Kallelse till sammanträde med teknik- och servicenämnden

Kallelse

till sammanträde med

teknik- och servicenämnden

2013-05-02

Tid: Onsdag den 8 maj 2013, kl. 15.00

Plats: Kommunhuset, sammanträdesrummet Dnr Ärenden: 1. Godkännande av dagordningen

2. Kvartalsrapport 1 (januari - mars 2013) TSN 2013/25

3. Budget 2014 TSN 2013/26

4. Yttrande över revisionsrapport – Granskning TSN 2013/21 av kontroller i investeringsprocessen

5. Yttrande över remiss – Energi- och TSN 2013/19 klimatplan för Trosa kommun

6. Beslut om prioriteringar utifrån parkplanen TSN 2013/11 7. Tilldelningsbeslut – Breddning av vägar, TSN 2013/27

Västra Fän

(Handlingarna lämnas på sammanträdet)

8. Tilldelningsbeslut – Skogsvårdtjänster TSN 2013/28

(Handlingarna lämnas på sammanträdet)

9. Information om trafikförbättrande åtgärder TSN 2013/30 på Västerljungsvägen

10. Lägesrapport – Safiren TSN 2013/14

(Inga handlingar)

11. Lägesrapport – Ombyggnation Vagnhärads TSN 2013/29 torg

(Inga handlingar)

12. Information om ny förskola på Tomtaäng TSN 2013/24

(Inga handlingar)

13. Anmälan av delegationsbeslut TSN 2013/1

14. Övriga anmälningsärenden TSN 2013/2

15. Övriga ärenden

(Inga handlingar)

Arne Karlsson Helena Håkansson

ordförande sekreterare

Tjänsteskrivelse

Teknik- och servicenämnden

2013-04-18

Kultur-, fritid-, teknik- och servicekontoret

Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-522 03

claes-urban.bostrom@trosa.se

Dnr TSN 2013/25

Kvartalsrapport 1, 2013

Teknik- och servicenämnden föreslås besluta:

att godkänna kvartalsrapporten för de skattefinansierade verksamheterna, att godkänna kvartalsrapporten för de avgiftsfinansierade verksamheterna.

att överlämna kvartalsrapporterna till Kommunstyrelsen.

Ärendet

Utfallet för årets tre första månader för den skattefinansierade delen visar ett överskott med 1 432 tkr jämfört med budget. Orsaken är att väldigt lite av det planerade underhållet påbörjats, de insatserna för fastighet och gata sker i huvudsak vår, sommar och höst.

Kostnaderna för vinterväghållningen har varit höga då vintern varit snö och isrik men vi räknar med att kunna parera de kostnaderna över året.

Kost och städs resultat är för de första tre månaderna ett minus med ca 170 tkr.

Ett resultat som kommer att rätas upp och enligt vår prognos sluta på noll.

Som ni ser så är det väldigt mycket som sker inom våra verksamhetsområden och det pågår ett fantastiskt arbete av våra medarbetare men även av våra entreprenörer.

Resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten är efter första kvartalet ett överskott som beror på anslutningsavgifter.

Helårsprognosen för Teknik- och servicenämnden är ett resultat för både skatte och avgiftsfinansierade delarna på +558 tkr då vi gör bedömningen just nu att nämndens buffert inte behöver tas i anspråk.

Claes-Urban Boström Fredrik Jehrén

Produktionschef Ekonom

Teknik- och servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet

Ordförande: Arne Karlsson (KD)

Produktionschef: Claes-Urban Boström

Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avvikelse

2013-03-31 2013-03-31 helår

2013 helår

2013 2013

Verksamhetens intäkter 18 297 18 774 71 362 71 362 0

Verksamhetens kostnader 25 424 -24 469 -102 406 -101 848 558

Personal -3 907 -3 757 -16 088 -16 088

Kapitalkostnader -9 878 -9 269 -39 513 -39 513

Övriga kostnader -11 639 -11 443 -46 805 -46 247

Nettoresultat -7 127 -5 695 -31 044 -30 486 558

Ekonomisk analys - helårsprognos

Resultatet efter första kvartalet 2013 visar på ett plus med 1 432 tkr. Resultatet ser väldigt bra ut men beror enbart på att de flesta och större underhållsinsatserna ännu inte satt fart. För fastighet och gata sker dessa arbeten uteslutande vår och sommar. Kostnaden för

vinterväghållningen och halkbekämpningen har varit hög men vi räknar med att kunna parera de kostnaderna under året. Kost och städs resultat är för de första tre månaderna ett minus med ca 170 tkr. Ett resultat som kommer att rätas upp och enligt vår prognos sluta på noll.

Prognosen för resultatet på helårsbasis är noll kronor för våra verksamheter så som det ser ut idag och att nämndens buffert inte ska behöva tas i anspråk. Detta under förutsättning att inget oförutsätt inträffar, vilket det brukar göra varje år.

Viktiga händelser under året Skattefinansierad verksamhet

 Byggnation av å- miljö Husby kvarn pågår.

 Upphandling driftentreprenad park, gata och fastighet pågår.

 Upphandling nytt skogsavtal genomförd.

 Tilldelning för genomförande byggnation Vagnhärads Torg är genomförd.

 Ombyggnation av Svartviksvägen på Öbolandet pågår.

 Upphandling infartsparkering vid Vagnhärads station pågår.

 Upphandling av ombyggnation av vägar i Västra Fän är genomförd.

 Energioptimering av fastigheter fortgår.

 Byggentreprenad Safiren pågår.

 Anmälan till Lst. om vassröjning Tureholmsviken är genomförd.

 Tilldelning av byggnationen ombyggnad Skärlagsskolan är genomförd.

 Tilldelning av paviljongbyggnad Skärlagsskolan genomförd.

 Tilldelning av byggnation av förskola vid Väsby Vagnhärad är genomförd.

 Upphandling av renovering Vitalisskolan gy-hall pågår.

Kost och städ

 Deltar i temaarbete med Vitalisskolan, jakten på ekokommunen.

 Tagit beslut att genomföra PRYL utbildning certifiering av Städpersonal v 33.

 Haft föreläsning/samtal om Mat och hälsa för äldre på Pensionärernas hus

 Haft bakkurs för kostenheten på Saltå kvarn

 Påbörjat utvärdering av

skolmåltidsverksamheten med hjälp av webbaserat verktyg Skolmatsverige

 Fortsätter implementera AIVo kostdatasystem

 Hyr dietist av Katrineholm för

implementering av måltidspolicy ( de extra 200 000 kr vi fått) from maj och året ut.

Investeringsuppföljning – enligt separat dokument.

