Energiberäkningar, energiuppföljningar och systemlösningar: Skanskas flerbostadshus i Stockholmsområdet

(1)

Energiberäkningar, energiuppföljningar och systemlösningar

Skanskas flerbostadshus i Stockholmsområdet

Anthony Haddad

Examensarbete

Huvudområde: Energiteknik Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT 20

Handledare: Ulf Söderlind Examinator: Olof Björkqvist

Kurskod/registreringsnummer: ER015G

Utbildningsprogram: Energiingenjörsprogrammet, 180 hp

(2)

MITTUNIVERSITETET

Avdelningen för kemiteknik (CHE)

Examinator: Olof Björkqvist, olof.bjorkqvist@miun.se Utbildningsprogram: Energiingenjör, 180hp

Omfattning: 8545 ord inklusive bilagor Datum: 2020-06-16

Foto: Anthony Haddad.

Projektrapport inom energiteknik C, ER015G Examensarbete, 15 hp

Energiberäkningar, energiuppföljningar och systemlösningar –

Skanskas flerbostadshus i Stockholmsområdet

Anthony Haddad

(3)

Sammanfattning

Syftet med projektet är att analysera avvikelser mellan beräknad och uppmätt energianvändning för ett antal flerbostadshus i Stockholm.

Detta är ett ämne som har uppmärksammats av myndigheter och företag, samtidigt som att energikraven blir ständigt tuffare. Av Sveriges totala energitillförsel används cirka 40 procent för drift och uppvärmning av byggnader, vilket innebär att byggsektorn bör arbeta aktivt med att minska energianvändningen och spela en stor roll i omställningen mot klimatneutralitet år 2045 för Sverige. Målet med projektet är att identifiera bidragande faktorer till avvikelser mellan energiberäkning och energianvändning för utvalda projekt, samt att ta fram förslag på förbättringsåtgärder som bidrar till förbättrade energiberäkningar och minskad energibehov. Metoden som används är att först analysera storlek på objekten för att sedan analysera den totala avvikelsen för dessa objekt på årsbasis och månadsbasis. Den totala avvikelsen analyseras på årsbasis, sedan kartläggs den månatliga förbrukningen i fyra poster:

fastighetsel, värme, tappvarmvatten och hushållsel. En ny simulering och energiberäkning utförs på ett utvalt projekt med fokus riktad på orsaker till avvikelser. Resultatet visar att den mest bidragande faktorn till avvikelser är högre VVC-förluster, högre inomhustemperatur under uppvärmningssäsongen, lägre internvärme och högre ventilationsflöde.

Vidare visar studien att det är möjligt att hitta orsakerna till avvikelse genom att enbart undersöka mätdata, om det är bra mätningsunderlag.

Nyckelord: Energiberäkning, Energianvändning, Avvikelse.

(4)

Energiberäkningar, energiuppföljningar och systemlösningar

Anthony Haddad

Abstract 2020-06-16

Abstract

The purpose of the project is to analyze deviations between calculated and measured energy consumption for several apartment buildings in Stockholm. This is a topic that has been brought to the attention of au- thorities and companies, while at the same time the energy requirements are becoming increasingly tough. About 40 percent of Sweden's total energy supply is used for operation and heating of buildings, which means that the construction sector needs to work actively to reduce energy consumption and play a major role in the change towards climate neutrality in 2045 for Sweden. The aim of the project is to identify contributing fac- tors to deviations between energy calculation and energy consumption for selected projects, and to develop proposals for improvement measures that contribute to improved energy calculations and reduced energy consumption. The method used is to first analyze the size of the objects and then to analyze the total deviation of these objects on a yearly and monthly basis. The total deviation is analyzed on an annual basis, then the monthly consumption is mapped into four items: real estate electricity, heating, domestic hot water and household electricity. A new sim- ulation and energy calculation are performed on a selected project with a focus on causes of deviations. The result shows that the most contributing factor to deviations is higher VVC losses, higher indoor temperature dur- ing the heating season, lower internal heat and higher ventilation flow.

Furthermore, the study shows that it is possible to find the causes of deviation by examining measurement data only if there is good measurement basis.

Keywords: Energy calculation, Energy use, Deviation.

(5)

Förord

Det har varit ett nöje att arbeta med ett projekt som denna. Ett krävande arbete med mycket data att bearbeta och en otrolig bra applicering av ut- bildningen.

Ett stort tack till all personal i energigruppen som har gett mig förtroen- det och som har stöttat mig och hjälpt mig för att projektet ska lyckas. Ett stort tack till installationsledaren på Nya Hem som hjälpte till med mät- data och en snabb tillgång till information. Sist men inte minst ett stort tack till universitetets handledare som har varit ett otrolig bra bollplank.

(6)

Anthony Haddad

Innehållsförteckning 2020-06-16

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... ii

Abstract ... iii

Förord ... iv

Terminologi ... vi

1 Inledning... 1

Vilka är Skanska idag? ... 1

Energigruppen ... 1

Bakgrund och problemmotivering ... 2

Syfte och mål ... 2

Avgränsningar ... 3

2 Teori ... 4

Energiberäkningar ... 4

Energiuppföljning ... 7

Olika energisystem i en byggnad ... 7

Matematiska formler ... 8

3 Metod ... 10

Normalisering ... 10

Normalårskorrigering ... 12

Kartläggning ... 12

Utvärdering av avvikelse med hjälp av IDA beräkning ... 13

Känslighetsanalys av primärenergifaktorer ... 14

Litteraturstudie ... 15

Källkritik... 15

4 Resultat ... 16

Analys av Flerbostadshusen ... 16

Normalisering och normalårskorrigering ... 18

Total avvikelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning för studerade objekt ... 18

Djupare analys och kartläggning av avvikelser för SK1-SK9 ... 20

Sammanställning av analys och kartläggning av avvikelser. ... 29

Utvärdering av avvikelse med hjälp av IDA beräkning ... 31

Känslighetsanalys av primärenergifaktorer ... 33

5 Diskussion ... 35

6 Slutsats ... 38

Källförteckning ... 39

Bilaga A: Exempel på beräknad energianvändning. ... 41

Bilaga B: Exempel på mätare i en fastighet. ... 42

Bilaga C: Tankebana för analys av avvikelser ... 43

Bilaga D: Start och slut planering. ... 44

(7)

Terminologi

Förkortningar och akronymer

CAV – Constant Air Volume VAV – Variable Air Volume

FTX – Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning FX –Frånluftsventilation med värmeåtervinning

FVP – Frånluftsventilation med frånluftvärmepump BBR – Boverkets byggregler

SFP – Specifik fläkteleffekt VVC – Varmvattencirkulation

VA – Vattenförsörjning av dricksvatten och hanteringen av avloppsvat- ten

BEN – Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår

Matematisk notation

Symbol Beskrivning

A^temp Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrym- men, avsedd att värmas till mer än 10 grader Celsius begränsade av klimatskärmens insida (m2).

