Junsele Skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Junsele Skola och fritidshems plan mot

diskriminering och

kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Grundskola (Förskoleklass - årskurs 9) och

Fritidshem

Läsår: 2014 -- 2015

(2)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola (Förskoleklass - årskurs 9) och Fritidshemmet Älgkrona

Ansvarig för planen

Rektor Staffan Åsberg

Vår vision

Verksamheten vid Junsele grundskola och fritidsverksamhet ska främja arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom att ingen elev eller vuxen ska riskera att bli utsatt för

diskriminering eller annan kränkande behandling.

Alla ska känna att de blir respekterade och alla elever ska veta att det finns vuxna omkring dem som de kan vända sig till om de själva eller någon kamrat behöver hjälp.

Alla ska agera i enlighet med planens innehåll och innebörd.

Alla ska arbeta för att ge barn och ungdomar kunskap, trygghet och hälsa.

Vi arbetar tillsammans för att alla barn och elever i våra verksamheter ska utveckla:

 Kunskaper som krävs för att kunna gå vidare i livet

 En bra stark självkänsla

 Bibehållen lust och glädje till att lära För att lyckas med detta arbetar vi för att:

 Alla barn ska vara ALLAS BARN

 Alla ska känna sig sedda och få de resurser som krävs

 Erhålla ett utökat elevinflytande i skolan

 Erhålla bra samarbete med vårdnadshavare

 Använda utemiljön som ett pedagogiskt rum och anpassa innemiljön så att den inbjuder till lärande

 Vara öppna för nya pedagogiska arbetssätt och metoder

 Alla barn och ungdomar skall utveckla ett sunt sätt att leva

 Stärka den ”röda tråden” från verksamheterna mellan grundskola och fritidshem för att därmed öka möjligheterna till att skapa kontinuitet i lärandet

Planen gäller från

2014-09-15

Planen gäller till

2015-09-15

Läsår

2014 – 2015

(3)

Elevernas delaktighet

Alla elever ska ges möjlighet att arbeta fram viktiga begrepp till skolans och fritidshemmets övergripande vision som syftar till att främja likabehandling.

Skolans Trygghetsteam sammanställer nyckelbegreppen och presenterar dem för personal, elever och vårdnadshavare.

Verksamheten arbetar på kontinuerlig basis med klassråd. På rådet behandlar klasserna alltid en punkt som handlar om nolltolerans mot kränkande behandling. Elever har möjlighet att lämna tankar, idéer eller erfarenheter som bearbetas för att främja likabehandling, motverka diskriminering och kränkande behandling. Återkoppling sker kontinuerligt till Trygghetsteamet. Ansvarig för att klassråd genomförs är klasslärare/mentor. Samarbete sker mellan grundskolans och fritidshemmets personal i delaktighet.

I olika undervisningssituationer ges utrymme till elever att vara delaktiga i diskussioner och arbeten som främjar likabehandling, motverkar diskriminering och kränkande behandling. Detta gäller alla ämnen och pedagogernas uppdrag är att lagar och förordningar gällande detta ska centralt förenas med övriga kunskapskrav. Detta gäller i samtliga verksamheter.

Skolan arbetar med delaktighet i Sollefteå kommuns aktiviteter i ungdomsdelegationen och flera elevrepresentanter deltar, förmedlar, kunskaperna från detta arbete till arbetsplatsens övriga deltagare.

Skolan har utbildade elevskyddsombud som deltar i centrala utbildningar och i samråd med skolledning och skyddsombud utvecklar arbetsmiljön.

Representanter från verksamhetens elevhälsa och trygghetsteam ska också ofta ge enskilda elever möjlighet till enskilda samtal där så önskas av den enskilde eleven.

I övrigt preciseras elevernas delaktighet längre fram i detta dokument.

Rektor ansvarar.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Olika forum finns för mötet verksamhet och vårdnadshavare.

Exempelvis:

 Vid läsårsstarten ordnas ett föräldramöte för alla vårdnadshavare. Detta är uppdelat i två delar. Ett gemensamt med alla mötesdeltagare och ett mindre med grupperingar i klass- eller mentorsgrupperingar. I det sistnämnda forumet diskuteras bl.a. denna plan där möjlighet ges till synpunkter, både muntliga och skriftliga. Fritidsverksamheten har under arbetsåret flera mötesforum med vårdnadshavare.