Teknik- och servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet

Ordförande: Arne Karlsson (KD)

Produktionschef: Claes-Urban Boström

Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget

2013-03-31 2013-03-31 helår

2013 helår

2013 prognos helår

Verksamhetens intäkter 7 262 7 465 31 273 31 273 0

Verksamhetens kostnader -7 188 -6 115 -31 273 -31 273 0

Personal -410 -351 -1 675 -1 675

Kapitalkostnader -1 347 -1 336 -5 386 -5 386

Övriga kostnader -5 431 -4 428 -24 212 -24 212

Nettoresultat 74 1 350 0 0 0

Ekonomisk analys - helårsprognos

Resultatet efter första kvartalet 2013 visar på ett överskott på 1276 tkr. Överskottet är beroende på anslutningsavgifter.

Helårsprognosen är noll kronor.

Viktiga händelser under året

 Kostnadsberäkning sluttäckning Korslöt är genomförd.

 Byggnation av ny ÅVS på Öbolandet pågår.

 Byggnation för anslutning av fastigheter på Öbolandet etapp 2 pågår.

 Vattenskyddsområde för Sörtuna, samrådsprocess pågår.

 Utarbetande av va- systemhandling för exploatering Hökeberga pågår.

 Projektering för anslutning av fastigheter på Öbolandet etapp 3 pågår.

Investeringsuppföljning –enligt separat dokument.

Tjänsteskrivelse

Teknik- och servicenämnden

2013-04-29

Teknik och service Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-522 03

claes-urban.bostrom@trosa.se

Dnr TSN 2013/26

Förslag till budget 2014 med plan för 2015-2016

Förslag till beslut

att

anta förvaltningens förslag till budget för den skattefinansierade verksamheten 2014 med plan för 2015-2016.

att

anta förvaltningens förslag till budget för den avgiftsfinansierade verksamheten 2014 med plan för 2015-2016.

att

överlämna budgetförslagen till KS/KF.

Ärendet

Budgetramen för de skattefinansierade verksamheterna är uppräknade enligt anvisningar med 2% för löner och övriga kostnader samt med tillkommande kapitaltjänstkostnader. I ramen för 2014 avgår 1 050 tkr vi fick för särskilda engångsinsatser 2013.

För 2014 års budget finns även rationaliseringar med om totalt 350 tkr där 300 tkr är beräknade sänkta kostnader i samband med pågående driftupphandling och 50 tkr i lägre kostnad på grund av EPC-projektet i våra fastigheter.

Tillkommer gör 546 tkr i ramförstärkning för fler fastigheter och parker att sköta om.

Att AME (Arbetsmarknadsenheten) ska tillhöra TSN är nu beslutad av KF och AME tillhör TSN från och med 1 januari 2014.

Claes-Urban Boström Fredrik Jehrén

Produktionschef Ekonom

Teknik och servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet

Ordförande: Arne Karlsson

Produktionschef: Claes-Urban Boström

Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Verksamhetens intäkter 66 951 71 362 74 669 75 030 74 906

Verksamhetens kostnader -108 246 -102 406 -107 492 -108 738 -109 118

Personal -15 254 -16 088 -16 210 -16 696 -17 197

Kapitalkostnader -37 315 -39 513 -44 196 -43 621 -42 034

Övriga kostnader -55 678 -46 805 -47 086 -48 421 -49 887

Nettoresultat -41 295 -31 044 -32 823 -33 709 -34 212

Verksamhetsområde

 Gator och vägar

 Park

 Kommunfastigheter

 Inköp och försäkringar

 Exploateringar

 Kommunens skogar

 Kost och städverksamhet

 AME (Arbetsmarknadsenheten)

Tekniska kontoret är ett beställarkontor och i stort sett all verksamhet sker genom årsentreprenader.

Tillfälliga arbeten och investeringar sker genom upphandlingar för respektive tillfälle. Kost- och städverksamheten drivs i egen regi.

AME tillkommer efter beslut i fullmäktige.

Verksamhetsförändringar

 Byggnationen av Safiren beräknas vara färdig augusti 2014.

 Utökad parkering byggs vid Safiren.

 AME är en enhet som tillhör TSN:s verksamhetsområde från 1 januari 2014.

 Nya lokaler för AME från 1 januari 2014.

 Ny förskola på Tomta äng.

 Fortsatt satsning på förskolornas utemiljö.

 Lokalförändringar/omflyttningar inom vårt lokalbestånd för att anpassa lokaler efter behov.

 Gatubyggnationer och åtgärder i gaturummet fortgår enligt plan.

 Fortsatt utveckling av parkmiljön.

 Fortsatt utveckling av lekplatser.

 Fortsatt satsning på trafiksäkerhetsåtgärder.

 Upphandlingen av årsentreprenörer gällande fastighet, Safiren, gata och park kommer att vara klart och nya avtal gäller från 1/1 -14.

 Fortsätta utveckla personal och ledarskap inom kost och städ.

 Byte av lokaler för städenheten.

 Få till ökad delaktighet med elever och beställare om mat och kvalitet.

Verksamheten 2015-2016

 Fortsätta vårt arbete med planerat underhåll på fastighet och gata.

 Parkplanen ligger som grund för fortsatt utveckling av våra parker.

Personal

Personal Budget Budget Förändr

2013 2014 %

Personalkostnader, tkr 16 088 16 210 1%

Personalkostn/total

kostnad 16% 15% -1%

Ekologisk utveckling

Vid upphandlingar som genomförs finns ett miljötänkande. Sunda och miljövänliga val av material i t.ex. byggnationer prioriteras.

Upphandlade entreprenörer skall använda sig av miljöklassade maskiner och fordon. Nytänkande i miljöarbetet provas och utvärderas.

Förbättrat underhåll av våra kommunala

fastigheter ger en bättre arbetsmiljö, men också en lägre drifts- och energikostnad vilket förbättrar miljön på sikt. Energioptimeringsprojektet är inne i fasen av att vi kan börja läsa av resultatet och jämföra mellan år.

Till 2015 är målet att nå 40% ekologiska livsmedel

Verksamhetsmått

Verksamhetsmått Redov Budget Budget

2012 2013 2014

Teknisk förvaltning Fastighetsareor 62 975 62 833 64 192 Underhåll av fastigheter

kr/m2 180 63 66

Skadegörelse totalt 876 400 400

Elenergiförbrukning fastighet Mwh *. Ändras

2013 kwh/m2-år 3 559 63 64

Gator antal kvm 578 302 603 840 610 595 Park antal kvm 574 120 578 375 577 199 Elenergiförbrukning, gata

Mwh * Ändras 2013,

kwh/m2-år 1 025 2 2,20

Drift o underhåll av gator

kr/m2 22 15,8 16,2

Drift o underhåll av park

kr/m2 4,5 3,3 3,6

Kost och städ

Måltidskostnad/elev/år 4 474 4 447 4 655

Andel ätande i år 7-9 % 91 89 91

Måltidskostnad/boende/år 37 293 39 398 40 186 Städkostnad kr/kvm/år 160 179 167

Teknik och servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet

Ordförande: Arne Karlsson

Produktionschef: Claes-Urban Boström

Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016

Verksamhetens intäkter 30 991 31 273 33 252 34 886 36 403

Verksamhetens kostnader -33 297 -31 273 -33 252 -34 886 -36 403

Personal -1 625 -1 675 -1 709 -1 760 -1 813

Kapitalkostnader -3 027 -5 386 -6 847 -7 812 -8 644

Övriga kostnader -28 645 -24 212 -24 696 -25 314 -25 946

Nettoresultat -2 306 0 0 0 0

Verksamhetsområde

 VA-verksamhet

 Renhållning

Tekniska kontorets avgiftsfinansierade verksamheter drivs på entreprenad.