Eel Hushållelanvändning.

E^tvv Varmvattenbehov.

Ef Fastighetsel.

ηtvv Årsverkningsgraden hos värmekällan för produktion av tapp- varmvatten.

(8)

Anthony Haddad

Terminologi 2020-06-16

U-värde Mängden värme som passerar genom en kvadratmeter av materi- alet vid en viss temperatur.

E^korr Korrigering av energi till uppvärmning (kWh/år).

E^h,avv Positiv eller negativ skillnad mellan uppmätt värde och normal an vändning av hushållsenergi (kWh/m²,år).

Ih Andel av hushållsenergin som kommer byggnaden tillgodo som värme.

t^uppv Uppvärmningssäsongens längd (h).

ηuppv Årsverkningsgrad hos värmekällan för uppvärmning.

PE_pet Byggnadens primärenergital (kWh/m²,år).

PE_i Primärenergifaktorer energibärare.

Fgeo Geografisk Justeringsfaktor som fastställs för varje kommun och som justerar byggnaders energianvändning utifrån de fastställda klimatmässiga förutsättningarna. Därmed kan byggnaderna jämfö- ras med en och samma kravnivå som gäller för hela landet för en viss byggnadskategori. En geografisk justeringsfaktor större än 1,0 innebär att byggnadens energianvändning för uppvärmning juste- ras ner på grund av det kallare klimatet. En faktor mindre än 1,0 innebär att energianvändningen justeras upp motsvarande det var- mare klimatet.

SFP Specifik fläkt eleffekt.

(9)

1 Inledning

Det beräknade energibehovet för ett flerbostadshus visar ofta ett lägre energibehov än den verkliga energianvändningen. Även om dessa beräkningar har en säkerhetsmarginal, som i Skanskas fall är på 10 procent, blir dessa säkerhetsmarginaler mindre då energikraven blir lägre. Här följer ett exempel för att förtydliga; 10 procent på 100 kWh motsvarar 10 kWh, medan säkerhetsmarginalen för ett hus med en förbrukning på 55 kWh motsvarar 5,5 kWh. Vidare får små avvikelser och mindre fel betydligt större utslag på resultatet.

Energiberäkningar är viktiga för att på förhand ha kunskap om byggnadens energibehov. Detta hjälper till att bygga energieffektivt, att dimensionera byggnadens system optimalt och att klara energikraven.

Därför är det nödvändigt att minska skiljaktigheter mellan beräknad och verklig energibehov.

Vilka är Skanska idag?

Skanskas historia började i Malmö år 1887, aktiebolaget hette då Skånska Cementgjuteriet. Företaget startade verksamheten med tillverkning av betongprodukter för att senare etablera ett byggbolag som slutligen blev en internationell verksamhet. Skånska Cementgjuteriet har haft en central roll inom byggandet av miljonprogrammen och producerade mellan 1965 till 1974 ungefär 10 000 hem per år. I mitten av 1950-talet tog Skånska Ce- mentgjuteriet ett ordentligt kliv in i den internationella marknaden. År 1984 blev Skanska koncernens officiella namn (Skanska, 2017).

Idag är Skanska ett av världens ledande bygg- och projektutvecklingsfö- retag i Norden, Europa och USA med 9300 anställda i Sverige och 38 000 anställda i koncernen. Skanska arbetar dagligen för en hållbar framtid och har sitt fokus riktat mot grönt byggande. I ett företag som är klimatmed- vetet blir det uppenbart att det finns gott om arbete inom energi. På energigruppen besitter det kompetenser som aktivt arbetar med energifrågor och examensarbetet fullföljs tillsammans med energigruppen.

Energigruppen

Energigruppen är en del av teknikavdelningen som kvalitetssäkrar projekt runt om i landet. Energiingenjörerna som arbetar på husavdelningen, där examensarbetet genomförs, finns utspridda i Göteborg, Malmö, Växjö och Stockholm. Deras dagliga uppgifter är att energisamordna,

(10)

Anthony Haddad

Inledning 2020-06-16

energisimulera och säkra att kraven för inneklimat, effekter samt energi- användning utförs genom hela byggprojektet.

Figur 1: Skanska Teknik, avdelning Hus, tillstånd av avdelningschef Hanna Åkerlund.

Bakgrund och problemmotivering

Skanska arbetar aktivt med att följa upp energianvändningen i deras flerbostadshus och detta görs genom att samla in mätdata. Den samlade mätdata från ett flertal olika projekt som har byggts under de senaste åren i Stockholmsområdet, används i denna studie för att jämföra beräknad mot uppmätt energiåtgång. För att kunna jämföra byggnaderna är det av stor vikt att ha kunskap om vilken systemlösning som har installerats, andel lokaler, storlek på garage, Atemp, Umedel och medeltemperatur under uppvärmningssäsongen.

Myndigheter och företag har uppmärksammat avvikelser mellan beräknad och uppmätt energianvändning. Denna studie undersöker dessa avvikelser för att reda ut vilka faktorer som bidrar till ökad energianvändning. Studien kan användas som ett hjälpmedel för att förstå hur dessa avvikelser uppstår, vilket kan leda till att byggprojekt lättare kan uppfylla energikraven vilket i sin tur leder till att företag undviker eventuella konflikter och problem efter byggnation.

Syfte och mål

Syftet med projektet är att analysera avvikelser mellan beräknad och uppmätt energianvändning för ett antal flerbostadshus i Stockholm.

(11)

Målet med projektet är att identifiera bidragande faktorer till avvikelser mellan energiberäkning och energianvändning för utvalda projekt, samt att ta fram förslag på förbättringsåtgärder som bidrar till förbättrade energiberäkningar och minskad energibehov.

