Verksamhetsplan och Skolplan Barn och utbildningsnämnden

och

Skolplan 2010-2011

Barn och utbildningsnämnden

Inledning 3

Verksamhets- och Skolplan 4

Omvärldsanalys 4

Verksamhetsidé 6

Mål för samhällsutveckling 7

Tillväxt i Boden 7

Trygg och trivsam kommun 8

Medborgarnas Boden 9

Eko-kommunen 10

Mål för verksamhet 12

Nöjda medborgare 12

Bra kvalitet 12

Mål för medarbetare 16

Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö 16

Delaktighet och inflytande 17

Ledarskap 17

Mål för ekonomi 19

Hållbar ekonomisk utveckling 19

Effektivt resursnyttjande 20

Serviceförklaringar 21

Förskola 1-5 år 21

Grundskola och fritidshem 21

Gymnasieskola 22

Inledning

Den strategiska planeringen för Bodens kommun omfattar en rullande treårsperiod.

Kommunfullmäktige antar i juni den strategiska planen som omfattar mål och resur- ser samt planeringsförutsättningar till nämnderna. Beslutet i fullmäktige föregås av en dialog mellan kommunstyrelsen och nämnderna.

Med utgångspunkt från den strategiska planen fastställer nämnderna verksamhetspla- ner, där nämnderna anger målindikatorer för att mäta måluppfyllelsen på nämndsnivå samt aktiviteter för att nå målen. Verksamhetsplanerna är tillika en återrapportering till fullmäktige hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Verksamhetsplanerna delges kommunfullmäktige i december, med undantag för barn- och utbildnings- nämndens verksamhetsplan som tillika utgör skolplan och som sådan fastställs av fullmäktige. Samtidigt som nämnderna fastställer sina verksamhetsplaner revideras serviceförklaringar för respektive verksamhetsområde.

Uppföljning av den strategiska planen och verksamhetsplanerna sker löpande under året i delårsrapporter samt vid årets slut i årsredovisningen.

Planeringsprocessen framgår av nedanstående bild

Ny mandat-

period Nytt beslut

om strategisk

pla n Strategisk be redning

Kom mungemensamma visioner, mål & målindikatorer

Ska ttesats Inriktning och uppdrag

till nämnderna R esursfördelning

N ä m n d Kf / Ks

Planerings- beredning

BB/

nämnd& förv

1. Gem förut- sättningar 2. Förutsättn nämnder

B oksluts- beredning

BB/

nämnd& förv

Utvärdering av året som gått Tilläggs-

budget Nämndernas arbete med verksamhetsplan

M ålindikatorer och aktiviter Verksamhet och ekonomi Beslut om

strategisk plan Partiberedni ng

Bb

Vision och värdegrund

Nämndernas verksamhets- p laner del-

ges kf Återrapport

över hur fullmäktige-

uppdragen ska nås

Nämndernas arbete med förutsättningar

Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Febr

Verksamhets- och Skolplan

Nationellt styrs förskola och skola av läroplaner, skolan styrs även av kurspla- ner för varje ämne. Den kommunala styrningen över utbildningen regleras enligt skollagen genom att det politiskt ska utformas en skolplan med lokala mål och inriktningar för skolan samt vilka åtgärder som måste vidtas för att nå dessa. Verksamhetsplanen är tillika Skolplan för Bodens kommun. Åtgärder kopplade till de nationella målen och de prioriterade kommunala målen tyd- liggörs i Kvalitetsredovisningen som fastställs i november av Kommunfull- mäktige.

Omvärldsanalys

Skolinspektionens¹ tillsyn under våren 2008 visade att Bodens kommun har en bra skola och når i genomsnitt högre betygsresultat jämfört med riket. Re- sultatmässigt kvarstår detta, men det räcker inte. Att fler elever når kunskaps- målen är det mest betydelsefulla området för barn och utbildningsnämnden framtida måluppfyllelse.

s

Skolinspektionen genomför regelbunden tillsyn som utgår från fyra huvudom- råden:

o Måluppfyllelse och resultat

o Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten o Lärandemiljön

o Enskilda elevers rätt

Nästa inspektion av Bodens kommunala skolor sker under 2013.

Skolinspektionen kvalitetsgranskar kontinuerligt undervisningen i olika äm- nen. För Bodens del granskas under 2010:

o Moderna språk (Brönjaskolan)

o Engelska (Sandenskolan och Torpgärdsskolan) och o Matematik A (Björknäsgymnasiet)

Kvalitetsgranskningarna genomförs med hjälp av lektionsobservationer, gruppintervjuer med lärare och intervju med skolledning. Granskningen i Engelska sker på engelska.

Kvalitetsgranskningarna redovisas i nämnden och ev. vidtagna åtgärder åter- kopplas till nämnden.

Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten

Skolinspektionen 2008 visade på en tydlig ledningsorganisation som tar ett övergripande ansvar för att det utvecklingsarbete som sker i samtliga verk- samheter utgår från de nationella målen.

Skolinspektionen poängterade att kommunen behövde se över förutsättningar-

1 www.skolinspektionen.se

na för rektorerna att ta ett tydligare ansvar för den pedagogiska utvecklingen av sina verksamheter.

