www.bensound.com
Välkommen till Afa Försäkrings webbinarium 18 oktober
Skolans pedagoger – allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.
Vad lär vi oss av statistiken?
Bakgrund: Om skolans pedagoger
19%
4%
77%
Fritidspedagoger Förskolechefer, nivå 2 Förskollärare
55%
16%
5%
5%
7%
2%
9%
Grundskollärare Gymnasielärare Lärare i yrkesämnen Rektorer, nivå 2
Speciallärare och specialpedagoger m.fl.
Studie- och yrkesvägledare"
Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens
Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB
9%
30%
51%
91%
70%
49%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Förskollärare och fritidspedagoger
Lärare och skolledare Hela arbetsmarknaden Män Kvinnor
Försäkringarna omfattar:
Svenskt Näringsliv/LO/
PTK
Kommuner och
Regioner Staten
Arbetsskador TFA TFA-KL PSA
Sjukfrånvaro
AGS
(endast arbetare) AGS-KL ---
Arbetsskador
• Arbetsolycksfall
Allvarliga arbetsolycksfall:
- Sjukfrånvaro mer än 30 dagar och/eller - Medicinsk invaliditet
• Arbetssjukdomar
Långvarig sjukfrånvaro
• Sjukskrivning mer än 90 dagar
• Månadsersättning
Allvarliga arbetsolycksfall
Antal godkända allvarliga arbetsolycksfall 2015-2019
100
487 1215
1190
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Förskollärare och fritidspedagoger Lärare och skolledare
Män Kvinnor
Risk för allvarliga arbetsolycksfall över tid
0 1 2 3 4
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Förskollärare och fritidspedagoger Lärare och skolledare
Samtliga yrkesgrupper 0
1 2 3 4
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Förskollärare och fritidspedagoger Lärare och skolledare
Samtliga yrkesgrupper
Kvinnor Män
De vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall för skolans pedagoger, 2015-2019
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
Övriga händelser Maskiner för bearbetning och framställning Hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla Cykel Lasta, lossa, bära eller flytta Buller Fall från höjd Vrida kroppsdel Ramla, oklart inne/ute Fall i trappa Delta i träning, övning eller annan aktivitet Ramla inne Olycka med person, barn, brukare, elev, boende eller patient (ej hot eller våld) Hot och våld Ramla ute
Kvinnor Män
Bakomliggande orsaker
38%
18%
4%
3%
38%
32%
4%
8%
8%
30%
9% 8%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Män Kvinnor
Fotboll Friluftsdag Idrottslektion Rastvakt Vinteraktivitet Övrigt
Hot och våld Delta i träning, övning
eller annan aktivitet
53%
40%
47%
60%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Män Kvinnor
Verbala hot Fysisk attack
Exempel på händelseförlopp
Exempel på händelseförlopp 2
Arbetssjukdomar
Arbetssjukdomar
• En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller
psykiska hälsan ogynnsamt.
• För att en arbetssjukdom ska kunna prövas av AFA Försäkring krävs
att besvären har kvarstått i minst 180 dagar och den är godkänd
av Försäkringskassan eller finns med på ILO-förteckningen över
arbetssjukdomar
Godkända arbetssjukdomar för skolans pedagoger med insjuknandeår 2015-2019
• Totalt godkändes 36 arbetssjukdomar
– En procent av alla godkända arbetssjukdomar för samma tidsperiod
• Den vanligaste diagnosen för skolans pedagoger var psykiska sjukdomar och syndrom, därefter kommer skelettets och
rörelseorganens sjukdomar
Långvarig sjukfrånvaro
Långvarig sjukfrånvaro
• Sjukskrivning mer än 90 dagar
• Månadsersättning
• Pedagoger inom kommuner och regioner
som fått ersättning från AGS-KL
Antal långa sjukfall per år. Skolans pedagoger.
Kommuner och regioner
Kvinnor Män
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
2015 2016 2017 2018 2019
Förskollärare och fritidspedagoger Lärare och skolledare
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
2015 2016 2017 2018 2019
Förskollärare och fritidspedagoger Lärare och skolledare
Risk för långvarig sjukfrånvaro över tid. Kommuner och regioner
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2015 2016 2017 2018 2019 2020
0 5 10 15 20 25 30 35 40
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Kvinnor Män
Risk för långvarig sjukfrånvaro per åldersklass. 2017-2019.