Avgränsningar

Projektet avgränsas till 9 objekt som är byggda efter år 2013 och fram till år 2017. Objekten är Nya Hem byggnader och är enbart flerbostadshus och begränsas geografiskt till Stockholm. Orsakerna till avvikande ener- gianvändning undersöks utan att gå in djupt i detaljer för varje enskilt projekt, vilket innebär att driften, konstruktionen och tekniska detaljer inte kontrolleras. Undersökta objekt har inte följts från start och studieti- den ger inte möjlighet till nya mätningar, därav hämtas all mätdata från ansvarig installationsledare. Med hänsyn till integritet används inte de riktiga namnen på projekten, utan de döps till SK tillsammans med en siffra.

(12)

Anthony Haddad

Teori 2020-06-16

2 Teori

Av Sveriges totala energitillförsel används cirka 40 procent för drift och uppvärmning av byggnader (Forslund, 2016). Målen 20/20/20 har satts av EU för att hejda klimatförändringarna, vilket består av tre energi- och klimatmål till 2020. Målen innebär 20 procent effektivare energianvändning, 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med referensår 1990 och 20 procent förnybar energi. Byggsektorn har spelat och fortsätter spela en viktig roll för att uppnå målen genom de skärpta energikraven, vilket uttrycks i två direktiv. Första direktivet är byggnaders energiprestanda (2010) och det andra direktivet är om energieffektivitet (2012) (Energimyndigheten, 2019). För att klara EU- målen, minska klimatpåverkan och få till ett bra inomhusklimat är det av stor vikt att återkoppla och följa upp byggnaden. I många fall avviker det beräknade energibehovet från verkliga utfallet, vilket i sin tur leder till högre energianvändning. Byggnaden måste klara BBR-kraven och i många fall har projekten dessutom högre ambition för att påvisa ett grönt arbete.

Ett flerbostadshus kan delas upp i 5 delar; kunden, byggnaden, ventilation, värme och VA (Forslund, 2016). En byggnad tillförs energi i form av el och värme, samtidigt som kunden påverkar förbrukningen genom beteenden. Behovet av energi ändras beroende på uteklimatet, byggnadens egenskaper och tekniska installationer, samtidigt som sol och internvärme bidrar till minskat behov för uppvärmning.

Belok, som är energimyndighetens beställargrupp för lokaler, har genomfört en förstudie om avvikelser mellan projekterat och uppmätt energibehov som visar hur orsakerna till dessa avvikelser analyseras.

VVC-förluster, vädring och tappvarmvatten är ett par parametrar som nämns i studien. (Filipsson & Dalenbäck, 2014)

Energiberäkningar

För att kunna utföra en energiberäkning är det nödvändigt att ha ett beräk- ningsunderlag. Underlaget representerar den aktuella byggnaden och därför är det av stor vikt att den överensstämmer med byggnaden så mycket som möjligt. Det är fördelaktigt om underlaget kommer från ett senare skede i byggprocessen, synnerligen om det är flera aktörer som är inblandade.

Beräkningarna måste vara så noggranna att de överensstämmer med den verkliga energianvändningen som mäts när byggnaden är i drift.

(13)

Energibehovet varierar beroende på var huset byggs, därför är det viktigt med kunskap om ortens klimat. I energiberäkningen ska det tas hänsyn till alla egenskaper som påverkar energianvändningen, till exempel vär- metröghet, intern värmealstring, solinstrålning, skuggor etcetera. Beräk- ningarna ska utföras på ett specifikt sätt, därför finns det regler för hur det ska beräknas, dessutom finns det en del indata representerat i BEN för normalbrukande. Figur 2 visar alla delar som påverkar byggnaden och är en summering av delarna som tas upp i teori.

Figur 2: Systemgräns för byggnadens energianvändning, egen ritning. (Boverket, 2010)

Det finns olika sätt för att beräkna det totala energibehovet för en bostad.

Boken projektering av VVS-installationer (Warfvinge, 2010) förklarar hur en sådan beräkning kan se ut. Först beräknas hushållens elanvändning som ett schablonvärde 𝐸𝑒𝑙 = 4,5 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙ä𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡𝑒𝑟 + 0,045 ∗ 𝐴_{𝑡𝑒𝑚𝑝}

därefter beräknas varmvattenbehovet

𝐸_𝑡𝑣𝑣 = 5,0 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙ä𝑔𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡𝑒𝑟 + 0,015 ∗ 𝐴_{𝑡𝑒𝑚𝑝} slutligen beräknas fastighetselen 𝐸_𝑓 där effekten för fläktar, cirkulationspumpar och så vidare multipliceras med drifttimmar som för bostäder ligger på 8760 timmar per år. Energibehovet för uppvärmning 𝐸_{𝑢𝑝𝑝𝑣} beräknas antingen för hand med gradtimmar eller med avancerade beräkningsprogram för kompli- cerade byggnader. Byggnadens totala energibehovet beräknas med föl- jande formel 𝐸_{𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙} = ^𝐸^{𝑢𝑝𝑝𝑣}

1000 + 365 ∗ (𝐸_𝑒𝑙+ 𝐸_𝑡𝑣𝑣) + 𝐸_𝑓. (Warfvinge, 2010)

(14)

Anthony Haddad

Teori 2020-06-16

Skanska använder sig nästan uteslutet av IDA ICE, vilket är en program- vara för beräkning av energibehovet som bygger på samma princip som förklarades tidigare. För att utföra beräkningen behövs en del indata som vanligtvis fås från konstruktörerna, projektledning och arkitekterna. In- data som behövs är U-värden på väggar, U-värden på fönster och dörrar, solskydd, köldbryggor, infiltration, interna laster, schablonpåslag och luftbehandling med ventilationssystem, SFP, verkningsgrad värmeåter- vinning med mera. Brukarindata utgår från Svebys brukarindata för bo- städer och BEN 2. Brukarindatan redovisas i Tabell 1 och schablonpåsla- gen redovisas i Tabell 2.