Verksamhetsförändringar

Ta fram förfrågningsunderlag och genomföra upphandlingen av driftentreprenaden på VA.

Byggnationen av VA-anläggning för anslutning av nya abonnenter på Öbolandet fortsätter. Övriga VA-investeringar fortsätter enligt plan.

Verksamheten 2015-2016

Arbetet med sluttäckningen av Korslöt forsätter, samt byggnation av ny, mer tillgänglig och anpassad återvinningscentral.

Under 2015 bör vi projektera en ny överföringsledning mellan Trosa avloppsreningsverk och Vagnhärad med

sektionering i Trosa. Ledningen bör sedan byggas under 2016.

Utredning för säkring och genomförande av vattentäkterna kommer att vara ett stort arbete under perioden.

Personal

Personal Budget Budget Förändr

2013 2014 %

Personalkostnader, tkr 1 675 1 709 2%

Personalkostn/total

kostnad 5% 5% 0%

Verksamhetsmått

Verksamhetsmått Redov Budget Budget

2012 2013 2014

Renhållning

Hushållssopor

kg/invånare 242 184 184

Hushållssopor kr/inv 686 803 803

Slam/latrin kr/inv 150 195 195

VA-verksamhet

Producerad vattenmängd

(tm3) 854 870 870

Försåld vattenmängd

(tm3) 577 653 656

Ospecificerad förbrukning

(%) 32 25 25

Vattenläckor, antal 12 15 13

Avloppsstopp, antal 37 25 25

Ekologisk utveckling

VA- och renhållningsverksamhet är miljöfarliga verksamheter med tillståndsplikt för att få

bedrivas. Då utförandet sker på entreprenad är det viktigt att rätt krav ställs på entreprenörerna och deras tjänster.

Framför allt inom renhållningen har lagstiftningen skärpts under senare år, varför vi måste utveckla verksamheten kontinuerligt. Sorteringen på Korslöt har minskat avfallsmängderna som går till deponi och istället styrt om avfallet till återvinning i olika former – material- eller energiåtervinning

Inom VA-verksamheten är funktionen i

anläggningarna viktig för att inte belasta miljön i onödan.

Tjänsteskrivelse

Teknik- och servicenämnden 2013-04-17

Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret

Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03

claes-urban.bostrom@trosa.se

Dnr TSN 2013/21

Yttrande gällande granskning av kontroller i investeringsprocessen

Teknik- och servicenämnden föreslås besluta:

att anta förslag till yttrande för revisionsrapporten ”granskning av kontroller i investeringsprocessen”.

Yttrandet

Revisorerna har givit PwC i uppdrag att granska vår investeringsprocess gällande ombyggnationen av Vitalisskolan.

I rapporten så försöker man besvara frågan:

 Har kommunen en ändamålsenlig kontroll och uppföljning av större investeringsprojekt?

Det projekt man granskat är ombyggnationen av Vitalisskolan. Vitalisskolan var ett projekt där vi upptäckte brister som ledde fram till vårt egna förslag om förbättringsåtgärder i våra rutiner som antogs av TSN, KS och Fullmäktige. Det är helt rätt att kritisera projektet men då snarare för att vi inte hade förutsett hur illa det skulle kunna gå om det finns brister i kedjan av konsulter och entreprenörer vid ett så omfattande bygge. Det är de bristerna vi har täppt till i den mån det går att täppa till med de åtgärder som numer är beslutade.

Det stora problemet här var inte att kalkyleringen brast för precis som

revisorerna skriver så fanns en kalkyl för själva byggnationen. Även om vi hade haft en kalkyl för kringkostnaderna så hade det inte hjälpt så mycket i detta projekt då en underentreprenör i form av arkitektfirman inte levererade det som förväntades och inte i tid. Detta ledde till en rad ökade kostnader då byggfirman ofta hamnade i problem att lösa men utan ritningar. Inga kalkyler hade hjälpt mot den typen av brister. Det blev sedan inte bättre av att de ekonomiska rapporterna försenades från projektetentreprenören och projektkonsulterna till beställaren, vilket ledde till att TSN inte kunde fatta beslut då det inte fanns tillräckligt med underlag att fatta beslut på.

Arkitektfirman vi hade vid tillfället för upphandlingen av Vitalisskolan var upphandlad enligt konstens alla regler och fanns på ett så kallat ramavtal. I revisionsrapporten kan man få uppfattningen att vi inte hade något avtal med

arkitektfirman vilket alltså inte är korrekt. Ramavtalet gick ut under perioden som bygget höll på men det är ganska vanligt att om man har ett treårigt ramavtal så upphör det mitt i ett projekt, avtalet gäller dock så länge projektet håller på med de avtalade förutsättningarna. Inget ändras således av att avtalet går ut under byggperioden. Problem hade det däremot blivit om vi mitt i

byggperioden bytt arkitekt och varit tvungen att mer eller mindre börja om med en massa onödig tidspill som följd.

Samtliga sådan tjänster som arkitekt, projektör och andra konsulttjänster

upphandlar vi på ramavtal under en period om ca 3+1 eller 2 år i taget. Detta för att få en stabilitet och smidighet kring våra byggnationer eller uppdrag.

Ett annat bekymmer som också försvårar det hela är att i en kommunal process där ett behov om en ombyggnation kommer på tal så kan det gå till så att det första investeringsbelopp som förs fram är en mycket uppskattad sådan. Skolan kan ha ett behov om en upprustning/ombyggnation eller nybyggnation som vi får i uppdrag att kostnadsberäkna. Dessa beräkningar görs utifrån nyckeltal och mycket grova uppskattningar.

Dessa uppskattningar bildar sedan en investeringsbudget där beräkningen kanske görs år 2010 och byggnationen beslutas till 2014. Innebär självklart att det dels kan ha hänt en rad saker under de fyra åren som gör att kostnaden inte längre överensstämmer med verkligheten men det kan också vara så att när man börjar riva i en äldre byggnad så hittas brister som måste åtgärdas men som inte kunnat förutses under den grova kostnadsberäkningen.

Allt detta sammantaget gör främst ombyggnationer av gamla fastigheter väldigt osäkra där upprättade kalkyler får revideras flera gånger innan man är i mål.

Revisorerna ger följande rekommendationer:

 Teknik- och servicenämnden måste prioritera en utveckling och

kvalitetssäkring av processerna för upphandling, styrning och uppföljning av investeringsprojekt.

 Teknik- och servicenämnden samt Kommunstyrelsen behöver säkerställa att ekonomistyrningsreglerna följs avseende fullständiga investeringskalkyler för framtida investeringsprojekt.