Skolinspektionen granskar att rektor tar ansvar för att de nationella målen som finns är styrande för verksamheten och att rektor har kunskap om hur lärarna bedriver undervisningen. Tillsynen granskar också att lärarna utvärderar och bedömer eleverna utifrån de krav som finns i författningarna och att hela verk- samheten utvärderas så att den kan förbättras. Skolinspektionen pekar på vik- ten av att rektor har en samlad bild av hur kunskapsresultaten ser ut i den egna skolan och att resultat och utvärderingar är analyserade.

Då skolan är mål- och resultatstyrd krävs ett systematiskt och väl strukturerat kvalitetsarbete även på huvudmannanivå. Förvaltningsledning och ansvariga politiker måste ha god kännedom om verksamheten och skolornas arbete, måluppfyllelse och resultat. Därför är det viktigt att även huvudmannen har en systematisk uppföljning och analyserar de samlade kunskapsresultaten.

Under 2009 har personalstaben minskats p.g.a. minskade elevkullar, vilket inneburit ett minskat antal underställda för rektorerna. Från årsskiftet har en ny rektorsorganisation skapats där rektorerna arbetar i tre team; rektorer för förskolan, rektorer för åk. F-5 och rektorer för åk. 6-9. Dessa konstellationer bör ge rektor större möjlighet att ha expertkunskaper inom sina verksamheter.

Detta sammantaget med en processledarutbildning i Umeå Universitets regi förväntas ge rektorerna både verktyg och förutsättningar som pedagogiska ledare. Avgörande för ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap är rektors möj- lighet till planerade och regelbundna klassrumsbesök med efterföljande samtal med lärare.

Nämnden följer utvecklingen.

Befolkningen minskar i Boden vilket leder till minskat antal barn och ungdo- mar. Detta är en omvärldsfaktor som har stor påverkanseffekt för Barn och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Den demografiska modellen för resursfördelning som tillämpas inom kommunen fr.o.m. 2008 ger resurser utifrån antalet barn i de olika verksamheterna, vilket innebär att de ekonomis- ka resurserna minskar snabbare än effekterna av de åtgärder som vidtas.

Lärandemiljön

Inom detta område granskar Skolinspektionen arbetet för att skapa engage- mang, lust att lära och en god miljö för lärande som främjar barns och elevers utveckling. För att uppnå en god lärandemiljö är undervisningens respektive verksamhetens kvalitet liksom arbetet för att skapa en trygg och lugn läran- demiljö, central.

Ny skollag

Riksdagen förväntas fatta beslut om ny skollag under 2010. Skollagen kom- mer att ställa större krav på rektor gällande myndighetsutövning och skoljuri- dik. Detta kommer att innebära högre krav på löpande dokumentation, utred- ning och uppföljning för varje enskild elev.

Gymnasiereform

Den nya gymnasiereformen och mindre elevkullar i gymnasieålder kommer att kräva ett omfattande internt arbete för att organisera och förbereda Björk- näsgymnasiets inre struktur och organisation så att den anpassas till elevvoly- men och med hänsyn tagen till elevernas önskemål och omvärldens behov.

Detta innebär nedläggning av program eller start av nya program.

Behörighet

Inom alla skolformer kommer behörighetsfrågorna gällande anställning som lärare och vem som har rätt att betygssätta elever i respektive ämne att ställas i fokus vid en striktare lagstiftning. Beslut om behörighetsfrågor förväntas un- der 2010. Förvaltningen har genom rådande övertalighet redan påbörjat en striktare bedömning av lärares behörigheter som tillämpats vid uppsägningar- na på grund av arbetsbrist och är därför långt bättre rustade, än de flesta andra kommuner, att möta den nya lagstiftningens krav.

Verksamhetsidé

Barn och utbildningsnämnden tillhandahåller pedagogisk verksamhet och om- sorg av hög kvalité i en helhet för barn och ungdomar samt lägger grunden för och främjar ett livslångt lärande, där dialog och delaktighet är en väg till ut- veckling och hög måluppfyllelse.

I Bodens skolor får barn och ungdomar, i den vardagliga undervisningen, lärande, framtidstro och verktyg att påverka och forma sin egen och ortens framtid.

Mål för samhällsutveckling

Tillväxt i Boden

En kommun med en attraktiv livsmiljö har kvaliteter som gör att människor vill flytta dit och de som redan bor där trivs och vill bo kvar. Våra ungdomar ska ha en positiv bild av Boden och vara goda ambassadörer för kommunen.

Elevutvecklingen i kommunen och fyrkantsregionen ser likartad ut. Fram till 2013 kommer elevantalet att minska med ca 1 500 gymnasieelever inom fyr- kanten. Om den kommunala gymnasieskolan fortsättningsvis ska kunna erbju- da ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet krävs samverkan.

Gymnasieskolan i Boden ska innehålla studieförberedande och yrkesförbere- dande program. Lärlingsutbildningar utvecklas enligt den inriktning/inom de ramar som regering och riksdag beslutat.