Tabell 1: Brukarindata för flerbostadshus. (Svensson, 2017)

Innetemperatur 21 grader Celsius under uppvärmningssäsong Tappvarmvatten 25

𝜂tvv kWh/m2 𝐴temp år

Solavskärmning Beteendestyrd avskärmning med avskärmnings- faktor på 0,7

Hushållsenergi (internvärme)

30 kWh/m2 𝐴temp år med möjlighet att tillgodo- göra 70% av internlast under uppvärmningssä- songen

Personvärme 14 h/dygn med 80 W/person

Tabell 2: Schablonpåslag i flerbostadshus. (Sveby, 2012)

Vädring 4 kWh/m2 𝐴temp år

VVC förluster 5 kWh/m2 𝐴temp år och 20% byggnaden tillgodo Tappvarmvatten

25 kWh/m2 𝐴temp år och 20% byggnaden tillgodo Hiss 50 kWh/lägenhet år + 60 kWh/hiss år

Pumpar

1 kWh/m2 𝐴temp år

Byggnaden simuleras i programvaran IDA ICE och energianvändningen presenteras för ett år. Efter simulering presenteras energianvändningen i fyra poster: Fastighetsel, uppvärmning, tappvarmvatten och hyresgästel.

(15)

Bilaga A visar ett exempel på hur den beräknade energianvändningen kan se ut.

Energiuppföljning

Det är fundamentalt att utföra en noggrann energiuppföljning för att kontrollera en byggnads energiprestanda och kontrollera att denna klarar lagkrav tillsammans med projektspecifika mål. Ett antal mätare med rätt placering behövs för att uppföljningen ska göras på rätt sätt. Se Bilaga B för ett exempel på mätare i en fastighet. Sveby har utvecklat dokumenten energiverifikat och mätföreskrifter som styr i rätt riktning för att uppfölj- ningen ska göras på rätt sätt. Sveby står för ”Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader” och är ett branschöverskridande program som tar fram hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning (Sveby, 2012a) (Sveby, 2012b). Mätning av byggnadens energianvänd- ning görs under en tolvmånadersperiod och det ska vara färdigt senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Det ska vara möjligt att kontinuerligt kunna följa upp byggnadens energianvändning. Likt ener- giberäkningen delas energiuppföljning upp i fyra delar: uppvärmning, tappvarmvatten, byggnadens fastighetsel och hushållsel. Uppvärmning, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel utgör byggnadens specifika energianvändning vilket är den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad. När all data är samlad återstår korrigeringar. Dessa korrigeringar finns för att kunna jämföra olika byggnader med mätdata från olika år. Ena korrigeringen är för avvikelser i normalt brukande och den andra är korrigering för avvikelser från normalt klimat, alltså normalårskorrigering. Dessa korrigeringar är gjorda enligt BEN och förklaras i detalj under metod delen.

Olika energisystem i en byggnad

Nedan följer en beskrivning och genomgång av systemen som studien behandlar. Dessa system finns installerade i de olika projekten och delas upp i ventilationssystem och uppvärmningssystem.

Ventilationssystem:

FX/FVP är en frånluftsventilation med återvinning. Detta fungerar som ett vanligt F-system samtidigt som värmen i frånluften återvinns. Luften tas in via uteluftsventiler i sovrum och vardagsrum, vanligtvis är det spaltventiler som sitter monterade i fönsterkarmen eller väggventiler som kräver håltagning i fasaden. Luften förs senare ut genom frånluftsdon i

(16)

Anthony Haddad

Teori 2020-06-16

badrum och andra våtutrymmen monterade i tak eller vägg. I köket sugs luften genom spiskåpan. (Warfvinge, 2010)

FTX innebär att det är samma system som FX när det gäller frånluften, dock skiljer det på sättet som luften tas in i lägenheten. Uteluften tas in genom ett kanalsystem vilket gör detta system till ett två kanalsystem.

Generellt sätt har systemet en värmeåtervinning på upp till 80 procent.

Fördelarna är att tilluften filtreras, till- och frånluftsflöden kan säkerstäl- las och styras, samt att det ger en effektiv värmeåtervinning. Nackdelarna är att det är en dyrare investering jämfört med FX då det behövs större utrymme för systemet med mer schakt, dessutom kräver systemet en högre elanvändning med fler fläktar och pumpar än FX. (Forslund, 2016) Uppvärmningssystem:

Fjärrvärme delas upp i 3 huvuddelar: ett centralt värmeverk, ett fjärrvär- menät och en fjärrvärmecentral i varje byggnad. Det är inte lönsamt att köra fjärrvärme i glesbebyggda områden eftersom värmetätheten är låg, vilket gör dessa system till ett utmärkt alternativ i Stockholm. Fjärrvärme försörjer hela eller delar av en tätort med värme, med hjälp av vatten som håller mellan 70 och 120 grader Celsius under högt tryck för att undvika kokning. Vattnet distribueras i välisolerade rör från ett gemensamt vär- meverk och skickas till byggnadernas fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning. (Warfvinge, 2010)

Ett bergvärmepumpsystem består av en kollektor som innehåller köldbä- rarvätska nedsänkt i berggrunden. Vätskan går i sin tur in i värmepum- pen som försörjer värmesystemet och/eller varmvattensystemet. Frånluft- värmepumpen bygger på samma princip som bergvärme men istället för att använda berget som värmekälla används frånluften från bostaden.

Temperaturen på frånluften ligger på cirka 22 grader Celsius och sänks till cirka -5 grader Celsius. (Sandström & Högström, 2020)

I vissa fall används direkt el för uppvärmning av bostäderna. Det kan vara till exempel komfortvärme genom elslingor i badrum. I vissa fall an- vänds direkt el som spets för att täcka värmebehovet vid extremt kalla dagar eller i vissa fall för att värma tappvarmvattnet.

Matematiska formler

1) 𝐸_𝑡𝑣𝑣(𝑘𝑊ℎ) =^25∗𝐴^{𝑡𝑒𝑚𝑝}

η_tvv för bostäder 2) 𝐸𝑡𝑣𝑣(𝑘𝑊ℎ) =^2∗𝐴^{𝑡𝑒𝑚𝑝}

ηtvv för lokaler

(17)

3) 𝐸𝑘𝑜𝑟𝑟(𝑘𝑊ℎ) =^𝐸^{ℎ,𝑎𝑣𝑣}^∗𝐼^ℎ^∗𝐴^{𝑡𝑒𝑚𝑝}

η𝑢𝑝𝑝𝑣

4) 𝐴𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒 % = (𝐾𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔

𝐵𝑒𝑟ä𝑘𝑛𝑎𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑛𝑣ä𝑛𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔 − 1) ∗ 100 5) Etvv(kWh) = 𝑉_𝑡𝑣𝑣(𝑚³) ∗ 55(^𝑘𝑊ℎ

