AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humaniora
Högtalarsända böneutrop i Växjö
Vad har religion för plats i offentliga rummet?
15 HP
Atilio Kodia
Ht-20
Uppsats, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Religionsvetenskap
Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet 61-90 hp Handledare: Jari Ristiniemi
Examinator: Peder Thalén
ABSTRACT OCH NYCKELORD
Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen.
Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte.
Nyckelord: Religionsfrihet, böneutrop, demokrati, mångfald, ateism, inskränkning, muslim, kristen, islam, yttrandefrihet.
Innehåll
ABSTRACT OCH NYCKELORD ...
1. INLEDNING ... 1
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 2
2.1 SYFTE ... 2
2.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2.3 AVGRÄNSNINGAR ... 2
3. BAKGRUND ... 2
3.1 Stiftelsen Växjö Muslimer ... 2
3.2 Vad är Böneutrop? (adhân) och vad används den till? ... 3
3.3 Yttrandefrihetslagsgrundlagen (YGL) ... 4
3.4 Religionsfrihetslagen (RF) ... 4
4. MATERIAL ... 4
4.1 Material ... 4
5. TIDIGARE FORSKNING ... 5
5.1 Religionsfrihetens uppkomst i Sverige ... 5
5.2 Moskéns historia och roll i Sverige ... 7
5.3 Motståndet kring moskén framväxt i Sverige ... 8
5.4 Böneutrops motstånd i Sverige ... 9
6. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 10
6.1 Grundantaganden i helhetssynen ... 10
7. METOD ... 12
7.1 Metod ... 12
8. UNDERSÖKNING ... 13
8.1 Böneutrop ... 13
8.2 Överklagan till förvaltningsrätten ... 14
8.3 Förvaltningsrättens bedömning om böneutrop ... 15
8.4 Opinionsdebatten kring böneutrop ... 16
8.5 Vad säger svensk lag om religionsfriheten? ... 18
9. DISKUSSION OCH ANALYS ... 20
9.1 Lagstiftningen och överklagan ... 20
9.2 Mediebevakningen ... 23
9.3 Religion i det offentliga rummet i ljuset av böneutrop i Växjö ... 24
10. SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING ... 26
KÄLLFÖRTECKNING ... 27
1 1. INLEDNING
Religionsfrihet ses vara en självklarhet för många människor i Sverige, däremot har det under senare tid blommats upp mycket debatt kring huruvida den är hotad, då religionsfrihet har tagit allt mer plats i det offentliga rummet, delvis på grund av massinvandringen som skett i Sverige under 2000-talet och framåt. Största delen av människor som flytt till Sverige under denna period härstammar från muslimska länder.
Debatten kring muslimer och islam som ideologi har varit högaktuellt sedan 2001 världen över efter World Trade Center attentaten i USA och de återkommande terrordåden i Europa av religiös motiverade extremistiska muslimer (Göndör 2017, sid 73).
Både yttrandefriheten och religionsfriheten är grundlagsskyddad för den enskilde medborgares rättighet att fritt leva utan begräsningar från myndigheter. Ser vi hur debattklimaten pågår, är det lätt att förstå vilka svårigheter det finns för dessa två rättighetslagar att samverka. I ett mångkulturellt samhälle och med all dess mångfaldig krävs det samverka mellan flera komponenter. Vilket ansvar har den enskilde medborgaren som har rätt att uttrycka sina åsikter, när det idag kan nå vem som helst genom sociala medier?
Johan Lundborg, doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap skriver att biskoparna inskränkte i skolan och inspekterade den kristna undervisningen. Morgonbönen var obligatorisk, vilket upphörde först 1964. Svenska staten använde då svenska kyrkan som en underorganisation med större inflytande i medborgarnas liv. Detta skedde inte enbart genom religiösa frågor utan även genom lagstiftning (Lundborg 2002, ss. 33-34). Jag tycker det är intressant hur religionsdebatt är aktuellt i svensk media, då många anser att Sverige inte är ett religiöst land, snarare ett sekulärt samhälle, en definition som ger utrymme till tolkningar. De flesta som har åkt bil runt om i Sverige har nog sett en del fina gamla kyrkor längst vägarna. Ljudet av kyrkklockor på söndagar tillhör en del av vardagen för många som bor nära en kyrka. På senare år har en ny hektiskt debatt uppstått kring böneutrop från moskéer, i skrivande stund finns det tre sådana moskéer med böneutrop via högtalarsändning i Sverige. I debatten användes religionsfriheten som argument när det gäller för och nackdelar med högtalarsända böneutrop. Vad innebär religionsfrihet och vad säger den svenska lagen?
2 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
2.1 SYFTE
Syftet med uppsatsen är att undersöka religionsfriheten och religionens plats i det offentliga rummet i form om böneutropet i Växjö och om den är förenligt med religionsfriheten. Jag gör detta genom att studera böneutrop från moskén i Växjö.
Uppsatsen fokuserar på inhämtat underlag kring mediedebatten samt vad svenska lagstiftningen säger gällande religionsfriheten.
2.2 FRÅGESTÄLLNINGAR
• Vilka skäl mot böneutrop framfördes i överklagandena till förvaltningsrätten?
• Vilka skäl för/mot böneutrop framfördes i den allmänna opinionen gällande fallet i Växjö?
• På vilka grunder tillåter- och utifrån vilken argumentering ger förvaltningsrätten tillstånd till böneutrop?
• Hur ska dessa skäl för/emot vägas mot varandra i relation till lagen om religionsfrihet?
2.3 AVGRÄNSNINGAR
Detta är ett brett ämne som kräver tydlig begräsning. Mitt fokus är den aktuella debatten kring högtalarsända böneutrop i Växjö. Den muslimska stiftelsen i Växjö ansökte om rätten att hålla böneutrop på fredagar, ett ämne som har engagerat många. Det finns ett stort urval av debattartiklar kring böneutrop i Växjö, dock har jag begränsat mig till ett urval av de artiklar som är för och emot böneutrop.
3. BAKGRUND
3.1 Stiftelsen Växjö Muslimer
Stiftelsen Växjös muslimer startades 1988 och sysslar med kulturella, religiösa samt sociala frågor. Stiftelsen är först och främst riktad till muslimer men är även öppen för allmänheten gällande rådgivning, religiösa samt fria aktiviteter som rymmer inom stiftelsens ramar. Stiftelsens moské rymmer ca 500 personer för bönestund.
3 Uppskattningsvis besöker ca 60 000 människor moskén varje år, de allra flesta är muslimer, ett 100-tal är icke muslimer. Stiftelsen arbetar aktivt med integrationsarbete för att få muslimer att känna delaktighet i svenska samhället. Detta genom att integrera islamisk praktik med den svenska strukturen av lagar och regler (Vaxjomuslimer 2020).
På stiftelsens hemsida välkomnas människor att besöka moskén, att göra studiebesök för att öka förståelse kring islam samt få inblick i hur det är att vara en muslim. Förutom moskén, driver stiftelsen en grundskola som startades år 2002 vilken består av cirka 250 barn. Syftet med skolan är att lära barn mer om sin religion, kultur, etik, dyrkan, tradition och lära sig visa respekt för andra som inte tillhör samma tro.
Grundskolan är en svensk grundskola enligt stiftelsen, huruvida de följer läroplanen enligt den svenska skollagen framkommer inte tydligt på stiftelsens hemsida. Stiftelsen har ett byggprojekt som på sikt ska kunna erbjuda cirka 20 000 muslimer i området en anpassad moské att utföra tjänster som bön, vigsel, begravning mm. Byggprojektet har fått klartecken från kommunen och beräknas kosta cirka 6 miljoner dollar, som också har orsakat kritiskt mediedebatt (Vaxjomuslimer 2020).
Stiftelsen ansökte om högtalarsända böneutrop hos polismyndigheten våren 2018, och tillståndet har skapat delad debatt i Sverige. Detta på grund av att böneutrop kommer att ske via högtalare, vilket har berört många om huruvida det är inskränkning av religionsfrihet för personer som tvingas höra detta mot sin vilja.