Mål Utfall Redovisas i²

Barn och utbildningsnämnden bidrar genom att

2007 2008 2009 - Elever som medverkar i UF³-företag ökar 2,5 % 2,8 % 7,0 % VB - Antal elever på lärlingsutbildning ökar 12 9 VB Aktiviteter

o Företagsamhet ses som en processinriktad pedagogik där barnet/eleven ges möjlighet att förverkliga sina idéer.

o Gymnasiesamverkan i Fyrkanten och länet utvecklas ytterligare.

2 Verksamhetsberättelse, VB Kvalitetsredovisning, KR Personalbokslut, PB

3 UF, Ung Företagande kurs på gymnasieskolan: Småföretagande A och B

Fördel Boden – ett hållbart växande samhälle Vision

Tillväxt i Boden

Trygg och trivsam kommun

Med- borgarnas

Boden

Eko- kommunen Mål

indikatorer Mål- Vision

Mål

Mål- indikatorer

Trygg och trivsam kommun

En viktig uppgift för alla som verkar i förskolan och skolan idag är att förmed- la och gestalta en gemensam värdegrund och en pedagogik som leder till att alla elever når målen. En förutsättning för att ge barn och elever goda kunska- per är att utveckla en förskola och skola där alla inkluderas och känner trygg- het, trivsel, inflytande och lust att lära.

Barn och utbildningsförvaltningen tillvaratar mångfalden och bejakar olikhe- terna. Arbetet bedrivs utifrån läroplanernas breda mångfaldsbegrepp som gäll- er människolivets okränkbarhet, alla människors lika värden, etnisk bakgrund, religion, fysiskt eller psykiskt funktionshinder, kön eller sexuell läggning, ålder och social ställning. Det är viktigt att t.ex. handikapprådet ges möjlighet till yttranden i frågor som berör detta område.

Det är betydelsefullt att befolkningens sammansättning avspeglas också inom utbildningen, såväl bland elever som bland anställda.

En social, etnisk och kulturell mångfald är centrala kriterier för god kvalitet.

Värdet av mångfald i verksamheten är en viktig demokrati- och jämlikhetsfrå- ga.

Bodens kommun och Områdespolisen i Boden har, i Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden 2010-2011, arbetat fram en gemensam åtgärdsplan där Förebyggande arbete och tidig upptäckt av barn och ungdo- mar i riskzon och Föräldrastöd är områden direkt riktade till Barn och utbild- ningsförvaltningens arbetsområden.

Alla som arbetar inom skolan ska ha kompetens och ett förhållningssätt som aktivt främjar samverkan och integration och motverkar alla former av krän- kande behandling.

Bodens förskolor och skolor ska ha goda lärmiljöer och vara strategiskt place- rade med bra kommunikationer och säkra skolvägar.

Mål Utfall Redovisas i Barn och utbildningsnämnden bidrar

genom att

2007 2008 2009 Andelen elever som upplever krän-

kande behandling under skoltid

- från andra elever⁴ 0 % i.u i.u i.u KR, VB

- från personal ⁵ 0 % i.u i.u i.u KR, VB

Andelen elever som ofta eller alltid har arbetsro i skolan. ⁶

- åk. 4 flickor 100 % 72 % 70 % 66 % KR

- åk. 4 pojkar 100 % 79 % 68 % 72 % KR

- åk. 7 flickor 100 % 82 % 82 % 67 % KR

- åk. 7 pojkar 100 % 82 % 79 % 64 % KR

4 Mäts första gången på vårterminen 2010

5 Mäts första gången på vårterminen 2010

6 Källa: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

- åk.1 gymnasiet 100 % i.u. i.u. i.u. KR Andelen elever som nyttjar Skoldata-

tekets tjänster är nöjda med stödet

- i grundskolan 100 % i.u. i.u. 90 % KR

- i gymnasieskolan 100 % i.u. i.u. i.u. KR

Antal sända ärenden för yttrande till

kommunala handikapprådet i.u. i.u. i.u. KR, VB

Aktiviteter

o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av elever i åk. 3, 5 – 9 samt åk. 2 på gymnasiet.

o Alla verksamheter har en aktiv likabehandlingsplan som är utarbetad i dialog med elever och föräldrar.

o Alla verksamheter har en årlig plan mot kränkande behandling enlig SFS 2008:571.

o Trygghet och arbetsro är en förutsättning för lärande. Ett aktivt värdegrunds- arbete är en viktig förebyggande åtgärd mot alla former av kränkande be- handling, mobbing och diskriminering.

Rektor gör kvartalsvis systematiska uppföljningar av pågående mobbing- ärenden för redovisning till nämnden.

o Barn och utbildningsförvaltningen samverkar med Brottsförebyggande rådet, BRÅ

o Hälsosamtal genomförs årligen av skolsköterskorna i förskoleklass, åk. 4, 7 och årskurs 1 på gymnasiet.

o Ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.

o Alla elever skall ha dagliga fysiska aktiviteter och alla elever ska ha möjlig- het att delta i ämnet idrott och hälsa.

o Ett förebyggande arbete bedrivs i syfte att minska ljudnivåerna i förskola och skola.

o Alla barn/elever uppmuntras att äta skollunch varje dag.