𝑚³) 6) 𝑃𝐸_𝑝𝑒𝑡(^𝑘𝑊ℎ

𝑚² , å𝑟) = ⁽

𝐸𝑢𝑝𝑝𝑣

𝐹𝑔𝑒𝑜+𝐸𝑡𝑣𝑣+𝐸𝑓)∗𝑃_𝐸𝑖 𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝

(18)

Anthony Haddad

Metod 2020-06-16

3 Metod

Mätdata från flerbostadshusen har tillförts projektet genom installationsledaren på Nya Hem, som har bearbetat alla värden och justerat alla avvikelser eller störningar som har en påverkan på data. Detta är i enlighet med BEN som rekommenderar ett hänsynstagande till särskilda händel- ser som har påverkat byggnadens energianvändning på ett icke försum- bart sätt under mätperioden. Steg ett i studien är att snabbt överblicka undersökta objekt avseende ventilationssystem, värmesystem och storlek för att sedan normalisera och normalårskorrigera. Att ha tillgång till till- förlitlig data är en essentiell aspekt för framgång i denna sortens studie.

Normalisering och normalårskorrigering syftar till att få data som är jäm- förbar mellan olika byggnader samtidigt som mätperioden inte har bety- delse, eftersom det korrigeras för vädret under den undersökta perioden, i jämförelse med vad det brukar ligga på under ett normalt år. Vidare kartläggs alla projekt för en jämförelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning, därefter lokaliseras felkällor och förklaras genom att jämföra de olika delarna i energianvändningen. Med hjälp av felkällorna utförs en simulering i programvaran IDA och en ny energiberäkning sammanställs för att bekräfta att analysen av flerbostadshusen är lyckad.

Slutligen genomförs en kort känslighetsanalys av nuvarande och kom- mande BBR-krav med hänsyn till primärenergifaktorer och hur dessa på- verkar det totala förbrukning av flerbostadshusen och hur olika system- lösningar påverkas av detta.

Normalisering

Normalisering är en korrigering av uppmätt energi vid fastställande av byggnadens energianvändning knuten till normalt brukande. Byggna- dens energianvändning uppdelas på de energibärare som försörjer byggnaden. Exempel på energibärare är el och fjärrvärme. Byggnader som innehåller både bostäder och lokaler ska normaliseras med hänsyn taget till respektive byggnadskategori. Posterna som ska beaktas vid en korrigering av energianvändningen är tappvarmvatten, innetemperatur under uppvärmningssäsongen och internlast. Normaliseringen av ener- gianvändningen till lägenheter och lokaler sker på olika sätt, och förkla- ras nedan. (Svensson, 2017)

(19)

Normalisering av energianvändningen för bostäder och lokaler:

Tappvarmvatten:

Tappvarmvatten normaliseras på olika sätt beroende på vilken mätdata som tillhandahålls. Metoden som används är att beräkna levererad energi till tappvarmvatten exklusive förluster för varmvattencirkulation genom formeln ^25∗𝐴_η^{𝑡𝑒𝑚𝑝}

tvv , där ηtvv är en verkningsgrad för olika värmekällor. Den aktuella verkningsgraden för värmekällorna som hanteras i projektet presenteras i Tabell 3.

Tabell 3: årsverkningsgrad för produktion av tappvarmvatten för några värmekällor (Svensson, 2017).

Värmekälla Årsverkningsgrad, ηtvv

Fjärrvärme 1,0

El (direktverkande och elpanna) 1,0

El, frånluftsvärmepump 1,7

El, markvärmepump (berg, mark, sjö)

2,5

För lokaler ersätts den mängden energi som är levererad till tappvarmvatten med normaliserade värde enligt formeln ^2∗𝐴_η^{𝑡𝑒𝑚𝑝}

tvv

Normal innetemperatur:

Normal innetemperatur för bostäder är 21 grader Celsius. Vid avvikelse med mer än en grad från normal innetemperatur under uppvärmnings- säsongen samtidigt som avvikelsen inte beror på installationstekniska brister, korrigeras energin för uppvärmning med 5 procent per grad. På samma sätt sker normalisering för lokaler, dock kan den normala inne- temperaturen vara något annorlunda beroende på verksamhet.

Avvikelser i interna laster:

Korrigering då byggnadens energianvändning för uppvärmning har på- verkats med mer än 3 kWh/m2 och år. Andelen av hushållsenergi som kommer byggnaden tillgodo som värme under uppvärmningssäsongen 𝐼_ℎ kan antas till 70 procent. Enligt BEN är den normala användningen av hushållsenergi 30 kWh/m2 Atemp år, vilket används för normalisering av uppvärmningsenergi med hjälp av formel 𝐸_{𝑘𝑜𝑟𝑟} =^𝐸^{ℎ,𝑎𝑣𝑣}^∗𝐼^ℎ^∗𝐴^{𝑡𝑒𝑚𝑝}

η_{𝑢𝑝𝑝𝑣} . Verk- ningsgraden är samma som i Tabell 3 och andelar som används för upp-

(20)

Anthony Haddad

Metod 2020-06-16

Detsamma för lokaler, dock ligger inte den normala användningen på 30 kWh/m2 Atemp år utan styrs av verksamheten som bedrivs.

Normalårskorrigering

Normalårskorrigeringen sker efter normalisering av mätdata och syftar till att normalisera energianvändning för uppvärmning, oavsett om det har varit ett kallt eller ett varmt år då mätningen sker. Till detta används SMHI:s Energi-Index som bygger på vetskapen att energibehovet vid uppvärmning av fastigheter inte endast beror på temperaturen. Flera parametrar som sol och vind måste också beaktas, liksom byggnadens ener- gitekniska egenskaper, användningssätt och läge. Detta tillgodoses av SMHI:s Energi-Index som ger en mer rättvisande bild av det verkliga uppvärmningsbehovet jämfört med graddagar. SMHI förser Skanska med en Excel fil varje månad med graddagar och energiindex för alla or- ter i Sverige. Filen innehåller aktuell medeltemperatur för månaden och den normala medeltemperaturen för samma månad tillsammans med en Energi-Index för aktuella månaden och ett normalår. En kvot beräknas genom att dividera summorna av Energi-Index aktuell och Energi-Index normalår för en mätperiod på ett år. Denna kvot multipliceras med det totala köpta normaliserade energin för uppvärmning av bostäder och lokaler.