 Varje vårdnadshavare har tillgång till personalens telefonnummer (ej telefontid).

 Skolan utnyttjar tillgängliga kommunikationssystem som t.ex. Edwise där vårdnadshavare har möjlighet till daglig kontakt.

 Utvecklingssamtal sker två gånger under varje arbetsår.

 Trygghetsteamet och Elevhälsan har dialog med vårdnadshavare. Detta inom sina respektive verksamhetsområden.

 Varje år erbjuds vårdnadshavare att besvara en webbaserad enkät i kartläggande syfte. Detta om utbildningen i stort, men med utvärderande inslag som berör Junsele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

(4)

 Föräldracafé inplaneras för vårterminen 2015 där innehåll med anknytning till denna plan finns med.

 I en av arbetsårets två värdegrundsdagar ges vårdnadshavare möjlighet att delta. Detta efter skoltid och med anknytning till värdegrundsdagens arbete i övrigt.

 Dialog genom s.k. veckobrev där vårdnadshavare ges möjlighet att reflektera, ge synpunkter.

Rektor ansvarar

Personalens delaktighet

All skol-och fritidshemspersonal är alltid delaktiga i arbetet med planens innehåll.

I verksamhetens olika forum (arbetsplatsträffar, planeringsmöten, studiedagar och andra möten) har alla en skyldighet att diskutera frågor med anknytning till denna. Detta finns också som en stående punkt på vår dagordning för konferenser (1 ggr/vecka) och arbetsplatsträffar (1 ggr/månad).

Skolans Trygghetsteam delges och arbetar med anmälningar om kränkande behandlingar direkt och på olika sätt beroende på ärendets art. Detta i samråd med rektor. Samtal genomförs med

inblandade. Vårdnadshavare kontaktas. Möten varje vecka (torsdagar).

Grupparbeten och diskussioner genomförs, med all personal, och i samband med utvärdering och upprättande av ny plan (augusti) varje skolår.

Planen fastställs slutligen efter förankring/tillägg med elever och föräldragrupp (i september) varje skolår. Har inte beslut om ny plan kunnat genomföras till oktober varje skolår - gäller tidigare beslutad plan.

Rektor ansvarar.

Förankring av planen

I arbetet med denna plan ska den förankras genom:

 Planen ska finnas tillgänglig på Junsele skolas hemsida.

 Planen ska delges vårdnadshavare i samband med höststarten(föräldramötet) och som nyreviderad (september). I det sistnämnda fallet sker information genom Edwise alternativt veckobrev.

 Planen skall revideras, göras känd och förankras i samråd med eleverna av

klasslärare/mentorer i början av varje läsår. Planen diskuteras vid behov på klassråd, utifrån pedagogers eller elevers initiativ. På skolan arbetar vi och samtalar om de olika

diskrimineringsgrunderna och har då vägledning i vår plan.

 I samband med nya elevers ankomst, under arbetsåret, ansvarar klasslärare/mentor och fritidspersonal för planens innehåll.

 Skolans personal informeras i skolans olika forum (se personalens delaktighet). I samband med att ny personal anländer (inkl. vikarier) ansvarar rektor för att denne delges om planens innehåll och intensioner.

(5)

 Denna plan ska redovisas i rektorsområdets samverkansgrupp och delges verksamhetens kommunala ledningsgrupp.

Utvärdering

Beskrivning om hur fjolårets plan har utvärderats

Junsele skola har övergått till att arbeta enligt den s.k. Planforsmodellen (enligt anvisningar DO).

Detta har medfört förändringar i både planens innehåll och arbete.

Utvärderingen av föregående plan har behandlats i Trygghersteamet, i Elevhälsan, på APT och genom föräldra-, elev- och medarbetarenkäter för skolans personal. I arbetet har också tagits upp resultaten av inrapporterade ärenden gällande kränkande behandling och resultaten av uppföljningar av detta arbete. Trygghetsvandringar har genomförts och resultaten har utvärderats i samråd under APT.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Junsele skola hade under verksamhetsåret 2013-2014 tre olika utvecklingsgrupper med pedagoger.

Detta för att förbättra arbetet inom olika arbetsområden. En av dessa grupper berörde arbetet med Junsele skolas arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

I utvärderingen av fjolårets plan har deltagit:

 Utvecklingsgruppen har, genom sitt arbete, lämnat synpunkter i utvecklande syfte för att öka kunskapen på arbetsplatsen om innehållet i detta arbete. Deras arbete och synpunkter har varit framåtsträvande i arbetet med utvärdering av föregående plan. Dialog och möten med rektor.