M

Barn och utbildningsförvaltning edborgarnas Boden

en strävar efter en transparant verksamhet där d

erviceförklaringar för förvaltningens verksamheter delas ut där medborgarna

Mål Utfall Redovi- öppenhet och insyn är viktiga faktorer. Delaktighet och inflytande sker dels

via direktkontakt med verksamheten och dels via deltagande i Verksamhetsrå på enheterna. Via Dexter, webportal för för-, grund- och gymnasieskola, kan medborgarna enkelt ansöka till förskola, ändra schemauppgifter etc. Föräldrar kan t.ex. följa sina barn/ungdomars resultat, närvaro/frånvaro och scheman.

S

har möjlighet att framföra synpunkter direkt till rektor eller till förvaltningen.

Svenskt Näringsliv undersöker var tredje år hur bra kommunerna är på att in- formera medborgarna via hemsidan. Områden som undersöks är skola, hem- tjänst och äldreboende. Maxpoängen för skolans tillgänglighet är 7, där Barn och utbildningsförvaltningen nådde 4 poäng. Enkätsvar från elever och föräld- rar saknades på hemsidorna.

sas i⁷ Barn och utbildningsnämnden bidrar 2007 2008 2009 genom att

Inkomna synpunkter enligt rutinerna i ökar 4 18 7 VB

Serviceförklaringarna

- varav negativa synpunkter 0 4 13 7 VB

Aktiviteter

o I all verksamhet delas Serviceförklaringarna ut vid varje terminsstart.

ehålla

ör att ytterligare stärka föräldrars delaktighet och möjlighet till ett demokra-

Mål Utfall i % Redovisas i o Barn och utbildningsförvaltningens hemsidor ska vara aktuella och inn

enkätresultat.

F

tiskt inflytande i verksamheten är det viktigt att aktiva Verksamhetsråd finns i alla verksamheter. Förutsättningar ska ges för direkt föräldrainflytande inom förskolan, elev- och föräldrainflytande inom grundskolan och elevinflytande i gymnasieskolan.

Barn och utbildningsnämnden bidrar 2007 2009 genom att

2008 - Alla enheter representeras av ett

20 19 20 20 KR

Verksamhetsråd - Verksamhetsrådets deltagare har

-

100 % i.u. i.u. i.u. KR

möjlighet till inflytande och delak tighet enligt riktlinjerna⁸

Aktiviteter

samhetsråden ska sammanträda minst två gånger per termin enligt rikt-

o Skolan har aktiva elevråd där eleverna tränas i grundläggande demokratiska

Eko-kommunen

värna om givna resurser, innebär att en samverkan at-

tt uppnå ett långsiktigt och hållbart samhälle med fokus på miljö måste börja

o Verk

linjerna.

värden.

Hållbar utveckling, att

måste ske. För att nå framgång krävs kunskaper, insikt och förståelse. Klim förändringar, resursfördelningsfrågor, tekniklösningar och livsval – allt hänger samman i ett stort system. Både att kunna se sammanhang och kunna förhålla sig till delar i systemet är den kunskap som kommer att behövas.

A

när barnen är små. Fokus på miljöområdet ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet.

7 Verksamhetsberättelse, VB Kvalitetsredovisning, KR Personalbokslut, PB

8 Nytt mål från 2010/2011, mäts via enkät. Riktlinjer, BUN-beslut 2010-0x-xx

Mål Utfall Redovi- sas i⁹

Barn och utbildningsnämnden bidrar ge- 2007 2008 2009 nom att

− Alla för- och grundskolor har Grön

36 1 12 18 KR, VB

Flagg eller motsvarande certifiering senast 2010.

− Kommunens inköp av ekologiska

1 i.u. i.u. 2,5 % VB livsmedel har ökat från 1 % >

Aktiviteter

olor och grundskolor arbetar efter konceptet nätverket Grön Flagg eller

ett hållbart ekologiskt samhälle lyfts särskilt fram i alla

o Försk

Skolverkets Hållbar utveckling för att ansöka och/eller bibehålla certifie- ring/utmärkelse.

o Undervisning om kommunala skolor.

9 Verksamhetsberättelse, VB Kvalitetsredovisning, KR Personalbokslut, PB

Mål för verksamhet

Fördel Boden – till nytta för medborgarna Vision

Nöjda medborgare

En attraktiv skola bidrar till en ökad måluppfyllelse ur ett kommunövergri- pande perspektiv. Barn och utbildningsnämndens ambition är bl.a. att genom regelbundna mätningar synliggöra förbättringsområden och på så sätt aktivt bidra till att Boden framstår som en attraktiv skolkommun.

En god lärmiljö präglas av helhet, sammanhang och progression. Olika kom- petenser och ämnen samverkar och ger barn och elever möjligheter att utveck- la olika sätt att lära. Genom ett flexibelt lärande når barn och elever goda re- sultat.

