• No results found

Lektion 2 KURS: SVEE11/EXTA24 ERMIRA GERVALLA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lektion 2 KURS: SVEE11/EXTA24 ERMIRA GERVALLA"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lektion 2

KURS: SVEE11/EXTA24

ERMIRA GERVALLA

(2)

Repetition från lektion 1

Skriv pronomen i subjektsform

Hej! Jag heter Louise och jag är student i Lund. _____________ (Louise) bor i ett rum på Sparta.

______________ (Rummet) är inte stort, men okej. Jag har två vänner som heter Sara och Tom.

______________ (Sara och Tom) är jättebra! ____________ (Sara, Tom och jag) studerar svenska tillsammans. Sara talar jättebra svenska och ____________ (Sara) hjälper mig mycket. Tom talar mycket – men bara engelska. Han har inte boken. ____________ (Boken) kostar så mycket.

”________________ (Tom) måste tala svenska!” säger __________________ (Louise och Sara) till

Tom, men _____________ (Tom) förstår inte.

(3)

ALFABETET

A (aaa) B (bee) C (see) D (dee) E (eee) F (eff) G (gee) H (håå) I (ijj) J (jij) K (khå) L (ell) M (emm) N (enn) O (ooo) P (phe) Q (kuu) R (err) S (ess) T (tee) U (uuu) V (vee) W (dubbelvee) X (eks) Y (yjj) Z (säta) Å (ååå) Ä (äää) Ö (ööö)

Vokal/-er

Konsonant/-er

(4)

VOKALER

A E I O U Y Å Ä Ö

Främre vokaler I

E Ä Y Ö

Bakre vokaler U

O

Å

A

(5)

Källa: Introductory Swedish, Lunds Universitet

Association, p. 12 OPEN-MID

CLOSE-MID

OPEN

4

<ben> e:

ä:

<näsa>

y :<fyra>

ö: <öga>

u: <hus>

o:

<bok>

å:

<skål>

a: <kaka>

FRONT BACK

CLOSE i:

<bil>

LÅNGA VOKALER

(6)

A T ak Italien

A T ack Carlo

Å Åke Språk

Å Också Lång O

T omas Kronor

O Olle Ost

U Du Slutar

U Buss Kurs

LÅNG VOKAL KORT VOKAL

(7)

I Lisa Fin

I Flicka Finn E

Tre Tjena

E Eller Engelska

Ä V äg Äter

Ä Vägg Själv

Y Fyra Syd

Y Tryck Mycket Ö

Köpa Bröd

Ö Mjölk Börja

LÅNG VOKAL KORT VOKAL

(8)

J-ljudet

G + främre vokal /J/

gillar gym ge göra gärna hjälp gjorde

djur ljus

G + bakre vokal /G/

gul god gå gata

l + g /J/ helg r + g /J/ Göteborg

/J/

(9)

Tjugo-ljudet

K + främre vokal /tjugo-ljudet/

Kina kyrka kemi köra kär

tjugo-ljudet Tj tjugo Kj Kjell

K + bakre vokal /K/

kul

kolla

kål

kaka

(10)

ÖVNING: Läs orden!

kommer, ekonom, köper, kemist, kaka, kompis,

tjock, kusin, kyrka, tjena, tja, förkyld, kilometer,

kök, köra, körkort, förkyld, Kerstin, kurs, kärlek,

kopp

(11)

Sju-ljudet

Sk + främre vokal /Sju-ljudet/

skillnad skydd sked skön skära

Sju-ljudet

Sj sjuk St stjärna Skj skjorta

Utländska ord:

Ch chef G ingenjör Sch schema T station J journalist

Sk + bakre vokal /Sk/

skulle

sko

skål

skada

(12)

ÖVNING: Läs orden!

sjukhus, sjuksköterska, skola, skild, ska, skoj, skog, skål, reception, choklad, skicka, sjunga, sjuk, själv, skäl,

skidor, skåp, reception, schack

(13)

Räkneord

0 noll (nålll) 1 ett (ettt) 2 två (tfååå) 3 tre (treee) 4 fyra (fyyyJra) 5 fem (femmm) 6 sex (sekkks) 7 sju (sjuuu) 8 åtta (åttta) 9 nio (niiije) 10 tio (tiiije) 11 elva (elllva)

12 tolv (tålllv)

13 tretton (tretttån) 14 fjorton (fjooortån) 15 femton (femmmtån) 16 sexton (sekkkstån) 17 sjutton (sjutttån) 18 arton (aaartån) 19 nitton (nitttån) 20 tjugo (tjuuuge) 21 tjugoen (tjuennn) 22 tjugotvå (tjutfvååå) 30 trettio (trettti)

40 fyrtio (förttti)

50 femtio (femmmti) 60 sextio (sekkksti) 70 sjuttio (sjuttti) 80 åttio (åttti) 90 nittio (nitttti)

100 hundra (hunnndra) 1000 ettusen

(etttuuusen)

1000 000 en miljon

(ennnmiljooon)

(14)

Hur mycket är klockan?