När det gäller första punktens rekommendationer så vore det intressant att få veta på vilket sätt revisorerna anser att upphandlingarna inte är

kvalitetssäkrade?

När denna rapport skrevs så har vi gjort genom åren ca 200 upphandlingar utan att någon rättslig instans haft några invändningar mot de upphandlingar vi gjort och som blivit föremål för överprövning. När det gäller styrning och uppföljning av investeringsprojekten så har vi tagit fram sådana rutiner som antagits hela vägen upp i fullmäktige och som kommer att kvalitetssäkra processerna betydligt. Det går dock aldrig att finna sådana rutiner att man säkerställer att inga brister mer någonsin kommer att ske. Det är många människor och företag inblandade i byggprocesser vilket gör att det kan uppstå saker man inte rår över.

Ekonomistyrningsreglerna får vi självklart tillsammans med kommunstyrelsen se över och säkerställa att det är tidsenliga och bra regler.

Claes-Urban Boström

Produktionschef

Bilagor

1. Revisionsrapporten

Tjänsteskrivelse

Teknik- och servicenämnden 2013-04-24

Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret

Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03

claes-urban.bostrom@trosa.se

Dnr TSN 2013/19

Yttrande gällande Trosa kommuns Energi- och klimatplan

Teknik- och servicenämnden föreslås besluta:

att anta förslag till yttrande

Yttrande

Energi- och klimatplanen har tagits fram i bred förankring och är i stort mycket bra.

Det finns endast vad vi kan se några små detaljer som bör tydliggöras ur vårt perspektiv.

Samordnade transporter

I den grupp av upphandlingschefer som jag medverkar i så för vi en sådan diskussion om att titta på en gemensam omlastningscentral så att det endast går en eller åtminstone ett fåtal bilar till varje kommun. Detta skulle i så fall gälla Nyköping, Oxelösund, Gnesta och Trosa.

Man har gjort utredningar om omlastningscentraler i kommuner tidigare och senast i raden är Katrineholm som kunde komma fram till att det inte blev billigare att ordna med egen omlastningscentral för den egna kommunens transporter utan tvärt om. Däremot så gör man en vinst vad miljön beträffar vilket är nog så viktigt. En annan positiv effekt av gemensamma transporter är självklart minskningen av trafik av tunga fordon på förskolor och skolor vilket kanske är, för de som har sina barn i verksamheten, den viktigaste orsaken till varför samordnade transporter är så viktigt.

Så förhoppningen som står i utkast till denna plan att det ”kan sannolikt leda till minskade transportkostnader” har inte visat sig vara möjligt där man utrett detta. Kostnaderna för omlastningscentralen ”äter upp” möjliga minskningar för transportkostnaderna. Oxelösund undersökte med sina leverantörer hur mycket de var beredda att sänka sina kostnader mot att de endast behövde åka till ett ställe och den sänkningen skulle endast bli 5 % och de procenten täcker inte på något sätt upp kostnaderna för en omlastningscentral som kräver både lokaler och personal.

När vår gemensamma utredning är klar så kommer den att redovisas i Teknik- och servicenämnden för vidare beredning.

Biogas

Helt rätt att sikta mot detta men det är viktigt att förtydliga hur det är möjligt.

Enligt VA-lagen så får inte dagens abonnenter belastas med framtidens

kostnader. I frågan om biogas så är ett nytt reningsverk för litet än så länge och kan således inte producera någon biogas. För att komma upp i den mängd avloppsslam som krävs för en egen produktion av biogas så krävs det att vi blir ca 4-5000 fler boende i Trosa kommun som är anslutna till avloppsreningsverket.

Så en korrekt skrivning i planen bör förtydliga att det nya avloppsreningsverket skall vara så planerat att de kan byggas ut med rötkammare då Trosa kommuns invånarantal är i det antal att en biogasproduktion är möjlig.

Detta för att dagens abonnenter inte ska få stå för de framtida abonnenternas kostnader genom att bygga något som inte kan användas på rätt många år.

KFTS-Tekniska

Så en väldigt liten och obetydlig detalj. I dokumentet så anges ansvariga och ibland så står det KFTS och ibland står det Tekniska. Det rätta här borde vara KFTS på alla ställen det står KFTS och tekniska då det är den korrekta

förkortningen och namnet på vårt produktionskontor.

Claes-Urban Boström Stig Tördahl

Produktionschef Teknisk chef

1

Energi- och klimatplan för Trosa kommun

Remissversion 2013-03-07

Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: strategi/handlingsplan

2

Innehåll

Inledning ... 3 Syfte ... 3 Framtagande och omfattning ... 3 Utmaningen ... 3 Kommunens roll ... 4 Trosa 2020… ... 4 Energieffektiv bebyggelse ... 4 Utvecklad regional kollektivtrafik ... 4 Samordnade transporter och logistik ... 5 Biogas ... 5 Vindkraft och annan förnybar energiproduktion ... 5 Kommunala organisationens energianvändning ... 5 Bedömning av Energi- och klimatplanens effekt ... 5 Energi- och klimatplanens roll och nationella mål ... 6 Energi- och klimatplanen i förhållande till andra styrande dokument ... 6 Nationella mål ... 6 Fortsatt arbete ... 7 Ansvar ... 7 Nyckeltal ... 8

Bilaga 1. Åtgärder

Bilaga 2. Miljöbedömning

Bilaga 3. Beräkning av minskad energianvändning och CO₂-utsläpp Bilaga 4. Nulägesbeskrivning

Bilaga 5. Arbetsprocessen

3

Inledning

Syfte

Syftet med Energi- och klimatplanen är att Trosa kommun ska medverka till att de nationella energi- och klimatmålen uppnås. Målsättningen är att etablera ett kontinuerligt strategiskt energiarbete i kommunen som bygger på samverkan och helhetssyn. Ökad kunskap, medvetenhet och samarbete ska leda till en säker, effektiv och långsiktigt hållbar energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser.

Framtagande och omfattning

Energi- och klimatplanen har tagits fram med bred förankring inom den kommunala

förvaltningen, politiken och näringslivet. En projektgrupp bestående av ordförande och vice ordförande i ekoutskottet, kommunekolog, energi- och klimatrådgivare, samhällsbyggnadschef och teknisk chef har drivit arbetet. Målet har varit att ta ett brett grepp för att så många som möjligt inom kommunen ska vara delaktiga i att nå klimatmålen.

Planen omfattar energi- och transportsektorn inom hela kommunens geografiska område.

Kommunfullmäktige beslutar om Energi- och klimatplanen men för att nå målen måste alla som bor och verkar i kommunen medverka i energi- och klimatarbetet. Mål och åtgärder för den kommunala organisationens egen energianvändning och transporter hanteras i en separat Energieffektiviseringsstrategi.