Mål Utfall Redovi-

sas i Barn och utbildningsnämnden bidrar ge-

nom att

2007 2008 2009

8 7,1 7,4 7,5 KR, VB

8 6,0 6,0 6,2 KR, VB

I förvaltningens årliga enkät¹⁰ bedömer - föräldrar till barn nöjdhetsgraden - barn/ungdomar nöjdhetsgraden - föräldrar till elever nöjdhetsgraden

8 i.u 7,3 6,9 KR, VB

Aktiviteter

o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av föräldrar i förskolan, i åk. 3, 5, 8 och av elever i åk. 3, 5 – 9 samt årskurs 2 på gymnasiet.

Bra kvalitet

Goda kunskaper är nyckeln till framgång och personlig utveckling för barn och ungdomar. För detta krävs ett tydligt ledarskap från både skolledning och lärare och en lugn arbetsmiljö med arbetsro.

Forskning visar att främsta framgångsfaktorn för höga elevresultat är ämnes- behöriga lärare. Barn och utbildningsförvaltningen har fokus på behörighets-

10 Skala 1-8

Nöjda med- borgare

Bra kvalitet Mål

Mål- indikatorer

frågorna och ligger i framkanten i riket genom att ha kartlagt den pedagogiska personalens behörighet.

En tydlig målsättning, 100 % elever med minst betyget godkänt, kommunice- ras av rektorer och lärare där höga förväntningar på måluppfyllelse framgår i såväl förhållningssätt som krav och stöd. Detta ska leda till att elevernas me- ritvärden ökar. Rektors pedagogiska ledarskap är av avgörande betydelse.

Eleverna ska - tränade i etisk och moralisk Internetanvändning - hantera och ha tillgång till tidsenliga verktyg för sitt lärande och uppnå digital kompetens senast 2014 enligt EU:s definition:

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssam- hällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta informa- tion samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.

Ett systematiskt kvalitetsarbete och analys av barns och elevers resultat känne- tecknar framgångsrika skolor. Genom att utvärdera arbetssätt och arbetsfor- mer, ständigt arbeta med värdegrunden och analysera och jämföra resultat uppnås en hög måluppfyllelse och goda resultat. Genom att stimulera till lärande och utbildning och genom att säkerställa kvaliteten i alla verksamheter och på alla nivåer ökar andelen elever som är behöriga till gymnasiet, som slutför gymnasiet och som går vidare till högskola och universitet.

Dagens samhälle är mångkulturellt och den globala utvecklingen sker i snabb takt. Genom att stimulera ökade internationella kontakter i skolorna ökar för- ståelsen och respekten för andra människor och kulturer. Utveckling av mo- dersmålet för barn med annat modersmål än svenska ska stimuleras redan i förskolan.

Det är viktigt att all verksamhet visar det framgångsrika arbete som pågår ge- nom att synliggöra sin profil aktivt, såväl genom aktuella webbaserade sidor som genom intern och extern information.

Andelen elever med minst godkända betyg ska öka och meritvärdena ska höjas. Slutmålet är naturligtvis 100 %.

Mål Utfall Redovi-

sas i Barn och utbildningsnämnden

bidrar genom att

2007 2008 2009

Andelen avdelningar med högst 16

platser inom förskolan 100 % 61,5 100 98,4 VB

− Andelen elever med minst god-

kända betyg, i alla ämnen, i åk. 9 > 82 % 82,8 77,9 80,9 KR, VB Andelen elever som fullföljt gymna-

sieskolan inom 4 år ¹¹ > 75 % 55,5 63,3 68,1 KR, VB

11 Källa: http://siris.skolverket.se

− Samtliga program

− Enbart Nationella program exkl.

IV ökar 60,4 72,7 77,7 KR

Genomsnittlig betygspoäng i gymna- sieskolan

− Samtliga program inkl.

spec.utformade program

minst

14,0¹² 14,0 13,4 14,0 KR, VB

− Enbart Nationella program exkl.IV ökar 14,0 13,5 14,1 KR Andelen elever med godkända natio-

nella prov i åk. 3

− Svenska ökar - - 85,8 KR

− Matematik ökar - - 64,8 KR

Andelen elever med godkända natio- nella prov i åk. 5

− Svenska ökar 89,0 87,2 89,5 KR

− Matematik ökar 89,6 86,7 88,6 KR

− Engelska ökar 89,5 89,6 89,0 KR

− Samtliga pedagoger har genomfört PIM, praktisk IT- och media-

kunskap 100 % - - 61,4 KR

Antal elever/dator

− åk. F-5 minskar i.u 6 6 KR

− åk. 6-9 minskar i.u 7 6 KR

− Gymnasieskolan minskar i.u 3 3 KR

Andel förskoleavdelningar med dato-

rer 100 % i.u i.u i.u KR

Antal lärare/dator

− åk. F-5 minskar i.u 5 4 KR

− åk. 6-9 1 i.u 2 1 KR

– Gymnasieskolan 1 i.u 3 1 KR

A

o I grun ktiviteter

dskolan följs elevernas läsutveckling och matematiska utveckling upp

studiemoral.

rbetet med Mål- och resultatstyrning och

aktiva val.