3.2 Vad är Böneutrop? (adhân) och vad används den till?
Fredagsbönen är ytterst viktig för praktiserande muslimer, utövar detta ber de regelbunden mellan 3 till 5 gånger dagligen under veckans övriga dagar. Adhân är det arabiska ordet för böneutrop: som betyder kallar; Böneutropet kallar till bön för troende muslimer, då denne förväntas be fem gånger om dagen. Tre moskéer i Sverige använder sig av böneutrop via högtalare, Fittja, Karlskrona och Växjö. Alla dessa har fått tillstånd av polismyndigheten. Bönen utropas från minareten, eller från den högsta toppen på moskén. Böneutropet är förinspelat och finns i samtliga moskéer på insidan, men de ovannämnda använder sig av högtalarfunktion som sitter utomhus (SVT 2018).
4 3.3 Yttrandefrihetslagsgrundlagen (YGL)
Det finns fyra grundlagar i Sverige: regeringsformen (RF), successionsordningen, tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna särskiljer sig mot övriga lagar då de är svåra att ändra, anledningen är för att skydda demokratin. För att kunna göra en lagändring i grundlagarna behövs det tid för eftertanke samt att det är riksdagsval och att det blir två likadana beslut. Hur Sverige ska styras samt regleras framgår tydligt i regeringsformen. Yttrandehetsfrihetsgrundlagen är den yngsta och tillkom 1991, lagen är en komplettering av tryckfrihetsförordningen som kom redan 1766.
Sverige var först i världen med en sådan grundlag som skyddar den enskildes rätt att publicera vad den vill utan inblandning, censur eller repressalier från staten. I ett demokratisk samhället är yttrandefriheten en viktig komponent för att ett land ska anses vara demokratisk, det är utifrån detta synsätt lagen trädde i kraft (Regeringen 2020).
3.4 Religionsfrihetslagen (RF)
Religionsfrihetslagen finns i regeringsformen som utförligt beskriver statens ansvar för den enskilde att fritt kunna utöva sin tro eller religion. Det innebär också att var och en har rätt enligt sin egen önska att delta i religiösa sammankomster eller bilda egen grupp för att utöva sin tro. I och med att religionsfriheten blev lag 1951 blev det möjligt att ha en statlig tjänst utan att vara medlem i svenska kyrkan, vilket var krav tidigare. Detta var en del av orsaken till separationen mellan staten och kyrkan i Sverige. Religionsfriheten innebär även att var och en fritt kan välja att inte vara troende eller ansluten till något trossamfund.
4. MATERIAL 4.1 Material
Urvalet av material består av tre delar, första delen är mitt empiriska arbete om högtalarsända böneutrop i Växjö, taget från mediedebatten. Målsättningen är att ge utrymme till för och emot argument om böneutrop från ledande profiler kring frågan utifrån en mediesynpunkt. Mediekällan består av debattartiklar från Aftonbladet, Sveriges television (SVT), Dagens Samhälle samt Svenska Dagbladet (SVD). De valda källorna är utifrån dess popularitet samt var majoriteten av medborgarna inhämtar nyheter ifrån.
Eftersom dessa nyhetskällor når majoriteten av befolkningen utgår jag från att de även
5 påverkar den enskildes åsikter kring ämnet böneutrop. Observera att det finns andra relevanta mediekällor, dock är det viktig att begränsa arbetet till de valda. Jag har begränsat mig till de större tidningarna utifrån kvalitén i deras journalistisk samt antalet personer de når ut till, vilket jag tror ger mer trovärdighet. I min jämförelse med övriga tidningar avviker inte opinionsdebatten, dock valde jag trots detta att begränsa mig till de större tidningarna. Tidningarna hade flera artiklar, debatter samt argumentationer gällande Stiftelsen Växjö muslimer och deras begäran om böneutrop.
Del två består av underlag för överklagan av enskilda medborgare till förvaltningsrätten i Malmö, dom 5953-18 m.fl. Överklagan påvisar deras syn på polisens beslut att bevilja tillstånd för böneutrop i deras område samt förvaltningsrättens beslut och bedömning i ärendet. Del tre är den svenska lagstiftningen gällande religionsfriheten och relevant litteratur som behandlar religionsfrihetens olika perspektiv.
5. TIDIGARE FORSKNING
Min huvudsakliga källa till tidigare forskning är Karlsson & Svanbergs (1997) bok om religionsfriheten i Sverige. Deras forskning kring mitt ämne lämpar sig bäst då det ger konkreta vetenskapliga kunskaper gällande religiösa förändringar i Sverige. Det är viktigt att få ett helhetsperspektiv kring religionsfriheten eller religionsmöten ur majoritets- samt minoritets perspektiv eftersom Sverige som land säger sig värna om allas lika värde.
Eftersom Karlsson & Svanberg bygger sin forskning på konkreta händelser från det svenska samhället och religionsfrihet, blir deras forskning relevant i min diskussion och analys gällande högtalarsända böneutrop i Växjö.
5.1 Religionsfrihetens uppkomst i Sverige
Religionsfriheten handlar om tolerans till olika former av religioner, denna tolerans har inom den Europeiska historien har varit mycket ovanlig. I dåtidens Europa ansåg allt avvikande från kristendomen kätterske och religiösa minoriteter förföljdes hänsynslöst.
Religionen ansågs inte vara någon privat angelägenhet utan djupt i kulturen i samhället, där samtliga medborgare förväntades att rätta sig därefter eller döpa sig i den lutheranska kyrkan. Under 1600-talets Sverige hotades barn till reformerta kristna (holländare och valloner) att tvångsomhändertas för att fostras i den rätta läran, alltså lutheranska. Under 1700-talet började sekulariseringsprocessen, 1718 garanterade Karl XII fri utövande av egna religioner till judar och muslimer i Karlskrona (Karlsson & Svanberg 1997, s. 9).
6 På ett sätt uppstod individens fria rättigheter till religionen under Gustav III:s regeringstid och under 1770-talet började judar smått etablera judendomen i Sverige.
Religionsfrihetens process fortsatte även om det gick trögt och 1781 reglerades toleransedikt för katoliker, året därpå inkom juderegleringen. Trots den positiva liberalistiska processen var det alltjämt svårt för andra grupper att leva i Sverige, judar fick tex inte gifta sig med icke judar och fick arbeta enbart inom specifika yrken.
Situationen för minoritetsgrupper i svenska samhället blev ohållbar under 1800-talet och först under 1870-talet utvidgades judars samt katolikers grundläggande rättigheter (Karlsson & Svanberg 1997, s. 10).
Den nuvarande religionsfrihetslagen är från 1951 och den stadgades i regeringsformen 1974. Utöver den svenska lagstiftningen är även Europakonventionens allmänna bestämmelse om mänskliga rättigheter (EKMR) integrerad i svensk lag, allt detta för att trygga och säkerställa skyddet för den enskilde medborgarens mänskliga rätt (Karlsson & Svanberg, 1997 s.7). Religionsfriheten tillhör grundlagarna i svensk lagstiftning, regler som strider mot detta är ogiltiga då grundlagsbestämmelserna väger tyngre än all konkurrerande lagstiftning. Regeringsformen från 1974 förtydligar den enskildes rättigheter i form av yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet samt föreningsfrihet, vilket i sin tur blir ett komplement för religionsfriheten. 45 år efter att instiftande av religionsfriheten hade lagen fortfarande inte tillämpas i något rättsfall i domstol, istället har rättsväsen använt tex djurskyddslagen i ärende om religiös slakt (Karlsson & Svanberg 1997 s. 13). Trots detta menar Karlsson & Svanberg (1997) att människor i Sverige fortfarande tvingas in i den svenska kyrkan redan vid födseln, förvisso är det enklare att gå ur kyrkan dock behöver den enskilde göra ett aktivt val annars fortsätter medlemskap i Svenska kyrkan. Av denna anledning är över 90 procent av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan, men i verkligheten tillhör de andra religiösa samfund (Karlsson & Svanberg, 1997, s.7). Den vanligaste kontakten människor i Sverige har med Svenska kyrkan är genom så kallade förrättningar så som konfirmation, dop, vigsel och begravning. Dessa förrättningar är mer knutna till den enskildes livscykel snarare än religionen (Karlsson & Svanberg 1997, s.12).
Sedan religionsfrihetslagen uppkom har mycket hänt i Sverige, vilket har bidragit till mer komplexitet kring tolkningen samt användning av lagen. Globaliseringsprocessen har bidragit till mer invandring till Sverige från utomeuropeiska länder som i sin tur har skapat en mångfald gällande religion, kultur, traditioner och otaliga inspirationskällor.