Kommuner och regioner.
8,3
16,6 16,4
23,4 25
30,8 31,8
38,1
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Under 36 år 36-45 år 46-55 år 56-64 år
Män Kvinnor
3,9
7,1
9,6 14,5 15,3
18 19,5
23,9
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Under 36 år 36-45 år 46-55 år 56-64 år
Män Kvinnor
Förskollärare och fritidspedagoger Lärare och skolledare
Diagnosfördelning vid långvarig sjukfrånvaro 2017-2019 för skolans pedagoger. Kvinnor och män. Kommuner och regioner
57%
15%
8%
5%
3%
2%2%
8%
Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven
Tumörer
Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
Graviditet, förlossning och barnsängstid
Sjukdomar i nervsystemet
Cirkulationsorganens sjukdomar
Övriga diagnoskapitel
Psykiska diagnoser (F00-F99)
• Anpassningsstörning och Reaktion på svår stress
• Förstämningssyndrom (t.ex. depression)
• Ångestsyndrom
• Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar
• Övriga sjukdomar inom diagnosgruppen (F00-F99)
• Sorgereaktion
• Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom
• Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser
Risk för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos över tid. Kommuner och regioner.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22
2015 2016 2017 2018 2019 2020
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Kvinnor Män
Risk för långvarig sjukfrånvaro 2017-2019 med psykisk diagnos per åldersgrupp. Kommuner och regioner.
5,6
9,4 8,7
7,3 14
20,9
16,1
14,6
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22
Under 36 år 36-45 år 46-55 år 56-64 år
Män Kvinnor
2,7
5 5,4 5,7
9,9
13
11,5 10,6
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22
Under 36 år 36-45 år 46-55 år 56-64 år
Män Kvinnor
Förskollärare och fritidspedagoger Lärare och skolledare
Två typer av psykiska diagnoser dominerar. Kommuner och regioner.
Risk för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos, snitt 2017-2019
2,7 3,6
7,9 10,6
1,4 2,2
2,3
3,6
0,6
1,5
1,3
2,2
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Lärare och skolledare, män Förskollärare och fritidspedagoger, män Lärare och skolledare, kvinnor Förskollärare och fritidspedagoger, kvinnor
Reaktion på svår stress Förstämningssyndrom Övriga psykiska diagnoser
Covidrelaterade sjukförsäkringsärenden
• Detta avsnitt skiljer sig från rapporten och presentationen
• Vi redovisar enbart covidrelaterade sjukförsäkringsärenden för AGS-KL, d.v.s. anställda i kommuner och
regioner
• Vi kommer att titta på ärendeinflöde under 2020-2021
– Då man kan anmäla försäkringsärenden retroaktivt bör måtten ses som en preliminär indikation av utvecklingen under 2020 och 2021.
Covidrelaterade
sjukförsäkringsärenden
A00-B99. Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar.
Innehåller bland annat ospecificerad virusinfektion.
J00-J99. Andningsorganens sjukdomar.
Innehåller bland annat förkylning och influensa.
R00-R99. Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej
klassificeras på annan plats.
Innehåller bland annat feber och hosta.
U00-U99. Koder för särskilda ändamål.
Innehåller bland annat diagnoskoder för Covid-19.
Alternativt ska den sökande ha angivit att man anser att ärendet är påverkat av covid-19 på något sätt
Covidrelaterade sjukförsäkringsärenden
Inkomna indexerade covidrelaterade sjukförsäkringsärenden per månad 2020 till 2021. Kommuner och regioner.
