Kommunstyrelsen 2014-12-01
Ekosystemtjänster i en expansiv region - Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län
Ärendet
Länsstyrelsen i Stockholms län har skickat ett förslag till strategi för miljö- målet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län. Länsstyrelsen vill ha syn- punkter på förslaget senast 31 december 2014.
Länsstyrelsen önskar särskilt synpunkter på om strategin fångar upp de hu- vudsakliga målkonflikterna och lösningarna vad gäller att värna och ut- veckla länets biologiska mångfald.
Länsstyrelsen efterfrågar även goda exempel på det arbete som kommunen bedriver avseende biologisk mångfald.
Det är positivt att en strategi för det 16:e miljömålet Ett rikt växt- och djur- liv har tagits fram för Stockholms län. Remissförslaget är genomarbetat och ger vägledning hur kommunen kan prioritera i arbetet med att främja den biologiska mångfalden.
Några av förslagen till prioriterade åtgärdsområden passar in under fler nat- ionella miljömål än Ett rikt växt- och djurliv. Beroende på hur åtgärderna genomförs kan de förbättra eller försämra möjligheten för biologisk mång- fald. Därför förordas att Länsstyrelsen är tydlig kring utformningen av åt- gärdsförslagen så att de främjar biologisk mångfald som är kärnan i det 16:e miljömålet.
Ett syfte med strategin är att belysa målkonflikter, vilket görs. Det är dock viktigt att poängtera att målkonflikter kan undvikas. Huvudbudskapet i stra- tegin bör vara att det är möjligt att bygga in och inte bort biologisk mång- fald och ekosystemtjänster.
Kommunledningskontorets förslag till beslut
1. Kommunstyrelsen tillstyrker Länsstyrelsens remissförslag ” Eko- systemtjänster i en expansiv region - Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län”.
2. Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande, enligt tjänsteutlåtande, daterat 2014-10-06 med diarienummer KS
2014/0227, som sitt eget och överlämnar det till Länsstyrelsen i Stockholms län som svar på remissen.
Bakgrund
Förslaget till strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län har tagits fram av Länsstyrelsen inom ramen för den regionala miljö- målsdialogen. Strategin är tänkt att fungera som ett stöd för prioriteringar av konkreta åtgärder. Syftet med strategin är att belysa målkonflikter och visa på möjliga lösningar vad gäller länets utveckling och att samtidigt främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Syftet är även att nå samsyn i länet hur detta kan genomföras och samtidigt underlätta mellankommunal samverkan och samverkan mellan olika aktörer i länet.
I remissförslaget till strategi för Ett rikt växt- och djurliv har sex åtgärdsom- råden identifierats där åtgärder bedöms vara särskilt angelägna att arbeta med för att utveckla biologisk mångfald.
• Grön infrastruktur
• Ekosystemtjänster
• Odlingslandskap och jordbruk
• Skogar och skogsbruk
• Vatten, övergödning och skadliga ämnen
• Natur för folkhälsa och friluftsliv
Kommunledningskontorets yttrande
Enligt den regionala miljömålsuppföljningen så sker en långsam kontinuer- lig förlust av biologisk mångfald, detta beror på den fragmentering av grön- struktur som pågår till följd av hög exploateringstakt. Fler åtgärder krävs inom skydd skötsel och fysisk planering, för att bygga in och inte bort bio- logisk mångfald.
Med detta i åtanke ser Kommunledningskontoret positivt på att en strategi för det 16:e miljömålet Ett rikt växt- och djurliv har tagits fram för Stock- holms län. Remissförslaget är genomarbetat och ger vägledning hur kom- munen kan prioritera i arbetet med att främja den biologiska mångfalden.
Övergripande uppfyller strategin syftet att ge förslag på lösningar i form av förslag till prioriterade åtgärder. Strategin täcker in ett brett spektrum av åtgärdsområden vilket är bra ur flera aspekter men ibland tappas fokus på den biologiska mångfalden och strategin glider in i åtgärdsförslag som kan passa bättre under andra miljömål. Exempelvis så kan kopplingen mellan biologisk mångfald och åtgärdsområdet Natur för folkhälsa och friluftsliv uppfattas svag och kanske passar bättre under miljömålet God bebyggd miljö.
I avsnittet om åtgärdsområdet Grön infrastruktur beskrivs att det finns ett kraftigt skötselunderskott av kommunens skogar vilka successivt tappar biologisk mångfald på grund av detta. Strategin belyser också att en vägled-
ning saknas om vilka naturtyper och spridningsvägar som särskilt bör priori- teras vid utbyggnad av bebyggelse.