Det västerländska begreppet på religion har sin uppkomst från 1700-talets
7 upplysningsfilosofis allmänskliga dimension. Ordet härstammar från latinska religio, vilket betyder ”vördnadsfull attityd till högre makter”. Kristendomens monopolitiska makt försvagades, människor började ifrågasätta den kristna ideologin gällande dess förhållningsätt gentemot andra religioner så som islam och hinduism. Det var först under 1800-talet som andra religioner (islam) inkluderades under religionsbegrepp (Karlsson &
Svanberg 1997, s. 8). Karlsson & Svanberg (1997) refererar till religionshistorikern Jan Hjärpe som påtalar att religionens betydelse varierar beroende på samhällskonstruktioner. I starka samhällen som Sverige tenderar religion få lite plats i människors liv och ha mindre betydelse. Däremot i svaga samhällen får religionen betydande roll genom bl.a. lokalsamhällets roll att sköta lagar och ordning. I dessa samhällen har även politiker större benägenhet att använda sig av religionen (Karlsson &
Svanberg 1997, s. 9). Hjärpes förklaring om religion kan ge en reflektioner kring svårigheter som uppkommer i argumentationer om böneutropets vara eller inte vara i opinionsbildningen.
5.2 Moskéns historia och roll i Sverige
Sveriges första enskilda moské invigdes 1976. Nasirmoskén i Göteborg och tillkomsten av moskén skedde odramatisk utan större opinionsbildning, vilket är intressant då moskébygge i sin helhet har varit en komplicerad debatt i Sverige. De första källarmoskéerna etablerades under 1950-talet, först under 1970-talet började muslimska föreningar på allvar drömma om att bygga en egen separat moské. Flykting- och arbetskraftinvandringen gjort att lokalerna började kännas trånga och därmed började kraven om att bygga en egen moské ske och ansågs vara den självklara utvecklingen.
Karlsson & Svanberg (1997) menar att kravet var en del i processen om muslimsk organisering, vilket kunde ses i andra europeiska länder. Denna etablering innebar en muslimsk infrastruktur i form av indoktrinering genom t.ex. egna skolor, medier, imamutbildning och informationsenheter. Allt detta för att få respekt och status i det nya samhället (Karlsson & Svanberg, 1997, ss. 102-103).
Moské är en plats där muslimer kan samlas och be, utformningen behöver nödvändningsvis inte se ut exakt som den allmänna bilden på en moskébyggnad. Profeten Muhammeds budskap till troende muslimer är att de borde betrakta alla platser som rena för bön. Karlsson & Svanberg (1997) beskriver att utgår man ifrån denna definition av moské blir det svårt att beräkna hur många moskéer det finns i Sverige. Under hösten
8 1996 fanns det 15-tals enbart i Stockholm. År 1994 behandlade den statliga samarbetsnämnden för trossamfund 30 islamiska ansökningar om lokalbidrag, utöver detta bör det finnas ännu fler som använder sig av kommunalt stöd eller egenförsörjande församlingar (Karlsson & Svanberg, 1997, s. 101).
Moskén kan definieras som en samlingsplats med islamisk prägel i sin helhets konstruktion och aktiviteter. Masjid (tillbedja, falla ner) är det arabiska ordet för moské.
Karlsson & Svanberg (1997) poängterar vikten av att se den bredda innebörden om moskéns betydelse för den troende muslimen. Det är en helig plats för andlighet och kult, där medlemmar erbjuds utrymme för meditation, stillhet och lärdom. Att de faller på knä kan ses av västerlänningar som någon form av fanatism eller underdånighet. Dock kan envar välja att se det som ett konkret bevis av viljan att följa sin skapares ord i enlighet med sin tro (Karlsson & Svanberg, 1997, s. 101).
En troende muslim ser inte sin religion som en privat angelägenhet, vilket är mer förekommande i det sekulära samhället i Sverige. Islam är en levnadsätt, med frånvaron av sakralt och profant, vilket ger moskén dess bredda betydelse för den troende och samhället hon befinner sig i. Det är viktigt att poängtera vikten av att inte generalisera muslimer och utgå från ett synsätt som ser dem som en homogen grupp, då begreppet muslim rymmer dels olika etniska tillhörigheter, olika utbildningsnivåer, skilda tolkningar på islam m.m. Muslimer i Sverige lever i grunden ett svensk liv och präglas av svenska ramar och förutsättningar, liksom andra etniska grupper (Karlsson &
Svanberg, 1997, s. 103).
5.3 Motståndet kring moskén framväxt i Sverige
Det är en tvetydlig bild kring hanteringen av moskéärenden från beslutsfattarna. Vid en genomgång gjord av Karlsson & Svanberg (1997) uppkommer det flera exempel på hur en del kommunpolitiker från samtliga partier systematiskt försökt förhindra moskébygget i Sverige. Däremot har ansvariga tjänstemän agerat samt handlagt ärendena enligt föreskrifter i frågor som rör miljö- och hälsofrågor. Under december 1987 inkom en förfrågan från Islamiska kulturföreningen i Haninge Kommun gällande tomtplats till moskébygge, då deras dåvarande moské var ett rivningsobjekt i tätorten Handen. I förfrågan förklarade kulturföreningen om moskéns betydelse att de inte borde ses som en församlingslokal utan även som en offentlig plats för bön, meditation, undervisning, fritidscentrum och kulturcentrum (Karlsson & Svanberg 1997, ss. 107-108).
9 Trots att helhetsbedömningen visade att den estetiska kvalitén skulle höjas av moskébygget i tomtområdet, anordnades ett organiserat motstånd av enskilda medborgare i närområdet, i form av namnlistor samt förtryckta brev i massupplagor. Det inkom även över 300 skrivelser som protest till kommunstyrelsen. Argumenten var som tidigare i andra kommuner innan, rädslan för islam och större risk för muslimska terrorattacker (Karlsson & Svanberg 1997, s. 108).
Platsen ligger i stort sett mitt emot en lågstadieskola. Vi vet alla, att en del byggnader lättare utsätts för terroristangrepp än andra … stor risk föreligger att små barn blir skadade vid eventuellt framtida bombattentat mot moskén (Karlsson & Svanberg 1997, s. 108).
Genom sådana protester blev handläggningen långdragen, då ärendena bollades fram och tillbaka och ingen vågade ta det slutgiltiga beslutet utifrån dess känslighet. I sin helhet har det varit svårt att få tillstånd till moskébygge runt Stockholmsområdet. Redan 1971 önskade den islamiska församlingen att få till en ordentlig moské lokal. Den islamiska församlingen i Stockholm tillsatte en speciell kommitté som gjorde allt för att få ett möte med dåvarande statsminister Olof Palmé, för att framföra sin vision och försöka påverka det politiska ställningstagande till deras fördel. Det dröjda fram till 1977 innan de ens fick påbörja förhandlingar om att bygga ett muslimskt kulturcentrum i Norrtullsgatan i Stockholm (Karlsson & Svanberg 1997, s. 109).
Viktigt att poängtera kring dessa ärendeturer samt argumentationer i opinionsdebatter, var att religionsfrihetslagen lyste i sin frånvaro. När det väl kom på tal blev det aldrig någon djup diskussion kring religionsfrihet, detsamma gäller den politiska debatten som inte hade muslimska representanter. Sammanfattningsvis gjordes det inte ordentliga utredningar utan avstannade på tyckande och protester (Karlsson & Svanberg 1997, s. 111).
5.4 Böneutrops motstånd i Sverige
Salat (bönen) är en av fem grundpelare inom islam som innebär att den troende muslimen ska be fem gånger om dygnet (Karlsson & Svanberg, 1997, s. 101). Motståndet mot böneutrop finns i hela Europa dock väljer jag att begränsa mig till Sverige, då mitt arbete handlar om böneutrop i Växjö. Karlsson & Svanberg (1997) beskriver om hur en privatpersons fundering kring varför det tillåts ”symbolisk minaret” dock utan högtalare?
10 Personen argumenterar kring sin oro, då det förr eller senare kommer att tillåtas högtalarsända böneutrop. Utbredd rädsla för att böneutrop skulle ske från minareter har hela tiden funnits bland invånare, utöver detta har andra argumenterat för att stadsmiljön och helhetsuttrycket skulle försämras avsevärd i takt med tillåtelse av moskébygge i Sverige (Karlsson & Svanberg 1997, ss, 114-116).