Utmaningen

Energianvändning är en av de största miljöbelastningarna och hotet om klimatförändringar är en av vår tids stora utmaningar. En övervägande del av utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser beror på energianvändningen. Hur stor miljöpåverkan blir beror på hur mycket energi vi använder, vilket energislag och vilken teknik som används för att omvandla energin.

För att minska klimatpåverkan krävs effektivare energianvändning och en övergång till förnybar energi. Effekterna av klimatförändringarna berör alla oavsett var utsläppen sker. Det är därför viktigt att arbeta med klimatfrågan på ett målinriktat och långsiktigt sätt inom alla områden i samhället.

Trosa är en växande kommun i en expansiv region. Den vackra naturen och skärgårdsmiljön kombinerat med närheten till Stockholm bidrar till att många bosätter sig i kommunen. Det byggs nya bostäder och fritidshus omvandlas till permanentboenden. Elanvändningen har inte minskat de senaste åren och en stor del av kommunens småhus värms fortfarande med

direktverkande el. Trosa är en pendlarkommun där trots en utvecklad kollektivtrafik den största delen av resorna idag sker med bil. Det körs förhållandevis mycket bil i Trosa jämfört med genomsnittet i länet och i resten av landet. De stora utmaningarna i Trosa inom energi- och klimatområdet är den ökade energianvändningen, den stora elanvändningen och att

transporterna till övervägande del drivs av fossila bränslen.

Lokala energitillgångar utgör idag en mindre del av energiförsörjningen i kommunen.

4

Det finns två fjärrvärmeverk som till största delen drivs med förnybart bränsle. Solenergi i form av solfångare och solceller nyttjas till viss del, medan vindenergi nyttjas mycket lite. År 2012 finns endast ett vindkraftverk i kommunen. Energimyndigheten har definierat ett område i havet ca 1 mil söder om Askö som riksintresseområden för vindbruk. Det finns många som har anlagt bergvärme i kommunen. Avloppsslam och matavfall från kommunen transporteras till grannkommuner för rötning till biogas.

Kommunens roll

Kommunen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet, inte minst genom sitt ansvar för fysisk planering, bygglov, tillsyn, teknisk försörjning och infrastruktur. Som

upphandlare av varor och tjänster har kommunen möjlighet att påverka marknaden i en mer hållbar riktning. Det är dessutom av högsta vikt att medvetenheten höjs om kopplingen mellan energi- och klimatfrågor och det egna beteendet vad gäller boende, transport och konsumtion.

Där har kommunen goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning.

Trosa 2020…

Sex stycken framtidsbilder har tagits fram för att peka ut riktningen för energi- och klimatarbetet i Trosa kommun. Till dessa är åtgärdspaket kopplade som utvärderas och uppdateras årligen. Åtgärderna presenteras i bilaga 1.

Energieffektiv bebyggelse

De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Energifrågan lyfts tidigt i plan- och byggprocessen. I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion genom att nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet. Nya bostadsområden planeras så att kollektivtrafik kan anslutas. Detta genom att förutsättningar skapas för en bebyggelsestruktur som bygger vidare på befintliga orter samt i stråk för kollektivtrafik.

Energianvändningen i den befintliga bebyggelsen har minskat och andelen förnybar energi ökat i linje med nationella mål. Energieffektiviseringsåtgärder och bränslekonverteringar genomförs i högre utsträckning. Medvetenheten om kopplingen mellan energi- och klimatfrågor och det egna beteendet har ökat bland befolkningen.

Utvecklad regional kollektivtrafik

Trosa kommun trafikeras av en attraktiv regionaltrafik som många väljer att använda. Den regionala trafiken byggs upp kring direktbussar som kompletteras med en utvecklad lokaltrafik.

Skytteltrafik med tågpassning går mellan centrala lägen i tätorterna och Resecentrum i Vagnhärad. Det finns ett enhetligt biljettsystem och trafiken är väl anpassad till tåg och övrig regional trafik. Barn och ungdom skolas tidigt in i att åka kollektivt genom anpassade

biljettpriser.

5

Samordnade transporter och logistik

Tunga lastbilstransporter inom kommunen har minskat genom att varuleveranser går till en gemensam omlastningscentral varifrån energieffektiva anpassade transporter utgår. Kommunen börjar med att samordna de egna varutransporterna varpå en infrastruktur byggs upp vilket i förlängningen möjliggör samordnad logistik för andra aktörer.

Biogas

Vid planering av nytt reningsverk tillämpas helhetssyn på energi, avfall och transporter. Nytt verk byggs med plats för rötkammare för rötning av avloppsslam och andra substrat. Genom samverkan med lokala näringslivet tas lokala substrat tillvara och avsättning för biogödseln säkerställs. Det finns etablerade tankställen för biogas i kommunen och andelen biogasdrivna fordon har ökat.

Vindkraft och annan förnybar energiproduktion

Produktionen av förnybar energi har ökat i kommunen. Kommunen stimulerar

vindkraftsproduktion genom att äga vindkraftsandelar. Småskalig vindkraft är väl etablerat och det finns flera andelsägda verk. Solenergi nyttjas i högre utsträckning, både i form av solceller och solfångare. Kommunen ser positivt på möjligheten att kunna nyttja vågkraft i havet utanför Trosas kust och håller sig uppdaterad kring hur tekniken utvecklas.

Kommunala organisationens energianvändning

Kommunen verkar som förebild genom fortsatta energieffektiviseringsåtgärder inom den egna organisationen i enlighet med Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun, antagen 2010.

Kommunens byggnader uppvärms med förnybar energi. En del av kommunens tjänstebilar drivs med biogas. Också elbilen har slagit igenom och är ett attraktivt val. Parkering med

laddningsmöjlighet finns på strategiska platser i kommunen. Gatubelysningen i kommunen består till stor del av behovsstyrd energieffektiv LED-belysning. Belysningen kan gå i sparläge och ljusintensiteten aktiveras vid behov.

Bedömning av Energi- och klimatplanens effekt

Energi- och klimatplanen bygger på ett antal önskvärda framtidsbilder. För varje framtidsbild finns ett tillhörande åtgärdspaket. Åtgärdspaketen kommer att uppdateras årligen medan Energi- och klimatplanen gäller för en längre tidsperiod. Av den anledningen har två konsekvensanalyser gjorts för Energi- och klimatplanen:

• En miljöbedömning som gäller för Energi- och klimatplanen i sin helhet i vilken det beskrivs vilka effekter planens inriktning har på andra miljöområden (bilaga 2).

• En kvantitativ analys som visar hur stor minskningen blir i energianvändning och koldioxidutsläpp utav åtgärdspaketen, samt hur detta förhåller sig till uppsatta målnivåer, redan utförda åtgärder samt kommande förändringar (bilaga 3).

Generellt sett har Trosa kommun ett antal utmaningar när det gäller att nå målen inför 2020:

energianvändningen ökar, mycket el används till uppvärmning samtidigt som den lokala elproduktionen är minimal, Trosa är en pendlarkommun och har en stor andel bilpendlare.