𝐼𝑛𝑑𝑒𝑥 𝑓ö𝑟 𝑔𝑖𝑣𝑒𝑛 𝑚å𝑛𝑎𝑑 = 100 ∗ 𝐶𝑜𝑣𝑖𝑑𝑟𝑒𝑙𝑎𝑡𝑒𝑟𝑎𝑑𝑒 𝑠𝑗𝑢𝑘𝑓ö𝑟𝑠ä𝑘𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠ä𝑟𝑒𝑛𝑑𝑒𝑛 𝑑𝑒𝑛𝑛𝑎 𝑚å𝑛𝑎𝑑 𝐶𝑜𝑣𝑖𝑑𝑟𝑒𝑙𝑎𝑡𝑒𝑟𝑎𝑑𝑒 𝑠𝑗𝑢𝑘𝑓ö𝑟𝑠ä𝑘𝑟𝑖𝑛𝑔𝑠ä𝑟𝑒𝑛𝑑𝑒𝑛 𝑚𝑎𝑟𝑠 2020
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Index
Förskollärare och fritidspedagoger
Lärare och skolledare
Samtliga yrkesgrupper exklusive skolans pedagoger
Sammanfattning
• Förskollärare och fritidspedagoger har högre risk för långvarig
sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall än Lärare och skolledare.
• För skolans pedagoger är fallolyckor den vanligaste orsaken till ett allvarligt arbetsolycksfall för kvinnor. För män är det att delta i
träning, övning eller annan aktivitet.
• Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långvarig
sjukfrånvaro för skolans pedagoger. Risken för denna typ av
sjukfrånvaro är högst för kvinnor i 40-årsåldern.
Skolledares arbetsmiljö
Ett projekt om organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential 2018 - 2021
Kontakt:
Roger Persson, Lunds universitet Roger.persson@psy.lu.se
Ulf Leo, Umeå universitet Ulf.leo@umu.se
Delstudie 2: Gruppintervjuer 39 individer, våren 2019
9 intervjuer 3 kommuner Delstudie 1: Enkätundersökningar
2317 individer, hösten 2018 1992 individer, hösten 2019 277 kommuner (alla skolformer )
Delstudie 3: Workshoppar
275 skolledare, våren och hösten 2020 11 workshoppar
Rapport med åtgärdsförslag, vetenskapliga artiklar och bokkapitel,
populärvetenskaplig förmedling
Läs mer: 1 bokkapitel, 4 artiklar och 2 rapporter (t.o.m. 2021-10-18)
• Leo, U., Persson, R., Arvidsson, I., & Håkansson, C. (2020). External Expectations and Well-Being, Fundamental and Forgotten Perspectives in School Leadership: A Study on New Leadership Roles, Trust and Accountability. In L. Moos, E. Nihlfors, & J. M.
Paulsen (Eds.), Re-centering the Critical Potential of Nordic School Leadership Research: Fundamental, but often forgotten perspectives (pp. 209-229). Cham: Springer International Publishing.
• Persson, R., Leo, U., Arvidsson, I., Håkansson, C., Nilsson, K., & Österberg, K. (2021). Prevalence of exhaustion symptoms and associations with school level, length of work experience and gender: a nationwide cross-sectional study of Swedish principals.
BMC Public Health, 21(1), [331]. https://doi.org/10.1186/s12889-021-10317-7
• Håkansson, C., Leo, U., Oudin, A., Arvidsson, I., Nilsson, K., Österberg, K., & Persson, R. (2021). Organizational and social work environment factors, occupational balance and no or negligible stress symptoms among Swedish principals - a cross-sectional study. BMC Public Health, 21, [800]. https://doi.org/10.1186/s12889-021-10809-6
• Arvidsson, I., Leo, U., Oudin, A., Nilsson, K., Håkansson, C., Österberg, K., & Persson, R. (2021). Should I Stay or Should I Go?
Associations between Occupational Factors, Signs of Exhaustion, and the Intention to Change Workplace among Swedish Principals. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(10), [5376].
https://doi.org/10.3390/ijerph18105376
• Persson, R., Leo, U., Arvidsson, I., Nilsson, K., Österberg, K., & Håkansson, C. (2021). Supportive and demanding managerial circumstances and associations with excellent workability: a cross-sectional study of Swedish school principals. BMC psychology, 9(1), [109]. https://doi.org/10.1186/s40359-021-00608-4
• Persson, R., Leo, U., Arvidsson, I., Nilsson, K., Österberg, K., & Håkansson, C. (2020). Självskattad hälsa och förekomst av utmattningstecken bland Svenska skolledare. AMM-Rapport 3/2020. https://sodrasjukvardsregionen.se/amm/rapporter/
• Persson, R., Leo, U., Arvidsson, I., Nilsson, K., Österberg, K., Oudin, A. & Håkansson, C. (2021). Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön. AMM-Rapport 4/2021.