 Övrig personal har deltagit i arbetet i mötesforum som konferenser, APT, Trygghetsrådet och som Elevhälsans möten. Viss del av studiedag har utnyttjats.

 Fritidspersonalen har varje vecka haft enskild tid avsatt för dialog med rektor. De har också varit deltagare i konferenskvällar med skolan F-5 pedagoger och specialpedagog (1 ggr/mån) samt i ständig dialog med skolans Trygghetsteam och Elevhälsa. I utvärderingen har de deltagit med övrig pedagogisk personal (uppstartsveckan i augusti).

 Eleverna har deltagit i utvärderingen främst genom att besvara enkätundersökningar och genom s.k. kamratvandringar.

 Vårdnadshavare har lämnat sina synpunkter i forum som tidigare redovisats.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

I utvärderingen av fjolårets plan har det konstaterats att:

 Utifrån skolinspektionens granskning och framtagandet av detta nya verktyg

(Planforsmodellen) har vi på skolan kommit fram till att en ny plan ska tas fram. Detta utifrån denna modell.

(6)

 Verksamheten behöver stärka upp allt arbete omkring de olika diskrimineringsgrunderna. I detta behöver alla fundera hur de praktiskt kan arbeta i sina respektive roller/ämnen med dessa olika diskrimineringsgrunder.

 Vi behöver bli bättre på att rapportera diskriminering eller annan kränkande behandling till rektor som i sin tur rapporterar till huvudmannen.

 Skolan behöver utarbeta en tydlig och gemensam trivselenkät för att kunna stärka

utvärdering och kartläggning. Detta som ett komplement till det centralt utskickade och med belysning av det som vi lokalt ser som ett utvecklingsområde.

 Elever och vårdnadshavare skall bli mer delaktiga i detta arbete och i dess olika faser.

 Vi behöver stärka dokumentationen av våra insatser och det ska finnas ett gemensamt ansvar.

 Skolan behöver generellt bli bättre på att utvärdera, analysera och följa upp resultat på enkäter och samtal.

 Att genomföra en trygghetsvandring och att den ska omfatta både inre och yttre miljöer.

Årets plan ska utvärderas senast

2015-06-15. Därefter lämnas förslag till elever och vårdnadshavare - enligt redovisad turordning.

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Eleverna: Centrala enkäter via huvudmannen. Eventuellt också lokala. (april-maj 2015) Personalen: Vid läsårets slut, juni 2015

Trygghetsteamet, EHT: Vid läsårets slut, juni 2015

Vårdnadshavare: Centrala enkäter (vissa elevgrupper) våren 2015 och lokalt i augusti 2015.

I samband med utvärderingen framförs också förslag till beslut.

Vid behov tas nödvändiga externa kontakter.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Rektor Staffan Åsberg

(7)

Främjande insatser

Namn

Främjande arbete:

Områden som berörs av insatsen:

Främja arbete mot kränkande behandling

Mål och uppföljning

Utgångspunkt för verksamheten är det arbete som arbetsgrupp inom "Arbete mot diskriminering och kränkande behandling" (tillsatt i oktober 2013) genomfört.

I arbetet delges hur alla åldrar i Junsele skola (förskoleklass - årskurs 9) samt fritids arbetar med detta; Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas.

F-9 och Fritidshem

Alla pedagoger ska ha ett gemensamt synsätt om vad kränkande behandling innebär. Personalen ska genom diskussioner, film, litteratur och med eleverna reda ut begrepp som vad t.ex. kränkning och retning är och vilka konsekvenser det får.

Alla elever ska känna till innebörden av begreppet kränkande behandling. Ett förebyggande arbete ska ske för att motverka alla former av kränkande beteenden, såväl fysisk som psykisk kränkning och som verbal och icke- verbal kränkning.

Målet är att arbeta med moraliska och etiska frågor som motverkar kränkande behandling.

Genom att visa på goda förebilder och viktiga egenskaper, i vårt umgänge med varandra, som ärlighet, tålamod, hjälpsamhet, vänskap och pålitlighet hoppas vi på att forma goda kamrater.

Arbetet mot kränkningar är ett stående inslag i det vardagliga arbetet och följs upp kontinuerligt (systematiskt).