. samtliga pedagoger. Detta ska leda till att elever från årskurs 8 och uppåt, ska uppnå digital kompetens.

minst två gånger per år. Elever i åk. 3, 5 och 9 gör nationella prov och elever i åk. 2 och 7 genomför Skolverkets diagnostiska prov. Kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen följs upp två gånger per år, inför utvecklingssamtal. Skrift- liga omdömen och individuella utvecklingsplaner leder till att såväl elever som föräldrar är välinformerade om kunskapsutvecklingen.

o Ogiltig frånvaro leder till sämre studieresultat och uppluckrad

Skolan skall vidta åtgärder, vilka ska kommuniceras med vårdnadshavarna, för att minimera ogiltig frånvaro.

o Under 2010 utvecklas ytterligare a

Betyg och bedömning. Ett processarbete med fokus på det direkta arbetet med eleverna pågår i såväl grundskolan som gymnasieskolan.

o Skolornas profiler ska vara tydliga så att medborgarna kan göra

o Barn och utbildningsförvaltningen ska marknadsföra den kommunala skolan o Via interaktiv utbildningssatsning från Skolverket, PIM, kompetenshöjs

12 Skala 0-20

o Den pedagogiska verksamheten i skolan skall utformas med en könsmed- vetenhet som främjar jämställdhet och undervisning för såväl pojkar som flickor, vilket ska synas på betygsresultaten.

. t, tningar och lärprocesser tydligt o I grundskolan stimuleras eleverna att könsneutralt välja gymnasieprogram o Skolorna arbetar målmedvetet för att öka elevers motivation för skolarbete

bl.a. genom att arbeta med matriser där förvän

framgår, vilket forskning visat är en framgångsfaktor.

o Antal föräldrar som aktivt nyttjar webbportalen Dexter ökar.

Mål för medarbetare

Fördel Boden – en attraktiv arbetsgivare Vision

Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö

Medarbetare som utvecklas i sina yrkesroller, trivs och är stolta över sitt bi- drag till verksamhetens resultat är goda ambassadörer för Barn och utbild- ningsförvaltningen som arbetsgivare. Medarbetare ska i samverkan med rektor ta ett stort ansvar när det gäller egen kompetensutveckling. Verksamhetens kompetensstyrning ska utvecklas och det pedagogiska uppdraget ska priorite- ras.

Barn och utbildningsförvaltningen strävar efter att alla anställda ska ha en arbetssituation som är gynnsam för både hälsa och livskvalitet samt att krän- kande särbehandling inte ska förekomma.

Mål Utfall Redovisas i

Barn och utbildningsnämnden bidrar genom att

2007 2008 2009 De i medarbetarenkäten bedö-

mer¹³

− arbetssituationen 6 6,4 - 5,8 PB, VB

− arbetsbelastningen och

arbetstakt 5 4,4 - 4,4 PB, VB

− sjukfrånvaro < 6 % 6,55 6,32 5,74 PB, VB

− andelen långtidssjukskriv-

na¹⁴ < 50 % 66,66 64,29 54,29 PB, VB

− Andel personal som ge- nomfört den kommunala

IT-utbildningen ökar - - 23 VB

13 Den kommunala medarbetarenkäten skickas ut vartannat år. Skala 1-8.

14 Av totala sjukfrånvaron

Trygg, säker och utvecklande

arbetsmiljö

Delaktighet och inflytande

Mål _Ledar-

skap

Mål- indikatorer

Aktiviteter

o Rehabiliteringsrutiner inom förvaltningen ska fastställas, dokumenteras och förankras i organisationen i syfte att förebygga särbehandling inom ramen för rehabiliteringen.

o Vid varje arbetsställe ska det finnas personer som kan ge första hjälpen.

o Övning enligt lokala krisplanen ska hållas minst en gång per arbetsställe under läsåret 2010/2011.

Delaktighet och inflytande

En viktig faktor för utvecklingen av skolan som helhet är att personalen är delaktig och engagerad. För att kunna bidra till denna process sätts medarbe- tarna i fokus vilket tydliggörs bl.a. genom årliga medarbetarsamtal, psykoso- ciala undersökningar samt aktiva satsningar på friskvård och hälsa.

Mål Utfall Redovi-

sas i Barn och utbildningsnämnden bidrar genom

att

2007 2008 2009 De i medarbetarenkäten¹⁵ som betygssätter

− delaktighet och trivsel

6

6,44 - 6,1 PB, VB

De i förvaltningens årliga personalenkät som betygssätter

− delaktighet 8 i.u. i.u. 7,2 KR, PB

− trivsel 8 i.u. i.u. 7,6 KR, PB

Aktiviteter

o Rektor säkerställer att enkäter besvaras av personal i alla enheter. Personal- enkäten redovisas i Kvalitetsredovisningen.

o Den kommunala medarbetarenkäten genomförs vartannat år, nästa gång 2011.