Vi har i Sverige – i motsats till våra nordiska grannar – en generös flyktingpolitik, och det tycker jag vi ska vara glada åt och stolta över. Men någonstans måste gränsen dras. Att göra detta kulturellt religiösa område till ett islamskt centrum t.o.m. med en minaret är för mig och många gamla Katarina-bor rent stötande (Brev till Stadsbyggnadskontoret i Stockholm, Karlsson & Svanberg 1997, s. 114).
Den enskildes förväntan om vad som är normalt utifrån hennes värderingar utgår ifrån dennes likformighet. Islamsk framväxt och dess krav på moskébygget i Sverige har inneburit en störande process för människor med denna förhållningsätt. Av den anledningen har utvecklingen blivit kontroversiellt och skapat mycket opinionsdebatter med för- och nackdelar med böneutrop. Karlsson & Svanberg (1997) menar att konflikten bör ses från flera synvinklar, dels spegla människors reaktioner om samhällets egna visioner, förväntning och farhågor. O ena sidan handlar det även om acceptans och kontinuitet. Oavsett hur man ställer sig kring utvecklingen, går det inte att skydda sig och längta tillbaka till ett homogent Sverige. Globaliseringen har sin gång och kraven ställs på den moderna människan att kunna bemöta denna utveckling. Det har blivit allt svårare att undvika möten med andra kulturer och traditioner. Massmedian förmedlar dagliga inflöden om turism och integration, konkreta möta med annorlunda kulturer tillhör numera vardagen (Karlsson & Svanberg 1997, ss. 115-116).
6. TEORETISKA PERSPEKTIV
6.1 Grundantaganden i helhetssynen
Helhetssynen använder sig av flera perspektiv, således en relationism, vilket betyder att den ser människan som en knutpunkt i ett relationsfält. En filosofisk ståndpunkt som sätter någonting i relation till något annat. Detta synsätt baseras på att samtliga perspektiv kompletterar varandra. Enligt helhetssynen kan ingen annan princip eller teori göra
11 anspråk på att förstå människan utan att använda sig av flera andra perspektiv (Thorsén 2017, s. 74).
Människan kan betraktas utifrån åtta perspektiv enligt denna syn:
• Ett biologiskt perspektiv: Behaviorismen samt den biologiska människosynen ser människan som en komplicerad varelse, och betonar hennes genetiska förprogrammering. Människan har en kropp som tillhör hennes boning och den står i relation till andra människors kroppar (Thorsén 2017, s. 75).
• Ett psykologiskt perspektiv: Förutom att ha en kropp, har människan även ett medvetande som innehåller personliga upplevelser av hennes tillvaro, minnen, känslor, drömmar, förväntningar samt önskningar. Psykoanalysen, humanismen och den existentiella människosynen använder detta synsätt för att förstå människan (Thorsén 2017, s. 75).
• Sina relationer till andra människor: Människans beteende är inte enbart knuten till hennes kropp, utan hennes relationer till andra människor är avgörande för hennes välbefinnande. Människan ingår i ett socialt sammanhang, familjen, vänner och arbetskamrater. Människan påverkas av andra under hela hennes liv. I sammanhanget försöker hon hitta sin plats, roll och status, då det är direkt kopplat till hennes identitet (Thorsén 2017, s. 76).
• Sin plats i en organisation: Människan är en del av organisationen, utifrån organisationens uppbyggnad påverkas hennes självbestämmande roll till egenkontroll (Thorsén 2017, s. 76).
• Ett samhälleligt perspektiv: Människan föds i en samhälleligt och historisk organisation. Samhällena är byggda på olika sätt, vilket också ger den enskilde olika rättigheter samt skyldigheter beroende på samhället. Marxisterna använder sig av detta perspektiv. Förhållningsättet till människan är att den tillhör en större helhet, förändringar som sker i helheten påverkar människor som lever i det.
Påverkan yttrar sig i form av förändrat beteende, upplevelser samt livsvillkor (Thorsén 2017, s. 76).
• Ett kulturellt perspektiv: Människan påverkas av den kultur hon föds i, i varje kollektiv man föds i finns det en viss kultur som man måste leva efter och dess koder. Kulturen ger sig uttryck i form av familjemönster, bostadsförhållande, språk, traditionersarv, klädsel, religion, normer, värderingar mm.
12 Socialantropologer inspireras av interaktionismen som använder sig av detta synsätt (Thorsén 2017, ss. 75-76).
• Ett ekologiskt perspektiv: Människan påverkas ständigt av miljön runt henne i form av byggnader, symboler, djur och naturen mm (Thorsén 2017, s. 77).
• Ett religiöst eller existentiellt perspektiv: Människan har med sig existentiella frågorna under hela sitt liv om de existentiella frågorna, vad är meningen med livet? Finns det någon Gud, vad händer efter döden? I Sverige lämnas människor till sitt eget öde gällande dessa livsfrågor som inte sällan är svåra att ta ställning till. Humanister finner svar i förnuftet och vetenskapen. Inom den existentialistiska synen finns det två traditioner, den religiösa samt den ateistiska, att Gud inte existerar. De centrala grundantagandena inom detta är att människan ensam är auktoritär i universum, därmed finns det ingen annan auktoritet som kan eller ska vägleda hennes inriktning i livet. Människan har ett medvetande och genom detta har hon en fri vilja. Enligt den ateistiska existentialistiska människosynen behöver inte människan undersöka den yttre världen för att få förståelse av sin existens, istället är det hennes medvetande som denne behöver få djupare relation med för att förstå världen runt henne (Thorsén 2017, ss. 29-36).
Även om helhetssynen innefattar åtta kategorier kan man inte tex hävda att människan endast styrs av sitt kulturella perspektiv, då samtliga perspektiv samverkar med varandra.
Helhetssynen ser människan i en komplicerad komplex, där det är svårt att ge konkreta ensidiga svar till hennes handlade. Det är även viktigt att i bejakande försöka förstå hur den enskilde själv uppfattar sin situation och vad denne själv ger för förklaringar kring hennes handlade (Thorsén 2017, ss. 77-79).
7. METOD 7.1 Metod
Jag har valt en kvalitativ metod baserad på innehållsanalys med litteraturstudier, vilket innebär att undersökningsunderlag samlas in genom verbala formuleringar, både i skrivna och talande former. Kvalitativ angreppsätt inriktar sig på att ge bättre förståelse av samhället samt hur det påverkar enskilda individer, grupper samt institutioner. Viktigt att poängtera är att inom den kvalitativa metoden står forskarens analys av de insamlade
13 informationerna i förgrunden. Då min uppsats huvudfokus är om böneutrop i Växjö, dess syn, uppfattning och hur det yttrar sig i samhället, kommer en opinionsanalys göras.
Syftet med kvalitativ metod är att belysa en specifik händelse, tolkningar, livssituationer och upplevelser (Backman 2016, ss. 27-36). Jag har valt denna metod eftersom min uppsats strävar efter att tolka och förstå uppfattningar och värderingar gällande högtalarsända böneutrop i Växjö.
Ursprungligen var tanken med mitt arbete att undersöka hur religionsfrihet och yttrandefrihet tillämpas i praktiken, dock fastnade jag på den aktuella debatten om böneutrop i Växjö som har engagerat många från olika samhällsklasser. Den aktuella debatten visar tydligt att religion har betydelse oavsett om man är troende eller inte.
Utgångspunkten för val av litteratur har jag använt mig av tidigare erfarenheter inom religionsvetenskap 1-90 i Högskolan i Gävle, på så sett har jag kunnat navigera mig till litteraturen för min uppsats. Eftersom uppsatsen handlar om Växjö fallet kring böneutrop har det varit nödvändig med begräsning av litteratur som är relaterat till den svenska kontexten, därmed har all internationell material uteblivits.
Den empiriska delen är baserad dels på överklagan av fem medborgare till förvaltningsrätten i Malmö (FV- dom nr 5953-18, 6390-18, 6400-18, 6407-18 och 6568- 18). Samtliga artiklar är hämtade från respektive tidningshemsida på nätet. Litteraturen av Karlsson & Svanbergs bok Religionsfrihet i Sverige: Om möjlighet att leva som troende, använder jag genomgående i uppsatsen. Författarnas utgångspunkt är att religion aldrig kan studeras eller analyseras utan att bejaka det sociokulturella sammanhanget. För att strukturera uppsatsen har jag tagit stöd av litteraturen Rapporter och uppsatser av Jarl Backman samt Lars Torsten Erikssons Kritiskt tänkande för att hela tiden ha det kritiska perspektivet.