Vad är klockan?

13:55 Fem i två

13:50 Tio i två

13:45 Kvart i två

13:40 Tjugo i två

13:05 Fem över ett.

13:10 Tio över ett.

13:15 Kvart över ett.

13:20 Tjugo över ett.

I ÖVER

13:35 Fem över

halv två

ÖVER

13:25 Fem i halv två

I

13:30 Halv två

Den är … .

Hon är … .

(15)

ÖVNING: KLOCKAN

Arbeta i par! Student 1 dikterar klockslag till student 2. Student 2 skriver med siffror.

STUDENT 1 dikterar

Exempel: Klockan är halv tre 03:00 03:55 05:05 05.45 06:15 04:30 05:25 05:35

STUDENT 2 skriver med siffror

Exempel: 14:30 _________________

_________________

_________________

_________________

_________________

_________________

_________________

_________________

(16)

Läraren läser texten ”Vilken gata bor du på?”

(Textbok, s. 28). Observera frågeorden!

Viken/ vilket är interrogativa pronomina. Vi använder dem när vi frågar efter personer, saker (things) och djur (animals).

Vilken + (en-ord)

Vilken gata bor du på? (en gata)

Vilket + (ett-ord)

Vilket nummer bor hon på? (ett nummer)

Vilka + substantiv i plural – Vilka studenter läser svenska?

Vad använder vi när vi frågar efter saker och aktiviteter.

Vad + verb Vad gör du?

Vad…för (Vad+verb+subjekt+för+subst). Man använder denna konstruktion i talspråk istället för vilket/vilken + substantiv.

Vad har du för adress/telefonnummer?

(17)

Läraren läser texten ”Vilken gata bor du på?”

(Textbok, s. 28). Observera frågeorden!

Hur + verb Hur mår du?

Hur + adjektiv

Hur gammal är du?

Hur många (räknebara substantiv) Hur många barn har du?

Hur mycket (man kan inte räkna - oräknebara) Hur mycket vatten dricker du?

När

När är du född?

(18)

ÖVNING: Arbeta i par. Fråga varandra!

Vilken gata bor du på? Vilket nummer? Jag bor på …. gatan, 30.

Vad har du för telefonnummer? 0735 40 11 10

Hur gammal är du? Jag är 52. Jag är 52 år gammal.

När är du född? 1969

Hur många syskon har du? Jag har två syskon.

Hur mycket kaffe dricker du? Jag dricker mycket.

Jag dricker 3 koppar om dagen.

(19)

ÖVNING: Vad gör hon/han/de?

Diskutera i grupp

(20)

Vad gör hon/han/de?

(21)

Vad gör hon/han/de?

(22)

Vad gör hon/han/de?

(23)

Läraren läser texten ”Renates dag” (Textbok, s.

31)

Sidan 31

aktivitet (-en, -er, -erna) activity vakna (-r, -de, -t) wake up

stiga (stiger, steg, stigit) upp get up frukost (-en, -ar, -arna) breakfast ta (tar, tog, tagit) take

dansa (-r, -de, -t) dance

väninna (-n, -or, -orna) friend (female) röka (-er, -te, t) smoke

promenera (-r, -de, -t) walk mejl (-et, –, -n) email

städa (-r, -de, -t) clean up

ta en tupplur (-en, -ar, -arna) take a nap

laga (-r, -de, -t) mat cook middag (-en, -ar, -arna) dinner diska (-r, -de, -t) wash the dishes spela (-r, -de, -t) play

gå och lägga sig go to bed

lägga (lägger, la/lade, lagt) lie, lay down

somna (-r, -de, -t) fall asleep jämföra (jämför, -de, -t) compare

alltid always direkt direct

buss (-en, -ar, -arna) buss

danskurs (-en, -er, -erna) dance course mellan in between

lindy hop lindy hop älska (-r, -de, -t) to love dans (-en, -er, -erna) dance efter after

hungrig (-t, -a) hungry förstås of course

liten (litet, lilla) small, little idag today

stor (-t, -a) big

biff (-en, -ar, -arna) steak pommes frites french fries

bearnaisesås (-en) Bernaise sauce sås (-en) sauce

hem home nästan almost

på eftermiddagen in the afternoon

berätta (-r, -de, -t) tell, relate liv (-et, –, -en) life

soffa (-n, -or, -orna) sofa piano (-t, -n, -na) piano present (-en, -er, -erna) gift favoritprogram (-met, –, -men) favorite show

sedan then, afterwards musik (-en) music Tyskland Germany

(24)

Ordföljd i huvudsats påstående

Fundament Verb Subjekt Satsadverbial Komplement Plats / tid

Renate vaknar inte klockan 6.