6

Dessa utmaningar hanteras bland annat genom mål om att befintlig och ny bebyggelse ska vara energieffektiv och att uppvärmningen ska baseras på förnybara resurser. Elbalansen ska bli bättre genom vindkraftsproduktion och energianvändning för transporter ska minskas genom att förutsättningarna för pendling med kollektivtrafik förbättras och att varutransporter samordnas.

Dessa strategier för att nå energi- och klimatmålen har generellt sett positiva effekter på miljön. Energieffektivisering är det bästa sättet att minska miljöpåverkan på eftersom den kilowattimme som inte används är den allra bästa. Att ersätta el som används för uppvärmning med andra energikällor är också en viktig strategi, då all el som används (även den som driver en värmepump) leder till miljöpåverkan. Att minska energianvändningen i transportsektorn är viktigt ur resurssynpunkt eftersom den är beroende av fossila bränslen. Eftersom mycket el används till uppvärmning inom kommunen kan detta med fördel kompenseras för med vindkraft som är en teknik som leder till minimal resursanvändning.

Energi- och klimatplanens roll och nationella mål

Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Den här Energi- och klimatplanen ersätter den tidigare som antogs 2008.

Energi- och klimatplanen i förhållande till andra styrande dokument

Trosa kommun har sedan bildandet arbetat utifrån Fastlagd kurs för Trosa kommun. För Energi- och klimatplanen är framförallt tre mål tydliga vägvisare.

• Miljöhänsyn skall genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande.

• Kommunens verksamhet skall präglas av ett helhetsperspektiv och bygga på

samordning/samverkan mellan resurser inom och utom kommunen. Kommunen ska uppmuntra samarbete, okonventionella och alternativa lösningar.

• Kommunen skall verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt.

Utöver Fastlagd kurs har Energi- och klimatplanen koppling till en rad andra styrdokument.

Däribland miljöpolicy, energieffektiviseringsstrategi, kollektivtrafikvision, översiktsplan, VA- policy, avfallsplan och måltidspolicy.

Nationella mål

Riksdagen antog i juni 2009 två propositioner om en sammanhållen klimat- och energipolitik.

Syftet med Energi- och klimatplanen är att Trosa kommun ska medverka till att dessa mål uppnås.

Målen för klimat- och energipolitiken till år 2020 är:

• 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser (jämfört med 1990)

• 50 procent förnybar energi

• 20 procent effektivare energianvändning (jämfört med 2008)

• Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn

7

Det 40-procentiga klimatmålet avser verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppsmålet gäller därmed för t.ex. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. Energieffektiviseringsmålet uttrycks som ett sektorsövergripande mål.

Fortsatt arbete

Utvecklingen går stadigt framåt inom energiområdet, nya möjligheter öppnas genom att mer energieffektiva produkter tas fram, nya lösningar uppenbaras och nya samarbetsmöjligheter tar form. Det är därför viktigt att energi- och klimatarbetet ständigt fortgår och utvecklas i takt med förändrade förutsättningar och möjligheter.

Framtidsbilderna för hur ett energi- och klimatsmart Trosa ser ut år 2020 är framtagna med bred förankring inom kommun och näringsliv och pekar ut riktningen för det fortsatta energiarbetet. Åtgärdslistan däremot hålls levande och uppdateras årligen. Energi- och

klimatplanen i sin helhet revideras vart 5:e år. Ekoutskottet ansvarar för att revideringen sker.

Ekoutskottet ansvarar för att årlig uppföljning av Energi- och klimatplanen och redovisar detta i kommunfullmäktige. I redovisningen framgår nyckeltal, status för åtgärder samt nya

åtgärdsförslag. Respektive åtgärdsägare är ansvariga för att årligen rapportera till energiplansgruppen.

Berörda nämnder ansvarar för att åtgärderna genomförs och lyfts in i respektive mål och budgetdokument samt verksamhetsplaner.

Ett av målen med Energi- och klimatplanen är att etablera ett kontinuerligt strategiskt

energiarbete i kommunen som spänner över samtliga förvaltningar. En energiplansgrupp bildas som träffas minst en gång per år för gemensam uppföljning och utvärdering av vilka åtgärder som har gett resultat och vilka nya åtgärder som behövs.

I energiplansgruppen ingår följande tjänster: kommunekolog, energi- och klimatrådgivare, samhällsbyggnadschef, teknisk chef och kollektivtrafikhandläggare, samt övriga åtgärdsägare.

Därutöver ska samtliga förvaltningar vara delaktiga i energiplansarbetet. Detta för att skapa ett brett forum för idéutveckling och samverkan.

Ansvar

Årlig uppföljning och redovisning till kommunfullmäktige Ansvarig: Kommunstyrelsens ekoutskott

Uppföljning och utvärdering av åtgärder samt framtagande av nya åtgärdsförslag Ansvarig: Energiplansgrupp (kommunekologen är sammankallande)

Genomförande av åtgärder

Ansvarig: Respektive åtgärdsägare. Berörda nämnder ansvarar för att åtgärderna genomförs och lyfts in i mål, budget och verksamhetsplan

8

Sammanställning av nyckeltal Ansvarig: kommunekolog

Uppdatering av Energi- och klimatplan

Ansvarig: kommunstyrelsens ekoutskott (dock senast 2018)

Nyckeltal

Följande nyckeltal redovisas årligen till ekoutskottet. Statistik hämtas från SCB, RUS och fjärrvärmebolaget.

• Energianvändning

• Andel förnybar energi (exkl. el)

• Utsläpp av växthusgaser/invånare

• Koldioxidutsläpp/invånare

1

Bilaga 1. Åtgärder inom Trosa kommuns Energi- och klimatplan

I Energi- och klimatplanen målas ett antal framtidsbilder för Trosa kommun upp, vilka pekar ut riktningen för energi- och klimatarbetet till år 2020. Till vardera framtidsbilden har ett

åtgärdspaket tagits fram. Åtgärdslistan kommer följas upp och utvärderas årligen och nya åtgärdsförslag tas kontinuerligt fram.

Energieffektiv bebyggelse – nybyggnation

De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Energifrågan lyfts tidigt i plan- och byggprocessen. I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion genom att nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet. Nya bostadsområden planeras så att kollektivtrafik kan anslutas. Detta genom att förutsättningar skapas för en bebyggelsestruktur som bygger vidare på befintliga orter samt i stråk för kollektivtrafik.

Åtgärder: Ansvarig: Tidplan:

• Energifrågan lyfts tidigare i plan- och byggprocessen, bland annat i projekteringsanvisningarna och via checklistor.

SBK 2013

• Kunskapen om energieffektiva byggnader förbättras inom Plan och Bygg för att kunna föra tidiga diskussioner.

SBK 2014

• I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion när nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet.

SBK 2015

• Kontinuerliga möten hålls med fjärrvärmebolaget för att skapa goda möjligheter till fjärrvärmeexpansion.