8. UNDERSÖKNING 8.1 Böneutrop
Stiftelsen Växjö muslimer lämnade i februari 2018 in en ansökan till polisen för att få tillstånd att göra högtalarutsända böneutrop varje fredag klockan 13:00. Den 8 maj samma år beslutade polisen att bevilja stiftelsen tillstånd till böneutrop från deras moské på försommarvägen 2 i Växjö varje fredag mellan klockan 13:00-13:03:45 sommartid och klockan 12:00 – 12:03:45 vintertid. Tillstånden är från början tidsbegränsade mellan perioden 5 maj 2018 till 7 maj 2019. I anslutning till moskén finns det bostäder, förskola
14 samt en allmän park. Polismyndighets beslut prövades utifrån ordningslagens föreskrifter 3 kap § 14 att hänsyn har tagits till trafiken samt allmän ordning för säkerhet (FV- dom 5953-18 m.fl. ss. 3). I och med polisens beslut till tillstånd för böneutrop i Växjö blev frågan omdiskuterad både i Växjö och i hela landet. Många ledande profiler inom olika samhällsklasser har involverat sig i denna laddade debatt.
”Gud är störst, Jag vittnar att det inte finns någon annan gudom än Gud, Jag vittnar att Muhammed är Guds sändebud, Kom till bön, Kom till frälsning, Gud är störst, Det finns ingen gudom utom Gud.” Fredagen den 25 maj 2018 kunde Växjöborna höra det omdiskuterade högtalarsända böneutropet (SVT 2018).
8.2 Överklagan till förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten är den första instansen bland allmänna förvaltningsdomstolar för att lösa konflikter som uppstår mellan enskilda medborgare och olika myndigheter, i detta fall mot polismyndighetens beslut att ge tillstånd till böneutrop som överklagades (Domstol 2020).
Den 8 maj 2018 beslutar polismyndigheten att bevilja tillstånd för böneutrop via högtalarsändning till den muslimska stiftelsen i Växjö från deras moské. Beslutet var villkorsförankrat med instruktioner gällande vilka tider som gäller, riktning av högtalarna samt maximal ljudnivå för inom- respektive utomhus, med hänvisning till folkhälsomyndighetens allmänna råd. Stiftelsen bär ansvar för att följa dessa instruktioner samt vid behov visa dessa skrivna anvisningar till polisen. I beslutet är polismyndigheten tydlig med att den är tagen av stöd från föreskrifter i ordningslagen med hänsyn till säkerheten i trafiken i området. Det högtalarutsända böneutropets innehåll bedöms utifrån åsiktsmässig neutralitet. Det framgår av polismyndighetens bedömning till bifall av högtalarutsända böneutrop att moskén är lokaliserad i ett bostadsområde och nära en förskola. Risken till buller bedöms vara hög dock kommer detta ske enbart 1 gång i veckan via en inspelad ljudfil (FV- dom 5953-18 m.fl. ss. 3-4).
I förvaltningsdomen mål nr 5953-18 m.fl. överklagade 5 medborgare polisen beslut för tillstånd till böneutropet. Dessa personer ansåg att det vara ett brott mot religionsfrihet- samt yttrandefrihetslagen och att det bryter mot de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionen.
Personen med initialer AG överklagar polismyndighetens beslut och hävdar att de bor max 100 meter från moskén samt att de har samma rättighet att slippa verbala
15 störningar in i sin bostad. AG menar att överklagande inte handlar om böneutropets innehåll utan att myndigheten tillåter störningar mitt i ett bostadsområde. Vidare fortsätter AG och hävdar att tillståndet strider mot religionsfriheten som skyddar AGs rättigheter att slippa bli påtvingad en religion. AG poängterar att lagen ska skydda barn från allt religiöst innehåll, i området finns det en förskola. Det finns även ett grönområde i anslutning till moskén där allmänheten vistas. Böneutropet kommer att störa och göra att människor inte vill vara där och påverka området negativt (FV- dom 5953-18 m.fl. s. 4).
JO, en annan person, överklagar beslutet och hänvisar till den kristna tron och att det är diskriminerande för kristna svenskar som bor i området. Vidare menar JO att barn under 18 år inte ska påtvingas höra böneutrop. I området bor det flyktingar som har flytt till Sverige från ofrivillig religiös påverkan och ska inte behöva tvingas genomgå detta.
JO hävdar att böneutropets ideologi är odemokratisk, skapar splittring, oro, segregations samt oordning i samhället (FV- dom 5953-18 m.fl. s. 5).
Den tredje personen, LJ, åberopar att tillstånden helt strider mot religionsfrihetslagen och att böneutropet är kränkande mot dem som har en annan tro. LJ hänvisar till regeringsformen och Europakonventionen om att envar inte ska påtvingas en religion. LJ poängterar att barn som växer upp i området inte fritt får välja sin religion och inte kan använda sig av friheten som lagen befogar. Enligt LJ har kvinnor lägre status i denna religion och det kommer skapa större problem längre fram för samhället med sådana tillstånd. Grannsämjan känner sig överkörda av detta tillstånd. En annan person, IJ som har bott i området i 18 år och känner sig nu tvingad att flytta då IJ inte längre kan vistas på sin uteplats utan att höra böneutrop. Detta skapar mer motsättningar i samhället.
OS och EH, båda från samma hushåll, överklagar beslutet och menar på att polisen inte gjort någon grundlig utredning och inte tillfrågat människor som bor i området. Polisen har istället helt gått på den muslimska stiftelsens begäran. Böneutropet gör att dem ofrivilligt tvingas ta del av religiös propaganda (FV- dom 5953-18 m.fl. ss. 5-6).
8.3 Förvaltningsrättens bedömning om böneutrop
Hur ska rättsväsendet hantera traditioner med kopplingar till religiösa inriktningar som uppfattas av andra att kränka de mänskliga rättigheterna? Å andra sidan är religionsutövning en mänsklig rättighet, skyddad av svensk grundlag samt Europakonventionen? Förvaltningsrättens bedömning är att polismyndigheten har följt de föreskrifter inom ordningslagen samt även gett kommunen utrymme att yttra sig innan
16 beslutet togs. I detta fall valde Växjö kommun att inte yttra sig. Polismyndigheten hade möjlighet att använda sig av lokalbefolkningen för att få deras bild i processen dock valde man att inte göra det då det inte var ett krav. Det viktiga inom ordningslagen är trafiken samt den allmänna säkerheten, vilket förvaltningsrätten anser att polisen enligt bestämmelsen, har handlat korrekt. Villkorsförankrade tillståndet säkerhetsställer den enskildes frihet från obefogade inskränkningar. Gällande de klagandes perspektiv på grundläggande fri- och rättigheter hänvisar förvaltningsrätten att religionsfrihetslagen upphörde att gälla 1 januari 2000 då lagen om trossamfund trädde i kraft.
Regeringsformen och Europakonventionen är överordnad en annan lagstiftning, vilket innebär att även om polismyndighetens prövning utgick ifrån ordningslagen, måste de beakta grundlagar om de mänskliga rättigheterna utifrån den överordnade lagen (FV- dom 5953-18 m.fl. ss. 3-9).
Enligt förvaltningsrätten strider varken polismyndighetens beslut eller den muslimska stiftelsens begäran om böneutrop mot religionsfriheten. Regeringsformen innehåller föreskrifter om att den enskilde är tillförsäkrade yttrande- samt informationsfrihet. Förvaltningsrätten menar att de boende i område har valt ett bebyggt område och borde räkna med viss störning, ljud och buller, vilket innefattar religionsutövning i ett demokratiskt samhälle. Tillståndet är villkorat utifrån ordningslagen. Överklagan avslås därmed. Förvaltningsrättens dom överklagades till kammarrätten, en högre instans. Kammarrätten gick i förvaltningsrättens bedömning och avslog överklagan (FV- dom 5953-18 m.fl. ss. 8-10).
8.4 Opinionsdebatten kring böneutrop
Några moskéer har minaret men de flesta i Sverige använder minaret mer som estetisk än i praktisk funktion. Minaretens funktion är att kalla till bön fem gånger varje dagen vars funktion liknar kyrktornen med sina klockor. Böneutropet har en viktig betydelse för muslimer i Sverige, vilket kan få vissa muslimer att känna hemmakänsla enligt Mulo Djopa, vice ordförande för islamiska kulturföreningen i Karlskrona (SVT 2018).