Eleverna ska få kunskap om människors lika värde och därigenom få en ökad förståelse och empati för andra.

Insats

F-9 och Fritidshem

För att motverka de olika formerna av kränkande behandling har vi olika aktiviteter och övningar.

Här följer några exempel:

 Arbeta med kroppsspråk och charader.

(8)

 Träna på ”jag-budskap” d.v.s. göra om anklagelser/påhopp till ”jag-budskap”

Exempel: jag blir ledsen när...

 Rollspel och dramaövningar med efterföljande reflektioner.

 Film med utvärderingar

 Läsa berättelser med passande budskap

 Värderingsövningar

 Berätta om styrdokumenten och förklara vad de innebär.

 Börja dagen med att bekräfta varje elev och avsluta dagen med en kort samling och prata om hur dagen varit (F-3)

 Vuxna finns ute bland elever vid samtliga raster och i matsalen. Kartlagda riskplatser prioriteras.

 Insatser mot kränkande behandling ingår i det dagliga arbetet, men även specifikt vid temadagar (en varje termin). Extra tid till detta avsätts vid skolstart.

 Alla situationer/konflikter som en elev upplever negativ på något sätt, tas på allvar och ska direkt (eller så snart det är möjligt) redas ut med stöd av vuxen.

 Träna eleven att lösa konflikter i förebyggande syfte.

 Vid uteaktiviteter bjuda in vårdnadshavare eller andra vuxna att delta.

 FN-dagen

 Förintelsen och andra historiska händelser ges framskjuten roll i undervisningen.

 Särskild vikt läggs vid de nyanländas situation idag (bakgrund, historia m.m.)

Ansvarig

Varje enskild pedagog i skolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.

Rektor Staffan Åsberg har yttersta ansvaret.

Datum när det ska vara klart

2015-06-30

Områden som berörs av insatsen:

Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning

F-9 och Fritidshem

Målet är att vi ska tydliggöra/medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna så att de avdramatiseras.

Vi har en nolltolerans mot att använda kön, könsidentitet eller könsuttryck som skällsord.

Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter.

Vi pratar om normer kring kön, könsidentitet eller könsuttryck i verksamheten.

(9)

Alla elever ska ha rätt till lika utrymme under skoltid/fritidstid. Det är viktigt att aktiviteterna anpassas och kan väljas efter ålder, intresse och förutsättningar.

Eleverna ska få kännedom om vilka könsroller som finns i vardagen och få förståelse för genusperspektivet - ur ett historiskt och nutida perspektiv.

.

Eleverna ska känna till begreppet HBTQ och respektera alla människor oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck.

Vi vill öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer.

Insats

F-9 och Fritidshemmet

 Arbetet kring genus skall bedrivas fortlöpande i vardagsarbetet

 All personal ska kontinuerligt diskutera genusfrågor, få kompetensutveckling samt vara goda förebilder

 Personalen ska kritiskt tänka på hur läromedlen och övriga hjälpmedel är utformade

 Uppmuntra pojkar och flickor att blandas i lekar och aktiviteter

 Utnyttja filmer som t.ex. ”Tur och retur”, ”Dårfinkar och dönickar”, ”Janne min vän och

”Min vän Joe” m.m. Det som på ett bra sätt kan användas som underlag att arbeta med detta

 Värderingsövningar

 I t.ex. ämnen som historia diskuteras genus som en av de röda trådar som löper genom historien

 Vi låter barnen skriva och rita hur det skulle kännas om man hade ett annat kön. Detta kan fungera som ett bra underlag till samtal och diskussioner

 Sex- och samlevnadsundervisning

 Besök och av skolsköterska och ungdomsmottagning samt andra lämpliga externa aktörer

 Diskutera HBTQ-begreppet och lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

2015-06-30

(10)

Områden som berörs av insatsen

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet

Mål och uppföljning

F-9 och Fritidshem

Målsättningen är:

 att alla, oavsett etnisk bakgrund, ska få en förståelse för de likheter och skillnader som finns i det mångkulturella samhället.

 att elever ska få kunskap om människors lika värde och få en ökad förståelse och empati för varandra.

 att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen av och respekten för allas likheter/olikheter.

Insats

F-9 och Fritidshemmet

● Vi arbetar kontinuerligt i flera ämnen med detta område som en naturlig del av ämnesundervisningen - utifrån styrdokumenten.