Ekologi 2013

Energieffektiv bebyggelse – befintligt bestånd

Energianvändningen i den befintliga bebyggelsen har minskat och andelen förnybar energi ökat i linje med nationella mål. Energieffektiviseringsåtgärder och bränslekonverteringar genomförs i högre utsträckning. Medvetenheten om kopplingen mellan energi- och klimatfrågor och det egna beteendet har ökat bland befolkningen.

Åtgärder: Ansvarig: Tidplan:

• Beteendekampanj genomförs där ett antal familjer Ekologi/ 2014

2

coachas om klimatvänligare leverne för att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser.

Energianvändning och utsläpp mäts och följs upp.

Kampanjen kommuniceras utåt för att sprida kunskapen.

Information

• Besökskampanj med fokus på konvertering av

uppvärmningssystem i utvalda områden med olja och direktverkande el. Kampanjen kommuniceras utåt för att sprida kunskapen.

Ekologi 2013

• Intern energi- och klimatrådgivning till kommunanställda.

Ekologi 2013

Utvecklad regional kollektivtrafik

Trosa kommun trafikeras av en attraktiv regionaltrafik som många väljer att använda. Den regionala trafiken byggs upp kring direktbussar som kompletteras med en utvecklad lokaltrafik.

Skytteltrafik med tågpassning går mellan centrala lägen i tätorterna och Resecentrum i Vagnhärad. Det finns ett enhetligt biljettsystem och trafiken är väl anpassad till tåg och övrig regional trafik. Barn och ungdom skolas tidigt in i att åka kollektivt genom anpassade

biljettpriser.

Åtgärder:

En ny kollektivtrafikvision som hanterar dessa frågor arbetas fram parallellt med Energi- och klimatplanen. I kollektivtrafikvision ska även energi och klimat inbegripas.

• Direktbuss till Södertälje. Beslut angående destinationer och turtäthet.

• Harmoniserat biljettsystem över länsgränserna.

• Vid flytt av bussgarage utreds möjligheten till matartrafik.

Samordnade transporter och logistik

Tunga lastbilstransporter inom kommunen har minskat genom att varuleveranser går till en gemensam omlastningscentral varifrån energieffektiva anpassade transporter utgår.

Kommunen börjar med att samordna de egna varutransporterna varpå en infrastruktur byggs upp vilket i förlängningen möjliggör samordnad logistik för andra aktörer.

Åtgärder: Ansvarig: Tidplan:

• Omlastningscentralens placering och funktion ska utredas och kommunens varutransporter ska kartläggas.

KFTS 2013

• Vid upphandling av varutransport ställs krav på miljöeffektiva fordon och leveranser.

KFTS -

3

Biogas

Vid planering av nytt reningsverk tillämpas helhetssyn på energi, avfall och transporter. Nytt verk byggs med plats för rötkammare för rötning av avloppsslam och andra substrat. Genom samverkan med lokala näringslivet tas lokala substrat tillvara och avsättning för biogödseln säkerställs. Det finns etablerade tankställen för biogas i kommunen och andelen biogasdrivna fordon har ökat.

Åtgärder: Ansvarig: Tidplan:

• Biogasproduktion tas med i förstudien för ett nytt reningsverk. Verket byggs med plats för rötkammare.

Tekniska 2015

• Uppgifter om antal biogasbilar, utveckling i Trosa etc. tas fram och kommuniceras med befintliga bensinstationer i kommunen för att stimulera till att tankställe för biogas etableras.

Ekologi 2013

Vindkraft och annan förnybar energiproduktion

Produktionen av förnybar energi har ökat i kommunen. Kommunen stimulerar

vindkraftsproduktion genom att äga vindkraftsandelar. Småskalig vindkraft är väl etablerat och det finns flera andelsägda verk. Solenergi nyttjas i högre utsträckning, både i form av solceller och solfångare. Kommunen ser positivt på möjligheten att kunna nyttja vågkraft i havet utanför Trosas kust och håller sig uppdaterad kring hur tekniken utvecklas.

Åtgärder: Ansvarig: Tidplan:

• Informationskampanj anordnas om småskalig vindkraft med studiebesök på vindkraftspark.

Ekologi 2014

• Inköp av vindkraftsandelar till kommunen utreds. Ekologi/Ekonomi 2014

Kommunala organisationens energianvändning

Kommunen verkar som förebild genom fortsatta energieffektiviseringsåtgärder inom den egna organisationen i enlighet med Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun, antagen 2010.

Kommunens byggnader uppvärms med förnybar energi. En del av kommunens tjänstebilar drivs med biogas. Också elbilen har slagit igenom och är ett attraktivt val. Parkering med laddningsmöjlighet finns på strategiska platser i kommunen. Gatubelysningen i kommunen består till stor del av behovsstyrd energieffektiv LED-belysning. Belysningen kan gå i sparläge och ljusintensiteten aktiveras vid behov.

Åtgärder: Ansvarig: Tidplan:

• Inköp av elbilar som tjänstefordon. Upphandlings- ansvarig./resp.

förvaltning

2013

4

• Laddstolpar sätts upp på strategiska platser i kommunen, som vid tågparkeringen i Vagnhärad, infartsparkeringen i Trosa, hamnparkeringen och vid kommunhuset.

Tekniska 2013-2015

• Försöksområden för LED-belysning införs. Tekniska 2015

• Kommunen verkar som förebild genom fortsatta energieffektiviseringsåtgärder (åtgärder inom

Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun, antagen 2010).

2011-2015

Sammanställning av åtgärdspaket

Åtgärd Ansvarig Tidplan

Lyfta energifrågan vid nybyggnation SBK 2013

Förbättra kunskap om energieffektiva byggnader

SBK 2014

Planering med hänsyn till värmetäthet. SBK 2015

Möten med fjärrvärmebolaget Ekologi 2013

Beteendekampanj Ekologi/Information 2014

Besökskampanj konvertering Ekologi 2013

Intern energi- och klimatrådgivning Ekologi 2013 Direktbuss till Södertälje

Harmoniserat biljettsystem Garageflytt och matartrafik

Utredning av omlastningscentral KFTS 2013

Energieffektiva fordonsleveranser genom upphandling

KFTS -

Biogas vid nytt reningsverk KFTS 2015

Biogasmack Ekologi 2013

Vindkraftskampanj Ekologi 2014

Vindkraftsandelar Ekologi/Ekonomi 2014

Elbilar Upphandlingsansvarig/Resp.

förvaltning

2013

Laddstolpar Tekniska 2013-2015

LED-belysning Tekniska 2015

Åtgärder inom

Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun

Olika förvaltningar 2011-2015

1

Bilaga 2. Miljöbedömning av Trosa kommuns Energi- och klimatplan

Syftet med miljöbedömningen

Syftet med miljöbedömningen är att analysera om den förändring man vill göra för att minska eller undvika ett problem kan leda till att man drar på sig nya problem, så kallade

problembyten. När det handlar om att göra förändringar i energisystemet kommer det alltid att finnas ett visst mått av problembyten då energi aldrig kan sägas vara gratis. Men är man redan när ett beslut om förändring fattas medveten om att systemförändringarna kan leda till

oönskade bieffekter kan effekterna från dem lindras.