Ledarskap

Ett gott ledarskap är en förutsättning för att utveckla våra verksamheter med barns och elevers behov i fokus. En viktig uppgift är att rektorer och andra chefer har möjlighet att utöva ett bra ledarskap, har hög kompetens, rätt hand- lingsutrymme och lagom stora grupper att leda. Rektorsrollen är i förändring;

staten ställer höga krav på rektors kunskap om lärande och undervisning i klassrummet samt på rektors juridiska kunskaper vilket märks inte minst i den nya skollagen¹⁶. Skolinspektionens fokus på rektors pedagogiska ledarskap och rektors kunskap och ansvar för att de nationella målen nås har skärpts.

Rektors klassrumsbesök är ett viktigt inslag i kvalitetsarbetet och får betydelse för organisationens gemensamma lärande. Besöken används både för att sti-

15 Den kommunala medarbetarenkäten genomförs vartannat år. Skala 1-8

16 Beräknas beslutas i Riksdagen juni 2010.

mulera lärarnas arbete och för att ge underlag för analyser som kan bidra till en högre måluppfyllelse.

Rektors kontinuerliga klassrumsbesök ger lärarna stöd och hjälper dem att utveckla pedagogiken. De är koordinerade med annan verksamhet ex. medar- betarsamtal och skolutveckling och fokuserar på kärnprocessen - undervisning och lärande.

Det är viktigt att fortsätta utveckla arbetsorganisationen för att tillvarata de omväxlande, spännande och utmanande arbetsuppgifter som finns i verksam- heten. Bra chefer skapar goda förutsättningar för utvecklat medarbetarskap.

Mål Utfall Redovi-

sas i Barn och utbildningsnämnden bidrar

genom att

2007 2008 2009 De i medarbetarenkäten som be-

tygssätter

- ledarskapet 6 i.u. i.u 6,2 PB, VB

- Antalet underställda per rektor minskar 41 44 36 PB, VB

Aktiviteter

o Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.

o Alla rektorer, med den statliga rektorsutbildningen, kompletterar med 10 hp skoljuridik. Alla rektorer som inte har den statliga rektorsutbildningen genomför den.

o Alla rektorer genomför kontinuerliga klassrumsbesök.

o Det pedagogiska innehållet i rektors arbete ska öka.

Mål för ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling

Ekonomin är i balans genom effektivt resursnyttjande och tydliga ekonomiska konsekvenser inför varje beslut.

Barn och utbildningsnämndens planering bör koncentreras på en intern om- fördelning av resurser för att klara den ökade konkurrensen mellan olika aktö- rer.

En ekonomi i balans ger bättre möjligheter till framförhållning och kvalitets- utveckling liksom att kunna göra speciella prioriteringar och för att verksam- heten ska kunna arbeta under stabila och förutsägbara förutsättningar. Varje rektor och enhet ska bedriva verksamhet inom ramarna för tilldelad budget.

Slutsatsen är att det viktigaste medlet för att nå en god ekonomisk hushållning är att öka produktiviteten inom alla verksamhetsområden. Dvs. nämnden mås- te utveckla arbetet med att åstadkomma ökade resultat med oförändrade eller minskade resurser. Besparingar måste i framtiden i stor utsträckning utgöras av produktivitetsförbättringar.

Utmaningen inom ekonomiperspektivet handlar om att klara en budget i lång- siktig balans mot bakgrund av minskade elevvolymer, både p.g.a. en naturlig demografi och konkurrerande verksamhet samt behov av att frigöra medel för särskilda satsningar.

Mål Utfall

Redovi- sas i Barn och utbildningsnämnden bidrar

genom att

2007 2008 2009

- Nämnden har inte någon negativ

budgetavvikelse, t kr 0 -2 249 - 1 621 -10 693 VB

Fördel Boden – en god ekonomisk hushållning Vision

Hållbar ekonomisk utveckling

God betalnings-

beredskap

Mål _{Vårda Effektivt}

resurs- nyttjande till-

gångarna Mål-

indikatorer

Aktiviteter

o Ekonomin är i balans genom effektivt resursnyttjande och tydliga ekonomis- ka konsekvenser inför varje beslut.

Effektivt resursnyttjande

Minskade barngrupper med oförändrad personaltäthet innebär en ökad kost- nad per plats. Nyetableringar av förskolor bör ske på sådant sätt att kostnads- fördelar/effektivisering uppnås t.ex. genom att man lokalintegrerar där det är möjligt, för att på sikt sänka de fasta kostnaderna.

För att inte kostnadsskillnaden ska öka krävs fortsatt fokus på att sänka både de fasta och de rörliga driftskostnaderna för verksamheten. För ökad målupp- fyllelse krävs en strategisk personalplanering samt fortsatt fokus på åtgärder för att anpassa organisationen efter nuvarande och framtida förutsättningar i kommunen.

Barn och utbildningsförvaltningen har genomgående högre andel personal med högskoleutbildning än kommungruppen.