● Kunskaper om FN

● Kunskaper och förståelse om Barnkonventionen

● Kunskaper om de mänskliga rättigheterna

● Kunskaper om svenska och andra minoritetsgrupper

 Förintelsen och andra historiska händelser ges framskjuten roll i undervisningen.

 Särskild vikt läggs vid de nyanländas situation idag (bakgrund, historia m.m.)

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

2015-06-30

Områden som berörs av insatsen

Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning

F-9 och Fritidshemmet

(11)

Alla barn i skolan och på fritidshemmet ska känna sig välkomna och accepterade oavsett kulturell bakgrund, religion eller trosuppfattning.

Vi vill att eleverna ska lära sig om allas lika värde och därigenom öka deras förståelse och empati.

Insats

F-9 och Fritidshemmet

Vi uppmärksammar högtider inom olika kulturer och religioner.

Vi pratar om bakgrunden till högtiderna.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

2015-06-30

Områden som berörs av insatsen

Främja likabehandling kring funktionsnedsättning

Mål och uppföljning F-9 och Fritidshemmet

Vi vill att alla elever ska få ökad kunskap och insikt om olika funktionsnedsättningar för att öka elevernas empati och förståelse.

Insats

F-9 och Fritidshemmet

Exempel på de arbeten som ska utföras:

 Uppmärksamma olika funktionsnedsättningar, t.ex. genom film och böcker

 Värderingsövningar

 Anpassa lärmiljön i klassrum och i övrig skolmiljö

(12)

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

2015-06-30

Områden som berörs av insatsen

Främja likabehandling kring sexuell läggning Mål och uppföljning

F-9 och Fritidshemmet

Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter.

Eleverna ska känna till begreppet HBTQ och lära sig respektera alla människor oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck.

Öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida perspektiv.

Insats

F-9 och Fritidshemmet



Läsa anpassad litteratur och se film



Rita och skriva om olika familjetyper



Diskutera och samtala om sexuell läggning



Besök från ungdomsmottagningen



Se filmer i syfte att ge eleverna en fördjupad förståelse av HBTQ-frågan.



Vi analyserar, diskuterar och reflekterar innehållet i ovanstående exempel



Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

2015-06-30

(13)

Områden som berörs av insatsen Främja likabehandling oavsett ålder

Mål och uppföljning F-9 och Fritidshemmet

Målet för området är att barnen ska kunna umgås och känna sig trygga i olika åldersgrupper.

Insats

F-9 och Fritidshemmet

 Gemensamma raster F-6 och 7-9

 Gemensamma friluftsdagar F-9

 Temadagar F-6 och 7-9

 Åldersblandad verksamhet efter skoldagens slut, fritids

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

2015-06-30

(14)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Kartläggning är en summering av följande metoder:

 Utvecklingssamtalet

 Medarbetarsamtalet

 Samtal mellan pedagog och elev

 Personalobservationer och andra observationer

 Klassråd med stående punkt gällande ämnet

 Elevråd

 Trivselenkät och andra enkäter

 OSIS-blankett/Rapport om kränkande behandling/Riskbedömningar

 Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten och övriga konferenser

 Elevhälsomöten, olika möten med Trygghetsteamet

 Hälsobesök, kuratorssamtal

 Rastvandrare (åk F-9)

 Trygghetsvandringar i olika former F-9

 Samverkansmötet

 Olika kontakter med vårdnadshavare

 Dialog med övrig personal (Kök, städ, vaktmästare, expedition)

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Eleverna ska genomföra:

 Enkät för utvalda årskurser

 Klassråd, elevråd

 Hälsobesök

 Utvecklingssamtal, mentorssamtal

 Samtal mellan elev och mentor

 Trygghetsvandringar

Eleverna är också delaktiga i bl.a. klassdiskussioner, elevrådsarbetet, skolgårdsenkät och elevenkät från huvudmannen. Eleverna är också med i utformandet av ordnings- och trivselregler.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen ska genomföra:

 Medarbetarsamtal

 Utvecklingssamtal

 Samtal mellan elev och mentor

(15)

 Klassråd

 Elevråd

 OSIS-blankett/rapport om kränkande behandling

 Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten

 Elevkonferenser

 Elevhälsomöten

 Trygghetsvandringar

Personalen har deltagit i Konferenser, APT och studiedagar. Överlämnandesamtal mellan förskola- rskola- år 7 (annan skola). Arbetslagsmöte med elevvård som ständig punkt. Med representant i Lokal samvarkan. Ibland vid EHT-möten. Nätverksmöten. Genomförande av enkäter.