Kartläggning

Kartläggningen delas upp i flera steg. Först sker ett urval av flerbostadshusen för att täcka så många objekt som möjligt med olika systemlös- ningar. Vidare kartläggs dessa objekt avseende storlek, lokal andel, garage och U-värde. Sedan, med hjälp av normaliserade och normalårskor- rigerade mätdata, jämförs energianvändning mot det beräknade energibehovet. Genom att summera ihop posterna från tabell 8 fås det totala korrigerade energianvändningen i tabell 9 i kWh/år och genom att dividera detta med Atemp fås det totala korrigerade energianvändningen i kWh/m². Avvikelsen beräknas med hjälp av följande formel, 𝐴𝑣𝑣𝑖𝑘𝑒𝑙𝑠𝑒 % = (𝐾𝑜𝑟𝑟𝑖𝑔𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔

𝐵𝑒𝑟ä𝑘𝑛𝑎𝑑 𝑒𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑛𝑣ä𝑛𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔 − 1) ∗ 100. Slutligen kartläggs alla avvikelser för att undersöka storleken på dessa och lista ut möjliga orsaker. Detta görs i ett Excel dokument där beräknad och uppmätt ener- gianvändning jämförs månadsvis. Två diagram till varje projekt skapas, där den ena visar det uppmätta och beräknade energibehovet medan den andra visar avvikelsen mellan dessa två. Diagrammen är presenterade i MWh och uppdelade i fyra kategorier: Fastighetsel, Varmvatten, Värme och hushållsel. Orsakerna till avvikelserna analyseras på liknande sätt

(21)

som i förstudien energiberäkningar avvikelser uppmätt och projekterat (Filipsson & Dalenbäck, 2014). Tankesättet som används beskrivs av Bi- laga C och bygger på att lista ut vad som orsakar avvikelsen i varje projekt.

Avläsning och analysering av mätdata sker på följande sätt: komfortvär- men läggs ihop med fastighetselen, hushållselen mäts separat, Energian- vändning för tappvarmvatten beräknas med hjälp av formel 𝐸𝑡𝑣𝑣(kWh) = 𝑉_𝑡𝑣𝑣(𝑚³) ∗ 55(^𝑘𝑊ℎ

𝑚³) eftersom det är endast en volymmätning på varmvat- tenförbrukningen. Genom att subtrahera Etvv från den totala förbruk- ningen för fjärrvärme beräknas totalen av fjärrvärme för uppvärmning där VVC-förluster ingår. VVC-förlusterna läses sedan av under sommaren då värmen är avstängd.

Utvärdering av avvikelse med hjälp av IDA beräkning

Efter en analys och kartläggning av orsaker till avvikelse mellan beräk- ning och uppmätt energianvändning är det möjligt att utföra en ny ener- giberäkning med hänsyn till orsakerna för att fastställa om dessa stäm- mer. Då projekttiden inte ger möjlighet till energiberäkning på samtliga projekt görs detta på endast SK5 för att analysera trovärdigheten i denna analys.

I den nya energiberäkningen används likadan IDA modell som nyttjas i ursprungliga beräkningen. Posterna som justeras hämtas från analysen under resultatdelen 4.4 och är följande:

• VVC-förluster höjs från 4 till 9 kWh/m².

• Inomhustemperaturen höjs från 21 till 23,4 grader Celsius.

• Hushållselen minskas med 5 kWh/m².

• Ventilationsflödet höjs från 6185 till 6485 l/s.

• Garage ventilation är alltid på.

Analysen av mätdata visar att ventilationsflödet är felaktig, men visar inte hur det justeras. Påslaget på 300 l/s och att garageventilationen är konstant påslagen är information hämtad från uppföljning genomförd av en energiingenjör på Skanska.

(22)

Anthony Haddad

Metod 2020-06-16

Känslighetsanalys av primärenergifaktorer

Känslighetsanalysen av energiprestanda med hänsyn till primärenergi- faktorer är kortfattat en jämförelse mellan de olika krav som ställs av BBR.

Alla dessa objekt är byggda innan BBR 25, alltså innan det att primärener- gital introducerades och med nästkommande BBR 29 kommer dessa tal att ändras. Primärenergital är en faktor beroende på källan som används för att leverera energi till byggnaden. El och fjärrvärme är energibärarna till undersökta objekten och deras faktor presenteras i Tabell 4 och Tabell 5.

Tabell 4: Primärenergifaktorer BBR 28 (Boverket, 2016).

Energibärare Primärenergifaktor (PEⁱ)

Fjärrvärme (PE^fjv) 1,0

El (PE^el) 1,6

Tabell 5: Primärenergifaktorer i BBR 29 (Boverket, 2016).

Energibärare Primärenergifaktor (PEi)

Fjärrvärme (PEfjv) 0,7

El (PEel) 1,8

Totala viktade energiprestanda beräknas med hänsyn till viktningar i BBR 28 och BBR 29 för att jämföra dessa med den totala förbrukningen utan viktning. Med hjälp av dessa värden analyseras systemlösningar och hur dessa kommer att påverkas i framtiden.

(23)

Litteraturstudie

Litteraturen som används för att förstå byggnadens uppbyggnad, olika systemlösningar och energiberäkningar är följande; Bästa inneklimat till lägsta energikostnad (Forslund, 2016), Projektering av VVS-installationer (Warfvinge, 2010) och Certifierad installatör RES värmepumpar (Sandström

& Högström, 2020). Litteraturboken Bortom business intelligence (Borking, 2010) syftar till att skapa en bättre förståelse av vad en känslighetsanalys innebär. Läsning i de dokumenten Sveby skapat ger en genomgående uppfattning för brukarindata, mätföreskrifter och energiuppföljning.

Olika dokument från BBR används för att veta vilka regler som gäller för flerbostadshus avseende energiprestanda och primärenergi. BEN är dokument skapad av boverket som förklarar hur normalisering och normalårskorrigering går till och används i detta projekt för detta syfte.

Sist men inte minst används en förstudie producerad av Belok som hjälpmedel för att identifiera orsaker av avvikelser.

Källkritik

Källorna för rapporten har granskats med följande utgångspunkter; Vem har skrivit samt publicerat innehållet? Vad är syftet med publiceringen?

Är informationen trovärdig? Stämmer innehållet med egna kunskaper?