Klockan 6 vaknar Renate inte.

Renate skriver också ett mejl på

eftermiddagen.

På eftermiddagen skriver Renate också ett mejl.

Ett mejl skriver Renate också på

eftermiddagen.

I fundamentet kan man placera olika satsdelar, t.ex. subjekt, adverbial, objekt/komplement Verbet (finit verb: presens, preteritum) står alltid på 2:a plats.

Subjektet står i fundamentet eller efter verbet.

Satsadverbialet (inte, alltid, också) står efter verbet om meningen börjar på subjekt; efter subjektet

om meningen börjar på annat än subjekt.

(25)

ÖVNING: Renates dag (Textbok, s. 31)

Arbeta i grupp. Fråga varandra 4-5 frågor om Renate. Använd korrekt ordföljd!

Exempel: Hur dags vaknar Renate? Arbetar Renate? …

(26)

ÖVNING: Change the word order

Studenter läser ofta kursböcker på biblioteket.

1. På biblioteket … 6. Var … ? 2. Kursböcker …

3. Ja/Nej-fråga 4. Vad…?

5. Vem…?

(27)

Substantiv

Svenska språket har två genus: utrum och neutrum.

Utrum: en-substantiv

en hamburgare, en advokat, en potatis, en mobil, en bok, en kanelbulle, en penna.

Neutrum: ett-substantiv

ett papper, ett bord, (ett) vatten, ett äpple, ett hus, ett barn.

enoch ettär obestämda artiklar (enand ett areindefinite articles)

(28)

Substantiv - bestämd form singular

Obestämd form + Bestämd form

en penna +n pennan

en bok +en boken

ett äpple +t äpplet

ett hus +et huset

(29)

Substantiv – bestämd form singular Speciella former

Om ett en-substantiv slutar på obetonad -el, -er , -or får det bara -n i bestämd form singular:

en cykel – cykeln en syster – systern en doktor – doktorn

Om ett ett-substantiv slutar på obetonad -el, -en, -er förlorar grundordet sitt -e i bestämd form:

ett exempel – exemplet vatten – vattnet

ett fönster – fönstret

Substantiv som slutar på långt betonad -m/-n får -mm, -nn i bestämd form:

ett rum – rummet

en man – mannen

(30)

ÖVNING: Skriv bestämd form av substantiven

1. Jag har en katt och en hund. _______ heter Mjau och _______ heter Plutto.

2. Där går en pappa med ett barn. ________ är trött, men ________ hoppar och springer.

3. Hemma bor jag i ett hus, men här bor jag i ett studentrum.

_________ är stort och fint, _________ är också okej.

4. Jag gillar både min cykel och mitt Jojo-kort. _________ kostade bara 700

kronor, men ________ var dyrt.

References

Related documents

Flera av deltagarna ansåg att Afrikagrupperna bör arbeta för en förändring av strukturerna bakom den globala ekonomin och att opinionsbildning och lobbyverksamhet är bra sätt att

Syftet med denna studie är därmed att genom teorin om erbjuden och påbjuden mening samt semiotiken granska hur och vad två sponsrade läromedel för gymnasiet,

Hence, if the relevancy of gender research is linked to a narrow strive for gender equality, and not by the theoretical or empirical expectations and developments within the

En lärare tycker att man ska vara försiktig med att ge läxor där ansvaret läggs på föräldrarna eftersom eleverna har olika sociala situationer hemma, eftersom hon ser en risk

Som beskrevs i kapitlet om det rådande kunskapsläget kring fenomenet ungt moderskap så finns det en hel del forskning kring ämnet, i vilket fall utanför Sverige. Den forskning som

(Uppsala universitetsbibliotek fick rätt nyligen ett rejält tilltaget legat ämnat för litteratur i assy- riologi.) I USA har inte bara universitet utan ibland också deras

När subjekt och olika typer av adverbial – inte bara satsadverbial – står till- sammans efter det finita verbet kan adverbialet komma före subjektet, som satsadverbialet också i (5

Detta intresse hade en klar påverkan på valet av fallorganisation, men valet avgjordes dock av flertalet faktorer där: (1) den valda organisationen har upprepade