Jonas Otterbeck, professor i islamologi menar att i vissa avseenden är ljudet från kyrkklockor och böneutropet jämförbart då båda kallar till bön. Däremot kan människor urskilja dess betydelse eftersom det ena är enbart ljud från kyrkklockorna medan den andra är en inspelad röst (SVT 2018).
17
Dialogen är viktig. Jag har märkt att samtal som inletts med att jag fått ett meddelande med hård ton och en ganska kategorisk kommentar, snabbt har ändrat karaktär när jag i respekt för den andre personens åsikt utvecklat mina egna tankar. Samtal som börjat så har i många fall avslutats med ett tack för att jag tog mig tid och ”med vänlig hälsning” det tycker jag är betydelsefullt /Biskop Fredrik Modéus (Svenskakyrkan 2020).
Dock framkommer det tydligt att innehållet i böneutrop upplevs av en del människor att vara extremt stötande, allaho akbar”, att Allah är störst av alla och Mohammed är hans sändebud jämförelsevis med kristna kyrkklockor (SVT 2018).
Ann Heberlein, teologie doktor och välkänd person inom aktuell debatt, skriver en debattartikel i Svenska Dagbladet att det inte är försvarbart att ge tillstånd till böneutropet i Växjö med hänvisning till religionsfriheten. Heberlein argumenterar om att böneutrop och kyrkklockor har olika budskap då böneutropets mening inte enbart är en uppmaning till bön, utan det är en bön. Genom denna högtalarutsända bön proklamerar muslimer att
”Gud är stor, jag vittnar om att det inte finns några andra gudar än Gud” och ”jag vittnar att Muhammed är Guds profet”. Syftet blir direkt att både de troende och icke troende får samma budskap, vilket går helt emot religionsfrihetslagen. Det går av den anledningen inte att likställa kristna kyrkors klockringningar med det muslimska högtalarutsända böneutropet (SVD 2018). Heberlein hävdar att det är fullt möjligt för den troende muslimen att utöva sin religion och dess ritualer utan böneutrop. Däremot kommer inte icke-muslimen undan påverkan av ett böneutrop om denne bor eller befinner sig i närheten, vilket direkt kränker dennes rätt och offentliga skydd enligt religionsfriheten.
Böneutrop bör därmed inte tillåtas och en nationell policy borde införas i Sverige (SVD 2018).
Kristdemokraternas ledare Ebba Bush Thor ställer sig negativ till böneutrop och menar att hennes parti har en nationell linje i frågan. Vidare säger hon att det inte går att jämföra böneutrop med kyrkklockor eftersom kyrkklockor har en naturlig särställning av tradition och kulturarv i Sverige (Aftonbladet 2018).
Christer Sturmark (2018), ordförande för humanisterna samt författare till boken Tro och vetande 2.0 (2006) beskriver i en opinionsartikel, att religionsfriheten inte kan användas som argument till för- och nackdelar gällande begränsning samt förbjud mot böneutrop. Att använda religionsfriheten som referenspunkt i diskussionen tenderar att vilseleda vad debatten egentligen handlar om. Religionsfrihetens principer handlar om att skydda allas rättigheter och därmed blir argumenten i opinionsdebatten irrelevant när det
18 de kommer till hur kommunen och polisen borde ha agerat i beslutet. Vidare menar Sturmark att den enskilde inte har rätt att inte utsättas för budskap denne inte gillar i ett demokratiskt samhälle. Var och en har rätt att invända sig mot ett budskap men det är inte samma sak som att kräva ens rätt att slippa budskapet. Sturmark hävdar att frågan om böneutrop är principiellt väldigt enkelt, att sprida ljud och budskap, vilket ansökan har blivit behandlad efter och därmed korrekt. Reglerna kring detta ska gälla alla utan att särbehandla vissa grupper, däremot borde debatten handla mer om gränser mellan sådana tillstånd (Dagens Samhälle 2018).
8.5 Vad säger svensk lag om religionsfriheten?
Demokratin använder sig av folksuveränitetens princip, vilket innebär att medborgarna har rätt att styra sig själva, de vi kallar för folkstyre i Sverige. De styrandes legitimitet är baserad på medborgarnas vilja. I svensk demokrati har varje enskild medborgare rätt att yttra sig i tal och skrift (Riksdagen 2020). I ett demokratiskt samhälle samspelar jämlikhetsprincipen med frihetsprincipen. Ett välfungerat demokratiskt samhälle innebär att varje medborgares rätt skyddas enligt lagen och jämlikhetsprincipen tillämpas systematisk. Detta kräver en majoritets opinionsbildning för att få till förändringar och för vissa kan denna process verka trög men borde dock ses som demokratins stora styrka (Hadenius 2006, ss. 10-19).
”Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad [...] religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion” (Regeringsformen 2:1, 5 stycket).
Religionsfrihetenslagen beskriver även att den enskilde har skyldigheter för att bibehålla den allmänna ordningen. Detta medför att man får utöva sin tro i grupp eller privat och får göra det på allmän plats. Dock får inte ens utövande störa den allmänna ordningen eller andra människor i närheten. Religionsfriheten borde också ses i ett mer internationellt koncept då det anses vara en mänsklig rättighet att fritt få utöva sin religion.
Detta framkommer även i FNs allmänna formulering gällande mänskliga rättigheter i artikel 18 samt i Europakonventionens allmänna bestämmelse om mänskliga rättigheter i artikel 9.
Religionsfrihetslagen från 1951 upphävdes 1998 som egen lag och hänvisas till regeringsformen och Europakonventionen. Europakonventionen är även till för att skydda minoritetsgrupper, deras livsstil, identitet och för att på så sätt bevara mångfalden i samhället. Det framkommer inte tydligt i Europakonventionen att varje enskilt ärende och
19 personer från minoritetsgrupper ska skyddas utifrån deras allmänna bestämmelser.
Däremot finns det tydliga implikationer i svenska domstolars bedömningar att staten tolkar sin egen lagstiftning i samspel med Europakonventionen. Domens slutliga bedömning hänvisas till Europakonventionen och är den styrande rättskällan gällande religionsfrihetstvister och gäller framför svensk grundlag (Riksdagen, Lag 1994:1219).
Tillståndet för böneutropet beviljas enligt 3 kap 14 § ordningslagen då polismyndigheten behöver ta hänsyn till den allmänna ordningen och dess begräsningar.
Det är viktigt enligt lagens mening att inte ta hänsyn till innehållet i böneutropet.
Vid prövningen av en ansökan om tillstånd som avses i detta kapitel eller i en lokal föreskrift ska Polismyndigheten beakta vad som krävs av hänsyn till trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Om ansökan avser tillstånd att ta i anspråk en offentlig plats för visst ändamål, ska särskild hänsyn tas till gångtrafikens intresse. Ett beslut av Polismyndigheten om tillstånd får förenas med de villkor som behövs av hänsyn till trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Villkoren får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller på annat sätt göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap 14 § Ordningslagen).
Däremot är yttrandefrihetslagen som ett tvåeggat svärd med både rättigheter samt skyldigheter. Rättigheter yttrar sig i form av rätten att fritt protestera, demonstrera eller utföra civil olydnad. Samma lag skyddar den enskilde mot att inte bli kränkt.
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. (Yttrandefrihetsgrundlag 1991:1469)
Svenska juridiska systemet förväntas att ge den åtalade en rättssäker prövning och dom, vilket i detta fall inte ska påverkas av opinionsdebatter gällande vad enskilda personer anser vara rätt eller fel.
20 9. DISKUSSION OCH ANALYS
Här diskuterar och analyserar jag mitt empiriska arbete med stöd av teoretiska perspektiv, lagstiftning och tidigare forskning.
9.1 Lagstiftningen och överklagan
Religionsfriheten är en grundlag i Sverige och kopplad till de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionens allmänna bestämmelse i artikel 9. Medborgarna som överklagade polismyndighetens beslut till förvaltningsrätten anser att deras privatliv blir inskränkt på grund av tillståndet och bryter mot religionsfrihetslagen. Överklagan till tingsrätten (mål nr 5873-18 m.fl.) samt till kammarrätten avslogs. Lagstiftningens bedömning är att tillståndet är förenligt med ordningslagen. Deras sammantagna avvägning är att tillståndet är förenligt med religionsfrihetslagen samt Europakonventionen. Paragraferna i religionsfrihetslagen är tydliga dock framkommer det i min tidigare forskning att lagens utförande var oklar. Karlson & Svanberg (1997 s.14) ansåg att lagens tillämpning förknippades med vem som hade tolkningsföreträde av lagtexten. I ett demokratiskt land kan det indirekt innebära att grupper ställs mot varandra.