Hur ser källan ut? När tillkom källan? Är det en organisation eller myndighet? Är det en organisation eller myndighet som besitter kunskaper inom området? Ytterligare utgångspunkt är att jämföra sidans information med andra sidor. (Skolverket, 2020)

(24)

Anthony Haddad

Resultat 2020-06-16

4 Resultat

I detta avsnitt kartläggs objekten avseende systemlösning, storlek, U- värde och medeltemperatur under uppvärmningssäsongen. Vidare presenteras resultatet från normalisering och normalårskorrigering.

Sedan beräknas den totala avvikelsen på energianvändningen för att vidare analysera avvikelser på månadsbasis och reda ut orsakerna som ligger bakom felen från beräkning. Sedan görs en kontroll av orsakande faktorer till avvikelse genom en IDA simulering med en ny energiberäkning på projektet SK5. Slutligen presenteras en mindre känslighetsanalys av objekten efter införandet av primärenergital.

Analys av Flerbostadshusen

Systemlösningarna består av system till ventilation och system till upp- värmning. För ventilation är det antingen FX eller FTX. Objekten som har FX system har dessutom en frånluftsvärmepump för återvinnig. 2 objekt med FTX system har fjärrvärme i uppvärmning kombinerad med berg- värmepump. En annan sak som noteras är att alla objekt har fjärrvärme inkopplad, vilket är naturligt då dessa objekt ligger i en tätort. Samtliga projekt har golvvärme. Systemlösningarna redovisas i tabell 6.

Tabell 6: Systemlösningarna i undersökta objekten.

Objekt FX FTX FJV Frånluftsvär- mepump

Bergvärmepump

SK4 X X X

SK2 X X X

SK1 X X X

SK6 X X X

SK3 X X

SK7 X X

SK8 X X

SK9 X X X

SK5 X X

(25)

Tabell 7: Objekten avseende storlek, U-värde och medeltemperatur.

Objekt A^temp (m²)

Ga- rage (m²)

Lokal andel av A^temp

Antal lä- genheter

U^medel [W/(

m²·K) ]

Medeltemp under upp- värmnings- säsong (℃)

SK4 9 690 1 546 4% 84 0,29 21,5

SK2 4 749 1 427 0% 68 0,34 22,8

SK1 3 171 578 0% 35 0,35 22,6

SK6 11 509 0 18% 104 0,39 23,4

SK3 8 106 0 0% 71 0,29 22,6

SK7 14 984 3 333 0% 166 0,35 21,0

SK8 15 313 3 480 2% 145 0,33 22,1

SK9 19 965 0 4% 178 0,40 20,8

SK5 10 290 2 215 0% 97 0,40 23,4

Atemp, Garage, antal lägenheter och lokalandel från tabell 7 läggs in i Dia- gram 1 från minsta till största Atemp för att jämföra storlek på objekten medan U^medel och medeltemperatur under uppvärmningssäsong kommer till nytta senare i projektet.

Diagram 1: Storlek på objekten från minst till störst med antal lägenheter, garage och

35 3171 578

68 4749

1427

71 8106

84 9690 1546

4%

97 10290

2215

104 11509 18%

166 14984 3333

145 15313

3480

2%

178 19965 4%

Antal lägenheter Atemp(m2) Garage(m2) Lokal andel % Atemp

SK1 SK2 SK3 SK4 SK5 SK6 SK7 SK8 SK9

(26)

Anthony Haddad

Resultat 2020-06-16

Normalisering och normalårskorrigering

För att förstå hur normaliseringen och normalårskorrigeringen har gått till, hänvisas läsaren till avsnitten 3.1 och 3.2 under metoddelen i rapporten. Tabell 8 visar värden från normalisering och normalårskorrigering av värmen, normalisering av tappvarmvatten och förbrukad fastighetsel. Fastighetselen normaliseras inte men finns med i tabellen för att kunna följa beräkningen av totala förbrukningen.

Tabell 8: Normaliserad och normalårskorrigerad förbrukning och fastighetselen i MWh/år.

Objekt Fjärr- värme upp- värmning

El upp- värm- ning

Varmvat- tenprodukt- ion med fjärrvärme

Varm- vatten el

Fastighet- sel

SK1 38 36 79 0 52

SK2 84 74 119 0 63

SK3 354 0 203 0 197

SK4 637 35 233 0 136

SK5 355 0 257 0 242

SK6 486 3 70 68 275

SK7 534 0 377 0 336

SK8 470 0 375 0 348

SK9 950 12 318 65 532

Total avvikelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning för studerade objekt

Det totala korrigerade energianvändning är summan av alla poster för varje enskilt objekt i Tabell 8.

Tabell 9 redovisar totala förbrukningen i båda MWh/år och kWh/m²*år.

Jämförelsen mellan uppmätt och beräknad energianvändning genomförs i kWh/m²*år för att blicka över objekten sinsemellan. Det är endast två projekt som ligger inom säkerhetsmarginalen på 10 procent medan alla andra är högre. Största avvikelsen är SK9 med 74 procent.

(27)

Tabell 9: Sammanställning av uppmätt korrigerad energianvändning och energiberäkning med avvikelse mellan dessa två.

Objekt Totala kor-

rigerade energian- vänd- ningen (MWh/år)

Totala korrigerade ener- gianvänd- ningen (kWh/m²,år)

Beräknad energian- vändning (kWh/m², år)

Avvi- kelse i %

SK1 205 65 67 -3%

SK2 340 72 66 8%

SK3 754 93 71 31%

SK4 1 041 107 73 47%

SK5 854 83 66 26%

SK6 902 78 50 57%

SK7 1 247 83 63 32%

SK8 1 193 78 66 18%

SK9 1 877 94 54 74%

Diagram 2: Jämförelse beräknad mot korrigerad uppmätt energianvändning.

0 20 40 60 80 100 120

kWh/m2,år

Totala korrigerade energiförbrukningen (kWh/m2,år) Beräknad energianvändning (kWh/m2,år)

(28)

Anthony Haddad

Resultat 2020-06-16

Djupare analys och kartläggning av avvikelser för SK1-SK9

SK1

Diagram 3: Beräknad(EB) och uppmätt energianvändning(19–20) för SK1.

Diagram 4: Avvikelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning för SK1.

Ungefär dubbla VVC-förluster och högre fastighetsel som också är mot det dubbla jämnt på hela året. Eftersom värmebehovet inte har en ökning från beräkning kan detta innebära att ventilationen i garaget har gått när den inte borde göra det. Varmvatten och hushållselen ligger konstant under beräknad.

