya reglerna så begränsas revisionsbyråers mandatperiod för de som arbetar mot de viktigaste finansiella företagen till 10 år. Att samhällsviktiga företag som större banker ska tvingas byta revisionsbyrå vart tionde år låter inte så farligt för en icke insatt person. Men då större finansiella företag är komplexa, tar det även en erfaren revisor lång tid att sätta sig in och förstå sig på företaget. För revisorer är det viktigt att förstå verksamheten på djupet, detta för att kunna identifiera de risker som är av betydelse. Vid revisionen av större finansiella företag är det dessutom inte bara en revisor som genomför revisionen. Revisionen genomförs vanligen av ett team där partnern d.v.s. den huvudansvarige revisorn skriver under revisionsberättelsen.
23
Det bör därför finnas en stor risk att kvalitén på revisionerna av större finansiella företag kommer att sjunka till följd av de nya reglerna om obligatorisk byrårotation.
EU motiverar införandet av obligatorisk byrårotation med att det kommer stärka revisorns oberoende. Att obligatorisk byrårotation stärker revisorns oberoende är något som låter logiskt och något som förmodligen stämmer. Att tvingas till att byta revisionsbyrå gör ju att företaget tvingas anlita en helt ny revisionsbyrå efter ett antal år. Detta bör rimligtvis stärka oberoendet då det blir ett helt nytt revisionsteam som inte arbetat med företaget tidigare som utför granskningen. Men även om oberoendet ökar så tyder studier på att kvaliteten kommer att sjunka.
Genom att stärka oberoendet tror EU att skandaler som exempelvis Worldcom och Enron kan undvikas. Detta är fullt möjligt men då revisionskvaliteten nu kommer att minska framförallt de första åren av nya uppdrag bör finnas risker att nya typer av skandaler uppstår, nämligen skandaler som är orsakade av slarv eller stress. Big4 är företag som alla andra och ska därför sträva efter att maximera delägarnas avkastning. De nya reglerna om byrårotation kommer att öka kostnaderna för revisorerna och deras kunder. Detta är kostnader som både revisionsföretagen och deras klienter kommer sträva efter att hålla så låga som möjligt. Detta bör resultera i en lägra kvalitet på revisionerna.
Även om kostnaderna för både företag och revisionsbyråer förväntas öka till följd av de nya reglerna så bör de nya reglerna minska sannolikheten för nya större finansiella skandaler kopplat till revisorer. Tidigare fanns det inga regler som begränsade revisionsbyråns mandatperiod. Då nu de viktigaste finansiella företagen måste byta revisionsbyrå vart 10 år bör deras revisorers incitament till att godkänna mer tveksamma värderingar minska. Då kostnaden för att byta revisionsbyrå för ett företag av allmänt intresse i snitt uppgår till 3-4 miljoner enligt svenskt näringsliv, är detta en liten kostnad om man jämför med kostnaden för Enron skandalen.
4.2 Hur kommer de nya reglerna om obligatorisk byrårotation påverka konkurrensen på revisionsmarknaden?
Ett av målen men införandet av obligatorisk byrårotation var att öka konkurrensen på revisionsmarknaden. EU och Sveriges regering vill få in fler revisionsbyråer som kan komma in och konkurrera med Big 4. För att nya revisionsbyråer ska komma in och kunna konkurrera måste de ta sig förbi de inträdesbarriärer som finns på revisionsmarknaden.
Enligt Porter (1980) finns det sju olika inträdesbarriärer. Stordriftsfördelar, kostnadsfördelar, produktdifferentiering, investeringskostnader, kundväxlingskostnader, distributionskanaler samt lagar och regler.
Big4 byråerna har idag stordriftsfördelar. Big 4 byråerna erbjuder idag inte bara revision utan erbjuder även flera andra konsulttjänster. Detta leder till att de fasta kostnaderna kan fördelas på flera olika tjänster vilket ger dem en fördel mot nya mindre aktörer som försöker etablera sig och erbjuda revisionstjänster till börsnoterade företag och företag av allmänt intresse. Big 4 byråerna har även kostnadsfördelar då de sedan tidigare bland annat har investerat i kompetent personal, verktyg och industri experter.
Big4 byråerna har också produktdifferentieringsfördelar mot nya aktörer. Big4 byråerna har funnits under en längre tid och redan etablerat sina varumärken på revisionsmarknaden.