Detta är ett återkommande argument i opinionsdebatten om högtalarutsända böneutrop i Växjö, vilket också åberopas i överklagande till förvaltningsrätten.
Sturmark (2007) argumenterar för barnens rättigheter enligt FN:s konvention,
”konversationsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. Eftersom Sverige tillämpar FNs barnkonvention borde inte barn tillåtas gå i friskolor där de får lära sig om helvetesläran. Barn är sårbara och borde därmed skyddas och skolor ska vara en plats för läran om vetenskapliga metoder samt om förnuftet (Sturmark 2007, ss. 307-314). Det är samma argument som personen AG åberopar i överklagan till förvaltningsrätten dock framkommer det inte tydligt i förvaltningsrättens bedömning, utan det hänvisas enbart till ordningslagen 3 kap. § 14.
Enligt min kvalitativa undersökning framkommer det individuella tolkningar kring vad som gäller enligt svensk lag om religionsfriheten, vilket även är återkommande i opinionsdebatten om böneutrop. Ur ett samhälleligt perspektiv föds människan in i en historisk organisation där hennes frihet direkt är begränsad utifrån det samhälle hon lever i. Detta är en del av den underliggande debatten att en del personer anser att religiösa friskolor inte borde tillåtas i Sverige eftersom det bryter mot FN:s barnkonvention när det gäller respekt för barnens rättigheter och religionsfrihet.
21 Varje medborgare har inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Dessa skyldigheter och rättigheter är baserat på normer som är specifika för det samhälle personen befinner sig i. Karlsson & Svanberg (1997) beskriver att skolan tidigare har varit
”statens ideologiska förmedlare med uppgift att skapa lojalitet”, att genom statens indoktrinerings inverkan på skolsystemet har man även satt grunden för demokratin i samhället. Det är dock viktigt att ha i åtanken att konflikter kan uppstå i skolmiljön på grund av att den offentliga förväntan krockar med den enskildes behov. Den enskildes privata behov kan inkludera dennes religion. Religionsfriheten har alltid varit ett relevant ämne i skolan huruvida de ska begränsas eller inte. Skolan har en central roll i det gemensamma samhällsprojektet som oftast är planerad av landets ledande styre (Karlsson
& Svanberg 1997, s. 38-40).
Det finns en otydlighet och diffus gräns gällande religionsfriheten i skolan då det indirekt påverkar hur barnen ska uppfostras. Det ligger en förväntan i att alla elever ska läsa det obligatoriska ämnet religion. Gränsen mellan den privata integriteten och vad samhället förväntas av den enskilde är svår att se. I det nuvarande systemet förväntas varje barn att inhämta sina värdegrunder och normer genom skolsystemet. Karlsson &
Svanberg (1997) hänvisar till att friskolor ska följa den allmänna målsättningen samt dess värdegrund. Dock har friskolor inga krav på sig att följa den nationella läroplanen. Detta har lett till att flera friskolor har egna läroplaner (Karlsson & Svanberg 1997, s. 63). I längden kan detta påverka integrationen negativt då integrationen är beroende av rollsamspel och att alla är med om samma samhällsprojekt (Karlsson & Svanberg 1997, s.66).
Jag har förståelse till att personer argumenterar för barnens självbestämmanderätt i samhället speciellt när det handlar om skolväsendet. Högtalarutsända böneutrop kan påverka barn och dess självbestämmande rätt. Dock är det intressant att kristna kyrkklockor inte får likadana reaktioner från allmänheten så som högtalarutsända böneutrop då det finns betydligt fler kyrkor i Sverige. Kan detta visa på att svenska samhället inte är så sekulärt som man får det att framstå? Det kulturella arvet i Sverige härstammar från kristna värderingar och helhetssynen betonar vikten av att människan kan betraktas utifrån ett kulturellt perspektiv i form av bland annat normer och värderingar.
Sekulärismen stöter på stora utmaningar när det muslimska förhållningsättet och det västländska förhållningssättet möter varandra. Tolerans och acceptans innebär att acceptera varandras olikheter till en viss gräns. Jag anser att utifrån ett biologiskt
22 perspektiv är människan beroende av relationer till andra och idag ställs det allt högre krav på den enskilde i och med det mångkulturella samhälle som Sverige har blivit.
Det kan finnas en fara med att se religionsfriheten som en självklar rättighet. Enligt religionsfrihetslagen får envar inte använda sin autonomi för att kränka eller begränsa någon annan. Religionsfrihetslagen är tydlig men verkligheten är en annan och därmed ska man alltid kämpa för demokratiska rättigheter. Religionsfrihetslagen går hand i hand med mänskliga rättigheter och den allmänna synen på demokrati (Karlsson & Svanberg 1997, s. 7). Böneutropet liksom kyrkklockorna är yttringar från religionen. I religiösa och existentiella perspektiven rymmer livsfrågor som individen kan komma att stå inför under sin livstid. Oavsett hur dennes livsöde ser ut, finns det en trygghet i att personens religionsfrihet är skyddad i grundlagen. Religionsfrihetparagrafer lägger inga värderingar i den enskildes sätt att tro, utan ger henne rättsskydd till att tro eller inte tro.
Karlsson & Svanberg (1997) beskriver att under religionsfrihetslagens 45 första år hade inte rättsväsen tillämpad denna lag, istället gav de exempel på hur man valde att tillämpa djurskyddslagen (Karlsson & Svanberg 1997, s. 13-14). I Växjö fallet har polismyndighetens och förvaltningsrättens slutliga bedömning hämtats främst från ordningslagen och dess föreskrifter men i helhetsbedömningen framgår det tydligt att de utgår ifrån religionsfrihetslagen och Europakonventionens allmänna bestämmelser.
Regeringsformen och Europakonventionen är överordnade annan lagstiftning på det sättet att andra lagar inte får strida mot innehållet i dem.
Även om prövningen av en ansökan om tillstånd enligt 3 kap. 14 § ordningslagen enligt lagens lydelse endast ska beakta vad som krävs av hänsyn till trafiken och till allmän ordning och säkerhet måste därför även tas till bestämmelserna om grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen och Europakonventionen (FV- dom 5953-18 m.fl. s. 8).
Det framkommer i min uppsats i jämförelse med tidigare forskning att det har skett en utveckling inom det svenska rättsväsendet. Detta synliggörs i och med att rättsväsendet använder sig utav religionsfrihetslagen i sin bedömning i Växjö fallet. Vidare har Sverige blivit ett mångkulturellt samhälle med mer inslag av andra religioner, vilket har lett till att lagstiftarna förväntas ha mer kunskap inom religiösa rättsprocesser.
23 9.2 Mediebevakningen
En viktig mekanism inom demokratin yttrar sig i form av fri press. Statens offentliga utredningar (SOU) poängterar vikten av en välfungerande process för yttrandehetsfriheten då den tillhör grundstenar i ett demokratiskt samhälle (SOU 2016:7 s. 183). Media har en stor betydelse gällande kunskap- samt åsikts förmedling. Min undersökning visar på att media har låtit ordet vara fritt i opinionsdebatten. Det hade bidragit till mer kvalité i opinionsdebatten ifall journalister ställde frågor med direkt koppling till lagstiftningen om religionsfriheten. Detta hade lett till mer djup i diskussioner och inte enbart argumentationer i form av försvar.
Humanistiska teorier har präglats i filmer sedan 1900-talet och hur media påverkar den enskilde utifrån ett bestämt budskap. Därav använder religiösa institutioner den del av mediamenyn som gynnar deras tro och andlighet (Gripsrud 2011, ss. 57-58). Att böneutropet har fått stort utrymme i media kan tyda på nyanserad synlighet kopplad till all modernitet som finns gällande kommunikation och sociala medier. Det behöver nödvändigtvis inte talas i termer om återkomst då religion inte är något nytt fenomen i samhället. Det psykologiska perspektivet återkommer systematisk i mediedebatten och yttrar sig i form av enskilda individers känslor, önskningar och förväntningar från samhället de bor i. Det kan också vara så att religiositetdebatter som framträder i dagens kulturella kontext handlar om en ny religiös medvetenhet som framkommer i opinionsdebatterna.