Resultat och analys

På skolan har elever och personal en känsla av ett öppet och trivsamt klimat. De flesta elever känner sig trygga och respekterade. Ogiltig frånvaro förekommer sällan.

Vi har utifrån våra analyser sett att vi måste arbeta ytterligare med följande områden:

 Vissa elevers språkbruk är ibland grovt, både verbalt och via sociala medier. Ord som bög och hora förekommer, liksom nedsättande ord om utseendet

 Trygghetsvandringen visade att eleverna kände sig otrygga på några ställen inom skolans område. Rastvandrarna har därför ökad kontroll för dessa områden.

Förebyggande åtgärder

Namn

Förebyggande åtgärder

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

För att öka elevernas trygghet under raster måste personalen bli bättre på att finnas ute i korridorer och på andra uppehållsytor.

Uppföljning sker genom samtal mellan personalenoch mellan personal- elev, i direkt anslutning till det som inträffat

Åtgärd

Personalen följer ett schema för rastvandrare som täcker upp elevernas skoldag.

Vid behov extra insatser.

(16)

Ansvarig

Schemaläggande pedagoger i skolan.

Datum när det ska vara klart

2014-08-30 och revideras ständigt efter beslut på konferenser

Rutiner för akuta situationer Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Rastvaktsschema med utgångspunkt av skolans miljö och förutsättningar. Enkäter och skolgårdenkäter; synliga rutiner och erbetsgångar.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Händelse som berör Skolan (F-9): Kontakt med mentor eller annan vuxen med förtroende. (tfn se hemsida) Fritids: Anna Granholm alt. Jessica Åkerlund (tfn se skolans hemsida)

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

 Anmälan kan komma från utsatt elev, lärare, annan personal, förälder, kompis eller någon annan som anser att detta bör kontrolleras upp. Trygghetsteamet underrättas. Om

anmälan inte kommer direkt till rektor, görs den istället till rektor av den personal som fått kännedom om att en kränkning skett. Detta görs så snabbt som möjligt på det sätt som är lämpligast, t.ex. via mail om rektor inte befinner sig på skolan vid tillfället. Skriftlig

anmälan görs samtidigt på den blankett för "Anmälan om kränkande behandling som finns (Huvudmannens). Kopia till Trygghetsteamet. Rektor anmäler ärendet vidare till

huvudmannen. Blanketten skickas in.

 Utredning görs och tydliga åtgärder sätts in. I första läget samtal görs av den personal som varit med vid händelsen. I de fall ingen vuxen varit närvarande genomförs samtalet av mentor. Med flera inblandade tas hjälp av Trygghetsteamet. Dessa är alltid minst två personer som utses att hålla i utredningen. Avsikten är att få reda på vad som hänt, vilka som är inblandade, vem som gjort vad och var det skett. Detta för att få fram

händelseförlopp, orsaker, till det som hänt så att beslut om lämpliga åtgärder kan ske. De ansvariga träffar den utsatte eleven vid ett enskilt samtal för att få information. Neutral och lämplig plats för samtalet. Lämpligt är att en ansvarar för samtalet och en

dokumenterar. Efter samtalet får den utsatte höra vad som skrivits för att eventuella missförstånd ska undvikas. De ansvariga träffar sedan varje inblandad elev enskilt och inom kort tid så att eventuell undanröjande av bevis eller annat som saboterar slutresultatet undviks.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

(17)

Ärendet anmäls till rektor som utreder ärendet tillsammans med representanter från Barn- och skolförvaltningen (vanligtvis Grundskolechef, Verksamhetschef)

Rutiner för dokumentation

Blankett "Anmälan om kränkande behandling" används. Rutiner som vid elev som kränks men rektor och representant för Barn- och skolförvaltningen deltar.

Ansvarsförhållande

Rektor Staffan Åsberg ansvarar på hela processens innehåll

(18)

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst

gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med

diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

(19)

• Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”.

De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

• Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt

anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

(20)

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.

[diskriminering]

• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

(21)

• En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.

Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens

proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.

Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen

• ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.

[diskriminering]

• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]

(22)

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne

”äckliga lebb”. [trakasserier]

• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

• James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.

[trakasserier]

• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]