Mål Utfall Redovisas i

Barn och utbildningsnämnden bidrar genom att

2007 2008 2009

Lokalytorna anpassas (m²/elev)

− grundskolan 10-13 14,4 15,2 16,1 VB

− gymnasieskolan 20,6 20,6 21,3 VB

Medel för utveckling ökar 1 344 1 774 2 096 VB - skillnaden mellan redovisad kost-

nad och standardkostnad inom*

¾ förskolan minskar från 18 %-

enheter 18 18 VB

¾ grundskolan är högst 2 %-enheter -1 -1 VB

¾ gymnasiet är högst 3 %-enheter 5 3

VB

*enligt SCB-statistiken

Serviceförklaringar

Barn och utbildningsnämnden

Förskola 1-5 år

Arbete mot kränkande behandling

− Inga barn ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap. Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gäl- lande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att förebygga. I Bodens kommunala förskolor är det nolltolerans.

Inflytande och delaktighet

− Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, pedagoger och föräldrar är en självklarhet för den kommunala verksamheten. Hos oss erbjuds för- äldrar en variation av möjligheter till delaktighet t.ex. dagliga positiva dialoger med våra anställa och delaktighet i Verksamhetsråd.

− Föräldrar till barn i förskolan upplever att de har inflytande över verk- samheten.

− Vi erbjuder dig som vårdnadshavare minst två utvecklingssamtal per år om ditt barn.

Livslångt lärande

− Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande som är lustfyllt, tryggt och lärorikt. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet med en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet.

Säker miljö

− Barn i våra förskolor har en säker inomhus- och utomhusmiljö.

Grundskola och fritidshem Arbete mot kränkande behandling

− Inga elever ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap.

Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att förebygga och ge eleverna verktyg att själva förhindra kränkande behandling och utanförskap. I Bodens kommunala skolor och fritids- hem är det nolltolerans.

Inflytande och delaktighet

− Dialog och delaktighet för barn/ungdomar, pedagoger och föräldrar är en självklarhet för den kommunala verksamheten. Hos oss erbjuds för- äldrar en variation av möjligheter till delaktighet t.ex. kontakten med pedagogerna i klasserna och delaktighet i Verksamhetsråd.

− Du som elev upplever att du har inflytande över ditt lärande. Du har en

individuell utvecklingsplan utarbetad i samverkan med dig, dina föräld- rar och dina lärare. Du ska ha minst två utvecklingssamtal per läsår.

− Du som går på fritidshem har möjligheter att påverka innehållet i verk- samheten.

− Ogiltig frånvaro leder till sämre studieresultat och uppluckrad studie- moral därför kontaktar skolan er föräldrar vid oanmäld frånvaro.

Måluppfyllelse

− Grundskolans fokus är att höja kvaliteten årligen så att eleverna lär sig mer och därigenom når högre resultat.

− Fysisk aktivitet genomförs dagligen i alla skolformer.

− Vi i kommunala skolan arbetar på flera fronter mot droger. T.ex. får alla ungdomar i åk. 6 och deras föräldrar SANT-information (Sniffning, Al- kohol, Narkotika, Tobak) och alla elever fr.o.m. åk. 6 erbjuds Tobaksfri Duo.

− Du möts av kunnig och engagerad personal.

− Som elev ges du möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande.

− Om det finns skäl att tro att du kan få svårigheter att nå målen kommer du att erbjudas stödinsatser som utformas i samråd mellan dig, dina för- äldrar och dina lärare.

Arbetsro

− Trygghet, trivsel och arbetsro är avgörande för goda resultat därför är det särskilt viktigt att detta omfattar alla elever. Vi ställer höga förvänt- ningar på dig att du uppträder och beter dig så att du bidrar till att dina skolkamrater får arbetsro.

Gymnasieskola

Arbete mot kränkande behandling

− Inga elever ska utsättas för kränkande behandling eller utanförskap.

Alla vuxna agerar tydligt för att visa att detta inte tolereras samt följer gällande likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling för att förebygga och ge eleverna verktyg att själva förhindra kränkande behandling och utanförskap. På Björknäsgymnasiet är det nolltolerans.

Inflytande och delaktighet

− Dialog och delaktighet för ungdomar, pedagoger och föräldrar är en självklarhet för den kommunala verksamheten. Föräldrar erbjuds möj- ligheter till delaktighet på flera sätt, där viktigaste kontakten är med mentor.

− Du har löpande kontakt med din mentor och skolan erbjuder dig och dina föräldrar ett utvecklingssamtal varje termin. Tillsammans med din

mentor kommuniceras din individuella studieplan.

− Du som elev upplever att du har möjlighet till inflytande över ditt läran- de.

Måluppfyllelse

− Gymnasieskolans fokus är att höja kvaliteten årligen så att eleverna lär sig mer och därigenom når högre resultat.

− Fysisk aktivitet genomförs dagligen.

− Du möts av kunnig och engagerad personal.

− Som elev ges du möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande.

− Om det finns skäl att tro att du kan få svårigheter att nå målen kommer du att erbjudas stödinsatser som utformas i samråd mellan dig, dina för- äldrar och din mentor.

Arbetsro

− Trygghet, trivsel och arbetsro är avgörande för goda resultat därför är det särskilt viktigt att detta omfattar alla elever. Vi ställer höga förvänt- ningar på dig att du uppträder och beter dig så att du bidrar till att dina skolkamrater får arbetsro.