https://sodrasjukvardsregionen.se/amm/rapporter/
Symptom, förhållanden i chefsarbetet och personalrörlighet (2018/2019)
• 20-30% bedöms att vara i risk för att utveckla utmattningsreaktioner (KEDS; LUCIE)
• 25-30% rapporterar att rollkonflikter är ”ofta/nästan alltid/alltid” förekommande i deras chefsarbete (GMSI-mini)
• 22-23% rapporterar att resursbrist är ”ofta/nästan alltid/alltid” förekommande i deras chefsarbete (GMSI-mini)
• 16-18% rapporterar att påståendet om att de har en stödjande ledning ”stämmer ganska bra/mycket bra”. (GMSI-mini)
• 55% rapporterar att de bytt arbetsplats minst en gång den senaste 5-årsperioden;
19% har bytt minst 2 ggr (mätt endast 2018)
• 9% rapporterar ”Ja, helt säkert” att de planerar att byta arbetsplats de närmsta två
åren; 27% rapporterar ”Ja, ganska säkert”; 2-3% rapporterar att de planerar att gå i
pension de närmsta två åren.
Samband* mellan förhållanden i chefsarbetet (GMSI-Mini) stressymptom, arbetsförmåga och avsikt att byta arbetsplats
*
Endast variabler som uppvisar samband med utfallet efter justering av andra variabler inkluderas i figuren; se artiklar för detaljerRapportering av
’inga eller endast negligerbara stressymptom’
Rapportering av
’excellent arbetsförmåga’
Rollkonflikter
Rollkrav
”Buffert”-funktion
”Container”-funktion
Samverkan med medarbet.
Stödjande ledning Stödjande ledarkollegor
Stödjande privatliv Stödjande org. strukturer
Håkansson et al., BMC Public Health, 2021
Persson et al., BMC Psychology, 2021
Avsikt att byta arbetsplats inom
två år
Arvidsson et al., Int. J. Environment Res.
Public Health, 2021
Resursbrist
Gruppdynamik Organisatorisk styrning
Medarbetare
OR 0.83 (95% CI 0.74-0.94)
Samband* mellan förhållanden i chefsarbetet (GMSI-mini) stressymptom, arbetsförmåga och avsikt att byta arbetsplats
*
Endast variabler som uppvisar samband med utfallet efter justering av andra variabler inkluderas i figuren; se artiklar för detaljerRapportering av
’inga eller endast negligerbara stressymptom’
Rapportering av
’excellent arbetsförmåga’
Rollkonflikter
Rollkrav
”Buffert”-funktion
”Container”-funktion
Samverkan med medarbet.
Stödjande ledning Stödjande ledarkollegor
Stödjande privatliv Stödjande org. strukturer
Minskad sannolikhet att rapportera utfallet Ökad sannolikhet att rapportera utfallet
Håkansson et al., BMC Public Health, 2021
Persson et al., BMC Psychology, 2021
Avsikt att byta arbetsplats inom
två år
Arvidsson et al., Int. J. Environment Res.
Public Health, 2021
Resursbrist
Gruppdynamik Organisatorisk styrning
Medarbetare
Delstudie 2: Gruppintervjuer 39 individer, våren 2019
9 intervjuer 3 kommuner Delstudie 1: Enkätundersökningar
2317 individer, hösten 2018 1992 individer, hösten 2019 277 kommuner (alla skolformer)
Delstudie 3: Workshoppar
275 skolledare, våren och hösten 2020 11 workshoppar
Rapport med åtgärdsförslag, vetenskapliga artiklar och bokkapitel,
populärvetenskaplig förmedling
Förväntningar
Rektor
Förvaltning Skolchef Andra chefer
Huvudman Lokal politik /styrelse
Vårdnadshavare Personal/medarbetare
Stat (Skolinspektionen)
Egna Barn/elever