Kommunledningskontoret håller med om att detta är mycket viktigt och förordar att länsstyrelsen i samverkan med kommunekologer och experter tar fram en sådan vägledning. Att exempelvis plantera främmande träd- gårdsträd eller buskar i en miljö plockar bort biologisk mångfald snarare än förstärker den.
Strategin lyfter fram ekosystemtjänster vilket är positivt, men man bör ha i åtanke att ekosystemtjänster endast är indirekt kopplat till biologisk mång- fald. Tyvärr går de flesta ekosystemtjänster att få utförda utan att främja ett rikt djur och växtliv. Det finns risk att förväxlingar sker som bidrar till kontraproduktivitet. Exempel på ekosystemtjänster som inte alls behöver vara kopplat till att bidra till ökad biologisk mångfald är plantering av träd eller anläggning av öppna dagvattenlösningar. Det är först om dessa åtgär- der sker riktat för att gynna biologisk mångfald som de verkligen har en sådan effekt. Det är alltså mycket viktigt att det är rätt arter som planteras och att kunskap om biologisk mångfald finns med vid anläggande. Att ar- beta med inhemskt och regionalt växtmaterial är en förutsättning om grön- strukturer ska kunna fylla en funktion för biologisk mångfald.
Förslagen till prioriterade åtgärder inom åtgärdsområdet Ekosystemtjänster är bra så länge biologisk mångfald ingår i åtgärderna. Exempelvis att det i begreppen grönstruktur, grönytefaktor, gröna tak, dagvattendammar, etc.
ingår att gynna lokal/regional biologisk mångfald.
Inom åtgärdsområdet skogar och skogsbruk poängteras miljöhänsyn i sam- band med avverkning, gallring och skogsbruksåtgärder. Detta är viktigt, samtidigt bör vi inte väja för att göra större nödvändiga åtgärder för att främja biologisk mångfald. Exempelvis ersätta naturliga skogsbränder med att hugga i skogen av naturvårdskäl för att kunna bevara de gröna kilarnas artrikedom.
De prioriterade åtgärderna som föreslås inom åtgärdsområdet Vatten, över- gödning och skadliga ämnen är relevanta och kan eventuellt kompletteras med en punkt om genomtänkt samhällsplanering vad det gäller dagvatten- hantering. Genom smart planering kan naturvärden och biologisk mångfald byggas in i bebyggelsen och samtidigt ge samhällsvinster. Exempelvis kan bebyggelsen planeras så att dalgångar och lågpunkter används som gröna stråk och hus byggs i högre lägen. Då ges möjlighet till en öppen dagvatten- lösning längs hela dalgången fram till recipienten. Ett obrutet stråk i botten av en dalgång ger en obruten spridningskorridor för djurlivet och är även lämplig som rekreationsstråk.
Åtgärdsområdet Natur för folkhälsa och friluftsliv anger förslag till åtgärder som är viktiga i sig, men inte nödvändigtvis är bra för den biologiska mång- falden. Det finns ingen direktkoppling mellan gröna trivsamma miljöer och biologisk mångfald, skäl finns ändå att ändå behålla intresset för trivsamma
grönmiljöer för människor. Anläggs och sköts grönstråk, gångvägar, skid- spår, joggingspår, etc. på ett genomtänkt sätt av kunniga ekologer och ent- reprenader i samverkan som förstår hur biologisk mångfald skapas och hur den bibehålls rent tekniskt, så kan det gynna det 16:e miljömålet.
För att nå det 16 miljömålet behövs en medvetenhet om att det handlar om variation av djur och växter och inte att man förväxlar detta med friluftsvär- den eller en bullerfri miljö. Exempelvis betraktas ofta kraftledningsgator, vägkanter, trafikmiljöer, industritomter per automatik som förstörd natur.
De anses inte alltid trevliga att vara i av alla människor, men de uppbär en mycket stor andel av vår biologiska mångfald idag.
Ett syfte med strategin är att belysa målkonflikter. Det anses finnas en mål- konflikt mellan exploatering och bevarande av natur. Denna målkonflikt försvinner om man vid exploatering anpassar byggskedet efter den natur som finns på platsen. Exempelvis går det att bevara äldre träd i mycket hög utsträckning vid många exploateringar. Det är också möjligt att anlägga gröna ängsmarker ovanpå tak vilket är vanligt i Europa. Det blir också allt vanligare att grönytor och parker utgörs av anlagda naturbiotoper.