Diskrimineringsutredningen beställde en undersökning av SIFO 1981 och 45 procent svarade att de var positiva till att det byggdes en moské i deras närområde. 20 procent var emot och resten visste inte. En attitydundersökning genomfördes 1990 där 65 procent av svenska befolkningen var negativt inställda till muslimer och endast 2 procent var positiva. En till undersökning gjordes 1992 i Göteborg gällande moskébygge och hälften var för och hälften emot. SIFO undersökningen visar på att det skett en stor attitydförändring gällande bygge av moskéer i Sverige på mindre än 15 år. Att välkända personer är med i opinionsdebatten kan ha en stor betydelse i undersökningen och i processen. Det har framkommit i tidigare ansökningar om moskébygge, där politiker tydligt tagit avstånd från ärendet, vilket har resulterat i långdragna processer ( Karlsson
& Svanberg 1997, ss. 105-108). Jag ser en skillnad i debatten kring högtalarutsända böneutrop när välkända profiler som Ann Heberlien och Anna Bush Thor deltog, vilket ledde till att processen inte blev utdragen.
24 9.3 Religion i det offentliga rummet i ljuset av böneutrop i Växjö
Den sociala verkligheten som varje enskild medborgare måste lära sig att bemästra, består inte enbart i observerbara, mätbara objekt eller beteenden. Det består av meningsfulla handlingar och dess resultat. Eftersom religionen yttrar sig i dess olika former (text, kläder, symboler, gest, ritualer, kyrka, moské osv) är det även nödvändigt för den enskilde att ha tillgång till samhällets olika kulturella koder. För en troende muslim är böneritualen en del av dennes vardag, bönen som tar cirka 15 minuter. Enligt Gönder (2017, ss. 36-38) kan bönestunder likställas som fikaraster i Sverige. Det kulturella perspektivet blir synligt när två olika kulturer möts. Olika kulturer ger oss olika beteenden och symbolvärde, vilket är av vikt att beakta utifrån helhetssynen.
Det förekommer en misstänksamhet samt rädslan mot muslimer som yttrar sig i form av motstånd till moskéer, enligt Karlsson & Svanberg (1997). Det är inte heller någon unik företeelse med all motstånd som uppstått i debatten om böneutrop i Växjö.
Vidare uppger författarna att andra religioner har fått genomgå samma fientliga process på ny mark. Frälsningsarmén fick gå igenom en etableringsfas i Sverige, liksom flera väckelsesamfund som kände sig tvungna att utvandra till Nordamerika för att kunna utöva sin tro under 1880-talet (Karlsson & Svanberg 1997, s. 98). Frågan är om det finns skillnader i de olika etableringsprocesserna? Kanske kan vi finna skillnader i form av framfarten i globaliseringen samt samtidens sociala mediers direkta påverkan. Idag behöver varje enskild person inte söka sig till en andlig byggnad och lyssna på en präst eller en imam, utan kan inhämta information själv och välja sin egen tro. Man kan även fritt vara med i opinionsdebatter och påverka samt yttra sig tack vare sociala medier. Min undersökning visar ännu en gång på att det inte är ett nytt fenomen att konflikter och debatter uppstår utan det ingår i etableringsfasen.
Jag instämmer med grundantagande av helhetssynen att människors beteenden och föreställningar inte kan förstås utifrån ett specifikt perspektiv eller teori, då människan är en komplicerad varelse. Det är flera faktorer som påverkar varje enskild individ.
För att kunna förstå människan, menar Karl Marx, att man sätta henne i ett historiskt sammanhang och i en social kontext. Han menar att samhällets inriktning och hur den är organiserad, är avgörande. Detta påverkar individens förhållande till sig själv och utifrån sin plats i samhället ( Thorsén 2017, ss. 61-63). Eftersom människan strävar efter att hitta sin plats i en organisation, kan jag dra koppling till fallet i Växjö, när det handlar om att enskilda individer vill bibehålla sin plats i samhället. Detta blir synligt när enskilda individer överklagar polismyndighetens beslut och inte vill få nya förändringar i deras
25 närområde. Dessutom att enskilda individer är skrämda för det okända och förändringar av socialpsykologiska landskapet.
Böneutropet behöver ses ur ett större sammanhang än själva ritualen, och ju mer insikt vi har om människor som praktiserar, ökar förståelsen och ämnet behöver inte skapa starka reaktioner. Gönder (2017, s. 37) menar att vad som kan vara normerande i Sverige behöver inte vara det i ett annat land. Dock är det viktigt att svenskar kommer till insikt och ser världen med andra ögon. Enligt min tolkning handlar en del av debatten om svenskens identitet och att återupptäcka eller tydliggöra en svensk identitet som länge legat i en dvala. Det finns en längtan att bibehålla ett samhälle, en kontext och sammanhang som en gång i tiden funnits.
Karlsson & Svanberg (1997) beskriver att moskéer, minareter samt böneutrop är en extrem provokation för personer som inte vill inkludera annat än vad de anser vara
”svenskhet”. Vidare menar författarna att vissa personer betraktar invandrare som en tillfällighet i Sverige, att en dag kommer de återvända till sina hemländer och allt avvikande kommer återgå till de normala (Karlsson & Svanberg, 1997, ss. 115-117). Det kan utläsas i överklagan av personen AG, att grönområdet inte kommer kunna nyttjas av allmänheten på grund av högtalarutsända böneutropet. Detta stämmer överens med Karlsson och Svanbergs forskning, att en del personer blir provocerade av vad de anser är normavvikande i samhället. Dock beskriver Eriksson (2018, ss. 58-60) att globaliseringen har bidragit till nya former om ismer, som vi måste bemöta för att skapa en konstruktiv samhällsbyggnad.
Var den muslimska stiftelsen i Växjö medveten om konsekvenserna av deras ansökan om tillstånd till högtalarutsända böneutrop, och att det skulle medföra splittring i närområdet? Eller utgick stiftelsen helt utifrån religionsfrihetslagen i deras tänkande?
Detta är en del av mina tankar och funderingar som uppstått under uppsatsens gång.
I opinionsdebatten diskuteras det att högtalarutsända böneutrop inte är en nödvändighet, att en muslim ska kunna utföra sina religiösa ritualer oavsett högtalarutsända böneutrop. Det borde därmed inte tillåtas i ett kristet land som Sverige.
Helhetssynen kan ge en bredare förståelse på debatten och menar att människan är en kulturell varelse, vilket innebär att hennes kulturarv beskriver hennes komplexitet.
Karlson & Svanberg (1997) betonar att religion är i ständig samverka med allt omkringliggande i ett samhälle. För att förstå religion och dess yttringar måste man betrakta den som en process i sin helhet. När samhället är i en ständig förändring och
26 människan ställs mot nya utmaningar, blir även hennes relation till sin tro i förändring (Karlsson & Svanberg 1997, s. 9).
10. SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING
Min slutsats i min kvalitativa undersökning om högtalarutsända böneutrop i Växjö, visar på att det finns en komplexitet i religionsfrihetslagen. Lagen är tydlig i sina paragrafer.
Dock tolkas lagen på flera olika sätt beroende av person, kultur, religion och normer. Det framkommer tydligt att det svenska rättsväsendets tolkning på lagen, inte stämmer överens med medborgarnas syn. Jag anser att det finns tydliga behov av att diskutera vad religionsfrihetslagen innebär och talar för, när det gäller rättigheter och skyldigheter. Min undersökning resulterade i slutsatsen, att ansökan om högtalarutsända böneutrop i Växjö, förde med sig splittringar i närområdet och i svenska samhället. Splittringen berodde på att en del kände sig kränkta utifrån religionsfrihetslagen och att tvingas lyssna samt utstå böneutrop i Sverige. Andra ansåg att muslimer inte ska få tillåtelse att ha högtalarutsända böneutrop i en sekulär stat. Debatten gick så långt att vissa politiska partier gjorde böneutropet till en huvudfråga i deras politiska kampanjer.
Uppsatsen visar på att religionsuppfattningen i dagens Sverige inte är en homogen karaktär, som innan upplysningstidens Europa. Den framtida religionsforskningen borde forska mer kring varför vi människor är rädda för det okänd trots globaliseringsprocessen.
Hur kan vi få mer kunskap om varandras olikheter? Ett alternativ är att välkomna ”det okända” i det offentliga rummet, att det blir en naturlig del för alla medborgare i Sverige.