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

20EB 20EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB 19EB

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

MWh

Fastighetsel Varmvatten Värme Hushållsel

-10,0 -8,0 -6,0 -4,0 -2,0 0,0 2,0 4,0 6,0

Avvikelse MWh

(29)

SK2

Fastighetselen stämmer överens med beräkning medan tappvarmvatten pendlar något. Varmvatten och hushållsel är som lägst på sommaren.

Höga VVC-förluster som är tre gånger större än beräkning. Värmen är påverkad mest under höst och vår vilket är ett tecken på missbedömning av solinstrålning på grund av horisontavskuggning eller fönsteregen- skaper.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

MWh

-6,0 -4,0 -2,0 0,0 2,0 4,0 6,0

Avvikelse MWh

(30)

Anthony Haddad

Resultat 2020-06-16

SK3

Diagram 7: Beräknad(EB) och uppmätt energianvändning(18) för SK3.

Hushållselen är lägre än beräknade värden under hela året. Det ökade värmebehovet påverkas dels av detta, samtidigt som att det nästan är dubbla VVC-förluster tillsammans med en högre förbrukning på fastighetselen. Luftomsättningen är beräknad till 0,37 l/s och ska värma garage innan värmeväxling samtidigt som att det är antaget 80% verkningsgrad på värmeåtervinning. Ett högre ventilationsflöde tillsammans med en sämre värmeåtervinning och en högre inomhustemperatur kan vara or- saken till avvikelsen.

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0

MWh

-30,0 -20,0 -10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0

Avvikelse MWh

(31)

SK4

Högre fastighetsel beror på något högre ventilationsflöde i samband med en högre förbrukning av komfortvärmen. Hushållselen skiljer inte mycket från beräkning och avviker som mest under sommaren. Varmvat- ten stämmer överens med beräkning och är något högre under vinterperioden och något lägre under sommaren. Vidare visar det tredubbla VVC- förluster och sämre U-värde, samtidigt som värmepumpen inte nyttjas fullt ut med något högre inomhustemperatur än beräkning under upp- värmningssäsongen är faktorer som påverkar värme delen stort.

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0

MWh

-20,0 -10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0

Avvikelse MWh

(32)

Anthony Haddad

Resultat 2020-06-16

SK5

Högre elförbrukning på grund av ett högre ventilationsflöde och en för- höjd komfortvärme. Varmvatten och hushållselförbrukningen ligger sta- bilt lägre än beräkning och är som lägst under sommaren. Värmen avviker som mest under vinterhalvåret vilket kan kopplas till det högre flödet på ventilationen och den höga inomhustemperaturen som ligger på 23,41 grader Celsius under uppvärmningssäsongen. Dessutom är VVC- förlusterna dubblade.

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0

MWh

-40,0 -30,0 -20,0 -10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0

Avvikelse MWh

(33)

SK6

En högre elförbrukning under vintern och en lägre förbrukning under sommaren beror på en högre förbrukning av komfortvärme. Hushållse- len är lägre än beräkning medan tappvarmvatten och VVC-förluster stämmer överens med beräkning. Avvikelsen i värmen beror på en hög innertemperatur som ligger på 23,46 grader Celsius tillsammans med lägre internvärme och möjligen något sämre U-värde än beräkning.

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0 180,0

MWh

-40,0 -20,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0

Avvikelse MWh

(34)

Anthony Haddad

Resultat 2020-06-16

SK7

En kombination av högre luftflöde och högre förbrukning på komfort- värme leder till högre fastighetsel förbrukning. Varmvatten och hushålls- elen är lik beräkningen med en lägre förbrukning på sommaren. VVC- förlusterna som är ungefär dubblade tillsammans med ett högre luftflöde, orsakar ökningen i värme posten.

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0 180,0 200,0

MWh

-30,0 -20,0 -10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0

Avvikelse MWh

(35)

SK8

En lägre hushållselförbrukning samtidigt som det är en högre förbruk- ning på fastighetsel som orsakas av ett högre luftflöde, eftersom ökningen är stabil under hela året. Det högre luftflödet, den lägre interna lasten och den högre inomhustemperaturen på 22,12 grader Celsius leder till ök- ningen och avvikelsen värmeposten. VVC beräkningen och tappvarmvattnet stämmer överens med den uppmätta förbrukningen.

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0 180,0 200,0 220,0

MWh

-30,0 -20,0 -10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

Avvikelse MWh

(36)

Anthony Haddad

Resultat 2020-06-16

SK9

Fastighetselen avviker mest under vintern vilket innebär avvikelse i kom- fortvärme samtidigt som en del av avvikelsen beror på högre flöde. Både varmvatten och hushållselen är lägre än beräkning vilket kan innebära att det har blivit fel i antaganden om antal personer. Värmeavvikelsen är som högst under vinterperioden vilket kan innebära att U-värdet och/ eller värmeåtervinning i ventilationsaggregat är sämre än beräknat. Intern- värme, U-värde och temperaturverkningsgrad i värmeåtervinning är faktorer som påverkar värmeposten samtidigt som att det är nästintill tredubbla VVC-förluster.

0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0 180,0 200,0 220,0 240,0 260,0 280,0

MWh

-60,0 -40,0 -20,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0

Avvikelse MWh

(37)

Sammanställning av analys och kartläggning av avvikelser.

Tabell 10: Sammanställning av olika orsaker till avvikelse i energianvändning från beräkning.

Orsak till avvi-

kelse SK1 SK2 SK3 SK4 SK5 SK6 SK7 SK8 SK9 Högre ventilat-

ionsflöde x x x x x x x

Högre komfort-

värme x x x x x

Sämre Värmeå-

tervinning x x

Hög inomhus-

temperatur x x x x x x x

Högre VVC för-

luster x x x x x x x

Avskuggning x

Lägre intern-

värme x x x x x x x

Klimatskal x x x

Högre VVC-förluster, hög inomhustemperatur, lägre internvärme och högre ventilationsflöde är dominerande faktorer för avvikelse. Därefter är det komfortvärme och klimatskal som är mindre vanliga och slutligen värmeåtervinning och avskuggning som är mer ovanliga.

-25,0 -20,0 -15,0 -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0

Avvikelse i kWh/m2,år