Trosa kommuns Energi- och klimatplan bygger på ett antal önskvärda framtidsbilder. För varje framtidsbild finns ett tillhörande åtgärdspaket. Åtgärdspaketen kommer att uppdateras årligen medan Energi- och klimatplanen gäller för en längre tidsperiod. Denna miljöbedömning är en kvalitativ, diskuterande konsekvensanalys som behandlar framtidsbilderna och deras

konsekvenser på generell nivå. Till Energi- och klimatplanen finns även en kvantitativ analys med beräkningar för minskad energianvändning och CO₂-utsläpp utifrån framtaget

åtgärdsprogram, bilaga 3.

Den här miljöbedömningen lyfter fram potentiella effekter av den förändring av energisystemet i Trosa kommun som avses med de framtagna framtidsbilderna. I vissa fall lyfts även andra relevanta aspekter på förändringen fram.

Energieffektiv bebyggelse

Framtidsbild

De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen.

Nuläge

I Trosa Kommun idag används över hälften av energin för uppvärmning av bostäder. En stor andel av bostäderna har värmepump, men det finns fortfarande en del bostäder som har oljebaserad uppvärmning.

Förutsättningar

Eftersom denna framtidsbild innehåller två delar, energieffektivt byggande och uppvärmning med förnybara bränslen, som leder till olika typer av konsekvenser har miljöbedömningen också delats upp i två delar. I denna del beskrivs konsekvenser av ett energieffektivt byggande. I det här fallet görs antagandet att fastigheten har värmepump (=eluppvärmning) och att det är en minskad elanvändning som uppnås genom det energieffektiva byggandet och/eller

2

energieffektivisering av befintligt bestånd. I det här fallet utgår vi från att elen kommer från nordisk elmix.

Konsekvenser Resursanvändning

Förändringen bidrar till att efterfrågan på el inte blir lika stor, vilket i sin tur leder till mindre efterfrågan på fossila bränslen, avfallsbränslen, biobränslen och uran. Fossila bränslen och uran är ändliga resurser. Mindre produktion i kraftverken innebär också mindre restprodukter som askor och radioaktivt avfall. Förändringen innebär i viss mån att mer material går åt till isolering och/eller styrsystem. Denna ökade resursanvändning är dock liten sett till husets livslängd.

Utsläpp till luft

Begränsningar av elanvändningen i nya bostäder bidrar till att inte öka utsläpp av kväveoxider, dioxin, partiklar och svaveldioxider.

Övrigt

Effektiv energianvändning kan få positiva ekonomiska konsekvenser. Den lägre kostnaden kan dock indirekt få negativa miljökonsekvenser då större ekonomiskt utrymme kan leda till en rekyleffekt, det ekonomiska utrymmet som kommer av en mindre energianvändning används för ökad energianvändning någon annanstans. I så fall riskerar miljövinsten att ätas upp. Detta gäller främst om elpriset inte ökar. Om man misstänker en risk för rekyleffekt kan sådana effekter minskas med informationsåtgärder.

Energieffektiv bebyggelse – uppvärmning med förnybar energi

Framtidsbild

De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen.

Nuläge

I Trosa kommun finns det nästan 80 villor som fortfarande använder olja och uppemot 500 stycken som värms upp med hjälp av direktverkande el. Den största delen värms med värmepump.

Förutsättningar

Eftersom denna framtidsbild innehåller två delar, energieffektivt byggande och uppvärmning med förnybara bränslen, som leder till olika typer av konsekvenser har miljöbedömningen också delats upp i två delar. I denna del beskrivs konsekvenser av att fastigheter värms med förnybar energi. I det här fallet görs antagandet att fastigheten värms med biobränsle och sol istället för att ha haft har värmepump (=eluppvärmning).

I Trosa och Vagnhärad finns biobränsleeldade värmeverk (6 respektive 3 MW) som förser delar av tätorterna med värme. Värmeverken har idag rökgasrening som minskar utsläppet av partiklar till luft.

3

Konsekvens Resursanvändning

Att ersätta eluppvärmning med solvärme och biobränslen innebär minskad användning av icke förnybara bränslen. Solpaneler bygger på relativt enkel teknik och konventionella material.

Biobränslen baseras ofta på restprodukter från skogsbruk och om askan från värmeverket återförs till skogen igen innebär det att kretsloppet för skogens näringsämnen sluts. Värme från värmeverk (fjärrvärme) har därför potential att vara med resurseffektiv än småskalig

biobränsleeldning.

Biologisk mångfald

I solpaneler finns olika typer av metaller, vätskor och plaster. En del av dessa kan vara giftiga för växter och djur i naturen och påverka den biologiska mångfalden negativt vid produktion av paneler, eller vid läckage av giftigt material. Riskerna för detta är dock små och den minskade påverkan från den energi som ersätts kan anses vara större. Exempelvis kan minskade utsläpp av kväveoxider bidra till att bromsa effekterna av övergödning, reducerade svaveldioxidutsläpp minskar på sikt effekterna av surt regn och minskade partikelutsläpp kan bidra till bättre luftkvalitet.

Uttag av restprodukter från skogsbruket innebär dels att livsmiljön för insekter som lever av förmultnande trädrester försämras. Uttaget innebär också att näringsämnen, som främst finns i barr och bark, tas bort från skogens kretslopp. Det är därför viktigt att hitta former att återföra näringsämnena till skogsmarken utan att användningen av konstgödsel ökar.

Utsläpp till luft

Ökad användning av biobränslen istället för elanvändning innebär en försämring av närmiljön, då utsläpp från energiproduktionen flyttas från elproduktionen till värmeverk eller villapanna.

Förbränning av biobränsle leder till ökade utsläpp av framförallt kväveoxider och partiklar.

Ökningen av utsläpp är större från småskaliga anläggningar där det inte finns någon reningsteknik. Utsläppen relaterade till elproduktion, till exempel fossil koldioxid, minskar.

Övrigt

Även om nya bostäder försörjs med förnybar energi finns såväl miljömässiga som ekonomiska anledningar till att minimera energianvändningen i nya hus. Husen kommer att finnas kvar under lång tid och antagligen kommer huset att stå betydligt längre än livslängden på uppvärmningssystemet. Färre använda kWh under husets livslängd innebär både minskade kostnader och lägre totala emissioner, oavsett val av uppvärmningssystem.

Utvecklad regional kollektivtrafik

Framtidsbild

Trosa kommun trafikeras år 2020 av en attraktiv regionaltrafik som många väljer att använda.

Den regionala trafiken byggs upp kring direktbussar som kompletteras med en utvecklad lokaltrafik. Skytteltrafik med tågpassning går mellan centrala lägen i tätorterna och

Resecentrum i Vagnhärad. Det finns ett enhetligt biljettsystem och trafiken är väl anpassad till