Ett förslag till prioriterad åtgärd för att undvika målkonflikten mellan explo- atering och bevarande av natur är att teknisk/vetenskaplig ekologisk kompe- tens kommer in i planerandet på ett annat sätt än vad som sker idag.
Uppföljning av biologisk mångfald presenteras i bilaga 2 till strategin. Det är problematiskt att biologisk mångfald många gånger inte mäts upp på ett heltäckande sätt. Ofta görs riggade mätningar av enskilda projekt, där t.ex.
åtgärder för fåglar görs och sedan mäter man hur många fåglar det finns.
Eftersom man vet att mängden fåglar kommer öka vid insatsen så ökar gi- vetvis fåglarna där man mäter detta. Men biologisk mångfald är alla organ- ismer tillsammans. Att mäta endast ett projekt och en grupp som man speci- ellt har gynnat på en begränsad bit av ett område är inte en objektiv mätning av biologisk mångfald.
Som prioriterad åtgärd föreslås att samlade mätningar av biologisk mångfald görs återkommande. Dessa bör genomföras frikopplade från specifika na- turvårdsinsatser och spridda geografiskt, därmed blir resultaten indikatorer som närmare speglar den verkliga utvecklingen av biologisk mångfald i lä- net.
Goda exempel på arbete avseende biologisk mångfald
I Danderyds kommun har mätning av biologisk mångfald av växter och fjä- rilar i grönytesystemet genomförts 2004-2009. Sedan 2014 sker en mer rik- tad och samlad mätning över kommunen när det gäller växtmångfald i na- turmarker. För att undvika fällan att mäta enskilda objekt där sedan enskilda insatser sker, är mätningen helt skild från insatser. D.v.s. vi mäter inte väx- ter endast där vi ska genomföra insatser. Istället är vi intresserade av om vår skötsel av kommunen generellt ger ett resultat i mätningen. Detta ingår i uppföljning av kommunens miljöarbete.
Danderyds kommun har av tradition haft en stor andel ytor med högre gräsmark och har under lång tid haft skötselplaner där gräsmark ska utgöra ängar med högre gräsmark. Slåtterytorna sköts idag så att delar av ytorna slås redan till midsommar vilket ger både tillgänglighet för människor och en ökad biologisk mångfald. För den biologiska mångfaldens del är syste- met optimerat genom enkla skiften med olika slåtterintervall som kommer att öka mångfalden. Slåtter sköts i kommunen delvis med häst på en del av ytorna med liten miljöpåverkan och positivt gensvar från Danderydsborna.
Danderyds har stora skogsområden där skogarna är orörda från skogsbrukets sida, men ändå minskar arterna just på grund av att det aldrig skapas större luckor i krontaket. Exempelvis har orkidéer försvunnit från Rinkebyskogen de senaste 10 åren på grund av utskuggning. Under naturliga förhållanden brinner exempelvis delar av skog ner med olika frekvens beroende på natur- förhållanden och slump. Kommunen har därför påbörjat en skötselstrategi som innefattar varsam huggning för att främja den biologiska mångfalden.
Inom området Vatten, övergödning och skadliga ämnen arbetar kommunen aktivt med styrdokumentet för dagvatten för att minska påverkan av sjöar och kuster.
Under 2014 genomförs ett vattenprojekt vid kommunens sjöar där miljötill- ståndet mäts. Resultaten kommer bland annat att användas som underlag för framtida åtgärdsprogram i sjöarna. Ett konkret exempel på åtgärd är bort- tagning av vandringshinder vi Nora träsk vilket har gett en positiv påverkan på vatten, biologisk mångfald, djurliv och växtliv. Enligt Edsvikens vatten- samverkans fiskevårdsplan så är det dåligt med reproduktionsplatser för fiskbeståndet. Vid borttagning av vandringshindret återställdes möjligheten för fiskar att vandra från nedströms Edsviken in i Nora träsk. Detta medför att ett större habitat bildas och populationerna får möjlighet att växa. Ett annat exempel på åtgärd som prövats och som kommer att fortgå är utsätt- ning av risvasar. Risvasen är en effektiv och enkel biotopvårdande åtgärd Vasen fungerar som en utmärkt skydd för yngel och är speciellt effektiv för insjöfisk. Riset är lokalt och kommer från gallringar längs strandpromena- der. Kommunen är även en aktiv part i Edsvikens Vattensamverkan.
Åsa Heribertson Jonas Qvarfordt
Kommundirektör Miljösamordnare
Bilagor:
Remissmissiv
Remiss av Ekosystemtjänster i en expansiv region – Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län
Exp:
Länsstyrelsen
Miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Dnr: 501-22475-2014
